Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar?

Transkript

1 Framtidens styrmedel - morötter, skatter eller knuffar? Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Fredrik Carlsson Göteborgs universitet Anna-Karin Quetel Livsmedelsverket 19 oktober 2017 Vanor i förändring Konsumtionen av kött, godis har fördubblats, grönsaker nästan tredubblats och konsumtionen av kolsyrad dryck har fyrdubblats Den totala energitillgången per person och dag har ökat med ca 9 procent eller ca 200 kcal Antalet cykelresor minskade med 38 %, barns skolresor på cykel minskade med 48 % Vad styr våra val? Förslag för ett stärkt nationellt arbete Ekonomipriset Richard H. Thaler, University of Chicago Individuella beslut och utfall på marknader styrs av begränsad rationalitet, sociala preferenser och bristande självkontroll 5. Utred användningen av offentliga styrmedel 1. Inför målstyrning för att minska ohälsa i alla grupper samt minska skillnaderna i hälsa kopplat till matvanor och fysisk aktivitet 2. Skapa en nationell struktur för samordning av det nationella arbetet för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet 3. Öka förutsättningarna för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet 4. Öka kompetensen hos viktiga yrkesgrupper 5. Utred användningen av offentliga styrmedel 6. Inrätta ett nationellt saltsänkningsprogram 7. Utöka uppföljningen Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket (2017) Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet FNs ramverk för hållbar livsstil Attityder Möjliggörande faktorer Infrastruktur Värderingar Preferenser Kunskap Normer Marknadspris Inkomst Fysisk miljö Kognitiv förmåga Utbud Tillgänglighet Design Teknik UN Akenji och Chen (2016) A framework for shaping sustainable lifestyles. United Nations Environment Programme, Livsmedelsforum Elin Röös Biträdande lektor Institutionen för energi och teknik, SLU 1

2 Kolbudgeten Ansvaret ligger på oss Source: Oxfam Hur ändrar vi beteenden? Märkningar Annan information Varför är det svårt att ändra vad vi äter? Vanor Brist på kunskap om alternativ Fokus på pris Låg tilltro till att det gör skillnad Sociala normer Brist på ledarskap Information är nödvändigt men inte tillräckligt 2

3 kg CO 2e per kg kr per kg Många konsumenter vill inte veta! Attityd intention - beteende Mer än 50 procent ville inte ha miljö- och hälsoinformation om sin lunch Stort gap Källa: Nordström et al (2015) Att veta eller inte veta - vill konsumenter ha information om livsmedel? Andra styrmedel Ekonomiska styrmedel - Införa skatter, avgifter eller subventioner som gör att medborgare och företag väljer att förändra sitt beteende Administrativa styrmedel - Reglera vad medborgare och företag måste göra eller inte får göra Klimatskatt på livsmedel i konsumentled Schabloner på klimatpåverkan används för att beräkna en skatt för olika livsmedelsgrupper Nötkött Griskött Ris Tomat 20 0 Nötkött Griskött Ris Tomat Pris utan klimatskatt Klimatskatt Källa: Jordbruksverket (2013) Hållbar köttkonsumtion Vad är det? Hur når vi dit? Rapport 2013:1 Skatten kan utformas på olika sätt man måste fundera på: Systemgränser Beskatta per kg produkt, per kg protein eller enligt näringsindex Hur väga olika klimatgaser mot varandra (tex CO 2 och CH 4 ) Vilka livsmedel som bör omfattas och hur grova kategorierna ska vara Hur inkludera utsläpp och inlagring av kol i mark Vilket nivå skatten ska ligga på Hur skatten ska administreras Hur effektiva är skatter? Study Region Taxes Tax, % of price Wirsenius et al Edjabou and Smed 2013 Säll and Gren 2015 Chalmers m.fl EU Danmark Sweden CO 2 e, meat, cereals, vegetables, dairy CO 2 e, meat, cereals, vegetables, dairy CO 2 e, N and P; meat and dairy % Result, % decrease of CO 2 e 1-32 Max 19% % Scotland CO 2 e, beef and lamb % Source: Summary by Ing-Marie Gren, prof SLU 3

4 För- och nackdelar konsumtionsskatter + Importen ingår på samma villkor som inhemska varor + Kan leda till mindre svinn + Kan leda till mer hälsosamma kostval + Inkomsten kan användas till att främja det vi vill ha (naturbetesmarker, andra klimatåtgärder osv.) Bör vi införa en köttskatt av moraliska skäl? - Kontroversiellt - Stimulerar inte bättre produktion - Kan leda till mer ohälsosamma kostval - Kan leda till andra oförutsedda konsekvenser Kan vi införa en köttskatt rent juridiskt? Regleringar Tänkbara regleringar inom livsmedelsområdet Förbud mot vissa varor eller produktionsmetoder Regleringar kring var snabbmatskedjor etableras Regleringar kring utbud av livsmedel i olika butiker och restauranger Regleringar kring förpackningsstorlekar (t.ex. storlek på lästförpackningar) Regleringar kring hur olika varor exponeras Regleringar kring reklam av ohälsosamma livsmedel Regleringar kring vad som serveras i skolkafeterior och i idrottsföreningar Andra förslag? Slutligen Vi har få styrmedel implementerade när det gäller livsmedel Information är nödvändigt men inte tillräckligt Risk för fler målkonflikter med livsmedel än med andra varor? Ska livsmedel hanteras annorlunda än andra varor? Att välja att inte styra är också ett val Vilket ansvar har olika aktörer? 4

5 Ett alternativ till traditionella styrmedel?: Nudge Fredrik Carlsson Göteborgs Universitet Tack! Ett alternativ: Nudge (Knuff / Puff) Påverka beslutssituationen Men förbjud inte Det ska vara enkelt att undvika påverkan Syftet med påverkan är bättre beslut! Varför nudge Människor fattar ibland beslut som inte är bra för dem själva: Beslut är baserade på vanor och intuition Komplexa situationer och komplex information Beslutet involverar ett tidselement (självkontroll) Thaler & Sunstein Den som designar valsituationen vet bättre (Paternalism) Dock: bibehållen valfrihet ses som viktigt, även om synen är paternalistisk Men ytterligare en anledning till nudge? Få människor att fatta beslut som är bättre för samhället : Mindre miljöpåverkan (äta mer vegetariskt, rätt typ av kött) Spara mer När fungerar en nudge? 1. När beslutet är snabbt och intuitivt 2. När beslutet relaterar till problem med självkontroll 3. När beslutet rör aspekter som påverkar vår identitet och som det finns starka normer kring 5

6 Påverkan är inte något nytt Ekonomiska incitament Reklam / information Det som skiljer är syftet Påverkan: öka försäljningen, vinsten, mängd insamlade pengar Nudge: bättre beslut för individer och/eller för samhället Utformning av beslutssituation Normer Några framgångsrika exempel Utformning av fysisk miljö Ändra tallriksstorleken Minskade storleken på tallrikarna och social signaler Utformning av hur information presenteras Welcome back! Again! And again! Visit our buffet many times. Thats better than taking a lot once Minskade matavfallet på hotellrestauranger med ungefär 20% 6

7 Ordningen på en meny Två lunchrestauranger vid Göteborgs Universitet Förbindelse / Planering Restaurang 1: Ändra ordningen på alternativen och synligheten. Vegetariskt överst och vegetariskt det man ser när man ska beställa. Restaurang 2: Inga förändringar Försäljningen av det vegetariska alternativet ökade med cirka 40% Resultat Anställda på ett företag fick göra två val Ett antal andra exempel Val idag för nästa vecka: frukt eller chocklad Val och äta samma dag 74% frukt 70% chocklad Passiva / automatiska val: Vad händer om man inte väljer? Hur ska man tänka? Förmedling av sociala normer: Vad gör andra och vad bör man göra Skapa förbindelser genom att få människor att göra väldigt medvetna aktiva val 7

8 Ska jag nudga? För att säga något om det måste vi: Ha åsikten att människor kan göra bättre val än vad de gör idag. Ha en uppfattning om hur vi kan utforma en nudge så att människor fattar bättre beslut. Kom ihåg: finns massor av nudge som inte funkar. 8