1 Svar på medborgarförslag - Sanera den allmänna bastun i Brantbrink. 2 Svar på medborgarförslag - Anlägg en liten isbana om Maxihallen läggs ner

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kultur och fritidsnämnden Tid Måndag 26 september, Kl 19:00 Plats Tumbascenen, foajén Ärenden 1 Svar på medborgarförslag - Sanera den allmänna bastun i Brantbrink 2 Svar på medborgarförslag - Anlägg en liten isbana om Maxihallen läggs ner 3 Svar på medborgarförslag - Lokal för kampsporter i Alby 4 Yttrande över medborgarförslag - Bygg läktare i Malmsjö sporthall 5 Svar på medborgarförslag - Fritidsgård med idrottsinriktning för funktionshindrade 6 Svar på medborgarförslag - Påbyggnad av Alby sporthall 7 Muntlig presentation av Kulturmånaden 2010 och Yttrande över motion - Ge möjlighet till enskilt duschande i kommunens badhus, gympasalar och idrottshallar 9 Yttrande över motion - Utveckla konsthallen men inte i kommunal regi

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kultur och fritidsnämnden Yttrande över motion - Lägg ned och bygg om en ishall till annan verksamhet 11 Yttrande över motion - Rusta upp badplatser i Uttran 12 Förändring av Maxihallen 13 Medborgarundersökning om kultur- och fritidsverksamheten i Botkyrka 14 Sänkta avgifter på Botkyrka kulturskola och föreningar som bedriver liknande verksamhet 15 Revision av föreningar år Sammanträdesordning Fastställande av ekonomiska ramar för föreningsstöd Ettårsplan Delårsrapport augusti Yttrande över "Arbetsmarknadspolitiken i Botkyrka - strategisk inriktning" 21 Anmälningsärenden 22 Delegationsbeslut

3 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:150 Svar på medborgarförslag - Sanera den allmänna bastun i Brantbrink (KF/2011:150) Förslag till beslut Medborgarförslaget är delvis genomfört och att de övriga delarna avstyrks. Sammanfattning Under våren har det allmänna omklädningsrummet samt bastun renoverats. Denna renovering avslutades under maj månad och har inneburit en uppfräschning av denna anläggning. När det gäller vissa av de önskade förbättringarna så har förvaltningen valt att inte installera dessa med hänsyn till att den ska vara lätt att städa samt minimera möjligheten till förstörelse.

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:150 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur och fritidsnämnd Svar på medborgarförslag - Sanera den allmänna bastun i Brantbrink Förslag till beslut Medborgarförslaget är delvis genomfört och att de övriga delarna avstyrks. Sammanfattning Under våren har det allmänna omklädningsrummet samt bastun renoverats. Denna renovering avslutades under maj månad och har inneburit en uppfräschning av denna anläggning. När det gäller vissa av de önskade förbättringarna så har förvaltningen valt att inte installera dessa med hänsyn till att den ska vara lätt att städa samt minimera möjligheten till förstörelse. Ärende Marjo Hopeakii har inkommit med två medborgarförslag angående den allmänna bastun på Brantbrink. I det första förslaget påtalas behovet av renovering samt ökade öppettider för den allmänna bastun. I det andra förslaget tackar hon för att ändring av öppettider har skett, samt påtalar att hon själv städat/sanerat anläggningen och önskar ytterligare förbättringar som trätrallar, krokar för handduken och hylla för schampoo. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Expedieras till Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

5 Förnamn: Efternamn: Namn: Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Hej! Mitt ärende handlar om den allmänna bastun i Brantbrink. Renoveringen av duschuttrymmet var verkligen behövligt. Nu är det fräscht att duscha där! Men en del detaljer har totalt missats. Det finns ingen krok att hänga sin handuk på. Dessutom skulle det behövas en hylla mitt emot dushen för shampo etc. Jag skulle också gärna se en bänk i duschutrymmet. Man vill sitta där och svalka av sig efter bastun. Nu när duchutrymmet renoverats blir det än mer tydligt hur fullkomligt vidrigt det är i bastun. Vad jag kan se har det aldrig städats där ordentligt. När jag skrev mitt medborgarförslag om renovering av utrymmet, inkluderade jag givetvis bastun. Det borde även ni gjort! Vad jag efterlyser bastun är en rejäl sanering. Jag ser att det aldeig städats där! Faktum är att jag tycker att det är rent skamligt att lämna bastun på det där viset efter en renovering! Och betonggolv? Kan man inte få åtminstone en trall att gå på i bastun? Jag hade också synpunkter på öppettiderna. Det är fullkomligt obegripligt att inget har hänt ännu! Normalt folk arbetar och hinner faktiskt inte utnyttja bastun med de öppettider som är nu. Självklart ska de vara öppet till 21 på vardagar! Och även öppettiderna på helgerna borde ses över. Öppet minst till 18 borde det vara. Även omklädningsrummet måste fräschas till. En rejäl grovstädning krävs där, för skiten är så ingrodd. Mvh Motivering: Att det ska vara rent i en bastu är självklart! Ökade öppettider för att Botkyrkas medborgare ska hinna utnyttja faciliteten!

6 Förnamn: Efternamn: Namn: Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Hej! Jag har tidigare lämnat förslag till åtgärder vad gäller den allmänna bastun i Brantbrink. Bland annat en ordentlig sanering av bastun, krokar för handukar, hylla för schampo,bänk utanför bastun, trall i batun och ökade öppettider. Motivering: Vad gäller öppettiderna verkar det som att det äntligen hänt något. Vad gäller saneringen av bastun, tog jag till slut saken i egna händer. Jag har städat bastun själv (dambastun). Sammanlagt har det tagit mig fem timmar att skrubba bastun ren med skurborste, så ingrott och skitigt var det. Jag har f- skattsedel och skickar gärna en faktura till kommunen för utfört arbete. Vart skickar jag den? Jag har även tagit dit två korgstolar och ett bord, så att man kan relaxa utanför bastun. Så även det problemet är borta.. Till sist anser jag att det behövs någon som har ansvaret för att bastun verkligen städas ordentligt. Ett förslag jag har är att upprätta något slags avtal med mig, så kan jag åta mig att städa med jämna mellanrum. En bastu måste faktiskt städas regelbundet, lavarna måste skuras med skurborste. I annat fall är det ingen hygieninrättning, Även omkädningsrummet är grisigt och ingrott. Som det är nu är det uppenbart att ingen städar...(ordentligt)... Trall på bastugolvet, krokar för handdukar och hylla för schampo vid duschen, är det jag nu efterlyser... Mvh

7 Hej! Angående dnr KS/2011:91. Dambastun i Brantbrink är redan sanerad av mig. Jag har skurat den i fem timmar, och tar gärna emot ersättning. Bastun har aldrig varit ordentligt rengjord förut. Det var väldigt ingrott. Jag har f-skattsedel, så jag kan fakturera. Herrbastun behöver dock saneras... Har gjort lite reklam för bastun på min hemsida: < /Marjo file:///g /...edborgarförslag%20-%20sanera%20den%20allmänna%20bastun%20i%20brantbrink/kompl%20till%20medborgarförslag.txt[ :07:25]

8 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:151 Svar på medborgarförslag - Anlägg en liten isbana om Maxihallen läggs ner (KF/2011:151) Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat. Ordförande informerar förslagsställaren. Svar Kultur- och fritidsförvaltningen tar in denna fråga i det större arbetet med att lägga fram en utredning för hur Brunna IP ska utvecklas.

9 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:151 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Anlägg en liten isbana om Maxihallen läggs ner Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat. Ordförande informerar förslagsställaren. Svar Kultur- och fritidsförvaltningen tar in denna fråga i det större arbetet med att lägga fram en utredning för hur Brunna IP ska utvecklas. Ärende Lars Brandin har skickat in ett medborgarförslag om att bygga en liten isbana på Brunna idrottsområde om det är så att Maxihallen byggs om till en fotbollsanläggning. I förslaget betonas vikten av att såväl skola och allmänheten får möjlighet att prova på skridskoåkning. Vidare beskrivs vad kostnaderna för detta kommer att bli. Investeringskostnaden anges bli cirka 1 miljon kronor och driftkostnaden cirka kronor. Kultur- och fritidsförvaltningen håller för närvarande på i enlighet med tidigare beslut att se över hur hela Brunna IP området kan utvecklas. Frågan om anlägga en liten isbana kommer inkluderas i detta arbete. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Expedieras till Kommunfullmäktige Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

10 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Maxihallen föreslås att läggas ned till förmån för en inomhusfotbollshall. Mitt förslag är att man då anlägger en liten isbana enligt isbitskonceptet. Storleksmässig kvm. Kostnaden för denna vore i investering ca 1 miljon kr. Utslaget på 10 år dvs kr om året. Därtill kommer en driftkostnad motsvarande kwh under 4-5 månader (motsvarar ca en normalstor villa), dvs runt kr, samt skötsel från vaktmästarhåll, dvs spolning och lite sånt. Anlägger man isbiten i anslutning till befintlig idrottsplats kan isen säkerligen skötas inom ramen för befintlig vaktmästartid. Alltså ingen extra kostnad i det avseendet. Motivering Botkyrka kommun gjorde ett ekonomiskt resultatmässigt bra år 2010, med runt 200 miljoner kronor i överskott. Att anlägga och behålla en utomhusisbana en isbit vid Brunna IP skulle kosta omkring kronor om året. Förslag. Maxihallen föreslås att läggas ned Jag minns när jag som ung lovande ishockeyspelare i 9-10 års åldern representerades IFK Tumba, spelade kommunmästerskapsmatcher mot Norsborg IF, det var heta och väldigt tighta lokalderbyn, där prestigesmötena stod endera på Rödstu Hage IP eller ute på Brunna utomhuisbana. Mycket har hänt sedan dess. Rödstu Hages isbana är borta sedan länge. Dock har Tumba har fått två inomhusisbanor. Norsborg fick Maxihallen, men snart är den också borta. Även demografin har sedan dess förändrats dramatiskt, med en stor överrepresentation av familjer med invandrarbakgrund ute i norra delarna av Botkyrka, inkluderat Norsborg. Från politiskt håll hävdar man att Maxihallen måste och kan läggas ned, huvudsakligen på grundval av två starka argument, nämligen: den väldigt dåliga beläggningen (10%) som den berörda ishockeyföreningen står för samt de kostnadsmässigt stora underhållsbehov som krävs för att såväl rusta upp aggregat m.m. (3-

11 4 mkr) som att driva ishallen vidare (ca kr/året). Förslaget att omvandla hallen till en inomhusarena för fotboll är inte alls dumt då säkerligen en majoritet av barnen och ungdomarna i Hallunda, Norsborg, Alby, Slagsta och Eriksberg älskar idrotten fotboll, vilket man naturligtvis ska dra nytta utav, inte minst när det gäller att få unga att blir mer fysiskt aktiva. Därmed anlägger Kultur- och fritidsnämnden ett vällovligt folkhälsofokus. Som Botkyrkamedborgare blir jag emellertid förvånad att man från politiskt håll, särskilt från S och V så lättvindigt avfärdar tanken på att en isbana har andra värden än bara fysiska/idrottsliga. Det vore som att hävda att vi inte behöver behöver kulturaktiviteter i vissa delar av kommunen bara för att intresset för det Svenska och lokala kulturarvet är lågt just där. Skridskoåkning är en del av det Svenska kulturarvet och är en viktig del av integrationsprocessen för nyhitkomna invandrare. Därtill vill jag lägga en miljöaspekt på nedläggningen. Skolan har i uppgift att ge barnen möjlighet att prova bl.a. skridskoåkning (och andra vinteridrotter så klart). För att kunna göra detta kommer skolorna få lov att transportera barnen till närmast liggande isyta som i detta fall ligger i Tumba, med vilket följer onödiga koldioxidutsläpp. Även de barn i norra Botkyrka som vill hålla på med idrotterna ishockey och konståkning måste transporteras till ishallen i Tumba. Att MP stillasittande och tyst går med på detta är för mig en ännu större gåta. Protesterna mot nedläggningen har varit både hörbara, synbara och relativt omfattande, och då inte bara ifrån den berörda ishockeyföreningen, utan även från både skolföreträdare och invandrarfamiljer. Med tanke på att de yngre barnkullarna nu också ökar och barns deltagande i ishockeyverksamheten ökar dramatiskt (i Stockholm har antalet spelare ökat två år i rad nu med sammanlagt 1400 spelare ökningen sker enkom i de yngsta åldersgrupperna), så kommer överbeläggning snart vara ett faktum på de isbanor som blir kvar i kommunen, vilket kommer att få negativa konsekvenser för såväl ishockeyverksamheten i kommunen som för konståkningsverksamheten. Vad kan man göra för att öka möjligheterna för barn i norra Botkyrka att ta del av isanknutna idrotter som ishockey och konståkning, i såväl tävlings som motionshänseende, förstärka integrationsprocessen, minska riskerna för ökade koldioxidutsläpp och ge skolbarnen i norra Botkyrka möjligheter att prova på och lära sig att åka skridskor? Alternativet plast-is eller syntet-is har diskuterats. Försök runt om i landet har visat att dessa isar inte håller tillräckligt hög kvalitet för

12 att ersätta riktig is, med följden att dessa relativt kort efter anläggning snabbt blir underbelagda och därefter plockas bort. Tyvärr, kan man säga. Mitt förslag är istället att man anlägger en liten isbana enligt isbitskonceptet. Storleksmässig kvm. Kostnaden för denna vore i investering ca 1 miljon kr. Utslaget på 10 år dvs kr om året. Därtill kommer en driftkostnad motsvarande kwh under 4-5 månader (motsvarar ca en normalstor villa), dvs runt kr, samt skötsel från vaktmästarhåll, dvs spolning och lite sånt. Anlägger man isbiten i anslutning till befintlig idrottsplats kan isen säkerligen skötas inom ramen för befintlig vaktmästartid. Alltså ingen extra kostnad i det avseendet. Botkyrka kommun gjorde ett ekonomiskt resultatmässigt bra år 2010, med runt 200 miljoner kronor i överskott. Att anlägga och behålla en utomhusisbana en isbit vid Brunna IP skulle kosta omkring kronor om året. Det är nästan så att man skulle kunna få MacDonalds att sponsra en sådan insats för att göra kommunen en kultur-, integrations-, utbildnings- och folkhälsomässig tjänst.

13 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:188 Svar på medborgarförslag - Lokal för kampsporter i Alby (KF/2011:188) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen är medvetna om att det finns ett stort och allt växande intresse för olika typer av kampsport. Vidare att det finns en brist på lokaler för att tillmötesgå detta intresse. Under 2011 förbättrar kommunen möjligheterna till viss del genom att bygga en Dojo i Idrottshuset i Tumba. Detta räcker dock inte till för de behov som finns. Ambitionen inom kultur- och fritidsförvaltningen är att på sikt ytterligare förbättra och utveckla dessa idrotter möjligheter till bra tränings- och tävlingsmöjligheter. Behovet av lokaler för kampsport kommer att prövas i arbetet inför kommande flerårsplan. Det finns dock inte i dagsläget inte något beslut om att bygga anläggning för kampsport i Alby.

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:188 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Lokal för kampsporter i Alby Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen är medvetna om att det finns ett stort och allt växande intresse för olika typer av kampsport. Vidare att det finns en brist på lokaler för att tillmötesgå detta intresse. Under 2011 förbättrar kommunen möjligheterna till viss del genom att bygga en Dojo i Idrottshuset i Tumba. Detta räcker dock inte till för de behov som finns. Ambitionen inom kultur- och fritidsförvaltningen är att på sikt ytterligare förbättra och utveckla dessa idrotter möjligheter till bra tränings- och tävlingsmöjligheter. Behovet av lokaler för kampsport kommer att prövas i arbetet inför kommande flerårsplan. Det finns dock inte i dagsläget inte något beslut om att bygga anläggning för kampsport i Alby. Ärende Föreningen REI har inkommit med medborgarförslag om att skapa ett Kampsportscentrum i Alby. De påtalar att de har en fungerande verksamhet och att de växer ständigt, dock att de saknar en väl fungerande och anpassad lokal för kampsport. Därför föreslår de att kommunen bygger ett nytt alternativt renoverar en lokal till kampsportslokal som kan erbjuda möjligheter till träning av olika kampsportsdiscipliner. Denna skulle därigenom bli en mötesplats för alla kampsportsintresserade. Vidare erbjuder de sig själva som en resurs i arbetet med att bygga, renovera och driva denna anläggning. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Expedieras till Kommunfullmäktige Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

15 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:188

16 Medborgar förslag Botkyrka Kommun Kampsports centrum i Alby Förslag Föreningen REI Botkyrka, verksam i Botkyrka lämnar härmed in detta medborgarförslag samt erbjuder sig driva och underhålla samt assistera vid byggandet alt renoveringen av. Vi föreslår kommunen att bygga en ny alternativt renovera samt inreda en befintlig lokal i Alby området speciellt anpassad för alla former av kampsportsträning för att på detta sätt möta och stimulera de växande krav som finns på varierad modern kampsports träning bland områdets invånare därav främst Albys ungdomar samt för att tillgodose den växande föreningen REI Botkyrkas lokal och utvecklings behov. Denna lokal bör vara anpassad storleks, planerings och placerad för att uppfylla nämnda behov. Genom denna lokal skapa ett center för all typ av kamsportsträning i södra Botkyrka där flera verksamheter ryms under samma tak och ges möjligheten att utvecklas och växa samt bidra positivt på Alby området genom bl.a. förebyggande insatser och sysselsättning för främst ungdomar. (en mer utförlig motivering samt ansökan skickas om behov finns) Motivering Kampsport är idag den snabbast växande idrotten i sverige (källa Budo förbundet) och intresset är stort bland Albys invånare, främst ungdomar. Att träna regelbundet och tillhöra en idrottsförening med sunda värderingar har väldokumenterade positiva egenskaper som tex bättre hälsa, sysselsättning, gemenskap och en stor påverkan på ungdoms kriminalitet. Detta är något som börjat tas tillvara på i hela sverige, med bland annat kampsport i skolan (Budo Gymnasium bla) och kampsports träning är idag ansed som en folklig idrott där träningsformerna ständigt utvecklas. Vidare ingår kampsport som en aktivitet i nästan varje fritidsgård runt om i landet pga efterfrågan. Möjligheten att träna kampsport lokalt på hemmaplan är en väldigt vanlig önskan bland ungdomar i Alby. Alby och botkyrka är en väldigt ung kommun med en låg snitt ålder där väldigt många ungdomar idag inte har möjligheten ekonomiskt eller av andra sociala anledningar som att man inte tillåts att ta sig till centrala delar av stockholm för att utöva sitt intresse och därför inte deltar i någon träningsverksamhet. Detta skapar ett utanförskap som kan leda till ungdoms kriminalitet, sysslolöshet och svårigheter för dessa ungdomar i framtiden. Vidare är kampsport i andra länder en större del av människors kultur och identitet, något som man bär med sig när man kommer till ett nytt land som sverige. I många länder tränar man kampssport från tidig ålder tills man är gammal och idrotten är en del av livet. Denna kultur och gemenskap söker många äldre invandrare som oftast inte är lika aktiva längre som utövare men varit instruktörer eller mästare i sina länder, tyvärr finns oftast inte möjligheten att dels utöva sin specifika idrott pga av bristen och bredden på lokala föreningar eller att starta en ny verksamhet då det finns väldigt få specifika kampsportscentrum och mötesplatser, grogrunder för kampsportsintresserade där man utövar olika idrotter. Denna högt värderade kunskap och väg in till det svenska förenings livet går tyvärr många gånger till spillo och är en resurs som inte tas tillvara på i Botkyrka idag. Idag finns det i Botkyrka 77 Idrotts föreningar varav 11 av dem är kampsports orienterade. Kommunen har idag 14 idrottshallar varav 1 är nyligen anpassad för kampsport (Tumba Idrottshall), dock tränas det där nästan uteslutande Karate. I södra Botkyrka finns det idag ingen idrottshall som är byggd för att klara av de behov som idag ställs på en modern idrottsanlägning för kampsportsorienterad träning. I Alby finns det ett väldigt stort idrotts och kultur liv med väldigt många aktiviteter för ungdomar. För fotbollsintresserade finns det stora möjligheter att delta i alla former av idrott, barn, ungdoms och senior träning med två nylagda konstgräs planer. Inom kultur området, dans sång teater och cirkus har det även där lagts väldigt mycket resurser på att skapa mötesplatser och scener för att främja och utveckla kulturen i Botkyrka något som har varit väldigt framgångsrikt. För kampsporten som är den störst växande idrotten i sverige idag finns det inga lokaler eller möjligheter att utvecklas utan alla föreningar är tvungna att anpassa sin verksamhet utifrån anläggningar som bygddes för skol idrott på 70 talet. Detta skapar en begränsning i själva träningen, ett onödigt stort slitage på anlägningarna och oftast tidskrävande konflikter med skolorna som ansvarar över fastigheterna på dagtid.

17 Föreningen REI Botkyrka Kampsportcenter startades i projekt form genom ett sammarbete med Alby Fritidsgård för att möta det behov som finns bland gårdens ungdomar på att få träna flera olika sorters kampsporter för en låg kostnad på hemmaplan. REI har idag Taekwondo, MMA, Thai Boxningoch motions träning på schemat. REI har under tre år vuxit till 200 deltagare därav 95 procent är ungdomar och barn från Alby och är idag en egen förening helt fristående från Fritidsgården pga att Alby fritidsgård inte hade ekonomin eller ambitionen att fortsätta driva projektet. Dock kvarstår iden och grundtanken från starten, att kunna erbjuda varierad träning till låg kostnad med hög kvalite under ett och samma tak med duktiga ledare och sunda värderingar i Alby och tillsammans med alby borna. För att kunna genomföra denna vision, ett kampsportcenter i Alby där flera olika former av träning kan startas, utvecklas och frodas allt utifrån intresse och behov, där kampsports intresserade kan mötas och inspirera samt skapa ett nav för träning och sätta Botkyrka på kampsportskartan behövs det resurser i form av en lokal. Föreningen vill med denna lokal skapa en verksamhet som inte bara tillfredställer medlammarnas behov utan även ger tillbaka till kommunen genom bra publicitet, ökad sysselsätning samt minskad kriminalitet och en tydlig positiv inverkan på idrottslivet i Alby och inom alla andra områden där kamsporten påverkar. Föreningen REI Botkyrka erbjuder sig härmed att ställa alla sina resurser till förfogande, både materiella tillgångar och själva medlemmarna för att hitta, bygga, renovera en lokal anpassad för att skapa ett Kampsportcentrum och vidare driva, underhålla den i sammarbete med Botkyrka Kommun enligt den vision som finns, En mötesplats för alla kampsportsintresserade. Väl Mött REI Botkyrka Kampsportcenter Jonathan Hjalmarsson Instruktör REI Botkyrka Kampsportcenter Mauro Fernandez Ordförande Instruktör REI Botkyrka Kampsportcenter Postadress Besöksadress Telefon Internet RF-nummmer REI Botkyrka KC Kvarnhagsskolan info@reibotkyrka.se Bjurholmsplan 21 Servitutvägen STHLM Norsborg

18 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:189 Yttrande över medborgarförslag - Bygg läktare i Malmsjö sporthall (KF/2011:189) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen är medvetna om att det ständigt finns behov av att bygga läktare och därmed erbjuda medföljande föräldrar och andra intresserade till idrottsutövande barn- och ungdomar alternativt erbjuda möjlighet till större matcher eller turneringar. I detta fall har dock Kultur- och fritidsförvaltningen en begränsad budget och prioriteringar måste därmed göras. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft dialog med skolan och föreningar för att diskutera prioriteringar och utformning av nämnda sporthall. I detta fall bedömdes det att läktare ej var prioriterat i förhållande till vilken budget som fanns tillgänglig. Nya Storvretshallen har läktare och kommer fungera som anläggning vid cuper, turneringar och större matcher.

19 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:189 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur och fritidsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Bygg till läktare i Malmsjö skola Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur och fritidsförvaltningen är medvetna om att det ständigt finns behov av att bygga läktare och därmed erbjuda medföljande föräldrar och andra intresserade till idrottsutövande barn- och ungdomar alternativt erbjuda möjlighet till större matcher eller turneringar. I detta fall har dock Kultur- och fritidsförvaltningen en begränsad budget och prioriteringar måste därmed göras. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft dialog med skolan och föreningar för att diskutera prioriteringar och utformning av nämnda sporthall. I detta fall bedömdes det att läktare ej var prioriterat i förhållande till vilken budget som fanns tillgänglig. Nya Storvretshallen har läktare och kommer fungera som anläggning vid cuper, turneringar och större matcher. Ärende Patrik Ek har inkommit med medborgarförslag om den nya sporthallen Malmsjö sporthall. Han anser att det borde byggas en läktare i denna hall och därmed möjliggöra att arrangera turneringar och större matcher i anläggningen. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Expedieras till Kommunstyrelsen Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

20 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Hej Malmsjö skola har just byggts klart och tyvärr kan vi som bor nära den och kommer att nyttja den i föreningsverksamhet att även den hallen blir utan läktare. Här hade kommunen chansen att bygga läktare, det rymdes i budget men det valdes bort. Det är svårt för föräldrar och vänner att se matcher när det bara finns en 70cm bred kant att stå på rad längs. Gör det rätt, bygg till läktare medans det fortfarande är en byggarbetsplats. Det främjar föreningsverksamheten mycket då det möjliggör för åskådare att se matcher. Kommunen kommer att kunna arrangera turneringar och större matcher i t.ex. innebandy eller handboll. Idrottshuset är fullbokat och kan inte täcka behovet.

21 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:193 Svar på medborgarförslag - Fritidsgård med idrottsinriktning för funktionshindrade (KF/2011:193) Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat. Ordföranden informerar förslagsställaren. Svar Kultur- och fritidsnämnden är positiv till delar av medborgarförslaget och uppdrar åt förvaltningen att utreda frågan vidare inom ramen för det kommande arbetet med upprustning av Brunna IP. I nuläget bedrivs fritidsgårdsverksamhet specifikt för barn och ungdomar med funktionsnedsättning på en fritidsgård i Tullinge, en kväll i veckan. Trots att omfattningen är begränsad finns där kapacitet att ta emot fler besökare än dem som idag kommer dit, vilket bidragit till uppfattningen att efterfrågan av just fritidsgårdsverksamhet för målgruppen inte varit särskilt stor. Detta kan förstås bero på olika saker och det är därför relevant att undersöka efterfrågan närmare och utifrån det göra en bedömning av i vilken omfattning en eventuell ytterligare fritidsgård för målgruppen skulle kunna bedrivas. Om en utökning skulle visa sig vara aktuell är det önskvärt att ha en geografisk spridning och därför förlägga den nya verksamheten i de norra kommundelarna. Förvaltningen instämmer därför i att Brunna, där ett utvecklingsarbete också pågår, skulle vara en lämplig plats. Vi instämmer även med förslagsställaren att det är särskilt viktigt att erbjuda möjligheter till fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning, då det är känt att målgruppen generellt sett har sämre fysisk hälsa än den övriga befolkningen. Detta är också en utvecklingsinriktning som pågår i den befintliga verksamheten i Tullinge.

22 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:193 Inga beslut är i dagsläget fattade kring upprustning eller ekonomiska medel för Brunna IP eller en eventuell ny fritidsgård där, men frågan om verksamhet för personer med funktionsnedsättning bör skickas med och utredas vidare inom ramen för det kommande arbetet där. Förvaltningens nuvarande bedömning är dock att det inte är troligt att det kommer att resultera i två separata fritidsgårdar för olika målgrupper, utan mer troligt i att man gör en anpassning så att lokaler kan delas, samutnyttjas och fungera som ett komplement till befintliga verksamheter.

23 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:193 Referens Ann-Christine Andersson Mottagare Kultur och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Fritidsgård med idrottsinriktning för funktionshindrade Förslag till beslut Medborgarförslaget är besvarat. Ordföranden informerar förslagsställaren. Svar Kultur- och fritidsnämnden är positiv till delar av medborgarförslaget och uppdrar åt förvaltningen att utreda frågan vidare inom ramen för det kommande arbetet med upprustning av Brunna IP. I nuläget bedrivs fritidsgårdsverksamhet specifikt för barn och ungdomar med funktionsnedsättning på en fritidsgård i Tullinge, en kväll i veckan. Trots att omfattningen är begränsad finns där kapacitet att ta emot fler besökare än dem som idag kommer dit, vilket bidragit till uppfattningen att efterfrågan av just fritidsgårdsverksamhet för målgruppen inte varit särskilt stor. Detta kan förstås bero på olika saker och det är därför relevant att undersöka efterfrågan närmare och utifrån det göra en bedömning av i vilken omfattning en eventuell ytterligare fritidsgård för målgruppen skulle kunna bedrivas. Om en utökning skulle visa sig vara aktuell är det önskvärt att ha en geografisk spridning och därför förlägga den nya verksamheten i de norra kommundelarna. Förvaltningen instämmer därför i att Brunna, där ett utvecklingsarbete också pågår, skulle vara en lämplig plats. Vi instämmer även med förslagsställaren att det är särskilt viktigt att erbjuda möjligheter till fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning, då det är känt att målgruppen generellt sett har sämre fysisk hälsa än den övriga befolkningen. Detta är också en utvecklingsinriktning som pågår i den befintliga verksamheten i Tullinge. Inga beslut är i dagsläget fattade kring upprustning eller ekonomiska medel för Brunna IP eller en eventuell ny fritidsgård där, men frågan om verksamhet för personer med funktionsnedsättning bör skickas med och utredas vi- Kultur och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 49, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post ann-christine.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

24 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:193 dare inom ramen för det kommande arbetet där. Förvaltningens nuvarande bedömning är dock att det inte är troligt att det kommer att resultera i två separata fritidsgårdar för olika målgrupper, utan mer troligt i att man gör en anpassning så att lokaler kan delas, samutnyttjas och fungera som ett komplement till befintliga verksamheter. Ärendet Linda Jano har lämnat ett medborgarförslag om att bygga en fritidsgård med idrottsinriktning för funktionshindrade. Linda Jano föreslår att fritidsgården byggs i anslutning till Brunna IP där en upprustning sedan tidigare diskuterats. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Andreas Dahlgren Verksamhetschef Ungdom- och förening Expedieras till Kommunfullmäktige

25 Förslaget: Fritidsgård för funktionshindrade med idrottsinriktning i Hallunda/Norsborg. En verksamhet där våra funktionshindrade barn kan träffas/umgås (självklart assisterade av anhöriga eller personliga assistenter) och stimuleras/utvecklas. Någonstans där barnen kan känna sig trygga och komma ifrån hemmet, möjlighet till socialt liv. Motivering: Många funktionshindrade har idag ett väldigt begränsat liv. Det finns inte många ställen för dessa barn/ungdomar i Botkyrka där de kan ta vägen/vistas. Många fastnar i hemmet och får inte möjligheten till socialt umgänge eller varierade aktiviteter förutom i skolan/fritids (om det erbjuds). Efter skolverksamheten, röda dagar, helger osv sitter många i sina rum framför TV:n, datorn eller helt enkelt självstimulerar med avvikande beteenden. Dessa barn/ungdomar saknar ett socialt liv, samt att de inte rör sig mycket. Samhället förstår sig inte alltid på dem och föräldrar orkar inte vara ute med dem på allmänna platser, där de inte känner sig förstådda och ofta därmed ovälkomna. Dessa barn/ungdomar behöver stimulans, rörelse, träffa andra, delta i olika slags aktiviteter i en miljö där de kan känna sig trygga. Fritidsgården skulle kunna drivas av t.ex. ABF eller annan organisation/förening. Kan man bygga Fritidsgården parallellt med den Fritidsgård som planeras i Hallunda, vid Brunna IP? När man väl bygger för den första planerade verksamheten, så kan man bygga större än ursprungsidén, dvs att det blir 2 Fritidsgårdar i en stor byggnad. En med s.k. normal verksamhet och en för Funktionshindrade. Man skulle då kunna integrera barnen/ungdomarna i vissa aktiviteter/situationer men att man ändå har sina egna lokaler. Detta skulle gynna båda, då man får bättre förståelse och tolerans för funktionshindrade, samt att de funktionshindrade lär sig från dem utan funktionshinder och får hjälp, råd, stöd osv. Viktigt att notera ännu en gång är att assistenter och/eller anhöriga ska vara med och ansvara för de funktionshindrade, då de inte bör lämnas utan assistans/ansvar.

26 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:194 Svar på medborgarförslag - Påbyggnad av Alby sporthall (KF/2011:194) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har i sin flerårsplan beviljats 4,5 mkr för renovering av Alby Sporthall. Under 2012 kommer arbetet med att planera för vad som ska göras påbörjas. I det arbetet ingår kontakter med föreningar och boende i området för att lyssna av vilka önskemål och behov de har. Medlen ifråga kommer dock endast att räcka till för en renovering och inte till någon utbyggnad av anläggningen. Frågan om idrottsplatsens utveckling kan komma att lyftas in i kommande flerårsplaner och är relaterad till arbetet kring en ny stadsplan för Alby samt ställas i relation till hela kommunens behov.

27 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:194 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Påbyggnad av Alby sporthall Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har i sin flerårsplan beviljats 4,5 mkr för renovering av Alby Sporthall. Under 2012 kommer arbetet med att planera för vad som ska göras påbörjas. I det arbetet ingår kontakter med föreningar och boende i området för att lyssna av vilka önskemål och behov de har. Medlen ifråga kommer dock endast att räcka till för en renovering och inte till någon utbyggnad av anläggningen. Frågan om idrottsplatsens utveckling kan komma att lyftas in i kommande flerårsplaner och är relaterad till arbetet kring en ny stadsplan för Alby samt ställas i relation till hela kommunens behov. Ärende Hasan Uludag har inkommit med förslag om att bygga till Alby sporthall genom att bygga ytterligare en våning Förslagsställaren hänvisar till att det finns beslut på att nämnda anläggning ska renoveras detta år. I förslaget lyfter han särskilt att det behövs motionsrum, samlingsrum, café, styrketräningsrum, läktare och personalrum. Vidare påtalas att ambitionen är att skapa en mötesplats där hela familjen kan erbjudas goda möjligheter till motion och aktiviteter. Särskild fokus bör läggas på tjejer och kvinnor. Kultur- och fritidsförvaltningen har i flerårsplanen fått medel avsatt för Albyhallen Dessa medel är dock begränsade och avsikten med dessa är i avsedda för renovering av sporthallen. De tillgängliga medlen räcker ej till för att bygga ut anläggningen i fråga. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Expedieras till Kommunfullmäktige Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

28 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Påbyggnad av Albysporthallen.(2013) 1. Bygga 1 våning ovan på nuvarande befintlig omklrum. a)motionsrum b)samlingsrum c)cafe d)styrketräningsrum e)läktare f)personalrum *Erbjuda motion för hela familjen en och samma plats. *Aktiviteter för tjejer och kvinnor. *Trevlig plats för besökande *Bra service

29 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:365 Muntlig presentation av Kulturmånaden 2010 och 2011 (KF/2011:365) Förslag till beslut Till protokollet antecknas att kultur- och fritidsnämnden har tagit del av följande information: Susanna Freund Widman, kultursekreterare barn- och ungdom, informerar om Kulturmånaden 2010 och 2011

30 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:365 Referens Frida Amnow Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Muntlig presentation av Kulturmånaden 2010 och 2011 Förslag till beslut Till protokollet antecknas att kultur- och fritidsnämnden har tagit del av följande information: Susanna Freund Widman, kultursekreterare barn- och ungdom, informerar om Kulturmånaden 2010 och 2011 Kultur och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt /HandläggareTelefon Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

31 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:149 Yttrande över motion (MP) - Ge möjlighet till enskilt duschande i kommunens badhus, gympasalar och idrottshallar (KF/2011:149) Förslag till beslut Kultur- och fritidnämnden tillstyrker förslaget att utreda frågan vidare. Sammanfattning Miljöpartiet har motionerat om att montera upp dörrar på duschbås och därigenom öka tillgängligheten. Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att frågan utreds vidare och särskilt se över hur andra kommuner ser och arbetar med denna problematik.

32 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:149 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion (MP) - Ge möjlighet till enskilt duschande i kommunens badhus, gympasalar och idrottshallar Förslag till beslut Kultur- och nämnden tillstyrker förslaget att utreda frågan vidare. Sammanfattning Miljöpartiet har motionerat om att montera upp dörrar på duschbås och därigenom öka tillgängligheten. Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att frågan utreds vidare och särskilt se över hur andra kommuner ser och arbetar med denna problematik. Ärendet Miljöpartiet har motionerat angående att öka tillgängligheten i kommunens badhus, gympasalar och idrottshallar genom att skapa möjligheter för enskilt duschande. I motionen anges att avsaknaden av denna möjlighet gör att barn, unga och vuxna undviker att duscha och i förlängningen också låter bli att nyttja våra allmänna anläggningar. Som exempel anges att en del elever väljer att skolka från gymnastiken eftersom de känner obehag av att duscha. Förslagsställaren påtalar att det i många anläggningar redan finns en form av bås där det enkelt kan monteras på skjutbar dörr eller svängdörr eller dylikt och därmed skapa möjlighet till enskilt duschande. Kultur- och fritidsförvaltning är medveten om att attityden kring att duscha och även byta om i offentlig miljö har förändrats de senaste åren. Anledningarna till detta är flera och i sig inte av vikt att definiera. Klart är att det kan utgöra en problematik och ett hinder för att göra våra allmänna anläggningar tillgängliga för alla. Att montera upp dörrar av det slag som föreslås kommer troligen leda till att de snabbt blir förstörda, vilket därmed är ett alternativ som bör övervägas mer noggrant. Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår istället att frågeställningen utreds och att särskilt titta närmare på hur andra kommuner har agerat i denna fråga. Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

33 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:149 Eva Jansson Kultur- och fritidschef Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Expedieras till Kommunstyrelsen

34 Botkyrka Motion till Kommunfullmäktige i Botkyrka kommun Ge möjlighet till enskilt duschande i kommunens badhus, gympasalar och idrottshallar Miljöpartiet de gröna vill öka tillgängligheten i kommunens badhus, gympasalar och idrottshallar genom att bland annat erbjuda alternativ möjlighet till enskilda duschar och hytt/bås. De flesta idrottshallar och badhus har redan färdiga bås i duschavdelningen. Vad som krävs är att komplettera dessa med till exempel skjutbar eller svängbar dörr. I ett första steg bör åtminstone finnas möjlighet till enskilt duschande i ett bås på de större anläggningarna. Många barn och ungdomar, men även vuxna, undviker idag att nyttja badhusen på grund av offentlighetskänslan i duschhallen. Till detta finns flera orsaker men en stor del av dem som undviker badhusen uppger att de inte vill visa sig nakna bland andra människor. De vill ha möjlighet att duscha och tvätta sin kropp utan åskådare. Bland de yngre är det många som skolkar från idrottslektionerna för att slippa den efterföljande duschningen. I förkommande fall leder det till att enskilda elever utsätts för mobbing och känner sig kränkta. Visst, en del lärare ger okej till att hoppa över duschen, men det är ingen acceptabel lösning då det är viktigt att duscha efter ett idrottspass. Miljöpartiet anser att med en så enkel lösning som ovan beskrivs så kommer också tillgängligheten att öka i badhusen, gympasalarna och idrottshallarna. Dessutom kan denna åtgärd medverka till att mobbing och skolk motverkas. Det är således en enkel och billig åtgärd men som kan få stor betydelse för den enskildes rätt till frihet och välbefinnande. Mot bakgrund av vad som ovan anförs yrkas; - att kommunfullmäktige beslutar uppdra åt berörda nämnder att se över möjligheterna för enskilt duschande i enligt med vad som ovan anförs. Bayram Uludag (MP) Bosse Olsson (MP) Deniz Buldok (MP) Dan Ganhström (MP) Isak Betsimon (MP)

35 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:172 Yttrande över motion (M) - Utveckla konsthallen men inte i kommunal regi (KF/2011:172) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning I en motion, föreslår Anders Peterson (M) att kultur och fritidsnämnden får i uppdrag att påbörja processen för att i första hand avyttra och i andra hand helt avveckla Konsthallen. Motionären anser inte att det tillhör den kommunala kärnverksamheten, eller välfärdens kärna, att använda kommunala skattemedel för att hålla en kommunal konsthall flytande rent ekonomiskt. Kultur och fritidsnämnden bedömer att Botkyrka konsthall behövs för att föra ut samtida konst till invånarna i den egna kommunen. Den har också ett viktigt uppdrag i att väcka intresse och ge möjlighet till eget skapande i den unga generationen. Motsvarande verksamhet utan kommunalt stöd kan inte förväntas komma till i annan regi. Motionen avstyrks därför.

36 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:172 Referens Pernilla Hellman Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion (M) - Utveckla konsthallen, men inte i kommunal regi! Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning I en motion, föreslår Anders Peterson (M) att kultur och fritidsnämnden får i uppdrag att påbörja processen för att i första hand avyttra och i andra hand helt avveckla Konsthallen. Motionären anser inte att det tillhör den kommunala kärnverksamheten, eller välfärdens kärna, att använda kommunala skattemedel för att hålla en kommunal konsthall flytande rent ekonomiskt. Kultur och fritidsnämnden bedömer att Botkyrka konsthall behövs för att föra ut samtida konst till invånarna i den egna kommunen. Den har också ett viktigt uppdrag i att väcka intresse och ge möjlighet till eget skapande i den unga generationen. Motsvarande verksamhet utan kommunalt stöd kan inte förväntas komma till i annan regi. Motionen avstyrks därför. Bakgrund Botkyrka konsthall placerades i Tumba centrum för att det är viktigt ur ett medborgarperspektiv att det finns offentliga rum i den i övrigt kommersiella miljön där besökaren inte bara är sedd som kund utan som just medborgare. Man ville skapa mötesplatser och plats för samtal och dialog i det offentliga rummet. Botkyrka konsthall, biblioteket och medborgarkontor tjänar som sådana mötesplatser. Botkyrka konsthalls uppdrag är att skapa visningsmöjligheter för samtida och ung konst och se till att konst blir tillgänglig för medborgare i både Botkyrka kommun och Stockholmsområdet. Denna typ av kulturuttryck har idag ytterst få möjligheter att synas eftersom den oftast är relativt okänd och inte kommersiellt gångbar. Ytterst är det ett kulturpolitiskt uppdrag att se till att denna typ av konst kan synas. Skulle man flytta konsthallen till t.ex. Hå- Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post pernilla.hellman@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

37 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:172 gelbyparken försämrar man möjligheten för besökare att hitta till konsthallen och även för nya målgrupper att upptäcka konst. Idag driver konsthallen olika typer av mentorskapsprogram för att låta ungdomar inte bara se konst utan också själva arbeta med konst och kultur. Programmen sker i nära samarbete med konstnärliga högskolor och med gymnasieskolor i kommunen. Man tar också emot ett stort antal barn och unga från kommunens skolor och förskolor för olika typer av pedagogisk verksamhet samt har kurser på fritiden för barn och unga i kommunen. Det är viktigt att göra en skillnad mellan konsthall och galleri. Ett galleri måste fokusera på att sälja den konst som visas vilket betyder att man premierar att visa konst som är kommersiellt gångbar. Botkyrka konsthall flyttade 2002/2003 till nya lokaler på övre plan i Tumba centrum för att ge plats för fler kommersiella aktörer i den mer attraktiva ytan på nedre plan. I och med detta minskade antalet besökare drastiskt till konsthallen. Detta har man försökt kompensera med ökad programverksamhet och intensifierat publikarbete men det har varit svårt att nå publiken på samma sätt som man med ett mer lättillgängligt läge tidigare kunde. Trots detta besökte över personer Botkyrka konsthall under Många av dessa besökare uträttade säkert andra ärenden i Tumba centrum. Detta har bekräftats av Tumba centrums ledning, till exempel under den mycket populära utställningen Cash flow steg besökssiffrorna i hela centrum. Botkyrka konsthall är idag känd och besökt av Botkyrkaborna. Den medborgarundersökning som genomfördes 2008 visade att 57 % av de tillfrågade från hela Botkyrka kände till konsthallen och 40 % hade besökt den. I området Tumba/Storvreten/Uttran var motsvarande siffror 79 % respektive 63 %. Tullingeområdet samt Vårstaområdet visade liknande höga siffror. Likaledes visar den mediabevakning som genomförs att konsthallen ofta är omskriven i nationell media och man har högst träffar bland kommunens utskickade pressmeddelanden. Man bidrar alltså kraftfullt till att stärka bilden av Botkyrka kommun som en bra plats att bo, verka och leva i. Konsthallens budget är tkr per år vilket motsvarar nästan en promille av kommunens hela budget eller ca 44 kr per invånare i Botkyrka kommun. Man är också mycket aktiv när det gäller att söka andra finansieringsmöjligheter till verksamhet och utveckling. Under 2010 har Botkyrka konsthall fått beviljat bidrag på sammanlagt tkr från externa finansiärer för att genomföra olika program.

38 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:172 Eva Jansson Kultur och fritidschef Expedieras till Kommunfullmäktige Pernilla Hellman Verksamhetschef Kulturen

39 Kommunfullmäktige MOTION Utveckla Konsthallen, men inte i kommunal regi! Vi anser inte att det tillhör den kommunala kärnverksamheten, eller välfärdens kärna, att använda kommunala skattemedel för att hålla en kommunal konsthall flytande rent ekonomiskt. Det nuvarande läget i Tumba Centrum är betydligt mer lämpat för t.ex. privat affärsverksamhet (eller vad som nu väljer att etablera sig). Konsthallen i sin nuvarande form är ingen succé och skulle med fördel kunna drivas av någon annan, eller flyttas till t.ex. Hågelbyparken. Driften av konsthallen bör under inga omständigheter vara kommunal. Finns det en tillräcklig efterfrågan för konst - vilket vi är övertygade om att det finns - så skulle Konsthallen kunna bli en attraktion för besökare. En alldeles för stor andel av Botkyrkaborna besöker inte eller känner ens till att de betalar för Konsthallen. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt Kultur- och fritidsnämnden påbörja processen för att i första hand avyttra och i andra hand helt avveckla Konsthallen. Anders Peterson (M) Sid 1

40 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:195 Yttrande över motion (M) - Lägg ned och bygg om en ishall till annan verksamhet (KF/2011:195) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker motionen. Sammanfattning Moderaterna föreslår i en motion att antalet ishallar i kommunen bör minska från fyra till tre. De föreslår att det tillsätts en utredning för att avgöra konsekvenser och vilken som är mest lämplig.

41 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:195 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion (M) - Lägg ned och bygg om en ishall till annan verksamhet Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker motionen. Sammanfattning Moderaterna föreslår i en motion att antalet ishallar i kommunen bör minska från fyra till tre. De föreslår att det tillsätts en utredning för att avgöra konsekvenser och vilken som är mest lämplig. Ärende Moderaterna har kommit in med en motion om att lägga ned en av kommunens ishallar och bygga om den till en annan verksamhet. Bakgrunden till förslaget är att ishockeyn som sport har haft en nedåtgående trend i antal deltagare och att de anser att tre hallar räcker för att tillmötesgå ishockeyns behov. Förslaget är att Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda denna fråga. Kultur- och fritidsförvaltningen utredde denna fråga under Resultatet av detta blev att Maxihallen av flera skäl är lämpligast att omdisponera för annan verksamhet. Dessa skäl var bland annat att nyttjandegraden var lägst där, maskinparken är gammal, intresset i den stadsdelen är mest fokuserad på annan sport och anläggningens huvudklubb visade intresse av att ändra inriktningen i hallen. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Expedieras till Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

42 Kommunfullmäktige MOTION Lägg ned och bygg om en ishall till annan verksamhet Ishockeyn är en sport som har haft en långvarig nedgång i antalet utövare. Vi menar på att tre av dagens fyra ishallar räcker för att tillgodose efterfrågan på istider för såväl ishockeyn som konståkningen. Vi föreslår således att kommunen ser över möjligheten att bygga om en av våra ishallar till flera andra idrotter som har ett ökat behov av lokaler, som exempelvis kampsporten. Dock är det viktigt att vi för en dialog med ishockeyföreningarna om ishallarnas framtid, så att vi säkerställer att vår planering ligger i linje med deras behov och önskemål. Detta gäller även frågan om plastis som måste efterfrågas av utövarna själva, vilket vi har indikationer på att det inte gör idag. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt Kultur- och fritidsnämnden att utreda vilken av de fyra ishallarna som är lämpligast att bygga om för annan idrottsverksamhet. Anders Peterson (M) Sid 1

43 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:187 Yttrande över motion (FP) - Rusta upp badplatser i Uttran (KF/2011:187) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit del av Folkpartiets motion och bedömer att båda anläggningarna är mycket små till ytan och att parkeringsmöjligheterna är mycket begränsade. Därmed avstyrker Kultur- och fritidsförvaltningen upprustning av dessa.

44 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:187 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över motion (FP) - Rusta upp badplatser i Uttran Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit del av Folkpartiets motion och bedömer att båda anläggningarna är mycket små till ytan och att parkeringsmöjligheterna är mycket begränsade. Därmed avstyrker Kultur- och fritidsförvaltningen upprustning av dessa. Ärende Folkpartiet har motionerat om att två badplatser i stadsdelen Uttran bör rustas upp. De två badplatser som åsyftas är den lilla badplatsen vid Uttran i korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen samt badplatsen vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen. Kultur- och fritidsförvaltningen har inte ansvar för dessa badplatser idag. När det gäller den badplats som ligger i korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen kan det konstateras att den är mycket liten till ytan. Parkeringsmöjligheterna i närheten är mycket begränsade. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att det inte är lämpligt att göra denna till en officiell badplats. När det gäller den andra badplatsen vid Övrasjön vid förlängningen Övrasjövägen är även den en mindre badplats. Den ligger även i anslutning till bostadsområde som kan innebära störningar. Parkeringsmöjligheterna i närområdet är mycket begränsade. Vägen fram till själva badplatsen bedöms kunna vara svårframkomlig för parkarbetarna och därmed utgöra en problematik. Sammantaget avråder kultur- och fritidsförvaltningen att denna rustas upp och blir en del av ordinarie utbudet. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

45 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:187 Expedieras till Kommunstyrelsen

46 MOTION Rusta upp badplatser i Uttran Uttrans lilla badplats vid korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen är förtjänt av en mindre ansiktslyftning. I detta fall kan mycket åstadkommas med små medel. Stranden som är cirka 10 meter bred och 10 meter djup är för liten om man ser till antalet besökare varav kommunen bör se över möjligheten att bredda stranden. För många år sedan hade badplatsen vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen, en fin botten och badande hade tillgång till bänkar och brygga. Idag finns inget av detta kvar. Det som bör göras är att iordningsställa en bänk samt förbättra badbotten. Boende i områdena bör få möjlighet att yttra sig i anslutningen till att badplatserna rustas upp. Med hänvisning till det som anförs ovan yrkar Folkpartiet: att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att förbättra badplatserna i Uttran i enlighet med vad som anförs i motionen. Stig Bjernerup (FP)

47 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:330 Förändring av Maxihallen (KF/2011:330) Förslag till beslut 1. Kultur och fritidsnämnden beslutar att stänga Maxihallen för isverksamhet. 2. Kultur- och fritidsnämnden äskar 8,3 mkr för att bygga om Maxihallen till en konstgräshall. 3. Kultur- och fritidsnämnden uppdrar åt förvaltningen att teckna avtal med Norsborgs IF kring föreningens framtida nyttjande. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag att genomdriva en minskning av antalet ishallar i kommunen. Efter undersökning samt dialog med nuvarande huvudanvändare och medfinansiär vill förvaltningen föreslå en stängning av Maxihallen. Förvaltning och den part som har avtal på nyttjande i hallen, dvs. NIF, har kommit överens om att det är lämpligt att omvandla den till en konstgräshall. Denna ombyggnation bör ske skyndsamt med tanke på att gällande avtal. Ombyggnationen beräknas kosta 8,3 miljoner, vilka förvaltningen därmed äskar från kommunstyrelsen.

48 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:330 Referens Roger Vintemar Mottagare Kultur och fritidsnämnden Förändring av Maxihallen Förslag till beslut 1. Kultur och fritidsnämnden beslutar att stänga Maxihallen för isverksamhet. 2. Kultur- och fritidsnämnden äskar 8,3 mkr för att bygga om Maxihallen till en konstgräshall. 3. Kultur- och fritidsnämnden uppdrar åt förvaltningen att teckna avtal med Norsborgs IF kring föreningens framtida nyttjande. Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har fått i uppdrag att genomdriva en minskning av antalet ishallar i kommunen. Efter undersökning samt dialog med nuvarande huvudanvändare och medfinansiär vill förvaltningen föreslå en stängning av Maxihallen. Förvaltning och den part som har avtal på nyttjande i hallen, dvs. NIF, har kommit överens om att det är lämpligt att omvandla den till en konstgräshall. Denna ombyggnation bör ske skyndsamt med tanke på att gällande avtal. Ombyggnationen beräknas kosta 8,3 miljoner, vilka förvaltningen därmed äskar från kommunstyrelsen. Ärende I 2010 års verksamhetsplan hade kultur och fritidsförvaltningen uppdraget att minska antalet ishallar från 4 till 3. Under det året gjordes en utredning för att ta reda på vilken anläggning som var lämpligast att lägga ner. Resultatet av denna utredning var att Maxihallen befanns mest lämplig till följd av att den hade lägst nyttjandegrad, en maskinpark som snart var slut och behövde ersättas. Förvaltningen startade senhösten 2010 diskussioner med Norsborgs IF som är den förening som var främsta nyttjare av anläggningen samt den som kommunen har ett gällande avtal med. Föreningen har framfört sitt stöd för förslaget till nytt användningsområde av hallen. De såg möjligheter i att utöka sin fotbollssektion och stärka deras möjligheter till bra träning året runt. Under våren har således dessa diskussioner gått in i ett mer allvarligt skede gällande hur det nuvarande avtalet skulle kunna bytas mot ett nytt. I det gällande har NIF i kraft av att de var enda föreningen i hallen fått stora rättigheter till träningstider och frågan har varit hur dessa ska se ut i ett förnyat avtal. Denna fråga är nu löst, dvs. både förvaltningen och NIF är överens om att om- Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post roger.vintemar@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

49 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:330 vandla anläggningen till fotbollshall samt hur avtalet för framtida nyttjande ska se ut. Det bör sägas att maskinparken i Maxihallen är i sådant dåligt skick att den ej kunnat startas säsongen till säsongen 2011/2012. Den ishockeyverksamhet som NIF bedriver har antingen lagts ner eller flyttat till Ishallen. I dagsläget står således denna anläggning tom. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att det inom det gällande avtalet med NIF, som utlovar verksamhet i Maxihallen, är stort behov av att påbörja omvandlingen skyndsamt. Kultur och fritidsförvaltningen har gjort ett överslag på vad kostnaden för att ta bort maskinpark för isverksamhet, sarger, rör, betongplatta, förbereda för konstgräs samt anläggning av konstgräs och därtill nödvändig renovering av omklädningsrum, förråd och andra biytor. Kostnaden för detta beräknas bli 8,3 mkr. Kultur och fritidsförvaltningen är mycket positiva till att omskapa Maxihallen till annan verksamhet. Fotboll är kommunens största idrott och att skapa en inomhusfotbollshall kommer vara mycket populärt hos dessa utövare. Fotboll är idag en året runt sport på ett annat sätt än bara för fem år sedan där det i många fall sker genom uppvärmning av konstgräs utomhus. Att förlägga verksamhet inomhus blir därmed en hållbar åtgärd och bidrar till att avlasta våra utomhusanläggningar. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Expedieras till Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott- och anläggning

50 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:41 Medborgarundersökning om kultur- och fritidsverksamheten i Botkyrka (KF/2011:41) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden har tagit del av redovisning och rapport om medborgarundersökningen. Sammanfattning Under våren 2012 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen en undersökning bland Botkyrkas medborgare med frågeställningar kring förvaltningens verksamheter. Syftet med undersökningen var 1) Ta reda på hur stor andel av medborgarna som utnyttjar de olika verksamheterna. 2) Ta reda på varför vissa väljer att inte utnyttja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. 3) Kartlägga rörelsemönster. Hur man rör sig mellan kommunens olika delar för att delta i kultur- och fritidsverksamhet. 4) Få verktyg för att utveckla och förbättra kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Undersökningen genomfördes som korta intervjuer i fem av kommunens centrum. Totalt intervjuades 800 personer över 16 år gjordes en liknande undersökning där man frågade endast om kulturverksamheter samt bibliotek. Några av frågorna har ställts på samma sätt 2011, och kan därför jämföras med Den bifogade rapporten lyfter fram de viktigaste trenderna i resultatet. Sammanfattning av resultatet

51 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:41 Biblioteken och motionsspåren är de verksamheter som har mest utbredd användning bland botkyrkaborna. 66% respektive 55% besöker dessa. Därefter kommer badhus och idrottsarenor. Knappt hälften av botkyrkaborna har det senaste året besökt dessa. Cirka var fjärde botkyrkabo har senaste året besökt: Tumbascenen, Botkyrka konsthall, Subtopia/Hangaren och Riksteatern Hallunda. En av sju botkyrkabor har senaste året besökt Botkyrka rackethall. Besöksfrekvensen har gått ner sedan 2008 på Botkyrka konsthall och Riksteaterna Hallunda. Däremot är det fler som sett bio/film 2011 jämfört med Samtidigt har kännedomen om kommunens kulturaktiviteter ökat sedan Biblioteken har ungefär samma besöksandel som 2008, men besöken har minskat i Fittja (markant) och i Tullinge. I Hallunda/Norsborg har besöksandelen ökat. De mest välkända verksamheterna är biblioteken och badhusen. Så gott som alla botkyrkabor känner till dessa. Även motionsspåren och idrottsarenorna är mycket välkända (94% känner till dessa) 8 av 10 botkyrkabor känner till Tumbascenen, Botkyrka konsthall, Botkyrka rackethall. 9 av 10 botkyrkabor känner till Riksteatern Hallunda. Viktigaste verksamheterna att ha i den egna kommunen är enligt botkyrkaborna är biblioteken, badhusen, motionsspår, idrottsarenor samt att kunna se bio och film. Mer än varannan medborgare tycker dessa är mycket viktiga. 4 av 10 botkyrkabor tycker det är mycket viktigt att det finns en konsthall och att man kan se teater/cirkus/operaföreställningar Botkyrka. Utlandsfödda och arbetssökande känner inte till våra verksamheter i samma utsträckning som övriga medborgare. Utbud skapar efterfrågan, tex teater och film i Hallunda, motionsspår i Tullinge osv. Fittja utmärker sig på flera områden med lägre besökstal, lägre kännedom om och en och mer negativ inställning till verksamheterna. Ju äldre man är desto mer intresserad är man av information via dagsoch lokaltidning. Unga vill gärna ha information via sociala medier. Medelålders är mest benägna att söka information via botkyrka.se. 16 % av de unga vill helst ha information via affischer, och.endast 6 % av de äldre (65+). Tidningen Pejl har tappat sin betydelse för information om kultur- och fritidsaktiviteter.

52 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:41

53 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:41 Referens Lina Karlberg Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Medborgarundersökning om kultur- och fritidsverksamheten i Botkyrka Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden har tagit del av redovisning och rapport om medborgarundersökningen. Sammanfattning Under våren 2012 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen en undersökning bland Botkyrkas medborgare med frågeställningar kring förvaltningens verksamheter. Syftet med undersökningen var 1) Ta reda på hur stor andel av medborgarna som utnyttjar de olika verksamheterna. 2) Ta reda på varför vissa väljer att inte utnyttja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. 3) Kartlägga rörelsemönster. Hur man rör sig mellan kommunens olika delar för att delta i kultur- och fritidsverksamhet. 4) Få verktyg för att utveckla och förbättra kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Undersökningen genomfördes som korta intervjuer i fem av kommunens centrum. Totalt intervjuades 800 personer över 16 år gjordes en liknande undersökning där man frågade endast om kulturverksamheter samt bibliotek. Några av frågorna har ställts på samma sätt 2011, och kan därför jämföras med Den bifogade rapporten lyfter fram de viktigaste trenderna i resultatet. Sammanfattning av resultatet Biblioteken och motionsspåren är de verksamheter som har mest utbredd användning bland botkyrkaborna. 66% respektive 55% besöker dessa. Därefter kommer badhus och idrottsarenor. Knappt hälften av botkyrkaborna har det senaste året besökt dessa. Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post lina.karlberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

54 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:41 Cirka var fjärde botkyrkabo har senaste året besökt: Tumbascenen, Botkyrka konsthall, Subtopia/Hangaren och Riksteatern Hallunda. En av sju botkyrkabor har senaste året besökt Botkyrka rackethall. Besöksfrekvensen har gått ner sedan 2008 på Botkyrka konsthall och Riksteaterna Hallunda. Däremot är det fler som sett bio/film 2011 jämfört med Samtidigt har kännedomen om kommunens kulturaktiviteter ökat sedan Biblioteken har ungefär samma besöksandel som 2008, men besöken har minskat i Fittja (markant) och i Tullinge. I Hallunda/Norsborg har besöksandelen ökat. De mest välkända verksamheterna är biblioteken och badhusen. Så gott som alla botkyrkabor känner till dessa. Även motionsspåren och idrottsarenorna är mycket välkända (94% känner till dessa) 8 av 10 botkyrkabor känner till Tumbascenen, Botkyrka konsthall, Botkyrka rackethall. 9 av 10 botkyrkabor känner till Riksteatern Hallunda. Viktigaste verksamheterna att ha i den egna kommunen är enligt botkyrkaborna är biblioteken, badhusen, motionsspår, idrottsarenor samt att kunna se bio och film. Mer än varannan medborgare tycker dessa är mycket viktiga. 4 av 10 botkyrkabor tycker det är mycket viktigt att det finns en konsthall och att man kan se teater/cirkus/operaföreställningar Botkyrka. Utlandsfödda och arbetssökande känner inte till våra verksamheter i samma utsträckning som övriga medborgare. Utbud skapar efterfrågan, tex teater och film i Hallunda, motionsspår i Tullinge osv. Fittja utmärker sig på flera områden med lägre besökstal, lägre kännedom om och en och mer negativ inställning till verksamheterna. Ju äldre man är desto mer intresserad är man av information via dagsoch lokaltidning. Unga vill gärna ha information via sociala medier. Medelålders är mest benägna att söka information via botkyrka.se. 16 % av de unga vill helst ha information via affischer, och.endast 6 % av de äldre (65+). Tidningen Pejl har tappat sin betydelse för information om kultur- och fritidsaktiviteter. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Lina Karlberg Administrativ chef

55 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:41 Expedieras till

56 1 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Referens Lina Karlberg Sammanfattande rapport av medborgarundersökning om kultur- och fritidsverksamheterna i Botkyrka, våren 2011 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Bibliotek... 3 Botkyrka konsthall... 4 Tumbascenen... 5 Subtopia/Hangaren... 6 Riksteatern Hallunda... 6 Bio/film... 7 Teater/cirkus/operaföreställning... 8 Subtopiafestivalen... 8 Hjärta Botkyrka... 9 Badhusen i Botkyrka... 9 Botkyrka rackethall Motionsspår Idrottsarenor Idrottsmatch/tävling Hur vill du helst ha information om kultur- och fritidsaktiviteter i Botkyrka? Bakgrundsinformation KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post lina.karlberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

57 BOTKYRKA KOMMUN 2 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Inledning Under våren 2012 genomförde kultur- och fritidsförvaltningen en undersökning bland Botkyrkas medborgare med frågeställningar kring förvaltningens verksamheter. Syftet med undersökningen var 1) Ta reda på hur stor andel av medborgarna som utnyttjar de olika verksamheterna. 2) Ta reda på varför vissa väljer att inte utnyttja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. 3) Kartlägga rörelsemönster. Hur man rör sig mellan kommunens olika delar för att delta i kultur- och fritidsverksamhet. 4) Få verktyg för att utveckla och förbättra kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Undersökningen genomfördes som korta intervjuer i fem av kommunens centrum. Totalt intervjuades 800 personer över 16 år gjordes en liknande undersökning där man frågade endast om kulturverksamheter samt bibliotek. Några av frågorna har ställts på samma sätt 2011, och kan därför jämföras med Den här rapporten lyfter fram de viktigaste trenderna i resultatet. Sammanfattning Biblioteken och motionsspåren är de verksamheter som har mest utbredd användning bland botkyrkaborna. 66% respektive 55% besöker dessa. Därefter kommer badhus och idrottsarenor. Knappt hälften av botkyrkaborna har det senaste året besökt dessa. Cirka var fjärde botkyrkabo har senaste året besökt: Tumbascenen, Botkyrka konsthall, Subtopia/Hangaren och Riksteatern Hallunda. En av sju botkyrkabor har senaste året besökt Botkyrka rackethall. Besöksfrekvensen har gått ner sedan 2008 på Botkyrka konsthall och Riksteaterna Hallunda. Däremot är det fler som sett bio/film 2011 jämfört med Samtidigt har kännedomen om kommunens kulturaktiviteter ökat sedan Biblioteken har ungefär samma besöksandel som 2008, men besöken har minskat i Fittja (markant) och i Tullinge. I Hallunda/Norsborg har besöksandelen ökat. De mest välkända verksamheterna är biblioteken och badhusen. Så gott som alla botkyrkabor känner till dessa. Även motionsspåren och idrottsarenorna är mycket välkända (94% känner till dessa)

58 BOTKYRKA KOMMUN 3 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen av 10 botkyrkabor känner till Tumbascenen, Botkyrka konsthall, Botkyrka rackethall. 9 av 10 botkyrkabor känner till Riksteatern Hallunda. Viktigaste verksamheterna att ha i den egna kommunen är enligt botkyrkaborna är biblioteken, badhusen, motionsspår, idrottsarenor samt att kunna se bio och film. Mer än varannan medborgare tycker dessa är mycket viktiga. 4 av 10 botkyrkabor tycker det är mycket viktigt att det finns en konsthall och att man kan se teater/cirkus/operaföreställningar Botkyrka. Utlandsfödda och arbetssökande känner inte till våra verksamheter i samma utsträckning som övriga medborgare. Utbud skapar efterfrågan, tex teater och film i Hallunda, motionsspår i Tullinge osv. Fittja utmärker sig på flera områden med lägre besökstal, lägre kännedom om och en och mer negativ inställning till verksamheterna. Ju äldre man är desto mer intresserad är man av information via dagsoch lokaltidning. Unga vill gärna ha information via sociala medier. Medelålders är mest benägna att söka information via botkyrka.se. 16 % av de unga vill helst ha information via affischer, och.endast 6 % av de äldre (65+). Tidningen Pejl har tappat sin betydelse för information om kultur- och fritidsaktiviteter. Bibliotek 66% (kvinnor 72%, män 59%) har besökt ett bibliotek i Botkyrka de senaste 12 månaderna. Siffran är lite lägre än 2008 (68%). Högst andel besök har Tullingeborna (71%), lägst hos Fittjaborna (52%). Av de studerande har 72% besökt ett bibliotek. Pensionärer och arbetande 66%. Arbetssökande 61%. Födda i Sverige besöker i aningen högre utsträckning (68%) mot utlandsfödda (63%). Åldersgruppen åringar är mest representerad (74%), lägst besökstal har åringar samt åringar (båda 62%). Varför besöker man inte biblioteket? 13% av de tillfrågade uppger att de inte är intresserade. 1% känner inte till biblioteken. Högst andel som inte känner till biblioteket finns i Fittja (6%). 0,8% besöker inte biblioteken pga öppettiderna. 17% uppger andra orsaker, bland annat har inte tid, har egna böcker/köper, blir inte av, använder internet istället.

59 BOTKYRKA KOMMUN 4 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Skillnad mellan män och kvinnor: Fler kvinnor än män besöker biblioteken. 17% av männen säger att de är ointresserade, men endast 9% av kvinnorna. Hur viktig tycker man verksamheten är? 73% (80% kvinnor, 65% män) tycker det betyder väldigt mycket att ha bibliotek i kommunen. Ju äldre åldersgrupp, desto viktigare tycker man det är. Mest viktigt med bibliotek tycker arbetande (75%) och pensionärer (77%) det är. Bland studerande är andelen som tycker det är mycket viktigt 63% och bland arbetssökande 70%. Det är ingen nämndvärd skillnad mellan utlandsfödda och sverigefödda. Fittja (68%) och Hallunda/Norsborg (70%) har lägre andel som tycker det är väldigt viktigt. Övriga områden ligger ungefär lika (75-77%). Jämförelse med 2008 års kulturundersökning 2008 hade 68% besökt ett bibliotek i Botkyrka de senaste 12 månaderna var siffran 66%. I Fittja har andelen besökare minskat markant sedan 2008, med 14 procentenheter (från 66% till 52%). I Tullinge har besöken minskat från 79% till 71%. I Hallunda/Norsborg har besöken ökat markant, från 58% till 67%. Botkyrka konsthall 26% (29% kvinnor, 22% män) har besökt Botkyrka konsthall de senaste 12 månaderna. Siffran är avsevärt lägre än 2008 då siffran var 40%. Av de boende i södra kommundelarna har 33% besök Botkyrka konsthall. Samma siffra för norra kommundelarna är 18%. Den mest representerade åldersgruppen är 65 år och uppåt (38%) åringar har lägst andel besök (17-18%). Arbetande och arbetssökande besöker Botkyrka konsthall i lika stor utsträckning (24%). Studerande 19% och pensionärer 33%. Varför besöker man inte Botkyrka konsthall? 19% av de intervjuade känner inte till Botkyrka konsthall. Andelen för utlandsfödda är 31% och för sverigefödda 11%. Bland de arbetssökande är det 40% som inte känner till Botkyrka konsthall. 31% säger att de inte är intresserade. 18% uppger andra orsaker såsom: har inte tid, inte blivit av. Skillnad mellan män och kvinnor

60 BOTKYRKA KOMMUN 5 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Större andel kvinnor än män besöker Botkyrka konsthall. 34% av männen uppger att de är ointresserade, medan samma siffra för kvinnorna är 28%. Hur viktig tycker man verksamheten är? 39% (46% kvinnor, 31% män) tycker det är mycket viktigt att det finns konsthall i den egna kommunen. Högst andel har åldrarna över 56 år (53%). Lägst andel har åringarna (28%). Mest viktigt med konsthall tycker pensionärer (54%) det är. Bland studerande är andelen som tycker det är mycket viktigt 22% och bland arbetssökande 33%. Sverigefödda (42%) har lite högre andel som tycker det är mycket viktigt än utlandsfödda (37%) De boende i Tullinge har högre andel som tycker det är viktigt med konsthall (48%). Lägst andel har Fittja (30%). Jämförelse med 2008 års kulturundersökning 2008 var det 43% som inte kände till Botkyrka konsthall. Kan jämföras med 19% En stor förbättring! Tumbascenen 29% (kvinnor 30%, män 27%) har besökt Tumbascenen de senaste 12 månaderna. Högst andel besök har Tullinge- och Tumbaborna med 38-39%, lägst har Hallunda/Norsborg (17%). Det är ingen större skillnad mellan arbetssökande, pensionärer, arbetande eller studerande. Däremot är det endast 20% av de utlandsfödda som har besökt Tumbascenen, jämfört med 34% för de födda i Sverige. Åldersmässigt har åringarna lägst andel besök (24%), och 56 år och uppåt högst andel (32-33%). Varför besöker man inte Tumbascenen? 19% känner inte till Tumbascenen. Det är fler utlandsfödda som inte känner till Tumbascenen (34%) än sverigefödda (9%). Av de arbetssökande var det hela 42% som inte känner till Tumbascenen. 21% säger att de inte är intresserade. 8% tycker inte att utbudet och aktiviteterna passar dem. 5% uppger läget och kommunikationerna som hinder. Av dessa bor nästan alla i Hallunda/Norsborg. 20% uppger andra orsaker såsom har inte tid, inte blivit av, åker till Stockholm.

61 BOTKYRKA KOMMUN 6 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Skillnad mellan män och kvinnor Aningen fler kvinnor än män besöker Tumbascenen. Fler män än kvinnor känner inte till Tumbascenen, 22% mot 17% för kvinnorna. Subtopia/Hangaren 23% (24% kvinnor, 23% män) av Botkyrkaborna har besökt Subtopia och/eller Hangaren de senaste 12 månaderna var siffran 22%. Andelen besökare är i stort sett lika hög i alla boendeområden. Högst andel har åringar (29%). Över 56 år har lägst med 20% Bland arbetssökande är det endast 14% som besökt Subtopia/Hangaren, medan andelen studerande är 28%. Varför besöker man inte Subtopia/Hangaren? 37% av de tillfrågade känner inte till Subtopia/Hangaren. Det är mycket lägre än 2008 (63%). 21% är inte intresserade. 2% uppger att läget/kommunikationerna är för dåliga 7% uppger andra orsaker såsom har inte tid, inte blivit av. Skillnad mellan män och kvinnor Ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Lika stor andel män och kvinnor som inte känner till Subtopia/Hangaren. 23% av männen och 19% av kvinnorna uppger att de inte är intresserade. Jämförelse med 2008 års kulturundersökning 22% hade besökt Subtiopa det senaste året. (Hangaren fanns inte då). 63% kände inte till Subtopia var siffran 37%. Riksteatern Hallunda 28% (28% kvinnor, 27% män) har besökt Riksteatern Hallunda de senaste 12 månaderna. Detta är avsevärt lägre än 2008, då siffran var 42%. De boende i Hallunda/Norsborg har högst andel besökare (38%), men övriga boendeområden ligger ganska lika (22-28%). Pensionärer är mest representerade (33%) och kan jämföras med arbetssökande där endast 16% har besökt Riksteatern. Andelen utlandsfödda och sverigefödda besökare är lika stor. Varför besöker man inte Riksteatern Hallunda?

62 BOTKYRKA KOMMUN 7 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen % känner inte till Riksteatern Hallunda. Bland åringar är andelen högst med 19%. Av de utlandsfödda är det 15% som inte känner till Riksteatern, och av de sverigefödda är det 9%. 22% av de studerande känner inte till Riksteatern. Bland arbetssökande är siffran endast 11%. 27% uppger att de inte är intresserade. Framförallt är det de som arbetar (31%) Bland pensionärerna är samma andel bara 20%. 10% uppger andra orsaker såsom har inte tid, inte blivit av, och andra prioriteringar. Skillnad mellan män och kvinnor Ingen större skillnad mellan män och kvinnor. Jämförelse med 2008 års kulturundersökning 42% hade besökt Riksteatern Hallunda det senaste året. 37% kände inte till Riksteatern Hallunda var siffran 12%. Bio/film 29% har sett bio/film i Botkyrka de senaste 12 månaderna. 25% kvinnor och 34% män. Detta är en ökning från 2008 då siffran var 12%. Högst andel bland studerande (38%) och unga (16-25 år, (34%)) och lägst andel bland de över 65 år (23%) Högre andel bland utlandsfödda (31%) än bland sverigefödda (27%). Högst andel besökare finns i Hallunda/Norsborg (35%) och Tumba/Grödinge (32%). Lägst ligger Alby med 18%. Hur viktig tycker man verksamheten är? 49% (56% kvinnor, 38% män) tycker det är mycket viktigt att det finns bio/film i den egna kommunen. Äldre, över 56 år, har högst andel som tycker det är viktigt (54-58%). För åringar är andelen 47%. Mest viktigt med bio/film tycker pensionärer (57%) och arbetande (47%) det är. Bland studerande är andelen som tycker det är mycket viktigt 41% och bland arbetssökande 29%. Fler sverigefödda tycker det är mycket viktigt med bio/film i Botkyrka. 51% jämfört med 42% för utlandsfödda. Högst andel som tycker det är mycket viktigt har Tullinge (55%), Tumba/Grödinge (52%) och Hallunda/Norsborg (49%). Lägst andel har och Fittja med 35%. Jämförelse med 2008 års kulturundersökning 12% hade gått på bio/film i Botkyrka det senaste året.

63 BOTKYRKA KOMMUN 8 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Teater/cirkus/operaföreställning 27% har gått på teater/cirkus/operaföreställning i Botkyrka de senaste 12 månaderna. 28% kvinnor och 26% män. Skillnaderna mellan åldrarna är inte så stor. Störst andel finns bland de äldre och pensionärerna (30%). Lägst andel bland medelålders (24%) Andelen arbetssökanden som har gått på teater/cirkus/operaföreställning är bara 19%. Det är ingen nämndvärd skillnad mellan utlandsfödda och sverigefödda. I Hallunda finns högsta andelen besök (32%). Övriga områden ligger lika med 25-26%. Hur viktig tycker man verksamheten är? 44% (50% kvinnor, 36% män) tycker det är mycket viktigt att utbud av teater/cirkus/operaföreställning finns i den egna kommunen. Ju äldre åldersgrupp, desto viktigare tycker man det är. Mest viktigt med teater/cirkus/operaföreställning tycker pensionärer (59%) det är. Bland studerande är andelen som tycker det är mycket viktigt 28% och bland arbetssökande 37%. Sverigefödda (45%) har lite högre andel som tycker det är mycket viktigt än utlandsfödda (41%) De boende i Tullinge har högst andel som tycker det är viktigt med teater/cirkus/operaföreställning (52%). Lägst andel har Fittja och Alby (33%). Jämförelse med 2008 års kulturundersökning Frågorna var ställda på ett annat sätt då, så man kan inte jämföra rakt av. 23% hade gått på teaterföreställning det senaste året och 10% på cirkus. Subtopiafestivalen 14% av botkyrkaborna deltog 2010 i Subtopiafestivalen. 12% kvinnor och 17% män. Skillnaderna mellan åldrarna är inte så stor. Störst andel finns bland de medelålders (46-55 år, 18%). Lägst andel år (10%). Utlandsfödda hade högre andel besök på Subtopiafestivalen, 17%, mot 12% för sverigefödda. Störst andel besökare hade Fittja (23%) och Tumba (16%). Alby och Tullinge hade lägst andel (8-9%). Jämförelse med 2008 års kulturundersökning Frågorna var ställda på ett annat sätt då, så man kan inte jämföra rakt av. 15% hade deltagit i någon festival de senaste 12 månaderna.

64 BOTKYRKA KOMMUN 9 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Även då var andelen besökare högst i Fittja. Hjärta Botkyrka 6% av botkyrkaborna deltog i Hjärta Botkyrka-festivalen Lika många män och kvinnor. Lägst andel besökare hade åldrarna år (5%). Över 36 år hade cirka 7%. Bara 3% av de studerande besökte festivalen, medan arbetande, arbetssökande och pensionärer alla låg runt 5-7%. Större andel utlandsfödda besökte Hjärta Botkyrka (9%, mot 4% för sverigefödda). Störst andel besökare kom från Alby, Fittja och Tumba/Grödinge (8-9%) Tullinge hade endast 2% besökare. Badhusen i Botkyrka 44% (43% kvinnor, 46% män) har besökt ett badhus i Botkyrka de senaste 12 månaderna. Totalt sett är det lika stor andel sverigefödda utlandsfödda som besöker badhusen. Men mönstret ser olika ut för de olika badhusen. Fittjabadet har större andel utlandsfödda än Storvretsbadet. Skillnader mellan Fittjabadet och Storvretsbadet 25% (22% kvinnor, 29% män) av botkyrkaborna har besökt Fittjabadet senaste 12 månaderna, och 28% (30% kvinnor, 24% män) har besökt Storvretsbadet. Andelen studerande och arbetssökande som besökt Storvretsbadet är högre än de som besökt Fittjabadet. Andelen pensionärer är högre i Fittjabadet. Fittjabadet (31% )har större andel utlandsfödda än Storvretsbadet (23%). Varför besöker man inte badhusen i Botkyrka? Nästan alla tillfrågade känner till badhusen, 3% uppger att de inte gör det. 19% är inte intresserade. 27% uppger andra orsaker såsom besöker ett annat bad (12%), har inte tid, klorallergi inte blivit av. 4% anser att badhusen inte är trivsamma. I gruppen år är det hela 18% som anger att badhusen inte är trivsamma. 1% anger priset som orsak att inte besöka badhusen. 0,8% anger läget/kommunikationerna som hinder.

65 BOTKYRKA KOMMUN 10 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Skillnad mellan män och kvinnor Skillnaderna är inte så stora mellan män och kvinnor i de flesta frågor. Av de som inte är intresserade skiljer det sig lite. Större andel män (21%) än kvinnor (18%) är ointresserade. Andelen kvinnor som besöker Storvretsbadet (30%) är större än i Fittjabadet (22%). Hur viktig tycker man verksamheten är? 58% (61% kvinnor, 54% män) tycker det är mycket viktigt att det finns badhus i den egna kommunen. Mest viktigt tycker åringarna det är (64-67%). De yngre och äldre tycker det är mindre viktigt (16-25 år, 52% och över 65 år 54%) Mest viktigt med badhus tycker arbetande (62%) och pensionärer (56%) det är. Bland studerande är andelen som tycker det är mycket viktigt 52% och bland arbetssökande 47%. Större andel utlandsfödda (61%) tycker det är mycket viktigt med badhus än sverigefödda (56%). Hallunda/Norsborg (47%) har lägre andel som tycker det är väldigt viktigt. Tumba/Grödinge, Fittja och Alby ligger ungefär lika (61-64%) Botkyrka rackethall 14% (11% kvinnor, 18% män) av botkyrkaborna har besök Botkyrka rackethall de senaste 12 månaderna. De boende i Hallunda/Norsborg har högst andel besökare (19%), men övriga boendeområden ligger ganska lika (11-15%). Störst andel är det bland studerande (32%). Lägst bland arbetssökande (9%) och pensionärer (6%.) Varför besöker man inte Botkyrka rackethall? 15% känner inte till Botkyrka rackethall. Bland Alby och Fittjaborna är det cirka 30 %, jämfört med runt 10% i Tullinge, Hallunda/Norsborg och Tumba/Grödinge. Av de sverigefödda är det 10% som inte känner till Botkyrka rackethall, och bland de utlandsfödda är det 24%. Sämst kännedom är det bland de arbetssökande med 37%. 52% är inte intresserade. 2% anger läget/kommunikationerna som hinder. 2% anger priser som orsak att inte besöka Botkyrka rackethall. 15% uppger andra orsaker såsom har inte tid, andra prioriteringar, inte blivit av. Skillnad mellan män och kvinnor

66 BOTKYRKA KOMMUN 11 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Fler män än kvinnor besöker Botkyrka rackethall. Större andel kvinnor är inte intresserade (55%) än bland männen (48%). Hur viktig tycker man verksamheten är? 32% (34% kvinnor, 29% män) tycker det är mycket viktigt att det finns en rackethall i den egna kommunen. Mest viktigt tycker åringarna det är (37%). Mest viktigt med rackethall tycker arbetande (34%) och pensionärer (32%) det är. Bland studerande är andelen som tycker det är mycket viktigt 26% och bland arbetssökande 30%. Det är ingen nämndvärd skillnad mellan utlandsfödda och sverigefödda. Högst andel som tycker det är mycket viktigt med rackethall har Tullinge (40%), Alby (37%) och Hallunda/Norsborg (35%). Tumba/Grödige har lägre andel, 23%. Motionsspår 55% (54% kvinnor, 56% män) ha använd ett motionsspår i Botkyrka de senaste 12 månaderna. Störst är andelen i Tullinge (69%) och lägst i Hallunda/Norsborg (41%). Fördelningen över åldrarna är ganska jämn. Högst andel är det i åldern år (64%), för att sedan minska lite med åldern. Av de över 65 år är siffran 43%. Andelen utlandsfödda (49%) är lite lägre sverigefödda (59%), liksom andelen arbetssökande och pensionärer (43-44%) jämfört med arbetande (62%). Varför använder man inte motionsspåren? 6% av de tillfrågade känner inte till motionsspåren. Högst andel är det bland arbetssökande (19%), utlandsfödda (11%), boende i Fittja (15%) och boende i Alby (11%). 17% är inte intresserade. Åldersgruppen år har störst andel ointresserade (22%). I Fittja är det 24% som inte är intresserade, i Hallunda 23%. Lägst andel ointresserade finns i Tullinge (10%) och i Alby (15%). 21% uppger andra orsaker såsom: andra prioriteringar, har inte tid, inte blivit av. Skillnad mellan män och kvinnor Andelen män och kvinnor som använde motionsspåren är ganska lika. Fler män (7%) än kvinnor (5%) känner inte till motionsspåren. Intresset är lika bland män och kvinnor. Hur viktig tycker man verksamheten är?

67 BOTKYRKA KOMMUN 12 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen % (61% kvinnor, 52% män) tycker det är mycket viktigt att det finns en motionsspår i den egna kommunen. Mest viktigt med motionsspår tycker arbetande (62%) och pensionärer (56%) det är. Bland studerande är andelen som tycker det är mycket viktigt 48% och bland arbetssökande 44%. Det är ingen nämndvärd skillnad mellan utlandsfödda och sverigefödda. Högst andel som tycker det är mycket viktigt med motionsspår har Tullinge (75%) och Tumba/Grödige (65%) Lägst andel har Fittja (38%). Idrottsarenor 43% (38% kvinnor, 50% män) har besökt eller använt någon av Botkyrkas idrottsarenor de senaste 12 månaderna. (Brunna IP, Storvretens IP, Brantbrinks IP eller Tumba idrottsområde). Åldersgruppen år har högst andel besök (60%). Lägst andel har år med 26%. Tullingeborna har högst andel (54%). Hallunda/Norsborg har lägst (35%). Sverigefödda (47%) har högre andel besök än utlandsfödda (36%). Varför besöker man inte idrottsarenorna? 6% av de tillfrågade känner inte till idrottsarenorna. Högst andel som inte känner till finns bland arbetssökande (16%), utlandsfödda (11%), Albybor (14%), Fittjabor (15%). 0,6% anger läget/kommunikationerna som hinder. 37% är inte intresserade. Högst andel ointresserade har pensionärerna (50%). Skillnad mellan män och kvinnor Fler män än kvinnor använder eller besöker idrottsarenorna. Fler kvinnor (42%) är ointresserade än män (30%). Hur viktig tycker man verksamheten är? 54% (53% kvinnor, 56% män) tycker det är mycket viktigt att det finns en idrottsarenor i den egna kommunen. Mest viktigt med idrottsarenor tycker arbetande (57%) och studerande (55%) det är. Bland arbetssökande är siffran 42%. Det är ingen nämndvärd skillnad mellan utlandsfödda och sverigefödda. Högst andel som tycker det är mycket viktigt med idrottsarenor har Tullinge (64%) och Alby (61%). Lägst andel har Fittja (45%) och Hallunda/Norsborg (46%). Idrottsmatch/tävling

68 BOTKYRKA KOMMUN 13 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen % har besökt en idrottsmatch eller tävling som åskådare. 31% kvinnor och 38% män. Högst andel bland studerande (45%), lägst bland pensionärer (31%). Aningen högre andel bland utlandsfödda (36%) än bland sverigefödda (34%). Högst andel besökare finns i Tumba/Grödinge (39%) och Fittja (36%). Övriga områden ligger lika med 31%. Hur vill du helst ha information om kultur- och fritidsaktiviteter i Botkyrka? 55% (59% kvinnor, 50% män) vill i första hand ha information genom dags- eller lokaltidning. Andelen stiger med åldern, bland 65+-åringarna är den 73%. Bland åringarna är andelen endast 35%. Det är fler sverigefödda (60%) som vill ha information genom dag- eller lokaltidning jämfört med utlandsfödda (48%). I Tullinge (73%) är andelen högst som vill ha information genom dageller lokaltidning. I Alby är det bara 29%. Av de yngre (16-25 år) vill 20% i första hand ha information genom sociala medier. Den åldersgrupp som gärna använder kommunens hemsida är åringarna. Där är det 19% som i första hand vill ha information den vägen, jämfört med 6% för 65+ år, som har den lägsta siffran. Genomsnittet över alla åldrar är 12%. Fler utlandsfödda (14%) vill ha informationen via botkyrka.se än sverigefödda (10%). 10 % vill i första hand ha information via affischer. För gruppen år är det 16%, och ju äldre åldersgrupp desto lägre andel. Bland 65+åringarna är det endast 6% som vill ha informationen via affischer. Jämförelse med 2008 års kulturundersökning Tidningen Pejl har minskat i betydelse ville 31% ha information via Pejl är siffran 2%. Annons i tidning har ökat markant, från 19% 2008 till 55% De unga ville även då ha information via Internet, men den totala siffran har sjunkit från 26% 2008 till 18% Bakgrundsinformation 800 intervjuer genomfördes i fem av kommunens centrum. De tillfrågade är 16 år och uppåt. Av de intervjuade var 447 kvinnor (56%) och 353 (44%) män. 318 av de 800 intervjuade var födda i ett annat land än Sverige. Det motsvarar 40%.

69 BOTKYRKA KOMMUN 14 [14] Kultur- och fritidsförvaltningen Fördelningen av boendeområdena ser man av tabell nedan. Varje intervju tog cirka fem minuter. De intervjuade erbjöds bli intervjuade på fem olika språk (svenska, arabiska, spanska, turkiska och engelska) gjordes en liknande undersökning där man frågade endast om kulturverksamheter samt bibliotek. Några av frågorna har ställts på samma sätt 2011, och kan därför jämföras med Boendeområde Antal Procent Alby ,8% Hallunda/Norsborg ,8% Fittja ,5% Tullinge ,8% Tumba/Grödinge ,3% Summa ,0% Intervjuspråk Antal Procent Svenska ,5% Arabiska 12 1,5% Spanska 3 0,4% Turkiska 7 0,9% Engelska 22 2,8% Summa ,0%

70 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:322 Sänkta avgifter på Botkyrka kulturskola och föreningar som bedriver liknande verksamhet (KF/2011:322) Förslag till beslut Att fastställa avgifter och subventioner enligt nedanstående förslag. Sammanfattning I flerårsplanen har den politiska majoriteten beslutat att sänka Botkyrka kulturskolas avgifter. Förändringen finansieras genom ökat anslag på 1,6 mkr. Beslutet innebär också en ökad subvention för de föreningar som bedriver liknande verksamheter på uppdrag av kultur- och fritidsförvaltningen. Idag gäller detta två verksamheter, Alby fejm och kursverksamheten på Cirkus Cirkör. Beslutet rör enbart barn och unga som bor i Botkyrka och kommer att gälla from 1 januari Samtidigt införs en begränsning i antal kurser man kan gå på Botkyrka kulturskola till max 2 kurser per termin och barn. Kulturskolans kurser sänks enligt följande: vanlig kurs avancerad kortkurs ensemble instrument Avgift idag 750 kr 1500 kr 500 kr 375 kr 300 kr Förslag ny avgift 350 kr 750 kr 200 kr 200 kr 200 kr Alby fejm och Cirkus Cirkörs kurser subventioneras enligt följande: Alby Fejm Cirkus Cirkör Cirkus Cirkör avancerade Cirkus Cirkör kurser för funktionshindrade Avgift idag 800 kr 1200 kr 2400 kr 900 kr Förslag subvention 400 kr 400 kr 400 kr 400 kr

71 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:322 Referens Pernilla Hellman Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Sänkta avgifter på Botkyrka kulturskola och föreningar som bedriver liknande verksamhet Förslag till beslut Att fastställa avgifter och subventioner enligt nedanstående förslag. Sammanfattning I flerårsplanen har den politiska majoriteten beslutat att sänka Botkyrka kulturskolas avgifter. Förändringen finansieras genom ökat anslag på 1,6 mkr. Beslutet innebär också en ökad subvention för de föreningar som bedriver liknande verksamheter på uppdrag av kultur- och fritidsförvaltningen. Idag gäller detta två verksamheter, Alby fejm och kursverksamheten på Cirkus Cirkör. Beslutet rör enbart barn och unga som bor i Botkyrka och kommer att gälla from 1 januari Samtidigt införs en begränsning i antal kurser man kan gå på Botkyrka kulturskola till max 2 kurser per termin och barn. Kulturskolans kurser sänks enligt följande: vanlig kurs avancerad kortkurs ensemble instrument Avgift idag 750 kr 1500 kr 500 kr 375 kr 300 kr Förslag ny avgift 350 kr 750 kr 200 kr 200 kr 200 kr Alby fejm och Cirkus Cirkörs kurser subventioneras enligt följande: Alby Fejm Cirkus Cirkör Cirkus Cirkör avancerade Cirkus Cirkör kurser för funktionshindrade Avgift idag 800 kr 1200 kr 2400 kr 900 kr Förslag subvention 400 kr 400 kr 400 kr 400 kr Kultur och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt /HandläggareTelefon Sms E-post frida.amnow@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

72 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:322 Bakgrund Botkyrka kulturskola är en verksamhet som ska vända sig till alla barn i Botkyrka kommun. Detsamma gäller Alby fejm och Cirkus Cirkörs kulturverksamheter. Det är viktigt att inte en hög terminsavgift hindrar barn och unga från att ta del av kulturlivet. Enligt Barnkonventionen är det en rättighet för barn och unga att ha en meningsfull fritid och genom en sänkning kan man möjliggöra alla barns rätt att utöva kultur, som en del av Botkyrkas kulturella allemansrätt. Nuläge Idag kostar det 750 kr per barn och termin att gå en kurs på Botkyrka kulturskola. Det finns också möjlighet att hyra instrument genom kulturskolan till en kostnad av 300 per termin. I avgiften ingår att delta i ensembler utan avgift. Musikal och avancerat program kostar 1500 kr per termin. (Avancerat program är en kurs för den som vill fördjupa sig i sitt ämne och få extra tid och resurs för detta) Kulturskolan genomför också kortkurser som kostar 500 kr att delta i. I dagsläget finns inga syskonrabatter eller likn. Hos Alby fejm kostar det 800 kr/termin att gå och hos Cirkus Cirkör kostar det 1000 kr (då ingår en redan existerande subvention för Botkyrka-barn på 200 kr per barn). en avancerad kurs hos Cirkus Cirkör kostar 2200 kr och även där ingår en subvention på 200 kr för Botkyrkaungdomar. Omvärlden och nolltaxor Idag finns tre kulturskolor i Sverige som praktiserar nolltaxa, Luleå, Karlstad och Älvkarleby kommun. Det finns ingen officiell utvärdering av satsningarna. I Karlstad pågår dock en utredning som genomförs av Karlstads universitet. Konsekvenser En trolig konsekvens är att köerna till verksamheterna kommer att bli längre när budskapet kommunicerats ut och sänkningen blivit känd bland innevånarna i Botkyrka. En risk är då att verksamheternas resurser enbart går till att ta emot de växande köerna. På Botkyrka kulturskola arbetar man för att skapa en mer öppen verksamhet av typen organiserad spontan-verksamhet som kan locka de barn och föräldrar som inte känner till kulturskolans verksamhet. Detta ger inga intäkter men är nödvändigt för att nå ut till alla barn och föräldrar i Botkyrka och är en del av Botkyrka kulturskolas uppdrag. Det arbetet bör snarare intensifieras än minska. Ett annat viktigt uppdrag är samarbeten med skolorna i Botkyrka. Även detta riskerar att minska eftersom kravet att ta emot elever i kö sannolikt ökar.

73 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kultur och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:322 Botkyrka kulturskolas förslag på åtgärder är dels att införa mer gruppundervisning samt introduktionskurser där elever får testa instrument för att sedan bestämma sig om de vill fortsätta vilket ger ett visst bortfall, dels att begränsa antalet kurser som elever får gå till max 2 st, vilket frigör elevplatser. Vi är dock osäkra på om detta räcker för att säkra att inte kön växer ännu mer. Uppföljning och utvärdering Avtalen med Cirkus Cirkör och Alby fejm skrivs om vid årsskiftet Uppföljning av avtalen med redovisning av deltagare som kommer från Botkyrka i respektive verksamhet sker varje halvår, dvs. i november/december och maj/juni. Förändringen bör följas upp och utvärderas efter ett år. Utvärderingen ska redovisas för kultur och fritidsnämnden för att ge återkoppling på konsekvenserna av beslutet. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Pernilla Hellman Verksamhetschef Kulturen Expedieras till Kulturskolan

74 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kultur och fritidsnämnden Dnr KF/2011:3 Revision av föreningar år 2011 (KF/2011:3) Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner revisorns rapport. 2. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ärendet vad gäller Eriksbergs BK bordläggs tills förvaltningen har träffat föreningen. Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige genomför kultur- och fritidsnämnden uppföljningar och kontroller hur föreningsbidragen används av föreningslivet. För verksamhetsåret 2010 har fyra föreningar valts ut och granskats av kommunal revisor; Assurföreningen, Eriksberg BK, IFK Tumba Handboll och Slagsta Gille. Revisionen granskar föreningarnas ekonomi samt föreningarnas insatser i relation till de riktlinjer som finns för föreningsbidragen. Revisionen sker i samarbete mellan kommunal revisor och ansvarig tjänsteman på kultur- och fritidsförvaltningen. Bedömningen efter genomgång av respektive förenings ekonomiska redovisning är att Assurföreningen, IFK Tumba och Slagsta Gille har på ett tillfredställande sätt kunnat redovisa hur erhållet föreningsbidrag och andra ersättningar använts. För Eriksbergs BK har ingen bedömning gjorts eftersom föreningen för andra året i rad, trots påminnelser inte lämnat in efterfrågat material för granskning. Eriksbergs BK har först nyligen tagit kontakt med kultur- och fritidsförvaltningen och bokat möte för samtal och genomgång av handlingar i september.

75 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2011:3 Referens Agata Kinski Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Revision av föreningar 2011 Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner revisorns rapport. 2. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ärendet vad gäller Eriksbergs BK bordläggs tills förvaltningen har träffat föreningen. Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige genomför kultur- och fritidsnämnden uppföljningar och kontroller hur föreningsbidragen används av föreningslivet. För verksamhetsåret 2010 har fyra föreningar valts ut och granskats av kommunal revisor; Assurföreningen, Eriksberg BK, IFK Tumba Handboll och Slagsta Gille. Revisionen granskar föreningarnas ekonomi samt föreningarnas insatser i relation till de riktlinjer som finns för föreningsbidragen. Revisionen sker i samarbete mellan kommunal revisor och ansvarig tjänsteman på kultur- och fritidsförvaltningen. Bedömningen efter genomgång av respektive förenings ekonomiska redovisning är att Assurföreningen, IFK Tumba och Slagsta Gille har på ett tillfredställande sätt kunnat redovisa hur erhållet föreningsbidrag och andra ersättningar använts. För Eriksbergs BK har ingen bedömning gjorts eftersom föreningen för andra året i rad, trots påminnelser inte lämnat in efterfrågat material för granskning. Eriksbergs BK har först nyligen tagit kontakt med kultur- och fritidsförvaltningen och bokat möte för samtal och genomgång av handlingar i september. Eva Jansson Kultur- och fritidschef Expedieras till Kommunens revisorer Andreas Dahlgren Verksamhetschef Ungdom&Förening Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post agata.kinski@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

76 Granskning av föreningar med kommunalt bidrag 2010 Botkyrka kommun Rådgivningsrapport Juni 2011 Jan Nilsson Certifierad kommunal revisor 0

77 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och bedömning Inledning Bakgrund Syfte Omfattning och metod Granskningsresultat Assurföreningen IFK Tumba handboll Slagsta Gille Eriksbergs BK

78 1 Sammanfattning och bedömning Kommunstyrelsen beslutade att ge Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att årligen lämna en rapport om insyns- och kontrollverksamheten avseende den kommunala bidragsgivningen till föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i februari att uppdra åt Kultur- och fritidsförvaltningen att genomföra en revision av nedanstående föreningar: Assurföreningen IFK Tumba handboll Slagsta Gille Eriksbergs BK I uppdraget ingår, förutom att gå igenom den ekonomiska hanteringen av föreningsbidragen, även att utreda föreningens insatser i relation till de riktlinjer som finns för föreningsstödet. Den senare delen av uppdraget har genomförts av personal på Kultur- och fritidsförvaltningen. Syftet med granskningen är att följa upp föreningens bidragsanvändning utifrån ekonomisk synvinkel samt delar av den verksamhetsmässiga överenskommelse som Kultur- och fritidsnämnden slutit med respektive förening. I detta sammanhang bör påpekas att syftet inte är att göra en regelrätt revision av föreningens räkenskaper. Det ankommer på föreningens egna revisorer. Vår roll är att följa upp medelshantering o dyl utifrån de krav som Kultur- och fritidsnämnden kan ställa i egenskap av bidragsgivare. Efter genomgång av respektive förenings ekonomiska redovisning för 2010 bedömer vi att Assurföreningen, IFK Tumba handboll och Slagsta Gille på ett tillfredsställande sätt har kunnat redovisa hur erhållet föreningsbidrag och andra ersättningar använts. När det gäller Eriksbergs BK kan ingen bedömning göras, eftersom föreningen trots påminnelser och erhållen respit inte lämnat in efterfrågat material för granskning. Det är andra året i rad denna förening inte har kunnat leverera infordrat material för revision, vilket är oacceptabelt. Bidrag har visserligen stoppats för andra halvåret 2010 och hittills under 2011, men vi bedömer att Kultur- och fritidsnämnden även behöver ta ställning till följande åtgärder: Avstängning som bidragsberättigad förening och förlorad rätt att boka lokaler och anläggningar till subventionerade taxor Återbetalningsskyldighet för tidigare utbetalt bidrag och i så fall för vilken period 2

79 2 Inledning 2.1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att ge Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att årligen lämna en rapport om insyns- och kontrollverksamheten avseende den kommunala bidragsgivningen till föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i februari att uppdra åt Kultur- och fritidsförvaltningen att genomföra en revision av nedanstående föreningar: Assurföreningen IFK Tumba handboll Slagsta Gille Eriksbergs BK I uppdraget ingår, förutom att gå igenom den ekonomiska hanteringen av föreningsbidraget, även att utreda föreningens insatser i relation till de riktlinjer som finns för föreningsstödet, med särskilt fokus på: Att skapa positiva fritidsmiljöer och mötesplatser Att stimulera de föreningar som aktivt samverkar med andra aktörer i lokalsamhället Att främja jämställdhet och likabehandling Att ungdomar ska ges möjlighet till inflytande och att deras engagemang, skapande förmåga och kritiskt tänkande tas tillvara som en resurs. Kultur- och fritidsnämnden har ansvaret för den interna kontrollen av föreningar som erhåller kommunalt bidrag. Kontrollen kan dock läggas på annan. Omfattningen på uppdraget har diskuterats med ansvarig personal på Kultur- och fritidsförvaltningen. Överenskommelse har träffats om att vi genomför de ekonomiska delarna av revisionen, enligt likartad omfattning som tidigare år, samt att personal på förvaltningen genomför den verksamhetsmässiga uppföljningen. Vi har i offert erbjudit oss att utföra delar av den interna kontrollen på konsultbasis avseende bidragsgivningen för räkenskapsåret Syfte Syftet med granskningen är att följa upp föreningens bidragsanvändning utifrån ekonomisk synvinkel samt delar av den verksamhetsmässiga överenskommelse som Kultur- och fritidsnämnden slutit med respektive förening. 3

80 I detta sammanhang bör påpekas att syftet inte är att göra en regelrätt revision av föreningens räkenskaper. Det ankommer på föreningens egna revisorer. Vår roll är att följa upp medelshantering o dyl utifrån de krav som Kultur- och fritidsnämnden kan ställa i egenskap av bidragsgivare. 2.3 Omfattning och metod Kultur- och fritidsförvaltningen har infordrat det material som varit föremål för granskning, dvs budget- och redovisningsmaterial samt medlemsregister. Materialet har sedan överlämnats till oss för urvalsmässig granskning och avstämning gentemot föreningsuppgifter och annat material som föreningarna lämnat in i samband med ansökan om bidrag. Resultatet av granskningen har stämts av med ansvarig personal på förvaltningen. Vidare har vi gemensamt träffat föreningsrepresentanter och gått igenom de synpunkter som framkommit vid granskningen. Detta gäller endast Assurföreningen och Slagsta Gille. 4

81 3 Granskningsresultat 3.1 Assurföreningen Allmänt Föreningen är ideell och bedriver verksamhet i form av kultur, idrott och öppen verksamhet. Föreningens räkenskapsår är kalenderår. Överenskommelse har träffats för verksamhetsåret 2010 mellan Kultur- och fritidsnämnden och föreningen, som bl a reglerar verksamhet, ekonomi och redovisning Bidrags- och egenfinansiering De totala intäkterna för 2010, enligt den ekonomiska berättelsen, uppgår till kr. Föreningen har erhållit kommunalt bidrag under året på totalt kr, enligt nedanstående sammanställning. Typ av bidrag Belopp i kr Kommentarer Föreningsbidrag Utbetalas kvartalsvis Övriga bidrag är bl a statligt lönebidrag på kr, bidrag från Assyriska förbundet på kr samt bidrag från ABF på kr. Bidragen totalt uppgår till kr. Egenfinansieringen, på totalt kr, består av medlemsavgifter, cafeteria, fester m m. Föreningen har en egenfinansiering på 22 % och en bidragsfinansiering på 88 %. De kommunala bidragen utgör 16 % av intäkterna Medlemsantal och avgifter Nedan redovisas medlemsantal och avgifter under de två senaste räkenskapsåren. Antal medlemmar/avgifter Totalt antal medlemmar därav medlemmar under 20 år därav flickor Totala medlemsavgifter i kr Avgift i kr/per redovisad medlem

82 Inlämnad medlemsförteckning per håller i huvudsak en tillfredställande standard och har uppgifter om namn, adress, telefon och födelseuppgifter för samtliga medlemmar. Föreningen använder ett datoriserat medlemsregister. I inlämnad föreningsuppgift för 2010 framgår att samtliga medlemmar är bosatta i Botkyrka kommun. Denna uppgift avser förhållandet Av inlämnad medlemsförteckning framgår att 93 (31 %) av totalt 297 medlemmar är bosatta utanför kommunen. Föreningen tillämpar en familjeavgift på 350 kr, oavsett antal personer, för Vidare finns differentierade medlemsavgifter för ensamstående, pensionärer, personer utan uppehållstillstånd m m ( kr). Totalt antal medlemmar har ökat med 17 % mellan åren, med antalet medlemmar under 20 år har minskat med 39 %. Medlemsavgifterna har ökat mellan åren, men inte i den utsträckning som medlemsökningen motsvarar. Detta indikerar att andelen betalande medlemmar har minskat Kostnadsstruktur De största enskilda kostnadsposterna, enligt den ekonomiska berättelsen, för 2010 är: Löner, sociala avgifter m m kr (62 %) Hyror inkl försäkring kr (15 %) El kr (10 %) Fester kr (4 %) Föreningen har ingen egen lokal, utan hyr lokal av kommunen (Fittjaskolans paviljong). De totala lokalkostnaderna på går tillbaka till kommunen i form av hyra av lokal. Detta kan ställas i relation till det totala föreningsbidraget på kr Verksamhetsvolym Vi har tagit del av verksamhetsplanen för 2010, eftersom en sådan plan utgör ett viktigt underlag för den uppföljning av verksamheten som görs löpande i föreningen och slutgiltigt utvärderas i verksamhetsberättelsen för räkenskapsåret. Verksamhetsplanen är övergripande. Närvarokort används inte för aktivitetsredovisning, eftersom föreningen inte söker statligt lokalt aktivitetsstöd. I och med detta saknas detaljerade uppgifter om antal sammankomster och deltagarbesök Bokföring Mindre ideella föreningar omfattas normalt inte av bokföringslagen. Detta under förutsättning att bl a ingen näringsverksamhet bedrivs och att tillgångarna understiger 1,5 mkr. Mot den bakgrunden har vi endast granskat föreningens bokföring utifrån vad som kan anses vara en godtagbar miniminivå, dvs att bokföringen är kronologisk (löpande bokfört efter datum med angivande av verifikationsnummer) och systematisk (bokfört på likvidkonto samt på kostnads- 6

83 och/eller intäktskonto). Vidare har vi urvalsmässigt granskat att det finns tillfredställande underlag till bokföringsposterna. De närmare kraven på redovisningen framgår i en bilaga 1 till den skriftliga överenskommelsen om föreningsbidrag 2010 mellan Kultur- och fritidsnämnden och föreningen. Nedan lämnas synpunkter kring standarden på föreningens bokföring: Bokföringen är upprättad i kalkylprogrammet Excel och bedöms uppfylla de grundläggande kraven kring kronologi och systematik samt håller generellt en tillfredsställande standard. Periodisering av kostnader och intäkter sker inte utan kontantprincipen tillämpas. Oklarheter finns därför huruvida resultatet i alla delar är rättvisande. Några större felperiodiserade poster har dock inte uppmärksammats vid vår urvalsmässiga granskning. Verifikationsmaterialet håller generellt en tillfredsställande standard och inga väsentliga brister i materialet har uppmärksammats vid vår urvalsmässiga granskning Allmänt Ingen närmare granskning har skett av löne- och arvodeshanteringen i föreningen. Vi kan dock konstatera att föreningen har en omfattande sådan hantering på grund av lönebidragsanställda. I detta sammanhang vill vi endast fästa uppmärksamhet på det skattefria 2 belopp som Riksskatteverket fastställt för idrottsutövare, dvs ett halvt basbelopp. För övriga arvoden (ej idrottsutövare) gäller beloppsgränsen kr. Skyldighet att lämna kontrolluppgift finns däremot alltid när det gäller utbetalda belopp överstigande 100 kr. 1 Bilagan Minimikrav för ideell förenings bokföring och redovisning. 2 Föreningen behöver inte betala arbetsgivaravgifter på beloppet och är inte heller skyldig att dra preliminärskatt. 7

84 3.2 IFK Tumba handboll Allmänt Föreningen är ideell och bedriver idrottsverksamhet i form av handboll. Föreningens räkenskapsår är brutet (1/5 30/4). Överenskommelse har träffats för verksamhetsåret 2010 mellan Kultur- och fritidsnämnden och föreningen, som bl a reglerar verksamhet, ekonomi och redovisning Bidrags- och egenfinansiering De totala intäkterna för räkenskapsåret 2009/2010, enligt årsredovisningen, uppgår till kr. Föreningen har erhållit kommunalt bidrag inkl sponsring under året på totalt kr, enligt nedanstående sammanställning. Typ av bidrag Belopp i kr Kommentarer Föreningsbidrag Utbetalas kvartalsvis Sponsring Faktureras kommunen Totalt Övriga bidrag är det statliga lokala aktivitetsstödet som uppgår till kr. Bidragen totalt uppgår till kr. Egenfinansieringen, på totalt kr, består av sponsring/annonser, matchintäkter m m. Föreningen har en egenfinansiering på 70 % och en bidragsfinansiering på 30 %. De kommunala bidragen utgör 10 % av intäkterna Medlemsantal och avgifter Nedan redovisas medlemsantal och avgifter under de två åren. Det senare gäller räkenskapsåren 2008/2009 och 2009/2010. Antal medlemmar/avgifter Totalt antal medlemmar därav medlemmar under 20 år därav flickor Totala medlemsavgifter i kr (inkl terminsavg) Avgift i kr/per redovisad medlem Föreningen har fr o m 2010 införskaffat ett webbaserat system för aktivitetsredovisning (delavsnitt 3.2.5) som även innehåller medlemsregister som en modul. Medlemsregistret håller en 8

85 tillfredsställande standard och har uppgifter om namn, adress, telefon och födelseuppgifter (lagtillhörighet) för samtliga medlemmar. Föreningen tillämpar en medlemsavgift på 300 kr, både för vuxna och barn/ungdomar. Till detta tillkommer terminsavgifter för de aktiva på mellan 500 och kr. Totalt antal medlemmar har minskat med 18 % mellan åren. Minskningen bland barn och ungdom är 10 %. Dessa uppgifter är dock osäkra på grund av de brister som historiskt funnits i medlemsregister och kontroll av att samtliga medlemmar betalt sina avgifter. Detta har dock förbättrats 2010 via införandet av ett webbaserat system. Uppgiften om antal betalande medlemmar 2009 uppges vara för hög, varför det faktiskt antal betalande medlemmar bedöms ha varit relativt konstant mellan de jämförda åren. Medlemsavgifterna (inkl terminsavgifter) har däremot ökat mellan åren, vilket är bl a är en funktion av storleken på de differentierade terminsavgifterna och omfattningen på antalet lag och deltagare i olika åldersgrupper. Intäkterna i denna del stödjer bedömningen om att antalet betalande medlemmar varit relativt konstant mellan 2009 och 2010, även om uppgifter på totalt antal medlemmar varierat Kostnadsstruktur De största enskilda kostnadsposterna, enligt årsredovisningen, för 2009/2010 är: Ledar/spelarkostnader kr (27 %) Material/varor kr (15 %) Resekostnader kr (14 %) Hyror kr (13 %) Domararvoden kr (10 %) Läger/cupkostnader kr (6 %) Föreningen hyr lokal för kansli och tider i Idrottshuset i Tumba. De totala lokalkostnaderna på kr går tillbaka till kommunen i form av hyra av kansli och idrottshall. Detta kan ställas i relation till det totala föreningsbidraget på kr exkl tillkommande sponsring på kr (hanteras av Kommunledningsförvaltningen) Verksamhetsvolym Vi har tagit del av verksamhetsplanen för 2009/2010, eftersom en sådan plan utgör ett viktigt underlag för den uppföljning av verksamheten som görs löpande i föreningen och slutgiltigt utvärderas i verksamhetsberättelsen för räkenskapsåret. Verksamhetsplanen är övergripande. Elektroniska närvarokort används för aktivitetsredovisning, eftersom föreningen söker och erhåller statligt lokalt aktivitetsstöd. 9

86 Föreningen har fr o m 2010 införskaffat ett webbaserat system för aktivitetsredovisning som heter MyClub. Ledarna har behörighet till systemet när det gäller deras lag och rapporterar genomförda aktiviteter löpande i systemet. MyClub innehåller även en modul för medlemsregister som föreningen använder. Föreningens uppgifter om genomförda aktiviteter för de i bidragsberättigad ålder framgår av nedanstående sammanställning. Verksamhetsvolym Sammankomster Deltagarbesök Utfall Utfall Verksamhetsvolymen, utifrån genomförda sammankomster och deltagarbesök, har minskat mellan åren 2009 och 2010 (9 respektive 4 %) Bokföring Mindre ideella föreningar omfattas normalt inte av bokföringslagen. Detta under förutsättning att bl a ingen näringsverksamhet bedrivs och att tillgångarna understiger 1,5 mkr. Mot den bakgrunden har vi endast granskat föreningens bokföring utifrån vad som kan anses vara en godtagbar miniminivå, dvs att bokföringen är kronologisk (löpande bokfört efter datum med angivande av verifikationsnummer) och systematisk (bokfört på likvidkonto samt på kostnadsoch/eller intäktskonto). Vidare har vi urvalsmässigt granskat att det finns tillfredställande underlag till bokföringsposterna. De närmare kraven på redovisningen framgår i en bilaga 3 till den skriftliga överenskommelsen om föreningsbidrag 2010 mellan Kultur- och fritidsnämnden och föreningen. Nedan lämnas synpunkter kring standarden på föreningens bokföring: Bokföringen är datorbaserad och bedöms uppfylla de grundläggande kraven kring kronologi och systematik samt håller generellt en god standard. Bokföringen är utvecklad och konton för periodisering av kostnader och intäkter används, vilket bör innebära att årsresultatet i allt väsentligt är rättvisande. Verifikationsmaterialet håller generellt en god standard och inga väsentliga brister i materialet har uppmärksammats vid vår urvalsmässiga granskning. 3 Bilagan Minimikrav för ideell förenings bokföring och redovisning. 10

87 3.2.7 Allmänt Av redovisningen för räkenskapsåret 2009/2010 framgår att arvoden betalts till domare m fl på totalt kr (funktionärskostnader). Underlag till dessa utbetalningar, i form av kvittenser, finns i bokföringen. Löner och sociala avgifter för kanslist, idrottsutövare och ledare har utbetalts under samma tidsperiod med totalt kr. Ingen närmare granskning har skett av löne- och arvodeshanteringen i föreningen. I detta sammanhang vill vi endast fästa uppmärksamhet på det skattefria 4 belopp som Riksskatteverket fastställt för idrottsutövare, dvs ett halvt basbelopp. För övriga arvoden (ej idrottsutövare) gäller beloppsgränsen kr. Skyldighet att lämna kontrolluppgift finns däremot alltid när det gäller utbetalda belopp överstigande 100 kr. 4 Föreningen behöver inte betala arbetsgivaravgifter på beloppet och är inte heller skyldig att dra preliminärskatt. 11

88 3.3 Slagsta Gille Allmänt Föreningen är ideell och bedriver verksamhet i form av främst folkmusik och -dans. Föreningens räkenskapsår är kalenderår. Överenskommelse har träffats för verksamhetsåret 2010 mellan Kultur- och fritidsnämnden och föreningen, som bl a reglerar verksamhet, ekonomi och redovisning Bidrags- och egenfinansiering De totala intäkterna för 2010, enligt den ekonomiska berättelsen, uppgår till kr. Föreningen har erhållit kommunalt bidrag under året på totalt kr, enligt nedanstående sammanställning. Typ av bidrag Belopp i kr Kommentarer Föreningsbidrag Utbetalas kvartalsvis Projektbidrag Engångsutbetalning till skolprojekt Totalt Övriga bidrag är från Studiefrämjandet och uppgår till kr. Bidragen totalt uppgår till kr. Egenfinansieringen, på totalt kr, består av medlemsavgifter, spel- och dansuppvisning, stämmor m m. Föreningen har en egenfinansiering på 66 % och en bidragsfinansiering på 34 %. De kommunala bidragen utgör 28 % av intäkterna Medlemsantal och avgifter Nedan redovisas medlemsantal och avgifter under de två senaste räkenskapsåren. Antal medlemmar/avgifter Totalt antal medlemmar därav medlemmar under 20 år därav flickor Totala medlemsavgifter i kr (inkl övr medlemsintäkter) Intäkt i kr/per redovisad medlem

89 Inlämnad medlemsförteckning per håller en tillfredställande standard och innehåller namn, adress, telefon och födelseuppgifter för samtliga medlemmar. Föreningen använder ett medlemsregister som upprättats i kalkylprogrammet Excel. Totalt antal medlemmar har ökat med 14 % mellan åren, med antalet medlemmar under 20 år har i stort varit oförändrat. Medlemsintäkterna har minskat mellan åren, vilket troligtvis beror att större övriga medlemsintäkter 2009 än Kostnadsstruktur De största enskilda kostnadsposterna, enligt den ekonomiska berättelsen, för 2010 är: Hyra av Grindstugan kr (26 %) Träning och kurser kr (24 %) Hyra träningslokaler kr (16 %) Trettioårsjubileum kr (8 %) Föreningen har ingen egen lokal, utan hyr lokal av kommunen (Grindstugan i Slagsta). Av de totala lokalkostnaderna går kr tillbaka till kommunen i form av hyra av lokaler. Detta kan ställas i relation till det totala föreningsbidraget på kr exkl projektbidrag Verksamhetsvolym Vi har tagit del av verksamhetsplanen för 2010, eftersom en sådan plan utgör ett viktigt underlag för den uppföljning av verksamheten som görs löpande i föreningen och slutgiltigt utvärderas i verksamhetsberättelsen för räkenskapsåret. Verksamhetsplanen är övergripande. Närvarokort används inte för aktivitetsredovisning, eftersom föreningen inte söker statligt lokalt aktivitetsstöd. Aktivitetsredovisning sker dock gentemot Studiefrämjandet när det gäller kursverksamheten. Denna redovisning har dock inte varit föremål för vår granskning Bokföring Mindre ideella föreningar omfattas normalt inte av bokföringslagen. Detta under förutsättning att bl a ingen näringsverksamhet bedrivs och att tillgångarna understiger 1,5 mkr. Mot den bakgrunden har vi endast granskat föreningens bokföring utifrån vad som kan anses vara en godtagbar miniminivå, dvs att bokföringen är kronologisk (löpande bokfört efter datum med angivande av verifikationsnummer) och systematisk (bokfört på likvidkonto samt på kostnadsoch/eller intäktskonto). Vidare har vi granskat att det finns tillfredställande underlag till bokföringsposterna. 13

90 Nedan lämnas synpunkter kring standarden på föreningens bokföring: Bokföringen är datorbaserad och bedöms uppfylla de grundläggande kraven kring kronologi och systematik samt håller generellt en god standard. Bokföringen är utvecklad och konton för periodisering av kostnader och intäkter används, vilket bör innebära att årsresultatet i allt väsentligt är rättvisande. Verifikationsmaterialet håller generellt en god standard och inga väsentliga brister i materialet har uppmärksammats vid vår urvalsmässiga granskning. 14

91 3.2 Eriksbergs BK Eriksbergs BK har trots påminnelser och erhållen respit inte lämnat in efterfrågat material. Någon granskning av föreningen har därigenom inte kunnat genomföras. Motsvarande förhållande gällde även förra årets granskning. Detta förhållande är oacceptabelt, varför vi aktualiserat att Kultur- och fritidsnämnden tar ställning till att vidta ytterligare åtgärder gentemot föreningen (se avsnitt 1). 15