T Houndans rau ining. Ordföranden gifter sig. Se sidan 9 Riga Friendshipdays. Reportage från Lettland Se sidan 14 #4 AUGUSTI SEPTEMBER 2007

Transkript

1 T Houndans rau ining #4 AUGUSTI SEPTEMBER 2007 B RFSL-MALMÖ & HELSINGBORGS MEDLEMSTIDNING Tjejfest på Indigo Se sidan 12 Ordföranden gifter sig Se sidan 9 Riga Friendshipdays Reportage från Lettland Se sidan 14

2 INNEHÅLL 2... INLEDARE 4... I Guds namn 5... Att bottna Krönika 7... Regnbågsfestivalen Ordföranden gifter sig Queertango på Indigo Bildreportage Tjejfest på Indigo Bildreportage Riga Friendshipdays Reportage från Lettland Om hederskulturer Debatt 20...Bokrecension Serie Ankdammen Händer på Indigo Kalendarium IISC Indigo International Song Contest ANNONSERING 1/1 sida 700kr 1/2 sida 400kr 1/4 sida 250kr Nästa manusstopp 10 september Redaktionen: Eva Törnegren, Anna-Malin Blomqvist, Thomas Risvall, Claes Schmidt & Bertil Kastberg Övriga medverkande: Matilda Sjödell, Babak Rahimi, Claes Gylling, Annika Andersen & Heater Star Omslagsbild: Mathilda Piehl Ansvarig utgivare: Eva Törnegren Grafisk form: Bertil Kastberg Tryck: Tryckfolket AB, Malmö RFSL-Malmö & Helsingborg Att: HBT-redaktionen Box 2, MALMÖ Tel E-post: hbt@malmo.rfsl.se B Houndans rau Tining Vi tar tacksamt emot insänt material, men vi förbehåller oss rätten att ändra och korta ner texten utifrån det svenska språket samt plats i tidningen. Insänt material publiceras i mån av plats. Samtliga bilder är tagna av redaktionen om inget annat anges. Icke beställt material ansvarar vi inte för. Inledare Text: Anna-Malin Blomqvist & Thomas Risvall Respekt! Det har hänt mycket sedan det senaste numret av HBT sattes ihop. I slutet av maj blev en kvinna attackerad av en man med yxa inne i RFSL Stockholms lokaler. Han hade rest ända från Göteborg med yxan i väskan och hade inga problem med att erkänna att han hade för avsikt att ge sig på dem som sponsrar bögar. Gärningsmannen är endast 30 år vilket visar att problemen inte bara finns hos den äldre generationen som har svårt att förstå. Även en yngre generation tror sig ha rätten att behandla oss som de vill, kränka och ifrågasätta utan att ställas till svars för det. Kanske öppnar detta ögonen på de som tror att allt är bra nuförtiden och att RFSL: s arbete är överflödigt. Kanske förstår några av de som inte ingår i HBT-gruppen att det fortfarande inte är helt lätt att visa sig ute med den man älskar eller som den personen man känner sig som innerst inne. Kanske börjar någon av de som misstror våra ord att fundera över hur vår vardag kan se ut. Några dagar efter yxattacken invigdes Pride i Riga och visade, som ni kan läsa om längre fram i tidningen, att ännu mer hot mot vår frihet finns bara 1 timmes flyg från Sverige. Det har även varit Pride i både Polen och Ryssland. I det förstnämnda fallet gick det bra och blev en ordentlig och synlig parad längs med Warszawas gator. I Moskva gick det sämre. Deltagare från Sverige hade problem med att bli insläppta i landet och någon parad var det inte att tala om trots att homosexuella ska vara skyddade av Rysslands diskrimineringslagar. På väg hem från Wonk en söndag morgon blir jag (Anna-Malin) och min vän M, som 2 augusti september 2007

3 är dragqueen, plötsligt omkörda av en bil. Passageraren har vevat ner rutan och skriker Jävla transvestitjävel. Både jag och M tittar avmätt efter bilen. Ingen av oss skriker något tillbaka. Kanske för att vi är överrumplade, kanske för att vi blir ledsna. Folk förstår verkligen ingenting. Vem har lärt honom att han får bete sig så när han inte ens vet skillnaden på transvestit och dragqueen? I Metros Malmödel fanns härom veckan en insändare från en förälder. Personen var upprörd över att Sveriges mest kände transvestit, Babsan, är programledare för ett barnprogram. Ska små barn verkligen tvingas se sådant och Tänk om barnen får för sig att springa runt i högklackat?! Tacka vet jag Björnes Magasin När jag läser sådant blir jag ytterliggare övertygad om att t.ex. FrittFrams arbete är så viktigt! Den här föräldern har ju ingen aning om hur man skapar en miljö som utgår från barnets bästa! Även den här personen känner inte till skillnaden på transvestit och dragqueen. Hur ska det barnet få en objektiv och utvecklande uppfostran när föräldrarna hellre ser honom influeras av en lågintelligent björn än en människa som står upp för rätten att vara den man är? RFSL:s arbete är inte överflödigt. Både det internationella- och det lokala arbetet är nödvändigt. När våra rättigheter äntligen kommer smygandes, en efter en, så väcks även stressen hos de som inte har kunskap om HBT-frågor. Därför är kampen fortfarande nödvändig även om det är på en annan arena än för 50 år sedan. Som vi skrivit om i tidigare nummer av HBT har RFSL-Malmö återigen, sökt ekonomiskt stöd från Malmö Kommun. Inte heller den här gången möttes vi av förståelse. Eftersom större delen av vår verksamhets inkomster kommer från barförsäljning så kan inte kommunen hjälpa oss då de har en policy mot att ge bidrag till föreningar som säljer alkohol. Det stora problemet är bara att vi inte kan sluta sälja alkohol innan vi får bidrag och vi får inga bidrag så länge vi säljer alkohol.. Vilket moment 22! Malmös socialborgarråd, Birgitta Nilsson, gav oss istället rådet att sälja lotter RFSL-Malmö är i behov av mer pengar än så och vi anar att lottförsäljning inte lockar någon större skara av våra medlemmar. Den andra delen av föreningens inkomster är medlemsavgifter och den har vi möjlighet att påverka! Vi behöver helt enkelt fler medlemmar. Känner du någon som inte är medlem men som ofta klagar på att man inte kan gå ut utan att bli ifrågasatt för den man är? Hjälp oss att ändra på det genom att få dem att gå med i RFSL! Är vi fler så är vi starkare. Dessutom så ger fler medlemmar mer uppmärksamhet och mer uppmärksamhet ger mer tryck på politikerna! Årsavgiften är 300 kr, det är mindre än 80 öre per dag, och vi tror att Malmö har mer än 350 HBT-personer (och anhöriga) som har råd med de 80 örena Ungefär hälften av den summan går dessutom till Förbundet som ju jobbar med HBT-relaterade frågor gentemot Sveriges regering och även hjälper HBT-personer i andra länder! Vi vill återigen locka med skrivkursen som vi håller tillsammans med ABF. Den är helt gratis och ger dig en möjlighet att upptäcka dina skrivartalanger och därigenom kunna påverka tex debatten i media. Vad väntar du på? augusti september

4 Andligt Text: Claes Gylling Missbruk av Herrens, din Guds namn Den maniskt homofobe pastorn Fred Phelps gick på pumpen när han erbjöd staden Casper i Wyoming ett stenmonument, som skulle håna en hatbrottsmördad bög. Matthew Shepard slaktades synnerligen brutalt av två män i Casper 1998, bara för att han var homosexuell. I början av juli invigdes i Casper ett torg med en samling monument som hedrade ett antal för USA heliga dokument (konstitutionen, rättighetsförklaringen, Magna Charta, de tio budorden etc). Phelps tyckte att hans föreslagna minnesmärke skulle platsa där: en manshög pelare i marmor och granit med den förtjusande inskriptionen Matthew Shepard hamnade den 12 oktober 1998 i helvetet för att han trotsat Guds varning att det är en straffbar synd när en man ligger med en annan man. Klokt nog tackade stadens styrelse bestämt nej till erbjudandet, med hänvisning till att minnesmärkena på torget Monument Plaza hade med statens grundande att göra. Ert monument är enbart religiöst Ord och inga visor Anmäl dig till RFSL Malmös skrivarskola för att lära dig skriva utifrån ett hbt-perspektiv. RFSL Malmö i samarbete med ABF Malmö. Anmäl din medverkan till: hbt@malmo.rfsl.se och färgat av era åsikter om Shepard och har inget att göra på staden Caspers mark förklarade borgmästaren Kate Sarosy. Phelps och hans lilla församling i Topeka, Kansas (Westboro Baptist Church), har i åratal fört extatiska korståg mot främst homosexuella, men även allt och alla som de på minsta sätt uppfattar som positivt inställda i hbt-frågor. De åker runt och jublar vid aidsbegravningar, på senare tid även vid begravningar för amerikanska soldater som dödats i Irak, eftersom de anser att Gud på det sättet straffar USA för alltför släpphänt lagstiftning (ökad jämställdhet för homo- och bisexuella, diskussioner om partnerskapslag och annat hemskt). På internet har Phelps skapat en fasansfull sajt som heter godhatesfags.com den fick i samband med Åke Green domen sällskap med en liknande sajt, döpt till godhatessweden.com. Denna dryper av hat och invektiv, alla goda kristna uppmanas lämna detta land fyllt av sodomi, bestialitet och incest. Att så många svenskar omkom i tsunamikatastrofen sågs av Phelps som alldeles rätt och riktigt, han bara hoppas att hela kungafamiljen ska gå samma väg Westboroförsamlingens religionsuppfattning ligger fast förankrad i allt slags fördömande strunt i gamla testamentet, och på en helt annan planet än den kärlekslära som Jesus stod för. Den som har någon tro på sådant kan ju be för att den gamle pastorn omsider hamnar i sitt eget helvete. 4 augusti september 2007

5 Att bottna i ett hektiskt liv Jag lever ett hektiskt liv. Jag jobbar mycket, engagerar mig ideellt och dansar tango så ofta jag hinner. Många lever som jag med långa dagar och lite för korta nätter. Många är liksom jag också dåliga på att stanna upp, känna att man bottnar och stå stilla och bara njuta av fast mark under fötterna. Det är inget nytt. Inget nytt att man borde stanna upp oftare, men ändå så viktigt att ständigt påminna sig själv om. Speciellt om man liksom jag har ett inneboende tempo likt ett X2000. Att ta ett bad är ofta ett bra sätt att varva ner, men jag har inget badkar. Så ikväll kom jag på lösningen. Mitt behov av att bottna hojtade så högt att det bara var att lyssna. Jag tände två ljus och satte in dem i badrummet. Satte mig på golvet i duschkabinen och lät det varma vattnet skölja över mig. Jag hade nog inte tänkt att sitt så länge, men tiden försvann i vattnet. Jag satt där och skapade min alldeles egna ångbastu. Fortfarande förtrollad av ljusen, lugnet och ångan, så skrubbade jag varje millimeter av min kropp. Jag gjorde det samtidigt som jag verkligen tog mig tiden att känna kärlek till varje del av min kropp och vara tacksam över att ha den kropp jag har. Efter duschen smörjde jag in mig med samma noggrannhet och närvaro. Det var länge sen jag tillät mig den närvaron genom hela proceduren, men en borde ta sig tid oftare att verkligen uppskatta sin kropp. Att riktigt se den, Krönika Text: Matilda Sjödell känna den och ge den kärlek. Inte för att den är snyggare än någon annans. Inte för att den är bättre än någon annans. Inte för att den är sexigare än någon annans. Men för att den är snygg, bra och sexig. Det är ingenting nytt att det är viktigt att uppskatta och älska sig själv, men ibland ändå nödvändigt att påminna sig om i en tid där det mesta görs i farten och på rutin. Ikväll hittade mina fötter botten igen och den känns fast och full av kärlek. Jag står kvar här ett tag innan jag slänger mig iväg igen augusti september

6 Regnbågsfestivalen Regnbågsteatern Är Du intresserad av teater? Du vill kanske stå på scen? Eller bakom scen? Du vill kanske syssla med ljus eller ljud? Du skriver kanske texter som vi kan framföra? Vi behöver fler medlemmar nu!. När vi inte repeterar eller har dramaövningar på MAF, går vi på teater eller hittar på annat skoj. Kontakta mig om Du vill vara med i Sveriges bästa gayteatergrupp! bohandberg@malmo.rfsl.se Golden Ladies Södra för kvinnor i åldern 40+! är en grupp och ett forum för lesbiska och bisexuella kvinnor i åldern 40+, här finner vi en gemenskap med varandra under enkla former. För sommaraktiviteter se hemsidan. För mer information besök gärna vår hemsida: Ni är hjärtligt välkomna på våra caféer. SKRIV TILL HBT! hbt@malmo.rfsl.se Oktober kan vara en tung månad, men om man vet att man har Regnbågsfestivalen att se fram emot den oktober så känns det genast betydligt ljusare. Under festivalen kommer det som vanligt att vara föredrag, kulturarrangemang, fester, parad och mycket annat. Vill du bidra med något? Vill du hjälpa till med förberedelser eller att jobba under festivalen? Är du med i en annan förening som vill bidra med något? Vi behöver många som engagerar sig för att det ska bli en bra festival. På regnbågsutställningen får alla konstnärer och konsthantverkare, proffs såväl som amatörer vara med. Anmäl dig till: eva.tornegren@malmo.rfsl.se så får du mer information. 6 augusti september 2007

7 GRAFISK FORM: DIABLO / JAR 2007

8 Noterat Text: RFSL:s förbundskansli RFSL erkänt av FN FN:s råd för sociala och ekonomiska frågor, ECOSOC, har antogit RFSL:s ansökan om konsultativ status. Frågan var kontroversiell och föregicks med lång debatt och beslutet fattades i strid med NGO-kommitténs förslag. FN:s råd för sociala och ekonomiska frågor, ECOSOC, antog idag RFSL:s ansökan om konsultativ status med röstsiffrorna 22 för och 14 mot. Beslutet har föregåtts av kraftiga påverkanskampanjer från länder som inte anser hbt-personer rättigheter som legala, tex Egypten. Beslutet är enormt glädjande men arbetet för att erhålla det har visat behovet av en tydlig röst som för hbtpersoners rättigheter i FN:s arbete. Homosexuella, bisexuella och transpersoner förföljs i ett stort antal av FN :s medlemsländer. ILGA och Amnesty Internationals beräkningar visar att det i dagsläget finns ett nittiotal länder i världen där homosexuella kontakter är olagliga. I flera länder riskerar gruppen dödsstraff enbart på grund av sin sexuella läggning. - RFSL har nu möjlighet att tillsammans med andra påverka och förbättra situationen för hbt-personer i världen, fortsätter Sören Juvas. - Vi kommer att göra vad vi kan för att alla ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

9 Borgerlig vigsel i kyrkan Vi står där och väntar. Vigseln är utsatt till klockan i Sankta Karins klosterruin mitt i Visby. Himlen är grå och det är inte överdrivet varmt trots att det är den 10 juli. Två poliser står på torget utanför grindarna. Familj Text: Sara/Claes Bild: Mathilda Piehl Ett hundratal uppklädda, omklädda, svartklädda, sommarklädda gäster har kommit. Det är vänner, politiker, bekanta och jobbarkompisar till i första hand Sören som infunnit sig. Tasso Stafilidis, för dagen klädd i en svart grekisk folkdräkt, är ceremonimästare och nu prickar han av alla efterhand som vi uppenbarar oss entrén. Gästerna läskar sig med Pommac i champagneglas och tuggar salta jordnötter. Tasso öppnar ceremonin med att berätta att Sankta Karin varit ett munkkloster, så dagens bröllopspar är förmodligen inte det första samkönade kärleksparet som vistats innanför dess murar. Tio över fem ljuder Gärdeby gånglåt ur högtalarna och bröllopsparet uppenbarar sig - bakom oss! Båda är klädda i folkdräkter med svarta rockar och vita strumpor. Rättviksbördige Daniel Juvas har valt leksandsdräkten med gula skinnbyxor, röda knätofsar och vackra broderier på den mörkblå rocken. Sören Andersson är klädd i Stora Mellösas sockendräkt med svarta bomullsbyxor och en tvärrandig väst. Daniel går till vänster om Sören. De går ganska snabbt. Hand i hand. Gästerna öppnar upp en gång fram till Madelaine Vilgren som är vigselförrättare. Madelaine är socialdemokratisk landstingspolitiker från Ödeshög, men vi känner henne bättre som RFSL:s förbundskassör. Madelaine gör inte som andra vigselförrättare. Hon låter bröllopsparet själva fråga var-andra. När Daniel frågar, tager du mig, Daniel Juvas, till din äkta make att älska och respektera i nöd och lust, svarar Sören ja. Och detsamma gör Daniel när Sören frågar honom. I samma ögonblick som de båda uttalar sina löften, låter vår Herre de gråa molnen skingras och solen sprida sitt allra mest skinande ljus över scenen. Tårarna blandas med skratt och ännu mera tårar. Efter man bytt ringar och de båda förklarats för äkta makar får de kyssa varandra för första gången som gifta. Claes Nyström och Hillevi Larsson bidrar stämningsfullt med vackra ballader under ceremonin. Trots att det är så nära utomhus man kan komma, är det strängeligen förbjudet att både röka, kasta ris och dricka alkohol i ett fornnminne. Men Pommac går bra och det skålas flitigt. Och hurra får man också göra - både tre och fyrfaldigt! Regnbågsföräldrar Du som funderar på att skaffa barn eller kanske redan har gjort det kan fortfarande anmäla ditt intresse till höstens studiecirkel i detta ämne. Tag kontakt direkt med Emma på: em_797@yahoo.se augusti september

10 Maya och Charlotte! Nybörjarintroduktionen hölls av Charlotte Rivero och Per Berséus QUEERTANGOFEST P Å I Den 25e maj var det queertangofest på Indigo. Kvällen inleddes med en nybörjar introduktion som hölls av Charlotte Rivero från Tangoverkstan och Per Berséus från Tangokompaniet. Ca 40 lite nervösa och nyfikna personer var snart fullt absorberade av tangomusiken och kommunikationsövningar. Introduktionen varade en timme och efter- åt var det dans till sena timmen. Blivande queertangodansare? Text & Bild: Matilda Sjödell

11 Linda koncentrerad på att föra P Å INDIGO De flesta stannade och dansade. Några vänner från Malmös tangoscen kom efter introduktionen och dansade loss och Luis Cono från Tango Sofielund spelade skivor tillsammans med Charlotte. Många nya vänskapsband knöts och många tangostjärnor tändes. Det var en fantastisk kväll med underbart varm och öppen stämning. Till hösten häller Charlotte en kurs i Queer- tango här i Malmö. Kursen börjar den 13 september och kommer sedan att vara 8 torsdagar i rad, Pris 1000:-. än så länge går det inte att anmäla sig, men det går att skicka en intresseanmälan till info@cafebanjo.se. Som jag längtar till kursstarten! Om du är nyfiken på vad Queertango är så besök: Härlig stämning med glada skratt och dans! Tack alla som kom och förgyllde denna fantastiska kväll! Matilda Sjödell

12 Ingrid spelade fantastisk mus Sofie, Annica och Linda Underbar barpersonal! Jessi, Martina och Bengan tog en kort paus från dansgolvet Natalie och Jessica va

13 Ulrika, Charlotte och Emma gillar tjejfesterna! Monika och Ame hade bästa platsen i baren! Den 7 juli var det tjejfest på Indigo och dansgolvet var fullt! Dj Ingrids musik lyckades till och med få upp barpersonalen på bardisken till allas jubel! Text & Bild: Anna-Malin Blomqvist tastisk musik! h Jessica var på besök från Stockholm! IndIndra och Jun var hetast på dansgolvet!

14 Reportage Text & Bild: Anna-Malin Blomqvist Riga Friendshipdays Vilken fantastisk kväll! Så många människor från olika platser i världen samlade för att stödja Rigas HBT-personer i deras Pride! Här står vi och trängs, leendes på dans golvet. Musiken är underbar och vi dansar lyckliga. Just nu finns det inget hot men polisen är ständigt närvarande. 3 pikébussar utanför föreläsningssalarna. På väg till kvällens fest ser vi polisbilar upp till 3 kvarter bort. Många vill oss illa. Vi blir informerade om att morgondagens parad, i en inhägnad park, samlar 400 personer som tycker som vi och 350 poliser som skydd - medan motdemonstranterna väntas bli ! Jag känner mig inte ens rädd eftersom jag inte kan greppa informationen. Den kommer inte förbi spärren som säger: Behöver du någon att prata med? Har du väntat för länge? arbete familj fritid Jag har mottagning mitt i Malmö och är dipl. samtalsterapeut från HumaNova. Ring för mer information. Anna-Malin Blomqvist Inget kommer att hända. Vi har ju rätten på vår sida. Men hur ska 350 poliser skydda oss från personer som tror att de har guds tillåtelse att kränka och skada oss? Om de inte nöjer sig med att skrika så är vi fångade innanför staketen. Vi kommer ingenstans! Vi kanske kan hoppas att lokalbefolkningen sluter upp i en skyddande ring runt oss.. Jag vet att det inte händer. Vi vet alla att det inte händer. Vem ska skydda oss då? Vi har ju rätten på vår sida. På väg till samlingen kl. 11 på söndagen känner jag mig uppspelt och nyfiken. Jag vet inte alls vad jag ska vänta mig. Utanför parkens höga staket finns det ytterliggare avspärrningar ca 20 meter bort. Där finns bussar som ska ta oss i säkerhet efteråt, polispiketer med både skottsäkra glas och galler. Runt hela parken står kravallklädda poliser uppställda. De ser ut som ninjas helt svartklädda med bara ögonen synliga. Vid varje ingång står extra poliser och bara en av fyra grindar är öppen. Vi får visa våra namnbrickor från Mozaika och poliserna går igenom våra väskor. Bara några hundra meter in i parken tittar två män på oss, slår ihop sina händer och säger med ett, inte helt ok leende, Ah! Lesbianer!. Känslan av säkerhet mattas av en aning.. Runt fontänen i parken ligger regnbågsflaggor, svenska flaggor och budskap om mänskliga rättigheter utspridda. Stämningen är glad och, än så länge, avspänd. Några bunkrar vatten i kiosken 14 augusti september 2007

15 (vi vet ju inte hur länge vi behöver stanna), andra blir intervjuade av QX och resten pratar förväntningar och strategier. Linda Johansson från RFSL Stockholm och HoF (Homosexuella i Försvaret) är ansvarig för den svenska delegationens säkerhet. Hon informerar om tider, regler som ska följas, var vi ska mötas upp om något händer och var vi blir av efter paraden. Om vi på något sätt provocerar motdemonstranterna kommer vi att bli arresterade. Samma gäller om vi går på gräsmattorna i parken(!). Vi ombeds tänka på att det som är självklart i Sverige kan uppfattas som provocerande här, d.v.s. helst inga kyssar. När vi ställer upp till paraden börjar några motståndare skrika vid ingången. På insidan samlas snabbt media, polis, arrangörer och deltagare. Vi som står kvar i leden hör inget utan väntar bara smått oroliga. Efter en stund lugnar det ner sig och vi börjar sakta tåga längs med parkens kanter. Det är en mycket mindre grupp än förväntat som samlats utanför parken och samtidigt är vi fler än förväntat på insidan. Cirka tusen på båda sidor om staketet. Vi går sakta och tittar på människorna som skriker och gör fingret åt oss. Vi bär plakat som påminner om att hbt-rättigheter är mänskliga rättigheter och emellanåt drar någon igång en ramsa som vi andra svarar på. RFSL Ungdom Malmö sjunger självklart högst och tystnar inte en enda Fortsättning på nästa sida augusti april september maj

16 Reportage... forts. från föregående sida gång. Jag känner mig stolt! Var gång vi närmar oss staketen skriker motståndarna Go home! eller Sit down and take of your pants! (?). Vid en av sidorna ser vi de helsvarta poliserna tåga i dubbla led. Hotet känns nu ännu mer påtagligt poliser har satts in för att skydda oss. Polismakten tar det på större allvar än förra året då i stort sett inget skydd fanns. Det känns läskigt. Jag känner mig säker men ändå medveten om hur snabbt något kan gå fel. Efter paraden, som i efterhand klassades som lugn av media men i verkligheten kantades av öppet förtryck och hot, talar en blandad grupp människor från scenen, bl.a. Sofia Sjöö från Stockholm Pride och Krister Fahlstedt från HoF. En lettländsk präst talar om människovärde och att lyfta ögonen från de religiösa skrifterna. Han är en av Lettlands mest hatade män och kan inte längre få jobb eftersom han är öppen med vem han älskar. Talarlistan är slut och vi får två val från scenen. Lämna parken till fots eller med bussarna innanför avspärrningarna om du är rädd. Jag lämnar INTE parken gåendes! Det är ju omöjligt! Tusen personer som bara väntar på någon att ta ut sin ilska och sin rädsla på. Vi går mot bussarna och hör snart en hög smäll några hundra meter framför oss. Alla stannar upp. Vi tittar med oroliga blickar på varandra. Ska vi stanna i parken eller fortsätta mot bussarna? Alla börjar röra sig, försiktigt, igen. Hela ledet befinner sig i grindarna när jag ser rök och flammor och hör en smäll som slår lock för öronen. Jag står helt stilla och ser hur människor springer mot mig med livrädda ansiktsuttryck. Det känns som om jag är mitt i ett krig. Det känns helt overkligt. Det här händer inte. De som står närmast smällen ser inte flammorna utan tror att motdemonstranterna skjuter på oss. När jag inser att även deltagare från försvaret springer och tar skydd börjar jag dra mig åt sidan. Jag känner mig inte rädd bara väldigt uppmärksam på all rörelse och kroppen är på helspänn. Åsa Petersen, från Aftonbladet, försöker chockad ta skydd bakom ett träd. Den tjugo centimeter långa smällaren landade vid hennes fötter och den höga smällen kastade omkull henne. Alla börjar springa mot bussarna igen och Åsa står kvar. Hon kan knappt röra sina ben. Jag lägger min hand på hennes rygg, tar tag i hennes arm och börjar tvinga henne framåt. Hon minns inte vad som hänt och hela hennes kropp spjärnar emot när jag styr henne 16 augusti september 2007

17 mot den hotfulla skrikande massan. Vi måste gå mot dem för att nå bussarna och det är fruktansvärt otäckt! Väl på bussen börjar hon gråta och be om ursäkt för att hon inte minns. Daniel Hjalmarsson berättar vad som hände, steg för steg, för att hjälpa henne. Bussarna kör oss till en hållplats utanför centrum. Dörrarna öppnas och Linda Freimane från Mozaika säger åt oss att gömma alla regnbågsflaggor och att inte gå i grupp utan sprida ut oss i stan. Vi är 5 personer som lyckas hitta tillbaka till centrum och möts av barnfamiljer med ballonger och plakat Mot homosexualism (de protesterar mot något de inte ens kan namnet på). Vilket trevlig söndagsnöje! Väl hemma på Arlanda påminns vi om hur nära Lettland och hatet är. Ett femtiotal personer som rest med RFSL väntar på sina väskor vid bagagebandet när plötsligt någon pekar på en blå resväska med ett stort No Pride klistermärke. Vi följer efter väskan på bandet och när en äldre man plockar ner den säger Linda från HoF med bestämd röst You have to remove that sticker! It s against the law in Sweden. It s discrimination. You have to remove it now! Vi har rätten på vår sida här i Sverige men får inte glömma att bara en timme bort kämpar stora grupper mot oss. Utan det internationella stödet hade inte paraden i Riga kunnat genomföras. augusti september

18 Debatt Text: Babak Rahimi Hederskultur även i svenska hem Såväl internationellt som här hemma pågår ett arbete för att skydda offer för hedersvåld. Och det är bra. Regeringen har meddelat att våldsutsatta kvinnor och unga tjejer som blir utsatta för våld på grund av föreställningen om heder får bättre skydd. Och det är också bra. Men samtidigt kan jag inte släppa tanken att hela diskussionen om hederskultur och hedersvåld luktar både homofobi och rasism. För det finns en tendens att relatera hedersvåld till specifika kulturer, religioner eller etniska grupper, vilket stigmatiserar och skapar ett vi-och-dom tänkande och i samma veva hävda att hedersvåld förekom ALDRIG i svenska hem. Nähä. Missförstå mig rätt. Hederskultur existerar och den måste motarbetas. Begreppet hederskultur skapades inte av smygrasister för att med kvinnans utsatthet som slagträ slå ner den mörke mannen, vädra sin islamofobi eller förespråka en mer restriktiv flyktingpolitik gentemot asylsökande från muslimska länder. Smygrasister har varken hjärnkapacitet att planera något sådant eller är så pass kända som kvinnorättskämpar att de skulle ha tagits på allvar om de hade initierat begreppet. Hederskultur existerar. Den definierar ett socialt beteende som vill upprätthålla heder, genom att avlägsna skammen som sexuellt umgänge som anses bryta mot samhällets normer medför. Hedersvåld och hederstvång är inget annat än vålds- och tvångsmekanismer som används för att disciplinera människors sexuella beteende och det är en viktig sexualitet. De kulturella normerna för sexuellt umgänge och sexualitet är samhällsspecifika, likaså tvångs- och våldsmekanismerna. I ett samhälle kan sex utan äktenskap och homosexualitet vara accepterade, i ett annat kan dessa vara tabu. De olika vålds- och tvångsmekanismer kan likaså kulturellt motiveras eller förkastas i olika samhällen. På så sätt kan de olika uttrycken för hederskultur se olika ut i olika samhällen och olika samhällsgrupper, men det bara bekräftar att fenomenet hederskultur är universellt och måste därför också motverkas universellt. Debatten om hederskultur lider av en begreppsförvirring när det kommer till praktiska åtgärder. I stället för att se, förstå och delta i kampen mot hederskultur som en del av människors sexuella frigörelse har hederskultur blivit en het exotisk krydda i samhällsdebatten. Många debattörer utgår ifrån att hederskultur inte existerar i Sverige och en majoritet av politiker är eniga om att åtgärder mot hederskultur måste riktas till de familjer som kommer hit från andra länder. Minns du den tragiska historian om Fadima som mördades för att hon ville ha ett förhållande som familjen var emot? Minns du att hela Sverige blev engagerad 18 augusti september 2007

19 efter hennes död för att förstå hur kurder överhuvudtaget kunde tro att de hade något att säga om flickans rätt till kärlek. Nu ska jag inte prata om henne, men föreställ dig en kurdisk flicka/pojke som vill gifta sig med en samkönad. Tror du hela Sverige kommer att stödja hennes rätt till kärlek då? Det tror inte jag. Jag tror en massa homofober inom Svenska kyrkan kommer att sätta sig emot att deras äktenskap ska hållas i en kyrka om de nu väljer det. I min begreppsvärld är alla sociala tvångsmekanismer som vill begränsa den sexuella friheten en form av hedersvåld. Oavsett om det handlar om en kurdisk flicka som vill gifta sig med en svensk man eller om det handlar om en person som vill gifta sig med en samkönad. För ett tag sedan intervjuade jag Hans Knutagård och Elisabet Nidsjö i RFSL Malmö. Enligt Hans Knutagård är heder ett värdebegrepp att bygga ett samhälle på. I en familjestat bär heterosexuella normer dessa i sig totalitära hedersvärden som definierar homosexualitet som en skam, hindrar människor att leva som enskilda individer med rätt att välja sin partner och sin väg. det tycker jag är bra Och Elisabet Nidsjö menar att våld handlar mer än bara fysiskt våld. Hot om våld, medvetenhet om straff, utfrysning och ekonomiska följder är andra sätt att utöva våld mot någon. Och varför inte prata om institutionellt våld när en kärleksrelation mellan homosexuella par inte anses lika helig och delar av svenska kyrkan kraftigt motsätter sig till homoäktenskap. Är inte det ett tillräckligt bevis för hederskulturen i Sveriges svenskaste institution? Det är bra att regeringen vill bekämpa hederskulturen, men det är inte bra att helhetsbilden försvinner. Varsågod Nyamko Sabuni! Det finns kunskap att hämta inom RFSL om kampen mot hedersvåld. Och det finns människor som blir utsatta för hedersvåld både inom familjen och i arbetslivet och i kontakt med myndigheter, och många har inte utländskt klingande namn. Varsågod ministern! Vill du på allvar bekämpa hedersvåld? Här finns både behov och kompetens. Babak Rahimi är ansvarig utgivare för antirasistiska tidskriften Mana augusti september

20 Bokrecension Text: Bertil Kastberg En uppgörelse med dagens bögkultur Fem bögar av den allra jävigaste sorten har kommit ut med en mycket läsvärd debattbok. De har tröttnat på den bögkultur som omger oss i Sverige av idag och ansluter till den kritik mot gaykulturens mittfåra som formulerats på senare år i USA och England. Författarna är bittra och gnälliga och stolta över det. De vill skapa debatt, röra om och få andra att göra något eget. Om man nu inte jublar av lycka över rosa plånböcker, designade kalsonger och homovänliga b- och c kändisar. Här har man mage att kritisera dagens svenska bögkultur som självbegränsande, infantil och enkelspårig. Bögvärlden har blivit ett enda stort harmlöst schlagerparty. De vill istället ge puggorna rätten att vara kreativa, självtillräckliga, engagerade, fjolliga, experimentella, bittra, punkiga, arga, sunkiga, politiska, mondäna, intellektuella, ledsna eller bara riktigt jävliga. Gaykulturen har gått från att vara underground till att bli mainstream, tydligast manifesterat i Pridefestivalen, Gaygalan och tidningen QX. De egna kulturella uttrycken har försvunnit, i stället har heterogoy- kulturen omfattats, och därtill dess mest urlakade inslag, typ Carola och Lena Philipsson samtidigt som många stora företag flörtar öppet med homopubliken i annonskampanjerna. Vi har lyckats etablera oss som konsumenter, som en stark målgrupp. Prideparaden är inte något annat än en enda stor manifestation av köpkraft. Utöver konsumtionen är det inte så mycket bevänt med någonting enligt författarna. Men artiklarna i antologin är inte ett manifest, klassperspektivet vägs inte in, utan syftet med Bögjävlar är att kritiskt granska bögvärlden, inte hela hbt samhället som sådant. Man vill skapa enad front mot det infantila och enkelspårig gaysamhället. De är helt enkelt trötta på att alltid förväntas vara glada och snälla. BÖGJÄVLAR Av Daniel Björk, Tomas Hemstad, Stefan Ingvarsson, Petter Wallenberg och Roger Wilson Bokförlaget Atlas ISBN: Man menar att en stor del av Sveriges och många andra länders bögar i dag finner sig i att vara passiva bimbos. De vill i stället bli tagna på allvar och tillåtas utvecklas. Boken handlar om att puggor liksom alla andra har rätt att vara hela människor, så mycket mer än de schablonbilder vi tillåts att vara och allt börjar med vår självbild. Författarna vill stämma till eftertanke, vill provocera och skrivit en mycket underhållande och annorlunda bok. Men inte nog med det, diskussionen fortsätter på deras blogg; och i Stockholm under Prideveckan i år ska de ställa till det med en alldeles egen Vogue-bal. 20 augusti september 2007