FÖRESKRIFTER för PROVET I MATEMATIK

Transkript

1 FÖRESKRIFTER för PROVET I MATEMATIK Föreskrifterna för provet i matematik innehåller text ur gymnasielagen, lagen om anordnande av studentexamen och förordningen om studentexamen och nämndens allmänna föreskrifter. Paragraftecknen i texten hänvisar till gymnasielagen (629/1998, 766/2004), lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005). Föreskrifterna för provet i matematik gäller första gången den examen som genomförs hösten

2 1 PROVET I MATEMATIK 1 2 PROVUPPGIFTERNA 1 3 PROVETS STRUKTUR 1 4 UPPGIFTSHÄFTEN 2 5 PROVETS GÅNG 2 6 PROVTILLBEHÖREN Provpapper Skrivdon Hjälpmedel Fickräknare Tabellböcker 4 7 HUR PROVUPPGIFTERNA SKA BESVARAS 4 8 BEDÖMNINGEN Lärarens markeringar Bedömningsblankett Vitsord 6 9 HUR PROVPRESTATIONERNA SKA SKICKAS IN TILL NÄMNDEN 6 10 OMPROV 7 11 KOMPLETTERING AV EXAMEN 7

3 1 PROVET I MATEMATIK I studentexamen ingår ett prov i matematik (L 766/2004, 18 ). I matematik ordnas prov med två olika svårighetsgrader (L 672/2005, 2 ). Provet baserat på den långa lärokursen kallas prov i lång matematik och provet baserat på den korta lärokursen prov i kort matematik. Oberoende av sina gymnasiestudier i ämnet har examinanderna rätt att välja vilketdera provet de vill delta i. I studentexamen får ingå endast ett prov i samma ämne (L 672/2005, 6 ). Syftet med provet i matematik är att klarlägga om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som ingår i grunderna för gymnasiets läroplan och uppnått tillräcklig mognad i sin behärskning av läroämnet enligt målen för gymnasiet (L 629/1998, 18 [766/2004], L 672/2005, 2 ). Provet i matematik varar i sex timmar. 2 PROVUPPGIFTERNA Provuppgifterna i studentexamen utarbetas i enskilda läroämnen enligt lärokurserna för de kurser som med stöd av 10 1 mom. i gymnasielagen anges som obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och som kurser i form av fördjupade studier (F 915/2005, 1 ). När uppgifterna utarbetas beaktas grunderna för läroplanen, godkända av Utbildningsstyrelsen. Provet i både lång och kort matematik innehåller 13 uppgifter. Examinanderna får i vartdera provet lösa högst 10 uppgifter. Det högsta poängtalet för uppgifterna är 6. Poängen ska ges som heltal. Studentexamensnämnden eftersträvar att ordna provuppgifterna efter ungefärlig svårighetsgrad, från den lättaste till den svåraste. Oberoende av svårighetsgrad är uppgifterna för de fördjupade kurserna som regel placerade i slutet av serien. 3 PROVETS STRUKTUR Både provet i lång och i kort matematik består av två delar: del A och del B. B-delen delas fortfarande upp i två delar, som märks med symbolerna B1 och B2. Nedanstående tabell visar hur många uppgifter varje del består av, hur många uppgifter examinanden ska besvara och vilka hjälpmedel som är tillåtna att använda vid utförandet av uppgifterna i delen i fråga. Del Antal uppgifter Examinanden besvarar Hjälpmedel A 4 4 Ingen fickräknare, tabellbok B1 5 3 Fickräknare, tabellbok B2 4 3 Fickräknare, tabellbok 1

4 4 UPPGIFTSHÄFTEN Både provet i lång och i kort matematik består av två provhäften: A-delens uppgiftshäfte och B-delens uppgiftshäfte. Varje häfte (långa matematikens A-del, långa matematikens B-del, korta matematikens A-del, korta matematikens B-del) har sin egen signaturfärg, som är densamma vid varje prov. Provhäftet för den långa matematikens A-del är ljusgrönt och provhäftet för B-delen är vitt med en ljusgrön rand i övre kanten av varje sida. Uppgiftshäftet den korta matematikens A-del är gult och provhäftet för B-delen är vitt med en gul rand i övre kanten av varje sida. A-delens uppgiftshäfte är fyrsidigt och i storlek A4. B-delens häfte är max fyrsidigt och i storlek A4. I A-delens häfte finns förutom uppgifterna ett utrymme vid varje uppgift där examinanden kan skriva svaret på uppgiften. I B-delens häfte finns endast uppgifterna. 5 PROVETS GÅNG Då provtillfället börjar ges examinanden både A-delens och B-delens uppgiftshäfte och tabellbok. Tidpunkten då A-delen lämnas in antecknas i fältet för anmärkningar i provprotokollet. Examinanden ska lämna in A-delens uppgiftshäfte samt eventuella separata svarsark senast tre timmar efter att provet börjat. Det är inte tillåtet att använda fickräknare under den tid som examinanden har A-delens uppgiftshäfte till sitt förfogande. När examinanden lämnar in A-delens uppgiftshäfte och eventuella separata svarsark får denne sin fickräknare. Examinanden lämnar in A-delens uppgiftshäfte och får fickräknaren på det sätt som gymnasiet fastställt. Gymnasiet organiserar inlämnandet av A-delens uppgiftshäfte och överräckandet av fickräknaren på ett sådant sätt att det inte medför onödiga störningar och att det inte uppkommer möjligheter till fusk. Efter att examinanden har fått fickräknaren får hen inte längre lämna in svar för A-delen. Om nämnden har beviljat examinanden tilläggstid för att avlägga provet i matematik läggs hälften av den beviljade tilläggstiden till den sista tillåtna inlämningstiden för A-delen av provet. Om nämnden exempelvis har beviljat två timmar tilläggstid ska A-delen lämnas in senast fyra timmar och B-delen åtta timmar efter att provet har inletts. Tiden när examinanden inlämnar A-delens uppgiftshäfte inverkar inte på tiden när hela provet slutar. 6 PROVTILLBEHÖREN 6.1 Provpapper I A-delen skrivs uppgifternas svar i uppgiftshäftet, men svaren kan vid behov fortsätta på separata halvark (A4). På provpappret lämnas en marginal på 3 5 rutor. Examinanden får skissa upp lösningar på konceptpapper. Gymnasiet förser examinanderna med papper. 2

5 I B-delen används helark (A3 vikta) och halvark (A4) samt millimeterpapper som provpapper. Gymnasiet förser examinanderna med papper. Provpappret ska ha en marginal på 3 5 rutor. På varje uppgiftshäfte som hör till del A ska finnas gymnasiets nummer och namn samt examinandens nummer, underskrift och namnförtydligande. På varje provpapper som hör till del B samt på eventuella halvark för A-delen ska gymnasiets nummer och namn vara tryckta eller stämplade. De ska också vara försedda med examinandens nummer och namnteckning samt namnförtydligande. 6.2 Skrivdon Svaren ska skrivas med en blyertspenna vars skrift går att läsa utan svårigheter. Bara i teckningar är det tillåtet att använda färgpennor, dock inte röda. Röd penna får bara användas av lärare som bedömer svaren. 6.3 Hjälpmedel I matematikprovet är det tillåtet att, förutom sedvanliga skriv- och ritdon, använda fickräknare och tabellböcker, men bara sådana som motsvarar studentexamensnämndens föreskrifter, enligt följande: I del A är det endast tillåtet att använda tabellbok. I del B är det tillåtet att använda både fickräknare och tabellbok. Tabellböcker och fickräknare ska examinanderna senast dagen före provet lämna in för kontroll, antingen till rektor eller till någon lärare som rektor har förordnat att göra kontrollen. Examinanderna ska få tillbaka sina granskade tabellböcker när provet börjar. Examinanden får sin kontrollerade fickräknare när denne lämnar in A-delens uppgiftshäfte. Om examinanden har beviljats rätt att använda dator för att skriva svaren får examinanden inte i A-delen använda de program som nämns i studentexamensnämndens föreskrift (Hur sjukdom, funktionshinder eller förordande beaktas i studentexamen ). I A-delen får man emellertid använda en Word-formeleditor utan kalkylatorfunktion. Examinanderna får inte ha med sig andra hjälpmedel till provet än de som är godkända av studentexamensnämnden. Det är förbjudet att ha med sig mobiltelefoner och andra medier för kommunikation Fickräknare Det är tillåtet att använda en eller flera fickräknare i matematikprovets B-del. Alla funktionsräknare, grafräknare och symbolräknare är tillåtna. Examinanderna måste tömma minnet före provet och i förekommande fall måste de vid en kontroll kunna förklara hur de har tömt minnet. I oklara fall ska en fickräknare inte godkännas. Vid provet får examinanderna inte ha med sig bruksanvisning, extra minnen eller medier för informationsöverföring. Under provet får de inte låna fickräknare av varandra. Skolan får däremot låna ut en fickräknare om en examinands fickräknare slutar fungera. 3

6 6.3.2 Tabellböcker I matematikprovet är det tillåtet att använda följande tabellböcker under hela provet: MAOL-taulukot, Otava, och motsvarande svenska version Ranta Tiilikainen: Lukion taulukot, WSOY Det är tillåtet att använda båda tabellböckerna samtidigt i provet. Den som vill använda andra tabellböcker måste söka tillstånd till detta hos nämnden. Ett tillstånd får inte vara mer än fem år gammalt. I tabellböckerna får det inte finnas några andra anteckningar än sådana som gäller ägaren. Konstaterade tryckfel får rättas, men det är inte tillåtet att lägga till några skrivna eller duplicerade upplysningar och inte heller att göra understrykningar. Detta gäller även sådana upplysningar som ingår i andra tillåtna tabeller. 7 HUR PROVUPPGIFTERNA SKA BESVARAS Examinanden skriver svaren på uppgifterna i A-delen i uppgiftshäftet på platsen som reserverats för svaren. Vid behov kan svaret fortsättas på ett separat halvark som tydligt märks med gymnasiets nummer och namn, examinandens uppgifter (examinandens nummer och namnteckning samt namnförtydligande) samt uppgiftens nummer. I B-delen skriver examinanden svaret på uppgift 5 på ett helark så att svaret inleds på arkets första sida. Om examinanden inte löser uppgift 5 skriver examinanden endast sina namnuppgifter på helarket. Övriga uppgifter räknas var och en på sitt eget halvark. På varje halvark är det tillåtet att skriva ner lösningen på bara en uppgift. Vid behov är det tillåtet att fortsätta med samma uppgift på extra halvark. Eventuella figurer ska skrivas på samma papper som lösningen eller på ett särskilt millimeterpapper. De slutliga svaren som examinanderna lämnar in för bedömning ska vara tydligt och prydligt skrivna. Examinanden placerar eventuella tilläggshalvark för A-delen mellan sidorna i uppgiftshäftet för A-delen och halvark för B-delen efter numreringen av uppgifterna i provet mellan sidorna i helarket. Under provet ska examinanderna tydligt stryka över de uppgifter som de inte vill få bedömda. Också papper som använts som koncept ska strykas över. 8 BEDÖMNINGEN Prestationerna kontrolleras och bedöms preliminärt av en matematiklärare, men den slutliga kontrollen och bedömningen görs av nämnden. I den preliminära bedömningen får lärarna tillämpa bedömningsrekommendationerna från lärarorganisationen. Lärarna har rätt att göra avsteg från dem, och de kan också komplettera papperen med kommentarer eller motiv till detta. Nämnden fattar sina 4

7 bedömningsbeslut särskilt för varje prov. När prestationerna bedöms gäller det att ägna särskild uppmärksamhet åt följande synpunkter. En god prestation ska visa hur examinanden har kommit fram till sitt svar. Lösningen ska innehålla nödvändiga uträkningar eller någon annan motivering och slutresultat. Koordinatsystem, diagram, geometriska figurer och funktioners grafer måste läggas fram klart och tydligt. Poängtalet sjunker inte nämnvärt av obetydliga räknefel förutsatt att felet inte ändrar uppgiftens karaktär, felet inte ger upphov till ett klart felaktigt eller orimligt resultat eller avsikten med uppgiften inte är att testa examinandernas förmåga att felfritt utföra räkneoperationer. Om examinanden i del B1 lämnar in mer än 3 besvarade uppgifter, kommer den slutliga poängsumman att bestå av de 3 uppgifter med lägst poäng. Även i dylika fall granskar och bedömer läraren alla uppgifter samt antecknar deras poäng och antal på bedömningsblanketten. Nämnden väljer de svar som inverkar på den slutliga poängsumman. Om examinanden i del B2 lämnar in mer än 3 besvarade uppgifter, kommer den slutliga poängsumman att bestå av de 3 uppgifter med lägst poäng. Även i dylika fall granskar och bedömer läraren alla uppgifter samt antecknar deras poäng och antal på bedömningsblanketten. Nämnden väljer de svar som inverkar på den slutliga poängsumman. Om en examinand lämnar in fler än en lösning på en och samma uppgift, bedöms uppgiften utifrån den lösning som ger det lägsta poängtalet. 8.1 Lärarens markeringar Varje uppgift ska poängsättas i hela tal från 0 till 6. Läraren ska ange uppgiftens sammanlagda poängtal klart och tydligt på provpapperet. Om läraren anger delpoäng måste de framgå klart i relation till det sammanlagda poängtalet. Läraren ska markera fel på svarspapperet. Han eller hon ska tydligt ange orsaken till poängminskningen om ett svar inte får fulla poäng. Markeringarna ska göras med röd kulspetspenna medan nämndens censorer använder andra färger. På så sätt är det i efterhand lätt att konstatera vem som har gjort vilka markeringar. Läraren får skriva kommentarer och förklaringar till enskilda lösningar eller mer allmänt på provpapperen. En kommentar kan vara till fördel då en examinand har använt ett sällsynt räknesätt och detta inte tydligt framgår av provprestationen, eller då en examinand i början av en lösning har gjort ett räknefel som ändrar på resultatet utan att det för den skull sker en ändring i uträkningens karaktär och examinanden i fortsättningen inte har gjort några andra fel. Markeringarna måste göras så tydligt att de inte kan förväxlas med examinandens lösningar. Om en examinand i strid med anvisningarna har löst fler än en uppgift på samma papper, ska läraren bifoga relevanta hänvisningar i examinandens lösningar så att ingen uppgift blir utan bedömning av nämnden. Läraren ska inte ange sammanlagt poängtal, vitsord eller namnteckning på provpapperen. Det är rek- 5

8 torerna som ska anmäla sjukdom, läs- och skrivsvårigheter etc. och de ska inte beaktas i bedömningen av själva provprestationerna. 8.2 Bedömningsblankett Poängtalet för en uppgift ska anges på bedömningsblanketten. Också en prestation som bedömts med 0 poäng måste noteras både på provpapperet och på bedömningsblanketten. Om en examinand har lämnat någon uppgift olöst ska motsvarande ruta på bedömningsblanketten vara tom. Också poängsumman och antalet behandlade uppgifter ska antecknas på bedömningsblanketten i rutorna som reserverats för detta. Om en examinand har uteblivit från ett prov eller inte lämnar in någon prestation alls till bedömning, ska läraren anteckna bokstavssymbolen K (avbrutit) i rutan som reserverats för detta. Om poängtal saknas för någon examinand på grund av lärarens jäv, ska detta påpekas särskilt. Sidorna i bedömningsblanketten ska inte nitas ihop. På bilagesidan till bedömningsblanketten ska läraren uppge vilka läroböcker som har använts och hur proven fördelar sig på olika lärare. Där ska blanketterna också dateras och förses med varje lärares namnunderskrift, namnförtydligande och upplysning om akademisk examen. 8.3 Vitsord Vitsordsgränserna bestäms av nämnden särskilt för varje examenstillfälle och ambitionen är att vitsorden ska vara jämförbara från år till år. I proven för lång och kort matematik används egna vitsordsgränser i respektive prov. Bedömningen fäster inget avseende vid om en examinand har skrivit provet som obligatoriskt eller extra prov. 9 HUR PROVPRESTATIONERNA SKA SKICKAS IN TILL NÄMNDEN När provpapperen skickas in till nämnden ska de stå i nummerföljd i enlighet med bedömningsblanketten, och mellan varje examinands A-dels uppgiftshäfte finns lösningarna till del B samt eventuella tilläggshalvark för A-delen i ordningsföljd efter numreringen av uppgifterna i provet. Lösningar och utkast som en examinand har strukit över ska inte skickas till nämnden, men gymnasiet ska förvara dem i ett år för eventuella förfrågningar. Prestationerna från vart och ett av proven ska packas in i ett lagom stort och hållbart kuvert. Inne i kuvertet ska bedömningsblanketten ligga överst. Om prestationer från ett och samma prov läggs in i flera kuvert, ska bedömningsblanketten läggas i det första kuvertet. Kuvertet får inte limmas eller tejpas fast. Om prestationerna från ett och samma prov läggs in i flera kuvert, ska kuverten förses med 6

9 ordningsnummer och upplysning om det totala antalet kuvert, t.ex. I/III. På kuvertet ska läraren skriva provets namn och nivå samt gymnasiets namn och nummer med stor och tydlig handstil. Provprestationerna får inte packas in i omslagspapper, i en låda eller i något annat slag av förpackning där de kan ta skada, så att prestationerna sedan förpackningen öppnats inte längre kan transporteras säkert och senare arkiveras. I samma kuvert som prestationerna är det inte tillåtet att skicka in andra papper, såsom ansökningar, läkarintyg eller intyg över läs- och skrivsvårigheter. Provprestationerna ska preliminärt bedömda skickas till studentexamensnämnden inom en vecka efter provet. Om läraren har minst 41 examinander att bedöma, ska prestationerna skickas till nämnden senast två veckor efter provet. 10 OMPROV Ett godkänt prov får tas om en gång (F 915/2005, 4 ). Det finns inte någon tidsfrist för omprov av ett godkänt prov. Ett underkänt prov får tas om två gånger (F 915/2005, 4 ). När examinanden tar om ett underkänt obligatoriskt prov får antalet omtagningstillfällen användas under nästa tre examenstillfällen omedelbart efter att examinanden blivit underkänd (F 915/2005, 5 ). Ett underkänt extra prov får tas om två gånger utan tidsfrist (F 915/2005, 4 ). En examinand som har fått underkänt på det obligatoriska provet i lång matematik har rätt att ta om provet även genom att skriva provet i kort matematik. Att skriva det prov som är baserat på den korta lärokursen i matematik betraktas då som omprov av det ursprungliga provet. Villkoret för ett nivåbyte är att examinanden bland sina obligatoriska prov har ett prov på den mera krävande nivån, antingen i ett främmande språk eller i det andra inhemska språket. 11 KOMPLETTERING AV EXAMEN Den som har blivit godkänd i studentexamen får komplettera examen med prov i ämnen som inte ingår i den avlagda examen och med prov på en annan nivå än de prov i samma ämnen som ingår i den avlagda examen (L 672/2005, 9 ). Att komplettera en examen är möjligt efter det att examen är avlagd. Inga andra tidsfrister gäller för komplettering av en examen. En person som har avlagt studentexamen med provet i kort matematik har sålunda rätt att komplettera sin examen med provet i lång matematik. 7

10 STUDENTEXAMENSNÄMNDEN