Verksamhetsberättelse 2012 för KSL:s Geodataråd

Transkript

1 KSL:s Geodataråd Styrgruppen Verksamhetsberättelse 2012 för KSL:s Geodataråd Inledning B a k gr un d En god infrastruktur för geodata och ett väl utvecklat GIS-stöd ger kommunerna möjlighet att effektivisera den offentliga servicen inom flera områden, exempelvis e-förvaltning och e-tjänster, skolskjuts, hemtjänst och räddningstjänst. Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) Geodataråd och dess föregångare har funnits sedan 1976 som ett forum för samverkan i dessa frågor för kommunerna i Stockholms län. KSL:s Geodataråd har i stort sett följt verksamhetsplanen för år L e d a m ö t e r i G e o d a t a r å d e t KSL:s Geodataråd är en expertgrupp (bestående av kommunernas chefer inom geodata, eller motsvarande) till Kommunförbundet Stockholms län och dess Samhällsbyggnadsberedning, med uppgift att samordna och driva frågor relaterade till kart- och mätningsfrågor, geodata och GIS för kommunerna i Stockholms län. L e d a m ö t e r i G e o d a t a r å d e t s s t y r gr up p KSL:s Geodataråds styrgrupp har under 2012 bestått av fem kommunala ledamöter: Jonas Nylander från Nacka (ordförande), Sven Vasseur från Vaxholm senare ersatt av Patrik Öhrström från Sollentuna i och med att Sven slutade sin kommunala anställning, Martin Karlsson från Norrtälje, Eva Nord från Södertälje och Jan Eriksson från Stockholms stad. Till styrgruppen har adjungerats Karin Ericsson från Lantmäteriet och Thomas Fredriksson från Kommunförbundet Stockholms län. Under hösten har Jonas Nylander varit föräldraledig och Jan Eriksson har gått in som vikarierande ordförande. P r o j e k t s a m o r d n a r e n Projektsamordnaren Christer Magnusson har varit ständig sekreterare vid mötena. I augusti 2012 begärde dock Christer att få lämna sin roll och han ersattes tillfälligtvis, under hösten, av Karin Ericsson i rollen som sekreterare och administratör. Övriga arbetsuppgifter fördelades ut bland medlemmar i styrgruppen. Under hösten har ett arbete genomförts med inriktning att rekrytera en projektsamordnare från en medlemskommun. Detta arbete resulterade i att Karoliina Belda från Södertälje tillträder rollen som projektsamordnare från Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

2 2 (6) Avgående och nytillträdande styrgruppsmedlemmar Eva Nord avgick på egen begäran i samband med årsskiftet och som ersättare valdes Anders Lindelöf, Lantmäterichef i Huddinge. Vid årets sista styrgruppsmöte bjöds Anders in och välkomnades till gruppens arbete under kommande år. Samverkansavtal Under våren 2011 undertecknade samtliga kommuner i Stockholms län det samverkansavtal som lade grunden för Geodatarådets arbete under kommande tre åren. Samverkansavtalet reglerar bland annat kommunernas ekonomiska åtagande, i form av att varje kommun årligen betalar en avgift för sitt deltagande i Geodatarådet. Avgiftens storlek beror på antalet kommuninvånare. Under året har inga förändringar gjorts i avtalet. Möten KSL:s Geodataråds styrgrupp har under året haft nio protokollförda sammanträden. Dessa protokoll finns på Geodatarådets webforum och har delgivits utsedda kontaktpersoner i länets samtliga kommuner genom att en notis om detta sänds ut till kontaktpersonerna. Utöver styrgruppsmedlemmar har vi olika tillfällen följande personer deltagit: Pelle Edmark från Pecab kring gc-nätsfrågor, Karin Bengtsson från IT-forum kring framtida gemensamma frågor och Kurt Lundmark från Sundbyberg kring avrapportering av RH2000-projektet. Styrgruppen har dessutom haft kontakter med Lantmäteriet, Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket i frågor som rör KSL:s Geodataråd. Konferenser En 1½-dags vårkonferens, med övernattning, och en 1-dags höstkonferens har avhållits. Deltagandet på dessa konferenser var glädjande stort och värdet av dem bedömdes som mycket gott. Under vårkonferensen presenterades flera olika teman. Utöver detta genomfördes en workshop där deltagarna fick ge sin syn på vilka frågor som bedömdes som mest väsentliga för samverkan inom Geodata och GIS i den kommunala verksamhetsutvecklingen. Höstkonferensen fortsatte i huvudsak på detta tema och linjer för 2013 års verksamhet kunde bestämmas. Redovisning av projekt 1. Tätortskarta Stockholms län Tätortskartan har av tradition varit en del av Geodatarådets uppdrag. Ajourhållningen har skötts av kommunerna i länet och Lantmäteriet med Stockholms stad som koordinator och producent. Produkten används i stor utsträckning av ett flertal kommuner och uppdateras i dagsläget en gång per år. Lantmäteriet har med hänvisning till PSI-direktivet sagt upp samverkansavtalet per sista december Ur verksamhetsplanen: En viktig förutsättning för projektets framtid är att klargöra rollerna för Stockholms stad, KSL:s Geodataråd och styrgruppen för tätortskartan. - Ta fram en gemensam samsyn på Tätortskartan (utgå från resultatet vid höstkonferensen 2011 och tidigare framtaget material). En konsultinsats är lämplig för detta. o Vad vill vi samverka kring? o Är tätortskartan rätt produkt/metod för att nå denna samverkan? o Gå igenom marknadspotential, målgrupper och modeller. o Ge förslag på hur att gå vidare. - Efter genomförd konsultutredning kan projektet förslagsvis fortsätta med följande:

3 3 (6) o Se över och förbättra/anpassa processen för hur kommunerna och Stockholms stad arbetar för att ajourhålla Tätortskartan. o Utred möjligheten för kommun att ajourhålla vid källan (med ett för ändamålet utrett verktyg). Om möjligt även låta en kommun genomföra testet. o Se över hur man kan förenkla leveranserna till Lantmäteriet. o Presentation av strategier, format, scenarier, politik och kostnadsanalys på vårkonferensen o Klarlägga interna användare och Geodatasamverkans möjligheter; undersök blåljusens finansieringsvilja och dito förmåga. o Undersök syskon, såsom Skånekartan, cx-bank och kanske utomlands. På uppdrag av Geodatarådets styrgrupp genomförde konsultföretaget Agima Management AB ett uppdrag kring Tätortskartan under våren Arbetet redovisades på vårkonferensen. Kortfattat så redovisades befintliga kundgrupper och potentiella nya kundgrupper. En utblick mot andra liknande samverkansprojekt, Skånekartan och cx-kartan redovisades, för att slutligen redovisa några slutsatser för att öka efterfrågan: Öka marknadsinsatser Definiera kund Fokusera på kundernas behov Se över tänkbara framtida kunder Som en följd av innehållet i konsultrapporten och önskemål från s k speedworkshoppar hållna vid både vår- och höstkonferens har styrgruppen för Tätortskartan bjudit in till två mer fördjupande workshoppar. Den första hölls i december 2012 och resulterade i ett antal uppslag som vidarebearbetas i workshop två som hålls i början av Resultatet kommer att ligga till grund för fortsättningen av projektet och kommer att finnas i kommande verksamhetsplan för KSL:s Geodataråd. 2. Samverkan mellan kommunerna om upphandling av flygfotografering mm Under 2011 inleddes arbetet med att handla upp ramavtal för flygfotografering mm. Länets samtliga kommuner har deltagit och finansieringen har skett genom extra debitering som utgått från samma principer som avgiften för Geodatarådet. Projektet har drivits gemensamt av Maria Roslund från Stockholm och Peter Lundin från Nacka. I januari 2012 skrevs avtal och arbetet med kommunspecifika bilagor och upphandling genomfördes. Sedan sommaren 2012 har Peter Lundin ersatts av Mathias Linell från Järfälla. Ur verksamhetsplan för 2012: - Färdigställa upphandlingen. - Informera kommunerna om hur man avropar tjänster enligt ramavtal. - Föreslå metod för hur kommunerna ska samordna avrop.

4 4 (6) - Skriva en slutrapport. I denna ska framgå hur ramavtalsupphandlingen har genomförts, vunna erfarenheter och förslag till förbättringar. Samtliga punkter har genomförts. I den första omgången deltog 22 av 26 kommuner och beställningen omfattade totalt Ha flygfotografering och Ha laserskanning. Detta motsvarade nästa 50 % av länets yta för flygfotografering och motsvarande 30 % när det gäller laserskanning. Det totala ordervärdet uppgick till ca 7,5 miljoner kronor. Under hösten gjordes ett mindre kompletterande avrop. Intresset kring upphandlingen har varit stort och redovisningar och föredrag har hållits vid bl a Kartdagarna och Lantmäteridagarna. Erfarenheter från såväl upphandling som kommunspecifikationer har dessutom varit del i Lantmäteriets arbete med ny handbok i mätnings- och kartfrågor (HMK), samt det för Sveriges kommuner och landsting samt Lantmäteriets gemensamma arbete med Svensk GEOprocess. 3. Samverkan om övergång till RH 2000 Under 2010 startade KSL:s Geodataråd arbetet med att skapa förutsättningar för en gemensam övergång till det nya höjdsystemet RH 2000 under Under planeringen så har tidpunkten för övergången förskjutits av praktiska skäl. Hänsyn har tagits så att övergången skulle göras under en period utanför fältmätningssäsongen. På så sätt minskade störande påverkan för berörda verksamheter och möjlighet till bättre anpassning. Det slutliga gemensamma övergångsdatumet sattes till den 4 februari Ur verksamhetsplanen för 2012: - Samordna och genomföra gemensamma informationsmöten för större - infrastrukturbyggare, men även berörda myndigheter. - Ta fram en kokbok för hur man som kommun gör för att genomföra en - övergång till RH Ta fram kompletterande informationsmaterial. - Skapa diskussionsforum på KSL:s Geodataråds hemsida. - Redovisa erfarenheter från kommuner som redan genomfört en övergång till - RH Ta fram förslag till expertpanel som kommunerna ska kunna vända sig till - vid behov. En arbetsgrupp med representanter från ett antal kommuner har haft till uppdrag att arbeta med ovanstående frågor och fungera som stöd och expertpanel i samband med övergången. Arbetsgruppen har bestått av Jonas Nelson från Täby, Ebba Löndahl-Åkerman från Södertälje, Gisela Kurman från Huddinge, Maria Uggla från Stockholm och Kurt Lundmark från Sundbyberg som även varit sammankallande. Arbetet har inneburit att gemensamma informationsmöten hållits, gemensamt informationsmaterial tagits fram, ett så kallat FAQ har lagt upp på KSL:s Geodataråds forum. Erfarenhetsinhämtning har gjorts från bl a Uppsala, Malmö och Södertälje för att utröna eventuella problem som uppstått i samband med övergången. Varje

5 5 (6) berörd kommun har haft utpekade kontaktpersoner och vid såväl vårkonferens som höstkonferens har arbetsgruppen avrapporterat vad som genomförts, aktuell status och genomförande. Allt tyder på att en övergång till RH 2000 kan ske den 4 februari Följande kommuner i länet har gjort, eller planera att genomföra, övergången tidigare än 4 februari: Södertälje, Nykvarn och Haninge. Den 4 februari planerar följande kommuner att gå över: Botkyrka, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Slutligen så kommer resterande kommuner att göra sin övergång vid senare tillfälle, och dessa är Danderyd, Ekerö, Norrtälje, Salem och Värmdö. 4. Gemensamt digitalt GC-vägnät (gång- och cykelvägar) Under såväl vår- som höstkonferensen 2011 framkom en stark vilja hos kommunerna att ta fram ett digitalt GC-vägnät som ska vara skarvlöst vid kommungränserna. För de kommuner som ingår i Södertörnsamarbetet (förutom Salem) och i Stockholm finns ett nät framtaget. I övriga kommuner är läget olika. Det finns ett antal problem som kräver hantering såsom lokal avsaknad av programvara som klarar redigering av GC-vägnät, avsaknaden av en nationell modell och att den nationella vägdatabasen NVDB inte kan ta emot gångvägar. Ur verksamhetsplanen2012: Med en konsultinsats: - genomlysa läget i länet - ge förslag på lämpliga vägar framåt - undersöka olika källor för medel Efter genomförd konsultutredning föreslås projektet fortsätta med följande: - Informera andra förvaltningar med nyttan av gemensamma GC-vägnät. - Kommunicera med andra myndigheter såsom blåljus för att ge tyngd åt önskemålen. - Göra en presentation på kommande NVDB-möte om gångvägarnas problematik. - Ta fram en gemensam skrivelse om vikten att inkludera gångvägar i NVDB. Arbetet har till största delen följt verksamhetsplanen och det har resulterat i att vi med konsultstöd från Pecab har en kartläggning av läget i länets kommuner och förslag till vägar framåt. Dessutom har det delvis klargjorts vilka möjliga källor för finansiella medel som finns. Vid det NVDB-möte som hölls redovisade Huddinge en tydlig och genomarbetad bild av kommunernas problematik kring NVDB. Trafikverkets medarbetare upplystes även om den grundläggande roll som den kommunala geodataverksamheten har i informationsförsörjningen för NVDB. NVDB-möte har med all sannolikhet lett fram till att kommunernas helt avgörande roll och behov blivit tydliga för NVDB-rådet. I slutet av året har även Trafikverket öppnat för att ta in gångvägar i NVDB. Geodatarådet kommer att fortsätta sitt arbete i denna fråga.

6 6 (6) Frågor att följa upp/bevaka Avtal med infrastrukturbyggare Sveriges kommuner och landsting (SKL) har drivit ett projekt som syftar till att får fram en mall till geodataavtal för infrastrukturbyggare med dataöverförings- och prismodell. Projektet har avbrutits utan att någon överenskommelse gjorts. Ingen planerad fortsättning finns, Geodatarådet bevakar dock en eventuell omstart. Svensk GEOprocess Det för SKL och Lantmäteriet tidigare gemensamma projektet Gemensam baskarta har utvidgats och fått ett nytt namn Svensk GEOprocess. Arbetet har drivits gemensamt av SKL och Lantmäteriet med en projektledare från respektiver organisation och arbetsgrupper med representanter från ett antal kommuner och Lantmäteriet. Ett förslag till fortsättning har tagits fram, dock saknas finansiering för kommunernas medverkan. Geodatarådet bevakar fortsatt verksamhet. Samarbete med föreningen Geografisk informationssamverkan i Stockholms län (GISS) Styrgruppen och GISS styrelse har haft två lunchmöten för att diskutera gemensamma och aktuella frågor inom respektive område. Klarlägga riktlinjer för representation inom styrgruppen Eftersom frågor uppkommit om hur tillsättning av nya medlemmar till styrgruppen ska ske, har styrgruppen har uppdragit till förre styrgruppsmedlemmen Lars att leda en valberedning. Valberedningen har till uppdrag att vaska fram förslag som kan beslutas av Geodatarådet vid vår- och/eller höstkonferens. Övriga formaliteter hanteras i kommande samverkansavtal. Projektmodell Ingen ny projektmodell är framtagen utan projekten kommer att driva enligt vår systerorganisations, Miljösamverkan i Stockholms län, vedertagna projektmodell. Geodatarådets projektplats på KSL:s hemsida Arbetet med att förbättra projektplatsen har påbörjats av tidigare projektsamordnaren och den tillträdande projektsamordnaren kommer att fortsätta arbetet. KSL:s Geodataråds styrgrupp