STRÖMSTADS KOMMUN. Välfärdsredovisning 2012
|
|
- Hanna Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STRÖMSTADS KOMMUN Välfärdsredovisning 212
2 2 Framtagen i Utvecklingsenheten av Johanna Jonsson April 213
3 Innehållsförteckning Inledning 4 Sammanfattning 5 Den sociala dimensionen 6 Jämlika och jämställda livsvillkor 7 Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande 12 Ökat arbetsdeltagande 14 Åldrande med livskvalitet 16 Goda levnadsvanor 18 3
4 Inledning Välfärdsredovisningen syftar till att ge en bild av utvecklingen i s kommun och är ett sätt att följa upp kommunfullmäktiges vision om en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling. Fokus ligger på hela samhällsutvecklingen och inte på de verksamheter som finns inom organisationen kommun. Redovisningen skall vara ett underlag för diskussion och prioriteringar kring hur KF:s övergripande vision och mål kan nås. Redovisningen görs varje år och utgår från den senast tillgängliga statistiken. Kommunfullmäktiges vision för s kommun lyder: s kommun har en balanserad och långsiktigt hållbar utveckling där livskvalité, miljö- och kulturvärden stärks. Till kommuns vision finns fyra övergripande mål för innevarande mandatperiod: Ökat medborgarengagemang Förbättrad folkhälsa Effektiv ekonomisk och ekologisk hushållning Offensivt samhällsbyggande I välfärdsredovisningen beskrivs utvecklingen utifrån den sociala dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling, som kommunen har med som en viktig del i visionen, fick genomslag igenom Brundtlandskommissionens rapport i slutet av 198- talet. Hållbar utveckling handlar om att tillfredställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter och behov och är beroende av både ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Innefattar aspekter rörande hälsa, arbetsförhållanden, sociala förhållanden samt människors trygghet och möjlighet att vara delaktiga. Miljömässig Handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social Ekonomisk Innefattar aspekter som ekonomiska resurser, utveckling och tillväxt. 4
5 Sammanfattning Den sociala hållbarheten påverkas av att skillnaderna i hälsa har ökat de senaste årtiondena. I det område med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Dessa skillnader återfinns även i Norra Bohuslän. s goda tillväxt påverkar befolkningens ekonomiska förutsättningar i positiv riktning. Många har jobb och endast ett fåtal är berörda av försörjningsstöd. Tillväxten bidrar även till ett levande med kultur, föreningar och mötesplatser. Samtidigt går det att anta att gruppen med försörjningsstöd har sämre hälsa än övriga och det är viktigt att reflektera över om alla har lika tillgång till mötesplatser och kultur. Utbildningsnivån är relativt låg i vilket är en viktig faktor för hållbar utveckling. I statistik går det att utläsa att intresset för högskolestudier bland sbor och ungdomar är relativt lågt, det finns även grupp ungdomar som inte klarar målen i skolan. Det är lätt för ungdomar att få jobb vilket kan påverka viljan att studera vidare. Det finns signaler på att ungdomar upplever att det är tuffa villkor i de jobb som finns att erbjuda. Så många som 25 % av ungdomar år i upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är viktigt att ställa sig frågan hur den omgivande miljön med god tillgång på alkohol, godis, läsk och tobak påverkar alkoholvanor och övervikt. Jämlikhet i hälsa Jämställdhet Upplevd trygghet Våldsbrott Delaktighet Försörjningsstöd Psykiskt välbefinnande Delaktighet Betyg i åk 9 Fullföljd gymnasieutb. Studier på högskola Utbildningsnivå Arbetslöshet Ohälsotal Allmänt hälsotillstånd Socialt deltagande Fallolyckor Övervikt och fetma Fysisk aktivitet Alkohol Tobak Narkotika 5
6 Den sociala dimensionen Den sociala dimensionen har starka beröringspunkter med folkhälsoutveckling och innefattar aspekter som arbete, utbildning, boende, trygghet, delaktighet och sociala förhållanden. I s kommun har folkhälsoarbetet sin utgångspunkt i kommunens strategiska plan och övergripande mål, men även de nationella folkhälsomålen och Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. Välfärdsredovisningen är indelad efter utmaningarna i policyn. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy har följande utmaningar: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor 6
7 Jämlika och jämställda livsvillkor I Sverige har klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den sämsta ökat påtagligt under de senaste decennierna. Våra livsvillkor styrs av förhållanden som utbildning, inkomst och delaktighet. Strävandet efter jämlika och jämställda livsvillkor är beroende av ett gott folkhälso- och välfärdsarbete inom flera områden. De indikatorer som valts för att beskriva jämlika och jämställda livsvillkor är jämlikhet i hälsa, jämställdhet, delaktighet och trygghet. JÄMLIKHET I HÄLSA Klyftorna i hälsa ökar i Sverige. I Norra Bohuslän skiljer sig hälsan mellan grupper med olika utbildningsnivå. I gruppen med lång utbildning uppger fler att de har god hälsa jämfört med gruppen med låg utbildning. Det är även en mindre andel med ohälsosamma levnadsvanor i gruppen med hög utbildning. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) Andel med god eller mycket god självrapporterad hälsa i Norra Bohuslän Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Andel med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor i Norra Bohuslän JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet handlar om frihet för kvinnor och män, såväl som för flickor och pojkar, att göra sina livssval utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Jämställdhet är också en grundläggande demokratifråga som handlar om en rättvis fördelning av makt, kunskap och materiella resurser. Könsfördelning i föräldrapenning I har fördelningen av föräldrapenning mellan kvinnor och män inte förändrats mycket sedan år 25. År 211 tar kvinnor ut ca 84 % av föräldrapenningen och män tar ut 16 % vilket är en förhållandevis låg siffra. I riket går utvecklingen mot att män sakta med säkert tar ut en allt större andel av föräldrapenningen. (Källa: Försäkringskassan) Procent 3, 25, 2, 15,, Mäns uttag av föräldrapenning Munkedal Tanum 5 Kort utbildning Mellanlång utbildning lång utbildning 5,, År 25 År 26 År 27 År 28 År 29 År 2 År 211 Riket 7
8 Jämlika och jämställda livsvillkor Könsfördelning i utbildningsnivå En högre andel kvinnor har eftergymnasial utbildning. Flickor studerar också vidare i större utsträckning än pojkar. Detta gäller inte bara i utan i hela riket. (Källa SCB) 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% % 5% % Andel av befolkningen år 211, år med eftergymnasial utbildning Riket Män Kvinnor TRYGGHET Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Våld påverkar känslan av trygghet. Våld i nära relationer Antalet anmälda fall av brott i nära relationer ligger på 35 och ser ut att ha ökat senaste året, denna statistik får ses som ett diskussionsunderlag då mörkertalet är stort vad gäller anmälningar. (Källa: polisstatistik) Antal anmälda fall av brott i nära relation År 26 År 27 år 28 År 29 År 2 år 211 år 212 Våldsbrott i offentlig miljö Antalet anmälda fall av våld i offentlig miljö ökade ordentligt från år 211 till år 212. (Källa: Polisstatistik) Antal anmälda fall av våld i offentlig miljö DELAKTIGHET Delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen förutsätter att man både fysiskt och mentalt har möjlighet att delta i utvecklingen av vårt samhälle. Kommunen har prioriterat detta område både i det övergripande målet ökat medborgarengagemang samt i målet delaktiga och medskapande medborgare. Prioritering av aktiv medborgardialog är helt i linje med invånarnas önskningar. Kommunen har fått lågt betyg på inflytande flera år och mellan år 211 och år 212 sjönk betygsindex från 48 till 4. Dock verkar den yngsta gruppen (18-24 år) inte ge fullt lika lågt betyg år 212, deras index landar på 46. Då det är få ungdomar som tillfrågas får dessa siffror dock tolkas med försiktighet. (Källa: SCB:s medborgarundersökning år 28, år 2 år 211, samt år 212.) Upplevd trygghet s kommun upplevs fortfarande som trygg enligt SCB.s medborgarenkät från år 212. Kommunens höga betyg från år 28, år 2 och år 211 har inte försämrats år År 26 År 27 år 28 År 29 År 2 år 211 år 212 8
9 Jämlika och jämställda livsvillkor SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Jämlikhet i hälsa Jämställdhet Upplevd trygghet Våldsbrott Delaktighet De skillnader i hälsa som går att se i hela Sverige ser ut att finnas även i. Skillnaderna har sin grund i olika ekonomiska och sociala villkor. De kan påverkas genom ett välfärdsarbete som riktar sig till alla men anpassas utifrån olika människors olika förutsättningar. Ett exempel är att alla barn går i skolan, men att vissa kan behöva extra stöd. Även mellan män och kvinnor förekommer skillnader. Pojkar presterar sämre än flickor i skolan och en stor del av förklaringen ligger i omgivningens förväntningar. Högre förväntningar på flickor leder dessutom till att många flickor mår dåligt. Att män i i så låg utsträckning tar ut föräldrapenning kan ha att göra med att flera män har norskt ursprung, men också att många arbetspendlar till Norge. I Norge är det är nämligen långt mer ovanligt att pappor tar ut föräldraledigt. Normer och förväntningar på de olika könen kan också spela in. Det är vanligt att storstadsregioner ligger före i normer i frågor som denna. Att upplevs som tryggt kan till viss del förklaras med storleken, det sociala kittet upplevs större när många känner varandra i en liten stad. Men även i en stad som upplevs som trygg förekommer våld. Våldet ser ut att öka både i nära relationer och i offentlig miljö. Det är svårt att avgöra om brott i nära relation har att göra med att fler brott anmäls eller om det är en faktisk ökning. Våldet i offentlig miljö kan förklaras med överservering av alkohol och minskade polisresurser i samband med festande på sommaren. Inflytandeindex som redan 211 låg lågt har sjunkit och ligger år 212 på 4. Medborgarna är någorlunda nöjd med information och webbsida men det finns en utvecklningspotential vad gäller möjligheter att påverka politiska beslut och inom verksamheterna. Att värdet har sjunkit kan ha att göra med att vi är mitt i en mandatperiod och de politiska frågorna är mer aktuella under ett valår. Det behövs ytterligare analys för att avgöra inom vad och på vilket sätt medborgarna vill vara delaktiga. är inte ensamt om att ha lågt värde på inflytandefrågor, de flesta kommuner som deltar i undersökningen har liknande Jämlikhetsanalys kopplat till beslut Normkritiskt förhållningssätt i skola Vakter och polis i hamnen Skyddat boende Trygghetsvandringar Samverkansrutiner i hjälprocess för våldsutsatta Kvinnofridsnätverk Barnomsorg till alla Mansjour Brukarperspektiv inom omsorgen Demokrati i skolan Samrådsmöten Barn- och ungdomsperspektiv i beslut 9
10 Trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under barn och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. Barndomen har också ett värde i sig, barn och ungdomar är individer med medborgerliga rättigheter och kapacitet. Kommunen har valt att sätta fokus på FN:s barnkonvention genom Kommunfullmäktiges mål; barnperspektivet skall ingå i all planering. Indikatorer som valts för att beskriva trygga och goda uppväxtvillkor är ekonomiskt bistånd, välbefinnande och delaktighet. BARN I FAMILJER MED BISTÅND Att växa upp i en familj som är ekonomiskt missgynnad ökar risken för att drabbas av kroniska sjukdomar och ger sämre möjligheter till ett liv med en god hälsa. I har andelen barn som växer upp i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ökat de senaste två åren. Jämfört med riket har dock låg andel, detta gäller även jämfört med kringliggande kommuner. (Källa: registret över socialt bistånd, Socialstyrelsen.) procent 4% 3% 3% 2% 2% 1% 1% % 2 Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Riket Munkedal PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Enligt ungdomsstyrelsens senaste rapport Ung idag 212 mår de flesta unga i Sverige bra idag. Men andelen som mår dåligt minskar inte och fler ungdomar äter antidepressiva medel. I har en relativt stor andel ungdomar (16-29 år) nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med kringliggande kommuner. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal år 211) har även en relativt låg andel niondeklassare som trivs med livet jämfört med kringliggande kommuner. Samma undersökning visar på en hög andel i årskurs nio som skolkar. Det finns en tendens till ökat skolk från år 23 till fram till år 211. (Källa: Drogvaneenkät årskurs nio år 211) procent 3, 25, 2, 15,, 5,, Andel åringar med nedsatt psykiskt välbefinnande år 211 Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Tanum Västra Götaland Tjejer Killar
11 Trygga och goda uppväxtvillkor DELAKTIGHET Barn och ungas deltagande och inflytande i samhället ger möjligheter till egenutveckling och utveckling av samhället. När åringar har tillfrågats om möjligeter till inflytande och påverkan i en medborgarenkät har de i tre undersökningar gjorda mellan år 28 till år 211 tenderat att ge ett lägre betyg än äldre personer. I senaste undersökningen från år 212 har ungdomarnas betyg dock höjts och ser ut att ligga över de äldre grupperna. (Källa: Medborgarundersökning hösten år 212) Index Medborgarnas betyg på inflytande Unga år Samtliga 18 år och uppåt SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Försörjningsstöd Psykiskt välbefinnande Delaktighet Grundläggande välfärdsresurser som som ekonomisk trygghet och sociala relationer har stor betydelse för ungas hälsa och inflytande över sitt eget liv och i samhället (Källa: Ungdomsstyrelsen). Den ekonomiska tryggheten i är fortfarande hög jämfört med andra kommuner och jämfört med riket. En viktig förklaring är den goda arbetsmarknaden. Det ser dock ut som om andelen barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ökar och även bör uppmärksamma de ökande skillnaderna i hälsa och ekonomi som går att urskönja i nationell statistik. Barns levnadsstandard beror på familjens bakgrund, hur den är sammansatt och på föräldrarnas utbildningsnivå. (Källa: Socialstyrelsen) Att det finns tendenser till minskat välmående hos ungdomar kan, utöver ökande klyftor ha sin förklaring i samhällsförändringar som individualisering, ökande krav på skolprestationer samt hög konkurrens på kvalificerade jobb. (Källa: Folkhälsorapport 29) Flera ungdomar i jobbar samtidigt som de går i skolan och det finns vittnesmål om en tuff arbetsmiljö. En välutvecklad barnomsorg, skola och socialförsäkring kan fungera kompenserande för barn som växer upp i otrygga förhållanden. Möjlighet för alla att tillgodogöra sig skolan Sociala nätverk och mötesplatser Utbildning i barnkonventionen Stöd till utsatta barn Föräldrastöd via familjecentral 11
12 Livslångt lärande 12 Ett livslångt lärande påverkar hälsan positivt i alla kulturer. Lusten till lärande grundläggs i tidig ålder. Utbildningsnivå påverkar individens möjligheter för egna val av livsstil och arbete. För att utbildningen ska ha en positiv betydelse för folkhälsoutvecklingen i behövs olika utbildningsmöjligheter under hela livet. Ett av Kommunfullmäktiges mål är Livslångt lärande. BETYG I ÅRSKURS NIO Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen varierar naturligt från årskurs till årskurs men ser ut att vara ökande i. Det är fortfarande 17,5 % av eleverna som inte uppnått målen. (Källa: Skolverket) Andel (%) elever i åk nio som uppnått målen i alla ämnen FULLFÖLJD GYMNASIEUTBILDNING Riket Den tidigare positiva trenden med allt större andel 2-åringar som går ut gymnasiet med godkända betyg verkar ha brutits de senaste åren. År 212 har 66 % av s 2-åringar godkända gymnasiebetyg. (Källa: Skolverket) Andel 2-åringar med fullföljd gymnasieutbildning STUDIER PÅ HÖGSKOLA Riket totalt Andelen gymnasieelever som väljer att studera vidare inom tre år efter avslutad utbildning har legat på runt 3 % i flera år med en liten ökning det senaste året. Det innebär att har en låg andel som studerar vidare jämfört med medel i riket. (Källa: Skolverket) Övergång till högskolan (%) inom tre år efter avslutad utbildning Riket totalt
13 Livslångt lärande UTBILDNINGSNIVÅ Utbildningsnivån ökar långsamt i liksom i resten av riket. Nivån är förhållandevis låg jämfört med riket men ungefär i nivå med kommunerna i Norra Bohuslän. Kvinnor i har högre utbildningsnivå än män. (Källa SCB) Andel år med eftergymnasial utbildning År 2 År 21 År 22 År 23 År 24 År 25 År 26 År 27 År 28 År 29 År 2 År 211 Riket SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Betyg i åk 9 Fullföljd gymnasieutb. Studier på högskola Utbildningsnivå Fler och fler elever i årskurs nio når målen i alla ämnen. En anledning till de senaste två årens ökning kan vara att det nu krävs godkänt i fler ämnen för att vara godkänd till gymnasiet. Måluppfyllelsen ökar när både elever och lärare lägger mer fokus på samtliga ämnen. I årskurs nio tycker många elever att det är viktigt med en bra utbildning för att få ett bra jobb. Trots den positiva utvecklingen på högstadiet är det få elever i som väljer att studera vidare på högskola inom tre år efter gymnasiet. En förklaring är att färre elever fullföljer gymnasiet, ytterligare en är att det är lätt för ungdomar att få jobb inom restaurang och handel. Det kan också vara så att ungdomarnas syn på högre utbildning påverkas av att det finns en tradition med relativt låg utbildningsnivå och flera framgångsrika näringslivsidkare som klarat sig bra utan högskoleutbildning. s expansiva arbetsmarknad bidrar till positiva värden för hälsan i form av sociala nätverk och ekonomisk trygghet. Samtidigt skiljer sig hälsan i Norra Bohuslän mellan grupper med olika utbildningsnivå. (Källa: Hälsa på lika villkor) En god utbildningsnivå hos befolkningen är inte bara positivt för folkhälsan, det är en attraktionskraft för företag. Det är också intressant att reflektera över det motsatta, kan en trivsam livsmiljö och en varierad arbetsmarknad bidra till att locka tillbaka ungdomar som utbildat sig? Goda kommunikationer Möjligheter att studera på distans Ledarskap i skola Kännedom om utbildningar i Norge Möjlighet för ALLA att tillgodogöra sig grundskola och gymnasium 13
14 Ökat arbetsdeltagande 14 Möjligheten till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det finns starka kopplingar mellan möjlighet till egenförsörjning och hälsa/hälsoutveckling. Arbete är ett sätt att bli delaktig och bidra till samhället. Bättre hälsa i den arbetsföra befolkningen påverkar också den ekonomiska tillväxten. Indikatorer som valts för att beskriva utvecklingen på detta område är arbetslöshet, ohälsotal och upplevd arbetsförmåga. Kommunens mål om högre grad av kommunal service anpassad till efterfrågan hos näringsliv och enskilda berör denna utmaning. ARBETSLÖSA ELLER I PROGRAM Många unga vuxna i (under 25 år) är ute i arbetslivet. Arbetslösheten för denna grupp är drygt 6 % alltså oförändrat jämfört med föregående år. I jämförelse med andra liknande kommuner med gränshandel och turism som Åre, Eda, Tanum och Helsingborg har lägst arbetslöshet av alla, både bland ungdomar och vuxna. Andelen arbetslösa vuxna i följer samma utveckling som riket, fast på en klart lägre nivå. (Källa: AMS) 12,, 8, 6, 4, 2,, Arbetslösa eller i program per år Riket Riket Ungdomar Ungdomar OHÄLSOTAL Ohälsotalet* i följer rikets utveckling och sjunker och ligger nu i nivå med riket. Ohälsotalet för unga vuxna sjunker även det och är i nivå med riket. Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män, det gäller både i riket och i. (Källa: Försäkringskassan) *utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15,, 5,, 2, 18, 16, 14, 12,, 8, 6, 4, 2,, Ohälsotal (%) -64 år Ohälsotal (%), ungdomar 2-29 år Riket Riket
15 Ökat arbetsdeltagande SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Arbetslöshet Ohälsotal s arbetslöshetsiffror ligger långt under rikets. Den goda arbetsmarknaden påverkar befolkningens ekonomiska förutsättningar i positiv riktning. Många har jobb och endast ett fåtal är berörda av försörjningsstöd. Samtidigt är det viktigt att beakta att den grupp (hur liten den än är) som står utanför arbetsmarknaden har sämre hälsa än övriga befolkningen. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) Borde inte den goda arbetsmarknaden göra att även ohälsotalet i är lägre än rikets? Det finns studier som visar att människor som arbetar mår allmänt bättre i en högkonjuktur än i en lågkonjuktur. Försäkringskassan förklarar 9-talets höga ohälsotal med bland annat nedskärningar som ledde till ökad arbetsbelastning och att grupper som ungdomar, personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda kom längre ifrån arbetsmarknaden. En förklaring till att s ohälsotal inte är lägre skulle kunna vara arbetsmarknadens sammansättning och den relativt låga utbildningsnivån. Det har visat sig att anställda i yrken som kräver högskoleutbildning har en betydligt lägre ersatt sjukfrånvaro än yrken med låga eller inga krav på akademisk utbildning. Skillnaderna mellan olika yrken kan bland annat bero på skillnader i arbetsmiljö och anpassningsmöjligheter i arbetet, men också på att individer med en sämre hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning börjar arbeta i yrken med lägre anställningskrav. (Källa: försäkringskassan) Det är positivt om det är så att har en arbetsmarknad som bjuder in människor med olika arbetsförmåga till arbete. Samtidigt finns det ungdomar i som vittnar om stress kopplat till arbetsmiljön inom restaurang och handel. Ledarskap En breddad arbetsmarknad Stimulera till sociala företag och brukarråd Arbetsmiljöarbete Metoder för arbetsintegration för utsatta grupper 15
16 Åldrande med livskvalitet Andelen äldre kommer att öka vilket ställer höga krav på samhället och samhällets förmåga att anpassa service utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningar för ett åldrande med livskvalitet. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och leva ett aktivt liv. Indikatorerna som valts på detta område är upplevd hälsa, socialt deltagande och fallolyckor. ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND Andelen som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra sjunker med stigande ålder. Det skiljer så mycket som 2-procentenheter mellan den yngsta och den äldsta gruppen i. Resultatet är likt det på Fyrbodalsnivå. På Fyrbodalsnivå kan också skönjas tydliga socioekonomiska skillnader i hälsotillstånd. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) När 8-åringar tillfrågas om sitt hälsotillstånd inom hälsoarbetet åldras väl anger 91 % sitt hälsotillstånd som mycket gott eller ganska gott. Endast 9 % anger dåligt eller ganska dåligt. (Källa: omsorgskontoret) SOCIALT DELTAGANDE Lågt socialt deltagande definieras här som deltagande i högst en av tio fördefinierade aktiviteter de senaste 12 månaderna (t.ex. studiecirkel, föreningsmöten, teater, bio, offentlig tillställning, religiös sammankomst eller privat fest.) I såväl som i Fyrbodal minskar det sociala deltagandet med stigande ålder. En stor andel i åringar uppger lågt socialt deltagande. Jämfört med Västra Götalandsregionen har en stor andel personer med lågt socialt deltagande, detta gäller inte bara äldre. Fler män än kvinnor uppger ett lågt socialt deltagande. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) 9, Andel som anger bra eller mycket bra hälsotillstånd 6, Andel av befolkningen med lågt socialt deltagande 8, 7, 5, 6, 5, 4, 3, 4, 3, 2, Västra Götaland 2,,,, år 3-44 år år år, år 3-44 år år år 16
17 Åldrande med livskvalitet FALLOLYCKOR Fallolyckor kostar mycket för alla berörda. Många både fallolyckor och höftledsfrakturer går att förhindra/förebygga. Det handlar om allt från den enskildes ansvar till olika delar av samhällsplanering och underhåll av offentliga miljöer. Antalet personer med höftfraktur har ökat de senaste åren i och andelen med höftfraktur ligger något över medel för Norra Bohuslän. (Källa: Socialstyrelsens skaderegister, VEGA vårddatabas, Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli) Antal Årligt antal fallolyckor i, för personer 65 år och äldre SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Allmänt hälsotillstånd Socialt deltagande Fallolyckor Att andelen som uppfattar sin hälsa bra eller mycket bra sjunker med stigande ålder kanske är naturligt då äldre personer ofta har fler krämpor. Tillgång till hälso- och sjukvård blir extra viktigt. Det är också viktigt att uppmärksamma de socioekonomiska skillnaderna i hälsotillstånd samt till den stora andelen med lågt socialt deltagande i. Det behövs ytterligare analys för att avgöra vad det låga sociala deltagandet beror på. Utemiljö som främjar fyisk aktivitet Boende Hälso- och sjukvård Främja sociala nätverk och aktiviteter Åldras väl - hälsosamtal 17
18 Goda levnadsvanor 18 Individens hälsa och livsstil påverkas i hög utsträckning av samhällets sociala, kulturella, miljömässiga och ekonomiska förhållanden. Goda levnadsvanor kan främjas genom att skapa förutsättningar som gör att sbor kan ta ansvar för sin hälsa och göra hälsosamma val. Indikatorer som valts för att beskriva detta område är övervikt och fetma, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, tobak och narkotika. ÖVERVIKT OCH FETMA Kroppsvikten påverkas av arv, matvanor och motionsvanor. har en förhållandevis stor andel -åringar med övervikt och fetma, 29 % i senaste mätningen. I den vuxna befolkningen har 52 % övervikt eller fetma vilket är högre än i riket. (Källa: Skolhälsovård, Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) Övervikt och fetma i skolår 4 i Andel i befolkningen (18-84 år) med övervikt och fetma Riket Västra Götaland Orust Sotenäs Munkedal Tanum Lysekil Övervikt+fetma Fetma, BMI 3 och över Övervikt, BMI FYSISK AKTIVITET Männen i är mindre fysiskt aktiva än männen i Tanum. Andelen män och kvinnor som ägnar sig åt någon typ av muskelaktivitet som städning, cykling, trädgårdsarbete eller gympa i minst 3 minuter per dag ser ut att vara låg i jämfört med kommunerna i Norra Bohuslän. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) Däremot visar en undersökning i årskurs nio att en stor andel elever motionerar två gånger i veckan eller fler. (Källa: Drogvaneenkät årskurs nio, år 211) ALKOHOL har en hög andel alkoholkonsumenter i årskurs nio, både jämfört med riket och Norra Bohuslän. Framför allt är det flickorna som sticker ut, nästan 9 av flickor har druckit öl, vin, sprit eller starkcider. (Källa: Drogvaneenkät årskurs nio, år 211) 12 % av befolkningen (16-84 år) i har riskabla alkoholvanor - många av dessa finns i gruppen år. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211)
19 Goda levnadsvanor TOBAK Alkoholkonsumenter i årskurs nio år 211 Norra Bohuslän Riket Pojkar Flickor Bland niondeklassare finns en tendens till minskat tobaksbruk. I årskurs två på gymnasiet är nästan 6 % av pojkarna och 4 % av flickorna tobakskonsumenter. Många (5 %) har också testat vattenpipa. NARKOTIKA 17 % av ungdomarna i åk 2 på gymnasiet i Norra Bohuslän har provat narkotika (ex. spice, bensodiazepiner, cannabis, marijuana). Detta liknar nivån i riket. (Källa: Drogvaneenkät gymnasiet, 211) En annan undersökning visar att 7 % av Norra Bohusläns kvinnor i åldern år har provat cannabis. Detta är en ökning sedan 27 och högre än regionens snitt för åldersgruppen. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 211) SAMMANFATTNING OCH REFLEKTION Övervikt och fetma Fysisk aktivitet Alkohol Tobak Narkotika Bland både vuxna och barn finns en hög andel med övervikt och fetma i. Minskad vardagsaktivitet, på jobbet, på fritiden och i transport däremellan är en förklaringen till att fetma och övervikt ökat i Sverige de senaste 25 åren. I går det att se att en relativt låg andel av den vuxna befolkningen är fysiskt aktiva. De yngre är aktiva i något högre utsträckning men frågan är om det är tillräckligt. s goda tillgång på läsk och godis påverkar med stor sannolikhet utvecklingen. Det kan även finnas ett samband med den relativt låga utbildningsnivån i. Även alkoholkonsumtionen är hög i, framför allt bland ungdomar. Ungdomars konsumtion påverkas av föräldraattityder men även av hur lätt det är att få tag på alkohol. På en semester och handelsort som finns det gott om serveringstillstånd och flera systembolag. Troligen påverkas attityder av att uteserveringar, semesterfirande och systembolagsköer är en så naturlig del av s identitet. Det är viktigt att vara uppmärksam på utvecklingen av Cannabisanvändande och Spice såväl som tobakkonsumtionen på gymnasiet. Bra kost i skolan Cykel- och gångvägar Tobaksfri skolgård Stöd till ungdomar som riskerar att hamna i Cannabismissbruk Föräldrar som är restriktiva till ungdomsdrickande Tobakskontrakt i skolan Fysisk aktivitet i skolan Skolgårdar som inspirerar till rörelse 19
20 Besöksadress: Norra Bergsgatan 23, Tel: epost:
Välfärdsredovisning 2013
STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merFolkhälsoindikatorer för Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland
FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merAlingsås folkhälsomål 2019
Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för
Läs merStyrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merFolkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Läs merVälfärdsredovisning 2009
Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merFolkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merVälfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF
Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merFolkhälsoindikatorer Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer Umeå kommun 2016-12-06 Folkhälsoindikatorer 2016 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merGrön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merStrategi för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun
Strategi Sida 1(8) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Strategi för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2018-2022 Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2018-05-14 Dokumentägare: Folkhälsostrateg
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merPresentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merFOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal
FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. Välfärdsnyckeltalen tar sin utgångspunkt från det nationella folkhälsomålet med
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare
VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merT",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
Läs merFOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal
FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merHÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan
Läs merHälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,
Läs merFolkhälsoindikatorer Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer Umeå kommun Foto: Tim Mossholder 2018-02- 22 Folkhälsoindikatorer 2017 I denna rapport redovisas senast tillgängliga data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merVälfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet
Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2
Läs merPrioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun /267
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,
Läs merFolkhälsoplan Härjedalens kommun. Politiska mål och ambitioner
Folkhälsoplan Härjedalens kommun Politiska mål och ambitioner 2018-2020 Vad är folkhälsa? ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom och svaghet
Läs merVälfärdsredovisning 2007
Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2012 Diarienummer: 2013/266 Antagen av kommunfullmäktige 68/2013 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande...
Läs merSTYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet
Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merPÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
Läs merSocialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
Läs mer