Kvalitetsrapport. Björkhagaskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Grundfakta Resultat Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Kunskaper, bedömning och betyg Skola och hem Enhetens prioriterade mål Förskoleklassen Förvaltningens prioriteringar läsåret Rektors sammanfattande analys Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför

3 1. Grundfakta Elever Antal elever Andel flickor Andel pojkar Andel elever med utländsk bakgrund Andel föräldrar med eftergymn. utb. Förskoleklass % 41 % - - Årskurs % 48 % 48 % 39 % Personal Heltidstjänster lärare Lärare med ped. högskoleexamen Elever per lärare Lärare, tillsvidareanställda Björkhagaskolan 36,8 82,6 % 9,2 86,6 % Källa: Skolverket 3

4 2. Resultat 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande Elevernas trivselenkät Jag känner mig trygg i skolan. 94,2 97,0 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 88,4 88,9 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 96,2 99,3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 89,7 87,4 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 96,8 97,8 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 90,9 88,9 Det finns arbetsro i klassrummet. 72,2 72,6 I min skola har vi en bra miljö på lektioner och raster. 91,0 86,0 Lärarna i min skola behandlar oss elever på ett bra vis. 97,5 98,5 Eleverna i min skola behandlar varandra på ett bra vis. 71,0 79,2 Det finns någon vuxen i skolan som jag kan berätta för om jag eller nån annan blir utsatt för kränkande behandling. 94,2 95,5 Jag trivs i skolan. 91,0 92,6 Svarsfrekvens: 100% Analys Elevernas trivselenkät visar på fortsatt goda resultat på Björkhagaskolan, då fler än 90 % av eleverna varit nöjda i hälften av frågorna och fler än 72 % varit nöjda i alla delar. Medelprocenten har även ökat något sedan föregående år. Vårt arbete med att skapa trygghet och öka elevernas inflytande har gett resultat, särskilt i fråga om att eleverna behandlar varandra på ett bra vis. Som helhet har andelen elever som trivs på skolan ökat. Några resultat har sjunkit och det gäller skolarbete och måluppfyllelse, där färre elever vet var de ligger kunskapsmässigt och vad de ska kunna för att nå kunskapskraven. Dessa resultat gäller främst år 4, där svårigheten ligger i att relatera till kunskapskraven i år 6. Även frågan om miljön på lektioner och raster har lägre resultat jämfört med föregående år. I ett av skolans arbetslag hade resultatet i frågan om arbetsro sjunkit till 47 %. Där sattes resurser in i form av handledning av skolpsykolog för lärarna i laget och av ökat samarbete med föräldrar. Det gjordes även flera åtgärder inom klassen. Senare utvärderade klassen, utifrån elevenkätens frågor, vilket visade att 91 % av eleverna ansåg att det var arbetsro. 4

5 Åtgärder För att öka de delar som gäller kunskapskrav kommer skolans fortsatta arbete att bygga vidare på vägen mot lärarledd undervisning, utifrån de föreläsningar som varit under läsåret (bl.a. Thomas Nordahl och Ann S Pihlgren). Vilket innebär att stärka lärarna i arbetet med metakognitivt lärandet; att jobba med undervisning som tydligt informerar eleven om var den befinner sig kunskapsmässigt, vad kunskapskraven är och hur eleven når dessa; samt att använda formativ bedömning i undervisningen, där eleven får konstruktiv feedback på sitt arbete. Inför kommande läsår har skolan omorganiserats utifrån ett ämneslärarsystem och konferensschemat har justerats med både mer tid för ämnesnätverk och mer tid för gemensamt utvecklingsarbete på skolan. För att behålla den positiva trivselnivån för skolans elever kommer vi att fortsätta aktualisera och revidera Plan mot diskriminering och kränkande behandling, samt jobba vidare med värdegrundsarbetet, kollegialt och i elevgrupp. Under nästa läsår kommer skolan fortsätta att ha rastpedagoger för att skapa en god rastmiljö. Då vår skolgård kommer att bli en byggarbetsplats blir det extra viktigt att skolan har en trygg och stimulerande rastverksamhet. 5

6 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 3 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 3A 35,7 6,3 20 Klass 3B 40 23,8 29 Totalt 37,5 16,2 24,6 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 1 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 3 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 3A 50 18,8 33 Klass 3B 80 23,8 41,9 Totalt 62,5 21,6 37,7 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 2 Andel (%) av de elever som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys Analys Resultaten i matematiken är oroväckande låga. Pojkarna visar på markant sämre resultat än flickorna i båda grupperna. I den ena elevgruppen har många elever missat något enstaka delprov. I den andra elevgruppen har en tredjedel inte klarat drygt hälften av delproven. Resultatet visar i den muntliga delen att eleverna har goda metoder för att resonera kring matematik och matematiska begrepp. Det vi ser lägst måluppfyllelse i är mätning, jämförelse och uppskattning av längd, omkrets och area samt skriftliga räknemetoder. Även kunskaper inom huvudräkning och likhetstecknets betydelse behöver stärkas. Lärarna har upplevt en osäkerhet i hur de ska förbereda eleverna och ge dem instruktioner i samband med provtillfället. De upplever också att många elever har gjort slarvfel. 6

7 Även resultaten i svenska visar att pojkarna har klart sämre resultat än flickorna i båda grupperna. Vi ser att i skrivardelen är det övervägande SVA-elever som ej nått godkänd nivå. Delproven där eleverna har läst högt och fört samtal kring text visar något bättre resultat än övriga delprov. Även resultatet för muntlig framställning är något bättre. Eleverna behöver träna mer på ord och begrepp och sätta in dem i rätt sammanhang. De behöver även stärkas i olika skrivregler och att skriva sammanhängande texter. Framför allt ligger det största behovet i att utveckla genreskrivning. Resultat från föregående år har drastiskt sjunkit då ca 80 % av eleverna uppnådde godkänd nivå i de nationella proven i ämnet matematik och i svenska/sva var resultatet ca 85 %. Det finns en stor differens mellan lärarnas bedömning av måluppfyllelsen i bedömningsmatrisen jämfört med resultatet i de nationella proven. 24,6 % av eleverna klarade alla delprov i NP-matematik medan 61 % av eleverna uppnår kunskapskraven enligt lärarnas bedömning. 37,7 % av eleverna klarade alla delprov i NP-svenska/Sva medan 57 % av eleverna uppnår kunskapskraven enligt lärarnas bedömning. Elevgruppens måluppfyllelse i år 3 har sjunkit radikalt. Vi ser framförallt att måluppfyllelsen för eleverna med svenska som andraspråk har blivit betydligt sämre. Se tabell nedan. Resultat för elevgruppen i bedömningsmatrisen: VT år 3 Ma 61 Sv/Sva 57 Sv 79 Sva 30 VT år 2 Ma 92 Sv/Sva 93 Sv 97 Sva 89 VT år 1 Ma 94 Sv/Sva 89 Sv 97 Sva 81 (Antal elever i % som uppnått kunskapskraven i Bedömningsmatrisen) 7

8 Elevgruppen har hela tiden varit stor och de hade samma pedagoger under de första två åren. Därefter bildades två nya arbetslag med tre för eleverna nya pedagoger samt en pedagog som följde elevgruppen. Av de nya pedagogerna var en nyutexaminerad och en pedagog har under året haft hög frånvaro. Skolan saknade under året lågstadielyftsatsningen då en pedagog slutat och det var svårt att rekrytera. Två pedagoger mot år 3 har läst mattelyftet och tre av gruppens pedagoger har läst läslyftet. Elevgruppen har under läsåret varit otrygg och pedagogerna fick stöd av elevhälsan och ledningen. På gruppnivå arbetades systematiskt med rutiner och struktur. På individnivå fördes samtal med enskilda elever och även med elever och föräldrar tillsammans. På individnivå har fem elever haft hög frånvaro under året. Flera elever har varit aktuella i EHT. Ca 50 % av eleverna i elevgruppen har sva. Av alla 61 elever så är det 16 st. som har extra anpassningar. Mycket av ovan visar på helhetsbilden. Vi kommer att arbeta vidare då en djupare analys behövs, i samarbete med arbetslaget: - Vad beror denna differens på? -Handlar det om verklig låg måluppfyllelse? -Har personalen tillräcklig kunskap om bedömning? Finns en samsyn kring bedömning på skolan? -Handlar det om provtillfället? Fanns det brister i genomförandet? Var eleverna väl förberedda? -Vad hände med elevernas kunskaper från år 2? (Se bedömningsmatriser/np resultat) Åtgärder På organisationsnivå har vi under vårterminen bildat ett nytt arbetslag på skolan där vi har samlat spetskompetenser inom sva/spec/fbk (svenska som andraspråk, specialpedagogik, förberedelseklass). Detta arbetslag ska arbeta tillsammans för att rätt kompetens och rätt insats ska öka måluppfyllelsen. Arbetslaget kommer att arbeta med detta tillsammans med skolans ledning. Från det här nya arbetslaget kommer en förstelärare med hög sva-kompetens att kopplas till elevgruppen. Syftet med detta är att tillsammans med övriga pedagoger höja måluppfyllelsen. I organisationen runt fritidshemmet har vi riktat resurser och pedagoger mot lågstadiet i syfte att höja måluppfyllelsen. Det finns en plan för hur resurserna ska vara fördelade för att göra skillnad, för både elever och pedagoger. Vi kommer till hösten även att utöka bemanningen med en pedagog per årskurs på lågstadiet. Syftet är att personen ska stötta lärarna i deras kringuppgifter. 8

9 Pedagogerna, med stöd av skolledning och det nya arbetslaget (sva/spec/fbk), har ansvar att kontinuerligt följa upp elevernas resultat och se att det sker en progression. Där är det viktigt med verktyg som Bedömningsportalen och lärplattformen IST för analysarbete. För att öka kvalitén i undervisningen så kommer vi till hösten att på hela skolan att arbeta utifrån ett ämneslärarsystem. Inför hösten har även konferensschemat justerats med både mer tid för ämnesnätverk och mer tid för gemensamt utvecklingsarbete på skolan. 9

10 Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 SVENSKA och SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 6 92,9 73,9 84,3 Totalt 92,9 73,9 84,3 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i svenska/svenska som andraspråk. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 MATEMATIK Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 6 92,0 87,5 89,8 Totalt 92,0 87,5 89,8 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 3 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i matematik. Källa: IST Analys Resultat nationella ämnesprov 2017 åk 6 ENGELSKA Flickor Pojkar Samtliga elever Klass 6 92,9 95,2 93,9 Totalt 92,9 95,2 93,9 Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Tabell 5 Andel (%) elever med betyget A-E på ämnesprovet i engelska. Källa: IST Analys 10

11 Måluppfyllelse vårterminen 2017 åk 6 Flickor Pojkar Samtliga elever Exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Klass 6 76,7 70,8 74,1 77,6 Totalt 76,7 70,8 74,1 77,6 Tabell 4 Andel (%) elever med betyget A-E. Källa: IST Analys Jämförelse år 6 med tidigare år blå (AB) grön (CDE) röd (F) ej betyg ej NP antal antal antal antal antal Svenska/sva vt 4 (48) vt 5 (54) vt 6 (54) NP (56) sva vt 4 (17) vt 5 (23) vt 6 (22) NP (22) matte vt 4 (48) vt 5 (54) vt 6 (54) NP (54) engelska vt 4 (48) vt 5 (54) vt 6 (54) NP (54)

12 Analys Klassen ökade i antal inför år 5, där en majoritet av dessa nya var sva-elever. Klassen har haft en god kunskapsutveckling, främst under år 6. En bidragande orsak är att de mognat som grupp och att det sociala arbete lärarna jobbat intensivt med gett resultat. Särskilt positiv är den kunskapsutveckling som skett inom ämnet engelska, där 17 elever stigit från grön till blå nivå (dvs. till A eller B i betyg). Betygen vt -17 speglar relativt väl det resultat NP visade. Upp till fem elever genomförde inte nationella proven i de olika ämnena och av dessa var det två elever som inte genomförde prov i varken engelska, svenska eller matematik. Det som sticker ut, jämfört med NP vt-16, är pojkarnas resultat i matte och engelska. I matte sjönk resultatet med 8,5 %, medan det engelska resultatet höjdes med 19,8%. Skolans resultat visar att, för många av våra elever, det är brister i svenska språket, ex. läsförståelse, som är hindret för att nå de högre betygen. Åtgärder I och med att hela skolan, till hösten, går in i ämneslärarsystem samt att det avsätts tid för ämneskonferenser, kommer skolan att utveckla den enhetliga bedömningen i alla led/årskurser att hålla den röda tråden. Detta arbete har redan påbörjats i flera ämnen och vi jobbar framöver för en spridning av det. Utifrån att vi har en stor andel elever med utländsk bakgrund, ska vi jobba vidare med svaundervisningen och på flera nivåer utveckla det arbetet, både i klassrumsundervisning, genom organisatoriska åtgärder och med stöttning av arbetslaget sva/spec/fbk. Ett led är kommunens föreläsning den 18/9 om kvalitet i undervisningen med fokus på nyanlända. En annan viktig faktor är att lärarna uppmuntras fortsätta arbeta med språket hela tiden i undervisningen, oavsett ämne. Genom arbetet, med att skriva och läsa texter, förstå och använda ord och begrepp i alla ämnen, sker en naturlig inlärning av svenska språket. Vi fortsätter med vårt utvecklingsarbete kring metakognitivt lärandet; att jobba med undervisning som tydligt informerar eleven om var den befinner sig kunskapsmässigt, vad kunskapskraven är och hur eleven når dessa; samt att använda formativ bedömning i undervisningen, där eleven får konstruktiv feedback på sitt arbete. För att fånga upp elever med stora svårigheter i engelska, kommer vi till hösten att starta en nybörjargrupp i engelska, vilken kommer att vara gemensam för

13 2.3 Skola och hem Vårdnadshavarnas nöjdhetsenkät Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på skolan har positiva förväntningar på mitt barns kunskap och lärande ,0 93,1 99,3 96,9 I skolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 77,8 94,3 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 91,7 87,4 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 93,1 89,3 Jag känner mig delaktig i mitt barns skolarbete. 91,0 87,4 Jag uppfattar att det finns arbetsro i skolan. 87,5 82,4 Mitt barns skola har en bra miljö och utrustning för lärande. 91,7 91,8 Mitt barn trivs i skolan. 98,6 94,4 Mitt barn känner sig tryggt i skolan. 96,5 95,0 Mitt barn får ett bra bemötande av skolans personal. 98,6 98,1 Jag är nöjd med mitt barns skola. 94,4 93,1 Svarsfrekvens: 41% Analys Björkhagaskolan har genomgående höga resultat, minst 91 % av föräldrarna är nöjda i ¾ av frågorna och mer än 82 % är nöjda i samtliga frågor. Jämfört med föregående år har resultatet sjunkit med i snitt 1,25 procentenheter. I år har 41 % av elevernas föräldrar svarat på enkäten, vilket kan göra resultatet något osäkert, inte minst vid analys på klassnivå. Den största ökningen från föregående år är hur skolan uppmuntrar barnets nyfikenhet och lust att lära, vilket kan tolkas som lärarnas entusiasm påverkat eleverna och att föräldrarna tydligt märker detta på sina barn. Flertalet frågor visar något sämre resultat än föregående, även i jämförelse med Siffrorna är sakta på väg ner, med behov att vända uppåt. Det gäller främst frågorna om delaktighet och inflytande, men även förälders upplevelse om barnens arbetsro och trivsel. 13

14 Åtgärder Vi anser att ett gott samarbete är mycket viktigt för att kunna möta både elever och deras föräldrar i olika frågor. Genom dialog mellan skola och hem skapar vi delaktighet. Föräldrar får ökad kunskap om vad som händer i skolan, vilket kan ge mer engagerade föräldrar. Vi ska utveckla hur vi pratar om kunskapskraven vi jobbar med och hur detta följs upp med elever och föräldrar. Målet är att föräldrarna informeras i högre grad om elevernas kunskapsnivå, progression och kunskapskrav. Detta arbete underlättas i och med att vi börjar jobba med ISTlärande som lärplattform under hösten Till hösten kommer vi att ha gemensamma föräldramöten, där ledning, elevhälsa och arbetslag planerar och genomför mötena. Arbetet med att skapa gott lärklimat, arbetsro och trivsel fortsätter, dels för de enskilda lärarna, men även i samarbete med elevhälsa och ledning. 14

15 3. Enhetens prioriterade mål Mål Vi bedriver en lärarledd undervisning Våra lektioner kännetecknas av en tydlig struktur gällande uppstart, innehåll och avslut. Eleverna har en god kommunikativ och begreppslig förmåga Eleverna uppnår kunskapskraven i alla ämnen och ges möjlighet till maximal kunskapsutveckling Eleverna har effektiva skrivstrategier och använder sig av dessa för att skriva olika typer av texter. Eleverna uppnår kunskapskraven i ämnet svenska/svenska som andra språk och ges möjlighet till maximal kunskapsutveckling Vidtagna åtgärder Implementerat ett arbetssätt där varje lärare inleder sin lektion med att presentera Vad ska vi lära oss? och Hur ska vi lära oss? samt synliggöra detta för eleverna. Tillämpat ett arbetssätt där varje lärare avslutar sin lektion med att eleverna får berätta vad de lärt sig under lektionen. Läraren sammanfattar och återkopplar till syftet med lektionen. Implementerat ett arbetssätt där pedagoger i fritidshem/fritidsklubb och i förskoleklass presenterar Vad ska vi lära oss och Hur ska vi lära oss gällande olika teman/aktivitetsområden i sin verksamhet. T.ex. genom LPP. Ständigt återkopplat till Thomas Nordahls och Ann S Pihlgrens föreläsningar. Detta har varit en röd tråd i skolans utvecklingsarbete under året och funnits med vid våra konferenser. Ledningen har på lärarnivå följt upp detta via verksamhetsbesök, medarbetarsamtal och lönesamtal. Använt kollegialt lärande där vi fokuserat på att utveckla formativ bedömning/undervisning. Kjell Pettersson inledde detta arbete genom att föreläsa om detta på en pedagogisk eftermiddag. Lärarna på 1-3 samt två lärare på 4-6 har gått Läslyftet. Haft föreläsning och work-shop av Inläsningstjänst. 15

16 Haft författarbesök i skolans alla klasser där författaren har fokuserat på skrivprocessen. Utökat antal lärplattor så att det nu finns 20 ipads/årskurs. Alla lärare fick gå på föreläsningar som introducerade olika appar/program som kan användas som verktyg i den formativa bedömningen/undervisningen. Implementerat bedömningsportalen, årskurs F-3. Utvecklat arbetet med LPP: er i årskurs 1-3. Implementerat det nya kapitlet i Lgr11 för förskoleklassen och fritidshemmet. Resultat När ledningen genomfört sina verksamhetsbesök har vi sett tydliga tecken på att pedagogerna har tagit till sig av vår kompetensutveckling. Lektionerna startas upp på ett tydligt sätt och avslutas med en sammanfattning. Vi har sett många goda exempel på lektioner där pedagogen leder undervisningen i ett dialogiskt klassrum där förmågorna att analysera, reflektera och jämföra tränas. Pedagogerna pratar mer om lärande än görande, både i klassrummet med eleverna och i dialog med kollegor och ledning. Vi upplever att pedagogerna i större utsträckning reflekterar över kvalitén på sin undervisning/verksamhet. Många pedagoger har börjat använda lärplattor och även andra verktyg används i syfte att få till en formativ undervisning. Alla pedagoger har följt Språkplanen och genomfört testerna i bedömningsportalen. I årskurs 4-6 skrivs LPP: er i alla ämnen. I årskurs 1-3 skrivs det LPP: er i dels svenska och matematik och dels ska varje lärare skriva LPP: er i minst två ämnen. Förskoleklassen har under året börjat använda bedömningsmatrisen och genomföra tillhörande tester. I elevernas trivselenkät framkommer att de är mycket nöjda med att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och att de får den hjälp de behöver i skolarbetet. I nöjdhetsenkäten är % av föräldrarna nöjda med skolans arbete kring kunskap och lärande. Analys Om vi ser över våra prioriterade mål så var målet om lärarledd undervisning tydligt, konkret och lätt att tillämpa enligt pedagogerna. Föreläsningen av Ann S. Pihlgren har gett en ökad medvetenhet kring det metakognitiva lärandet, vilket har stärkt elevernas kommunikativa och begreppsliga förmåga. De muntliga delarna i nationella proven för år 3 och år 6 visar detta. Vårt tredje mål att eleverna har goda skrivstrategier är ett mål som vi behöver arbeta vidare med i alla ämnen och på många olika sätt. 16

17 De gemensamma fortbildningsinsatserna vi genomfört under läsåret har gett gott resultat. Vi ser en förändring i de flesta klassrum, ett tydligare fokus på lärande och formativ undervisning. Thomas Nordahls citat har blivit vårt: Våga vara ledare i klassrummet, var en auktoritet utan att vara en auktoritär. Kom ihåg att det aldrig är elevens fel att den misslyckas det är ditt ansvar som lärare att se till att eleven lyckas. Ett annat uttryck från Thomas Nordahl som vi anammat är Struktur och värme. Vi behöver fortsätta vårt utvecklingsarbete när det gäller att ge eleverna effektiva skrivstrategier och verktyg för genreskrivning. Utvecklingsområden Inför kommande läsår har skolan omorganiserats utifrån ett ämneslärarsystem och konferensschemat har justerats med både mer tid för ämnesnätverk och mer tid för gemensamt utvecklingsarbete på skolan. Vi kommer att utifrån tidigare läsårs mål gällande lärarledd undervisning att ta nästa steg. När vi nu har arbetat med strukturen kommer fokus att ligga ännu mer på innehållet. Vi kommer att jobba vidare med undervisningen i ett kollegialt lärande där vi bl.a. ska utveckla det metakognitiva lärandet. Pedagogerna ska systematiskt följa upp elevernas resultat och progression och utifrån analysen anpassa undervisningen. Vi ska både ha fokus på det kompensatoriska och det reparativa uppdraget. Vi måste säkerställa att skolans pedagoger har en likvärdig och god kompetens i bedömning. Vi bedriver en lärarledd undervisning och vi vet att vi kommer att få vidare fortbildning i nyanländas lärande det kommer att ge pedagogerna verktyg för att utveckla elevernas kommunikativa och begreppsliga förmåga. 17

18 4. Förskoleklassen Eget kapitel i läroplanen I Lgr11, kap 3 förtydligas syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen. Beskriv kortfattat hur implementeringen av kapitlet har påverkat undervisningen i förskoleklass. Vad kan utvecklas? Implementeringen av det nya kapitlet i läroplanen har till viss del skett under läsårets nätverksträffar. Av pedagogerna anses tiden för implementeringen ha varit alldeles för kort och att mer tid behövs. Pedagogerna menar att för att utveckla kunskap om innehållet i det nya kapitlet behövs det fler tillfällen för diskussion. Eventuellt behövs även mer påfyllnad i form av föreläsningar eller seminarietillfällen för att stärka kompetensen kollegialt. Behovet är att fördjupas i teorin och att tillsammans förvandla den till praktik i kollegiet. Strävan är att bli ännu bättre på att möta och utmana eleverna utifrån deras intressen och förkunskaper och därigenom ge dem skolförberedande förutsättningar för att lyckas. Nya bedömningsmatriser Hur har bedömningsmatriserna påverkat undervisningen i förskoleklass? I positiv bemärkelse har bedömningsmatriserna gett pedagogerna en mycket bra inblick i elevernas proximala utveckling. Med andra ord har pedagogerna blivit mer medvetna om var eleverna ligger i sin kunskapsutveckling och de har då kunnat ge eleverna det stöd de behövt. Däremot har testerna inför bedömningen varit tidskrävande. Det har påverkat den övriga gruppen och dess aktivitet utifrån att en personal har varit upptagen med detta arbete. Ett utvecklingsområde är pedagogernas arbete för att öka progressionen hos elever med hög måluppfyllelse genom att utmana och motivera dessa elever till vidare kunskaper. 18

19 5. Förvaltningens prioriteringar läsåret Lågstadiesatsningen Syftet med satsningen är att höja utbildningens kvalitet i de lägre årskurserna. Beskriv på vilket sätt satsningen är organiserad i verksamheten. Analysera hur satsningen leder till en höjning av utbildningens kvalitet och hur det bidrar till att alla elever uppnår sin maximala kunskapsutveckling. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Under året har vi försökt att hitta en kontinuitet i lågstadiesatsningen men det är först under senare delen av läsåret som den satsningen har satt sig. Vi rekryterade en förskolepedagog som arbetade med det reparativa uppdraget tillsammans med en specialpedagog och de arbetade också med implementeringen av bedömningsportalen. Under den perioden såg vi tydliga resultat i utbildningens kvalité genom kontinuerliga elevbedömningar. På grund av att förskolepedagogen slutade fick vi göra en omorganisation, då en av våra pedagoger fick gå in och ta över dessa uppdrag, vilket innebar att vi hade en vakans under den tiden. I slutet av läsåret har en förstelärare på skolan fått uppdraget och påbörjat arbetet med att höja kvalitén i undervisningen, framförallt genom att arbeta reparativt. Bedömningsportalen Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1 i grundskolan. Från den 1 juli 2016 gäller också ett nytt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 i grundskolan. Beskriv hur bedömningsstödet har använts för planering och bedömning av individer och grupper och analysera effekten. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? Implementeringen har gått bra och genomförandet av samtliga tester har fungerat väl. Däremot har vi inte funnit tid till att ta tillvara på den kunskapen och det resultat som testerna har gett/visat. Till nästa läsår kommer vi att se till att tid finns för att arbeta mer med vad vi ser för resultat och hur vi kan arbeta vidare med dessa. Pedagogerna ska då systematiskt följa upp elevernas resultat och progression och utifrån analysen anpassa undervisningen. Vi ska både ha fokus på det kompensatoriska och det reparativa uppdraget. 19

20 Nyanländas lärande Rektorn bör 1. ha rutiner för att säkerställa att elever i förberedelseklass så snart som möjligt på heltid kan delta i undervisningen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Lärare och övrig skolpersonal bör 2. utbyta kunskaper och erfarenheter om en nyanländ elev för att följa elevens språk- och kunskapsutveckling i varje ämne, samt 3. gemensamt planera och genomföra undervisningen så att en elev i förberedelseklass så snart som möjligt kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp på heltid samt för att underlätta övergången mellan förberedelseklassen och den ordinarie undervisningsgruppen Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas? (Allmänna råd, utbildning för nyanlända elever s.27 Vi har regelbundna möten där varje årskurspersonal träffar fbk-pedagogerna för att följa upp elevernas kunskapsnivå och i och med det avgöra i vilken klass eleverna ska få sin undervisning. Målet är att de ska vara inkluderade i klass så snart som möjligt. Inom arbetslaget så handlar det kontinuerligt om att hitta en organisation som underlättar för eleverna att känna sig inkluderade. Där också alla pedagoger bär ett ansvar för att eleverna får en språkstimulerande skoldag. Skolverkets kartläggning av nyanlända görs av skolans personal vilket då blir ett levande dokument. Idag är sva-pedagogen och fbk-pedagogen väl insatta i kartläggningen, detta ska framöver bli en dokumentation som alla berörda pedagoger är insatta i. Ett samarbete med studiehandledarna har inletts och schemalagts. Detta samarbete kommer fortlöpande att utvecklas för att höja kvalitén i undervisningen ytterligare. Vi tänker skapa en tydlig rutin för mottagandet av nyanlända elever. 20

21 Forskning för klassrummet Under året har en central och också lokal satsning på att utveckla den forskningsbaserade undervisningen gjorts. Handledning till rektorer, rektorskonferenser med fokus på området och föreläsningar för lärare är exempel på det. I vilken grad har kvaliteten i undervisningen påverkats positivt? Inte alls Lite I hög grad I mycket hög grad X Fortbildningssatsningarna har varit konkreta och inspirerande de har under hela året varit en röd tråd hela året i vårt utvecklingsarbete på skolan. Fortbildningarna har gått att koppla till de mål som under året varit våra prioriterade. För att pedagogerna ska äga sina resultat ska de analysera de bedömningar som görs systematiskt och ha denna som grund för att kontinuerligt utveckla undervisningen. Det finns god kompetens på vår skola som vi vill sprida och fördjupa genom det kollegiala lärandet. 21

22 Närvaro Närvaro läsåret Närvaro Ogiltig frånvaro Flickor Pojkar Samtliga elever Flickor Pojkar Samtliga elever Årskurs F 92,07 90,95 91,59 0 0,19 0,08 Årskurs 1 95,52 95,37 95,46 0,04 0,24 0,12 Årskurs 2 95,69 96,84 96,24 0,08 0,10 0,09 Årskurs 3 94,68 93,64 94,05 0,01 0,01 0,01 Årskurs 4 90,87 96,48 93,67 0,01 0 0,01 Årskurs 5 95,89 93,75 94,68 0,07 0 0,03 Årskurs 6 89,7 95,11 92,23 0,03 0,11 0,07 Totalt 93,99% 0,06% Tabell 5 Närvaro och ogiltig frånvaro läsåret Källa: IST Analys Elevernas höga närvaro visar sig hänger ihop med resultatet vi ser i elevernas trygghetsenkät. Eleverna bekräftar att de är trygga på vår skola genom att pedagogerna bekräftar eleverna, de känner sig delaktiga och pedagogerna har förväntningar på eleverna. Vi har bra rutiner för att i ett tidigt skede kontakta hemmet vid oanmäld frånvaro. Närvarorapporteringen fungerar väl. Varje månad lämnar pedagogerna in listor där det framgår vilka elever som har mer än 15 % i frånvaro. Det finns även utrymme för att notera om EHT behöver kopplas in. I vår frånvarorapportering har vi lagt till den ackumulerade frånvaron för att se mönster över tid. Vi är restriktiva när det gäller ledighet. Vid utvecklingssamtal visar pedagogerna hur elevens närvarostatistik ser ut och på våra föräldramöten poängterar vi vikten av hög närvaro. I det förebyggande och främjande arbetet är tryggheten en stark faktor. Vi har Plan mot diskriminering och kränkande behandling, trygghetsgrupp och fadderverksamhet på skolan. Elevernas höga närvaro visar sig hänger ihop med resultatet vi ser i elevernas trygghetsenkät. Eleverna bekräftar att de är trygga på vår skola genom att pedagogerna bekräftar eleverna, de känner sig delaktiga och pedagogerna har förväntningar på eleverna. 22

23 6. Rektors sammanfattande analys Vi är stolta över våra nyfikna och kunskapstörstande elever, vår duktiga personal och våra engagerade föräldrar. Tillsammans bär vi en Björkhagaanda som ger en god trygghet. Allt utvecklingsarbete grundar sig i forskningsbaserat lärande. Den röda tråden har varit tydlig genom allt vårt utvecklingsarbete under året, på konferenser, i undervisningen och i kollegialt lärande har det blivit ett ökat fokus på att utveckla undervisningens kvalité, där varje pedagog äger sina resultat. Under året har vi på olika sätt jobbat mot ett ämneslärarsystem på hela skolan, som vi nu till hösten är redo för. På det hela taget har vi goda elevresultat här på Björkhagaskolan. Nationella proven i år 3 visade dock på oroväckande låga provresultat och där en fortsatt analys samt ett fortsatt utvecklingsarbete kommer att ske. Nationella proven i år 6 visade däremot på goda resultat. I ämnet engelska var det genomgående mycket goda resultat på de nationella proven, vilket resulterade i många höga betyg. Generellt sett ser vi att flickor har högre måluppfyllelse än pojkar. Hälften av våra elever har ett annat modersmål än svenska, därför är sva-undervisning och studiehandledning på modersmål viktiga utvecklingsområden. Alla pedagoger ska genomgående arbeta aktivt med språkutveckling i alla ämnen, som t.ex. med genreskrivning och skrivprocessen. Genom ökad medvetenhet kring pojkars och flickors inlärning kan vi höja pojkars måluppfyllelse. På skolan har vi nu en uppbyggd ledningsorganisation, som har ett starkt fokus på undervisningens kvalité och måluppfyllelse. Där vi tillsammans, med omtanke, ansvarar för skolans lärande. 23

24 7. Prioriterade åtgärder i kvalitetsarbetet inför Skapa förutsättningar för att utveckla undervisningens kvalité och därmed öka måluppfyllelsen se och öka alla elevers progression främst pojkar och sva-elever låta analys ligga till grund för att anpassa och organisera undervisningen arbeta reparativt och kompensatoriskt utveckla elevernas skrivstrategier Lindesberg Lena Warvne, rektor Sandra Marcusson, biträdande rektor Ingela Hindemith, biträdande rektor 24