Påarps Socialdemokratiska Förening år

Transkript

1 Nr.2 årg. 35 sept Påarps Socialdemokratiska Förening år Arbetarerörelsen hade vid den här tidpunkten varit på frammarsch i ett halvt sekel, men då främst i de större tätorterna. Landsbygdsorternas arbetande befolkning hade det svårare att organisera sig, till en del kanske beroende av det s.k. stataresystem som avskaffades Statarens levnadsvillkor styrdes till stora delar av att stataren fick en del av sin lön i form av natura. Därtill en del beroende av den legostadga från 1833 och som gällde ända fram till 1926 Läs vidare sid 7 Påarps stationssamhälle bestod av hus på båda sidor järnvägen samt längs nuvarande Mörarpsvägen och Ekebergavägen. Välluvs kommun vari Påarp ingick omfattade cirka 500 personer. Tätorten Påarp hade bl.a tre affärer, skomakeri, skrädderi, bageri och ett bryggeri. Självfallet så var järnvägsstationen navet i stationssamhället Påarp. Och så fanns nöjespalatset Flybjers Tivoli, vida känt i de närliggande orterna. Den 24 augusti 1930 samlas några människor i Flybjär och bildar Påarps Arbetarekommun Läs vidare sid 4,5 Den svenska modellen Vi socialdemokrater tror på samarbete, på att vi skapar mer med gemensamma krafter än var och en för sig. En politik som väver samman den gemensamma tryggheten med tillväxt och en stark ekonomi kallar vi den svenska modellen. Den fungerar. Därför vill vi utveckla den, och därför kommer vi att möta borgarna med kraft när de nu vill rucka modellen i grunden och genomföra sitt systemskifte..

2 Påarps Socialdemokratiska Förening Påarpsbladet ges ut till 1400 hushåll tre gånger om året - maj, september och december Vår adress: Påarpsbladet c/o Fredrik Dersell Vinbärsgatan Påarp Ansvarig utgivare: Fredrik Dersell fredrik.dersell@helsingborg.se, Redaktionskommitté: Pia Alkefelt,, @comhem.se, tel Anders Kjellvard, anders.kjellvard@comhem.se, tel Ingrid Lundin, ingrid.lundin@comhem.se, tel Petra Nielsen, phettra@gmail.com, tel Tryck: Nya Stiltryck AB Kontakta oss vid önskan om annonsering - olika storlekar och prislägen Insändare Tyck till! Har du några funderingar som du går omkring och bär på? Skriv till Pia Alkefelt @comhem.se För medlemskap, Kontakta Fredik Dersell eller Anders Kjellvard I anslutning till valarbetet 1976 diskuterade styrelsen om man inte borde ge ut en egen valbroschyr, på detta sätt tillkom det första numret av tidskriften Påarpsbladet, lagom till utgivning inför valrörelsen Sedan dess har föreningen givet ut tidningen med tre nummer per år. Vägval Påarp Detta val är ett vägval för Sverige och Påarp. Du som röstar bestämmer hur de närmsta fyra åren kommer att vara. Du som väljare måste tänka på hur du vill att Sverige ska styras. Ska det bli fler klyftor och mer utanförskap som moderaterna vill. Vill du att de som är sjuka ska vara rädda för att bli utförsäkrade som moderaterna vill. Vill du att pensionärerna ska betala mer skatt än en arbetare som moderaterna vill. Vill du att privata intressen ska bestämma över ditt liv som äldre som moderaterna vill. Det vill inte jag. Vi Socialdemokrater vet hur vi ska lösa jobbfrågan på ett bra sätt för alla. Vi vill alla människor i Sverige skall ha samma förutsättningar för att lyckas och utvecklas. Vi socialdemokrater vill att det ska bli jobb istället för klyftor. Vi vill att man ska satsa mer på att låta unga få in en fot på arbetsmarknaden. Vi vill att det ska bli fler vuxna i skolan och att klasserna ska minska. Även akutsjukvården ska bli effektivare. Påarp socialdemokrater har haft fem träffar där vi fått möta politiker och samtala. Dessa samtal har varit bra och givande. Träffarna har handlat om skola, vård, omsorg, trygghet och byggande i Påarp. Vi Påarps socialdemokrater är det enda parti som har en Påarps röst i Helsingborg. Inget annat parti ser Påarp eller byarna runt Helsingborg. Vill ni ha en röst i Helsingborg rösta rött. Vi vill nu byta färdriktning innan det är för sent. Nu vill vi börja skapa jobben och göra nya framgångar möjliga för dig och för Sverige. Vårt mål är att Sverige ska vara ett möjligheternas land för alla. Rösta rött den 19 september. Fredrik Dersell Ordförande Påarps S -2-

3 Att läsa i sid Påarps Arbetarekommun 80år 4 Statare 7 Ta vara på din rösträtt, Tomas Nordström 8 Vad vill s i Påarp 9 Vi prioriterar jobben och välfärden i Skåne, Rikard Larsson 10 En blivande regionalpolitiker, Per-Arne Ljungmark 11 Knattefotbollen, Pia och Jenny 12 Vilken sommar! Scouterna 13 Rapport från kyrkan, Lisa Björklund 14 Ridsport mm. Hbg Equestrian & Pet 16 Entek 18 Mer makt åt äldre, Ylva Johansson 20 Den 19 september - ett vägval, Mona Sahlin 22 Fyra år med alliansen, Per-Arne Ljungmark 24 Boktipset 26 En tryggare färdväg, Pia Alkefelt 27 Glassrecept 29 Jordgubbståget 29 Wällufsbygdens Hembygdsförening. 30 Byafest den 4 september kl på parkeringsplatsen utanför ICA Handlarn Påarps S- förening bl.a medverkar Hembygdsföreningen, PRO och Scouterna ytterligare programinformation kommer -2-

4 Påarps socialdemokratiska förening år De första åren Året var 1930 och det var val till landstinget och partidistriktets styrelse hade då givit landstingsmannen Per Lovén uppdrag att hålla föredrag i Påarp och i andra närliggande orter. Att hitta en lämplig möteslokal var inte så lätt. Föreståndaren för det IOGT -ägda Folkets Hus tillät inte möten av detta slag. Den borgerligt inställda ägaren av Flybjers Tivoli upplät lokaler till de församlade. Efter Per Lovéns föredrag tog mötesordföranden renhållningsarbetaren Hugo Lind till orda, och det sammanfattades i ett kort protokoll. Mötet den 24 augusti 1930 beslutade enhälligt att bilda en arbetarekommun och en interimsstyrelse valdes Redan den 31 augusti samlades man igen för att välja en styrelse och att fastställa storleken på medlemsavgiften Medlemsavgiften fastställdes för manliga medlemmar till en krona i kvartalsavgift och femtio öre för kvinnliga medlemmar. Mötet beslutade också att arbetarekommunen i sin helhet skulle vara behjälplig vid valagitationen samt att 30 kr skulle anslås till densamma. Under 30-talet råder stor arbetslöshet och det kan man förstå när man läser den gamla medlemsmartrikeln. Många hade svårt att klara kvartalsavgiften utan fick dela upp sin skuld till flera betalningstillfällen och många blir strukna p.g.a. uteblivna betalningar. William Ohlsson vädjar till arbetslöshetskommittén -protokollcitat 23 dec 1933 föreslår att arbetslösa som erhållit nödhjälpsarbete att nu till julen utdela ett belopp på 10 kr för gifta och 5 kr för ogifta, beloppen skulle lämnas till handlaren i socknen, för att uttagas i varor. Kommittén avvisar förslaget och hänvisar till fattigvårdsstyrelsen. Nödhjälpsarbetet bestod av stenknackning till ett pris av 1,25 kr per kbm och stenskärvning 40 öre per hektoliter Medlemsantalet i arbetarekommunen varierar under hela trettiotalet och det varierade starkt - upp och ner.t.ex inledes 1933 med 45 medlemmar och när året var slut så var man inte fler än 22 medlemmar, kräftgången fortsätter för att i slutet av 1935 då endast 17 medlemmar är registrerade. Svenska lantarbetareförbundet avd Påarpsortens avdelning bildas 1936 och dess medlemmar kollektivanslutes året efter till arbetarekommunen och medlemsantalet ökar till 54 Likaså i de första protokollen kan man utläsa brister i mötesteknik och protokollskrivande, medlemmarna och de förtroendevalda hade små kunskaper och ingen vana från liknande uppgifter. Trots det så var det en tapper skara som kämpade vidare. Agitationsgrupper bildades för att värva medlemmar, agitera för partipressen samt att sprida de socialdemokratiska idéerna. Mötesverksamheten var intensiv, medlemsmöten hölls varje månad med undantag under sommaren. Ekonomin försökte man förbättra genom att hålla fester och genom andra aktiviteter, ibland gav de några kronor i överskott. Sammanhållningen var god och ambitionerna höga. Protokollscitat att till årsfesten försöka inbjuda ett statsråd till att hålla ett föredrag Året var 1933 och inget statsråd hörsammade inbjudan. Däremot året efter så kommer finansminister Ernst Wigforss i samband med arbetarkommunens årsfest den 29 december 1935 Arbetarna i Påarp var dåligt representerade inom de kommunala nämnderna och styrelserna. Arbetarekommunen tog det som sin första stora uppgift att organisera sina medlemmar inför dessa uppgifter. Vid flera tillfällen höll man fingerade kommunalstämmor*. -4-

5 Protokollsutdrag: beslutades att till nästa möte hålla en fingerad kommunalstämma, för att få en livlig diskussion, valdes N Dahl, A Lind och G Ohlsson att representera de borgerliga partierna. (*kommunalstämma, det högsta beslutande organet i mindre landskommuner, omfattande samtliga röstberättigade invånare) Innan kommunalstämman den 26 december 1932 kl 3 em (annandag jul!) som hålles i Påarps Folkskola, håller arbetarekommunen ett extra medlemsmöte. Mötet beslutade att vid dagens kyrko- och kommunalstämma försöka tillsätta någon eller några av arbetarekommunens medlemmar i såväl kyrkoråd som skolråd. (Något protokoll från kommunalstämman går ej att finna och det finns ej heller något i a-kommunens efterföljande protokoll som tyder på att man lyckats med att få in några representanter) Man insåg också att en vidare utbildning och en boklig skolning var nödvändig. Ett ABFbibliotek bildas och arbetarekommunen utser representanter för inköp av böcker. Man ansöker om anslag 50 kr till bokköp. Kommunalnämnden avstyrker med motiveringen att sockenbiblioteket innehåller tillräckligt med litteratur och anskaffar lämplig sådan om så behövs. Efterföljande år så går det bättre, ABF-bilioteket får årligen ett anslag på 50 kr kommer en ABF-inspektör från Malmö på besök som har idel lovord över biblioteksrörelsen, men påpekade bristen av kommunala handböcker i biblioteket. De kommunala handböckerna beställs sen för 62:00 kr..(biblioteket hålles öppet varje torsdag mellan em.) Biblioteket utökas också med en prenumeration av tidskriften Tiden. Studiecirklar bildas för att studera kommunalkunskap. För att erhålla lite ekonomiska kunskaper anskaffas studiematerial, en kurs i dubbel bokföring från Hermods korrespondensinstitut till ett pris av 7,50 kr per deltagare, varav arbetarekommunen bistår med 5 kr per deltagare. För att motverka de bruna krafterna så rekvireras skrifterna Tyskland och socialdemokratin och Hitlerdiktaturen och Den kommunistiska karusellen för att sprida dessa genom försäljning. Lokalfrågan diskuterades på årsmötet 1933, en kommitté tillsättes som fick till uppgift att ta fram förslag till en egen lokal, antigen köpa eller bygga nytt. Vid februarimötet rapporterar kommittén att möjligheter finns att få köpa Folkets Hus. Utredningar och förhandlingar inleds under våren. I maj köper arbetarekommunen Folkets Hus i Påarp till en köpesumma på 2200 kr - och så bildas Andelsföreningen Folkets Hus i Påarp u.p.a. den 18 maj 1933 Arbetarekommunen hyr sen av Folkets Hus-föreningen lokalen. För ett ordinarie möte i månaden betala 35 kr om året och för extramöten två kronor per möte. Ett genombrottsår 1934! Under de första åren väcktes förslaget om att man skulle arbeta för ett införande av ett kommunalfullmäktige i Välluvs socken. I mars 1934 fattar kommunalstämman ett enhälligt beslut att den beslutande församlingen skall vara genom kommunalfullmäktige. Vid valet samma år så erhåller arbetarpartiet 130 röster vilket ger 8 mandat (av 20) Arbetarpartiet erhåller vidare: Kommunalnämnden, 2 ledamöter (av 7) (kommunalnämnden, det verkställande organet) Skolstyrelsen, biblioteksstyrelsen, fattigvårdsnämnden, barnavårdsnämnden, nykterhetsnämnden, arbetslöshetskommittén, revisionsnämnden, taxeringsnämnden, kyrkorådet, bemannades också med representanter från Arbetarpartiet Beundransvärt vad våra pionjärer kunnat åstadkomma, särskilt med tanke på att vid årsskiftet 1934/1935 då endast 22 personer var medlemmar i Påarps Arbetarekommun! Att så få, kunnat uträtta så mycket! Akj -5-

6 UET Ulf:s Ekonomitjänster, är en mindre bokföringsbyrå i Påarp. Allt inom bokföring för företagare och föreningar. * Fakturering * Bokföring * Redovisning * * Momsredovisning * Bokslut * deklarationer * Vi gör även din HEMSIDA Ulf Andersson Mobilnr ulfandersson@ulfsekonomi.com PÅVA-BYGGEN AB Maskinistgatan 10, Påarp / Annonsera i Påarpsbladet, vi når 1400 hushåll, 3 gånger om året -6-

7 Statsystemet Statare var gifta lantarbetare som fick en stor del av sin lön (stat) in natura av en jordägare (patron). Statare förekom mest på större gårdar i södra Sverige och anställdes i regel på ettåriga kontrakt. Genom att arbetarfamiljen bodde i närheten av gården ökade såväl den effektiva arbetstiden som kontrollen över arbetskraften. Statarbostäderna var oftast dragiga, lyhörda, omöjliga att hålla rena och därmed ofta fulla av vägglöss. Genom mjölkningsplikten och annat arbete på gården tvingades statarkvinnorna till ett dubbelarbete som torde sakna motstycke i vår historia. Många av dem åldrades med värkande armar. Mjölkningsplikten fanns dock först från slutet av 1800-talet, då det blev allt svårare att rekrytera ogifta mjölkpigor till det slitsamma och lågavlönade mjölkningsarbetet. Interiör från ett statarhem i Degeberga, Skåne, Under den sista veckan i oktober, den så kallade slankveckan, var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra gods. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta. Statsystemet tog form under mitten av 1700-talet och Statare, Ven 1933 började under 1800-talet göra torparna överflödiga, Foto: Gunnar Lundh även om systemen fanns kvar parallellt under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av jordbruket. Samtidigt började de utsatta förhållandena för statarna att uppmärksammas, mycket tack vare författaren Ivar Lo Johanssons bok Godnatt jord, 1933, Statarna, 1936 och Jordproletärerna, Krav restes på att avskaffa systemet. Statsystemet avskaffades år 1945, då det länge minskat i omfattning efter kulmen under sent 1800-tal. I oktober 1945 infördes ren kontantlön i avtalet mellan arbetsmarknadens parter, Svenska Lantarbetareförbundet och Skogs- och Lantarbetsgivarna. Under den fackliga genombrottstiden på 1930-talet ställdes kraven på att statarsystemet skulle slopas. Den 12 oktober 1944 enades Svenska Lantarbetarförbundet och Svenska Lantarbetsgivarföreningen om övergång till kontantlön för arbetarna. Den 31 oktober trädde reformen i kraft och statarsystemet gick i graven. Statarlänga Från Wikipedia och Nationalencyklopedin -7-

8 Ta vara på din rösträtt. I Påarp röstar vi på socialdemokraterna! Frihet - Jämlikhet - Solidaritet Klyftorna har ökat i Sverige. Arbetslösa, sjuka och många pensionärer har fått det allt sämre medan de rika dragit ifrån och blivit allt rikare. Det syns tydligt om man åker runt i Helsingborg och ser sig omkring. Värst är det för fattiga barnfamiljer, arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa, sjuka och hemlösa. Var finns solidariteten? I sommar har jag träffat glada barn i Fågelparken i Påarp, men också fattiga barn i utsatta områden där det brunnit vid flera tillfällen. Vissa kan ha semester och resa medan andra tvingas gå arbetslösa utan pengar och vettig sysselsättning i många bostadsområden. Klyftorna har ökat och klasskillnaderna syns allt tydligare. Därför behövs en ny regering med socialdemokratisk profil för ökad jämlikhet, trygghet och rättvisa. I Påarp, Helsingborg och i Sverige behövs jämlikhet för ett bättre samhälle. För trots att det är vetenskapligt bevisat att jämlika samhällen är bättre samhällen för alla människor vidgas klyftorna mellan fattiga och rika. Borgerliga politiker har pratat om arbetslinjer och utanförskap men driver en politik som leder till ökade socialbidrag, arbetslöshet och hemlöshet. I Helsingborg har borgarna försökt sälja ut hyresrätter till bostadsrätter till folk som knappast har råd eller är intresserade. Det har inte lyckats i något fall. Man har övertygat anställda om att de skall ta över verksamheter och starta eget för att privatisera kommunala verksamheter. Men de som ville slogs ut av stora företag som dumpade priserna. Kommunala Entek styckades och såldes billigt trots att många anställda själv ville ta över kommunanställda har förlorat jobbet när vi istället behöver anställa fler i förskolor, skolan och inom vård och omsorg. Sverige har råd att satsa på vård och omsorg om äldre och sjuka. Vi har också råd att satsa på psykiatrin när vi ser att många unga mår dåligt av psykisk ohälsa. Detta är viktigare än stora skattesänkningar för de som har de högsta inkomsterna. Pensionärerna ska inte betala mer skatt än de som arbetar och har samma inkomster. Den borgerliga fastighetsskatten blev orättvis och gynnar mest de med stora och dyra villor i storstadsområden medan många småhusägare förlorade. Där svek de borgerliga. Vi vill satsa på utbildning och forskning för fler jobb och låta Sverige gå i täten i klimat och miljöfrågor. Satsa på investeringar i bostäder och infrastruktur, och företag som tar ledningen för tillväxt och framtidens jobb. När jag valarbetar och träffar människor säger de flesta att de ogillar högerpolitiken och de ökade klyftorna. Men då handlar valet inte om enstaka personer eller partiledare. Kampen står mellan en rödgrön vänsterpolitik och en alltmer mörkblå högerpolitik med ökade klyftor och spänningar i samhället. Jag ska nu, som alltid, fram till valet kämpa för en socialdemokratisk politik för ökad jämlikhet. I Påarp röstar majoriteten på socialdemokraterna och nu gäller det att gå man ur huse för att rösta. Vi lever i en demokrati, och det var vi socialdemokrater som mest stod upp och slogs mot högern för allmän och lika rösträtt -8- Tomas Nordström (s)

9 Påarps Socialdemokratiska förening jobbar för Säkrare väg för barnen i Påarp vi arbetar för att alla barn i Påarp ska ha övergångsställe när man ska till och från skola, idrottsplats och andra aktiviteter Äldre +55 vi ska verka för att det finns ett trygghetsboende i Påarp för dem som vill bo kvar när de blir äldre Cykelväg, vi arbetar för en säker cykelväg, hela vägen till Helsingborg Barnomsorgen vi ska verka för att den goda barnomsorgen ska finnas kvar i Påarp och byggs ut i den omfattning som behövs med rätt antal personal per barn Ett levande Påarp vi vill medverka med ett aktivt föreningsliv för alla, vi bevakar att servicegraden inte försämras Kommunikationer vi vill få flera tåg att stanna i Påarp Miljö vi ska verka för att vi får en trivsam utemiljö med bänkar och blommor i Påarp Skolan vi vill att det ska bli fler vuxna i skolan. -9-

10 Vi prioriterar jobben och välfärden i Skåne Den 19 september går vi till val för att välja vilken politisk inriktning som ska gälla i Region Skåne för de närmaste fyra åren. Jag har fått det hedersamma uppdraget att vara gruppledare för socialdemokraterna i Region Skåne under den mandatperioden. När vi i partiet i Skåne inför valet arbetat fram ett program för den kommande mandatperioden har prioriteringarna varit tydliga. En socialdemokratisk politik i Region Skåne sätter jobben och välfärden främst. Vad innebär det då i praktiken? Skåne har i grunden bra möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Vi har ett spännande näringsliv med en stor bredd av olika branscher. Skåne ligger geografiskt väl till med närheten till folkrika områden, inte minst med en fast förbindelse till Danmark och en stor del av den danska arbetsmarknaden. Vi har i Skåne mycket forskning och högre utbildning vilket gör oss väl rustade att möta nya utmaningar i samhället. Vi vill använda den politiska makten i Region Skåne till att förbättra förutsättningarna för att skapa fler jobb. Inte minst vill vi se till så att ungdomsarbetslösheten minskar kraftigt från dagens förödande höga nivåer. Samtidigt är det viktigt att vi gör detta på ett sätt som ställer om vårt samhälle till ett klimatsmart samhälle. Här är satsningar på företagande för hållbar miljöteknik och utveckling av energikällor som tex biogas viktiga delar. Men även en utbyggnad av kollektivtrafiken bidrar i mycket stor utsträckning till ett hållbarare samhälle. Därför är det också viktigt att vi skickar entydiga signaler till regeringen om att det är en satsning på järnvägen som behövs. Detta har den rödgröna koalitionen på central nivå tagit till sig medan den borgerliga regeringen inte gjort det på samma sätt. Samtidigt som vi bygger ut kollektivtrafiken i hela Skåne och genom låga taxor ser till så att alla har möjlighet att resa kollektivt. En annan viktig åtgärd för att bredda vår arbetsmarknad och göra hela Öresundsregionen till en region som står sig väl i internationell konkurrens är en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Denna förbindelse måste få en ökad prioritet för att vi ska kunna ta nästa språng i en ökad integration över sundet. Region Skånes största område sett till budgeten är hälso- och sjukvården. Cirka 90 procent av Region Skånes kostnader är kostnader för hälso- och sjukvård. Vad som oroar oss Socialdemokrater är att de olika verksamheterna i vården nu har drabbats av stora sparbeting. Sparbeting som innebär att sjukhuset i Helsingborg tvingas till besparingar och en oerhört stor restriktivitet med att anställa vikarier och nyanställa efter att någon slutar om man ska hålla sin budget. Vårdplatssituationen är katastrofal med ständiga överbeläggningar och köerna till vården är allt för långa i hela Skåne. Vi menar att det saknas en miljard till sjukvården i Skåne för För samtidigt som vi måste sätta stopp för de stora sparbetingen måste vi satsa på flera områden för att få en bättre sjukvård. Det gäller cancersjukvården där väntetiderna idag inom flera områden är oacceptabelt långa, psykiatrin, fler vårdplatser, en bättre fungerande akutsjukvård, fler läkare med olika specialiteter på vårdcentralerna och avgiftsfri barnsjukvård, för att nämna några områden. -10-

11 För att kunna ta ansvar för en sådan utvecklingspolitik inom sjukvården kommer det som det ser ut i nuläget att behövas en skattehöjning. Hur stor den behöver vara är också beroende av vilken regering vi får efter valet. Med en rödgrön regering så ökar statsbidragen till sjukvården, med en fortsatt borgerlig regering får vi höja skatten mer i Region Skåne för att kunna finansiera vården. Den socialdemokratiska politiken hänger ihop och prioriterar välfärden och sjukvården både på nationell och regional nivå. Jag tror att det är viktigt att ställa sig frågan, ska Region Skåne vara med och skapa jobb för att motverka den ekonomiska krisens effekter samtidigt som det ger positiva ekonomiska effekter genom en bättre hälsa hos befolkningen eller ska vi skära ner antalet anställda och försämra vården? Vi Socialdemokrater ser sjukvården som en tillväxtmotor som dels skapar jobb och dels stärker välfärden. Vi tycker att ambitionerna och målsättningarna ska vara högt satta för att hälso- och sjukvården är ett område som både är avgörande för människors möjligheter att leva ett bra liv och som också är grunden i ett attraktivt och framtidsinriktat samhälle. Rikard Larsson (s) Regionråd i Region Skåne En Blivande Regionpolitiker Jag heter Per-Arne Ljungmark, är 36 år och ställer upp i valet till regionfullmäktige. Region Skåne har alltid intresserat mig för dess geografiska läge och som en naturlig del av Öresundsregionen har Skåne en stor tillväxtpotential. De politiska sakfrågorna som ligger mig närmast hjärtat är regional tillväxt och utveckling, samt kollektivtrafiken. Men jag anser även att sjukvårdsfrågor är intressanta. Ett problem som rör kollektivtrafiken, ibland annat Påarp och Mörarp är att tågen många gånger susar förbi. Min mening i denna fråga är att: ska vi ha ett Skåne där vi gemensamt ska minska klimatpåverkan och öka chansen för mindre orter att utvecklas, bör satsningar på tillgänglighet för dessa orter samspelas med de större orterna. Den här frågan kommer jag ta med mig och jobba för i regionfullmäktige. Om det är något ni undrar över så hör gärna av er till mig. Epost: pljungmark@hotmail.com Den 19 september vill jag vara med och möta region Skånes utmaningar för de kommande fyra åren. M.v.h Per-Arne Ljungmark (S) -11-

12 Knatte fotboll 2010 Folkfesten kom till byn!!! Åter startade knattefotbollen i Påarp 2010, vi blev i år hela 102 spelande knattar, som alla var fyllda med förväntan inför fotbollsfesten. I år släppte vi in 4 åringar för första gången och detta blev jättebra. Det fanns barn mellan 4-10 år på planen varje onsdag på Medevi. Vi hade inför starten av turneringen tagit ut lag/lagledare, där vi visste att de minsta känner varann, för att vi märkt att detta är viktigt för tryggheten hos de små. Vädret var för det mesta fint och alla i höll modet uppe trots skador, förluster eller vinster. Många bidragande faktorer till dessa trevliga knattefester var: Att Caféet med korv, hamburgare kaffe, läsk och kakor samt trevliga mammor och pappor som stod för försäljningen. Ungdoms-domarna från föreningen var fantastiska med barnen, med stöttning av Kacke Karsten Kiander Lagledarna var duktiga coacher till barnen och höll modet upp vid motgångar Medevi som arena är mycket bra till denna typ av verksamhet. Allt detta och mycket mer bidrog till att alla barn stannade de 6 tillfällena vi hade knatte, och vi fick en fin avslutning med medaljer och grillfest tack vare fina sponsorer. Är man påarpsbo eller inte så dras man till dessa fina onsdagar där man kan få se de små springa i klunga, leka. Trevliga människor och go fika, kan det bli bättre? Vi ser att denna fina tradition är betydelsefull för föreningens rekrytering. En bra, kul, trygg start med knatten får barnen att tänka på en kul framtid i en bra förening PGIF har lag som startar nu efter hösten för de barn som är från -05 och äldre, det är bara att höra av sig till kansliet på telenr: eller gå in på hemsidan: Pia och Jenny -12-

13 Vilken sommar! Visst har det varit en fin sommar med sol och värme och många scoutaktiviteter. Till exempel åkte 22 scouter på distriktets sommarläger Kraft 2010.se. Tillsammans med ca 900 andra scouter bodde de på Sonnarp en hel vecka med bad, Kanoting, lägerbål och en massa tävlingar. Och visst gick det bra för våra scouter, spårarscouterna blev 3: e och äventyrsscouterna Vann sin klass. Scoutkåren tog även hem ett 3:e pris i kårtävlingen. Att laga mat över öppen eld både mysigt och avkopplande även om det ibland ryker rätt bra. En av grenarna i kårtävlingen var att laga mat över öppen eld och sedan kunna presentera det med stil för en domare. Kåren har även skicka en ledare, Anna Nyman, på en seglingsfärd med båten Biscaya. Båten Biscaya är Svenska scoutförbundets båt och de gör ett 10 tal seglingar om året där även landkrabbor får följa med. Annas färd gick från Göteborg över Nordsjön till Skottland. Mer om denna resan och om sommarlägret hoppas vi kunna visa på Hembygdsdagen. Kårstyrelsen har under sommar inköpt en ny data samt ett nytt bokföringsprogram vilket skall göra det lättare att hålla koll på pengarna. 2009/2010 års bokslut slutade med positiva siffror vilket är glädjande med tanke på vårt kommande projekt att renovera taket på scoutlokalen. Inför höstterminen har vi stora förhoppningar att vi skall kunna få fler medlemmar och passera 100 medlemsantalet. Höstterminen start vecka 35. Bäverscouterna (årskurs 1) startar den 30/8 kl 17,30-18,30 Spårarscouterna (årskurs 2 och 3) startar den 31/8 kl 18,00-19,30 Upptäckarscouterna (årskurs 4 och 5) startar den 2/9 kl 18,00-19,30 Äventyrsscouterna (årskurs 6 till 8) startar den 30/8 kl 18,30-20,30 Utmanarscouterna (årskurs 9 till 18 år) startar den 2/9 kl 18,30-20,30 Nya som gamla medlemmar hälsas hjärtligt välkommen. Är du intresserad av scouting kan man alltid läsa mer om Påarps Scoutkår på vår hemsida Per-Olof Norén -13-

14 Svenska kyrkan Kropps Församling En liten sammanfattning om vad som händer och har hänt i vår församling. Från att ha varit 3 församlingar, har beslutet tagits, att i Kropps Pastorat skall endast finnas en församling. Församlingarna var tidigare Kropp-Björka, Mörarp-Hässlunda och Välluv- Frillestad. Namnet blev Kropps församling. Detta kändes bra eftersom namnet Kropp redan var inarbetat. För att kunna bibehålla den lokala känslan har 3 sockenråd bildats. Ett i varje f.d. församling. I sockenrådet sitter personer med lokal kännedom. Kyrkorådet: (som består av 20 förtroendevalda personer), är det stora arbetande organet. Alla ärende som berör församlingen behandlas i ett Arbetsutskott därefter till Kyrkorådet och sedan slutligen till Kyrkofullmäktige: (som består av 32 förtroendevalda). I Kropps församling finns 6 kyrkor, som skall underhållas. Hässlunda kyrka ligger vilande eftersom ett stort reparations och restaureringsarbete pågår. För att den stora kyrkliga verksamheten, expeditionen, vår stora ungdomsverksamhet, vår diakoniverksamhet o.s.v. skall fungera, krävs det en fin sammanhållning och en bra ledare. Kyrkogårdarna skall skötas och underhållas! Våra församlingshem och alla andra fastigheter skall skötas och underhållas! Detta är ett litet urval av vad som skall skötas av vår duktiga personal. Ny kyrkoherde andra Marcus är på hoppas få Vi önskar Vår högste chef, kyrkoherde Lena Hervén, skall gå i pension till hösten. Vi önskar henne lycka till i hennes nya roll som pensionär och tackar för det mycket fina arbete hon har lagt ner i Kropps Pastorat. Hennes efterträdare kommer att tillträda till hösten. Det är en man vid namn Marcus von Martens. Marcus kommer till oss från Helsingborg där han idag tjänstgör som sjömanspräst på halvtid och i Maria kyrkan halvan. också van vid att arbeta med kyrklig verksamhet landsbygden, vilket han gjort tidigare, så vi ett gott samarbete. honom välkommen till oss! Ny kyrkokamrer Vi har också fått en ny kyrkokamrer. Eftersom Torkel Bengtsson har slutat hos oss, och fått nytt arbete, vill vi även tacka honom för det fina arbetet han lagt ner hos oss och önska honom lycka till i nya jobbet. Torkels efterträdare är en kvinna, Birgitta Netterheim. Birgitta jobbar som kyrkokamrer i sin nuvarande tjänst. Hon kommer att tillträda hos oss till hösten. Vi hälsar också henne välkommen till oss!