Nu vill jag hjälpa andra att besegra sin cancer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu vill jag hjälpa andra att besegra sin cancer"

Transkript

1 Nu vill jag hjälpa andra att besegra sin cancer Årsberättelse 2011

2 Omslaget När Tobias Welander, 26 år, fick diagnosen hjärntumör var det början på en intensiv behandling med operation, cytostatika och strålning. Allt gick bra, hösten 2011 avslutades behandlingen. Det ville han fira och på samma gång hjälpa andra att besegra sin cancer. Tobias kläckte den kreativa idén att som privatperson både starta en insamling på cancerfonden.se och anordna en egen cancergala på en restaurang. Galan kallades Tumören och jag en liten cancergala som han marknadsförde bland annat via en blogg med samma namn. Galan och insamlingen gav hela kronor till Cancerfonden. Ett imponerande och viktigt initiativ. Varje år är Cancerfonden förmånstagare till flera hundra insamlingsaktiviteter, vilka genomförs av engagerade människor som i de flesta fall har en nära koppling till cancer. Att starta en egen insamling på cancerfonden.se är enkelt. Du får en egen insamlingssida där du kan tipsa dina vänner om insamlingen och din insamlingsaktivitet. Namn: Tobias Welander Gåvoform: Insamlingsaktivitet med Cancerfonden som förmånstagare (cancergala) Familj: Mamma, pappa, tre syskon och ett syskonbarn Bor: Danderyd Yrke: Pressfotograf Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2011 Thord Norberg, Cancerfonden Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Karl Gabor sid 2, 5, 20, Melker Dahlstrand omslag, 4, 5, 10, 11, 12, 13, 16, 19, 20, 25, 29, n Lindmark sid 14, Roger Schederin sid 15, Göran Billeson sid 17, Bertil Strandell sid 24, Mattias Edwall sid 26, Magnus Gotander sid 28, Berit Abrahamsson sid 30 Illustrationer IK Stockholm sid 6, 8 9, Pool sid 27 Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Elanders

3 Innehåll Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Det övergripande målet är att färre ska drabbas och fler överleva. Överlevnaden i cancer har fördubblats sedan Cancerfonden bildades 1951, från 30 procent till 60 procent år Cancerfonden är en fristående ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning samlade Cancerfonden in 443 miljoner kronor. 392 miljoner kronor avsattes till svensk cancerforskning och 40 miljoner till opinionsbildning och kunskapsspridning. 17,9 procent av insamlade medel gick 2011 till kostnader för insamling och administration (SI-tal). Generalsekreteraren har ordet Med vår energi ska vi lyckas 2 Det här är Cancerfonden Besegra cancer! 4 Cancerfondens organisation 7 Från insamling till forskningsresultat 8 Forskningsfinansiering Den främsta cancerforskningen 10 Fyra forskare berättar: Positiva rön om bukspottkörtelcancer 14 Ökad livskvalitet för patienter 15 Skräddarsydd behandling vid leukemi 16 Vi vill bidra till ett bättre solskydd 17 Opinionsbildning Vi driver cancerfrågan 18 Fakta om cancer i Sverige De tio vanligaste cancersjukdomarna 2010 Antal fall Prostatacancer Bröstcancer Hudcancer exklusive malignt melanom Tjocktarmscancer Lungcancer inklusive cancer i luftstrupe, bronker, lungsäck Malignt melanom i huden Urinblåsecancer och cancer i övriga urinvägar Malignt lymfom Ändtarmscancer Hjärntumör och cancer i övriga nervsystemet Var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Varje år diagnostiseras cirka nya cancerfall i Sverige. I dag lever cirka personer som har eller har haft en cancersjukdom. 60 procent av dem som får en cancerdiagnos lever 10 år eller längre efter diagnos. Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt dödsfall om året. Kunskapsspridning Kunskap ger trygghet 21 Insamling Insamling räddar liv 23 Det finns så mycket man kan göra! 28 Mina minnesgåvor gör skillnad 29 Testamenten viktiga för forskningen 30 Fondsparare bidrar 30 Årsredovisning 2011 Cancerfondens styrelse 32 Förvaltningsberättelse 34 Resultaträkning 38 Balansräkning 39 Kassaflödesanalys 40 Fem år i sammandrag 41 Redovisningsprinciper 42 Noter 44 Revisionsberättelse 49 Bilagor 1. Värdepapper Forskning och vårdutveckling Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera Anslag från NCU Styrande organ med mera i Cancerfonden Cancerfondens kodrapport 67

4 Generalsekreteraren har ordet Med vår Hösten 2011 började jag mitt arbete som Cancerfondens generalsekreterare. Organisationens vision är att besegra cancer och jag och mina medarbetare är övertygade om att den är möjlig att uppnå. Vår drivkraft är att vi varje dag, varje vecka, varje år kommer ännu lite närmare. Min första tid på Cancerfonden har jag ägnat åt att vidareutveckla och stärka organisationen på flera sätt. För att hitta kärnan i vår verksamhet har vi under 2011 gjort djupdykningar i Cancerfondens historia, våra värderingar och vårt uppdrag. Allt för att vi ska ha en stabil grund att stå på och tydliga riktlinjer inför framtiden. Resultatet av detta arbete kommer ni att möta på flera ställen i årsberättelsen. Till exempel lyser vår nya strategiska plan igenom när vi på sidorna 4 5 beskriver vilka vi är och vad vi vill. I avsnittet om vårt påverkansarbete på sidorna beskrivs hur vi nu gör en kraftsamling kring det cancerpreventiva arbetet. Överlevnaden i cancer har fördubblats Cancerfonden föddes ur ett samhällsbehov, som en reaktion på den brist på cancerforskning som fanns i Sverige på 1950-talet. Staten bidrog inte med de medel som cancerforskarna behövde för att kunna forska så framgångsrikt som möjligt. Två privatpersoner Ebba Andersson och Morri Nidén tog därför ansvar för cancerforskningens finansiering genom att ta initiativ till Cancerfondens grundande. Sedan 50-talet har överlevnaden i cancer fördubblats; i dag överlever cirka 60 procent av dem som insjuknar. Det betyder att Ebbas och Morris arbete har bidragit till att rädda livet på många tusen människor. Och ännu fler har sluppit uppleva 2 Cancerfondens årsberättelse 2011

5 Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 400 forskningsprojekt. Cancerfonden Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon Plusgiro Bankgiro cancerfonden.se energi ska vi lyckas Lika viktigt som det är att forskningen gör framsteg är det att cancervården är så bra som möjligt, och att alla erbjuds en god vård oavsett bostadsort eller social ställning det lidande och den sorg det innebär att förlora en älskad person. Men fortfarande avlider drygt personer i Sverige varje år till följd av cancer. För dem och deras närstående är den statistiska jämförelsen en klen tröst. Vi vill nå ännu längre I dag, likväl som på 50-talet, orsakar cancer stora personliga tragedier och kostar samhället enorma summor pengar. Även om forskningen och vården är betydligt mer utvecklad i dag är grundproblemen fortfarande de samma. Behovet av mer cancerforskning och bättre cancervård finns kvar, samtidigt som samhällets resurser är begränsade. Det är detta glapp mellan allas vår önskan att slippa cancer och samhällets bristande resurser som Cancerfonden kan fylla. Och det tänker vi göra. Genom kunskap, engagemang, uthållighet och nytänkande ska vi nå vår vision att besegra cancer. Men vi kan inte lyckas på egen hand. Vi behöver stöd från generösa och regelbundna givare, men också från insiktsfulla och förändringsbenägna politiker. Lika viktigt som det är att forskningen gör framsteg är det att cancervården är så bra som möjligt, och att alla erbjuds en god vård oavsett bostadsort eller social ställning. För att öka jämlikheten inom svensk cancervård arbetar Cancerfonden för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Det räcker dock inte med att vården och dess organisation utvecklas och förbättras för att vi ska besegra cancer. Vi måste också, så långt det är möjligt, förhindra att sjukdomen uppstår. Vi vet i dag att minst en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förhindras om det preventiva arbetet lyckades fullt ut. Med den kunskapen är det oacceptabelt att till exempel preventionsarbetet mot rökning går på sparlåga. Där har våra politiker och beslutsfattare ett stort ansvar att axla var på många sätt ett framgångsrikt år för Cancerfonden. Vi kunde dela ut 392 miljoner kronor till svensk cancerforskning och vårt viktiga påverkansarbete nådde stor spridning. Trots det är vi som arbetar på Cancerfonden inte nöjda vill vi nå ännu längre. Den energi som vi känner, och den kompetens som mina medarbetare besitter, gör att jag tror att vi kommer att lyckas. Stefan Bergh Generalsekreterare Cancerfonden Cancerfondsrapporten 2012 Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken Diagnos Snabb ökning av antalet hudcancerfall Prevention Få framsteg i kampen mot tobaksrökning i Sverige Cancervården i Sverige Ett år med nationell cancerstrategi och otillräckligt vaccinationsprogram mot HPV Cancerfonds rapporten 2012 Läs mer om cancerforskning och cancervård i Cancerfondsrapporten. Där granskar och lyfter vi viktiga frågor inom cancerområdet: cancerfonden.se/cancerfondsrapporten Cancerfondens årsberättelse

6 Det här är Cancerfonden Cancerfonden är en fristående ideell insamlingsorganisation med visionen att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning. Besegra cancer! Forskningen är långsiktig; resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av. Men människor drabbas redan i dag. Varje år får cirka personer cancer i Sverige. För att ge dem bättre villkor och öka deras chanser att överleva väcker Cancerfonden opinion i viktiga frågor och sprider kunskap om cancer och cancerforskningens resultat. Arbetet koncentreras kring fyra viktiga områden: Forskning räddar liv Cancerfonden finansierar endast den främsta cancerforskningen. Det långsiktiga målet är att avsätta 500 miljoner kronor per år till all högkvalitativ forskning. 1/3 av all cancer kan förebyggas Risken att drabbas av cancer kan minskas genom hälsosamma vanor när det gäller rökning, alkohol, sol, kost och motion. Tidig upptäckt är livsviktig All cancer ska diagnostiseras så tidigt att den kan behandlas framgångsrikt. Jämlik cancervård Alla i Sverige ska få den bästa vården utifrån sina förutsättningar. Är Cancerfonden framgångsrik inom dessa fyra områden ökar möjligheten att nå visionen att besegra cancer. För att lyckas är det viktigt att organisationens arbete bedrivs effektivt och att det genomsyras av kvalitetstänkande och ständiga förbättringar. För det interna arbetet har Cancerfonden identifierat tre viktiga framgångsfaktorer: Effektiv insamling Ekonomi i balans Medarbetare som trivs och utvecklas Mål och utfall 2011 Målet för verksamhetens intäkter under året var 445 miljoner kronor, utfallet blev 450 miljoner kronor. Såväl år 2011 som 2010 var Cancerfonden förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Av lotteriets utdelning till välgörenhetsorganisationer under året intäktsfördes 0 miljoner till Cancerfonden. Efter räkenskapsårets utgång mottog Cancerfonden en gåva på 31 miljoner kronor för 2011 från PostkodLotteriet. Denna gåva kommer dock att intäktsföras 2012, vilket är i enlighet med PostkodLotteriets riktlinjer och hur övrig ideell sektor, som mottager gåvor från PostkodLotteriet, redovisar intäkten. Om PostkodLotteriets gåva för 2011 inkluderas, ökade verksamhetsintäkterna med 9 procent avsatte Cancerfonden 392 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Det är 7 miljoner mer än året innan. Cancerfonden avsatte också 40 miljoner kronor till opinionsbildning och kunskapsspridning. Totalt avsatte Cancerfonden därmed 432 miljoner kronor till organisationens ändamål. Ett viktigt mål är att Cancerfonden 2015 endast ska använda 15 procent av sina insamlade medel till att bekosta insamlingsaktiviteter och administ- 4 Cancerfondens årsberättelse 2011

7 Det här är Cancerfonden Cancerfondens årsberättelse

8 Det här är Cancerfonden ration uppgick dessa kostnader till 17,9 procent. Justerat för PostkodLotteriets gåva för 2011, på 31 miljoner kronor, var denna siffra 16,8 procent (SI-tal). Ju lägre SI-tal, desto större del av en gåva går till Cancerfondens ändamål. Intern och extern kontroll Cancerfonden övervakas av Svensk Insamlingskontroll som bevakar givarnas intressen. En av deras uppgifter är att granska ideella föreningar, stiftelser och trossamfund och sedan avgöra vilka som får inneha ett 90-konto hos Plusgirot eller Bankgirot. Ett 90-konto är för givarna en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Svensk Insamlingskontroll godkänner upp till 25 procent i insamlings- och administrationskostnader för att dela ut 90-konton. Med 17,9 procent ligger Cancerfonden alltså med god marginal under SIs procentgräns, vilket gör oss till en av Sveriges mest effektiva insamlingsorganisationer. Cancerfonden är också medlem i FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, som arbetar för etisk och professionell insamling bland allmänheten. Det innebär bland annat att de bekämpar oseriösa insamlingar. Rådets nyckelord är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. En av FRIIs uppgifter är att utbilda landets insamlare och höja kvaliteten i insamlingsarbetet införde FRII en kvalitetskod för sina medlemmar i syfte att öka transparens och öppenhet. I dag redovisar alla medlemmar sina resultat i en kodrapport. Cancerfondens rapport finns i bilaga 7. Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000, som är en internationell kvalitetsstämpel för företag och organisationer. Certifieringen innebär att en oberoende part årligen granskar Cancerfondens arbetsprocesser och därefter intygar att verksamheten motsvarar standardens krav. Cancerfondens organisation genomsyras av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan förvänta sig av den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning och den interna kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande redovisning. Cancerfonden genomför också årligen en internrevision där organisationen bland annat kontrollerar att processer, policys och riktlinjer är aktuella och efterlevs. Varje tertial gör Cancerfondens ledning en större uppföljning av verksamheten. Det innebär bland annat att ledningen tar upp eventuella avvikelser från verksamhetsplanen, går igenom rapporter från projekt samt gör en riskanalys inför framtiden. Ledningen gör också en genomgång av leverantörer för att säkerställa att de interna leverantörsreglerna följs. Cancerfonden har rutiner för hur inköp och upphandlingar ska göras för att minimera risken för oegentligheter, till exempel jäv. Organisationen har också flera steg i attestordningen för godkännande av fakturor och andra betalningar. 6 Cancerfondens årsberättelse 2011

9 Det här är Cancerfonden Cancerfondens organisation Huvudmannamöte Styrelse ordförande Bengt Holgersson Finansnämnd ordförande Thomas Halvorsen Kansli generalsekreterare Stefan Bergh Forskningsnämnd ordförande Bengt Westermark Bakom Cancerfonden står 28 huvudmän som representerar stora delar av organisations-sverige. En gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 anställda. Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat. Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens ekonomiska medel ska förvaltas. Finansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen. Huvudmannaorganisationer Barncancerfonden Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO Cancerföreningen i Stockholm Centerkvinnorna Fredrika-Bremer-Förbundet ICA AB Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Kooperativa Förbundet, KF Liberala Kvinnor Landsorganisationen i Sverige, LO Moderatkvinnorna Mun- & Halscancerförbundet Pensionärernas Riksorganisation, PRO Prostatacancerförbundet, PCF Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCO Riksförbundet VISIR Riksidrottsförbundet, RF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Svensk Handel Svenska Lottakåren Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN Sveriges läkarförbund Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Sveriges Tandläkarförbund Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Vårdförbundet Cancerfondens årsberättelse

10 Forskningsfinansiering 8 Cancerfondens årsberättelse 2011

11 Forskningsfinansiering Cancerfondens årsberättelse

12 Forskningsfinansiering Forskare och vårdpersonal kan ansöka om forskningsanslag eller stipendier från Cancerfonden. Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning strävar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ansvarsfullt sätt fördela medel till forskning och vårdutveckling, så att de leder till största möjliga framgång i kampen mot cancer. Cancerfonden finansierar endast den främsta cancerforskningen. Den främsta cancerforskningen Cancerfondens forskningsnämnd har som huvudstrategi att finansiera högkvalitativa forskningsprojekt, oavsett inriktning, som initierats av individuella forskare eller forskargrupper. Forskningsnämnden anser att de bästa resultaten kommer genom att tillvarata den kreativa och innovativa kraft som finns i forskargrupperna och hos enskilda forskare. De kategorier som kan sökas är forskningsprojekt, forskarmånader, anslag för en planeringsgrupp och forskartjänster på olika nivåer. Dessutom finns möjlighet att söka resebidrag och anslag för att arrangera kongresser. Vårdpersonal kan söka anslag till vårdutvecklingsprojekt, stipendium för praktik i annan verksamhet samt bidrag för att delta i kurser och konferenser. Omsorgsfull ansökningsprocess Ansökningsprocessen består av individuell rapportering och bedömning av varje ansökan i en prioriteringskommitté eller en så kallad sakkunniggrupp (vid bedömning av tjänster). Under 2011 fanns nio prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler och fem sakkunniggrupper, vilka utsetts av Cancerfondens forskningsnämnd efter förslag från bland annat de medicinska fakulteterna. I forskningsnämnden, prioriteringskommittéer och sakkunniggrupper ingår framstående forskare inom cancerområdet från Sverige och i vissa fall även från andra nordiska länder. De är utvalda för att i första hand täcka olika kompetensområden. Hänsyn tas också till geografisk spridning och i viss mån till kön. Prioriteringskommittéerna består av sju till nio ledamöter och sakkunniggrupperna består av tre En av Cancerfondens prioriteringskommittéer har bedömningmöte. Arbetet leds av ordförande professor Mef Nilbert, Lunds universitet. Nedan vetenskapliga sekreteraren Anna Karlsson, Cancerfonden. 10 Cancerfondens årsberättelse 2011

13 Forskningsfinansiering ledamöter. Stipendiekommittén hanterar ansökningar om stipendier för vårdpersonal och består av ledamöter från hela Sverige med olika kompetens och med stor erfarenhet från cancervården. I samtliga bedömningsgrupper utses ledamöter för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år. Bedömningsgrupperna lämnar förslag om anslagsfördelning till forskningsnämndens arbetsutskott som ytterligare granskar och prioriterar projekten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden beslutar därefter om fördelning av medel från Cancerfonden. De projekt som Cancerfonden stödjer spänner över områden såsom behandling, diagnostik, förekomst, prevention, vård och grundläggande mekanismer för hur cancer uppkommer. De främsta projekten tilldelas anslag Under 2011 tog Cancerfonden emot 924 ansökningar om anslag för forsknings- och vårdutvecklingsprojekt, tjänster, resor, kongresser, planeringsgrupper och stipendier för vårdpersonal. Den största kategorin var ansökningar om bidrag till forskningsprojekt (431) av vilka 39 procent beviljades. Motsvarande siffra för tjänster var nästan 9 procent. Totalt finansieras cirka 400 forskningsprojekt årligen, varav cirka en tredjedel är nya projekt. De andra projekten löper sedan tidigare år. Som regel finansieras forskningsprojekt i tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterligare finansiering. Cancerfondens styrelse avsatte för år 2011 drygt 390 miljoner kronor för stöd till forskningsnämn- Fördelning av forskningsprojekt 2011 Vårdforskning 4 % (4) Translationell forskning 21 % (8) Epidemiologisk forskning 7 % (7) Klinisk forskning 15 % (19) dens anslagskategorier. Huvuddelen av summan gick till projektstöd inom olika forskningsområden. Cancerfonden har också finansierat tidsbegränsade tjänster för forskare och medel till planeringsgrupper, kongresser och resor. Inom ovanstående anslagsram har organisationen satsat två miljoner kronor på vårdutveckling och stipendier för vårdpersonal. I enlighet med forskningsnämndens strategi har medel fördelats till forskning som spänner över flera vetenskapsområden: grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning, translationell forskning, vårdforskning och preventionsforskning. Grundforskning 53 % (62) Cancerfondens årsberättelse

14 Forskningsfinansiering Cancerfondens vetenskapliga sekretariat. Från vänster Yvonne Brandberg, Lars Wieslander, Anna Karlsson, n Zedenius och Bengt Westermark. Ansökningskategorier Forskningsprojekt Som regel finansieras forskningsprojekt i tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterligare finansiering. Forskarmånader för kliniskt verksamma Ger kliniker möjlighet till forskningstid. Kan beviljas för tre månader under tre år med möjlighet till förlängning. Planeringsgrupp Anslag ges för att enskilda forskare eller grupper av forskare inom ett område ska kunna mötas, dela erfarenheter, bygga upp nätverk och samarbeten mellan olika institutioner. Forskartjänster Cancerforskartjänst/Young Investigator Award, klinisk cancerforskartjänst 50 %, postdoktortjänst, högre cancerforskartjänst/senior Investigator Award och professur. Resebidrag Forskare som arbetar inom ett Cancerfondsstött projekt kan ges bidrag till deltagande i kongress med mera. Kongressanslag Bidrag till arrangör av kongress avseende cancerforskning. Vårdutvecklingsprojekt Ekonomiskt stöd till vårdpersonal för att förbättra eller utvärdera vården för patienter/närstående. Stipendium Ekonomiskt stöd till vårdpersonal inom cancerområdet, för deltagande i kurser och konferenser. Stipendier för vårdpersonal Cancerfondens stipendier vänder sig i första hand till personal med medellång vårdutbildning. Även läkare kan söka stipendium, förutsatt att programmet har psykosocial/palliativ inriktning. Stipendiekommittén hade ett möte Ansökningar bedömdes dessutom av ordförande och sakkunniga vid nio tillfällen. Man bedömde 228 ansökningar, varav 132 beviljades (58 procent) till en summa av kronor. Arbetsgrupper och utredningar Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året granskat ansökningar om postdoktortjänst, klinisk cancerforskartjänst 50 % och Young Investigator Award. Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden hade två sammanträden under 2011, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt heldagssammanträde för bedömning och prioritering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet. 12 Cancerfondens årsberättelse 2011

15 Forskningsfinansiering Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, föreläser vid Cancerfondens jubileumslunch. Anslag per cancerform i miljoner kronor Anslag per cancerform i miljoner kronor Bröstcancer 53,4 Äggstockscancer 3,7 Leukemi 34,1 Njurcancer 3,7 Tjocktarmscancer 28,8 Urinblåsecancer 3,6 Prostatacancer 26,3 Cancer utan känd primärtumör 3,3 Hjärntumörer 21,8 Ändtarmscancer 1,6 Lymfom 13,0 Matstrupscancer 1,5 Hudcancer 11,2 Bukspottkörtelcancer 1,5 Lungcancer 11,2 Myelom 1,5 Endokrina tumörer 10,2 Myelodysplastiskt syndrom 1,5 Livmoderhalscancer 7,9 Gallvägscancer 1,3 Neuroblastom 6,1 Wilms tumör 0,6 Huvud- och halscancer 6,1 Testikelcancer 0,5 Magsäckscancer 5,1 Cancer i vagina 0,4 Sarkom 4,6 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 63,7 Levercancer 4,1 Fokusområden I februari 2011 genomfördes ett möte arrangerat av forskningsnämnden om hur Cancerfonden ska kunna stärka vårdforskning inom cancerområdet i Sverige. Mötet ledde till en extra tilldelning av forskningsmedel till vårdforskning som kommer att utlysas under våren Satsningen avser onkologisk vårdforskning för studier av problem relaterade till vård och hälsoarbete för människor med cancersjukdom. Utlysningen gäller ett eller flera femårsanslag för forskning inom ett viktigt vårdrelaterat problem av betydelse för patienter eller närstående. Under året planerades också för ett möte i forskningsnämndens regi 2012 angående klinisk forskning. Problemen med den kliniska forskningen har tidigare belysts i flera olika sammanhang. De problem som identifierats har direkt bäring på den kliniska cancerforskningen. Mötet 2012 syftar till att ta fram konkreta förslag där Cancerfonden kan göra en insats för att stärka den kliniska forskningen i Sverige. Läs om de olika forskningsprojekt som Cancerfonden stödjer: cancerfonden.se/projekt Annie Rydvall, Cancerfonden, deltar i vårdforskningsmötet. Cancerfondens årsberättelse

16 Forskningsfinansiering Cancerfonden finansierar cirka 400 forskningsprojekt. Här berättar fyra forskare om spännande framsteg inom sina områden bukspottkörtelcancer, matstrupscancer, akut leukemi samt grundforskning kring cancercellers uppkomst. Positiva rön om bukspottkörtelcancer Docent Malin Sund, Norrlands Universitetssjukhus, Kirurgcentrum Vad handlar din forskning om? Min forskargrupp studerar bukspottkörtelcancer. Patienternas prognos är dålig och den har knappt förbättrats under de senaste åren. Bot förutsätter operation i ett tidigt skede, men hela 70 procent av patienterna får diagnosen så sent att operation inte hjälper. Då återstår bara cytostatika. Men det kan endast förlänga överlevnaden fem till åtta månader, säger Malin Sund. Vilka möjligheter finns? Förr trodde man att bukspottkörtelcancer utvecklas så snabbt att det är ytterst svårt att hinna upptäcka den innan det är för sent. Men ny forskning visar att det finns en lång utvecklingsfas, upp till 15 år. Vi försöker därför hitta ämnen i blodet som markerar tidig bukspottkörtelcancer långt innan den kan hittas med andra metoder. Till vår hjälp har vi i Västerbotten en bank med drygt blodprover som samlats i befolkningen i samband med hälsokontroller av personer från 40 års ålder och uppåt. Vissa av dessa individer drabbas senare av bukspottkörtelcancer och därmed kan proverna användas för att hitta nya markörer för sjukdomen. Vi har tidigare hittat några lovande nya tumörmarkörer som frigörs från tumörernas bindväv, och studerar nu om halten av dem stiger före diagnos. En annan metod är metabolomics, delvis utvecklad här i Umeå. Den innebär att vi studerar ämnesomsättningssubstanser som har en särskild profil hos cancerpatienter. Vi hoppas även kunna utvärdera effekten av cancerbehandlingen med hjälp av dessa profiler och på så sätt hitta nya tumörmarkörer. Vad är slutmålet? Genom att använda en av dessa metoder, eller kombinera dem, hoppas vi kunna hitta ett mönster hos cancerpatienterna. Målet är att inom tre till fem år kunna förse sjukhusen med en panel av markörer som de kan testa, till exempel på patienter med oklara buk- eller ryggsmärtor, vilket ska leda till så tidig diagnos av bukspottkörtelcancer att operation är möjlig. Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare? Att forskning ger resultat. Se bara på bröstcancer där intensiv forskning kraftigt har ökat överlevnaden. Därför är jag glad att få möjlighet att arbeta med en så aggressiv och ovanlig form som bukspottkörtelcancer, så att prognos och överlevnad kan öka även där, avslutar docent Malin Sund. Docent Malin Sund hoppas att hennes forskning ska leda till tidigare diagnos av bukspottkörtelcancer. Till sin hjälp har hon bland annat en blodbank i Västerbotten. 14 Cancerfondens årsberättelse 2011

17 Forskningsfinansiering Professor Pernilla Lagergren fick stöd till ett vårdforskningsprojekt som handlar om livskvalitet hos patienter som drabbats av matstrupscancer. Ökad livskvalitet för patienter Professor Pernilla Lagergren, Karolinska Institutet Vad handlar din forskning om? Min grupp forskar kring livskvaliteten hos patienter som har drabbats av matstrupscancer. Och i förlängningen hur de ska få bästa möjliga liv före och efter behandlingen, säger Pernilla Lagergren. Hur genomförs projektet? Vi samlar in, sammanställer och analyserar information som är relevant för patienternas livskvalitet. Det innefattar dels fakta i form av journal- och registerdata, dels frågar vi patienterna vid tidsintervall om deras sinnestämning, aptit och specifika symptom. För att få en så kompetent och omfattande belysning av situationen som möjligt deltar en rad olika specialister i projektet, bland andra psykolog, läkare, dietist, epidemiologer, biostatistiker och jag som är sjuksköterska. Vilka resultat hoppas du på? Vi hoppas få större möjlighet att identifiera och förebygga sådant som negativt påverkar livskvaliteten hos patientgruppen, till exempel viktnedgång, ätsvårigheter och diarré komplikationer som inte fått den uppmärksamhet de borde. Dessutom önskar jag att vi kan finna faktorer i samband med behandlingen som kan optimeras och därmed öka patienternas chanser att återgå till ett så normalt liv som möjligt. Den internationellt ledande cancertidningen Journal of Clinical of Oncology har nyligen accepterat ännu en av våra studier, vilket är ett gott kvalitetsbevis på vårt arbete. Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare? Matstrupscancer är en sällsynt aggressiv sjukdom som kräver en mycket påfrestande och komplikationsfylld behandling, och trots lyckad operation är långtidsprognosen dålig. Sjukvården behöver mer kunskap om hur den på bästa sätt kan hjälpa patienterna att förbättra sin livssituation. Därför är det otroligt värdefullt om Cancerfonden får in medel så att den här typen av forskning kan fortsätta och utvecklas vidare, poängterar Pernilla Lagergren. Cancerfondens årsberättelse

18 Forskningsfinansiering Skräddarsydd behandling vid leukemi Överläkare Sören Lehmann, Karolinska Universitetssjukhuset Vad handlar din forskning om? Vi studerar den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna kallad AML (akut myeloisk leukemi). Sjukdomen har hög dödlighet och den behandling som finns i dag ger mycket uttalade biverkningar som många, särskilt äldre, patienter inte klarar av. Därför finns ett stort behov av mer kunskap och bättre behandlingsalternativ, säger Sören Lehmann. Hur går ni till väga? Ett av våra projekt handlar om epigenetik, som är ett relativt nytt forskningsområde. Vi studerar hur leukemiska blodceller ser ut jämfört med friska blodceller, det vill säga hur den epigenetiska koden förändras i AML-cellen i förhållande till friska celler. Vi har redan gjort en hel del viktiga fynd och förhoppningsvis ska vi kunna klarlägga vilken roll epigenetiska förändringar har för uppkomst och prognos vid AML. Kan det leda till bättre behandlingar?, i dag får alla AML-patienter samma behandling och den är ofta för stark för vissa och för svag för andra, men vi vet inte vilka. Vi hoppas därför på att kunna klassificera AML i nya undergrupper av sjukdomen och att man då kan skräddarsy behandlingen för de enskilda patienterna, vilket skulle förbättra möjligheterna till överlevnad. Dessutom hoppas vi kunna bidra till att få fram effektivare behandlingar som slår mer specifikt mot de sjuka cellerna och skonar de friska. Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare? g vill återigen poängtera att epigenetik är ett nytt forskningsområde som kan hjälpa oss att hitta nya ledtrådar och svar på varför leukemi uppstår, och även ligga till grund för nya behandlingar som annars inte varit möjliga. Det är fantastiskt glädjande att forskningspengar går till denna typ av projekt och jag vill rikta ett stort, varmt tack till alla givare, avslutar Sören Lehmann. Genom att jämföra friska blodceller med leukemiska blodceller hoppas överläkare Sören Lehmann kunna klarlägga vilken roll förändringarna har för uppkomst och prognos vid akut leukemi (AML). 16 Cancerfondens årsberättelse 2011

19 Forskningsfinansiering Vi vill bidra till ett bättre solskydd Professor Karin Öllinger, Linköpings universitet Vad handlar din forskning om? Det är grundforskning om hur celler reglerar sin egen död. Slitna eller skadade celler är normalt förprogrammerade att dö för att bytas ut mot nya friska, men ibland förlorar cellerna förmågan till självmord och då förvandlas de till cancerceller. Vi behöver veta mer om det för att bli bättre på att förebygga och behandla cancer, förklarar Karin Öllinger. Hur går ni till väga? De övergripande mekanismerna för celldöd är redan kända men inte detaljerna, så vår forskning är på detaljnivå. Vi studerar en specifik del av cellen som heter lysosom och dess roll vid celldöd. Vår forskning har visat att lysosomen släpper ut nedbrytande proteiner, cathepsiner, som deltar i celldödsprocessen. Vi har funnit att cancerceller är dåliga på att släppa ut cathepsiner och då förhindras celldöd. Målet är att få kunskap om hur man kan gå omvägar för att starta celldöd genom att påverka cancercellernas lysosomer med läkemedel. Kan det vara till hjälp vid behandling av alla cancerformer?, men det här projektet som Cancerfonden stödjer gäller specifikt UV-strålning och melanin, det vill säga ämnet i huden som gör oss bruna. Vi söker svaret på varför UV-strålning ger hudcancer. Vår förhoppning är att forskningen dels ska leda fram till bättre solskyddsmedel, dels ska hjälpa till att hämma metastasering, spridning av cancern när den har uppstått. Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare? g vill säga att vi anstränger oss för att de pengar de så generöst skänker ska resultera i att de på ett säkrare sätt än i dag ska kunna njuta av solen och skydda sina barn. Vi arbetar med grundforskning, så det kommer att dröja ett antal år innan det finns färdiga krämer och behandlingar, men vi är på god väg, avslutar Karin Öllinger. Professor Karin Öllinger forskar om varför slitna eller skadade celler inte begår självmord som de är programmerade att göra. Bättre solskydd kan bli en del av resultatet. Cancerfondens årsberättelse

20 Opinionsbildning Inom området opinionsbildning fokuserar Cancerfonden på livsstilens betydelse för uppkomst av cancer, tidig upptäckt av cancersjukdom och en jämlik cancervård. Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancervård. Vi driver cancerfrågan 1/3 av all cancer kan förebyggas Primärprevention kallas de åtgärder som kan förhindra att en sjukdom uppkommer hos dem som inte har sjukdomen. Det har länge varit känt att primärprevention är det enskilt viktigaste och mest långsiktiga sättet att minska insjuknandet och dödligheten i cancer. Det handlar främst om rökning, sol, alkohol, kost och motion. Hälsosamma vanor när det gäller dessa livsstilsfaktorer kan sänka dödligheten i cancer med 30 procent i Sverige. Kunskapen om primärpreventionens stora betydelse finns alltså. Trots det har frågan inte lyfts till den dimension som vore befogat. Cancerfonden vill ändra på det. Den närmaste treårsperioden kommer primärprevention vara ett prioriterat område för Cancerfondens opinionsarbete. En av utmaningarna är att alla i Sverige inte känner till livsstilsfaktorernas betydelse för uppkomsten av cancer. Liksom att många som känner till livstidsfaktorernas betydelse ändå inte följer rekommendationerna. Det är också ett problem att samhället inte tar sitt ansvar när det gäller att förebygga cancer. Cancerfonden arbetar för att öka kunskapen om att rökning, sol, alkohol, kost och motion påverkar risken för cancer ansvariga samhällsinstanser satsar på livsstilsförändringar vaccination mot HPV-virus implementeras Tidig upptäckt är livsviktig De insatser som görs för att hitta en sjukdom så tidigt som möjligt kallas sekundärprevention och är en viktig åtgärd för att minska dödligheten i cancer. Att en cancersjukdom upptäcks tidigt, innan den har spridit sig till något annat organ i kroppen, är avgörande för att patienten ska kunna botas. I cancersammanhang innebär sekundärprevention främst screening, det vill säga medicinska undersökningar av många människor i ett samhälle som görs för att hitta en viss sjukdom. Mammografi är ett exempel på screening. För att hitta cancer så tidigt som möjligt är det viktigt att personer med symtom på cancer söker läkarvård och att forskningen får resurser att utveckla bättre metoder för att ställa diagnos. Eftersom sekundärprevention är ett viktigt vapen i kampen mot cancer är även detta ämne prioriterat för Cancerfonden de närmaste tre åren. Ett dilemma är att alla inte deltar vid screening när de blir kallade. Alla landsting utför inte heller screening på ett optimalt sätt. En viktig fråga är också att många inte vet vilka symtom som kan vara cancer; medan andra, som känner till symtomen, väntar med att söka läkarhjälp. Cancerfonden arbetar för att alla som blir kallade deltar i screeningprogrammen den screening som finns genomförs på bästa sätt, från kallelse till provsvar öka kunskapen om vikten av att söka läkare vid symtom som varar längre än två veckor 18 Cancerfondens årsberättelse 2011

Gör ditt testamente. till en gåva för livet. Om Cancerfonden

Gör ditt testamente. till en gåva för livet. Om Cancerfonden Gör ditt testamente Om Cancerfonden till en gåva för livet Cancerfonden bildades 1951. Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning.

Läs mer

Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfondens

Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfondens Årsberättelse 2009 Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfondens årliga kampanj mot prostatacancer

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Årsberättelse 2014. Cancerfondens årsberättelse 2014

Årsberättelse 2014. Cancerfondens årsberättelse 2014 Cancerfondens årsberättelse 2014 Årsberättelse 2014 Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete.

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Din lilla rosa bok om bröst

Din lilla rosa bok om bröst Din lilla rosa bok om bröst Årets Rosa Bandet-designer är Liselotte Watkins Jag ville göra ett mönster som hyllar brösten och som känns positivt och glatt. Även om ämnet är allvarligt och jag själv har

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

Årsberättelse 2010. Bli regelbunden givare bli Livsviktig

Årsberättelse 2010. Bli regelbunden givare bli Livsviktig Våra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya framsteg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du

Läs mer

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden

Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Testamentera till Diabetesfonden -en gåva för framtiden Varför skriva testamente? Du vill säkert själv bestämma hur dina tillgångar ska användas när du gått bort. Det gör du genom att skriva ditt testamente.

Läs mer

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

VERKSAMHET & REDOVISNING

VERKSAMHET & REDOVISNING VERKSAMHET & REDOVISNING 2014 Cancerhjälpen Pg 900437-5 Bg 900-4375 Bakom varje cancerdiagnos finns en människa, bakom varje människa en familj ETT VARMT TACK TILL GIVARE, MEDLEMMAR OCH ANSTÄLLDA SOM HAR

Läs mer

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. 1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Årsberättelse 2013 Cancerfondens årsberättelse 2013 1av 3 får cancer. Men alla drabbas. Tillsammans kan vi besegra cancer 1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Varje

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

2008 i korthet. Innehåll

2008 i korthet. Innehåll Årsberättelse 2008 2008 i korthet Totalt 427 miljoner kronor samlades in under året. Intäkter från testamenten uppgick till 169 miljoner kronor. Cirka 4 000 personer besökte Rosa Bandet-galan i Globen.

Läs mer

Årsberättelse. Cancerfonden 101 55 Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 Bankgiro 901-9514 cancerfonden.

Årsberättelse. Cancerfonden 101 55 Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 Bankgiro 901-9514 cancerfonden. Cancerfondens årsberättelse 2012 2012 Årsberättelse Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.

Läs mer

Insamlingspolicy. Bilaga 1, styrelseprotokoll Alzheimerfonden. Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson

Insamlingspolicy. Bilaga 1, styrelseprotokoll Alzheimerfonden. Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson Insamlingspolicy Alzheimerfonden Dokumentägare: Kicki Aldrin Dokumentansvarig: Liselotte Jansson Datum: 2015-10-29 1 Innehåll Övergripande information... 3 Ändamål med insamlingen... 3 Syftet med en insamlingspolicy...

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Hungerprojektets kodrapport 2012

Hungerprojektets kodrapport 2012 Hungerprojektets kodrapport 2012 Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparens och öppenhet inom organisationer i insamlingsbranschen. De första obligatoriska kodrapporterna implementeras från och

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen 2016-05-31 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nationell nivåstrukturering Arbetsmodell Nya sakkunniggrupper Äggstockscancer Njurcancer

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård

Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård I hela världen diagnostiseras det ungefär tolv miljoner nya cancerfall årligen. Globalt räknar man med att 27 miljoner människor lever med en cancer

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Nationell databas. Mäta ledtider inom : Kortare väntetider i cancervården

Nationell databas. Mäta ledtider inom : Kortare väntetider i cancervården Nationell databas Mäta ledtider inom : Kortare väntetider i cancervården Landstingen ska mäta och redovisa vårdförloppen Ledtider som ej följs upp nationellt i denna satsning Mätning och redovisning av

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Cancerfondsrapporten

Cancerfondsrapporten Cancerfondsrapporten 2015 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering, kunskapsspridning

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN

MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2016 Handlingsplanerna ska vara

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp

Standardiserade vårdförlopp Standardiserade vårdförlopp Nationella ehälsodagen 2015 Harald Grönqvist, SKL harald.gronqvist@skl.se 2015-10-06 En fyraårig nationell satsning under 2015-2018 ska göra cancervården mer tillgänglig och

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp

Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp Introduktionsutbildning 6 oktober 2016 Anna-Lena Sunesson Utbildningens innehåll Regiongemensam del 6 oktober Introduktion om SVF samt uppföljning av

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 28 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 28 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en testamentsdonation

Läs mer

Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken Diagnos Snabb

Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken Diagnos Snabb Statistik Trender och förändringar Forskning Satsning på klinisk forskning Opinion Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken Diagnos Snabb ökning av antalet hudcancerfall Prevention Få framsteg

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

Räkenskapsåret 2009. Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret 2009. Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 29 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 29 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en testamentsdonation

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom

Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom 1 Förbundets ändamål Riksförbundet Huntingtons Sjukdom är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Ändamålen är: arbeta intressepolitiskt för

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Föreningen Lilla Barnets Fond Org.nr. 802425-9981 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod

INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod ÄNDAMÅL A1 Organisationens ändamål ska beskrivas i stadga/stiftelseurkund. Organisationens juridiska form ska vara ideell förening, stiftelse eller registrerat trossamfund.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Cancerfonds- rapporten 2011

Cancerfonds- rapporten 2011 Cancerfondsrapporten 2011 Cancerfonden 60 år i kampen mot cancer Cancerfonden 60 år av framgångsrik forskningsfinansiering På 60 år har Cancerfonden blivit landets största insamlingsorganisation. År 2010

Läs mer

2014-07-15. WWFs riktlinjer för insamling

2014-07-15. WWFs riktlinjer för insamling Foto: naturepl.com / Juan Carlos Munoz / WWF Canon WWFs riktlinjer för insamling 1 Dokumentet beskriver hur Världsnaturfonden WWF (nedan kallad WWF) bedriver insamlingsverksamhet. Syftet är att ge en ökad

Läs mer

Vad vill Cancer- och Allergifonden uppnå?

Vad vill Cancer- och Allergifonden uppnå? Vad vill Cancer- och Allergifonden uppnå? Förekomsten av allergiska sjukdomar tredubblades i Sverige på mindre än 30 år. Nära 3 miljoner svenskar lider idag av någon form av allergi. Detta innebär att

Läs mer

Effektrapport. 16 november 2016

Effektrapport. 16 november 2016 Effektrapport 16 november 2016 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Bakgrund... 2 2. Vad vill er organisation uppnå... 2 3. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation... 3 4. Vilka startegier

Läs mer

Erbjudande för företag. att medverka i

Erbjudande för företag. att medverka i Erbjudande för företag att medverka i MUSTASCHKAMPEN 2015 2 Medverka i Mustaschkampen 2015 Att medverka i Mustaschkampen 2015 innebär att man som företag blir delaktig i en kampanj som genomförs i november

Läs mer

Cancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning

Cancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning 2014 Cancerfondsrapporten Statistik Politik Immunterapi Cancervård Prevention Forskning OM CANCERFONDEN Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas

Läs mer

VERKSAMHET & REDOVISNING

VERKSAMHET & REDOVISNING VERKSAMHET & REDOVISNING 2015 Cancerhjälpen Pg 900437-5 Bg 900-4375 Bakom varje cancerdiagnos finns en människa, bakom varje människa en familj ETT VARMT TACK TILL GIVARE, MEDLEMMAR OCH ANSTÄLLDA SOM HAR

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Blomsterfondens kodrapport 2012

Blomsterfondens kodrapport 2012 Blomsterfondens kodrapport 2012 Friis kvalitetskod Följs Kommentar Hur informationen finns tillgänglig 1. Övergripande principer 1.1-1.5 Organisationens värdegrund Vision och värdeord Verksamhetsplan,

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

G1 Effektrapport. Namn: Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO Organisationsnummer: Juridisk form: Ideell förening

G1 Effektrapport. Namn: Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO Organisationsnummer: Juridisk form: Ideell förening G1 Effektrapport Namn: Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO Organisationsnummer: 802010-4264 Juridisk form: Ideell förening Vad vill BRO uppnå? BRO driver de bröstcancerdrabbades frågor i samhället.

Läs mer

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning. Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning. Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens. Delar årligen ut närmare

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Årsredovisning. Årets verksamhet i sammandrag

Årsredovisning. Årets verksamhet i sammandrag Årsredovisning 2010 01 22 2011 06 30 Årets verksamhet i sammandrag Summa inbetalningar och räntor kr 1 304 954:51 Avsatt till forskningen kr 1 100 000:- Uppstartskostnader kr 23 914:- = 1,83 % Information

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER EN LITEN BOK OM LUNGCANCER Faktagranskad av professor Roger Henriksson, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Text och projektledning: Mix Public Relations Grafisk formgivning och produktion: Narva Tryck:

Läs mer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2 Om alkohol och cancer Alkohol och cancer hur ser sambanden ut? I Sverige orsakar alkohol flera tusen nya cancerfall varje år. Hur påverkas kroppen av alkohol? Och hur påverkar

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016

Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016 VP PALEMA 2016.docx Förslag till verksamhetsplan för Cancerföreningen PALEMA under verksamhetsåret 2016 PALEMA s ändamål och uppgift, enligt ändamålsparagrafen, är att verka för en förbättrad vård och

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11. POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016 Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.2015 FÖRENINGENS MÅLSÄTTNING SAMT INLEDNING TILL VERKSAMHETSPLANEN Föreningens

Läs mer

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev

Läs mer

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige Stadgar för Afasiförbundet i Sverige 1 Förbundets namn Förbundets namn är Afasiförbundet i Sverige, kallat Afasiförbundet. 2 Förbundets syfte Afasiförbundet är en ideell intresseorganisation som är demokratiskt

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig:

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Effektrapport 2015 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3

Läs mer