MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND"

Transkript

1 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND Julin, Bodil & Sjöstrand Janina ABSTRAKT Rätten till hälsa utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. I denna artikel diskuteras betydelsen av VIRTU kanalen för äldre hemmaboende äldre i Åbolands skärgård ur ett tillgänglighets-, åtkomlighets-, godtagbarhets- och kvalitetsperspektiv. Tillgänglighet och åtkomlighet av social och hälsovårdstjänster ökar när Virtuell äldreomsorg tas i bruk. Social och hälsovårdstjänster blir mer nåbara via VIRTU kanalen för den äldre befolkningen som bor i periferin vilket minskar diskriminering. Godtagbarhet granskas ur ett geronteknologiskt perspektiv, traditionellt anses att närhet och en varm hand är bäst, men när de äldre vill bo hemma och ingen traditionell service finns tillgänglig beskriver de äldre deltagarna att VIRTU kanalen är ett viktigt sällskap och en informationskanal. Kvaliteten på servicen garanteras genom att studerande planerar aktiviteterna i handledda verkstäder utgående från evidensbaserad litteratur och hembesöken utförs av kommunens personal. Inledning I Åbolands skärgård liksom i hela västvärlden, blir befolkningen allt äldre. Förekomsten av krämpor och sjukdom ökar med åldern och det påverkar de äldres hälsotillstånd och hälsobeteende. Efter 80 års ålder påverkas förmågan att klara utmaningarna i vardagen alltmer och det ökar också upplevelsen av stress hos de allra äldsta. Otrygghet upplevs hos var tredje äldre inför risken att bli beroende av andras hjälp, för minnesstörningar, för risken att bli intagen på institution och för låga pensioner (Laitalainen, Helakorpi & Uutela 2008). De äldre är en heterogen grupp vilket också gör rätten till högsta möjliga hälsa för de äldre till en utmaning. Det gäller att ta i beaktande de förändringar som det normala åldrandet medför samtidigt som man beaktar de äldres individuella olikheter, behoven och de mänskliga rättigheterna. 1

2 Rätten till hälsa utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna och definieras i artikel 12 i den internationella konventionen om ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter (UNCESCR 2000). Hälsa innebär rätten till hälso- och sjukvård, rätten till socioekonomiska faktorer såsom mat och bostad, rätten till ett icke-diskriminerande och jämlikt bemötande (Backman 2012). I Åbolands skärgård är det en utmaning att kunna erbjuda äldre skärgårdsbor motsvarande utbud av hälso- och sjukvårds service som erbjuds äldre i tätbebyggda områden. Den åldrande befolkningen, de långa avstånden och bristen på behörig arbetskraft kräver nytänkande och ett innovativt förhållningssätt inom äldreomsorgen. I VIRTU projektet har vi skapat en ny service, Äldreomsorg på distans som finns tillgänglig för de äldre, deras anhöriga, kommunerna och för professionella som arbetar inom social- och hälsovård i skärgården. Äldreomsorg på distans integreras i den kommunala äldreomsorgen och finns åtkomlig för äldre skärgårdsbor på VIRTU kanalen. VIRTU kanalen Hembesök Dagcenter Sällskap Figur 1. Bild över servicen som finns tillgänglig på VIRTU kanalen 2

3 I denna artikel diskuteras hur de mänskliga rättigheterna beaktats i lagstiftningen och i nationella rekommendationer i Finland, i de Åboländska kommunernas strategier gällande hemmaboende äldres rätt till hälsa och i VIRTU projektet. Rätten till hälsa diskuteras ur tillgänglighets-, åtkomlighets-, godtagbarhets- och kvalitetsperspektiv (Backman 2012). De mänskliga rättigheterna Förenta Nationerna antog 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (UN 1948). Medlemsstaterna, inklusive Finland, har förbundit sig till att respektera, skydda och verkställa dem på individ-, grupp-, nationell- och internationell nivå oberoende av landets ekonomiska, politiska eller kulturella system. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla åldersgrupper. Det står i artikel ett att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter oberoende av var vi bor, vårt kön, nationalitet, språk, religion eller etniskt ursprung (Backman 2012). Alla har också ett etiskt ansvar att följa de mänskliga rättigheterna, det gäller alla individer, familjer, professionella inom social- och hälsovård, kommuner samt aktörer inom tredje och privata sektorn (Hunt et al 2007). Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet Bästa uppnåeliga hälsa är en fundamental rättighet för varje individ (UNCESCR 2000). Rätten till hälsa betyder inte automatiskt rätten till en god hälsa (Backman 2012) men är inte heller enbart relaterat till medicinsk vård utan är ett mycket vidare begrepp och omfattar också ett folkhälsoperspektiv. D.v.s. att rätten till hälsa omfattar förutom medicinsk vård även sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och andra omständigheter som påverkar hälsan samt hälsodeterminanter såsom tillgång till rent vatten och bostad. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa för alla utan diskriminering är alltså inte ett ärende enbart för hälsomyndigheter utan kräver samarbete mellan flera sektorer i samhället. (Hunt et al 2007) 3

4 Äldres rätt till hälsa Rätten till hälsa definieras specifikt som en rättighet för utsatta och sårbara grupper såsom äldre. De äldres rätt till hälsa förverkligas inom äldreomsorgen genom ett integrerat samarbete inom preventiv, kurativ och rehabiliterande hälsovård. Regelbunden uppföljning av de äldres behov, både kvinnors och mäns behov, med beaktande av deras fysiska och psykologiska funktionsförmåga stöder äldre att bevara sin autonomi. Speciell uppmärksamhet kräver vården av kroniskt sjuka och döende äldre, då med hänsyn till smärtlindring och att möjliggöra en värdig död. (UNCESCR 2000). Äldres rätt till hälsa ur ett tillgänglighetsperspektiv Tillgänglighet innebär att en tillräcklig mängd av hälso- och sjukvårdstjänster står till buds och är åtkomliga för de äldre. Servicen skall svara mot grundläggande hälsodeterminanter som tillgång till drickbart vatten och adekvata sanitära omständigheter, sjukhus, hälsocentraler, utbildad hälso- och sjukvårdspersonal och basmediciner. (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Ur kommunens äldrepolitiska strategi, som följer den nationella rekommendationen, framgår att man strävar till att erbjuda service som gör det möjligt för äldre (90 92 % över 75 år fyllda) att bo hemma så länge som möjligt. I strategin beskrivs betydelsen av samarbete mellan flere sektorer såsom trafik och kommunikation, utbildning och kultur, församlig, föreningar och övriga frivilliga för att kunna erbjuda tillgänglig service för de äldre (Pargas 2011). I Åboland strävar kommunerna till att ge service på huvudöarna för att garantera att en tillräcklig mängd hälso- och sjukvårdstjänster står till buds, men problem uppstår när inte tjänsterna är fysiskt nåbara för alla äldre. Genom att få tillgång till VIRTU kanalen får de äldre, som bor långt från centrum eller på mindre öar, åtkomst till hemservice inklusive besök av läkare och hälsovårdare. De äldre får tillgång till dagcenterverksamhet och de kan hålla kontakt med sina anhöriga och vänner på VIRTU kanalen. 4

5 Äldres rätt till hälsa ur ett åtkomlighetsperspektiv Hälso- och sjukvårdstjänsterna skall finnas åtkomliga för alla och har fyra överlappande dimensioner. För det första skall tjänsterna vara åtkomliga för alla utan diskriminering(uncescr 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Speciell vikt fästs vid marginaliserade och utsatta grupper såsom äldre. Man utgår från att basservicen i Finland är på rätt god nivå men stora skillnader förekommer gällande tillgång och kvalitet på tjänsterna i de olika kommunerna vilket leder till diskriminering bland befolkningen och de äldre (UM 2009). I Finland genomförs nu ett reformpaket (KSSR 2007) som strävar till att åtgärda ojämlikheten samtidigt som lagstiftningen ses över. För Åbolands del betyder reformarbetet att åtta kommuner har gått samman till två kommuner. De två kommunerna i Åbolands skärgård deltar båda i verksamheten i VIRTU projektet. Ibruktagandet av virtuella tjänster inom äldreomsorgen är för kommunerna ett sätt att förebygga diskriminering. Äldre personer i skärgården är invandrare i den virtuella världen och genom att få handledning och tillgång till VIRTU kanalen minskar den diskriminering som äldre annars utsätts för pga. att inte ha tillgång till de möjligheter social media erbjuder. För det andra skall tjänsterna vara fysiskt nåbara för alla(uncescr 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012), även för handikappade och äldre i rurala områden. I rurala områden kan åtkomligheten på social- och hälsovårdservice vara nedsatt. Så är situationen även i Åboland där det finns över 200 bebodda öar utan fast vägförbindelse. De äldre som bor på mindre öar är geografiskt isolerade och har inte åtkomst till hälsooch socialvård i samma utstäckning som äldre personer bosatta på huvudöarna om de inte får tillgång till VIRTU kanalen. En av deltagarna, en 92 årig dam, bor ensam i egnahemshus långt från centrum, har ingen kommunal hemvård, enbart färdtjänst. Hon deltar i VIRTU aktiviteter (tidigare MBT) sedan Jag är på VIRTU kanalen flera gånger i veckan bara jag kommer ihåg att passa tiden, säger hon och poängterade att deltagandet i aktiviteterna ger henne sällskap och nya sociala kontakter. 5

6 För det tredje skall tjänsterna vara ekonomisk åtkomliga för alla (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Det betyder att avgifter för hälso- och socialtjänster skall bygga på principen om jämlikhet. Man bör kunna garantera att alla har råd att anlita tjänsterna, både privata och offentliga, även socialt svaga grupper. Under projekttiden är servicen på VIRTU kanalen gratis för deltagarna. När projekttiden är slut bör kommunerna diskutera priset på dagcenter och hembesöken. Kostnadsberäkningar ingår i projektverksamheten. (VIRTU 2012). För det fjärde skall information om hälsorelaterade frågor finnas åtkomligt för alla (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Rådgivning i främjandet av sunda levnadsvanor och förebyggande av sjukdomar väntas leda till minskad skillnad i de äldres hälsotillstånd (SHM 2008). Rådgivning för äldre utvecklas i området vid rådgivningsbyråer på huvudöarna (Pargas 2011) och en virtuell rådgivningsbyrå pilottestas i VIRTU projektet. Dagverksamheten på VIRTU kanalen fungerar som informationskanal för de äldre och genom hembesöken kan de diskutera hälsorelaterade frågor med professionella inom social och hälsovården i den egna kommunen. Rätten till hälsa ur ett godtagbarhetsperspektiv Den virtuella äldreomsorgen, VIRTU kanalen, är ett komplement till traditionell socialoch hälsovård i kommunen och ökar utbudet av service speciellt för äldre bosatta i periferin. I Kvalitetsrekommendationen (2008) initieras att geronteknologi kan stödja hemmaboende äldre. Virtuell service, speciellt för äldre ifrågasätts av allmänheten men deltagarna på VIRTU kanalen är enhälligt av den åsikten att VIRTU kanalen erbjuder en service som de annars inte skulle ha tillgång till. I projektet har tekniska problem förekommit och det har inverkat negativt på hur de äldre upplever trygghet. Den tekniska apparaturen fungerar bra, men uppkopplingen har i perioder varit en stor utmaning. Hörbarheten är varierande och svag ute i skärgården vilket har lett till att de äldre inte alltid har tillgång till nät och kan koppla upp sig. I ett tidigare motsvarande projekt Må Bra TV intervjuades deltagarna och de ansåg att om uppkopplingen fungerar så kunde det öka deras känsla av trygghet. (Julin 2012). 6

7 Rätten till hälsa ur ett kvalitetsperspektiv Rätten till hälsa innebär rätten till en kvalitativt god vård. Vården skall vara evidensbaserad, grundad i vetenskapen och av god kvalitet. (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). I Kvalitetsrekommendationerna (2008) definieras de etiska principerna som rätten till en godtagbar vård och ett gott bemötande. Självbestämmanderätt, rättvisa, delaktighet, individualitet och trygghet är grundläggande värderingar som när de respekteras inom social- och hälsovård ger en vård som är av god kvalitet och även kulturellt anpassad för äldre. (SHM 2008). Detta innebär respekt för medicinsk etik och att tjänsterna för äldre är kulturellt anpassade så att de beaktar individers, samhällens och minoriteters kultur. Tjänsterna skall innehålla ett genusperspektiv och ett livslopps tänkande. (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Det är viktigt att lyfta upp betydelsen av att gerontologiska och geriatriska tjänster ingår i närservicen för de äldre, dvs. att äldre har tillgång till kvalitativ god service av specialister inom geriatrik och gerontologi. För hemmaboende äldre är åtkomligheten av dessa tjänster av betydelse och då de ingår i basservicen har de äldre tillgång till medicinskt etiskt godtagbar geriatrisk och gerontologisk vård som stärker deras hälsotillstånd. På VIRTU kanalen garanteras kvaliteten på servicen genom att kommunens personal gör hembesök och studerande planerar sina aktiviteter i handledda verkstäder utgående från evidensbaserad litteratur. Amanda, äldre skärgårdsbo och deltagare på VIRTU kanalen En av deltagarna är en dam över 80 år bor ensam i sitt egnahemshus på en holme utan fast vägförbindelse. Tidigare besökte hemsjukvården henne en gång per månad och hon hade telefonkontakt med hemvården dagligen. Tidigare tillbringade hon vintrarna på ett servicehem på en av huvudöarna. Nu har deltagaren haft tillgång till VIRTU kanalen och kunnat stanna kvar hemma senaste vinter, och hemma trivs hon allra bäst, där vill hon vara. Hon har nu daglig kontakt med den kommunala hemvården på VIRTU kanalen Jämfört med telefonen är det mycket bättre när man både ser och hör 7

8 berättar hon. Hon har också kontakt via VIRTU kanalen med hälsovårdare och läkare vid sin egen hälsocentral enligt behov. Hon har dessutom kontakt med en annan deltagare på VIRTU kanalen dagligen och en anhörigkontakt till sitt barnbarn. Hon deltar i de VIRTU aktiviteter, den dagcenterverksamhet som YH Novias studerande håller regelbundet två gånger i veckan. Personalen i kommunens hemvård står för rekryteringen och urvalet av deltagare i projektet. Avslutning Virtuell äldreomsorg ökar tillgänglighet och nåbarhet av social och hälsovårdstjänster för den äldre befolkningen som bor i periferin. Äldre deltagare kan från sina hem vara i kontakt med omgivningen. Via virtuella hembesök möter de samma personal som handhar de traditionella hembesöken i kommunen. Via dagcenterverksamheten träffar de studerande från Högskolan och individuellt kan de hålla kontakt med andra deltagare och släktingar. Traditionellt anses att närhet och en varm hand är bäst, men när de äldre vill bo hemma och ingen traditionell service finns tillgänglig beskriver de äldre att VIRTU kanalen är ett viktigt sällskap och en informationskanal. Kvaliteten på servicen garanteras genom att studerande planerar aktiviteterna i handledda verkstäder utgående från evidensbaserad litteratur. Hembesöken utförs av kommunens personal. Källor: Backman G The Right to Health. Theory and Practice. Studentlitteratur. Lund. Hunt P, Backman G, Bueno de Mesquita J, Finer L, Kholsa R, Korljan D, Oldring L The right to highest attainable standard of health.. Kopia utdelad på NHV den Julin B Äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV. Ett hälsofrämjande projekt i Åbolands skärgård. NHV. 8

9 KSSR Kommun och servicestrukturreformen. Hämtad den 2 april Laitalainen E, Helakorpi, & Uutela, A Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2007 ja niiden muutokset Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B 14/2008. Universitetstryckeriet, Helsingfors. SHM Social- och hälsoministeriet. Kvalitetsrekommendation om TJÄNSTER FÖR ÄLDRE. Universitetstryckeriet. Helsingfors. UN Universal Declaration of Human Right. GA Resolution 217A (III) UN GOAR, Resolution 71, Un Document A/810. UN. New York. UNCESCR (United Nations Committee on Economic, Social and Cultural rights). General Comment No. 14. The right to highest attainable standard of health. UN Document E/C.12/2000/4. UN. Geneva. UM Statsrådets redogörelse om Finlands politik för de mänskliga rättigheterna. Hämtad den 16 april VIRTU Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands project Hämtad den 8 April Pargas Äldrepolitisk strategi. Väståbolands Strategi Hämtad den 2 april

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

Funktionsrätt Sveriges idéprogram Funktionsrätt Sveriges idéprogram Antaget på kongressen 2017 Funktionsrätt Sverige 2017 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Förenta Nationerna år 2006. Sverige har

Läs mer

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen

Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik. Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen Etik vid användande av e-hälsa och välfärdsteknik Masterclass 2019 Evamaria Nerell, Socialstyrelsen Vad är etik Studie av moraliska fenomen och föreställningar Värderingar och normer Reflektera över olika

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER F Ö R O R D Arbetet inom social- och hälsovården skapar en grund för ett fungerande samhälle. Närvårdarna arbetar nära klienter och patienter och deras arbete syns i och påverkar

Läs mer

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten

Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten Juridik och etik - vid digitalisering av socialtjänsten Vitalis 2019 Evamaria Nerell 22 maj 2019 Innehåll Varför ska vi digitalisera Etik juridik = SANT Etiken Juridiken Etik juridik = sant! Agilt tankesätt

Läs mer

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem

Läs mer

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Forskning och utveckling En del av vardagen vid yrkeshögskolan Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Överlärare Pia Liljeroth PD, barnmorska Innehåll

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kriterier för hemvården fr. o. m Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

I Linköping är alla delaktiga

I Linköping är alla delaktiga Linköpings funktionshinderpolitiska program Programmet gäller från den 24 januari 2017. Linköpings kommun linkoping.se Innehåll Förord 3 1 Inledning 4 2 FN:s konvention 5 3 I Linköping 6 4 Så ska kommunen

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre samt lag

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

Plan för Funktionsstöd

Plan för Funktionsstöd Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2017:857 Utkom från trycket den 29 augusti 2017 utfärdad den 17 augusti 2017. Regeringen föreskriver att bilaga 2

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården

YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Funktionshinderplan, region Norrbotten Styrande måldokument Plan Sida 1 (7) Funktionshinderplan, region Norrbotten Sida 2 (7) Bakgrund En arbetsgrupp med representanter från funktionsrätt Norrbotten och personal med kompetens inom funktionshinderområdet

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf MÅLPROGRAM 2018 2020 Förslag Steg för Steg rf Vad är Steg för Steg? Steg för Steg är en förening för och med personer med utvecklingsstörning. Vi arbetar för att personer med utvecklingsstörning ska höras

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

Vad innebär valfrihet för mig

Vad innebär valfrihet för mig Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till

Läs mer

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet

Läs mer

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Funktionshinder och Agenda 2030 Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Dagens frågeställningar Varför behövs funktionshinderspolitik? Vad är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Vad innebär socialoch

Vad innebär socialoch Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

FYSIOTERAPEUTERNAS ETISKA DIREKTIV

FYSIOTERAPEUTERNAS ETISKA DIREKTIV FYSIOTERAPEUTERNAS ETISKA DIREKTIV FYSIOTERAPEUTERNAS ETISKA DIREKTIV En fysioterapeut är en legitimerad fackman inom hälsovården som har till uppgift att främja och upprätthålla individens hälsa, rörlighet,

Läs mer

Synpunkter på Ds 2012:36

Synpunkter på Ds 2012:36 Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30

Läs mer

Tillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad

Tillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad Kriterier för hemvård från 1.1.2019 Msta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvård Funktionsförmåga Servicebehov Mängden service Mål för service Nedsatt funktionsförmåga

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten Kundens valfrihet Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten 1 Ändringar utifrån grundlagsutskottets utlåtande Bland annat: Landskapet behöver inte bolagisera sina egna social-

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Kvalitetsdokument för samtalstjänsten

Kvalitetsdokument för samtalstjänsten KYRKANS SAMTALSTJÄNST KYRKANS SAMTALSTJÄNSTπ Kvalitetsdokument för samtalstjänsten Telefonjour Nätjour Chatjour Brevjour 1 Kvalitetsdokument för samtalstjänsten Principerna gäller telefon-, nät-, chatt-

Läs mer

Beslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.

Beslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan. HANGÖ GRUNDTRYGGHETSNÄMNDS PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV SERVICE FÖR ÄLDRE, HANDIKAPPADE OCH LÅNGTIDSSJUKA Servicecentralen för äldrevårdstjänster har som verksamhetsidé att stöda de äldres delaktighet och

Läs mer

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen:

1. Inledning. Övergripande mål, enligt kvalitetsrekommendationen: 1. Inledning Eckerö kommun har en äldreomsorgsplan för 2010-2030 som fullmäktige har godkänt i januari 2010. Kvalitetsrekommendationen tjänster för äldre finns det önskemål om att alla kommuner skall ha

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

Motioner till partidagen 2016

Motioner till partidagen 2016 Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer