nytt nr 2 sommaren 2015

Transkript

1 Skap nytt nr 2 sommaren 2015 SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare Hemma hos Tore Berger SPECIALEN: Spelets regler Striden om den nya upphovsrätten Alfons möter Linda Portnoff SKAP 2025: Uppgradera dina digitala kunskaper Lättare att licensiera SKAP-profilen: Möt Gullan Bornemark Expertfrågan information vid avtal? Sista sidan seriepremiär

2 Ordföranden har ordet Bråda dagar för musikskapande på lång sikt När man ser på upphovsrätten som ett hinder, avslöjar det en kortsiktig strategi. foto: johan ohlsson Just nu är vi inne i den kanske i särklass mest betydelsefulla tiden sedan åtminstone ett halvsekel vad gäller musikskapares villkor. För ett par veckor sedan kom ett betänkande till ny lagstiftning för upphovsrättssällskap. Det bygger på det EU-direktiv som SKAP och ECSA arbetat med i den politiska processen i Bryssel under de senaste åren. Samtidigt går vi nu in i den tuffaste delen av den pågående upphovssrättsreformen inom EU, en reform som syftar till att underlätta för en digital inre marknad. Att underlätta kan betyda många saker. En rad aktörer på den digitala marknaden har valt att tolka det som att det de upplever som hinder ska undanröjas. Som upphovsrätten. Globala tjänster som Google och YouTube, men också kulturarvs- och utbildningsaktörer, som våra bibliotek och universitet lobbar just nu hårt för en uppluckring av upphovsrätten, därför att de tror att de skulle tjäna på det. Man menar att upphovsrätten står i vägen, låser in och försvårar. Jag är övertygad om att de tänker fel. Upphovsrätten är inte ett hinder, utan en nyckel. En nyckel till långsiktig hållbarhet för alla parter: musikskapare och deras upphovsrättssällskap, förlag, skivbolag, digitala aktörer och kulturarvs- och utbildningsaktörerna. När man ser på upphovsrätten som ett hinder, avslöjar det en kortsiktig strategi. Det kanske funkar om man är en digital startup som snabbt vill fylla sin tjänst med värde för att kunna avyttra den med maximal vinst, eller om man är en kulturarvsaktör som vill kunna erbjuda allt till alla nu med detsamma. Men det funkar inte om man vill vara med och säkerställa en hållbar utveckling för digitala tjänster, en återväxt i kulturen, eller ett kulturarv även för morgondagen. Upphovsrätten är inte ett hinder, upphovsrätten är en garant för långsiktighet. En väl fungerande upphovsrätt ombesörjer att fler musikskapare kan leva på sitt arbete och förse de digitala aktörerna med ny råvara musik. För det är musiken som är råvaran för dessa aktörer och det är musiken som är värdet i den digitala värdekedjan. Nu är det vår uppgift att bemöta dessa aktörers lobbyister i korridorerna i Bryssel. Vi gör det genom att identifiera de politiska beslutsfattare de lobbar mot och visa att kortsiktighet i reformen av upphovsrätten helt enkelt inte duger. Vi ger dem hela bilden, hjälper dem att förstå sammanhanget och konsekvenserna av en felriktad reform. Här fyller SKAP:s ordförandeskap i ECSA en viktig roll. Därigenom har vi tillträde till EUmaskineriet. Genom vår representation i Stims styrelse kan vi bilda en brygga mellan politiken och den praktiska verksamheten i Stim. Vi kan möta övriga delar av branschen i vår gemensamma organisation Musiksverige och samarbeta med kulturskaparorganisationer på andra områden än musiken genom vårt medlemskap i KLYS. Aldrig förr har vårt samarbete med andra varit så viktigt som idag. Det ger oss en större plattform att verka ifrån. Och aldrig förr har det varit viktigare att arbeta för musikskaparnas framtid som idag. Motparterna är många och starka. Därför är jag glad att SKAP har en så god grund att stå på i arbetet för musikskapares villkor. Ordförande / alfons.karabuda@skap.se 2

3 innehåll Johan Söderqvist Foto: sounddesigner tormod ringnes Linda Portnoff Foto: Anna rut fridholm Tore Berger Foto: Anna rut fridholm Innehåll/skap-nytt nr Nyheter & notiser Lina Nyberg tar plats i SKAP:s styrelse, FN utlyser dag för kulturell mångfald, Bah Kuhnke efterlyser fler fristäder, Kvinnliga tonsättare underrepresenterade, med mera. s/4 5 specialen spelets regler Det svenska musikundret och det svenska spelundret har mycket att vinna på ett närmare samarbete. Men hur får man dem att lira tillsammans rättighetsmässigt? s/6 9 lättare licensiera musik i europa Ett nytt svenskt lagförslag för upphovsrättsällskap är ute på remiss. Mer pengar och mer administration är i korta drag innebörden. s/10 hur underhåller man ett musikunder? SKAP och Kulturskolerådet har inlett ett samarbete som ska ge barnen större möjligheter till att skapa musik på egen hand. s/11 alfons möter... Linda Portnoff, verksamhetschef på Musiksverige, ger det svenska musikundret både statistiskt underlag och argument som politikerna lyssnar till. s/12 15 skap i världen ESCA:s generalsekreterare Patrik Ager uppmanar till en kreativ revolt när EU-reformen ställer upphovsrätten inför ett digitalt vägskäl. s/16 17 hemma hos Tusenkonstnären Tore Berger summerar närmare 60 år som bildkonstnär, musiker, författare och visdiktare. Och han har inte för avsikt att slå sig till ro. s/18 20 expertfrågan Vilken information ska jag förvänta mig från motparten när jag skriver ett avtal? s/21 Skap-profilen Vi kan alla relatera till hennes kompositioner. Gullan Bornemark är både en skapare och bärare av det moderna svenska musikarvet genom generationer. s/22 23 skap 2025 I höst startar SKAP workshops för att minska det digitala kunskapsglappet bland medlemmarna. s/23 Seriepremiär SKAP:s Anders Lidén kommer ut som serietecknare med svärta i tonen. s/24 SKAP-nytt Ansvarig utgivare: Alfons Karabuda. Redaktör: Peter Willebrand. Redaktionsråd: Kjell Holmstrand, Anders Lidén, Mårten Karlsson och Johan Hammarbäck. Formgivning: Christer Lythell /Lovstrom Content. Omslag: Tore Berger. Foto: Anna-Rut Fridholm. Tryck: DanagårdLITHO. ISDN SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare är Sveriges organisation för yrkesverksamma kompositörer, textförfattare och bearbetare. SKAP Sveriges kompositörer och textförfattare Box Stockholm info@skap.se tel:

4 Notiser Therese Nestor. MODIGÅRD OCH NESTOR FÅR GÄRDE- STADS STIPENDIUM Årets Ted Gärdestadstipendiater är Therese Nestor och Adrian Modiggård. Ted Gärdestadstipendiet syftar till att stödja och uppmuntra unga kompositörer och artister. Det är en stor ära att få ta emot ett stipendium i Ted Gärdestads namn. Jag älskar många av hans låtar, de ligger nära hjärtat och inte alls långt från den musik jag själv tycker om och skriver. Jag anar att vi har lika influenser, då tänker jag framförallt den musik som låg i framkant på talet, alltså spela instrumenten för hand. Eftersom jag länge gått osignad i denna elektroniska tidsålder gör stipendiet att jag får bättre möjlighet att fortsätta spela in i studion så att alla kan höra min musik, säger Adrian Modiggård. Jag känner mig otroligt hedrad och tacksam. Jag har vuxit upp med Teds musik och därför känns det extra fint att få ett stipendium som utdelas till minne av just honom, säger Therese Nestor. Stipendiaterna tog emot sina stipendier på Nationaldagen den 6 juni på Kulturhuset Spira i Jönköping i samband med konserten Låt kärleken slå rot. Ted Gärdestads minnesfond är grundad av Kenneth Gärdestad och Janne Schaffer och stipendiet administreras av SKAP. Stipendiesumman är kr. Ted Gärdestad var medlem i SKAP och mottog SKAP-stipendium Adrian Modiggård. Foto: jacob danielsson ISPA 2015: bah kuhnke efterlyser fler fristäder Sista veckan i maj arrangerade ISPA, International Society for Performing Arts, sin världskongress 2015 i Malmö. Kongressen samlade över 400 teater- och konserthuschefer, producenter och andra som använder beställd musik på scen. Med stöd av Stims promotionnämnd stod SKAP värd för panelsamtalet Bridging: Culture and Humanity. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, som tidigare varit generalsekreterare för Fair Trade, fick svara på frågor om upphovsrätt, rättvis ersättning och Fair Trade inom musiken. Ministern uttryckte stöd för upphovsrätten och menade att det är självklart att den ska respekteras. Alfons Karabuda tydliggjorde upphovsrättens koppling till yttrandefrihet och visade på hur viktig en skälig ersättning är för konstnärlig frihet: Det absolut enklaste sättet att tysta kulturskapare är att se till att de inte har råd att fortsätta skapa, framhöll han. Den svenska kultur- och demokratiministern och den egyptiske protestsångaren Ramy Essam fann snabbt varandra i övertygelsen att kulturen är den starkaste byggstenen i en demokrati. Ramy Essam berättade om hur han får möjlighet att fortsätta sitt regimkritiska musikskapande som Malmös första fristadsmusiker. Jag är förbjuden att arbeta i I år fyller Unescos mångfaldskonvention tio år. FN har utlyst 21 maj till dagen för kulturell mångfald, dialog och utveckling. Unescos konvention syftar till att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är ledamot i Svenska Unescorådets kulturutskott: Mot bakgrund av den pågående reformen av upphovsrätten är det också viktigt påminna om hur upphovsrätten kan stärka den mångfald av kulturyttringar som konventionen värnar. Allt fler samhällsaktörer Foto: kjell holmstrand Egypten. Jag får inte uppträda live, jag får inte uppträda i radio eller tv. Men från min fristad i Malmö kan jag fortsätta att nå ut med min musik i Egypten, genom sociala medier, berättade Ramy Essam. Alice Bah Kuhnke betonade vikten av att solidariskt stödja utsatta kulturskapare i andra länder: Vi behöver fler fristäder i Sverige. FN utlyser dag för kulturell mångfald kommer till insikt om upphovsrättens betydelse för enskilda kulturskapare, för den digitala värdekedja dessa kulturskapare är upphov till och för den kulturella mångfalden. Jag vill se en politik som tar vara på den potentialen och som inte bara tillåter, utan underlättar för kulturen att fortsätta vara en kraft som bygger vårt samhälle, säger Alfons Karabuda. SKAP fortsätter under hösten sitt arbete med mångfald och jämställdhet, inte minst vad gäller den musikaliska mångfalden i media, i till exempel Sveriges Radio. Ofta när jag pratar med politiker ute i kommunerna förstår jag att man helt enkelt inte vet vad det handlar om. När jag berättar brukar de bli intresserade. Så jag ska kämpa för fler fristäder för utsatta kulturskapare. Det är många som behöver få komma hit och mångfalden fristadssystemet för med sig gynnar Sverige. Foto: UN/ANDREA BRIZZI 4

5 kvinnliga tonsättare underrepresenterade Föreningen Svenska Tonsättare (FST) har i samarbete med Kvinnlig Anhopning av Svenska Tonsättare (KVAST) undersökt repertoaren vid svenska musikinstitutioner. För första gången har även statistik tagits fram som visar andelen framförd musik i minuter under ett spelår. Resultaten visar att kvinnliga tonsättare är kraftigt underrepresenterade och att nykomponerad och svensk musik väljs bort. Det blir ett dubbelt osynliggörande av kvinnliga tonsättare när både andelen nyskriven musik och andelen musik skriven av kvinnor är så låg. Vi är inte förvånade över resultaten, men nu har vi ett tydligt underlag för att vi tillsammans med musikinstitutionerna och deras huvudmän kan arbeta för att statens kulturpolitiska mål och prioriteringar bättre ska återspeglas i den musik som presenteras på svenska musikscener, säger Maria Lithell Flyg, ordförande i KVAST. Lithell Flyg är utöver FST-medlem också SKAP-medlem och ingår i SKAP:s valberedning. Undersökningen kan läsas i sin helhet på fst.se och kvast.org. Frågor om avtal ökar hos juristen En rik flora av frågor som kommit in till SKAP:s juridiska rådgivare under Framför allt om frågor rörande avtal. Inom det audiovisuella området har det varit mest film- och reklamavtal men även filmad teater. Andra typer av samarbeten som dykt upp är förlags- och subförlagsavtal, artistoch producentavtal och kontrakt rörande licensiering och distribution av inspelningar. Dessutom har frågor kring merchandise, management och konsertinspelningar kommit upp. Ett annat vanligt förekommande område är musik till teater allt från inlagemusik till musikdramatik. SKAP har också stött medlemmar i frågor om intrång i både den ideella och ekonomiska upphovsrätten samt till och med ett fall av varumärkesintrång. SKAP rekommenderar varmt medlemmarna att fortsätta ställa frågor och be om rådgivning och vill understryka att rådgivning sker inom i princip alla frågor som rör de juridiska och ekonomiska aspekterna av din roll som kompositör, textförfattare och närliggande områden. Foto: kjell holmstrand Lina Nyberg tar plats i SKAP:s styrelse Vid SKAP:s årsstämma valdes Lina Nyberg in i styrelsen. Lina är kompositör, sångerska och producent och sitter förutom i SKAP:s styrelse även i styrelserna för Musikcentrum Riks och Musikcentrum Öst. Lina har ett starkt mångfalds- och jämställdhetsengagemang och var bland annat en av initiativtagarna till nätverket IMPRA som arbetar för jämställdhet mellan män och kvinnor i musikvärlden. Hon har också varit projektledare för jämställdhetsuppdraget på Statens musikverk. Lina debuterade 1993 med albumet Close tillsammans med pianisten Esbjörn Svensson. Hon har sedan dess gett ut ett drygt dussin album med olika konstellationer i eget namn och turnerat runt om i världen. Lina har också bland annat vunnit SR:s pris Jazzkatten, Lars Gullin-priset och komponerat P2:s nya signaturmelodi. polar talks satte kreativitet i fokus Alfons Karabuda i samtal med Mikael Damberg. I början av juni tog Dame Evelyn Glennie och Emmylou Harris emot Polar Music Prize. Som vanligt föregicks prisceremonin av Polar Talks och som vanligt medverkade SKAP till det som kallats musikbranschens tankesmedja». Temat för Polar Talks är the power of music och under dagen fick konferensdeltagarna möta en rad talare som belyste musikens kraft från olika perspektiv: musiken som demokratibyggare, musiken som kreativ motor, och musiken som kärnan i framtidens svenska och europeiska digitala ekonomi. Bland de medverkande på scen fanns närings- och innovationsminister Mikael Damberg, Frederick Rosseau från forskningsinstitutet IRCAM som sysslar med ljud och musik, musikskaparen och SKAPmedlemmen Stina Nilson, och fristadsmusikern Ramy Essam. För tredje året leddes Polar Talks av SKAP:s ordförande Alfons Karabuda, som också modererade tre av dagens panelsamtal. Foto: johan olsson Workshop på Stockholm Folk Festival Fredag den 7 augusti, under inledningen av Stockholm Folk Festival på Hesselby Slott, arrangerar SKAP med stöd av Stims promotionnämnd och i samarbete med Stockholm Folk Festival kompositionsworkshopen Stockholm Folk FeedBack. Tolv kompositörer från olika musikaliska bakgrunder möts under en dag med sina instrument och skriver musik i team om tre under en timme. Sedan skiftar konstellationerna. På kvällen spelar grupperna upp sina låtar inför en feed back-panel bestående av Tomas Ledin, Emilia Amper, Lena Willemark, och Rigmor Gustafsson. Här får man också möjlighet att prata om låtarna och sitt sätt att skriva musik, med panelen och med varandra. Stockholm Folk Festival öppnar portarna tidig kväll och uppspelningen sker på en öppen scen. Urvalet görs på så sätt att det blir ett så genreöverskridande samling kompositörer som möjligt. Branschmöte om streaming i New York I februari bjöd SKAP musikbranschens aktörer till en diskussion om hur vi gemensamt skapat långsiktig hållbarhet för digitala musiktjänster. Mötet tog som utgångspunkt att musik och musikskapande har ett värde som alla tjänsterna, musikskaparna och lyssnarna kan ställa sig bakom. I höst arrangerar SKAP nya möten, men denna gång på andra sidan Atlanten. I Washington DC ordnas ett samtal med fokus på lagstiftningsprocessen, och inte minst på upphovsrättens plats på den digitala globala arenan. I New York ser vi till att samla branschen, särskilt de digitala musiktjänsterna. Vilka musiktjänster som kommer att lyckas vet vi inte. Men en sak står klar för att nå framgång behöver streamingtjänsterna arbeta nära de som gör musiken. 5

6 specialen musikens mångsysslare Johan Söderqvist under Kon-Tiki-inspelningen i Abbey Road-studion med regissörerna Espen Sandberg och Joachim Rønning. 6 TEXTER: PETER WILLEBRAND OCH ANDREAS NORDSTRÖM

7 specialen musikens mångsysslare Spelets regler Ett musikunder och ett spelunder båda svenska. Men hur får man dem att lira ihop? Kompositören Johan Söderqvist skriver efter 60 filmer musiken till sitt första spel. Foto: Tormod Ringnes Johan Söderqvist är fullt upptagen med den med tredje säsongen av svensk-danska thrillersuccén Bron. Arbetet är i slutfasen. Vi mixar de första fyra avsnitten just nu. Tillsammans med Patrik Andrén och Uno Helmersson har han även gjort musiken till tidigare säsonger av Bron. Johan Söderqvist är i dag en av Sveriges internationellt mest prisade och uppmärksammade filmkompositörer. Under 25 år har filmer som Agnes Cecilia, Låt den rätte komma in och Kon-Tiki lagts till uppdragslistan. Sett i backspegeln har utvecklingen i mediebranschen varit helt absurd. Sedan jag började har vi gått från typ två till 200 kanaler och internet har öppnat upp en hel värld med möjligheter. Så här i efterhand känns det som om jag hade tur med tajmingen. Han tar just Bron som ett exempel på hur medieutbudet globaliserats i accelererande fart. I dag är serien såld till nästan 200 länder, i praktiken hela världen. Det var inget som man ens kunde föreställa sig skulle ske för 20 år sedan. Johan Söderqvist är utbildad i komposition vid Kungliga Musikaliska Högskolan och har varit verksam som musiker i olika konstellationer, bland annat med grupperna Enteli och Mynta. Nyligen fick han också sitt första uppdrag att skriva musik för ett spel. Han kan av sekretesskäl inte berätta mer om uppdraget, förklarar han. Jag skriver musiken tillsammans med Patrik Andrén. Johan Söderqvist sticker inte under stol med att hans erfarenhet av spelvärlden är begränsad. Jag tog en tur till spelbutiken med ett av barnen. Den största överraskningen var åldersspridningen. Det verkar som alla typer av människor i åldern 4 50 år spelar, även könsfördelningen verkar ganska jämn, säger han. Däremot är han inte förvånad över att filmens och spelens olika världar närmar sig. Både dramaturgin och tekniken korsbefruktar redan varandra i allt större utsträckning. Tittar vi framåt tyder ju all medieutveckling på att olika plattformar smälter samman till en enhet där vi själva får huvudrollen i filmen om vårt liv. Vi blir ett med mediet. Men den kreativa processen kommer inte förändras på samma sätt, tror Johan Söderqvist. Visserligen har tekniken gett mig som kompositör nya verktyg som gör att jag enklare kan jobba med både detaljer och stora idéer, men tekniken skriver inte bra musik. Därför är alltjämt det viktiga att hitta de bra och personliga idéerna, vare sig det sker FAKTA/DATASPELS- BRANSCHEN Svenska spelutvecklares omsättning växte med 76 procent till 6,55 miljarder kronor under Merparten av företagen är lönsamma och branschen redovisar en sammanlagd vinst för femte året i rad. Sysselsättningen ökade med 29 procent, eller 567 heltidstjänster, till anställda. Antalet kvinnor ökade med 38 procent, att jämföra med 27 procent för männen. Den genomsnittliga årliga tillväxten (CAGR) är 39 procent. 30 nya bolag har tillkommit, vilket med avdrag för de bolag som försvunnit resulterar i 170 aktiva bolag, en ökning med 17 procent. Källa: Spelarutvecklarindex 2014 vid en dator eller vid en flygel, med penna och notpapper. När han själv undervisar i komposition brukar han upprepa för studenterna att de ska använda sig av teknikens möjligheter, inte bli slavar under den. Lika viktigt som det är att tillägna sig kunskap och behärska tekniken, lika viktigt är det att kunna frigöra sig från den. Samtidigt är Johan Söderqvist ödmjuk inför det faktum att han nu får möjlighet att lära nytt och tränga in på djupet i spelvärldens dramaturgi, där både repetition och interaktivitet är en bärande del av historiens utveckling. Jag är väldigt glad när vi blev tillfrågade. I slutänden hoppas jag förstås att vi ska kunna bidra med en viss kvalitet i musiken som man bygger upp genom att jobba så länge med film och filmmusik. Jag utgår också att det är vad som förväntas av mig och Patrik. Det är ju samtidigt ett tecken på att spelindustrin lägger allt större vikt vid musikens betydelse. Rättighetsmässigt är Johan Söderqvist van att arbeta under internationella förhållanden. Rent generellt kommer vi hela tiden närmare den amerikanska modellen där producenten har den större makten och tar en större del av kakan. Det är en utveckling som jag beklagar. Samtidigt kan jag konstatera att nya tider även öppnar upp helt nya möjligheter. Jag kan idag sitta på en bondgård söder om Stockholm och bli uppringd av någon i Hollywood som vill att jag ska börja jobba med en film, ungefär som om jag befann mig strax utanför Los Angeles. Du sa att vi alla i framtiden skulle få huvudrollen i filmen om våra egna liv. Hur skulle musiken till filmen om ditt liv låta? Den skulle nog vara ändlöst tråkig eftersom jag mest sitter och arbetar hela dagarna. Ha, ha. 7

8 specialen musikens mångsysslare Systemet måste förenklas Tillsammans med kollegan Axel Bellinder driver Jens Handell företaget Sergeant Tom. Vi skriver beställningsmusik. I viss mån ägnar vi oss även åt ljuddesign. Överlag handlar det om musik för tv. Mycket vinjettmusik och dataspelsproduktioner. Något som kommit starkt på sistone är interaktiva reklamproduktioner som påminner om en spelupplevelse. Att skapa musik till spel är spännande eftersom den måste följa spelarens rörelser. Går spelaren in i ett läskigt rum så kommer det läskig musik. Vilket i sin tur förstås kräver en sömlös övergång, säger han. Jens Handell berättar med en tydlig inlevelse. Han tycker om sitt jobb. Det märks. Det är ett yrke där du måste kunna väldigt mycket. Och du måste känna till din musikhistoria. Just nu sitter Axel och gör deep house medan jag gör nationalromantik. Fast det hade lika gärna kunnat vara tvärtom. Man måste vara en schweizisk armékniv. Enligt Jens Handell är det helt avgörande att förstå sin kund. Eftersom det är så hopplöst svårt att beskriva musik i ord gäller det vara finkaliberat lyhörd för att begripa vad kunden verkligen efterfrågar. Någon kanske säger att de vill ha en fräsch och modern känsla. Men vad betyder det egentligen? Med ett sådant myller av uppdragsgivare är det en överväldigande utmaning att hålla koll på rättigheterna. Mina kunder är generellt extremt dåliga på upphovsrätt. De förstår ingenting när man till exempel pratar om synkroniseringsavgift. I de situationerna är det viktigt kunna lugna kunden. Om jag ska vara riktigt ärlig så brukar jag hoppa över synkroniseringsavgiften. Det är helt enkelt för krångligt för kunden. Jag vill kunna erbjuda en smidig och enkel upplevelse. När Jens Handell skapar musik till dataspel är han tvungen att sälja av sina rättigheter helt och hållet eftersom spelproducenter kräver att få äga alla rättigheter. Det grundar sig i att spelmakare inte vill att en tredje part som äger rättigheter är involverad när spelet ska säljas vidare till ett förlag. Just spel är ett särskilt komplicerat rättighetsområde. Förra året värderades den svenska spelproduktionen till 6,7 miljarder kronor. Enkelhet är ett begrepp som Jens Handell återkommer till flera gånger: Den kollektiva modellen måste förstå att det strömmar enorma mängder med musik utanför deras system för att man inte prioriterat att förenkla systemet. Han säger att det finns en uttalad vilja hos produktionsbolag och tvkanaler att använda Stims musik på grund av den höga kvalitén. Men sedan avstår man eftersom systemet upplevs som för snårigt. I stället har en marknad för så kallade buy outföretag, som köper loss kompositörernas rättigheter, uppstått. Jens Handell konstaterar att de utgår från kunderna önskemål. De är världsmästare på kundnytta medan den kollektiva modellen är världsmästare i kvalitet. Men jag tror att den kollektiva modellen kan bli världsbäst på kundnytta. Det är betydligt svårare för buy out-företag att bli världsbäst på kvalitet, anser han. Just nu finns en enorm möjlighet för aktörerna inom den kollektiva modellen att förenkla och konsolidera systemet och skapa en superenkel lösning som kickar ass. För vad kan slå världens bästa musik? Musiken är ett lagarbete Redan när Elvira Björkman i 10-årsåldern fick höra soundtracket till episka speläventyret Final Fantasy VII visste hon vad hon ville syssla med i framtiden. Jag spelade själv olika instrument, men hade egentligen inte lyssnat jättemycket på musik tidigare. Men just det soundtracket berörde mig väldigt starkt, och det fick mig att vilja börja skapa egen musik. Efter musikgymnasiet följde några år av planlöst musicerande innan Elvira kom till en punkt där hon kände att hon måste bestämma sig för vad hon skulle jobba med i framtiden. Spelbranschen lockade och hon började plugga speldesign på Future- Games. Det är en väldigt handfast utbildning, man får lära sig allt från programmering till projektledning. I samma veva började hon och en bandkollega skriva musik för populära indiespelet Hammerwatch. De startade även ett bolag tillsammans. Vi fick en hel del uppmärksamhet för musiken, det blev framför allt en bekräftelse på att vi kunde skriva musik som fungerar till spel. Under en praktik på finländska Rovio, som bland annat ligger bakom Angry Birds, fick Elvira Björkman börja jobba med en spelprototyp. Den hade ingen egen musik så jag började med att testa att lägga in lite egna trudelutter. Det dröjde inte länge förrän praktikantens talang för musik och ljuddesign blev känd för cheferna på bolaget. Jag kallades in mig till ett möte där man förklarade att jag skulle få göra musiken till deras nya spel Angry Birds Under Pigstruction. Därmed var även praktiken avslutad. I dag arbetar Elvira som kompositör och ljuddesigner för Rovio. För Elvira Björkman handlar den kreativa processen bakom ett spel väldigt mycket om ett lagarbete. Oavsett specialitet i teamet måste man hela tiden jobba nära varandra och ha en helhetsbild av hur spelet utvecklats. När man jobbar med musik måste till exempel looparna fungera med olika bakgrunder. Interaktivitet är också en väldigt viktig del av musikens funktion i ett spel. Det är något som jag har med mig hela tiden när jag gör musiken. Möjligheten att fritt skapa varierar med uppdragen. När man till exempel jobbar med Angry Birds har man ett färdigt koncept och en stil att hålla sig till. foto: SOFIA RUNARSDOTTER Per Strömbäck. Elvira Björkman. FutureGames. Då blir projektledaren din beställare. Vid andra tillfällen kan friheten vara större. Synen på rättigheter skiljer sig också från den traditionella musikbranschen. De stora företagen vill äga stora rättigheter, och du äger inte din musik på samma sätt som en artist. Det är så branschens villkor ser ut i dag, men det betyder inte att rättighetsfrågan aldrig diskuteras. Tvärtom. Rättigheterna kommer ofta upp på bordet och är viktiga. Samtidigt finns en massa juridiska gråzoner i olika delar av världen, som för mig som inte är jurist är väldigt svår att överblicka. Filmbranschen och spelbranschen närmar sig varandra på flera olika plan. Hur kommer det att påverka ditt sätt att skriva musik tror du? Världarna har redan smält samman, och jag tror att man med olika bakgrund kan bidra att bidra med olika saker. Filmkompositörer är i regel klassiskt skolade, medan jag är mer skolad i teknik och har kanske ett annat perspektiv på hur man till exempel kan göra musiken mer interaktiv. Vi kan helt klart att lära av varandra. 8

9 specialen musikens mångsysslare Jens Handell. Alfons Karabuda. Du måste bli en del av branschen Per Strömbäck är verksamhetschef för Dataspelsbranschen, en organisation som företräder dator- och tv-spelsbranschen och sammanställer hur den utvecklas. Han har även själv tidigare erfarenhet från musikindustrin och har jobbat med att utveckla musikspel. Jag skrev bland annat manus till och projektledde Rock Manager, berättar han. Per Strömbäck ser flera berörings- foto: JOHAN OLSSON punkter mellan det svenska spelundret och det svenska musikundret. Det är populärkulturella exportframgångar som bland annat kan förklaras med att vi är små länder med en liten hemmamarknad. Vi ligger också väldigt nära den anglosaxiska populärkulturen vilket ger oss en snabb tillgång till andra marknader, säger han. Samtidigt ska man inte överdriva likheterna, anser han. Musikframgångarna har en lång förhistoria som dataspelbranschen saknar. Vi har ju aldrig haft en kommunal musikskola Det är i stället andra faktorer som varit viktigare för spelutvecklarna. Per Strömbäck pekar ut förmågan till kollektivt skapande och den svenska konsensustraditionen. Det kollektiva skapandet är en förutsättning när man utvecklar ett spel, medan en popgrupp kan vara helt uppbyggd kring en karismatisk sångares vision. Per Strömbäck ser heller inte de goda tekniska förutsättningarna som en av de främsta förklaringarna till de svenska spelframgångarna. I grunden tror jag att det mesta handlar om hur vårt samhälle är uppbyggt. Vi har ett välfärdssamhälle där man kan ta saker och ting i sin egen takt utan att riskera sin grundtrygghet. Det är helt enkelt en bra miljö för den som vill arbeta med kreativa yrken, säger han. Han delar musiken i spel i tre kategorier. Vi har exempel som Singstar där musiken är själva idén med spelet, vi har musik som är en del av spelmiljön foto: anna-rut fridholm och vi har musiken som soundtrack. Musiken från Grand Theft Auto är ett exempel på ett soundtrack som står för sig själv. Han märker också att allt fler från musiksidan vill börja arbeta med spel. Samtidigt är han tydligt krass. Gräset är inte grönare på hans sida av staketet. Jag får jättemånga förfrågningar av människor som känner sig kallade, men branschen kan dessvärre inte ta hand om alla. Och den som hoppas att det finns stora intäkter att hämta kommer snarast bara att bli besviken. Att komma utifrån är heller inte rätt sätt att närma sig spelproducenterna, betonar Per Strömbäck. För att bli en del av spelindustrin krävs att du hänger med den och blir en del av kollektivet som är branschens kärna. Det kreativa mötet är helt avgörande. Därför brukar jag också uppmana förlagen att delta på våra mässor, och inte minst visa upp sin stora katalogmusik. Det är i det mötet som nya samarbeten uppstår. Inte heller i rättighetsfrågan ser han särskilt stora öppningar för en tolkning som skulle gynna kompositören mer än i dag. Det är inte svårt att förstå upphovsmannens perspektiv. Men när musiken blir en så stark del av spelet idé vill tillverkarna också förvissa sig om att den inte riskerar att dyka upp i reklamfilm för en läskedryck. Det får man acceptera, och det är också något som tillverkarna är beredda att betala för. Inget utanför spelet ska kunna friköpas SKAP:s ordförande Alfons Karabuda har själv skrivit musik för film och tv och har på nära håll kunna följa hur spelindustrin och musikindustrin kommit allt närmare varandra. Hur ser du som både upphovsman och SKAP:s ordförande på villkoren som råder i dataspelsbranschen? Tillverkarnas utgångspunkt är total kontroll i alla delar. Alla som arbetar med ett spel släpper sina rättigheter. Just musiken har ingen särställning i det fallet. Det är självklart inget som vi förespråkar, men det är ett faktum som vi måste förhålla oss till. Som företrädare av den kollektiva förvaltningen är vår ambition att se till att verken registreras inom förvaltningen, så att de alltid kan förknippas med upphovsmannen. Det har heller inte tillverkarna några synpunkter på, de tillhör ju själva en kollektiv förvaltning. Min bild är att tillverkarna ska och är beredda att betala skäligt för musiken som friköps. Samtidigt är de noga med den ideella rätten, som upphovsperson får man cred för sin musik. När musiken dessutom uppförs i andra sammanhang, till exempel konserter eller tv-serier, finns i många fall en 50/50-uppgörelse i avtalet. Du kan alltså alltid fortsätta få både pengar och cred, vilket är grundläggande krav för både mig som kompositör och SKAP:s ordförande. Hur kan man få de här två världarna att närma sig ännu mer? Genom att visa nyttan med musiken på flera plattformar, då öppnas även nya möjligheter till samarbeten. Vi ser redan hur allt fler filmmusikkompositörer börja jobba med spel, samtidigt som kompositörer från spelsidan skriver musik för film. Känd spelmusik kan i dag fungera som en trailer till film eller tv. Vad görs konkret på avtalsområdet för att stärka kompositörens situation? Grundinställningen är att allt som ligger utanför spelet inte ska kunna friköpas. Det måste finnas ett rimligt avtal mellan parterna, och en skälig fördelning av intäkterna. Vi kan räkna med att EU-kommissionen kommer att presentera nya rekommendationer i den här frågan i slutet av året. Det här är också en fråga som vi jobbar mycket med i det internationella certifieringsprojektet Fair trade for music. Alla som bidrar i kedjan ska få sitt erkännande. 9

10 UPPHOVSRÄTTSSÄLLSKAP Lättare licensiera musik i Europa Ett nytt svenskt lagförslag för upphovsrättssällskap, baserat på EU-direktiv, är ute på remiss. Enligt Stims jurist Dan Eklöf innebär förslaget att betalningsströmmarna mellan länder ökar och att svenska musikskapare får mer pengar. Samtidigt varnar han för ökad administration. 10 Justitiedepartementet har nyligen skickat ut ett betänkande till ett hundratal remissinstanser. Bland dem finns SKAP, Stim och KLYS, som arbetat nära varandra under hela framväxten av Dan Eklöf. såväl direktivet som betänkandet. Stims jurist Dan Eklöf har varit med i arbetet från start och har läst betänkandet. Han är försiktigt positiv till utformningen och konstaterar att utredningen i många delar lyssnat på SKAP och Stims åsikter om hur Ulrika Källén. direktivet ska tolkas. Han framhåller att Stim i grunden stödjer förslaget och det direktiv det bygger på. Samtidigt menar han att utredningen i vissa delar övertolkat direktivet: Det är viktigt att komma ihåg att syftet med EU-direktivet är att stärka Europas upphovsrättssällskap. EU ser dem som en viktig del av markna- foto: mattias franzén foto: johan olsson den, inte minst som de tillför en kulturell mångfald till marknaden som de rent kommersiella aktörerna inte nödvändigtvis gör. Tyvärr har den svenska utredningens förslag missat en del av direktivets ambitioner och gör det istället i delar svårare och mindre ekonomiskt effektivt att driva upphovsrättssällskap, säger Dan Eklöf. Till det kommande regelverkets goda sidor räknar Dan Eklöf den ökade transparens som föreskrivs. När det gäller Stim uppfyller organisationen redan i dag till stora delar krav som ställs på insyn i verksamheten. Den stora vinsten för Stims anslutna och medlemmar är att det ökade transparenskravet ger bättre insyn i hur Stim-anslutnas rättigheter används och förvaltas runt om i Europa. Det kommer med största sannolikhet att öka betalningsströmmarna BAKGRUND Syftet med den nya lagstiftningen är att harmonisera och effektivisera upphovsrättssällskapens verksamhet inom EU. På så sätt vill man bland annat göra det enklare för digitala musiktjänster och andra aktörer att skaffa europatäckande licenser för sin musikanvändning. Sedan några år har SKAP, genom musikskaparnas europeiska intresseorganisation ECSA i dialog med EU-kommissionen och EU-parlamentariker, arbetat för att det nya direktivet ska gynna musikskaparna och deras upphovsrättssällskap så långt som möjligt. Basen för arbetet har varit uppfattningen att musikskaparna och deras arbete är kärnan i den musikaliska näringskedjan. Det är musiken som får marknadens hjul att snurra. mellan länder och i slutänden att ge mer pengar till svenska musikskapare, säger Dan Eklöf. På kulturskaparnas samarbetsorganisation KLYS ser man både föroch nackdelar i utredningens betänkande. Till förbättringarna räknar man liksom Stim den ökade transparensen. Men på samma sätt som Stim är man bekymrad över att den ökade administrativa börda som utredningens förslag innebär, och som inte påkallas av direktivet, kostar kulturskaparna mer. KLYS ifrågasätter också vad utredningens förslag kan komma att betyda för den kulturella mångfalden i Sverige och Europa. KLYS verksamhetsledare Ulrica Källén förklarar: Ett av de främsta syftena med EU-direktivet är att främja den kulturella mångfalden. Men den ökade administrativa börda som den svenska utredningens förslag skulle medföra hotar tvärtom att slå ut små upphovsrättssällskap. Det skulle kunna leda till att mindre upphovsrättssällskap tvingas Foto: thinkstock ge upp en självständig verksamhet och låta en större organisation, kanske i ett annat land, ta över rättigheterna. Utredningen konstaterar till och med själv att förslaget i betänkandet kan komma att få negativa effekter på små sällskap och deras funktion som främjare av den kulturella mångfalden. En av de viktigaste uppgifterna för KLYS är nu därför att lyfta vikten och värdet av att kulturell mångfald främjas i Sverige och i Europa när direktivet genomförs, avslutar Ulrica Källén. Text: Kjell Holmstrand FAKTA/NY LAGSTIFTNING Implementeringen av EU-direktivet ska vara genomförd i april Just nu pågår en remissrunda fram till 12 augusti SKAP är remissinstans och arbetar precis som under utredningsarbetet nära Stim och KLYS.

11 mångfald Fler musikskapare och mer musik i framtiden Att svenska musikskapare och svensk musik toppar listorna världen över är numera mer regel än undantag. Nyligen vann Sverige också återigen Eurovision Song Contest. Hur ser vi till att det fortsätter att vara så här? Och hur ökar vi mångfalden i det svenska musikundrets framtid? FAKTA/SKAP SKAP arbetar för barns och ungas rätt till kultur och skapande. Det sker både genom påverkansarbete, inte minst genom SKAP:s engagemang i International Music Council och i FN:s råd för mänskliga rättigheter, och i projektform, som det samarbete SKAP nu går in i med Kulturskolerådet. SKAP vill driva på återväxten av musikskapare och öka mångfalden i svenskt musikskapande. SKAP bidrar i projektet med projektledning, projektgrupp och musikskaparexpertis. Det är frågor som SKAP och Kulturskolerådet har börjat samarbeta kring. I maj lanserade de båda organisationerna en gemensam satsning på barns och ungas möjlighet att inte bara spela utan också skapa musik. Torgny Sandgren är generalsekreterare på Kulturskolerådet, kulturskolornas samarbetsorganisation. Han berättar att Kulturskolerådet börjat nysta i hur kulturskolornas utbildningar ska bli bättre på själva skapandeprocessen: Vår musikverksamhet har i hög utsträckning fokuserat på att utveckla färdigheter på olika musikinstru- Foto: marie hedberg/kulturskolerådet Torgny Sandgren. ment och framföra musik som skapats av andra. Nu vill vi tillsammans med SKAP stärka förutsättningarna att utveckla komponerandet och låtskrivandet i kulturskolorna. Under hösten 2015 gör SKAP och Kulturskolerådet en gemensam satsning på barns och ungas möjlighet att lära sig skapa musik i Kulturskolan. Satsningen ska resultera i ett helt nytt utbildnings- och inspirationspaket som ska erbjudas kulturskolorna. Några av landets ledande låtskrivare och producenter finns med och inspirerar till att ta fram metodiken. Ett uttalat mål med att hjälpa fler Foto: Istock att börja skapa musik är att också öka mångfalden i det svenska musikundrets framtid. Kulturskolerådet och SKAP vill till exempel se fler tjejer som skriver och producerar musik, och en stark återväxt inom alla genrer. Mer musik av fler musikskapare, helt enkelt. Projektet tar just nu fram utbildningspaketet som kommer att testas höstterminen 2015 i fem pilotprojekt på olika platser i landet. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är mycket nöjd med samarbetet med Kulturskolerådet. Han menar att det passar väl in i SKAP:s arbete för en fortsatt stark mångfald i svensk musik: Med det här projektet kan vi bidra till att svenska musikskapare i FAKTA/ KULTURSKOLAN Kulturskolan finns i hela landet och drygt barn deltar varje år i verksamheten. Undervisningen är frivillig, ofta i samverkan med skolutbildningen och ofta med grund i den tidigare kommunala musikskolan. FAKTA/ KULTURSKOLERÅDET Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och högkvalitativ kulturskoleverksamhet. Kulturskolerådets vision är att alla barn och unga ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas genom kulturutövande i verksamhet av hög kvalitet och tillgänglighet. Kulturskolerådet verkar för en nationell strategi för kulturskolan. alla genrer även i framtiden är av världsklass och samtidigt på ett konkret sätt bidra till Kulturskolans utveckling. Text: Kjell Holmstrand 11

12 ALFONS MÖTER... LINDA PORTNOFF, VERKSAMHETSCHEF PÅ MUSIKSVERIGE Problemlösaren Branschorganisationen Musiksverige är ett mötesrum för branschens andra aktörer där all gemensam fakta ska upp på bordet. Verksamhetschef är Linda Portnoff, ekonomie doktor i redovisning. Men hon är också musiker och låtskrivare. Du känner till varenda siffra som är värd att känna till i branschen. Men vad är statistiken Musiksverige tar fram varje år bra för? Musiksverige tar fram siffror som beskriver musikbranschen just nu. Dessutom följer vi utvecklingen över tid, vilket börjar bli högintressant. Nu har vi ett material som sträcker sig några år tillbaka i tiden och vi kan börja ställa intressanta frågor: trender, utveckling och årlig tillväxt. Varför då? Vad betyder det? Vem gynnar utvecklingen? När vi kan ställa mer komplicerade frågor kan vi också involvera politiker och andra beslutsfattare i processen. Statistiken är ett material som inte funnits tidigare, och som möjliggjorts genom att aktörer i musikbranschen gått ihop i Musiksverige. Musikskaparnas upphovsrättsorganisation Stim är tillsammans med utövarnas Sami och skivbolagens Ifpi ägare och grundade tillsammans med bland andra SKAP, FST och Musikerförbundet Musiksverige. Var har det här arbetet tagit oss hittills? Det är fantastiskt att det är ett initiativ från branschen, att den ser ett behov av att kunna förstå var man står och vart man är på väg. Jag sitter i en referensgrupp för motsvarande arbete med att ta fram branschstatistik i Norge. Där kommer initiativet från det norska kulturrådet, som är finansiär och som på uppdrag av regeringen ska ta fram kulturstatistik. Jämför man den processen med den svenska, ser man att förankringen i Sverige har varit mycket bättre. I Norge har det varit problematiskt att få arbetet att landa på rätt sätt i branschen. Man har varit lite misstänksam, vill inte lämna ifrån sig siffror på samma sätt. Ja, vi i Sverige är bra på samarbete, även när vi kanske inte tycker exakt likadant. Men trots den kulturen har vi faktiskt inte innan Musiksverige bildades 2010 suttit vid samma bord och diskuterat branschgemensamma frågor. Och det finns tuffa frågor att ta itu med, som berör alla som på något sätt är en del av den musikaliska näringskedjan. Hur kan vi definiera en sorts allmängiltig sanning för alla aktörer? Siffrornas fördel är att matematik är ett universellt språk. När du hör mig säga vinst vet du vad jag menar. Det är en redovisningsteknisk term där vi kommit överens om betydelsen. På kulturstatistikens område saknar vi standardiserade sätt att mäta. Alla målar istället sin bild av hur det går, till exempel hur mycket pengar som finns i näringen, hur mycket pengar som olika aktörer ska ha del av och så vidare. Därför tror jag att fundamentet är att man ritar en gemensam karta det är det här vi pratar om. Det är inte så lätt att göra i musikbranschen. Den är på många sätt unik, jämfört med vilken annan bransch som helst. Om man satte hela bilindustrin i samma rum skulle de på tio minuter kunna rita upp sin branschs värdekedja och finansiella flöden schematiskt. I Musiksverige har vi sedan jag kom in i verksamheten för snart två år sedan försökt definiera hur kartan ser ut: våra finansiella flöden, värdekedjan! Det blir extra komplext eftersom 12

13 den ekonomiska rationaliteten inte styr allt i den här branschen. På ett företag kan man förenkla: vi ska öka vinsten, eller vi ska öka avkastningen till ägarna. Men här handlar det om kulturella värden: varför då?, vad är värdet av kultur? Där står vi i dag och därför vi har haft svårt att måla musikbranschens gemensamma bild. Detta är Musiksverige Musiksverige är intresseorganisationen som samlar den svenska musikbranschen. Musiksverige för dialog med politiker, myndigheter och media för att ge den svenska musiken bästa möjliga förutsättningar att skapas, utvecklas och spridas. Musiksverige är också ett forum för branschens beslutsfattare där de olika parterna arbetar gemensamt för att utveckla branschen. Musiksverige har fjorton medlemsorganisationer som samlar artister, musiker, kompositörer, textförfattare, managers, producenter, musikbolag, musikförläggare, musikkonsulter och musikbranschutbildningar i Sverige. Men vad behöver vi göra då? Vad står först på tur? Arbetet som hittills är gjort är ett utmärkt första steg. Nu ser vi intäkterna och omsättningen i hela branschen och vet hur vi ska definiera dem. Nästa steg är att fördjupa oss i ännu svårare frågor som handlar om värde. Begreppet värde är jämfört med vinst eller tillväxt mycket mer komplext. Och då tänker jag på värde av kultur, liksom värde av musikrättigheter som är en sorts tillgång. Det är här det ligger en nöt vi måste knäcka för att kunna komma framåt i musikbranschen. Är du optimist? Ja, det är jag! Och jag är så glad att jag får leva ut som optimist på Musiksverige, för som forskare är man kulturpessimist! Ja, du arbetar halvtid som verksamhetschef på Musiksverige och bedriver forskning resten av tiden. Vi vet ju att du är bra på siffror, men berätta mer om din bakgrund! Det är lustigt att det där med siffrorna har blivit jag. Jag har egentligen alltid varit mycket mer humanistiskt intresserad. Jag har alltid tyckt om språk och att skriva. Men visst, jag tycker ändå om siffrorna, som jag liksom halkade in på genom min utbildning på Handelshögskolan i Göteborg Man halkar inte bara in där? På något sätt tror jag att man har en tanke om vad man vill när man börjar på Handelshögskolan..! Så var det faktiskt inte för mig. Jag hade bråttom iväg när det gällde att flytta hemifrån. Jag flyttade till Paris där jag hade en halvfransk/ halvsvensk pojkvän och jag älskade att vara i staden. Jag skrev för en tidning om brädsporter, alltså snowboard, skateboard och surfing. Jag fick recensera skivor, gå på konserter och har episka minnen som Nirvana på La Cigale. Jag levde livet, kan man säga. Men mamma skickade ju de där högskolekatalogerna varje gång det var dags att söka till universitetet 13

14 ALFONS MÖTER... De förmodligen roligaste dagarna i mitt liv var när vi spelade in debutskivan för mitt band Stella Rocket. 14

15 Linda Portnoff Ålder: 41 år. Bor: På Södermalm i Stockholm. Första musikminne: Jag och mina kompisar Annica, Ullis och Cia hade hört en låt på radion och ville testa om vi kunde brejka artisten (som var saxofonisten Kenny G helt okänd för oss det här var i början på åttiotalet), så vi ringde under några dagars tid med förställda röster till skivaffären i Jakobsberg i närheten av där vi bodde och frågade om de hade Kenny G s senaste. Det var rätt kul att komma in någon vecka senare och se att hela översta hyllan var täckt med Kenny G-vinyler. De kanske fick ett överskottslager på grund av det här, men jag gottgjorde i alla fall på något sätt genom att välja skivaffären som min första praoplats i trean eller vad det var. Lyssnar helst på: Gammal jazz och ny hip hop. Just nu: Vasas flora och fauna. Gör jag gärna igen: Gör hellre nytt än gör igen. På den tiden fanns en linje, internationella ekonomlinjen, där man pluggade lite hastigare och därigenom fick ett extra år i Frankrike, Tyskland, Spanien eller vad man nu ville. Så då valde jag den utbildningen för att det var ett sätt att få komma tillbaka till Paris. Jag hade verkligen inga planer att gå just Handelshögskolan, det var mer för att få en samhällsvetenskaplig bred utbildning. Men när du väl började där, spelade det då roll att du var den där humanisten? Du spelar ju i band, är både musikskapare och sångare Ja, jag tycker ju att det roligaste som finns är att skriva låtar och vara i studion. De förmodligen roligaste dagarna i mitt liv var när vi spelade in debutskivan för mitt band Stella Rocket. Det vilar nu, men vi har gett ut två album, jag har skrivit låtar och spelat lite allt möjligt, från trummor till synth och piano, och har försökt sjunga lite också Har humanisten och musikern i dig spelat roll för hur du närmat dig siffrorna? Musikalitet och matematik är syskon. Det finns ju de som till exempel menar att Coltrane hade en matematisk approach till hur han spelade. Historiskt har många konstnärer också haft en fantastisk matematisk kunskap. Att vara människa är att vara kreativ och att någonstans få uttrycka sig och få forma och bygga egna idéer. Min utbildning på Handelshögskolan ledde sedan till en forskarutbildning, ett kreativt projekt i alla högsta grad. Konst och matematik hänger ihop, det har följt med mig genom livet. Men var finns friheten i forskningen? Hur kan det finnas konstnärlig frihet i att sammanställa siffror som ju är fakta? Det här kan vara världens största missuppfattning! Man kan ha olika syn på vad fakta är och hur kunskap skapas, vad som är objektivt och subjektivt, och så vidare. Även siffror ger EN bild av EN sanning. Siffror är inte neutrala, siffror är inte objektiva. Tittar vi på mitt område, redovisning, handlar det om finansiell rapportering. Där har man intäkter, tar bort kostnader och får ett resultat. Resultatet kan vara en vinst eller en förlust. Då tror man ju att det som står där, bottom line, är sanningen. Så här blev det. Men det ligger väldigt många bedömningar bakom kring till exempel avskrivningstakt, tillgångars värde och sådana saker som alla påverkar vad resultatet blir. Siffror har en mycket stark ställning i samhället i dag. När min mormor och morfar gick i skolan var det latin som gällde, var man bra på latin, då var man högst upp i hierarkin i samhället. Jag har haft lite tur om man kan samhällskunskap och matte idag så har man också möjlighet att nästla sig in i roliga sammanhang där man kan få stort inflytande. SKAP arbetar mycket med politiskt påverkansarbete och där märker vi att man gärna lutar sig mot siffror. Statistik ger politiska beslutsfattare stöd och de är tacksamma när de får siffror till stöd för sina beslut. Här har Musiksverige en roll att fylla. Absolut. I forskarvärlden ritar vi upp problem, men på Musiksverige tar vi faktiskt också fram lösningar. Det känns kul att få vara med och bidra till det! Men innan man kan komma till en lösning måste man ha en ganska bra problembeskrivning. Det finns så många olika intressen, och det gör att man prioriterar olika när det gäller problemen. Det gäller att hitta den minsta gemensamma nämnaren. Det är det vi gör i Musiksverige. Vi har varit inne på begreppet värde. Många kolleger är missnöjda med ersättningsnivåerna, samtidigt som de som betalar licenser för att använda musik tycker att det är alldeles för dyrt. Hur blir vi bättre på att visa värdet av musik? Och hur säkrar vi långsiktiga värden? Det gäller att skilja på pris och värde. Värde är något annat än pris och ska ses över tid. I grunden handlar det om samhällets syn på kulturskapare och skapande. Vilka möjligheter finns till sociala skyddsnät idag när alla ska vara entreprenörer? Saker och ting tuffar på och ibland är förskjutningarna så stegvisa att man inte märker dem. Men samhället har ju hela tiden en riktning. Kulturskapare har alltid varit utsatta ekonomiskt minns Bachstatyn i Leipzig. Han står med tomma fickor vända ut och in. Han var inte heller särskilt nöjd med det ekonomiska. Man kan ifrågasätta samhällets syn på vad som gör en lyckad människa, vad som gör en hjälte idag. Det finns en och annan superproducent som finns med där uppe, men den stora mängden..? Det här är svåra frågor. Vad ligger på Musiksveriges bord just nu? Vi har precis avslutat arbetet med att ta fram en exportstrategi som vi har överlämnat till regeringen. Den är ett inspel till Sveriges exportstrategi, som ska vara klar i juni. Vi vill bland annat se ett långsiktigt verksamhetsinriktat stöd på 12 miljoner kronor, 1 procent av vad vi exporterar idag, till Export Music Sweden. Med det stödet tror vi att vi kan uppnå en export på 2 miljarder kronor till år Det är ett tufft mål en årlig tillväxt på 10 procent. Men vi ser att vi kan få möjlighet till långsiktig exportutveckling genom ett sådant stöd. Vi har idag inget näringsriktat stöd alls, vilket man har i våra nordiska grannländer. Till exempel får man i Norge nära 27 miljoner kronor. Sverige behöver visa att vi tror på musiken och satsar på den. Därför är upphovsrättsfrågan en samhällsfråga. Men så ser inte politikerna på den, och branschen tvingas ensam arbeta för upphovsrätten. Politiken borde arbeta för den, visa att man menar allvar med kreativa näringar som tillväxtsektor. Upphovsrätten borde vara självklar på högsta nivå. Text: kjell holmstrand FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM 15

16 skap i världen ECSA:s Patrick Ager om EU-reformen av upphovsrätten: Kreativa revolten blir avgörande Patrick Ager är SKAP:s man i Bryssel. Här rapporterar ECSA:s generalsekreterare om EU-reformen av upphovsrätten, som nu går in i ett kritiskt skede. Den 17 maj i år höll Frankrikes premiärminister Manuel Valls ett tal där han hyllade de kreativa näringarna för att de står upp mot EU-kommissionens sätt att se över regelverken kring upphovsrätten i Europa. Det var fantastiskt att höra den franske regeringschefen uttala ett så kraftfullt stöd för upphovsrätten och de kreativa näringarna. I Bryssel är tongångarna betydligt tuffare. Vad är det som står på spel? I slutet av 1980-talet inledde EUkommissionen ett program för att samordna olika delar av de nationella upphovsrättslagarna. År 2001 antog EU det så kallade infosoc-direktivet, med syftet att anpassa upphovsrätten för internet. Det säkerställde centrala rättigheter för upphovspersoner, som rätten att själv bestämma över sitt verk och hur det ska tillgängliggöras, även i den digitala miljön. Trots att det även finns en stor mängd domar i EU-domstolen som bidrar till EU:s regelverk kring upphovsrätten till exempel när det gäller privatkopieringsersättning och vidaresändning av radio och tv har upphovsrätten hittills harmoniserats i ganska liten grad inom EU, inte minst när det gäller undantag. Det har varit Patrick Ager arbetar nära SKAP:s ordförande Alfons Karabuda, som också är ordförande i ECSA. Foto: John Stapels till fördel för upphovspersonerna, som i dag har starka ekonomiska och ideella rättigheter som regleras i nationell lagstiftning. Lobbyister som arbetar på uppdrag av digitala tjänster och företrädare för internetleverantörer anser att den nuvarande upphovsrättslagstiftningen går stick i stäv med idén om en digital inre marknad, och att den misslyckas med att möta behovet av att få skapa på nya sätt i den digitala miljön. De hävdar att upphovsrätten i sig hindrar tillgång till kunskap och kultur och att den följaktligen försvårar framväxten av ett kunskapsdrivet och konkurrenskraftig europeisk samhälle. Julia Reda, Piratpartist och ledamot i Europaparlamentet, är en central förespråkare av en radikal förändring av upphovsrätten. Hon hävdar på ett noggrant underbyggt sätt att användare känner osäkerhet inför hur de får sprida konstnärliga verk i sociala medier på ett lagligt sätt. Hon menar att upphovsrätten hindrar yttrandefrihet och konstnärlig frihet när användarna inte får ändra och bygga vidare på befintliga verk som är tillgängliga på nätet. Julia Reda och hennes lobbyister FAKTA/UPPHOVSRÄTTS- REFORMEN Juni 2015: Omröstning om Redarapporten i JURI-utskottet. Juni 2015: EU-rådets uttalande om den digitala inre marknadsstrategin. Juli 2015: Slutlig omröstning om Reda-rapporten i parlamentets plenum. Höst/slutet av år 2015: EU-kommissionen föreslår en ny lagstiftning om upphovsrätt. Under 2016: Lagtext granskas och ändras av Europaparlamentet och EU-rådet. vill att EU ska anta ett undantag för parodi, oavsett användning, och skapa en motsvarighet till fair useklausulen i nordamerikansk upphovsrättslagstiftning. Dessutom föreslår hon att det offentliga utbildningssystemet ska undantas från upphovsrättsskydd och att en ny EU-upphovsrätt, som ska tillämpas på ett enhetligt sätt i hela unionen, ska ersätta nationella upphovsrättslagstiftningar. Det är självklart att upphovspersoner och den kreativa sektorn får ett starkare stöd av den nuvarande upphovsrättsordningen än av en ny gemensam EU-upphovsrätt med de undantag som nyss nämnts. Men det finns en ännu större fara med Julia Redas förslag. Det är ett hot mot Europas kulturella identitet och mot egenarten hos europeiska kulturella verk. Ett hot mot vetenskap, utbildning och kunskap. Upphovsrättslagstiftningen är konstens och kulturens juridiska ryggrad. Upphovspersonen, kärnan i upphovsrätten, investerar tid, passion, arbete, kreativitet, talang och ett stort risktagande när han eller hon skapar ett verk. Att skapa ett musikverk är en lång och svår process. Poängen med upphovsrätten är att den skyddar resultatet av den processen och att den ger upphovspersonen kontroll 16

17 Max Andersson, Miljöpartiet Sverige, intill Julia Reda, tyska Piratpartiet, vars rapport EU-parlamentet tar ställning till i juli Foto: european union 2015-ep över hur hans eller hennes verk används. Allra viktigast är att den gör det möjligt för upphovspersonen att få ersättning när hans eller hennes verk används kommersiellt. Det stimulerar i sin tur till ett ökat skapande till nytta för Europas samhällen och kultur. Båda de upphovsrättsordningar som finns i Europa, den anglo-saxiska och den kontinentala, har en utilitaristisk utgångspunkt. Att ersätta upphovspersonerna ger samhället möjlighet till mer konst, mer litteratur, mer musik, mer dramatik och så vidare. Den tyska upphovsrättslagstiftningen, som färgades av upplysningen och Gottfried Fichte, skiljer ut sig något men har samma mål och bygger på att upphovsrätt ska ses som en naturlig rätt, och etablerade den juridiska principen att ett verk är präglat av sin upphovsperson. Och det ser onekligen ut som att principerna och filosofin bakom upphovsrätten fungerar. Europas kreativa sektor är en av världens mest kraftfulla, och mångfalden av repertoarer och språk är en hörnsten i Europas identitet. Upphovsrätten är, som kulturens lagstiftning, basen för denna framgångssaga. Emellertid kommer grunden för upphovsrätten att ersätta upphovspersoner och deras verks egenart att skadas om förslagen om fler undantag går igenom. Vem som helst skulle få rätt att använda ett verk, ändra det så att det passar deras syften, kanske lägga till ett politiskt eller religiöst budskap, och sprida det som de vill, till och med kommersiellt. Upphovspersonen bakom verket skulle inte ha något att säga till om och kan inte motsätta sig utnyttjandet av hans eller hennes verk, eftersom det omfattas av ett undantag från upphovsrättslagen. Dessutom om det görs ett undantag för utbildning och forskning, vad ska då stå som garant för autencitet, originalitet och kvalitet? Alla kan kopiera alla, alla kan ange sig själv som upphovsperson till ett kopierat verk för att till exempel uppnå en önskad universitetsexamen. Det är avgörande att den kreativa sektorn gör revolt mot de förslag som redogjorts för här ovan. ECSA och dess partners arbetar hårt för att säkerställa att ryggraden i den europeiska kulturella mångfalden upphovsrätten inte urholkas, utan tvärtom stärks med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Och det finns goda nyheter! EU:s strategi för den digitala inre marknaden redogör för den roll mellanhänder och online-plattformar, som till exempel internetleverantörer och YouTube, spelar när de tillgängliggör olagligt och upphovsrättsskyddat material. För första gången någonsin slår EU-kommissionen fast att internetleverantörer och online-mellanhänder måste följa upphovsrätten och EU-reglerna. Översatt i lagstiftning kan detta exempelvis ge musikskapare och deras upphovsrättssällskap bättre förutsättningar att förhandla licensiering med Google och i slutänden ge ersättning när deras arbete exploateras i Googles tjänster. Men den stora utmaningen är fortfarande framför oss. EU-kommissionen ska publicera sitt förslag till lagstiftning i slutet av detta år troligen i form av ett EU-direktiv. Fram till dess kommer parlamentet och rådet att vara fullt sysselsatta med att säkerställa att deras åsikter speglas i lagtexten. ECSA och dess partners kommer också att vara fullt sysselsatta. Och redo att kämpa. FAKTA/ECSA text: patrick ager ECSA är musikskaparnas intresseorganisation i Europa. SKAP:s ordförande Alfons Karabuda är också ordförande i ECSA. ECSA:s kansli finns i Bryssel och leds av generalsekreterare Patrick Ager. Utgångspunkten för ECSA:s arbete är paragraf 27 i deklarationen om de mänskliga rättigheterna: Everyone has the right to the protection of the moral and material interests resulting from any scientific, literary or artistic production of which he is the author som man menar inte återspeglas i verkligheten. 17

18 hemma hos tore berger Han tog bilen Rubriken anspelar på en av Tore Bergers mest kända låtar: Jag tog bilen in till stan. bort från stan Ett mejl som skickas strax efter klockan 4 på morgonen vittnar om Tore Bergers vanor. Det är en uppmaning att höra av oss om vi blir försenade. Men han ligger knappast vaken i spänd väntan på vårt besök. Nej, jag går ofta upp väldigt tidigt och kanske läser eller skriver något. När jag ätit frukost brukar jag gå lägga mig en stund igen, säger han. En detaljerad vägbeskrivning har lett oss in på kurviga grusvägar i det sörmländska landskapet, mellan Gnesta och Nyköping. Skog och böljande åkerlandskap går in i varandra. Det är oupptäckt vackert, och någonstans i närheten lärde sig spelmannen Ludgo-Pelle tungsteppens hemlighet. Vid en röd gammal skolbyggnad, som skulle kunna vara omslag till Tore Bergers album I huset långt på landet, dyker han upp och dirigerar vår parkering. Huset, som också var lärarbostad, har tillhört Tore Berger sedan mitten av 80-talet och han bor här mer eller mindre permanent sedan mitten av 90-talet, när han flyttade från Gröndal i Stockholm. Jag fick ärva av min far och kunde köpa stället. Då fanns inget vatten indraget. Jag har fått rusta en hel del och inrett vinden. Det är förresten min son Martin som ritade det där omslaget. Man förstår varför Tore Berger föll för huset. Den gamla skolsalen är 18 husets lunga: runt 60 kvadratmeter och 3,5 meter i takhöjd med stora fönster som släpper in ljuset. Det fungerar både som ateljé och musikrum. Vi spelade faktiskt in den senaste skivan Minnen och mening här, säger han. En trapets hänger från taket mitt i rummet. Den håller för husbondens tyngd. Jag brukar sträcka ut min rygg. Om ett par veckor ska Tore Berger fylla 77 år. Hela huset bär vittnesbörd om de närmare 60 av dem som han varit aktiv som bildkonstnär, musiker, författare och visdiktare. På väggarna original som blivit klassiska omslag. Böcker och skivor på en tramporgel, uppställda som en historisk exposé. På den inredda vinden ett porträtt av Marianne Lindberg De Geer som föreställer en yngre Tore Berger. Jag fick hennes tillåtelse att själv dämpa den gröna färgen på tröjan. Det var omöjligt att ha tavlan i möblerade rum, säger han. Men huset är inget museum. Tore Berger är i högsta grad aktiv. Ett förslag till sångbok är inlämnad till förlag. En utställning pågår på Krognoshuset i Lund och ett skivprojekt som inbegriper dottern Vera på sång finns i framtiden. Men det är än så länge bara på planeringsstadiet, understryker han. Frågan om hur han balanserat konstarterna har han fått förr. Förutsättningarna är förstås skilda från varandra, men jag har själv aldrig tänkt så. Det har varit självklart för mig att syssla med flera saker: text, bild och musik. Men man kan inte göra allt på samma gång. Tore Berger verkar inte särskilt imponerad av sin egen produktivitet. Jag har nog egentligen varit ganska lat och har aldrig arbetat särskilt disciplinerat. Dessutom har jag har varit hemmapappa långa tider. Men det är klart, när man tittar tillbaka har man förstås åstadkommit en del. Åren med bildandet av MNW, i brytningen mellan 60- och 70-tal, är en milstolpe. Men det var både ekonomiskt och arbetsmässigt krävande, och sammanföll med en kreativt intensiv period när bland annat proggbandet Gunder Hägg bildades.

19 Det har varit självklart för mig att syssla med flera saker: text, bild och musik. Men man kan inte göra allt på en gång. sen 19

20 HEMMA HOS TORE BERGER Det var mest av praktiska skäl som vi startade bolag, inte ideologiska. Vi ville kunna spela in och ge ut skivor själva. Tore Berger är allmänt kritisk till 70-talets eftermäle. Politiken hade inte alls den betydelse och riktning som man i dag tillskriver tiden, konstaterar han nästan irriterat. Bilden av ett samhälle där kommunister fanns över allt stämmer inte alls. Det var mycket mer splittrat. De flesta jobbade på som vanligt och oroade sig mest för oljekris och ransoneringar. Vi som turnerande hade tur och fick extra ransoneringar. Jag har nog egentligen varit ganska lat och har aldrig arbetat särskilt disciplinerat. Men det är klart, när man tittar tillbaka har man förstås åstadkommit en del. Han var själv aktiv i FNL-rörelsen. Jag gick med för att protestera mot ett krig som i sig var fruktansvärt, och där USA använde ohyggliga vapen som napalm och agent orange mot människor. Dessvärre kan jag bara konstatera att krigets grymheter upprepas i dag. Vi börjar tala om betydelsen av samhällskontraktet, att människor både känner delaktighet i och plikt mot det samhälle som man är en del av. Jag är fortfarande med i Svenska Kyrkan och tycker att det är synd att man inte införde en allmän samhällstjänst när man avvecklade värnplikten. Det är nyttigt att blandas med människor som har olika bakgrund och ändå vara på samma nivå tillsammans. Det är förmodligen åsikter som många inte väntar sig från någon som är så intimt förknippad med den svenska proggrörelsen. Men skriv nu inte att jag blivit reaktionär på äldre dar. Det är samma värderingar som jag alltid haft. Med Gunder Hägg/Blå Tåget är Tore Berger för evigt inskriven i den moderna svenska musikhistorien. Men solokarriären som vissångare har pågått parallellt sedan mitten av 70-talet. Ett tiotal album har det blivit. De många gånger både episka och poetiska texterna pratsjungs fram med Tore Bergers karaktäristiska släpande stämma. Korta absurda betraktelser blandas med klassisk folkbildning i ett slags bluesig folkhemsvisa som kryddas med Bergers klarinett. Jag jobbar mycket med texterna. Flera låtar har jag bearbetat i efterhand, sedan de först blivit inspelade. Tore Berger verkar inte heller särskild road av nostalgi. Blå Tåget har i omgångar gjort comeback på både skiva och scen, men att åka omkring på festivaler och spela Staten och kapitalet (Den ena handen vet vad den andra gör) på publikens begäran är inget som lockat. Man får förstå publiken som vill höra välkända låtar live, men det är ju inte särskilt utvecklande att upprepa sig själv hela tiden. När jag påpekar att hans långa karriär skulle kunna vara en spegelbild av Sveriges utveckling efter andra världskriget svarar han med en retorisk fråga: Är vi inte alla spegelbilder av vår tid? När vi lite senare ska ta några bilder plockar han fram klarinetten och slickar på röret. Några toner tar formen av melodi. Den heter Av Tomhet, den finns på Mening och minnen. Tore Berger ser nöjd ut där han står, med klarinetten i hand. Text: peter willebrand FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM TORE BERGER Musik jag minns: Muggsy Spanier. Textrad som jag bär med mig: Sin dotter lärde han att sjunga... Ångrar: Det finns alltid saker att ångra, men vad är det som formar ett liv? Lyssnar helst på: Lester Young. Musikaliskt mest stolt över: Balladen om Richard Sandler. 20