Vägledning mitt i livet. Tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning om utbildning och yrke

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning mitt i livet. Tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning om utbildning och yrke"

Transkript

1 Vägledning mitt i livet Tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning om utbildning och yrke Nr 4 / 2017

2 Kontakt TCO Kristina Lovén Seldén TCO Jacob Inganäs TCO Lena Orpana 2 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

3 Förord Möjligheten till utveckling och omställning genom hela yrkeslivet är en mycket viktig framtidsfråga för de omkring 1,4 miljoner tjänstemän som TCO-förbunden organiserar. Tjänstemännen på svensk arbetsmarknad representerar samhällsbärande funktioner i en rad yrken i offentlig såväl som privat sektor. Hit hör lärare, poliser, sjuksköterskor, socialsekreterare, journalister, ekonomer, skådespelare, ingenjörer och många andra yrkesgrupper. Arbetslivet och jobben förändras, gamla yrken försvinner och nya tillkommer. Med en föränderlig arbetsmarknad behövs en ny arbetsmarknadspolitik som möjliggör kompetensutveckling under hela arbetslivet. Därför är det nödvändigt att studie- och yrkesvägledning finns tillgänglig även för yrkesverksamma. En utvecklad studie- och yrkesvägledning för vuxna löser inte på egen hand kompetenspusslet men är en av flera viktiga komponenter i ett hållbart och inkluderande system för livslångt lärande. TCO har låtit SCB genomföra en enkätundersökning om tjänstemännens behov och erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Resultaten från undersökningen visar att det finns en relativt hög efterfrågan på studieoch yrkesvägledning bland tjänstemännen, även bland äldre. Samtidigt som vägledning kan antas bli en allt mer central funktion i ett snabbt föränderligt arbetsliv, är området relativt obeforskat och kännedomen om vägledningens effekter låg. Med den här rapporten vill vi därför utveckla kunskapen om vägledning ur ett vuxenperspektiv, och då särskilt belysa vilka behov tjänstemän har av vägledning på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Eva Nordmark Ordförande i TCO VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

4 4 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

5 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning...6 Inledning Vägledning i ett tjänstemannaperspektiv... 7 Vägledning Ett smörjmedel för arbetsmarknaden... 7 Tillgång till och efterfrågan på vuxenvägledning...9 Arbetsmarknadsutredningen och vägledning...11 Undersökningens resultat Tjänstemännens behov av vägledning Tjänstemännens förväntningar på vägledningens form och innehåll...18 Tjänstemännens erfarenheter av vägledning...22 Sammanfattande diskussion...26 Arbetsmarknadsutredningens förslag om vägledning...27 Högskolans vägledning och tjänstemännen...28 TCO:s förslag för stärkt vägledning...30 Metod...32 Referenser...33 TCO...35 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

6 Sammanfattning TCO har länge drivit på för att yrkesverksamma ska få möjlighet till utveckling och omställning genom hela arbetslivet. Därför verkar TCO också för att fler, arbetslösa såväl som yrkesaktiva, ska kunna få kvalificerad vägledning av personer som har goda kunskaper om just deras yrke, arbetsmarknad och relevant utbildningsutbud. För samtidigt som förändringstakten på arbetsmarknaden är hög sker nya karriärval sällan i en handvändning. Tvärtom förutsätter byte av arbete, arbetsuppgifter eller övergång från arbete till studier utrymme för reflektion och eftertanke, och i många fall råd och stöd. En ny undersökning om studie- och yrkesvägledning som TCO låtit SCB genomföra med ett urval om 6500 tjänstemän visar bland annat att: 25 procent av tjänstemännen är i behov av vägledning. 47 procent skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning. Bland kvinnor är andelen som skulle vända sig dit ännu högre. 23 procent av männen och 35 procent av kvinnorna har tidigare fått vägledning Mindre än hälften av tjänstemännen har möjlighet till vägledning genom sin arbetsgivare. Av de som tidigare fått vägledning uppger 13 procent av männen att de fått det av sin arbetsgivare. Motsvarande andel för kvinnorna är 3 procent. Bland de som tidigare har fått vägledning anser 26 procent av männen och 21 procent av kvinnorna att stödet varit otillräckligt. Det vanligaste skälet till detta uppges vara att studie- och yrkesvägledaren inte är insatt i frågorna som den sökande vill ha svar på. Resultaten visar att det finns en efterfrågan på vägledning bland tjänstemän men att den vägledning som erbjuds behöver utformas på ett sätt som bättre fångar upp yrkesverksammas behov. Detta kräver i sin tur att studieoch yrkesvägledare har ändamålsenlig kunskap och ges förutsättningar att förmedla vägledning av hög kvalitet. Väl fungerande studie- och vägledningsinsatser stärker inte bara kompetensförsörjningen i Sverige utan bidrar även till att den enskilde får möjlighet att utvecklas i sitt arbetsliv. Därtill kan vägledningsinsatser främja rörligheten på arbetsmarknaden vilket gynnar individen såväl som samhällsekonomin i stort. 6 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

7 Inledning Vägledning i ett tjänstemannaperspektiv I denna rapport presenteras resultaten från undersökningen Tjänstemännens erfarenheter och behov av vägledning om utbildning och yrke. Undersökningen har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av TCO under våren och sommaren 2017, och syftar till att ge en bild av vilka erfarenheter och behov tjänstemän har av studie- och yrkesvägledning. 1 Ett övergripande syfte med rapporten är därtill att synliggöra områden där förändringar måste till för att skapa gynnsammare förutsättningar för tjänstemän att utvecklas genom hela arbetslivet. Kompetensförsörjning är en mycket viktig fråga för framtiden och helt central för att klara många av de strukturella utmaningar som vi står inför, inbegripet näringslivets konkurrenskraft och välfärdens kvalitet. Samtidigt har vi en situation på arbetsmarknaden där missmatchning och brist på arbetskraft utgör betydande tillväxthinder (Konjunkturinstitutet 2017, Karlsson, Grönbäck & Joyce 2017, Långtidsutredningen 2015). Matchningsproblem är ett fenomen med många bottnar men en viktig premiss för att arbetsmarknaden ska fungera väl är att människor faktiskt vågar byta jobb och röra sig mellan olika branscher, yrken och arbetsplatser. Därigenom blir arbetsmarknaden mer dynamisk vilket även gynnar arbetslösa som befinner sig långt ifrån, eller aldrig har kommit in på, arbetsmarknaden. Jobbytarna spelar med andra ord en viktig roll för hur arbetsmarknaden som helhet fungerar (Landell 2016:2). För att nå ökad rörlighet krävs att politiken skapar förutsättningar för omställning inte minst genom bättre möjligheter till kompetensutveckling genom hela yrkeslivet. Att behovet är stort bekräftas av OECD:s årliga rapport Education at a Glance (2017:328) som bland annat fokuserar på kompetensutveckling för vuxna. En tredjedel av de som deltagit i undersökningen i Sverige anger att de velat delta i en utbildningsinsats av något slag under det senaste året men tvingats avstå. Motsvarande uppgift för OECD-snittet är en fjärdedel. Vägledning Ett smörjmedel för arbetsmarknaden En viktig men ofta förbisedd åtgärd för att öka omställningsförmågan är en utvecklad studie-och yrkesvägledning för vuxna. Det är också skälet till att TCO verkar för att fler ska kunna få kvalificerad vägledning av personer som har goda kunskaper om just deras yrke, arbetsmarknad och relevant utbildningsutbud (TCO 2017a). För samtidigt som förändringstakten på arbetsmarknaden är hög sker nya karriärval sällan i en handvändning. Tvärtom förutsätter byte av arbete, arbetsuppgifter eller övergång från arbete till studier utrymme för reflektion och eftertanke, och i många fall råd och stöd. Att det råder stor eller till och med mycket stor arbetskraftsbrist inom många yrken med samhällsbärande funktioner gör vägledning till en än mer aktuell fråga. Bland TCO-förbundens medlemmar gäller det exempelvis lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, barnmorskor och poliser, men även kvalificerade tjänstemän i privat sektor som ekonomer och ingenjörer (Arbetsförmedlingen 2017). 1 I rapporten används begreppet vägledning för både studievägledning och yrkesvägledning eller karriärrådgivning. Med vägledning avses samtal med en professionell studie- och yrkesvägledare från vilken man kan få information om utbildningar och yrken, samt råd och stöd kring val och beslut. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

8 En utvecklad vägledningsfunktion och nya plattformar löser naturligtvis inte på egen hand ovanstående problem. Vägledning kan sägas utgå från individen och det finns ett individuellt ansvar för lärande, men utan en politik som skapar förutsättningar att fatta välavvägda och genomtänkta beslut riskerar arbetskraftens omställningsförmåga att försämras. 2 Svårigheterna att etablera sig i arbetslivet utan gångbar utbildning, en stark könsuppdelning på utbildnings- och arbetsmarknaden samt många nyanlända och korttidsutbildade i behov av information, pekar också mot att större satsningar på vägledning måste till i närtid. I litteraturen om vägledning är också ett vanligt förekommande argument att den livslånga vägledningens roll behöver stärkas (se Lovén 2015a, Lundahl 2010a för översikt). I sammanhanget kan det vara värt att erinra om vägledningens uppdrag att motverka social snedrekrytering genom att kompensera för skillnader i social bakgrund, men även om det sätt varpå vägledning kan fungera preventivt i syfte att förhindra könsstereotypa val (Backman, Hedenus & Ulfsdotter Eriksson 2014, se även Skolverket 2013). Noterbart är att även kortare insatser såsom en föreläsning med fokus på den ekonomiska avkastningen av högre utbildning (utbildningspremien) tycks ha effekt för individers val till universitet och högskola, men då i grupper med sämre ekonomiska förutsättningar (Stenberg 2016:78ff). Kopplingen mellan mer effektiva utbildningsval och stärkt kompetensförsörjning, liksom en önskan om att bättre kunna överbrygga klyftan mellan skola och arbetsliv, är också bakgrunden till att EU allt mer uppmärksammat vägledningens betydelse. Ett exempel är Kommissionens policynätverk European Lifelong Guidance Policy Network (ELPGN) som syftar till att utveckla det europeiska samarbetet kring livslång vägledning. Nätverket har publicerat ett flertal rapporter och sammanställningar kring hur vägledning bör utformas och organiseras för att ge effekt i olika faser av livet. 3 En slutsats från ELPGN (2014) är att utformningen av vägledning måste vila på vetenskaplig grund för att bli så effektiv som möjligt. En viktig del i detta är att det finns möjlighet till utvärdering. ELPGN (2014:9) framhåller också nyttan av vägledning för yrkesaktiva. Dels för de anställda men även för företag som bland annat kan dra nytta av ett ökat engagemang hos de anställda samt bättre kompetensutnyttjande och kunskapsöverföring. Även i Sverige har livslång vägledning fått ett uppsving på politisk nivå på senare tid, bland annat genom Valideringsdelegationen , Regeringens särskilda analysgrupp för arbetet i framtiden och inte minst Arbetsmarknadsutredningen 2016:03. Samtidigt varierar den befintliga vuxenvägledningen i fråga om måluppfyllelse och kvalitet (Nordström 2016, Landell 2016, Valideringsdelegationen , Arbetsmarknadsutredningen 2017). 4 Inte heller tycks den särskilt väl utvecklad eller samordnad vilket inverkar menligt på likvärdigheten i de tjänster som erbjuds på både kommunal och statlig nivå (Lundahl 2010b:229f). Åtminstone en bakomliggande orsak till problemen förefaller vara en långtgående 2 Jmf Nordström (2016:20) som elaborerar med tanken att vägledning inte enbart ska vara en rättighet för den enskilde utan att det även kan finnas situationer då det ska gå att kräva av den enskilde att delta i vägledning. 3 Se till exempel följande länk för en sammanfattning på svenska av tio evidensbaserade principer för utvecklingen av politik och tjänster för livslång vägledning. Bland principerna kan särskilt nämnas att vägledning bör bygga på en kombination av insatser, tillhandahållas av kompetenta och välutbildade yrkesutövare samt baseras på karriärinformation av god kvalitet. Se 4 För slutrapport, delrapporter och underlagsrapporter från analysgruppen för arbetet i framtiden se 8 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

9 decentralisering av vägledningsfunktionen såväl i som utanför skolans värld. Kritik har också förts fram mot att vägledningens strategiska roll för framgångsrika övergångar mellan skola, arbetsliv och högre utbildning inte uppmärksammats tillräckligt från politiskt håll (Lundahl 2008:73, Lundahl 2010b). 5 Tillgång till och efterfrågan på vuxenvägledning Ser vi till tjänstemännens situation kan konstateras att trygghetsorganisationerna (Trygghetsrådet TRS, TRR Trygghetsrådet m.fl.) gör stor skillnad för tjänstemän som omfattas av omställningsavtal. Trygghetsorganisationerna är omvittnat framgångsrika i att matcha arbetssökande till nytt jobb med hjälp av bland annat individuell rådgivning (Walter 2015). 6 För personer som har ett arbete, eller som nyligen har blivit arbetslösa men som inte täcks av omställningsavtal, kan det vara svårare att veta vart man ska vända sig för att lära om och lära nytt. 7 Visserligen ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla vägledning som en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten men som framgår av myndighetens instruktion ska de som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden prioriteras. 8 Flertalet större kommuner har också särskilda vägledningscentrum med information om studier och arbete för vuxna folkbokförda i kommunen men för den som redan har några år i arbetslivet är det inte säkert att det är dit man i första hand vänder sig för stöd och information. Såväl högskolan som yrkeshögskolan erbjuder vägledning men målgruppen syns främst vara de som funderar på att börja studera eller redan är studenter på väg att ta klivet ut på arbetsmarknaden. 9 Har man för avsikt att återvända till högskola eller universitet för att fylla på med ny kunskap kan det vara svårare att orientera sig I den här rapporten belyses vägledning i ett vuxenperspektiv men det kan ändå vara värt att notera att alla elever enligt Skollagen (2010:800) har rätt till studie-och yrkesvägledning vilket även omfattar elever i den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Vägledning ska utgå från elevens behov och förutsättningar, genomföras på ett professionellt sätt och vila på vetenskaplig grund (2 kap. 29 Skollagen). Se även Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. 6 Statistik från TRR Trygghetsrådet för årets tre första kvartal visar på att färre tjänstemän sägs upp och söker stöd hos TRR jämfört med i fjol. Fram till oktober månad hade tjänstemän sökt stöd från TRR, mot samma period förra året. 83 procent av aktivt arbetssökande tjänstemän har fått nytt jobb, 7 procent startat eget företag, och 4 procent har valt att börja studera, enligt uppgift från TRR (2017). 7 TRS systerorganisation SOKstiftelsen finns dock för att ge stöd även till frivillig karriärväxling för vissa konstnärliga grupper. Man behöver med andra ord inte vara uppsagd för att komma i fråga för stödet om villkoren i övrigt är uppfyllda. 8 Se Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt Förordning (2007: 1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Även om Arbetsförmedlingen ska prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden finns exempel på projekt där myndighetens nya strategi matchning till arbete genom utbildning även kommer personer med högre utbildning till del. Däribland det så kallade NYAK-projektet i Skåne, i vilket Arbetsförmedlingen samverkar med högskolor och universitet i regionen, i syfte att snabbare tillvarata kompetensen hos nyanlända akademiker genom bland annat vägledningsinsatser på lärosätesnivå. Likväl finns stora brister i Arbetsförmedlingens arbete med vägledning, vilket framgår av Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande (2017:140). 9 Enligt Högskoleförordningen (1993:100), 6 kap. 3, ska studenter ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering men högskolan ska också se till att den (vår kursivering) som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs. Med andra ord finns inga formella krav på att man måste vara inskriven som student för att få ta del av högskolans vägledning. Ser man till hur vägledningen är organiserad vid många lärosäten är det vanligt att vägledningen är decentraliserad till institutionsnivå även om det också finns en central vägledningsfunktion. Det kan innebära att vägledarna har god kännedom om de utbildningar som ges vid hemmainstitutionen men inte nödvändigtvis om utbudet vid andra institutioner eller fakulteter. Även utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan har ett ansvar att tillhandahålla vägledning enligt 2 kap. 3 i Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan. Det går inte att säga hur många tjänstemän som skulle välja att vända sig till yrkeshögskolan för att söka vägledning utifrån undersökningens resultat men det är rimligt att anta att det finns en grupp som skulle vända sig även dit. I TCO:s (2017b) undersökning om tjänstemännens utbildningsbehov är det 13 procent som skulle vända sig till yrkeshögskolan för vidareutbildning. 10 På den privata sidan erbjuder vissa fackförbund vägledning och karriärrådgivning som en tjänst till medlemmarna. Vissa förbund samverkar också med privata aktörer. Fackförbundet Unionen erbjuder till exempel sina medlemmar vägledning via karriärrådgivningsföretaget Newstart. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

10 Den bilden förstärks av en undersökning om tjänstemännens utbildningsbehov som TCO (2017b) låtit SCB genomföra. I undersökningen Återkommande utveckling förslag till ett omställningsuppdrag för högskolan uppger drygt 50 procent att de tänkt att de verkligen skulle vilja byta arbete eller yrke under det senaste året, och ytterligare 12 procent att de har bytt yrke eller arbete under samma period. Mer än en tredjedel av respondenterna som svarat ja på frågan att de skulle vilja byta arbete eller yrke uppger emellertid att det som hindrar dem från att göra slag i saken är att de inte vet vilken typ av arbete eller yrke de i så fall skulle byta till. brist på information tycks hålla tillbaka rörligheten, samtidigt som behovet av vägledning är stort Resultatet är intressant av flera skäl men vittnar bland annat om att brist på information tycks hålla tillbaka rörligheten, samtidigt som behovet av vägledning är stort. Framförallt kan resultatet ses som en tydlig indikation på att även yrkesaktiva, av vilka en växande andel är högskoleutbildade, behöver erbjudas vägledning i omställningssyfte (se även TCO 2015). 11 Kvalitativa studier på området talar också om ett nytt vägledningslandskap till följd av ett allt mer kunskapsintensivt samhälle, kännetecknat av snabba teknikförändringar och hög omställningstakt där fler måste kunna och våga byta yrke senare i livet (Lovén 2015b, Lundahl 2010a). Med nya sätt att se på vägledning följer också en delvis ny begreppsapparat som i högre grad fokuserar på lärande i olika skeden i livet och som en följd därav även kartläggning av kompetenser och färdigheter. 12 I en studie av Kerstin Wendz och Christina Gyllensten (2016) om förutsättningarna för ett längre arbetsliv framhålls exempelvis modellering av karriären mitt i livet som en viktig faktor för att fler ska kunna och vilja stanna kvar på arbetsmarknaden längre upp i åren. Ur ett sådant perspektiv handlar vägledning inte bara om att hantera institutionella eller tvingande brytpunkter som gymnasieval respektive arbetslöshet, utan om att möjliggöra kontinuerlig utveckling och frivilliga övergångar (se även Lundahl 2008). Oberoende av vilka behov som en vägledningsinsats primärt riktas mot brukar det framhållas att vägledning består av flera olika men likväl relaterade delar eller dimensioner (Lovén 2015b:29ff). De tre begreppen insikt, framsikt och utsikt har använts för att beskriva vägledningens olika komponenter. Insikt syftar framförallt på individens självkännedom och förmåga att förstå sig själv medan framsikt avser individens kapacitet att fatta beslut och agera utifrån dem. Utsikt, slutligen, handlar om individens kunskap om omvärlden, inte minst kännedom om krav och förändringar i arbetsliv och utbildning (Ibid.). Sammantaget antas dessa delar kunna bidra till att utveckla individens så kallade valkompetens, på engelska Career Managment Skills. 11 Samtidigt är det endast 9 procent som uppger att bristande studie- och yrkesvägledning hindrar dem från att vidareutbilda sig (TCO 2017b). En möjlig tolkning är att studie- och yrkesvägledning alltjämt främst är förknippat med tydliga övergångar i yrkeslivet och inte i lika hög grad med kontinuitet och möjlighet till utveckling i befintligt arbete. 12 I Nordströms (2016:16) underlagsrapport till regeringens analysgrupp arbetet i framtiden föreslås till exempel att alla över 30 år ska erbjudas individuell vägledning och information som ger stöd att se över sina kompetenser, behov av påfyllnad och möjliga utvecklingsvägar. 10 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

11 Arbetsmarknadsutredningen och vägledning Arbetsmarknadsutredningens (A 2016:03) uppdrag att särskilt se över och komma med förslag på hur Arbetsförmedlingens vägledning 13 kan förbättras och samspela med annan vägledning utgår från en liknande holistisk syn på vägledning som process snarare än en engångshändelse. I likhet med TCO identifierar Arbetsmarknadsutredningen (2017) ett stort och växande behov av vägledning för vuxna inbegripet personer som har ett arbete och länkar samman en stärkt vägledningsfunktion med ökad rörlighet på arbetsmarknaden och hög sysselsättningsnivå. I korthet föreslår utredningen (kap 8) att: En digital plattform för livslång vägledning ska inrättas och drivas med flera myndigheter i samverkan. Utifrån arbetsmarknadens behov ska plattformen möta individers behov av information och orienterande vägledning inför val av arbete och studier, samt ge information om studiefinansiering och validering. Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för hur myndighetens vägledning ska stärkas. Planen bör enligt utred ningen innehålla information om hur myndigheten avser att organisera, kvalitetssäkra och följa upp den vägledning som ges av eller på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att tillsammans med Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) utveckla metoder eller arbetssätt för att vägledningsinsatser ska kunna utvärderas. Därtill gör Arbetsmarknadsutredningen (2017:140ff) bedömningen att det på sikt bör framgå av Arbetsförmedlingens instruktion att myndigheten ska bistå arbetssökande med vägledning utifrån arbetsmarknadens behov. Utredningen är dock tydlig med att användandet av begreppet arbetssökande inte ska tolkas som en utvidgning av Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag, utan att det handlar om att synliggöra att vägledning kan omfatta arbetslösa såväl som yrkesaktiva. Vidare bedömer utredningen att Arbetsförmedlingen bör arbeta mer specialiserat med vägledning, verka för ökad enhetlighet i det interna arbetet med vägledning, tydliggöra vilken typ av vägledning som myndigheten tillhandahåller samt initiera och följa upp samverkan med andra relevanta aktörer. Förslagen från Arbetsmarknadsutredningen leder i många avseenden rätt och ligger i linje med initiativ som regeringen tagit på sistone för att främja möjligheten till kompetensutveckling för fler. Men även om utredningen framhåller att vägledning behöver erbjudas brett för att understödja ett livslångt lärande kan diskuteras i vad mån förslagen de facto förmår möta tjänstemännens behov av kvalificerad vägledning om utbildning och yrke. 14 Som TCO (2015, 2017a, 2017b) har framhållit i andra sammanhang har politiken alltjämt lite att erbjuda yrkesverksamma med högskoleutbildning, eller den stadigt växande gruppen tjänstemän för vilka vidareutbildning på högskolenivå vore ett i många fall nödvändigt nästa steg för att kunna utvecklas i takt med kraven i arbetslivet. även om utredningen framhåller att vägledning behöver erbjudas brett för att understödja ett livslångt lärande kan diskuteras i vad mån förslagen de facto förmår möta tjänstemännens behov av kvalificerad vägledning om utbildning och yrke. 13 Med Arbetsförmedlingens vägledning avses gruppvägledning, yrkesvägledningssamtal, digitala verktyg såsom bland annat intressetest och guider samt vägledning hos externa aktörer inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen. 14 Det ska samtidigt sägas att utredningens förslag är villkorat av hur utredningens direktiv är formulerat. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

12 12 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

13 Oavsett var man anser att fokus bör ligga när det gäller vägledning för vuxna är det uppenbart att det behövs mer kunskap om hur behov och tillgång ser ut i ett livslångt perspektiv. Vår förhoppning är att den här rapporten kan fungera som ett bidrag i det avseendet och utveckla förståelsen för vad vägledning har för betydelse för tjänstemannagruppernas möjlighet till utveckling och omställning i arbetslivet. Som poängteras av Arbetsmarknadsutredningen är vuxenvägledning ett eftersatt forskningsområde med många och stora kunskapsluckor. Bland annat försvåras komparativa studier av att det inte finns någon enhetlig eller vedertagen definition av vad vägledning innefattar. Den återstående delen av rapporten är disponerad enligt följande. I nästkommande avsnitt redogörs för resultaten från enkätundersökningen om tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning. Därefter följer en sammanfattande diskussion om hur undersökningens huvudsakliga resultat kan förstås och förklaras, bland annat i relation till Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande. Rapporten avslutas med ett antal framåtblickade förslag om hur tjänstemännens behov av vägledning skulle kunna mötas på ett bättre sätt. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

14 Undersökningens resultat I detta avsnitt presenteras resultaten från undersökningen Tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning om utbildning och yrke som SCB har genom fört på uppdrag av TCO. 42,9 procent av de 6500 tjänstemännen som enkäten skickades till svarade på enkäten. En mer detaljerad beskrivning av undersökningen går att läsa i avsnittet Metod. Avsnittet om undersökningens resultat är uppdelat i tre delar: (1) tjänstemännens behov av vägledning, (2) tjänstemännens förväntningar på vägledningens form och innehåll, och (3) tjänstemännens erfarenheter av vägledning. I den första och andra delen ingår samtliga respondenter, alltså även personer som inte uppgett att de har behov av vägledning, medan endast respondenter som har tidigare erfarenhet av vägledning ingår i den tredje delen. Tjänstemännens behov av vägledning Som framgår av diagram 1a säger sig en av fyra tjänstemän behöva vägledning. 11 procent vill ha både studie- och yrkesvägledning, 9 procent endast yrkesvägledning, och 5 procent endast vägledning för utbildning. DIAGRAM 1A : Om du ser till din egen situation på arbetsmarknaden, tror du att du kommer behöva vägledning om utbildnings- och yrkesval i framtiden? (samtliga respondenter) 9 % 75 % 25 % 11 % 5 % Nej, varken utbildnings- eller yrkesvägledning Ja, både utbildnings- och yrkesvägledning Ja, yrkesvägledning Ja, utbildningsvägledning 14 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

15 Detta innebär att ungefär tjänstemän på svensk arbetsmarknad bedömer att de har behov av antingen studie- eller yrkesvägledning eller båda delarna. 15 Undersökningen visar även att 73 procent av de som behöver vägledning skulle vilja ha det inom fem år, dvs. inom en ganska så snar framtid. Fler kvinnor än män uppger att de behöver vägledning (diagram 1b), och skillnaden mellan män och kvinnor är som störst när det gäller yrkesvägledning. Behovet av vägledning minskar som förväntat med stigande ålder, men trots det anser 20 procent av tjänstemännen som är år att de har behov av vägledning i framtiden (diagram 1c). DIAGRAM 1B Om du ser till din egen situation på arbetsmarknaden, tror du att du kommer behöva vägledning om utbildnings- och yrkesval i framtiden? (samtliga respondenter) 10 % 11 % 11 % 5 % 5 % 5 % Ja, både utbildningsoch yrkesvägledning Ja, yrkesvägledning Ja, utbildningsvägledning Kvinna Man DIAGRAM 1C Om du ser till din egen situation på arbetsmarknaden, tror du att du kommer behöva vägledning om utbildnings- och yrkesval i framtiden? (samtliga respondenter) 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % år år år år 60+ år Ja, både utbildnings- och yrkesvägledning Ja, yrkesvägledning Ja, utbildningsvägledning 15 I en enkätundersökning som Unionen riktat till sina medlemmar, och som refereras till i Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande (2017:92), är andelen som svarar att de inte har tillgång till den studie- och yrkesvägledning som de har behov av 49 procent. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

16 I gruppen som har uppgett att de tidigare har fått vägledning så är andelen som uttrycker behov av vägledning större i jämförelse med gruppen som inte fått vägledning tidigare. 34 procent har behov av vägledning i denna grupp. Delar man vidare upp denna grupp enligt vad de tyckte om stödet, så framgår att det framförallt är gruppen som tycker att stödet var otillräckligt som anser att de har behov av vägledning. 47 procent i denna grupp har behov av vägledning. Man skulle intuitivt kunna tänka sig att personer som fått vägledning men som anser att stödet varit otillräckligt inte skulle vara intresserade av att söka vägledning ännu en gång, men detta verkar inte vara fallet. DIAGRAM 1D Om du ser till din egen situation på arbetsmarknaden, tror du att du kommer behöva vägledning om utbildning- och yrkesval i framtiden? (respondenter med erfarenhet av vägledning) 21 % 21 % 12 % 12 % 7 % 5 % Ja, både utbildningsoch yrkesvägledning Ja, yrkesvägledning Ja, utbildningsvägledning Anser att tidigare vägledning varit tillräcklig Anser att tidigare vägledning varit otillräcklig Störst andel tjänstemän skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning (diagram 2). 16 Totalt sett skulle 47 procent av tjänstemännen vända sig till högskolan, men även här finns det skillnader mellan män och kvinnor att notera. Bland kvinnor skulle 53 procent vända sig till högskolan, medan motsvarande andel bland män är 39 procent. 17 Att fler kvinnor skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning beror förmodligen delvis på att kvinnor har högre utbildning än män, och därmed oftare kommer i kontakt med lärosätenas vägledning i jämförelse med män. 18 Att högskolan ligger i topp är också i linje med resultaten från TCO:s (2017b) tidigare undersökning av tjänstemännens utbildningsbehov där över 60 procent av de som ansåg sig behöva vidareutbildning skulle välja högskolan som utbildningsform. 19 Ser vi till hur stor andel som skulle vända sig till arbetsgivaren för vägledning kan konstateras att skillnaden mellan män och kvinnor är betydande. 14 procent bland män och 8 procent bland kvinnor skulle vända sig till sin arbetsgivare för att söka vägledning (diagram 2). 16 Begreppet högskolan avser högskola och universitet. 17 Bland tjänstemän som även svarar att de har behov av vägledning är andelen som skulle vända sig till högskolan något lägre. 45 procent kvinnor och 39 procent män skulle vända sig till högskolan i denna grupp. 18 Kommunen står för Kommunens studie- och yrkesvägledning procent skulle vända sig till privata utbildningsanordnare och 13 procent till yrkeshögskolan. 16 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

17 DIAGRAM 2 Vart skulle du i första hand vända dig för att söka information om utbildningar och yrken? (samtliga respondenter) 53 % 39 % 9 % 16 % 8 % 14 % 8 % 10 % 6 % 8% 8 % 4% 6 % 8% Högskolan Annan Arbetsgivare Fackförbund Kommunen Arbetsförmedlingen Omställningsorganisation Kvinna Man Resultatet återspeglar sannolikt att män och kvinnor är verksamma inom olika sektorer på arbetsmarknaden där villkoren skiljer sig åt, men skulle också kunna vara ett uttryck för att arbetsgivare bemöter män och kvinnor olika gällande möjligheten till kompetensutveckling och vägledning. Det kan också vara så att kvinnor och män har olika uppfattning om vad man kan förvänta sig för insatser av arbetsgivaren. Att kvinnor i större omfattning väljer att söka vägledning vid högskolan, eller hos andra offentliga aktörer, kan möjligen delvis ses som en följd av detta. Respondenterna fick i en annan fråga ange i hur hög grad de instämmer med ett antal olika påståenden (diagram 4 och diagram 6), varav ett är Min arbetsgivare erbjuder möjlighet till samtal om utbildning, yrke och karriärutveckling. Bland kvinnor uppger 50 procent att de inte instämmer med detta påstående, samtidigt som motsvarande siffra bland män är 40 procent. Bland respondenterna som valt alternativet Annan i frågan om vart de skulle vända sig för att söka vägledning har de flesta uppgett att de skulle använda sig av internet för att söka information om utbildningar och yrken. Totalt skulle 7,2 procent använda sig av internet för att söka vägledning, vilket är en relativt låg andel. 20 Det är visserligen troligt att andelen hade varit större ifall internet hade funnits som ett svarsalternativ i enkäten, men resultatet ger ändå en finger visning om att personlig rådgivning i vägledningssammanhang är viktigt. Vidare framgår det inte av frågan om individer avser att använda sig av den information om utbildningar och yrken som olika aktörer tillhandahåller på webbplatser och liknande, eller om de avser att söka vägledning i form av ett personligt möte med en vägledare. 20 Respondenter har i fritextsvar uppgett exempelvis Google, internet, webben eller namn på specifika hemsidor. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

18 Tjänstemännens förväntningar på vägledningens form och innehåll I undersökningen är det tydligt att störst andel förväntar sig att ett samtal med en studie- och yrkesvägledare ska leda till att de utökar sina kunskaper om utbildningar och yrken (diagram 3) procent kvinnor och 41 procent män förväntar sig att vägledning skulle vidga deras perspektiv. Värt att notera är också att en större andel kvinnor än män vill att vägledning ska leda till en ökad insikt om ens kompetenser. Förväntningarna på vad ett samtal med en studie- och yrkesvägledare ska leda till skiljer sig mellan individer beroende på vart de skulle vända sig. För grupperna som skulle vända sig till högskolan, Arbetsförmedlingen eller kommunen är det viktigast att vägledningen leder till ökad kunskap om olika utbildningar och yrken. Grupperna som skulle vända sig till ett fackförbund eller en omställningsorganisation för att söka vägledning förväntar sig, i högre utsträckning i jämförelse med andra grupper, att vägledningen ska leda till att de vidgar sina perspektiv. För att återknyta till Lovéns (2015b) vägledningsmodell som refererades till inledningsvis skulle man kunna sammanfatta det som att gruppen som skulle vända sig till högskolan, Arbetsförmedlingen eller kommunen upplever sig vara i störst behov av kunskaper om omvärlden (utsikt), medan gruppen som skulle vända sig till ett fackförbund eller en trygghetsorganisation uppvisar ett större intresse av att utveckla bättre självkännedom i relation till olika alternativ i arbetsmarknads- och utbildningsväg (insikt och framsikt). Med tanke på att trygghetsorganisationerna specifikt arbetar med omställning framstår inte heller det som särskilt märkligt. 21 Respondenterna hade möjligheten att uppge tre olika svarsalternativ i frågan som diagram 3 baseras på. 18 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

19 DIAGRAM 3 Vilka är dina förväntningar på vad ett samtal med en studie- och yrkesvägledare eller motsvarande ska leda fram till? (samtliga respondenter) Ge mig ny kunskap om 64 % olika utbildningar och yrken 68 % Få mig att vidga mina perspektiv Lära mig att upptäcka mina egna kompetenser och färdigheter Lära mig att marknadsföra mig själv och mina förmågor Lära mig att sätta upp mål för framtida studier och arbete 20 % 19 % 17 % 16 % 28 % 38 % 41 % 44 % Lära mig att snäva in alternativ Annat Lära mig att snäva in alternativ 6 % 7 % 7 % 3 % 6 % 5 % Kvinna Man I diagram 4 presenteras ett antal påståenden om vägledning och hur stor andel av tjänstemännen som instämmer med dessa påståenden. 86 procent instämmer med att vägledning bör vara tillgänglig för alla, oavsett om man arbetar, studerar eller är arbetslös. Mindre än hälften (38 procent) instämmer med att de har möjlighet att söka vägledning av sin arbetsgivare. Knappt två tredjedelar vill att personlig vägledning ska kunna kompletteras med vägledning via digitala verktyg, men 62 procent anser att det är lika bra att söka information själv eftersom en studie- och yrkesvägledare inte kan vara insatt i allt. Det går således att tolka resultaten som att digitala verktyg bör användas som komplement till vägledning genom personliga samtal. 22 Drygt hälften skulle ta del av utbildnings- och yrkesinformation ifall den skulle finnas mer lättillgänglig, vilket är ett intressant resultat i relation till Arbetsmarknadsutredningens förslag om att inrätta en digital plattform med samlad information om utbildning och arbete riktad till en bred målgrupp. 22 Med tanke på att 7,2 procent uppgett att de skulle använda sig av internet för att söka information om utbildningar och yrken blir det ännu tydligare att vägledning i digitala former i huvudsak bör användas som ett komplement till professionell och personlig vägledning. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

20 DIAGRAM 4 Hur väl stämmer dessa påståenden med din åsikt? (samtliga respondenter) Jag tycker att det är viktigt att studie- och yrkesvägledning är tillgänglig för alla, oavsett om man arbetar, studerar eller är arbetslös 53% 33% 2 % 6% 5 % Jag vill kunna få vägledning via digitala verktyg och vid sidan av personliga samtal Det är lika bra att själv söka information om yrken och utbildningar eftersom en studieoch yrkesvägledare inte kan vara insatt i allt 23 % 19 % 41% 15 % 7 % 13 % 43 % 18 % 6 % 12 % Om det var enklare att hitta samlad utbildnings- och yrkesinformation skulle jag ta del av den Min arbetsgivare erbjuder möjlighet till samtal om utbildning, yrke och karriärutveckling 22 % 32 % 16 % 9 % 19 % 14 % 24 % 19 % 27 % 15 % Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet inte/kan inte ta ställning Bland tjänstemän som skulle vända sig till sin arbetsgivare för att söka information om utbildningar och yrken, så instämmer 78 procent med påståendet att deras arbetsgivare erbjuder möjlighet till samtal om utbildning, yrke och karriärutveckling. Det är en betydligt större andel i jämförelse med grupper som skulle vända sig till andra aktörer. Exempelvis instämmer 36 procent bland de som skulle vända sig till högskolan med att deras arbetsgivare erbjuder möjlighet till samtal om utbildning, yrke och karriärutveckling. I det fall arbetsgivaren tillhandahåller vägledning syns det med andra ord som att tjänstemännen också företrädesvis vänder sig dit, och därför är det viktigt att vägledning är en del av den kompetensutveckling som arbetsgivare erbjuder. I diagram 5 redovisas vad tjänstemän har för förväntningar på själva studie- och yrkesvägledaren. 23 Flest anser att det är viktigast att en studieoch yrkesvägledare har kännedom om utvecklingen på arbetsmarknaden, vilket inte är så förvånande med tanke på att de svarande till övervägande del är yrkesaktiva. Därefter är det fyra olika svarsalternativ som har ungefär lika stora andelar svarande. 40 och 34 procent bland män respektive kvinnor anser att det är viktigt att studie- och yrkesvägledaren har kännedom om ens yrke och bransch, och 41 och 42 procent bland män respektive kvinnor förväntar sig att vägledaren ska ha förmåga att sätta sig in i individens situation och önskemål. Detta visar att många anser att det är viktigt att vägledaren kan bidra med konkret och specifik information, men samtidigt beskriva hur arbetsmarknaden ser ut ur ett större perspektiv. Vidare anser fler kvinnor än män att det är viktigt att studie- och yrkesvägledaren har kännedom om relevanta utbildningsalternativ vilket överensstämmer med svarsmönstret i andra närliggande frågor i enkäten. 23 Respondenterna hade möjligheten att uppge flera olika svarsalternativ i frågan som diagram 5 baseras på. 20 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

21 DIAGRAM 5 En studie- och yrkesvägledare eller motsvarande har många olika förväntningar på sig. Vad tycker du är viktigast? (samtliga respondenter) Kännedom om utvecklingen 53 % på arbetsmarknaden 56 % Kännedom om relevanta utbildningsalternativ Förmåga att sätta sig in i min situation och mina önskemål 31 % 44 % 41 % 42 % Förmåga att ge opartisk och allsidig information om utbildningar och yrken Kännedom om mitt yrke och min bransch Kännedom om relevanta yrken i andra branscher En uppmuntrande attityd Förmåga att lära ut hur jag ska hantera övergångar/växlingar i livet 13 % 18 % 21 % 9 % 32 % 25 % 38 % 41 % 40 % 34 % Kvinna Man I diagram 6 redovisas hur stor andel av tjänstemännen som instämmer med ett antal påståenden om studie- och yrkesvägledare. Det påstående som störst andel instämmer med (91 procent) handlar om att studie- och yrkesvägledaren ska kunna ge saklig information om utbildningar och yrken. DIAGRAM 6 Hur väl stämmer dessa påståenden med din åsikt? (samtliga respondenter) För mig är det viktigast att studie- och yrkesvägledaren är kunnig och ger saklig information om utbildningar och yrken 52 % 39 % 1 % 4% 4 % Studie- och yrkesvägledaren ska lyssna och ge råd men inte styra i en viss riktning För mig är det viktigast att studieoch yrkesvägledaren motiverar mig att se nya möjligheter 33 % 28 % 44 % 12 % 3% 7 % 42 % 16 % 6 % 6 % En studie- och yrkesvägledare bör sätta individens önskemål främst oavsett hur arbetsmarknadens behov ser ut Studie- och yrkesvägledare behöver ha mer kunskap om arbetsmarknad och arbetsliv när de vägleder äldre än när de vägleder ungdomar 13 % 33 % 32 % 12 % 10 % 15 % 24 % 17 % 12 % 32 % Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet inte/kan inte ta ställning VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

22 77 procent anser att studie- och yrkesvägledaren ska lyssna men inte styra i en viss riktning, vilket bekräftar att det är viktigt att vägledningen är opartisk. 70 procent instämmer med att det är viktigast att vägledaren motiverar en att se nya möjligheter. 46 procent instämmer i att studieoch yrkesvägledaren bör sätta individens behov främst oavsett hur arbetsmarknaden ser ut, men ungefär en lika stor andel instämmer inte med detta. Tjänstemännens erfarenheter av vägledning Enligt undersökningen har 23 procent män och 35 procent kvinnor fått professionell vägledning tidigare, samtidigt som 72 och 58 procent män respektive kvinnor inte har det. 24 Enligt undersökningen har störst andel tidigare vänt sig till skolväsendet (gymnasium och grundskola) eller högskolan för att söka vägledning (diagram 7). Att många senast fick vägledning i gymnasiet eller i grundskolan kan ha olika förklaringar. En möjlig tolkning är att man inte sett behovet att söka vägledning senare i livet, alternativt inte haft möjlighet att göra det eller saknat kännedom om vilka möjligheter det finns att söka vägledning som vuxen. DIAGRAM 7 Var sökte eller fick du senast vägledning om utbildnings- eller yrkesval? (respondenter med erfarenhet av vägledning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Gymnasiet Högskolan Grundskolan Arbetsgivare Omställningsorganistion Arbetsförmedlingen Kommunen Fackförbund Kvinna Man Skillnaden är mycket stor mellan män och kvinnor när det handlar om att ha fått vägledning från sin arbetsgivare. 13 procent män har sökt vägledning av sin arbetsgivare samtidigt som motsvarande andel för kvinnor endast är 3 procent. Återigen är det alltså tydligt att det finns skillnader mellan könen gällande möjligheten att söka vägledning genom sin arbetsgivare. Vidare är det vanligare att kvinnor har fått vägledning hos kommunen i jämförelse med män. Den främsta anledningen att söka vägledning skiljer sig åt mellan män och kvinnor (diagram 8a). Män har fått vägledning av yrkesrelaterade skäl i högre grad än kvinnor, medan kvinnor har gjort det av studierelaterade 24 Resultaten i avsnittet Tjänstemännens erfarenheter av vägledning baseras på svaren från 284 män och 555 kvinnor. 22 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

23 skäl i större utsträckning. Det förklarar möjligen varför fler kvinnor än män också skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning (diagram 2). DIAGRAM 8A Vilken var den främsta anledningen till att du senast sökte eller fick vägledning om utbildnings- eller yrkesval? (respondenter med erfarenhet av vägledning) 43 % 39 % 28 % 27 % 11 % 13 % 9 % 9 % Studierelaterad anledning Yrkesrelaterad anledning Hänvisad till vägledning Studie- och yrkesrelaterad anledning Kvinna Man DIAGRAM 8B Vilken var den främsta anledningen till att du senast sökte eller fick vägledning om utbildnings-eller yrkesval? (respondenter med erfarenhet av vägledning) Gymnasiet Grundskolan Högskolan Kommunen Annan Arbetsgivare Arbetsförmedlingen Omställningsorganisation Fackförbund 62 % 16 % 14 % 7 % 59 % 4 % 31 % 6 % 40 % 42 % 1 % 1 % 14 % 36 % 62 % 3 % 11 % 84 % 6 % 6 % 43 % 40 % 11 % 4 % 69 % 14 % 13 % 3 % 21 % 43 % 15 % 19 % 36 % 56 % 1 % 7 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Studierelaterad anledning Yrkesrelaterad anledning Studie- och yrkesrelaterad anledning Hänvisad till vägledning Annat I gruppen som vänt sig till högskolan för att söka vägledning är dock andelen som gjorde det av studierelaterade skäl ungefär lika stor som andelen som gjorde det av yrkesrelaterade skäl (diagram 8b). 42 procent av tjänstemännen som vände sig till högskolan för att söka vägledning gjorde det för att byta arbete och/eller yrke, avancera inom sin bransch, byta yrke eller inriktning i framtiden, få kännedom om arbetsmarknadsutsikterna i den egna branschen, eller för att uppgradera sin utbildning eller sitt yrkeskunnande. Detta visar att det är viktigt att den vägledning VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

24 som tillhandahålls vid högskolan innefattar yrkesvägledning samt att det finns samarbete och utvecklade kontakter med arbetslivet. Bland tjänstemän som har tidigare erfarenhet av vägledning anser 54 procent män och 51 procent kvinnor att stödet var tillräckligt, samtidigt som 26 procent män och 21 procent kvinnor anser motsatsen. Andelen som tycker att stödet var tillräckligt är störst i gruppen som vänt sig till sin arbetsgivare för vägledning, 84 procent (diagram 9). Arbetsgivare har i många fall god kännedom om vilka behov den som efterfrågar vägledning har och det är således inte förvånande att individer som fått vägledning genom sin arbetsgivare anser att stödet varit tillräckligt i högre grad än grupper som vänt sig till andra aktörer. Ser man till de som fått vägledning på högskolan (diagram 9) är det bara 60 procent som anser att stödet var tillräckligt vilket är en lägre andel jämfört med andra offentliga aktörer såsom kommun och Arbetsförmedlingen. DIAGRAM 9 Tycker du att vägledningen vid detta tillfälle gav dig tillräckligt eller otillräckligt med stöd i ditt utbildnings-eller yrkesval? (respondenter med erfarenhet av vägledning) Arbetsgivare Fackförbund Kommunen Omställningsorganisation Arbetsförmedlingen Högskolan Annat Gymnasiet 84 % 14 % 2 % 73 % 27 % 0 % 69 % 21 % 10 % 64 % 13 % 20 % 64 % 24 % 12 % 60 % 24 % 16 % 53 % 22 % 26 % 37 % 20 % 43 % Grundskolan 30 % 29 % 40 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Tillräckligt Otillräckligt Vet inte/kommer inte ihåg För gruppen som har fått vägledning vid högskolan men som anser att stödet var otillräckligt beror detta framför allt på att studie- och yrkesvägledaren inte var insatt i frågorna den sökande ville ha svar på (diagram 10). Andelen som anser detta är större bland de som vände sig till högskolan i jämförelse med hela populationen. 25 En möjlig förklaring kan vara att många söker vägledning vid högskolan av yrkesrelaterade skäl (jmf diagram 8b) men att studie- och yrkesvägledarna vid landets lärosäten i första hand är orienterade mot vägledning om utbildning och vidare studier. 25 Respondenterna hade möjligheten att uppge flera olika svarsalternativ i frågan som diagram 10 baseras på. I hela populationen anser 52 procent att vägledningen var bristfällig för att vägledaren inte var insatt i frågorna man ville ha svar på. 24 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

25 DIAGRAM 10 På vilket eller vilka sätt tycker du att stödet var otillräckligt? (respondenter som fått vägledning vid högskolan och anser att tidigare vägledning var otillräcklig) 66 % 40 % 13 % 6 % 2 % Studie- och yrkesvägledaren var inte insatt i de frågor jag sökte svar på Informationen var för knapphändigg Annat Tiden var för kort Informationen var för omfattande Bland tjänstemän som inte har sökt vägledning tidigare uppger många att de är nöjda med sitt yrke eller sin utbildning (diagram 11). 26 Det är en större andel män i jämförelse med kvinnor som svarar att de inte söker vägledning eftersom de är nöjda med sitt nuvarande arbete eller utbildning. Fler kvinnor än män anser att det inte finns tillräckligt med information om vägledning, men i övrigt är skillnaderna små mellan könen. Det är positivt att en hög andel uppger att de är nöjda med sitt arbete eller sin utbildning, men möjligen kan resultatet också ses som ett uttryck för att vägledning bland tjänstemän alltjämt förknippas med brytpunkter och inte uppfattas som ett verktyg för uppdatering av kompetens i sitt befintliga arbete. Ur det perspektivet är det angeläget att lyfta fram att vägledning kan fylla olika syften i olika sammanhang samt riktas mot olika behov. DIAGRAM 11 Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte sökt eller fått vägledning? (respondenter som inte har erfarenhet av vägledning) 59 % 67 % 23 % 20 % 17 % 12 % 13 % 9 % 10 % 3% Jag är nöjd med mitt utbildnings-/yrkesval Jag söker information på andra sätt Jag vet inte vilken utbildning, arbete eller yrke jag skulle välja eller byta till Jag vet inte vilken hjälp en studie- och yrkesvägledare kan erbjuda mig Jag tycker att informationen som finns om vägledning är bristfällig Kvinna Man 26 Respondenterna hade möjligheten att uppge flera olika svarsalternativ i frågan som diagram 11 baseras på. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

26 Sammanfattande diskussion 1 av 4, motsvarande personer, uppger att de önskar ta del av vägledning och det förhållandevis snart. Hur ska ovanstående resultat förstås och förklaras? Om vi börjar med frågan om hur efterfrågan på vägledning ser ut är det tydligt att det finns ett förhållandevis stort behov av vägledning bland tjänstemännen. Även om de svarande representerar en jämförelsevis resursstark grupp på arbetsmarknaden där majoriteten är högskoleutbildade finns uppenbarligen behov av information, råd och stöd kring val av utbildning och arbete. 1 av 4, motsvarande personer, uppger att de önskar ta del av vägledning och det förhållandevis snart. Resultatet innebär samtidigt att 75 procent av tjänstemännen inte efterfrågar vägledning. Det är viktigt att ha i åtanke att ett byte av arbetsplats, yrke eller en övergång från arbete till studier innebär möjligheter såväl som risker för den enskilde (jmf Stenberg 2016). I det fall individen bedömer att riskerna är större än möjligheterna skulle det kunna vara så att individen avstår från att uppsöka vägledning helt. Väl fungerande vägledning skulle dock kunna ge individen en bättre bild av vilka utsikterna är men det förutsätter givetvis att individen söker vägledning. Om vägledning synliggörs i högre grad och blir mer lättillgänglig, så torde det också bli lättare för fler att ta steget att söka vägledning. Går vi vidare till frågan om vart tjänstemännen i första hand skulle vända sig för att få del av vägledning så toppar högskolan med råge för både kvinnor (53 procent) och män (39 procent). Resultatet kan ses som ännu en signal om att högskolan i större omfattning än idag behöver bidra till omställningen på arbetsmarknaden för redan yrkesverksamma. TCO (2017b) har i en tidigare rapport skissat på hur ett omställningsuppdrag för högskolan skulle kunna se ut, innefattande bland annat ett mer flexibelt kursutbud som till form och innehåll är bättre avpassat till yrkesverksammas villkor. Resultatet vittnar också om att vägledning måste kunna levereras i flera olika kanaler och miljöer vilket förutsätter bättre samverkan mellan relevanta aktörer som tillhandahåller vägledning i utbildnings- och arbetsmarknadssektorn. Arbetsgivaren har huvudansvar för att de anställda har den kompetens som behövs för att klara av arbetsuppgifterna. Ur det perspektivet är det värt att notera att det bara är knappt hälften som har möjlighet till vägledning genom sin arbetsgivare, likaså att skillnaden mellan män och kvinnor är stor i det avseendet med långt fler män än kvinnor som erbjuds vägledning via arbetsgivaren. Möjligen är en bakomliggande orsak att vägledning eller karriärrådgivning inte betraktas som en naturlig del av kompetensutveckling i arbetet. Samtidigt pekar resultaten mot att de tjänstemän som erhållit vägledning från arbetsgivaren är nöjda med insatsen och uppger att den har varit tillräcklig. Det talar i sin tur för att arbetsgivares kompetensutvecklingsinsatser i högre grad bör innehålla karriärrådgivning. Vidare visar undersökningen på att det är långt kvar till dess att det går att tala om livslång vägledning för tjänstemän då så många som 45 och 36 procent bland kvinnor respektive män senast fick vägledning när det gick i grund- eller gymnasieskolan. Livslång vägledning bör omfatta kartläggning och förslag till individuella insatser men också information om arbetsmarknadens behov. 26 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

27 Nedan diskuteras Arbetsmarknadsutredningens förslag i relation till undersökningens resultat, och därefter följer ett avsnitt med förslag om hur vägledningen kan stärkas för att möta tjänstemännens efterfrågan. Arbetsmarknadsutredningens förslag om vägledning Den här rapporten bygger på egen data men kan också läsas som ett komplement till Arbetsmarknadsutredningens (2017) delbetänkande Vägledning för framtidens arbetsmarknad. Detta mot bakgrund av att rapporten sätter fokus på tjänstemännens behov av vägledning vilket inte är ett särskilt framträdande perspektiv i delbetänkandet där större vikt läggs vid insatser riktade mot grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Som nämndes inledningsvis föreslår Arbetsmarknadsutredningen att det bör inrättas en digital plattform för samlad information kring livslång vägledning. Det är positivt att utredningen ser behovet av en plattform med information om utbildning och yrken som vänder sig till både arbetslösa och yrkesverksamma, och utredningen har rätt i att informationen är utspridd idag. Däremot är det oklart ifall en webbplattform är tillräcklig för att möta tjänstemännens behov av vägledning, eftersom efterfrågan på en sådan plattform är okänd. I TCO:s undersökning svarade drygt sju procent av tjänstemännen att de skulle använda sig av internet för att söka information om utbildningar och yrken, vilket är en låg andel i jämförelse med 47 procent som skulle vända sig till högskolan. Förvisso är det möjligt att respondenter som uppgett att de skulle vända sig till högskolan skulle använda sig av lärosätenas hemsidor eller till exempel studera.nu och antagning.se, och därför bör dessa resultat jämföras med försiktighet. vilket är en låg andel i jämförelse med 47 procent som skulle vända sig till högskolan. Samtidigt skulle 54 procent av tjänstemännen ta del av samlad information om utbildning och yrkesinformation om detta var enklare att hitta. Det tyder på att en digital plattform skulle kunna fungera som ett komplement till professionell vägledning i form av personliga samtal. I Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande görs även bedömningen att det på sikt bör införas en förändring i Arbetsförmedlingens instruktion om att arbetssökande ska bistås med vägledning utifrån arbetsmarknadens behov. Vår undersökning visar att tjänstemän i ganska låg utsträckning skulle vända sig till Arbetsförmedlingen för att söka vägledning men det återstår att se vilken effekt en sådan förändring kan tänkas få. 27 Även om en relativt liten andel av tjänstemännen skulle vända sig till Arbetsförmedlingen för att söka vägledning, så anser TCO likväl att tjänstemän behöver ha möjlighet att ta del av Arbetsförmedlingens vägledning i ett tidigt skede. Ur det perspektivet är det också viktigt att Arbetsförmedlingens arbete med vägledning lyfts fram som en central del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Gällande hur man arbetar med vägledning torde inspiration och metodkunskap kunna hämtas från omställningsorganisationernas sätt att vägleda sina klienter. Vidare föreslår Arbetsmarknadsutredningen att Arbetsförmedlingen, i samråd med IFAU, bör utveckla metoder eller arbetssätt för att kunna utvärdera vägledningsinsatser. TCO delar utredningens uppfattning och anser att det är nödvändigt att i högre grad utvärdera effekterna av 27 Notera att utredningen skriver att denna förändring i Arbetsförmedlingens instruktion inte avser att utöka Arbetsförmedlingens uppdrag. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

28 vägledning för vuxna då detta är ett tämligen obeforskat område i Sverige. Anknytningen till forskning är även en viktig aspekt för att utveckla professionen. Högskolans vägledning och tjänstemännen För att möta ett växande behov hos professionella yrkesutövare av vidareutbildning och omställning behöver vägledningen på högskolan skalas upp och bli mer utåtriktad. Det finns inga formella hinder för personer som inte är inskrivna vid högskolan att ta del av lärosätenas vägledning, men med tanke på att störst andel tjänstemän skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning ser TCO likväl att det finns behov av att stärka högskolans vägledning för yrkesverksamma och synliggöra att vägledningen som erbjuds inte enbart är riktad till studenter. Informationen om vilken vägledning som finns vid lärosätena varierar, vilket även Universitets- och högskolerådet, UHR, noterar i en översikt av lärosätenas webbsidor (UHR 2016:99). Målgruppen för vägledningen som lärosätena erbjuder är inte heller alltid tydligt kommunicerad. TCO anser att Högskolan måste bli bättre på att synliggöra den vägledning som de erbjuder samt arbeta mer utåtriktat med vägledningsinsatser. Resultatet pekar på att det är önskvärt att vägledningen vid högskolan ses över för att bättre anpassas till tjänstemännens behov. Tjänstemän som fått vägledning från högskolan anser i högre utsträckning att vägledningen var otillräcklig i jämförelse med grupper som fått vägledning från andra aktörer (diagram 9). Bland tjänstemän som tidigare fått vägledning i högskolan, men anser att denna vägledning inte var tillräcklig (24 procent), anser många att anledningen till detta är att studie- och yrkesvägledaren inte var insatt i rätt frågor (66 procent). Resultatet pekar på att det är önskvärt att vägledningen vid högskolan ses över för att bättre anpassas till tjänstemännens behov. I sammanhanget bör det också beaktas att en stor andel av de som sökt vägledning vid högskolan gjorde det av yrkesrelaterade skäl, och att det således är viktigt att högskolan erbjuder lämplig vägledning för redan yrkesverksamma. TCO anser att Högskolan bör regelbundet genomföra kartläggningar av hur behovet av vägledning ser ut och hur kontakter med arbetslivet kan utvecklas. Resultaten visar som sagt att det finns en förväntan att studie- och yrkesvägledare ska kunna sätta sig in i individens situation och ge opartisk information om utbildningar och yrken. Som framgår av resultatredovisningen är emellertid den vanligaste orsaken till att vägledningen inte upplevs som tillräcklig att vägledaren inte förmår sätta sig in i de frågor som den sökande vill diskutera och ha svar på. Det är med andra ord viktigt att studie- och yrkesvägledare ges tid och möjlighet att hålla sig uppdaterade och utveckla sin yrkeskunskap för att kunna möta sökandes skiftande behov. 28 Till exempel är det eftersträvansvärt att vägledare, oavsett var de är verksamma, erbjuds kompetensutveckling i digitala verktyg. 28 På Kungliga tekniska högskolans hemsida framgår det att samtliga studievägledare vid lärosätet är utbildade vid studie- och yrkesvägledarprogrammet och följer Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer. TCO ser att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare har lämplig utbildning för yrket för att professionen ska stärkas, och den centrala studievägledningen vid KTH är således ett bra exempel att följa för andra lärosäten. 28 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

29 Men för att svara upp mot behov i samhället av vidareutbildning, kompetensförsörjning och omställning är det också viktigt att dimensionera antagningen till studie- och yrkesvägledarprogrammet på ett ändamålsenligt sätt. Det var 4,3, 5,1 och 5 sökande per plats till studie- och yrkesvägledarprogrammen vid Stockholms universitet, Umeå universitet respektive Malmö högskola under höstterminen 2017 (UKÄ 2017). Det innebär att diskrepansen är stor mellan antalet sökande och antalet antagna. I ett föränderligt arbetsliv där vi kan antas byta jobb flera gånger under ett arbetsliv kommer kraven på kvalificerad vägledning och rådgivning att öka. Det var 4,3, 5,1 och 5 sökande per plats till studie- och yrkesvägledarprogrammen vid Stockholms universitet, Umeå universitet respektive Malmö högskola under höstterminen 2017 TCO anser därför att Antagningen till Studie- och yrkesvägledarprogrammet kan behöva ses över och dimensioneras i enlighet med de behov som finns av studie- och yrkesvägledning för vuxna. 29 Målen i utbildningsprogrammet för studie- och yrkesvägledare kan också behöva anpassas för vägledning av yrkesverksamma vuxna. Liksom Valideringsdelegationen ser TCO att kunskaper om validering är viktigt för att förbättra vägledares möjligheter att vägleda yrkesverksamma, och för att kunna ge råd om vilka eventuella utvecklings- eller kompetensutvecklingsinsatser som behövs för den enskilde. 30 Ett sätt att åstadkomma en tydligare orientering mot arbetsliv och arbetsmarknad i utbildningen kan vara att i examensbeskrivningen för programmet lyfta fram vägledning för livslångt lärande i fler av målen. Skrivningar om hur man som vägledare skaffar sig uppdaterad information om utvecklingen på arbetsmarknaden kan vara ett annat sätt att stärka kopplingen till vad som sker i arbetslivet redan under utbildningen. TCO anser att Studie- och yrkesvägledares kunskaper om validering och utvecklingen på arbetsmarknaden bör stärkas för att möjliggöra utveckling och omställning för fler. Även om högskolans vägledning är central för tjänstemännen visar undersökningens resultat att tjänstemän också skulle vända sig till andra aktörer än högskolan för att söka vägledning. TCO ser därför behov av att vägledning finns tillgänglig i olika kanaler och kan levereras i flera olika miljöer. Vägledning har också visat sig som mest effektiv när olika insatser kombineras (Lovén 2015b). 29 Med det sagt är det viktigt att kvaliteten upprätthålls i utbildningen och att forskningsresurser avsätts för att säkerställa kompetensförsörjningen på studie- och yrkesvägledarutbildningen. 30 Valideringsdelegationen (2017) identifierar stärkt kompetens om validering hos vägledare som en av flera prioriteringar i den nationella strategin för validering. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

30 TCO:s förslag för stärkt vägledning Vad måste då ske för att få till stånd mer men också kvalitativ vägledning? För att stärka vuxenvägledningen i Sverige måste frågan för det första prioriteras politiskt. En utblick mot länder som Finland och Danmark ger vid handen att det går att arbeta betydligt mer strategiskt och systematiskt med vägledningsprocesser genom samverkan mellan olika aktörer och politikområden. I Finland arbetar man också mycket mer långsiktigt och brett med vägledning redan i grundskolan (Stenberg 2016). Resultatet från undersökningen visar att högskolan är en viktig referenspunkt för tjänstemän i vägledningssammanhang. Men högskolan har också mycket att vinna på att vägledningen vid lärosätena fungerar väl. Utifrån perspektivet att vägledning kan stärka kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden så är det nödvändigt att individen själv tar initiativet att söka vägledning, men individen kan inte åläggas hela ansvaret. Det ligger också i politikens intresse att uppmuntra fler att ta steget att söka vägledning (jmf ELPGN 2014). Utökade möjligheter till vägledning och vidareutbildning vid universitet och högskola kan också komma att innebära en ökad efterfrågan på utbildningar där söktrycket idag är jämförelsevis lågt och det råder liten konkurrens om jobben bland nyexaminerade. Med fler möjligheter till vidareutbildning kan även redan yrkesverksamma matchas mot bristyrken. För att möta ett växande behov hos professionella yrkesutövare av vidareutbildning och omställning behöver studie- och yrkesvägledningen på högskolan skalas upp. För att möta ett växande behov hos professionella yrkesutövare av vidareutbildning och omställning behöver studie- och yrkesvägledningen på högskolan skalas upp. TCO anser att: Högskolan måste bli bättre på att synliggöra den vägledning som de erbjuder samt arbeta mer utåtriktat med vägledningsinsatser. Högskolan bör regelbundet genomföra kartläggningar av hur behovet av vägledning ser ut och hur kontakter med arbetslivet kan utvecklas. Antagningen till Studie- och yrkesvägledarprogrammet kan behöva ses över och dimensioneras i enlighet med de behov som finns av studie- och yrkesvägledning för vuxna. Studie- och yrkesvägledares kunskaper om validering och utvecklingen på arbetsmarknaden behöver stärkas för att möjliggöra utveckling och omställning för fler. 30 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

31 I relation till Arbetsmarknadsutredningens förslag anser TCO att: En digital plattform kan fungera som ett komplement till professionell vägledning i form av personliga samtal. Tjänstemän behöver ha möjlighet att ta del av Arbetsförmedlingens vägledning i ett tidigt skede. Det är nödvändigt att i högre grad utvärdera effekterna av vägledning för vuxna då detta är ett tämligen obeforskat område. Anknytningen till forskning är även en viktig aspekt för att utveckla professionen. Potentialen för vägledning är stor men för att kunna nyttja den till fullo är det viktigt att vägledning ses i sitt sammanhang, dvs. som en integrerad del av det livslånga lärandet med bäring på såväl kompetensutveckling som kompetensförsörjning. På så sätt kan också den frivilliga rörligheten öka och arbetsmarknaden som helhet växa sig större. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR

Vägledning mitt i livet. Tjänstemännens behov av vägledning om utbildning och yrke

Vägledning mitt i livet. Tjänstemännens behov av vägledning om utbildning och yrke Vägledning mitt i livet Tjänstemännens behov av vägledning om utbildning och yrke Detta är TCO Partipolitiskt fristående centralorganisation. 14 fackförbund som tillsammans organiserar knappt 1,4 miljoner

Läs mer

Vägledning för framtidens arbetsmarknad

Vägledning för framtidens arbetsmarknad Vägledning för framtidens arbetsmarknad Delbetänkande från Arbetsmarknadsutredningen Uppdraget Analysera och lämna förslag om hur Arbetsförmedlingens vägledning kan stärkas och samspela med annan vägledning.

Läs mer

Arbetsmarknadsutredningen

Arbetsmarknadsutredningen Arbetsmarknadsutredningen Växjö 19 oktober Upplägg 1. Kort presentation av delbetänkandet 2. Frågor om kompetensförsörjning inför slutbetänkandet 1 Uppdraget till delbetänkandet Analysera och lämna förslag

Läs mer

Validering med mervärde (Ds 2016:24)

Validering med mervärde (Ds 2016:24) 1(5) Beredningsdatum 2016-10-24 Utbildningsdepartementet Kristina Lovén Seldén Postnr Ort 070-406 56 66 Land kristina.lovenselden@tco.se Validering med mervärde (Ds 2016:24) TCO har från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03)

Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Cathrine Carlberg Utredningen Regeringen beslutade den 22 juni 2016 att ge en särskild utredare, Cecilia Fahlberg, i uppdrag att analysera hur statens åtagande för

Läs mer

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad 180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan

Läs mer

Nr 3 / Hänger du med? Sysselsattas upplevda behov av kompetensutveckling

Nr 3 / Hänger du med? Sysselsattas upplevda behov av kompetensutveckling Nr 3 / 2018 Hänger du med? Sysselsattas upplevda behov av kompetensutveckling Kontakt TCO Samuel Engblom samuel.engblom@tco.se TCO Jacob Inganäs jacob.inganas@tco.se TCO Lena Orpana lena.orpana@tco.se

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan

Läs mer

Arbetsmarknadsutredningen

Arbetsmarknadsutredningen Kompetensförsörjningsdagarna 26 oktober Upplägg 1. Om utredningen 2. Om delbetänkandet som släpptes igår 3. Om arbetet framöver Om utredningen December 2016 januari 2019 Särskild utredare: Cecilia Fahlberg

Läs mer

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan.

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Återkommande utveckling Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Behovet av ett omställningsuppdrag Utbildning skapar tillväxt genom högre produktivitet, bättre förmåga att

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Precisering av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Riktlinjer för Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Reviderad 2019-04-23 1 1. Bakgrund

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Om: Att utbilda oss genom hela arbetslivet. En rapport om behoven på framtidens arbetsmarknad

Om: Att utbilda oss genom hela arbetslivet. En rapport om behoven på framtidens arbetsmarknad Om: Att utbilda oss genom hela arbetslivet En rapport om behoven på framtidens arbetsmarknad 2 KAPITEL 1: FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD ÄR REDAN HÄR 1. Framtidens arbetsmarknad är redan här Ny teknik och globalisering

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Valideringsarbetet på nationell nivå

Valideringsarbetet på nationell nivå Valideringsarbetet på nationell nivå Elin Landell, kanslichef Valideringsdelegationen Nationell valideringskonferens Gävle 13 november 2018 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Validering ett verktyg för

Läs mer

Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning

Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning Carl Melin forskningsledare Futurion Inledning Det är nu sex år sedan forskarna Carl Benedikt Frey och Michael

Läs mer

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning SYV 2019/2020 Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning Syfte och mål Planen för studie- och yrkesvägledning 2019/2020 omfattar all utbildning från förskoleklass till grundskolans

Läs mer

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker

Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start

Läs mer

Arbetsförmedlingens nationella strategi för karriärvägledning. Vägar till ökad karriärkompetens

Arbetsförmedlingens nationella strategi för karriärvägledning. Vägar till ökad karriärkompetens Arbetsförmedlingens nationella strategi för karriärvägledning Vägar till ökad karriärkompetens Uppdraget i Arbetsförmedlingens regleringsbrev 2018 Arbetsförmedlingen ska redovisa vilka åtgärder myndigheten

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015

Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015 PM 2015:185 RI (Dnr 110-1187/2015) Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 november 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en studie- och yrkesvägledare examen, tar vägen efter utbildningen. I en tidigare undersökning, gjord

Läs mer

Huvudbetänkande från Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104)

Huvudbetänkande från Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) 1(5) FINANSDEPARTEMENTET Huvudbetänkande från Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Dnr SOU 2015:104 Refnr: Fi2016/00169/BaS TCO Dnr 16-0011 TCO har på remiss från Finansdepartementet erhållit Långtidsutredningens

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer

Läs mer

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05).

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05). DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. DIK har länge

Läs mer

En stärkt studieoch yrkesvägledning

En stärkt studieoch yrkesvägledning En stärkt studieoch yrkesvägledning En stärkt studie- och yrkesvägledning Saco Linda Simonsen Saco 2019 ISBN: 978-91-88019-38-7 www.saco.se Inledning En väl fungerande studie- och yrkesvägledning ökar

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret 2015-2016 Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet vars syfte är att underlätta för skolans elever

Läs mer

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen. Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Introduktion Innehåll 1 Inledning... 1 2 Bakgrund... 1 3 Syfte & mål... 2 4 Nyanländ

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Plan för studie- och yrkesvägledning

Inledning. Bakgrund. Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Denna plan för studie- och yrkesvägledning började arbetas fram under våren 2016 av studie- och yrkesvägledarna på grundskolan och grundsärskolan i Nynäshamns kommun och har färdigställts under

Läs mer

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Om undersökningen 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

Validering av yrkeskompetens

Validering av yrkeskompetens Validering av yrkeskompetens en nyckel till integration Anders Ferbe, ordförande Valideringsdelegationen SNS 13 december 2018 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Ett verktyg för kompetensförsörjning och

Läs mer

för individ och samhälle (SOU 2019:4). Eftersom ärendet inte kan avvakta beslut i nämnden sker yttrandet enligt delegation av nämndordföranden.

för individ och samhälle (SOU 2019:4). Eftersom ärendet inte kan avvakta beslut i nämnden sker yttrandet enligt delegation av nämndordföranden. JIL Region Stockholm 1(5) Regionstyrelsen Remiss: Framtidsval-karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) lämnar utifrån sitt ansvar för regional utveckling ett yttrande enligt delegation över

Läs mer

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Svar på SIS-Remiss Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens

Svar på SIS-Remiss Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens Komm2016/00409-2 2016-03-07 Valideringsdelegationen 2015 2019 U 2015:10 Kanslichef Elin Landell 08-405 34 57 076-811 33 90 elin.landell@regeringskansliet.se SIS Swedish Standards Institute Att: Tina Bohlin

Läs mer

Validering, överförbarhet, tillgodoräknande

Validering, överförbarhet, tillgodoräknande Högskola yrkeshögskola Validering, överförbarhet, tillgodoräknande Elin Landell, kanslichef Kompetensförsörjning och livslångt lärande Brist på arbetskraft i många branscher 95 procent av jobben ställer

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

Vägar till ny kunskap

Vägar till ny kunskap Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat

Läs mer

Regionalt kompetenskansli 26 april Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län

Regionalt kompetenskansli 26 april Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län Regionalt kompetenskansli 26 april 2016 Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län TEMA Kompetensplattform 2.0 hur går vi vidare? Omvärdsbevakning

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström. Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har

Läs mer

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret 2015-2016 Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet vars syfte är att underlätta för skolans elever

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Ett vägledningscentrum i samverkan

Ett vägledningscentrum i samverkan Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Vuxenutbildningen Sofia Axelsson, 070-167 89 25 Datum 1 (7) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Ett

Läs mer

Yttrande över Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)

Yttrande över Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) u.remissvar@regeringskansliet.se 2019-05-27 Dnr 2019:1937 1 (6) Yttrande över Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) (dnr U2019/00243/S) har beretts möjlighet att yttra sig

Läs mer

Ett nationellt sammanhållet system för validering

Ett nationellt sammanhållet system för validering Ett nationellt sammanhållet system för validering Anders Ferbe, ordförande Valideringsdelegationen Myndighetskonferens 20 september 2019 Valideringsdelegationen 2015-2019 1 Vad är validering? Kompetens

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: 2017-03-22 Dnr: PA2-3/1617 Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sveriges förenade

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Budgetpropositionen 2013

Budgetpropositionen 2013 Bakgrund Budgetpropositionen 2013 4.2.9 Studie- och yrkesvägledning Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Riktlinjer för studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Dnr 1231-2015 1. Bakgrund Sveriges,

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen Allmänna råd bygger på lag och förordningar Styrdokumenten Vad är Allmänna råd? Rekommendationer till hur huvudmannen, rektorn, studie- och yrkesvägledaren

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Det är svårt att finna vägen utan kompass nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...

Läs mer

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 1(6) Svarsdatum German Bender 2014-10-17 08-782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET 103 33 STOCKHOLM Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande U 2014/4373/GV Dnr 14-0061

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 2001-06-20 Reviderad 2004-12-01, 2006-12-21, 2010-04-13 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledningen Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad

Läs mer

Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m.

Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2014-11-19 Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. Redovisning av uppdrag från utbildningsnämnden till förvaltningen

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Södertörns högskola

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Södertörns högskola Beslut 2014-03-14 (Dnr 114/41/2012) Studentavdelningen Katarina Offnegårdh Avdelningschef Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Södertörns högskola Södertörns högskola Tel: +46 (0)8-608 40 00

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Dalarna

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Dalarna SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Valideringscentrum Gävleborg

Valideringscentrum Gävleborg Valideringscentrum Gävleborg Samordnar och stödjer utvecklingen av ett hållbart, strukturerat och långsiktigt regionalt valideringsarbete Marianne Andrén Samordnare, sakkunnig Valideringscentrum Gävleborg

Läs mer

Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11)

Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11) 2018-12-07 Dnr 379,2018,07 1 (5) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående Vårt gemensamma ansvar för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11) har beretts möjlighet att lämna

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Yttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende

Läs mer

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 högskolepoäng

Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 högskolepoäng Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 högskolepoäng STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDAR- PROGRAMMET, 180 högskolepoäng (Bachelor of Arts in Study and Career Guidance) VALET AV LIVSVÄG INNEBÄR EN PROCESS Världen

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet (Reviderade )

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet (Reviderade ) 1 (6) Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet 2013-2015 (Reviderade 2013-03-07) Rektor beslutade 2009-05-14 om Riktlinjer för studie- och karriärvägledning. Enligt dessa

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer