Regler, standarder och CE-märkning

Transkript

1 Regler, standarder och CE-märkning desto större krav ställs på provningen av handskarnas skyddsförmåga och certifiering. Eftersom lagstiftningen är allmänt skriven har standarderna utformats på mer detaljerad nivå för att tydligare kunna ge användaren information. 89/68 6/EG EU 2016/ /65 /EG EU-direktiv och EU-förordningar EN 511 EN 388 EN 407 Standarder I Europeisk lagstiftning regleras vilka krav som måste uppfyllas för att personlig utrustning ska kunna CE-märkas. I respektive land finns en myndighet som har ansvar för arbetsmiljö och de kan också tillhandahålla mer information på landets språk. Om en skyddshandske har bedömts uppfylla säkerhetskraven och CE-märks i ett EU-land, kan den också exporteras och säljas i hela EU. För att uppfylla kraven i lagstiftningen kan tillverkaren följa olika EN-standarder vars syfte är att spegla risker inom olika arbetsområden, t.ex. EN 407 som gäller arbeten där värme är en riskfaktor på ett eller flera sätt. En EN-standard innehåller provningsmetoder och krav. Det innebär att det finns beskrivet hur skyddsegenskaperna ska visas, hur produkten ska märkas utöver CE-märkningen och vad som ska finnas med i bruksanvisningen. kategori i minimala risker Till denna kategori hör handskar som används vid minimala risker som kan identifieras i god tid. Till kategori I räknas handskar av enklare slag, till exempel trädgårdshandskaroch montagehandskar. Tillverkaren ska kunna visa att produkten uppfyller de grundläggande kraven för skyddshandskar (enligt EN 420) och står som garant för CE-märkningen. Detta gäller alla skyddshandskar. kategori ii medelhög risk Många skyddshandskar tillhör denna kategori. Hit hör handskar där krav ställs på mekanisk hållbarhet för att skydda mot exempelvis skärskador. För att få CE-märka handskarna ska tillverkaren kunna visa att produkten uppfyller de grundläggande kraven, samt ytterligare standarder som kan gälla för specifika användningsområden, till exempel svetshandskar. Handskarna ska vara provade av ett godkänt laboratorium och typgodkända av ett anmält organ (notified body) som utfärdar certifikat. Handskar i kategori II ska vara märkta med piktogram, en symbol som visar vad handsken provats mot, och till vilken skyddsnivå. I april 2016 antogs en ny förordning som omfattar personlig skyddsutrustning, EU 2016/425, i och med det kommer EU-direktivet 89/686/EEC successivt att fasas ut och slutar att gälla april För arbetsgivare och arbetstagare finns ett separat direktiv, 89/656/EEC gällande personlig utrustning. Det tar upp kravet på att göra riskbedömningar, användning etc och syftet är att främja arbetstagarens säkerhet och hälsa i arbetet. förklaring av riskkategorierna I lagstiftningen delas personlig utrustning in i tre kategorier beroende graden av risk de är avsedda att skydda mot. Ju högre risk som användaren utsätts för, kategori iii hög risk Dessa handskar kan till exempel skydda mot ämnen med hög farlighet. De ska skydda mot bestående skador i situationer där användaren kan ha svårt att upptäcka riskerna i tid. Hit hör exempelvis handskar som skyddar mot hetta (över +100 ), extrem kyla (under -50 ) och för hantering av de flesta kemikalier. Handskarna ska vara provade av ett godkänt laboratorium och godkända av ett anmält organ. Dessutom krävs en årlig kontroll av tillverkningen och att handskarna kontrolleras för att säkerställa rätt kvalitet. Först när detta skett får handskarna sin CE-märkning. Det anmälda organets identitetsnummer (fyra siffror) ska stå intill CE-märkningen, till exempel CE

2 skyddshandskar - allmänna krav och provningsmetoder en 420: a1:2009 Kraven i sammanfattning Handskarna ska vara tillverkade för att ge det skydd som de är avsedda för. Användaren ska inte kunna skada sig på sömmar och kanter. Handskarna ska vara lätta att ta på och av. Materialet får inte skada användaren. Handskarnas ph-värde ska ligga mellan 3,5 och 9,5. Halten krom (VI) ska vara mindre än 3 mg/kg i läderhandskar. Tillverkaren måste ange om handsken innehåller ämnen som kan ge upphov till allergier. Skyddseffekten ska inte påverkas om tvättråden följs. Handskarna ska medge bästa möjliga fingerrörlighet med hänsyn till skyddsbehovet. Storlek Handens omkrets (mm) Längd (mm) Handskens minimum längd (mm) Det är viktigt att välja rätt storlek på handskarna (se tabell ovan). Att använda för stora handskar kan öka risken för olycksfall. Storlekssystemet i ovanstående tabell utgår från handens storlek, det vill säga omkrets och längd. Standarden innehåller även krav på motstånd mot vattenpenetration, som mäts vid behov. Handskar som tillhör kategori II och III ska dessutom märkas med: Piktogram avseende typ av risk som handsken provats mot. Skyddsnivåerna och referens till EN-standard, t ex EN 388, intill piktogrammet. Fyrsiffrig kod bredvid CE-märke (gäller enbart för skyddshandskar som tillhör kategori III hög risk). krav på bruksanvisning Detta piktogram visar att en bruksanvisning följer med handskarnas förpackning. Bruksanvisningen bör förvaras tillgänglig på arbetsplatsen och innehålla: Tillverkarens/representantens namn och adress. Handskens benämning och storlek. EN-standard som handsken provats mot. Förklaring av piktogram och märkning. Information om ämnen som kan ge upphov till allergi. Skötsel- och förvaringsråd. Råd när handsken blir avfall efter användning. Instruktion om begränsad användning. Varningar vid mekaniska, termiska risker och/eller kemiska hälsorisker. Uppgifter om vilka kemikalier som provats och till vilken nivå (gäller kemikalieskyddshandskar). Gäller de kemikalier som ligger till grund för certifieringen, övriga finns separat. krav på märkning Varje handske ska vara märkt med: Tillverkarens namn. Benämning, t ex TEGERA Storlek. CE-märke. 20

3 skyddshandskar mot mekaniska risker en 388:2003 Detta piktogram visar att handsken är avsedd att skydda mot mekaniska risker. För att få märkas med detta piktogram måste handsken provas enligt standard EN 388 och godkännas av anmält organ. Här provas handskens motstånd mot nötning, genomskärning, rivhållfasthet och punktering. Dessa egenskaper har valts för att någorlunda efterlikna verkligheten. Efter provningen får handsken ett värde på skyddsnivån, för vart och ett av de nämnda mekaniska riskerna. Detta värde består av siffrorna 1-5. Bästa värde är 4 eller 5. Handsken märks med siffrorna på de värden som uppnåtts vid provningen. Sifferkoden är placerad i anslutning till piktogrammet. Handskens skyddsförmåga mot olika mekaniska risker provas på följande sätt: A. Nötningsmotstånd Handskmaterialet utsätts för nötning med slippapper under tryck. Man mäter det antal varv som behövs för att nöta hål i materialet. Högsta skyddsnivå är 4, vilket motsvarar varv. B. Skärmotstånd Här mäter man det antal varv som krävs för en roterande cirkelkniv med konstant hastighet att skära igenom handsken. Resultatet jämförs med ett referensmaterial och man får ett index. Högsta skyddsnivå är 5, vilket motsvarar ett index på 20. C. Rivmotstånd Handskmaterialet snittas. Därefter mäter man den kraft som behövs för att riva isär materialet. Högsta skyddsnivå är 4, vilket motsvarar en kraft på 75 Newton. D. Punkteringsmotstånd Man mäter hur hög kraft som behövs för att sticka hål i handsken med en spik som har ett bestämt mått och viss hastighet (10 cm/min). Här är högsta skyddsnivå 4, som motsvarar en kraft på 150 Newton. Egenskap (Maximal prestanda) A) Nötningsmotstånd (antal varv) (4) B) Skärmotstånd (index) (5) C) Rivmotstånd (Newton) (4) D) Punkteringsmotstånd (Newton) (4) Skyddsnivå A) Nötningsmotstånd (antal varv) B) Skärmotstånd (index) 1,2 2,5 5,0 10,0 20,0 C) Rivmotstånd (Newton) D) Punkteringsmotstånd (Newton) Av tabellen framgår de krav som ställs för respektive skyddsnivå. VARNING Om du jobbar med rörliga maskindelar är det extra viktigt att du väljer en handske i rätt storlek i ett mindre slitstarkt material. Syftet är att handsken lätt ska gå sönder om du fastnar. 21

4 NYHET skyddshandskar mot mekaniska risker en 388:2016 Detta piktogram visar att handsken är avsedd att skydda mot mekaniska risker. Ändringen i namnet hänvisar till årtalet. Under slutet av 2016 blev den nya versionen av EN 388 klar. Publiceringen som gör den användbar sker under 2017 då också respektive EU-land ska acceptera den som nationell standard. Förändringar har skett men mycket är sig likt. Provning av motstånd mot nötning, rivhållfasthet och punktering utförs som tidigare. De uppnådda provningsresultaten delas in i skyddsnivåer på samma sätt som i versionen från 2003 vilket för dessa tre provningar är 0-4, där 4 är högst. För detaljer, se tabell nedan. De stora skillnaderna i den nya utgåvan jämfört med den tidigare gäller skärmotstånd samt skydd mot slag. För provning av skärmotstånd finns nu två metoder och det står tydligt i standarden att det inte finns någon korrelation mellan dem. nytt om skärskydd i en 388:2016 Ytterligare en provningsmetod läggs till i EN 388:2016. Metoden beskrivs i standarden EN ISO som även brukar kallas TDM vilket är en förkortning på den utrustning som används: tomodynamometer. I EN ISO beskrivs exakt hur provningen går till. Kraven och skyddsnivåerna finns däremot i EN 388:2016 och för den här metoden är de A-F, där F är högst prestanda. Provningsmetoden från tidigare version, den s.k. Coupmetoden, är fortfarande kvar men skillnaden är att den nu endast ska användas för material som inte påverkar knivbladets skärpa. Med det menas att vissa skärskyddsmaterial som t.ex. glasfiber redan i början av provningen förstör knivbladets skärpa vilket medför att provningsresultatet inte blir riktigt relevant. nytt om slagdämpning i en 388:2016 Att kunna verifiera skydd mot slag har lagts till i EN 388:2016. Provningsmetoden finns i motorcykelstandarden EN 13594:2015. Den del av handsken som har skyddet, vilket kan variera utifrån tänkt användning, provas, men p.g.a. tekniska orsaker kan man inte prova fingrarna. 22

5 Här beskrivs kort respektive provningsmetod samt skyddsnivåer: a. Nötningsmotstånd Handskmaterialet utsätts för nötning med slippapper under tryck. Man mäter det antal varv som behövs för att nöta hål i materialet. Högsta skyddsnivå är 4, vilket motsvarar varv. b. Skärmotstånd, Coup-metoden Här mäter man det antal varv som krävs för en roterande cirkelkniv med konstant hastighet att skära igenom handsken. Resultatet jämförs med ett referensmaterial och man får ett index. Högsta skyddsnivå är 5, vilket motsvarar ett index på 20. c. Rivmotstånd Handskmaterialet snittas. Därefter mäter man den kraft som behövs för att riva isär materialet. Högsta skyddsnivå är 4, vilket motsvarar en kraft på 75 newton. d. Punkteringsmotstånd Man mäter hur hög kraft som behövs för att sticka hål i handsken med en spik som har ett bestämt mått och viss hastighet (10 cm/min). Här är högsta skyddsnivå 4, som motsvarar en kraft på 150 newton. e. Skärmotstånd, TDM, EN ISO Grundprincipen är att mäta hur skärmotståndet påverkas av hur mycket kraft som läggs på vid provningen. Ett nytt vasst knivblad används inför varje delprov och mätresultatet är hur långt kniven kan röra sig innan den skär igenom. Enheten är millimeter (mm). Flera snitt görs, inför varje snitt är det nytt blad, ny provyta och specifik kraft (i form av vikter). Olika vikt ger olika krafter vilket gör att knivbladet rör sig olika långt innan det skär igenom. Många delprovningar utförs, specifik vikt kopplas till ett mätvärde i millimeter. Ett diagram skapas utifrån olika krafter i form av Newtonvärden (x) och längden i mm där handskmaterialet går sönder (y). Testresultatet är det newtonvärde som behövs för att skära hål på handskmaterialet vid 20 mm. Den högsta skärskyddsnivån är F vilket motsvarar 30 newton f. Slagdämpning Provningen för skydd mot slag utförs enligt en standard för skyddshandskar för motorcyklister, EN 13594:2015. Den yta som har skyddet är det som provas, men på grund av liten yta kan inte området för fingrarna provas enligt den här metoden. Slagkraften är 5 J och kraften som går igenom måste vara i enlighet med högsta nivån, i detta fall nivå 1, enskilt resultat 9,0 kn, medelvärde 7,0 kn. Egenskap Level Achieved (Maximal prestanda) a) Nötningsmotstånd (antal varv) (4) b) Skärmotstånd (index) (5) c) Rivmotstånd (Newton) (4) d) Punkteringsmotstånd (Newton) (4) e) Skärmotstånd EN ISO (N) (F) f) Slagdämpning, EN 13594:2015 (P) EN 388 Provning (anger vilka krav som ställs för respektive skyddsnivå). Skyddsnivå a) Nötningsmotstånd (antal varv) b) Skärmotstånd (index) 1,2 2,5 5,0 10,0 20,0 c) Rivmotstånd (Newton) d) Punkteringsmotstånd (Newton) Skyddsnivå A B C D E F e) Skärmotstånd, EN ISO (N) Skyddsnivå f) Slagdämpning, EN 13594:2015 Pass (Level 1 9 kn) P 23

6 de här märkningarna kan du möta på våra kemikalieskyddshandskar en 374:2003 EN 374-3:2003 AHL Handskar som har godkänts enligt EN 374 är alltid märkta med det vänstra piktogrammet, samt ett av de tre högra piktogrammen. Om produkten följer en tidigare version av standarden (1994) finns piktogrammet längst till höger med. Penetrationsprovning är handsken tät? EN 374-2:2003 Handskar som ska skydda mot mikroorganismer och kemikalier måste vara täta (utan hål). På tunna handskar av engångstyp kontrolleras tätheten genom att handsken fylls med vatten eller luft. Om det läcker ut vatten eller luft är handsken felaktig. Resultatet anges som det största antalet felaktiga handskar per hundra, vilket betecknas som acceptabel kvalitetsnivå (AQL). Nivå 2 är den lägsta godkända nivån för att få använda piktogrammet till vänster. Penetration AQL Nivå 1 < 4,0 Nivå 2 < 1,5 Nivå 3 < 0,65 Permeationsprovning hur snabbt går kemikalien igenom? EN 374-3:2003 Handskar som ska skydda mot kemikalier, och som är märkta med något av piktogrammen till vänster, måste först genomgå en penetrationsprovning. Därefter mäts genombrottstiden permeationen det vill säga den tid det tar för en kemikalie att passera handskmaterialet. För den lägsta nivån, d v s 1, är tiden minst 10 minuter. Högsta nivå är 6, som motsvarar minst 8 timmar. Handskar som är märkta med detta piktogram talar om att handsken skyddar mot tre kemikalier från tabellen Kemikalielista EN 374 i minst 30 minuter (nivå 2). I anslutning till piktogrammet finns tre bokstäver som talar om vilka kemikalier det gäller. Handsken kan även vara testad för andra kemikalier än de som finns med i tabellen Kemikalielista EN 374. Vilka kemikalier den är testad för, och vilka genombrottstider som gäller, anges i separat information. Kontakta din säljare. EN 374-3:2003 Kemikalielista Kod Kemikalie Cas nummer A Metanol B Aceton C Acetonitril D Diklormetan E Koldisulfid F Toluen G Dietylamin H Tetrahydrofuran I Etylacetat J n-heptan K Natriumhydroxid 40% L Svavelsyra 96% EN 374-3:2003 Detta piktogram från EN 374:2003 betyder att handsken inte klarar nivå 2 i permeationsprovningen för tre av kemikalierna i tabellen Kemikalielista EN 374. Men handsken kan klara färre kemikalier än tre eller kortare tid än 30 minuter. Handsken kan även vara testad för andra kemikalier än de som finns med i tabellen Kemikalielista EN 374. Vilka kemikalier den är testad för och vilka genombrottstider som gäller anges i separat information. Permeation Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Genombrottstid 10 min 30 min 60 min 120 min 240 min 480 min VARNING Värme och slitage påverkar handskens motstånd mot kemikalier. En handske som skyddar mot en kemikalie kan skydda mycket dåligt mot en annan kemikalie. OBS Alla handskar ska kastas (i miljöavfall om så krävs) efter max 8 timmar efter första kontakt med kemikalien. 24

7 skyddshandskar mot termiska risker (hetta och/eller brand) en 407:2004 Standarden handlar om provning av skyddshandskar mot termiska risker. Dessa risker utgörs främst av kontakt med hög värme alstrad genom antändning, strålning eller smält metall. Handskar märkta med detta piktogram visar att handsken skyddar mot någon eller några av de termiska riskerna. Vad handsken skyddar mot (A-F, i högra spalten) och till vilken skyddsnivå (1-4) ska stå intill piktogrammet. Handskarna ska minst uppnå skyddsnivå 1 för nötningsmotstånd och rivhållfasthet enligt EN 388. PROVNINGEN OMFATTAR: A. Motstånd mot antändning Här mäter man den tid det tar för handskmaterialet att sluta brinna och glöda sedan det utsatts för en gaslåga under 15 sekunder. Högsta skyddsnivå är 4, vilket innebär en efterbrinntid på högst två sekunder och en efterglödtid på högst fem sekunder. Om handsken riskerar att komma i kontakt med eldslåga måste den klara minst skyddsnivå 3. B. Motstånd mot kontaktvärme Man mäter den temperatur (100 C 500 C) som handsken skyddar mot i 15 sekunder utan att insidan blir tio grader varmare. Högsta skyddsnivå är 4, vilket innebär att handsken klarar +500 C. D. Motstånd mot strålningsvärme Handsken utsätts för värmestrålning. Man mäter den tid det tar innan en viss värmemängd har trängt igenom. Högsta skyddsnivå är 4, vilket betyder att handsken skyddar i minst 95 sekunder. E. Motstånd mot stänk av smält metall Här mäter man hur många droppar smält metall som behövs för att öka temperaturen mellan handskmaterialet och huden med 40 C. Högsta skyddsnivå är 4, vilket står för 35 droppar eller fler. F. Motstånd mot smält metall Provningen ger svar på hur många gram smält järn som krävs för att skada konstgjord hud av PVC som fästs på insidan av handskmaterialet. Högsta skyddsnivå är 4, vilket motsvarar 200 gram flytande metall. EN Provningsmetoder Skyddsnivå A. Antändningsmotstånd (s) Efterbrinntid Efterglödtid B. Kontaktvärme (s) 20 no requirement 100 C C C C 15 C. Konvektionsvärme (s) D. Strålningsvärme (s) E. Små stänk av metall (antal) F. Stora mängder smält metall (g) C. Motstånd mot konvektionsvärme (= gradvis genomträngande värme) Skyddet avser den tid handsken kan fördröja att värmen från en öppen låga tränger in så att temperaturen på insidan ökar med 24 grader. Högsta skyddsnivå är 4. VARNING Handsken får inte komma i kontakt med eldslåga om handsken inte klarar skyddsnivå 3 vid provning av antändningsmotstånd. 25

8 skyddshandskar mot kyla en 511:2005 Om handsken är försedd med detta piktogram uppfyller den kraven för skydd mot kyla. Den skyddsnivå som handsken klarar står i anslutning till piktogrammet.skyddshandskar mot kyla provas mot två olika köldsituationer ; A, konvektionskyla (luftburen kyla) respektive B, kontaktkyla (direkt beröring av kalla föremål). I båda fallen är högsta skyddsnivå 4. Om det är relevant kan också handskens motstånd mot vattengenomträngning, C, provas. Handskarna doppas i vattenbad och flexas vid vissa intervaller. Om inget vatten trängt igenom efter 5 minuter blir resultatet 1, annars 0. X betyder att provning inte utförts. Grundkrav för handskar som ger skydd mot kyla är att de ska uppnå minst skyddsnivå 1 för nötningsmotstånd och rivhållfasthet enligt EN 388. Kravet på mekaniskt motstånd är högre för handskar mot extrem kyla. Från nivå 3 och uppåt ska handskarna klara minst skyddsnivå 2 för nötningsmotstånd och rivhållfasthet. skyddshandskar med elektrostatiska egenskaper en 16350:2014 Att använda antistatiska (dissipativa) handskar är viktigt i miljöer med risker som rör brand och/eller explosion. Fenomenet som måste undvikas är att det uppstår en potentialskillnad mellan användare och omgivning som löses ut när det blir kontakt, det vi i dagligt tal brukar kalla att få en stöt. Potentialskillnaden måste förhindras att uppstå i miljöer där det bedöms att det finns risk för explosion och/eller brandfara. I de här situationerna måsta det tas ett helhetsgrepp, man måste tänka system där handskar bara utgör en del. Egenskapen som behövs är låg resistans så att laddningarna inte ackumuleras. I EN 16350:2014 är kravet att den vertikala resistansen för handskar ska vara < 10 8 Ω. Provningsmetoden som används är EN :1997 och förhållandena vid provningen är 25 % relativ luftfuktighet och temperaturen 23 o C. Den metoden kan också användas i andra situationer, det är därför viktigt att fokusera på kravspecifikationen som i det här fallet återfinns i EN 16350:2014. EN Provningsmetoder Skyddsnivå A. Konvektionskyla (isolering ITR/m²) I<0,10 0,1<I <0,25 0,15<I <0,22 022<I <0,30 0,30<I B. Kontaktkyla (termiskt motstånd R/m²) R<0,025 0,025<R <0,050 0,050<R <0,100 0,100<R <0,150 0,150<R C. Vattengenomträngning, 5 min penetration ingen penetration 26

9 handskar lämpliga för livsmedelshantering I EU:s huvuddirektiv för material i kontakt med livsmedel EC/1935/2004 fastställs allmänna riktlinjer för alla material som kan komma i kontakt med livsmedel, oavsett om det gäller förpackningar eller till exempel handskar. De material som används får inte påverka livsmedlets i sådan omfattning att det kan innebära en risk för människors hälsa. Inte heller får materialen orsaka någon oacceptabel modifiering av livsmedelsprodukternas sammansättning eller medföra att produkternas smak och lukt påverkas. Förordningen för material i kontakt med livsmedel Förordningen 10/2011 ersatte flera tidigare direktiv men omfattar endast plaster. För övriga material, exempelvis gummi, finns ännu inte någon förordning, istället hänvisas till rekommendationer från tyska BfR, Das Bundesinstitut für Risikobewertung. Samtliga material analyseras så att man ska kunna utvärdera i vilken grad ämnen överförs migrerar från handskar till olika livsmedel. Livsmedlen delas in i olika grupper; till exempel vattenrika, syrarika, alkoholhaltiga samt fettrika. De handskar som godkänns för livsmedelshantering märks med piktogrammet gaffel och glas. Observera att en handske kan vara lämplig för vissa livsmedelgrupper men inte för andra. Kontakta din säljare om du behöver mer information. Provningen för feta livsmedel utförs med simulant som motsvarar 100 procent fett, men livsmedel kan ha varierande fetthalter. Av den anledningen divideras analysvärdena med reduktionsfaktorerna 2 5 som motsvarar olika livsmedel. För hantering av exempelvis kött gäller analysvärdet för fettrika livsmedel dividerat med 4 (reduktionsfaktor 4). Det värde som man får fram ska vara under gränsvärdet 10 mg/dm 2 för att en handske ska vara godkänd. Provningen utförs under viss tid och vid viss temperatur. För gummimaterial är det 10 min, 40 o C. Överföringen från handskmaterialet till livsmedelsimulanten får inte överstiga 10 mg/dm 2 material. Specifika gränsvärden finns för särskilda ämnen och tillsatser i material som kommer i kontakt med livsmedel. I förordningen 10/2011 finns fler grupper. En simulant, som ska efterlikna respektive livsmedelsgrupp, används vid migrationsanalysen. Ett handskmaterial kan provas mot en eller flera grupper. Livsmedelsgrupp Simulator Exempel på livsmedel Vattenrika Destillerat vatten Grönsaker, drycker etc. med ph >4,5 Syrarika 3%-ig ättikssyra Juice, fruktbitar, sås, dressing etc. med ph<4,5 Alkoholhaltiga 10 %-ig alkohol Vin, vinäger Fettrika Olivolja eller annan likvärdig simulator Smör, ost, kött, fisk, fågel, choklad etc. Specifika s.k. reduktionsfaktorer gäller för olika livsmedel 27

10 ESD ESD betyder Electro Static Discharge (elektrostatisk urladdning). Alla som arbetar med produktion eller underhåll av känslig elektronisk utrustning behöver skydda denna från effekter av urladdning av statisk elektricitet. Detta gäller hela tillverkningsprocesser såväl som underhåll. Handskar liksom skor är en viktig del av detta skydd och avgörande är att hela systemet fungerar tillsammans och används på rätt sätt. Produkter som är märkta med ESD möter gällande krav och standarder för ESD-skydd. vad innebär esd? ESD orsakas av en potentialskillnad mellan olika objekt. Det kan vara människor vid fysisk kontakt eller omedelbar närhet men även mellan en sak och människa. Urladdningen varar vanligen endast en bråkdel av en sekund, ofta i form av en gnista. Ofta orsakar elektrostatisk urladdning dolda skador som visar sig i form av försämrad funktionalitet eller liknande problem efter en tids användning. Vid produktion av elektronisk utrustning (kretskort etc) kan även en mycket liten urladdning orsaka icke synliga skador. Det rekommenderas att användare av ESD-handskar och skor regelbundet kontrollerar deras resistansegenskaper. Felaktiga eller smutsiga produkter kan störa funktionen av ESD-skyddet. provningsmetod Den internationella standarden IEC används för att säkerställa att en ESDhandske klarar systemresistanskravet vilket innebär att resistansen genom operatören till jord är lägre än 10 9 Ω. Provningen utförs vid 12% luftfuktighet. Skor provas enligt understandarden IEC där man försäkrar sig om att skorna har en resistans till jord som är lägre än 10 8 Ω. begränsningar ESD-godkännandet får inte blandas ihop med elsäkerhet. Om arbete utförs nära spänningsförande ledningar, ska krav enligt nationella bestämmelser följas. vad påverkar esd? För att ESD-handskar och skor ska fungera tillfredsställande måste såväl den personliga utrustningen som arbetsplatsen vara avledande. Faktorer som påverkar den elektrostatiska uppladdningen är vilka klädmaterial som används, hur beröring sker, användning av jordande armband, rörelsers snabbhet, hur pass ren arbetsmiljön är samt luftens fuktighet m.m. Vid allt arbete bör en grundlig riskbedömning genomföras för att garantera säkerheten för såväl den enskilde, ämne/material som bearbetas/förädlas som för den utrustning som används. För vidare information kring riskbedömningar, vänligen kontakta nationella arbetsmiljöorgan, branschföreningar eller liknande instanser. 28