DOM Jönköping

Transkript

1 1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 2 Rotel 25 DOM Jönköping Mål nr B ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Linköpings tingsrätts dom den 16 mars 2012 i mål nr B , se bilaga A PARTER (antal tilltalade 2) Klagande och motpart (tilltalad) Karin GUNILLA Brynell Johansson, Vallsbergsvägen Väderstad Ombud och offentlig försvarare: Advokat Sture Larsson Advokatfirman Sture Larsson AB Stora Torget Eksjö Klagande och motpart (målsägande) Björn TORGNY Jönsson Ombud: Sture Lindqvist Box Lidingö SAKEN Förtal m.m. HOVRÄTTENS DOMSLUT Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet. Hovrätten undanröjer tingsrättens dom i den del som den avser skadestånd och avskriver målet i den delen. Sture Larsson får ersättning av staten med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 380 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2223 Hovrättsgränd måndag fredag Jönköping E-post: gota.hovratt@dom.se 08:00-16:00

2 2 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 Staten ska stå för kostnaden för försvararen. Hovrätten befriar Gunilla Brynell Johansson från skyldigheten att till staten återbetala kostnaderna för försvararen vid tingsrätten och i hovrättens mål B Torgny Jönsson ska stå för sina rättegångskostnader i hovrätten.

3 3 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Linköpings tingsrätts dom den 16 mars 2012 i mål nr B , se bilaga A PARTER (antal tilltalade 2) Klagande och motpart (tilltalad) Dzelila Piric, Mårdtorpsgatan 29 Lgh Linköping Ombud och offentlig försvarare: Advokat Sture Larsson Advokatfirman Sture Larsson AB Stora Torget Eksjö Klagande och motpart (målsägande) Björn TORGNY Jönsson c/o Bennhagen Husie Boställe Husievägen Malmö Ombud: Sture Lindqvist Box Lidingö SAKEN Förtal m.m. HOVRÄTTENS DOMSLUT Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet. Hovrätten undanröjer tingsrättens dom i den del som den avser skadestånd och avskriver målet i den delen. Ersättning till försvararen: se domslutet för Gunilla Brynell Johansson. Hovrätten befriar Dzelila Piric från skyldigheten att till staten återbetala kostnaderna för försvararen vid tingsrätten och i hovrättens mål B

4 4 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 Torgny Jönsson ska stå för sina rättegångskostnader i hovrätten.

5 5 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 YRKANDEN I HOVRÄTTEN Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har yrkat att hovrätten ska ogilla åtalet. Torgny Jönsson har yrkat att hovrätten ska bifalla åtalet fullt ut. Han har återkallat sin talan såvitt avser skadestånd och yrkat att hovrätten ska undanröja tingsrättens dom i den delen. Parterna har motsatt sig varandras ändringsyrkanden. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har inte haft någon erinran mot att tingsrättens dom i skadeståndsdelen undanröjs och att målet avskrivs i den delen. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i hovrätten. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har även yrkat att de ska befrias från att till staten återbetala kostnaderna vid tingsrätten och i hovrättens mål B UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN Tingsrättens ljud- och bildupptagningar av förhören med Torgny Jönsson, Gunilla Brynell Johansson, Dzelila Piric och Per-Olof Brehmer har spelats upp. Den skriftliga bevisning som åberopades vid tingsrätten har tagits upp även i hovrätten med undantag för skrivelserna från Henrik Tham och Jonas Öberg. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har som ny bevisning i hovrätten åberopat en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 10 november 2009 i mål B , en artikel från Expressens nätupplaga angående ett påstått bedrägeri mot Lasse Kronér och en dom från Malmö tingsrätt den 20 december 1994 i mål B 1764/89. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Tillämpliga regler Bestämmelsen om förtal finns intagen i 5 kap. 1 brottsbalken. Paragrafen kan sägas bestå av två led, ett första led (första stycket i paragrafen) som anger det straffbara

6 6 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 området för förtalsbrottet och ett andra led (andra stycket i paragrafen) som innehåller en regel om undantag från straffbarheten. Enligt första stycket i paragrafen ska den dömas för förtal som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Undantagsregeln om straffrihet i andra stycket blir tillämplig om den som lämnar den nedsättande uppgiften var skyldig att uttala sig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgiften och han eller hon visar att uppgiften var sann eller det fanns skälig grund för den. Som hovrätten återkommer till i det följande torde det även finnas vissa situationer där undantagsregeln i andra stycket i och för sig inte är tillämplig men ansvar för förtal likväl inte bör ådömas. Uttalandena och deras sammanhang Åtalet mot Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric grundar sig på vissa uttalanden i en uppsats som de båda författade inom ramen för en kurs vid Linköpings universitet. Enligt kursplanen var kursen en s.k. fristående kurs som behandlade finansiella kriser och ekonomisk brottslighet utifrån ett samhällsekonomiskt och historiskt perspektiv. Kursen bedrevs på halvfart och innehöll ett antal föreläsningar och seminarier. Resultatet skulle redovisas i en hemuppgift och en uppsats. Utöver detta skulle den studerande utöva självstudier. Ett 20-tal studenter deltog i kursen. Av de upplysningar som lämnats i målet framgår att Gunilla Brynell Johansson vid tiden för kursen hade sitt ordinarie arbete på en bank i Linköping, medan Dzelila Piric var tjänstledig från en anställning på Statoil för att studera nationalekonomi vid universitetet. Den aktuella uppsatsen, som har titeln Torgny Jönsson, Ekobrottsling, Maffians bankir och en första klassens duperare, har ett omfång om 20 sidor. Under rubriken Empiri ges en kortfattad presentation av Torgny Jönsson och en redogörelse för tre brottmålsdomar, meddelade åren 1994, 2003 och 2009, genom vilka Torgny Jönsson hade dömts för olika ekonomiska brott. Vidare finns en kortfattad beskrivning av bl.a. uppsatsen syfte, metod och teori liksom ett analysavsnitt på en och en halv sida. Uppsatsen författades enligt vad Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har

7 7 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 uppgett av dem gemensamt under cirka tre veckor och diskuterades därefter vid ett seminarium inom den grupp studenter som deltog i kursen. De uppgifter om Torgny Jönsson som finns intagna i uppsatsen hade, enligt Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric, hämtats från de aktuella brottmålsdomarna, från artiklar om Torgny Jönsson i olika dagstidningar som författarna hade hittat på internet samt från två intervjuer. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric skickade uppsatsen till sin handledare med e-post. Denne skickade den vidare till de andra ca 20 kursdeltagarna. Senare kom uppsatsen, såvitt kan bedömas av misstag och genom universitetets försorg, att läggas ut på internet. Enligt hovrättens mening bör bedömningen av Gunilla Brynell Johanssons och Dzelila Pirics agerande utgå från vad de själva har uppgett om bakgrunden till uppsatsen. Även deras uppgift om att uppsatsen inte var avsedd att komma andra än handledaren och de ca 20 kurskamraterna till del får godtas. De uttalanden i uppsatsen som hovrätten ska ta ställning till är följande. 1. Smeknamnet Maffians bankir fick han i samband med att en polisrazzia mot hans hem ledde till en upptäckt av en resväska tillhörande Thomas Möller, Hells Angels före detta ledare. 2. Han har blivit uppmärksammad i media bland annat för att en av investerarna som har blivit bedragen av honom var ingen mindre än programledaren Lasse Kronér. 3. Utifrån alla utgångspunkter i teorin kan Jönsson inte sägas vara något annat än kriminell sedan tidig ålder. Hans kriminella bana börjar i de sena tonåren. 4. Belief handlar bland annat om att visa respekt för lagen och tydligen har Jönsson aldrig gjort det. 5. Laglydighet är ett ord som inte existerar i hans vokabulär.

8 8 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 Har det förekommit förtal i objektiv mening? Hovrätten har först att ta ställning till om uttalandena utgör uppgifter i förtalsparagrafens mening, om dessa uppgifter i så fall har lämnats till annan och om uppgifterna har varit ägnade att utsätta Torgny Jönsson för annans missaktning. För att ett påstående ska utgöra en uppgift i den mening som här är aktuell ska den ha sådan bestämdhet att dess sanningshalt kan prövas. Uttalandena 1-3 ovan har sådan konkretion att det inte kan råda någon tvekan om att de utgör uppgifter i den bemärkelsen. Uttalandena 4 och 5 har en mera svepande karaktär. De innefattar emellertid påståenden om att Torgny Jönsson är en person som inte är beredd att följa lagar och regler. Påståendena är, om än något obestämda, inte så oklara att det inte går att föra bevisning om dem. Också uttalandena 4 och 5 får därför anses som uppgifter i förtalsparagrafens mening. Uppgifterna har uppsåtligen förmedlats till Gunilla Brynell Johanssons och Dzelila Pirics handledare och ca 20 kurskamrater; uppgifterna har därigenom lämnats till annan. I uppgifterna ligger att Torgny Jönsson utpekas som brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifterna har därmed varit ägnade att utsätta honom för annans missaktning. Det förhållandet att det, när uppgifterna lämnades, redan förekom liknande uppgifter om Torgny Jönsson på bl.a. internet och att dessa uppgifter till betydande del hade stöd i allmänt tillgängliga domar medför inte någon annan bedömning. Som tingsrätten har funnit är de aktuella uppgifterna därför att anse som förtal i objektiv mening. Har det varit försvarligt att lämna uppgifterna? Vid bedömande av om det var försvarligt att i uppsatsen ändå lämna de aktuella uppgifterna ska en intresseavvägning göras mellan på ena sidan Torgny Jönssons enskilda intresse av att inte bli utsatt för nedsättande omdömen och på andra sidan den yttrandefrihet och kritikrätt som är ett nödvändigt inslag i ett demokratiskt samhälle.

9 9 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 Viktiga områden där yttrandefriheten och kritikrätten anses vidsträckt är bl.a. den offentliga debatten i allmänna angelägenheter och den vetenskapliga forskningen (se N. Jareborg, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2010, s. 74 ff. och H-G Axberger, Tryckfrihetens gränser s. 234 ff.). Men även inom ramen för den mera reguljära undervisningen inom universitet och högskolor bör det enligt hovrättens mening finnas ett inte helt obetydligt utrymme att i anslutning till diskussioner om samhälleliga frågor och problem lämna i och för sig nedsättande uppgifter om enskilda personer, under förutsättning att de lämnade uppgifterna har relevans för de frågor som diskuteras. Hovrätten delar därför tingsrättens uppfattning att det var försvarligt av Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric att lämna de aktuella uppgifterna om Torgny Jönsson på det sätt som de avsåg, dvs. i en uppsats avsedd att spridas till en liten krets av kurskamrater inför ett internt kursseminarium. Har det funnits skälig grund för uppgifterna? Frågan är då om uppgifterna var sanna eller om författarna hade skälig grund för att hålla dem för sanna. Varken Gunilla Brynell Johansson eller Dzelila Piric har gjort gällande att uppgifterna var sanna. De har i stället invänt att de hade skälig grund för uppgifterna. Enligt hovrättens mening bör man vid bedömande av om Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric hade skälig grund att hålla uppgifterna för sanna ta betydande hänsyn till de förhållanden under vilka uppsatsen färdigställdes, vad som var syftet med uppsatsen och till vilka personer som uppsatsen riktade sig. Bedömningen måste också göras mot bakgrund av att man vid lagstiftningens tillkomst förutsatte att ansvarsbefriande undantag kan tänkas föreligga i vissa speciella fall, trots att den tilltalade inte kan visa att uppgiften är sann eller att det har förelegat skälig grund för att lämna uppgiften. Det handlar då ofta om ett socialt accepterat beteende som bör sättas före det straffskyddade intresset. Detta har i den juridiska litteraturen kommit att kallas social adekvans (se Jareborg s. 77). I sådana fall av ansvarsfrihet på grund av social adekvans har gärningens syfte särskild betydelse. Det handlar om situationer där det framstår som orimligt och oavsiktligt att ett straffrättsligt ingripande ska ske men där det inte går att finna stöd i givna regler för att anse gärningen rättsenlig (se P. Asp

10 10 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 m.fl., Kriminalrättens grunder, 2010, s. 281). Det är också en utbredd uppfattning att uppgifter som lämnas i en mindre sluten krets, t.ex. av anhöriga eller vänner bör vara tillåtna även när gärningsmannen har saknat skälig grund för dem (se Jareborg s. 77). Det är enligt hovrättens mening tydligt att kraven på att den tilltalade har skälig grund för att hålla en uppgift för sann bör sättas lägre ju närmare man kommer sådana situationer då social adekvans kan åberopas som skäl för ansvarsfrihet (jfr även prop. 1962:10 s. B 145 f.). Som nämnts i det föregående framställdes den aktuella uppsatsen inom ramen för en mindre fristående kurs om ekonomisk brottslighet. Syftet med de lämnade uppgifterna om Torgny Jönsson synes inte ha varit att förtala honom i egentlig mening utan i stället att med uppgifterna om hans brottsliga agerande som grund diskutera och söka ny kunskap om samhällsproblemet ekonomisk brottslighet. Tanken var inte heller att sprida uppsatsen till allmänheten utan att diskutera den i en tämligen sluten krets av ett 20-tal studenter som inte själva kunde antas ha haft någon närmare kännedom om eller personlig relation till Torgny Jönsson. Både Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric bedrev sina studier på halvfart och hade sina ordinarie arbeten på andra håll. Det handlar om en skäligen enkel uppsats av två studenter utan några vetenskapliga ambitioner. Uppsatsen färdigställdes inom loppet av några veckor och den får ses som ett försök från författarnas sida att under relativt kort tid framställa ett dokument som kunde godtas som diskussionsunderlag vid ett planerat seminarietillfälle. När en uppsats färdigställs under nu angivna förhållanden kan det enligt hovrättens mening inte krävas att studenterna ska ha genomfört en noggrann källkontroll av varje uppgift som är av nedsättande karaktär och som senare visar sig inte vara sann. Det får också godtas att det görs vissa felbedömningar och att det förekommer skrivsätt som inte är alldeles genomtänkta eller helt korrekta, allt under förutsättning att det inte finns uppsåt att skada den person som uppgifterna avser. Vid den prövning som ska göras av om det förelåg skälig grund för uppgifter av nedsättande slag bör alltså hänsyn tas även till förhållanden av nu angivet slag, vilket kan medföra att det i vissa sammanhang får anses godtagbart att lämna även mindre väl underbyggda uppgifter.

11 11 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 Utifrån dessa utgångspunkter bedömer hovrätten de åtalade uppgifterna på följande sätt. Uppgiften om att Torgny Jönsson hade fått smeknamnet Maffians bankir därför att det i hans bostad påträffats en resväska tillhörande presidenten för Hells Angels, Thomas Möller, var hämtad från en artikel som hade publicerats i tidningen Sydsvenskan. Enligt hovrättens mening har det inte kunnat krävas av Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric att de i det aktuella sammanhanget skulle kontrollera den uppgiften närmare. De hade alltså skälig grund för att hålla uppgiften för sann. Uppgiften om att Torgny Jönsson hade bedragit programledaren Lasse Kronér synes främst bygga på en artikel i Sydsvenskan. Av artikeln framgår att Torgny Jönsson hade åtalats för ett flertal bedrägerier, bl.a. mot Lasse Kronér, och att han dömdes för bl.a. grovt bedrägeri. Det framgår emellertid också tydligt att åtalet ogillades i den del som gällde bedrägeri mot Lasse Kronér. I denna del kan Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric inte anses ha haft skälig grund för uppgiften. Vad gäller påståendet om att Torgny Jönsson påbörjade sin kriminella bana i de sena tonåren konstaterar hovrätten att det i den skriftliga bevisningen inte finns något annat stöd för påståendet än en vag tidningsuppgift från en anonym källa om att Torgny Jönsson i ungdomen hade en avvikande syn på ditt och mitt. Gunilla Brynell Johansson har uppgett att hon inför uppsatsen intervjuade en person, som vill vara anonym, och då fick veta att Torgny Jönsson i unga år inte kunde skilja på mitt och ditt. Enligt hovrättens mening kan dock Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric varken genom tidningsuppgiften eller genom vad de har uppgett om en av Gunilla Brynell Johansson hållen intervju anses ha visat att de hade någon som helst grund för uppgiften om att Torgny Jönsson hade begått brott redan i tonåren. De kan därför inte anses ha haft skälig grund för uppgiften. Uppgifterna om att laglydighet inte är ett ord som existerar i hans vokabulär och att belief handlar bland annat om att visa respekt för lagen och tydligen har Jönsson aldrig gjort det är påståenden som bör ses mot bakgrund av den mycket allvarliga brottslighet som Torgny Jönsson har gjort sig skyldig till och som har renderat honom

12 12 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 långa fängelsestraff över åren. Det är visserligen svepande uppgifter som vid en strikt bokstavlig läsning givetvis inte har full täckning i verkligheten. Det är emellertid uppenbart att uppgifterna har en direkt syftning på den omfattande brottslighet som Torgny Jönsson har gjort sig skyldig till och som det redogörs för i uppsatsen. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric får därmed anses ha haft skälig grund för uppgifterna. Vad som nu har sagts innebär att Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har haft skälig grund för uttalandena 1, 4 och 5. I dessa delar ska åtalet därför, såsom tingsrätten har funnit, ogillas. Straffrihet på grund av social adekvans? Som hovrätten har konstaterat under föregående rubrik torde det finnas fall vid sidan av de som anges i 5 kap. 1 andra stycket brottsbalken då ansvar för förtal inte bör komma i fråga. Det är här fråga om situationer då ett visst beteende har ansetts vara så socialt adekvat att det inte är rimligt att bestraffa det. I litteraturen har bl.a. uttalats att uppgifter som lämnas i en krets av mycket nära anhöriga eller vänner bör anses vara tillåtna, även när gärningsmannen har saknat skälig grund för uppgiften (se Jareborg m.fl., Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, s. 77, jfr även Axberger, Tryckfrihetens gränser s. 239 och Asp m.fl., Kriminalrättens grunder, 2010, s. 286). Av brottsbalkens förarbeten framgår att lagstiftaren har ansett att umgänget människor emellan kräver en icke obetydlig frihet att till annan meddela även sådant som är nedsättande. I Straffrättskommitténs förslag till brottsbalk uttalades bl.a. Utrymme måste finnas för en ganska vidsträckt yttrandefrihet inom familjen eller andra kretsar av närstående. Om i betraktande härav ett uttalande var försvarligt, bör det ej föranleda straff för ärekränkning. Vid bedömandet huruvida det nedsättande uttalandet var försvarligt får i första hand beaktas den omedelbara situationen, d.v.s. när, var och till vem uttalandet gjordes, men även en sådan omständighet som syftet med uttalandet är av betydelse. Sett ur den beskylldes synpunkt kan gränsen för straffbarheten även sökas i svaret på frågan om genom beskyllningen den naturliga gränsen för hans integritet överskridits. Man torde få räkna med att i nu anförda hänseenden vissa

13 13 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 standarder komma att utbildas till ledning för rättstillämpningen. (se SOU 1953:14 s. 212). Kommitténs uttalande gjordes i anslutning till det särskilda slag av ärekränkningsbrott som kommittén föreslog, vilket fick beteckningen vanryktande. I propositionen till ny brottsbalk sammanfördes brotten förtal och vanryktande till ett gemensamt brott, förtal. Vad gäller uttalanden i kretsen av närstående uttalade departementschefen bl.a.: Givet är att man i umgänget med närstående eller eljest i en förtrolig krets ofta bör kunna vara mindre nogräknad och lägga mindre band på sin tunga än eljest. Å andra sidan bör man räkna med möjligheten att en under sådana förhållanden lämnad ärekränkande uppgift kan komma att spridas utanför den förtroliga kretsen. Det synes dock ej påkallat att formulera lagtexten med särskild syftning på de nu avsedda situationerna. Frågan hur ett uttalande i dylikt sammanhang skall bedömas torde få lösas med beaktande av om vederbörande med hänsyn till risken för att uttalandet kunde komma att spridas bort avhålla sig från att lämna den nedsättande uppgiften (se prop. 1962:10 s. B 144 f.). Departementschefen uttalade vidare: I anslutning till vad som nyss anfördes om meddelanden inom en förtrolig krets må jämväl framhållas, att kravet på kontroll av tillförlitligheten av vad man säger i allmänhet torde få anses mindre i en dylik krets än eljest (se prop. 1962:10 s. B 145 f.). Redan de nyss återgivna förarbetsuttalandena talar för att det såsom också sägs i litteraturen i viss utsträckning kan vara tillåtet att i en mindre krets av personer lämna uppgifter som i objektiv mening är förtal, trots att det inte finns skälig grund för uppgifterna. I förarbetena uttalas också vikten av att det görs en avvägning som tillgodoser kravet på yttrandefrihet inom olika samhällsområden. Det torde knappast vara möjligt att låta denna avvägning komma till fullständigt uttryck i lagen. Den måste bli beroende av gängse samhälleliga värderingar, som kan komma att förskjutas med samhällsutvecklingen (se prop. 1962:10 s. B 142). Enligt hovrättens mening gör sig intresset av en långtgående yttrandefrihet minst lika starkt gällande i dag som vid brottsbalkens tillkomst. Hovrätten har ovan konstaterat att det var försvarligt att göra de ovan angivna uttalandena 2 och 3 men att Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric inte hade skälig

14 14 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 grund för att hålla uppgifterna för sanna. Som ovan har framhållits lämnades emellertid uppgifterna enbart till en liten krets av kursdeltagare utan koppling till Torgny Jönsson personligen och det fanns inte något uppsåt att uppgifterna skulle spridas vidare. Det framstår som uppenbart att felaktigheterna i båda uttalandena berodde enbart på slarv och att det alltså inte fanns något syfte att skada Torgny Jönsson. Vad gäller uppgiften om att Torgny Jönsson hade bedragit Lasse Kronér kan inte heller bortses från att Torgny Jönsson genom den dom, där åtalet för bedrägeri mot Lasse Kronér behandlades, dömdes för ett annat allvarligt bedrägeri. Uttalandet om att även Lasse Kronér hade blivit bedragen kan därmed inte nämnvärt sägas ha påverkat den bild av Torgny Jönsson som uppsatsen i övrigt gav. Uppgiften om att Torgny Jönsson påbörjat sin kriminella bana i de sena tonåren avvek inte på något mera betydande sätt från verkliga förhållanden. Allt sammantaget framstår det inte som rimligt att ålägga Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric straffansvar för de båda uttalandena. Åtalet för förtal ska därför ogillas även såvitt gäller uttalandena 2 och 3. Kostnader Vid denna utgång ska Torgny Jönsson stå sina egna kostnader i hovrätten och Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric befrias från tidigare ålagd skyldighet att ersätta staten för kostnaderna för den offentlige försvararen. Det finns inte särskilda skäl att ålägga Torgny Jönsson ersättningsskyldighet för kostnaden för den offentlige försvararen. Dessa kostnader ska därför stanna på staten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 8 april 2014.

15 15 GÖTA HOVRÄTT DOM B Avdelning 2 I avgörandet har deltagit hovrättspresidenten Sten Andersson, f.d. hovrättslagmannen Håkan Lavén och f.d. hovrättsrådet Johan Stenberg samt nämndemännen Rigmor Holmqvist Ödman och Erik Jansson. Skiljaktig mening av Sten Andersson och Johan Stenberg, se bilagor till anteckningar från huvudförhandlingen.

16 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 Bilaga A DOM Mål nr B meddelad i Linköping 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Målsägande Torgny Jönsson c/o Kva Kumla Viagatan Kumla Tilltalad Karin GUNILLA Brynell Johansson, Vallsbergsvägen Väderstad Offentlig försvarare: Advokat Sture Larsson Advokaten Sture Larsson AB Stora Torget Eksjö DOMSLUT Begångna brott Förtal Lagrum 5 kap 1 brottsbalken Påföljd m.m. Dagsböter 50 å 700 kr Skadestånd Gunilla Brynell Johansson ska solidariskt med Dzelila Piric utge skadestånd till Torgny Jönsson med kr. Ersättning 1. Sture Larsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 381 kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Av kostnaden för försvaret ska Gunilla Brynell Johansson till staten återbetala kr. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 365 Brigadgatan måndag - fredag Linköping E-post: linkopings.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

17 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM Mål nr B meddelad i Linköping 2 PARTER (Antal tilltalade: 2) Målsägande Torgny Jönsson c/o Kva Kumla Viagatan Kumla Tilltalad Dzelila Piric, Mårdtorpsgatan 29 Lgh Linköping Offentlig försvarare: Advokat Sture Larsson Advokaten Sture Larsson AB Stora Torget Eksjö DOMSLUT Begångna brott Förtal Påföljd m.m. Dagsböter 50 å 70 kr Lagrum 5 kap 1 brottsbalken Skadestånd Dzelila Piric ska solidariskt med Gunilla Brynell Johansson utge skadestånd till Torgny Jönsson med kr. Ersättning 1. Sture Larsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 381 kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Av kostnaden för försvaret ska Dzelila Piric till staten återbetala kr. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 365 Brigadgatan måndag - fredag Linköping E-post: linkopings.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

18 3 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B YRKANDEN M M Torgny Jönsson har yrkat ansvar å Gunilla Brynell Johansson och Dzelia Piric för grovt förtal (jfr 5 kap 2 brottsbalken) med följande gärningsbeskrivning, se bilaga nr 1. Han har vidare yrkat att Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric ska förpliktas att solidariskt till honom utge skadestånd för kränkning med kr. DOMSKÄL Gunilla Brynell Johansson och Dzelia Piric har, envar för sitt vidkommande, förnekat brott och bestritt det enskilda anspråket. På de tilltalades begäran har vittnesförhör ägt rum med Per-Olof Brehmer. Därutöver har Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric hörts. Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning. Av utredningen framgår bl a följande. Till stöd för åtalet har Torgny Jönsson sakframställningsvis anfört i huvudsak följande. Han växte upp i en mindre ort utanför Trelleborg och är i dag 48 år gammal och far till två pojkar som är åtta respektive tolv år gamla. Under sin gymnasietid var han engagerad i sport och teater samt satt med i förbundsstyrelsen för en ungdomsorganisation och hade förtroendeuppdrag inom Trelleborgs kommun. Första gången han kontaktades av polisen var han 25 år gammal och dessförinnan hade han inte figurerat i kriminella sammanhang. Under år 1988 träffade han en advokat som presenterade vissa investeringsmöjligheter för honom, vilka han sedermera även medverkade i. Det var detta agerande som ledde till att han år 1994 dömdes till ansvar för brott. Han var således 31 år gammal då han

19 4 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B lagfördes för första gången. Han har därefter lagförts ytterligare två gånger för ekonomisk brottslighet; den ena gången år 2003 och den andra gången år För närvarande avtjänar han de sista 18 månaderna av det fängelsestraff som han dömdes till år I och med att han är dömd för brott, har han i viss mån att vänta att det publiceras uppgifter om honom som är dåligt underbyggda. Att han är dömd för brott ska dock inte föranleda att han fullständigt mister sin tillförlitlighet eller att han inte ska kunna utsättas för förtal. Under en längre tid har han underlåtit att inleda processer avseende förtal med hänsyn till att sådana endast skulle leda till att han fick ytterligare icke önskvärd medial uppmärksamhet. Med hänsyn bl a till sin nära förestående villkorliga frigivning är det dock viktigt för honom att få upprättelse för vissa felaktiga uppgifter som har publicerats om honom, däribland de i Gunilla Brynell Johanssons och Dzelila Pirics uppsats. Utöver förevarande mål, har han väckt enskilt åtal om grovt förtal mot Matti Larsson och Lasse Wierup vid Stockholms tingsrätt (mål B ). Åtalet avser uppgifter som publicerats i boken Svensk maffia fortsättningen. I sammanhanget är av intresse att Lasse Wierup tidigare tilldelats det journalistiska priset Guldspaden för en artikelserie om Torgny Jönsson, som byggde på felaktigheter och egna antaganden om hans person. Artikelserien har legat till grund för artiklar författade av Joakim Palmkvist och Eric Tagesson som senare publicerats i Sydsvenskan, vilka Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric synes ha använt sig av i sin uppsats. Han hörde först talas om Gunilla Brynell Johanssons och Dzelila Pirics uppsats då hans son konfronterade honom med uppgifter som hämtats från uppsatsen, som hade hittats på internet. Uppsatsen Torgny Jönsson, Ekobrottsling, Maffians Bankir och en första klassens duperare upprättades den 23 mars 2011 och gavs samma dag in till Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har därefter låtit publicera uppsatsen på internet, där den har funnits allmänt tillgänglig under en längre tid. Uppsatsen bygger huvudsakligen på av Joakim Palmkvist och Eric Tagesson skrivna artiklar som publicerats i kvällspress och annan

20 5 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B sensationsjournalistik. I uppsatsen lämnas fem stycken osanna uppgifter om Torgny Jönsson, vilka Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric även saknat skälig grund för. Uppgifterna är ägnade att utsätta honom för andras missaktning och utgör således förtal av honom. Gärningen ska bedömas som grov med hänsyn till dels omfattande spridning av uppgifterna, dels att uppgifterna utgör en allvarlig kränkning av hans person. Vad gäller uppgiften att Torgny Jönsson blivit uppmärksammad i media bland annat för att en av investerarna som blivit bedragen av honom var ingen mindre än programledaren Lasse Kronér, är Lasse Kronér en av Sveriges mest folkkära och populära programledare. Torgny Jönsson har inte bedragit Lasse Kronér. Som källa för uppgiften har angetts en tidningsartikel där det tydligt framgår att han åtalats för bedrägeri av bland andra Lasse Kronér samt att domstolen ogillat denna åtalspunkt. Åklagarens huvudvittne avseende denna åtalspunkt har sedermera åtalats för mened och därvid framkom att den som hade bedragit Lasse Kronér var just detta vittne. Vidkommande uppgiften att [s]meknamnet Maffians bankir fick han i samband med att en polisrazzia mot hans hem ledde till en upptäckt av en resväska tillhörande Thomas Möller, Hells Angels före detta ledare, är Thomas Möller en ökänd person med anknytning till organiserad brottslighet. Det har aldrig påträffats en resväska tillhörande Thomas Möller i Torgny Jönssons källare. Denna uppgift finns inte omnämnd i någon dom avseende honom eller i någon annan trovärdig källa. Vad gäller uppgifterna att [b]elief handlar bland annat om att visa respekt för lagen och tydligen har Jönsson aldrig gjort det. Med tre domslut mot sig så går det inte att påstå något annat ; [u]tifrån alla utgångspunkter i teorin kan Jönsson inte sägas vara något annat än kriminell sedan tidig ålder. Hans kriminella bana började i de sena tonåren[ ] ; samt [s]ammanfattningsvis kan sägas att Jönsson både skapat och utnyttjat tillfällen och möjligheter till att begå brott och han har aldrig haft

21 6 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B behov av, eller fört, en konventionell livsföring. Laglydighet är ett ord som inte existerar i hans vokabulär, innefattar dessa uppgifter att han alltid skulle ha levt ett laglöst liv. Han dömdes för första gången till ansvar för brott vid 31 års ålder. Det saknas således grund för påståendet att han dessförinnan skulle ha agerat i strid med lagen. Gunilla Brynell Johanssons och Dzelila Pirics lämnande av dessa uppgifter har inte varit försvarligt. Varken allmänt eller enskilt intresse har påkallat deras lämnande och det finns ingen anledning att avhandla dem i ett akademiskt sammanhang. Uppsatsen är under alla förhållanden inte skriven i enlighet med tillåtna och vedertagna akademiska metoder, varför den inte kan betraktas som ett vetenskapligt verk. Syftet med uppsatsen har inte varit att utföra en vetenskaplig studie, utan endast att svartmåla Torgny Jönsson. Att så har varit fallet stöds bl a av att de i målet har åberopat tidningsartiklar med nedsättande innehåll om hans karaktär utöver de som använts som källor för uppsatsen. Vidare har de, som stöd för sin allmänna porträttering av honom som en laglös person, hänfört sig till den kritik som han framfört mot kriminalvårdens rehabiliterande åtgärder, där de menar att denna varit högdragen och hycklande. DN debatt lät den 27 juli 2009 publicera en helsidesartikel författad av Torgny Jönsson om kriminalvårdens bristfälliga behandling av kriminella. Artikeln möttes av positiva reaktioner bl a från företrädare för kriminalvården. Torgny Jönssons kritik av kriminalvården har, tvärtemot vad Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric påstått, behandlats seriöst i media och den har lett till en bred allmän debatt på ämnet som även har utmynnat i att en statlig utredning ska inledas. Slutligen har Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric inte haft skälig grund för de uppgifter de lämnat i uppsatsen. Vid författande av en uppsats på universitetsnivå, har författarna en skyldighet att kontrollera riktigheten av de källor som används. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har inte vidtagit sådana

22 7 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B åtgärder, trots att de har haft tid och möjlighet att undersöka sina källor och riktigheten av de uppgifter de lämnat i sin uppsats. Uppgifterna har fått en omfattande spridning då de har publicerats på internet. Vid ett universitet bedrivs akademisk forskning och det ligger i sakens natur att syftet med sådan forskning är samhällsutveckling och påverkan, vilket i sin tur kräver spridning av forskningsresultaten. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric är universitetsstudenter och deras uppsats har författats inom ramen för en kurs. Deras avsikt måste således ha varit att uppsatsen skulle publiceras och spridas. De måste i vart fall ha förstått att spridningen kunde bli stor, bl a med anledning av att det i högskoleförordningen stadgas att skrifter som författas vid högskola är offentliga handlingar som således är tillgängliga för vem som helst. Gunilla Brynell Johanssons och Dzelila Pirics påstående att de utgick från att deras uppsats endast skulle spridas till deras tjugotal kurskamrater saknar således såväl trovärdighet som betydelse. Deras agerande har i vart fall inneburit en uppenbar risk för spridning av uppsatsen till en betydligt större grupp individer. Uppsatsen har de facto publicerats på internet, vilket har medfört att den har varit tillgänglig för ett obegränsat antal personer under en inte obetydlig tid. Till stöd för sin inställning har Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric sakframställningsvis anfört i huvudsak följande. Under vårterminen 2011 deltog de i kursen Finansiella kriser och ekonomisk brottslighet vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet. Kursens syfte är att studenterna behandlar finansiella kriser och ekonomisk brottslighet utifrån ett samhällsekonomiskt och historiskt perspektiv såsom varande extrema händelser som drar till sig betydande samhällsekonomiska kostnader. Ett 25-tal studenter deltog i kursen och redovisning skedde genom en hemuppgift och en uppsats, som fråga nu är om. Vid ett seminarium skulle studenterna opponera på och diskutera varandras uppsatser. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric skickade via e- post sin uppsats till kursledningen, som vidarebefordrade den till övriga

23 8 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B kursdeltagare genom att lägga ut den på institutionens kurshemsida där kursdeltagarna kunde hämta den. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric utgick från att hemsidan inte var tillgänglig för allmänheten och hade endast för avsikt att den skulle delas med det 25-tal studenter som de läste kursen tillsammans med. Till följd av ett misstag begånget av universitetet har dock uppsatsen lagts upp på en hemsida som har varit tillgänglig för allmänheten. Detta har skett utan medverkan eller godkännande från Gunilla Brynell Johansson eller Dzelila Piric. Generell offentlighet av handlingar vid universitet gäller endast examensuppsatser. Elevarbeten, såsom förevarande uppsats, förvarar universitetet däremot endast i tre år. Huruvida en uppgift har varit ägnad att utsätta en person för andras missaktning ska avgöras utifrån en individuell bedömning. Hänsyn måste därför tas till Torgny Jönssons bakgrund. I uppsatsen redovisas att Torgny Jönsson är dömd för ekonomisk brottslighet till fängelse 3,5 år 1994, 1,5 år 2003 och 6 år 2009, av hovrätten senare höjt till 7 år. Härutöver är han ålagd skadeståndsskyldighet till 21 målsäganden med närmare 112 miljoner kronor. Syftet med uppsatsen var uteslutande att från akademisk synpunkt belysa ett samhällsproblem. Uppsatsen bygger på tre tingsrättsdomar och artiklar i Sydsvenskan. En Googlesökning på Torgny Jönsson ger över träffar, varav framgår att det i flera artiklar i bl a Kvällsposten, Skånskan och Sydsvenskan publicerats liknande uppgifter som de som återges i uppsatsen. Uppgifterna i uppsatsen var således allmänt spridda när uppsatsen skrevs, varför de inte har påverkat Torgny Jönssons anseende ytterligare. Av denna anledning har uppgifterna inte varit ägnade att utsätta honom för andras missaktning. Skulle så vara fallet har lämnandet av uppgifterna i vart fall varit försvarligt och uppgifterna har varit skäligen grundade. Vid en försvarlighetsbedömning ska en avvägning göras mellan den enskildes intresse av skydd mot kränkande yttranden och intresset av yttrandefrihet. Gunilla Brynell Johanssons och Dzelila Pirics uppsats belyser ett ämnesområde som är av stort allmänintresse och som det finns anledning avhandla i utbildningssammanhang.

24 9 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B Deras avsikt har inte varit att förtala Torgny Jönsson, utan han har endast varit ett givande objekt för analys. Mot detta allmänintresse står Torgny Jönssons intresse att inte få sin personliga integritet kränkt. Med tanke på den brottslighet han begått och de antecedentia han därigenom förskaffat sig, får hans intressen anses väga lätt i förhållande till yttrandefriheten. Torgny Jönsson får acceptera att bli omskriven på sätt som skett. Det har därför varit försvarligt av Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric att lämna de uppgifter som Torgny Jönsson nu angriper. Detta i synnerhet då uppgifterna endast varit avsedda att spridas till ett 25-tal kurskamrater. Bedömningen ska inte påverkas av att uppgifterna nu de facto, utan deras medverkan, gjorts allmänt tillgängliga på internet. Uppgiften att Lasse Kronér blivit bedragen av Torgny Jönsson grundas på en tidningsartikel. Av artikeln framgår i och för sig att den åtalspunkt där Lasse Kronér förekommit ogillats av tingsrätten. Att Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric inte uppmärksammat denna detalj är dock ursäktligt med hänsyn till sammanhanget. Det förhållande att åklagaren åtalat Torgny Jönsson för ett bedrägeri som avsett Lasse Kronér medför att Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric haft skälig grund för uppgiften. Uppgiften att Torgny Jönsson kallas Maffians bankir på grund av att en före detta Hell s Angels-ledares väska återfunnits i hans bostad grundas också på en tidningsartikel. Uppgiftens sanningshalt har Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric inte haft anledning att ifrågasätta. Under alla förhållanden har de haft skälig grund för den. Övriga uppgifter utgörs av slutsatser som det varit skäligen grundat att dra utifrån det föreliggande materialet. Hörd över åtalet har Gunilla Brynell Johansson uppgett i huvudsak följande. Hon är uppvuxen utanför Trelleborg och har arbetat som bankman i ca 30 år,

25 10 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B varför hon är intresserad av ekonomi, ekonomisk brottslighet och finansiella kriser. Hon studerade ekonomi på universitetsnivå för 25 år sedan, och tog då 60 högskolepoäng, men har inte en färdig examen i ämnet. Kursen vid Linköpings universitet, som är en fristående kurs, läste hon på halvfart vid sidan om hennes ordinarie arbete. I den andra delen av kursen skulle de göra en fallstudie av ekonomisk brottslighet. Uppgiften skulle redovisas i en uppsats som skulle innehålla problemställning, metod och analys. Det var inte fråga om en C- uppsats eller liknande arbete av större omfattning. Även om det var fråga om en mindre uppsats, skulle såväl nyttjade teorier som källhänvisningar anges och en källförteckning krävdes. Uppsatserna skulle diskuteras vid ett seminarium och inför detta skulle studenterna skicka sina respektive alster till handledaren, som sedan skulle vidarebefordra dem till övriga kursdeltagare. Hon visste inte vad mer som skulle hända med uppsatsen efter att den skickades till handledaren. Hon kan inte uttala sig om hur många som kan ha tagit del av uppsatsen på internet och hon har inte gett sitt medgivande till att den skulle publiceras på detta sätt. Hennes avsikt var enbart att hennes 25 kurskamrater och handledare skulle ta del av den. Universitetet ska endast ge uppsatser av detta slag en vidare spridning när författaren gett sitt medgivande därtill. Hon anser inte att uppsatsen var i skick att delas med allmänheten och hon visste inte att den blev en offentlig handling då den skickades in till universitetet. De hade några veckor på sig att skriva uppsatsen och seminarieledaren gav dem en lista av möjliga personer som kunde vara lämpliga för undersökningen. Tillsammans med Dzelila Piric valde hon Torgny Jönsson från denna lista. Hon kände igen hans namn sedan tidigare. Utöver domarna mot Torgny Jönsson som meddelats av Malmö tingsrätt, sökte hon efter material om honom på internet och hittade de artiklar som det hänvisas till i uppsatsen. Vidare inhämtade hon uppgifter till uppsatsen genom att utföra två intervjuer. Dessa hölls samma dag då hon var på besök i Skåne. Den ena intervjun hölls med Carin Lauren, som är en släkting till henne, och tidigare ägare av Kämpinge Strandhotell. Hotellverksamheten lades ner år 1988 och Carin Lauren äger inte längre marken

26 11 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B som hotellet tidigare var beläget på. Gunilla Brynell Johansson visste redan innan intervjun att Carin Lauren hade sålt marken, men det var först senare som hon förstod att Torgny Jönsson hade varit en av köparna. Hon vet inte vilken köpeskilling som erlades. Vid intervjun berördes inte försäljningen av hotellet eller frågan huruvida det revs i strid med Carin Laurens vilja. Hon kontrollerade inte Carin Laurens uppgift om att denna varit i kontakt med Torgny Jönssons föräldrar tidigare eftersom hon inte tyckte att det var relevant. Hon anser att det skulle ha varit oerhört intressant att få Torgny Jönssons syn på uppsatsens innehåll innan den gavs in, men hon försökte inte då hon inte trodde att det var möjligt att komma i kontakt med honom. Den andra intervjun hölls med en före detta klasskamrat till Torgny Jönsson, som vill förbli anonym. Hon hittade denna person genom att höra sig för med sina bekanta i Skåne som är i samma ålder som Torgny Jönsson. Hon spelade inte in intervjuerna, utan förde anteckningar. Vid en jämförelse mellan de uppgifter som hon återgett i uppsatsen från den senare intervjun med uppgifter i en artikel skriven av journalisten Joakim Palmkvist som publicerades den 8 juni 2009 i Sydsvenskan, anser hon att det finns ord som sammanfaller. Hon kan emellertid inte förklara dessa likheter. Samtliga uppgifter om Torgny Jönsson som finns i uppsatsen är hennes och Dzelila Pirics tolkningar utifrån de källor och teorier som de använt vid författande av uppsatsen. Slutsatserna stöds av underlaget. Uppgiften i uppsatsen att Torgny Jönsson aldrig visat respekt för lagen grundas enbart på domarna meddelade av tingsrätten. Hennes uppfattning är att hennes och Dzelila Pirics arbetsinsatser med uppsatsen var ungefär lika stora. Hörd över åtalet har Dzelila Piric uppgett i huvudsak följande. Hon studerar nationalekonomi vid Linköpings universitet och kommer till sommaren att ta en kandidatexamen i ämnet. Hon är tillsvidareanställd vid Statoil och är för närvarande tjänstledig för att studera. Förevarande kurs är inte en del av hennes huvudämne. Hon bekräftar Gunilla Brynell Johanssons beskrivning av kursens innehåll,

27 12 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B uppsatsens karaktär, hur uppsatsen skrevs och publicerades samt de bedömningar som hon och Gunilla Brynell Johansson gjorde däri avseende Torgny Jönssons person och beteende. Vad gäller intervjuerna, hänvisar hon till Gunilla Brynell Johansson som utförde dem. Hon kände inte till Torgny Jönsson före kursen, men Gunilla Brynell Johansson berättade att denna hade kännedom om honom sedan tidigare. Per-Olof Brehmer har uppgett i huvudsak följande. I sin tjänst som prefekt vid ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet är han ansvarig för institutionens personal, utbildning, verksamhet och studenter. Han är dock inte ansvarig för enskilda kurser och har inte tidigare kommit i kontakt med Gunilla Brynell Johansson eller Dzelila Piric. Första gången han läste deras uppsats var i samband med att Torgny Jönsson väckte talan om förtal. Enligt hans mening är det inte fråga om en uppsats, utan snarare en essä. Den har skrivits enbart som en skriftlig examination inom en mindre kurs, till skillnad från en uppsats som är det enda momentet i en större kurs. Benämningen av skriften är avgörande ur offentlighetssynpunkt. En essä sparas vid universitetet i tre år och endast i pappersform, medan en uppsats är en offentlig handling som universitetet ska hålla tillgänglig för allmänheten under en obegränsad tid och som vanligen även görs allmänt tillgänglig genom publicering på internet. Enligt universitetets riktlinjer ska essäer inte publiceras på internet. Universitetets skyldighet att verka för att sprida information genom bl a publicering av artiklar och böcker rör endast dess forskningsverksamhet, inte dess utbildningsverksamhet. Skyldigheten att sprida information saknar således betydelse för essäer skrivna inom ramen för enskilda kurser. När studenter inleder sina studier vid universitetet, undertecknar de ett dokument där de åtar sig att inte sprida uppgifter som de får del av under en kurs. Sådana uppgifter ska endast användas inom ramen för själva kursen. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric fick i instruktion att lämna in essän till kursledaren i elektronisk form genom att skicka den till en angiven e-postadress.

28 13 LINKÖPINGS TINGSRÄTT Rotel 01 DOM B Kursledaren skulle sedan göra essän tillgänglig för samtliga kursdeltagare genom att publicera den på en intern hemsida som är lösenordslåst och som endast kursdeltagarna har tillgång till. Av misstag publicerades dock essän på en extern hemsida som är tillgänglig för allmänheten. Enligt universitets riktlinjer har studenter valmöjlighet huruvida en uppsats ska publiceras endast i pappersform eller även elektroniskt. Elektronisk publicering av uppsatser fordrar således studentens explicita samtycke. Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har inte lämnat sådant samtycke. Essän har under våren 2011 tagits bort från universitetets datorer och fildelningssystem. Han kan inte svara på hur många människor som kan ha tagit del av essän under tiden den har varit allmänt tillgänglig på internet eller om den på annat sätt fortfarande finns att hitta där. Han vet inte vilken version av essän som publicerats på internet. Det åligger den lärare som är examinator att kontrollera huruvida en essä eller uppsats är skriven i linje med vetenskapsrådets och universitetets etiska principer avseende hur material och källor ska redovisas. Sådant som strider mot dessa principer ska redigeras innan skriften anses färdigställd och därefter publiceras. Vid en jämförelse mellan å ena sidan de uppgifter som Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric återgett i uppsatsen från en intervju med en anonym före detta klasskamrat till Torgny Jönsson, och å andra sidan uppgifter i en artikel skriven av journalisten Joakim Palmkvist som publicerades den 8 juni 2009 i Sydsvenskan, anser han i och för sig att det finns vissa likheter. De flesta formuleringarna skiljer dock sig åt, och han anser inte att det finns anledning att tro att det är fråga om ett plagiat eller samma källa. Tingsrätten gör följande bedömning Av den förebragta utredningen framgår att Gunilla Brynell Johansson och Dzelila Piric har, i en i vart fall uppsatsliknande skrift, beskrivit Torgny Jönssons bakgrund, med särskild inriktning på hans kriminella bana. Uppsatsen har baserats på tre