BERÄKNINGSHANDBOK ANVISNINGAR FÖR BYGGBESLAG ENLIGT EUROKOD 5 VER. 2

Transkript

1 BERÄKNINGSHANDBOK ANVISNINGAR FÖR BYGGBESLAG ENLIGT EUROKOD 5 VER. 2

2

3 FÖRORD För att undrlätta användandt av JOMA byggbslag har Tyréns AB fått i uppdrag av JOMA AB att producra dtta matrial. Som tillvrkar är JOMA AB anglägna om att dras bslag används på rätt sätt. För varj bslag finns anvisningar som angr dimnsionrand bärförmåga, spikantal och spikmönstr. Gnom dtta kan rätt bslag för rätt förband väljas. Svnsk standard SS-EN :2004 Eurokod 5: Dimnsionring av träkonstruktionr, liggr till grund för samtliga bräkningar. Snast uppdatrad sptmbr Tyréns AB, Rgion Syd Ptr Gustavsson Civilingnjör

4

5 / REGISTER BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 VINKELBESLAG BALKSKO KOMBI 18 VINKELBESLAG BALKSKO 1,5 MM MED PIGG 29 VINKELBESLAG 429 MED PLATTA 172 BALSKO SPECIAL 36 VINKELBESLAG 433/4433, 178 TAKÅSFÄSTE /4434, 435/4435 GAFFELANKARE VINKELBESLAG GAFFELANKARE VINKELBESLAG P1 OCH P2 216 GAFFELANKARE BETONGVINKLAR 221 UNIVERSALBESLAG HD-VINKEL UNIVERSALBESLAG VINKELBESLAG 440 MED BRICKA 229 UNIVERSALBESLAG VINKELBESLAG VINKELBESLAG 470M 66 SPIKPLÅTSVINKLAR 250 VINKELBESLAG 470U 72 KNAGGE 261 VINKELBESLAG 401M 77 BETONGANKARE 266 VINKELBESLAG 401U 82 T-BALKANKARE 268 VINKELBESLAG 402M 87 PROFILANKARE 270 VINKELBESLAG 402U 95 GERBERBESLAG 272 VINKELBESLAG 403, 404, BJÄLKSTROPP 274 VINKELBESLAG HÅLPLATTOR & HÅLPLÅTSLÄNGDER 276 VINKELBESLAG 406 EXP 110 HÅLPLATTA SPECIAL 281 VINKELBESLAG HÅLBAND, SPÄNNBAND, 284 VINKELBESLAG PROFILBAND & MONTAGEBAND VINKELBESLAG VINDAVSTYVNINGSSYSTEM 291 VINKELBESLAG STOLPSKO TYP A 298 VINKELBESLAG STOLPSKO TYP B 301 VINKELBESLAG 413, 414, STOLPSKO TYP L 305 VINKELBESLAG STOLPSKO JUSTERBAR M VINKELBESLAG 419 MED PLATTA 139 STOLPSKO JUSTERBAR 311 VINKELBESLAG STOLPSKO HERO 314 VINKELBESLAG STOLPJÄRN 318

6 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR CE-MÄRKNING CE-märkning är n produktmärkning inom dn Europiska gmnskapn. En produkt som är CE-märkt får säljas i ESS-områdt utan yttrligar krav på dokumntation. Är n produkt CE-märkt visar dtta att tillvrkarn har följt d grundläggand krav som åtrfinns i d EG-dirktiv som rglrar dtta. Förutsättningn för CE-märkning är att dt finns n harmonisrad standard. Hålplattor och hålband kan CE-märkas då dssa övrnsstämmr md SS-EN 14545:2008. Där n harmonisrad standard int finns (t.x. för 3-dimnsionlla byggbslag) kan man CE-märka mot tt ETA-godkännand (tknisk spcifikation). Joma har ETA-godkännand för tt stort antal byggbslag. Varj avsnitt inlds md aktullt ETA-godkännand. I CE-märkningn ingår att n tillvrkningskontroll ska utföras. SP (anmält organ nr 0402) övrvakar tillvrkningskontrolln för Jomas CE-märkta byggbslag. MATERIAL Virk som används i förbindning md Joma byggbslag ska vara limträ nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 3.3, (GL24h och GL28h nligt EN 1194 llr CE L40c och CE L40s nligt SS-EN 14080) llr konstruktionsvirk nligt SS-EN :2004, avsnitt 3.2 (C18 C40 nligt EN 338). Värdna i dimnsionringstabllrna förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. HD-vinkl 436 är tillvrkad av stålkvalitt S350GD. Dtta stål har normrad undr sträckgräns f yk = 350 MPa. Övriga bslag är tillvrkat av stålkvalitt S250GD, som har normrad undr sträckgräns f yk = 250 MPa. Joma byggbslag är varmförzinkad nligt svnsk standard SS-EN 10346:2009. För Joma stolpskor, stolpjärn och btongvinklar är korrosionsskyddt Z350 (350g zink/m 2 ca. 50 µm), vilkt uppfyllr kravn nligt klimatklass 3. Övriga Joma byggbslag har tt korrosionsskydd som minst motsvarar Z275 (275g zink/m 2 ca. 20 µm), vilkt uppfyllr kravn nligt klimatklass 1 och 2. Värdna i dimnsionringstabllrna förutsättr ankarspik md: utdragsvärd f ax,k 7,6 (gällr vid ρ k 350 kg/m 3 ) tillvrkningstrådns draghållfastht f u 600 N/mm 2 mått nligt tabll 1. Tabll 1. Mått för ankarspik. Ankarspik d (mm) d 1 (mm) L (mm) L 1 (mm) t pn (mm) 3,8x32 3,8 4, ,0x35 4,0 4, ,0x40 4,0 4, ,0x50 4,0 4, ,0x60 4,0 4, d t pn L 1 L d 1 6 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

7 Värdna i dimnsionringstabllrna förutsättr ankarskruv 5,0xL (halsdiamtr d = 4,8 mm) md karaktristisk bärförmåga nlig tabll 4 och mått nligt tabll 2. Dn korta ankarskruvn 5,0x32 har n något mindr yttr gängdiamtr (d 2 ) än d övriga ankarskruvarna. Tabll 2. Mått för ankarskruv. Ankarskruv d (mm) d 1 (mm) d 2 (mm) L (mm) L 1 (mm) 5,0x32 4,8 3,0 4, d d1 d 2 5,0x35 4,8 3,0 4, ,0x40 4,8 3,0 4, ,0x50 4,8 3,0 4, L 1 L För vissa bslag angs ävn dimnsionrand bärförmåga när gnomgånd bult montras gnom virksdln. Värdna i dimnsionringstabllrna förutsättr att bultns karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa. LASTVARIGHETSKLASSER Dimnsionrand bärförmåga bror av lastns varaktight. Vid n kombination av lastr md olika lastvaright väljs lastvarightsklass för dn last som har kortast varaktight. Vid t.x. n lastkombination av gntyngd (lastvarightsklass P) och vindlast (lastvarightsklass S) blir lastvarightsklassn S. Tabll 3. Lastvarightsklass. Lastvarightsklass Varaktight av karaktristisk last P Prmannt mr än 10 år t.x. gntyngd L Långtid 6 månadr 10 år t.x. nyttig last i lagrlokal M Mdllång 1 vcka 6 månadr t.x. nyttig last och snölast S Korttid mindr än n vcka t.x. vindlast I Momntan t.x. olyckslast KLIMATKLASSER Vid förbindning av träkonstruktionr påvrkas dimnsionrand bärförmågan av fuktns invrkan. Vilka krav som ställs på bslagns korrosionsskydd bror på i vilkn klimatklass som bslagn används. Vid bräkning av bärförmåga hos träförband gällr samma dimnsionrand bärförmåga vid klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 gällr något lägr värd. Följand indlning gällr (SS-EN :2004, kapitl ): KLIMATKLASS 1 Mdlfuktkvotn för d flsta barrträslag övrstigr int 12 %. Dtta motsvarar n tmpratur av 20 C hos omgivand luft och att dn rlativa fuktightn ndast undr några få vckor pr år övrstigr 65 %. T.x. bslag montrad i n yttrväggskonstruktion som omgr varaktigt uppvärmda lokalr och som är skyddad md tät vntilrad yttrbklädnad. KLIMATKLASS 2 Mdlfuktkvotn för d flsta barrträslag övrstigr int 20 %. Dtta motsvarar n tmpratur av 20 o C hos omgivand luft och att dn rlativa fuktightn ndast undr några få vckor pr år övrtigr 85 %. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 7

8 Konstruktionr som är vntilrad och skyddad mot dirkt ndrbörd t.x. bslag till takstolar, vind- och krypgrundsbjälklag. Bslag montrad i konstruktionr i ick varaktigt uppvärmda vntilrad byggnadr llr lokalr md ick fuktalstrand vrksamht llr lagring som t.x. fritidshus och kallförråd. KLIMATKLASS 3 Mdlfuktkvotn för d flsta barrträslag övrstigr 20 % vilkt gr n störr fuktkvot i trämatrialt än vad som gällr för klimatklass 2. Bslag som är oskyddad för väta llr i dirkt kontakt md mark t.x. stolpskor, stolpjärn och btongvinklar. KARAKTERISTISK BÄRFÖRMÅGA Karaktristisk bärförmåga vid tvärkraft F v.rk för ankarspik och ankarskruv bror av om plåttjocklkn (t) anss vara tunn llr tjock. Enligt SS-EN :2004, avsnitt 8.2.3, klassas stålplåt md tjocklk mindr än llr lika md 0,5d (d = spikdiamtr) som tunn och stålplåt md tjocklk störr än llr lika md d som tjock. Vid tjock plåt anss spikn bli inspänd och därmd ökar bärförmågan. Ankarspik och ankarskruv är utformad på tt sätt som gör att dssa gr inspänning ävn om plåtn är tunn. För Joma byggbslag i dnna handbok gällr att plåtn anss vara tunn vid t < 1,5 mm för ankarspik md diamtr 3,1 mm t < 2,0 mm för ankarspik md diamtr 4 mm samt ankarskruv. Karaktristisk bärförmåga vid tvärkraft, F v,rk, för ankarspik vid förband stål mot trä bräknas nligt följand (SS-EN :2004, kapitl 8.2.3): F v,rk = min 0,4 f h,k t 1 d (a) F ax,rk 1,63 M y,rk f h,k d + (b) 4 Tunn plåt F v,rk = min 4M y,rk f h,k t 1 d (d) 2 f h,k d t 1 4 F ax,rk F ax,rk 2,3 M y,rk f h,k d + () 4 Tjock plåt där M y,rk = 0,3 f u d 2,6 f h,k = 0,082 ρ k d -03 t 1 = dt minsta värdt av virkstjocklkn och inträngningsdjupt, mm d = spikns diamtr, mm f u = 600 N/mm 2 ρ k = karaktristisk dnsitt (350 kg/m 3 för C24) 8 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

9 Karaktristisk bärförmåga vid axialt blastad ankarspik, F ax,rk, bräknas nligt följand (SS-EN :2004, kapitl 8.3.2): F ax,rk = f ax,k d t pn där f ax,k = 7,6 t pn = längdn av spikns kammad dl minus 1,5d mm, s tabll 1. För dn korta ankarspikn 3,8x32 är brottmod (d) dimnsionrand vid bräkning av karaktristisk bärförmåga vid tvärkraft F v,rk. Övriga ankarspik är väl bprövad och här finns utförda provningar samt tt stort antal karaktristiska värdn från olika spiklvrantörr. För Joma byggbslag i dnna handbok gällr som karaktristisk bärförmåga vid tvärkraft för ankarspik, md längd 35 mm, tt värd som liggr mllan brottmod (d) och (). I tabll 4 visas vilka karaktristiska bärfärmågor för ankarspik och ankarskruv som liggr till grund för värdna i handbokns dimnsionringstabllr. Om ankarspik llr ankarskruv används som har lägr karaktristisk bärförmåga än vad som angs i tabll 4 ska värdna i dimnsionringstabllrna sänkas motsvarand. Om ankarspik llr ankarskruv används som har högr karaktristisk bärförmåga får int värdna i dimnsionringstabllrna ökas utan särskild utrdning. Dtta bror på att i vissa fall är stålplåtns bärförmåga vid böjning avgörand för bärförmågan. Tabll 4. Karaktristisk bärförmåga F v,rk (tvärkraft) och F ax,rk (utdrag) i kn för ankarspik och ankarskruv. Stål mot trä där plåtn anss vara tjock. Klimatklass 1 och 2. Karaktristisk dnsitt ρ k = 350 kg/m 3. Ankarspik Ankarskruv Tvärkraft, F v,rk [kn] Ankarspik Utdrag, F ax,rk [kn] 3,1x40 1,17 0,57 3,8x32 1,21 0,46 4,0x35 1,57 0,58 4,0x40 1,74 0,73 4,0x50 1,82 1,03 4,0x60 1,89 1,34 Ankarskruv 5,0x32 1,60 1,20 5,0x35 1,70 1,40 5,0x40 1,80 1,70 5,0x50 2,00 2,20 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Vid förband bräknas dimnsionrand bärförmåga R d nligt (SS-EN :2004, kapitl 2.4.3): k mod R d = R k γ m R k = karaktristisk bärförmåga (tabll 4) k mod = korrktionsfaktor som tar hänsyn till lastvarightsklass och fuktkvot, s tabll 5 γ m = 1,3 partialkofficint för matrialgnskap BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 9

10 Tabll 5: Korrktionsfaktor k mod. Korrktionsfaktor k mod Klimatklass Lastvarightsklass P L M S I 1 och 2 0,6 0,7 0,8 0,9 1,1 3 0,5 0,55 0,65 0,7 0,9 I tabll 6 visas dimnsionrand bärförmåga för ankarspik och ankarskruv. Tabllns värdn för tvärkraft gällr vid tjock plåt. Vid tunn plåt ska värdn för tvärkraft multiplicras md faktorn 0,71. Tabll 6: Dimnsionrand bärförmåga F v,rd (tvärkraft) och F ax,rd (utdrag) i kn för ankarspik och ankarskruv. Stål mot trä där plåtn anss vara tjock. Klimatklass 1 och 2. Karaktristisk dnsitt ρ k = 350 kg/m 3. Ankarspik llr ankarskruv Tvärkraft, F v,rd (kn) Utdrag, F ax,rd (kn) Lastvarightsklass Lastvarightsklass P L M S I P L M S I Ankarspik Ankarspik 3,1x40 0,54 0,63 0,72 0,81 0,99 0,26 0,31 0,35 0,39 0,48 3,8x32 0,56 0,65 0,74 0,84 1,02 0,21 0,25 0,28 0,32 0,39 4,0x35 0,72 0,84 0,96 1,08 1,32 0,27 0,31 0,36 0,40 0,49 4,0x40 0,80 0,94 1,07 1,20 1,47 0,34 0,39 0,45 0,51 0,62 4,0x50 0,84 0,98 1,12 1,26 1,54 0,48 0,56 0,64 0,72 0,88 4,0x60 0,87 1,02 1,16 1,31 1,60 0,62 0,72 0,82 0,92 1,13 Ankarskruv Ankarskruv 5,0x32 0,74 0,86 0,98 1,11 1,35 0,55 0,65 0,74 0,83 1,02 5,0x35 0,78 0,92 1,05 1,18 1,44 0,65 0,75 0,86 0,97 1,18 5,0x40 0,83 0,97 1,11 1,25 1,52 0,78 0,92 1,05 1,18 1,44 5,0x50 0,92 1,08 1,23 1,38 1,69 1,02 1,18 1,35 1,52 1,86 Dimnsionrand momntkapacitt för stålplåtn: M d = M k γ m M k = W pl f y,k W pl = plastiskt böjmotstånd N/mm 3 f y,k = 250 N/mm 2 γ m = 1,0 SPRÄCKBROTT 10 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

11 När n kraft i tt förband vrkar vinklrätt mot fibrriktningn ska risk för spräckbrott kontrollras (SS-EN :2004, avsnitt 8.1.4). Följand forml gällr: Dimnsionrand bärförmåga vid spräckbrott F 90,Rd bräknas nligt följand: F 90,Rd = k mod F 90,Rk γ m där F 90,Rk = 0,014 b 1- h h h (kn) Vid dubblt bslag är b = virksbrddn, mm. Vid nklt bslag är b = t 2 = spikns förankringslängd inklusiv spts, dock mdräknas max 12d, mm (d = spikdiamtr). h = virkshöjdn, mm h = avståndt ifrån blastad virkskant till dn spik som liggr längs bort ifrån blastad virkskant, mm Följand villkor ska uppfyllas: F v,ed F 90,Rd där F v,ed = dn största av F v,ed,1 F v,ed,2 F v,ed,1 och F v,ed,2 är d tvärkraftr som uppstår på var sida om förbandt vid blastning vinklrätt fibrriktningn F Ed sin α. TVÅ BESLAG PER FÖRBAND 4d b Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Avståndt ifrån spikspts till motstånd virkskant ska vara minst 4d (d = spikdiamtr). Om avståndt 4d int kan uppfyllas kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas. Joma kan lvrra ankarspik 3,8x32 och ankarskruv 5,0x32 som uppfyllr kravn på övrlappning vid virkstjocklk 45 mm, s tabll 7. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 11

12 Tabll 7. Minsta rfordrliga virksbrdd b vid olika spik- och skruvdimnsionr vid plåttjocklk 2 mm. Ankarspik llr ankarskruv Minsta virksbrdd b 3,8x32 och 5,0x32 45 mm 4,0x35 och 5,0x35 48 mm 4,0x40 och 5,0x40 53 mm 4,0x50 och 5,0x50 63 mm 4,0x60 73 mm För att uppnå full utdragskapacitt F ax,rd ska förankringslängdn för ankarspik vara minst 8d (d = spikdiamtr). Minsta förankringslängdn för ankarspik är 6d. Vid förankringslängd mllan 6d och 8d ska utdragskapacittn multiplicras md faktorn t pn 2d - 3 där t pn = spikns förankringslängd mm Vid t.x. plåttjocklk t = 3 mm ska utdragskapacittn för ankarspik 3,8x32 multiplicras md faktorn 0,82. Vanligtvis förutsättr värdna i dimnsionringstabllrna ankarspik 4,0x40. För vissa bslag angs ävn dimnsionrand värdn för ankarspik 4,0x60 och ankarskruv 5,0x35. Om kortar ankarspik llr ankarskruv används än vad som angs i dimnsionringstabllrna ska där ingt annat angs värdna rducras md n faktor nligt tabll 8. Tabll 8. Rduktionsfaktor när val av ankarspik och ankarskruv avvikr ifrån vad som angs i dimnsionringstabllrna. Kraftritning för vinklbslag Rduktionsfaktor Övriga kraftriktningar och övriga bslag Ankarspik 3,8x32 rsättr ankarspik 4,0x40 0,62 0,62 Plåttjocklk 2 mm Ankarspik 3,8x32 rsättr ankarspik 4,0x40 0,51 0,51 Plåttjocklk = 3 mm Ankarspik 4,0x35 rsättr ankarspik 4,0x40 0,80 0,80 Ankarskruv 5,0x32 rsättr ankarspik 4,0x40 Ingn rduktion 0,92 Ankarsskruv 5,0x35 rsättr ankarspik 4,0x40 Ingn rduktion 0,98 Ankarskruv 5,0x35 rsättr ankarspik 4,0x60 Ingn rduktion 0,90 Ankarskruv 5,0x32 rsättr ankarskruv 5,0x35 0,86 0,86 12 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

13 ETT BESLAG PER FÖRBAND Vid kraftriktning och vinklbslag bror bärförmågan på om konstruktionsdln anss vara stagad llr ostagad. Vid stagad konstruktion ökar vinklbslagts bärförmåga. Exmpl på konstruktionr som kan vara stagad är t.x. väggrglar, takåsar och takstolar. En väggrgl är stagad då vinklbslag mllan rgl och syll och mllan rgl och hammarband montras på samma sida. Dssutom är väggrglarna stagad av t.x. gipsskivor. Takstolar kan t.x. vara är stagad av råspontad panl och om vinklbslagn montras så att varannan hamnar på na sidan av rspktiv takstol och rstrand på andra sidan (zig zag). I dnna handbok gällr för alla bslag utom HD-vinkl 436 att angivn bärförmåga i dimnsionringstabllrna gällr för ostagad konstruktion. Om konstruktionn är stagad gällr vid tt bslag pr förband halva bärförmågan av vad som gällr vid två bslag pr förband. EXEMPEL Vinklbslag 408 vid tt bslag pr förband och stagad konstruktion. Bslagt ska montras som infästning mllan vrtikal rgl och btong (spikmönstr 45 < α < 90 ). Aktull lyftkraft = 1,5 kn. Lastvarightsklass S. Kolla bärförmågan i förbandt samt bräkna aktull bultkraft. I tabll 4 vid avsnitt för vinklbslag 408 angs följand (gällr vid dubblt bslag): F R1d = 3,90 kn = 0,44 kn = 2,61 kn Vid lastvarightsklass S ska värdna multiplicras md faktorn 1,12, s tabll 6 vid avsnitt för vinklbslag 408. Vid tt bslag pr förband och stagad konstruktion gällr därmd följand: F R1d = 1,95 1,12 = 2,18 kn (halva värdt av vad som gällr vid två bslag pr förband) = 0,44 1,12 = 0,49 kn = 2,61 1,12 = 2,92 kn Bultkraftn ska int halvras då dnna angs som kraft pr bult. Bärförmågan för förbandt är tillräcklig då 1,5 < 2,18 kn. Aktull kraft i bultar bräknas nligt följand: = 1,5 0,49 = 0,34 kn 2,18 = 1,5 2,18 2,92 = 2,0 kn BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13

14 FÖRBAND STÅL MOT TRÄ Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Vid förband stål mot trä får minsta tillåtna avstånd mllan spikar minskas md 30 %. I tabll 9 visas minsta avstånd mllan spikar samt minsta avstånd till virkskant och virksänd. Avståndn i tabll 9 gällr vid stål mot trä. Avståndn i tablln gällr vid spikllr skruvdiamtr 5,0 mm samt karaktristisk virksdnsitt ρ k 420 kg/m 3 (C14 till och md C40). a 2 a 2 a 1 a 1 α α α a 4,t α a 4,c a 3,t a 3,c Tabll 9. Minsta avstånd mllan spikar samt minsta avstånd till virkskant och virksänd. Vid förband stål mot trä. karaktristisk virksdnsitt ρ k 420 kg/m 3 (C14 - C40). Spik- llr skruvdiamtr 5,0 mm. a 1 Typ av avstånd Avstånd mllan spikar parallllt md fibrriktningn Vinkl mllan kraft och fibrriktning α=0 α=90 0 α 360 Minsta avstånd 0,7x10d = 7d 0,7x5d = 3,5d 0,7(5+5 cos α ) d a 2 Avstånd mllan spikar vinklrätt mot fibrriktningn 0 α 360 0,7x5d = 3,5d a 3,t Avstånd mllan spik till blastad virksänd α=0-90 α 90 15d (10+5 cos α) d a 3,c Avstånd mllan spik till oblastad virksänd 90 α d a 4,t Avstånd mllan spik till blastad virkskant α=90 0 α 180 7d (5+2 sin α) d a 4,c Avstånd mllan spik till oblastad virkskant 180 α 360 5d I följand figur visas vilka avstånd som gällr vid spikdiamtr d = 4 mm vid förband stål mot trä. Av figurn framgår att spikarna kan sitta tätar när kraftn vrkar vinklrätt mot fibrriktningn. 14 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

15 Om flra spikar, n, montras i n rad parallllt md fibrriktningn ska bärförmågan rducras, s svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3, tabll 8.1. Ett ffktivt antal spik, n f, bräknas nligt följand forml: där n f = n k f n = antal spikar i n rad längs samma fibrriktning k f = faktor som bror av avstånd mllan spikar I tabll 10 angs vilkn rduktionsfaktor spikns dimnsionrand bärförmåga ska multiplicras md vid tvärkraft, F v.rd., vid olika antal spik, n, längs samma fibrriktning. Är spikarna förskjutna i tvärld minst avståndt d bhövr int någon rduktion göras. Är avståndt mllan spikar störr llr lika md 14d bhövr ingn rduktion göras. Tabll 10. Rduktionsfaktor för spikns dimnsionrand bärförmåga vid tvärkraft, F v.rd., vid olika antal spik, n, längs samma fibrriktning. Avstånd mllan spikar k f Rduktionsfaktorn n a 1 14d 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 a 1 10d 0,85 1,0 0,90 0,85 0,81 0,79 a 1 7d 0,7 1,0 0,81 0,72 0,66 0,62 Exmpl Virksdlarna A och B ska förbindas md dubbla hålplattor md ankarspik 3,8x32 på var sida. Virkstjocklk 45 mm. Bräkna förbandts bärförmåga vid lastvarightsklass M. Förbandt är placrat på mittn av virksdl A. Spikns bärförmåga vid tvärkraft F v,rd = 0,74 kn (s tabll 6 ovan) För vänstr dl blir bärförmågan F Rd = (5+5) 0,74 = 7,40 kn. För högr dl blir bärförmågan rducrad då 3 spikar är montrad längs samma fibrriktning (s tabll 10). Vid 10d (40 mm) blir rduktionsfaktorn 0,85. För högr dl blir bärförmågan F Rd = (6+6) 0,74 0,85 = 7,55 kn. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 15

16 Vid kontroll av spräckbrott är h /h = 60/95 = 0,63. F 90,Rk = 0, ,63 = 8,02kN 8,02 F 90,Rd = 0,8 = 4,94 kn 1,3 Då förbandt är placrat på mittn av virksdl A blir tvärkraftn på var sida om förbandt lika stora d.v.s. F v,ed,1 = F v,ed,2 = F Ed 2 Förbandts bärförmåga vid spräckbrott blir 2 F 90,Rd = 9,88 kn. KRAFTRIKTNINGAR - VINKELBESLAG b f b f A A F 5 F 4 F 5 F 4 F 2 F 3 a B B Angr fibrriktning Dubblt bslag Enklt bslag Virksdl A kan t.x. vara takstol, takåsar, balkar llr väggrglar. Virksdl B kan t.x. vara balkar, syllar llr hammarband. Vinkln α angr lutningn på virksdl A. För väggrglar gällr t.x. att α = 90. Kraftritning är n lyftkraft som angripr cntriskt i virksdl A. Dnna kraftriktning gällr t.x. vid infästning av takstolar och väggrglar för uppåtriktad vindlast. Kraftriktning F 2 = F 3 vrkar i virksdl A:s riktning. Gällr t.x. vid horisontll vindlast mot takstolar llr väggrglar. Kraftriktning F 4 = F 5 vrkar i virksdl B:s riktning och angripr på tt avstånd ifrån virksdl B. Gällr t.x. vid kraftr längs n vägg. Bärförmågan bror av virksbrddn b. Vid nklt bslag angripr kraftn cntriskt i virksdl A och bärförmågan bror av avståndt f. Vid nklt bslag vrkar kraftriktning F 4 och F 5 i virksdl B:s riktning. Kraftn F 4 tryckr på vinklbslagt. Kraftn F 5 drar i vinklbslagt så att spikarna utsätts för utdrag. 16 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

17 DIMENSIONERANDE LASTEFFEKT Olika typr av lastkombinationr i brottgränstillståndt angs i svnsk standard SS-EN Lastr på bärvrk angs i svnsk standard SS-EN Vid kraftriktning som t.x. gällr när n takstol blastas md uppåtriktad vindlast, w, vrkar gntyngdn av takkonstruktionn gynnsam dvs. gntyngdn är ndåtriktad. Följand lastkombination gällr: E d = - γ d 0,9 G kj,inf + γ d 1,5 w Vid kraftriktning F 2 = F 3 vrkar oftast ndast vindlast, w. Lastffktn kan bräknas nligt följand: E d = γ d 1,5 w Om tt bslag blastas md gntyngd och flra variabla lastr, t.x. nyttig last, snölast llr vindlast, gällr följand lastkombination: E d = γ d 1,2 G kj,sup + γ d 1,5 Q k1 + γ d 1,5 Ψ 0 Q ki E d = γ d 1,35 G kj,sup + Ʃγ d 1,5 Ψ 0 Q ki (gällr då variabl last dominrar) (gällr då gntyngdn dominrar) γ d = partialkofficint som bror av säkrhtsklass, s tabll 11 G kj,inf = undr karaktristiskt värd för gntyngd G kj,sup = övr karaktristiskt värd för gntyngd G k = karaktristiskt mdlvärd för gntyngd Om värdt för gntyngd för tt matrial varirar ska tt undr värd väljas då gntyngdn vrkar gynnsamt och tt övr värd då gntyngdn vrkar ogynnsamt. Oftast är variationn litn och mdlvärdt G k kan väljas. Q k1 = n variabl last (huvudlast) t.x. nyttig last, q k, nligt SS-EN snölast, s, nligt SS-EN vindlast, w, nligt SS-EN Ψ 0 Q ki = 5-års lastn (vanlig last) för variabl last. Ψ 0 = faktor nligt SS-EN 1990, avsnitt A1.2.2 tabll A1.1 Tabll 11. Partialkofficint γ d bror av säkrhtsklass. Säkrhtsklass Konskvns av brott γ d 3 (hög), stor risk för allvarliga prsonskador 1,0 2 (mdl), någon risk för allvarliga prsonskador 0,91 1 (låg), litn risk för allvarliga prsonskador 0,83 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 17

18 BALKSKO KOMBI ETA 08/0216 Balksko kombi används vid anslutning av balkar i samma plan och vid anslutning mllan plar och balk. Balkskon är försdd md båd spik- och bulthål och kan montras till trä, btong, lättbtong llr tgl. Balksko kombi finns ävn md inåtvända flikar och kallas då balksko typ i, s figur 1. Balkskon är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt. Bslagt har 5 mm hål för montring md ankarspik och 9 llr 11 mm hål för montring md bult. Vid montring till trä används ankarspik d = 4 mm. Vid montring till btong, lättbtong llr tgl används bult md diamtrn 8 llr 10 mm. Balksko kombi Balksko typ i Figur 1. Joma balksko kombi och balksko typ i. Dt förutsätts att primärbalkn int vridr sig när balkskon blastas. Dtta uppnås vid symmtrisk blastning på båda sidor om primärbalkn llr då primärbalkn är myckt vridstyv i förhålland till skundärbalkns böjstyvht. I annat fall ska primärbalkns vridstyvht och upplagsförhållandn undrsökas och vntullt xtra avstyvning utföras. Balksko kombi kan användas vid klimatklass 1 och 2. Ndan angivna lastvärdn förutsättr att spikförbandt utförs nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Krav på montring framgår av figur 2. Skundärbalkns brdd b får undrstiga balkskons brdd A md högst 3 mm, dvs. A - b 3 mm. x = min 20 mm vid ndåtriktad last och min 28 mm vid uppåtriktad last y = min 28 mm vid ndåtriktad last och min 20 mm vid uppåtriktad last Figur 2. Krav på montring. Måttn angs i mm. 18 BALKSKO KOMBI

19 MÅTT Mått för balkskons olika grundformr framgår av figur 3 och 4 samt tabll 1 och 2. Grundformn för balksko kombi angs md n siffrbtckning svarand mot utvikt längd i mm. Balkskor md olika brdd A och höjd B kan framställas av n och samma grundform. Följand samband gällr: Grundform = A + 2B (mm). Vid dimnsionring bör grundform samt AxB angs. Figur 3. Utvikt balksko. Flik Kropp Figur 4. Måttskiss för JOMA balksko kombi. Mått L avsr hål närmast skundärbalk. Mått K avsr hål närmast flikns kant. Mått M avsr bulthål. För balksko 440 och 500 är bulthåln placrad 24 mm från skundärbalkn. Tabll 1. Mått för d olika grundformrna. Grundform D E F G H 17,5 17, ,5 22,5 J 11,5 11, ,5 11,5 K 16,5 7,5 17,5 7,5 17,5 7,5 L 6,5 17,5 7,5 17,5 7,5 17,5 M ,5 27,5 27,5 17,5 Antal hål pr sida P S T 1Ø9 2Ø9 2Ø11 3Ø11 3Ø11 4Ø11 1 Antal spikhål i flikarnas innrsta rad är för samtliga grundformr samma som antal spikhål i kroppn. BALKSKO KOMBI 19

20 Tabll 2. Brdd A och höjd B för olika grundformr Grundform AxB AxB AxB AxB AxB AxB 40x99 40x110 45x137 45x168 45x197 45x228 45x96 45x108 51x135 51x164 51x195 51x225 48x95 51x105 60x130 60x160 60x190 72x214 51x93 60x100 70x125 70x155 76x x200 76x122 76x152 80x x192 80x120 80x x x190 90x x x x x x180 BETECKNINGAR Figur 5. F Ed F Rd F v,ed,1, F v,ed,2 F v,rd h h d t 2 n s n p dimnsionrand upplagsraktion för skundärbalk, kn dimnsionrand bärförmåga för balksko, kn d tvärkraftr som uppstår i primärbalkn på var sida om balkskon vid blastning F E1d llr F E4d, kn dimnsionrand bärförmåga för spik vid tvärkraft, kn primärbalkns totala höjd, mm avstånd från blastad virkskant till dn spik som är placrad längst bort ifrån blastad virkskant, mm spikdiamtr, mm förankringslängd inklusiv spts, dock mdräknas max 12d, mm antal spik i skundärbalkn antal spik i primärbalkn 20 BALKSKO KOMBI

21 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA,SPIKFÖRBAND I tabll 3 angs dimnsionrand bärförmåga vid ndåtriktad last, F R1d. I tabll 4 angs dimnsionrand bärförmåga vid horisontll last, = F R3d. I tabll 5 angs dimnsionrand bärförmåga vid uppåtriktad last, F R4d. I tabllrna angs rfordrligt antal spik samt spikdimnsion vid spikmönstr 1 och 2. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Horisontll last = F R3d antas vrka vid balkskons övrkant, s figur 5. Kontroll av spräckbrott bör utföras, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar (svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.1.4). För att dimnsionrand bärförmåga skall uppnås är dt viktigt att dt spikmönstr som angs i figur 6 används. Vid spikmönstr 1 spikas samtliga spikhål. Vid spikmönstr 2 spikas vartannat spikhål i kroppn md början uppifrån samt samtliga hål i dn innrsta radn i flikarna. Värdna i tabllrna förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Värdna i tabll 3, ndåtriktad last, förutsättr att lastn i brukgränstillståndt är högst 67 % av lastn i brottgränstillståndt. Skundärbalkn spikas md ankarspik 4,0x40. Dtta gällr alla grundformr oavstt lastriktning. I tabll 3, 4 och 5 angs minsta spiklängd för spik i primärbalkn. Om kamspikar 4,0x50 rsätts av 4,0x40 skall tabllrnas värdn rducras md 0,80. Om kamspikar 4,0x60 rsätts av 4,0x40 skall tabllrnas värdn rducras md 0,60. Om ankarskruv 5,0x35 rsättr ankarspik 4,0x40 båd i skundärbalkn och i primärbalkn bhövr int värdna i tabll 3, 4 llr 5 rducras. Om ankarskruv 5,0x35 rsättr ankarspik 4,0x50 ska tabllrnas värdn rducras md 0,94. Om ankarskruv 5,0x35 rsättr ankarspik 4,0x60 ska tabllrnas värdn rducras md 0,90. Flik Kropp Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Figur 6. Spikmönstr 1 och 2. BALKSKO KOMBI 21

22 Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga vid ndåtriktad last, F R1d (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Grundform Spik i primärbalkn Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 n p n s F R1d n p n s F R1d 238 4,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , ,93 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga vid horisontll last, = F R3d (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Grundform Spik i primärbalkn Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 n p n s = F R3d n p n s = F R3d 238 4,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , ,16 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga vid uppåtriktad last, F R4d (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Grundform Spik i primärbalkn Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 n p n s = F R3d n p n s = F R3d 238 4,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , , ,0x , ,56 Tabll 6. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I och F 4 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 2 = F 3 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 22 BALKSKO KOMBI

23 SPRÄCKBROTT, SPIKFÖRBAND Dimnsionrand bärförmåga vid spräckbrott F 90,Rd kan bräknas nligt följand: F 90Rd = k mod F 90,Rk γ m där F 90,Rk = 0,014 t 2 1- h h h (kn) Paramtrarna t 2, h och h framgår av figur 5 och angs i mm. Där balkskor montras mitt för varandra på båda sidor om primärbalkn är t 2 = b = balkbrddn. Vid uppåtriktad last är h avståndt ifrån primärbalkns övrkant till dn undrsta spikn. Partialkofficint γ m = 1,3 k mod = 0,7 för lastvarightsklass L 0,8 för lastvarightsklass M 0,9 för lastvarightsklass S Följand villkor ska uppfyllas: F v,ed F 90,Rd där F v,ed = dn största av F v,ed,1 F v,ed,2 F v,ed,1 och F v,ed,2, s figur 5, är d tvärkraftr som uppstår i primärbalkn på var sida om balkskon vid blastning F Ed. Om balksko montras i närhtn av n primärbalks fria änd blir tvärkraftn F v,ed lika md hla blastningn F Ed. Ingn spik bör montras närmar ändträ än 60 mm. Om balksko montras i närhtn av primärbalkns fria änd bör avståndsförhållandt h /h < 0,7 int väljas. I tabll 7 visas dimnsionrand bärförmåga vid spräckbrott, F 90,Rd, för tt antal grundformr, AxB, vid olika virkshöjdr. Värdna förutsättr spikmönstr 1 samt att primärbalk och skundärbalk har samma höjd och liggr i samma plan. Värdna i tabll 7 förutsättr ankarspik i primärbalkn för rspktiv grundform nligt tabll 3. Tabll 7 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Tabll 7. Dimnsionrand bärförmåga vid spräckbrott, F 90,Rd, vid spikmönstr 1. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik i primärbalkn nligt tabll 3. Virkshöjd AxB 45x96 45x108 45x137 60x160 60x190 72x x ,01 5,92 14, ,50 5,13 9,64 15, ,21 4,71 8,12 10, ,45 7,34 9,22 13,53 16, ,52 7,74 9,81 12,25 10, ,11 8,61 10,13 9,20 Om ankarskruv 5,0x35 montras i primärbalkn ska värdna i tabll 7 rducras. Värdna i tabll 7 ska multiplicras md faktorn: 0,87 då ankarskruv 5,0x35 rsättr ankarspik 4,0x40 0,69 då ankarskruv 5,0x35 rsättr ankarspik 4,0x50 och 4,0x60. BALKSKO KOMBI 23

24 BALKSKO TYP I, SPIKFÖRBAND Vid balk-plarinfästning kan int alla spikhål utnyttjas på grund av krav på spikavstånd i fibrriktningn varvid dlvis spikning gällr. Dlvis spikning kan ävn vara aktullt vid balksko kombi där spikmönstr 1 llr 2 int kan användas. Följand förutsättningar ska vara uppfyllda vid dlvis spikning: Antal spikar i flikarna ska vara dubblt så många som antal spik i skundärbalkn (kroppn) dvs n p = 2 n s. spik i kropplåtar ska vara jämnt fördlad i höjdld. i flikarna ska spikhåln närmast skundärbalkn utnyttjas först. Vid plarinfästning ska kravn på spikavstånd i fibrriktning uppfyllas. För ankarspik md tjocklk 4 mm gällr att spikavståndt i flikarna ska vara minst 40 mm. vid ndåtriktad last sätts spikn övrst i flikarna. om ävn uppåtriktad last förkommr ska, förutom dimnsionrand rfordrligt antal spik, ävn spik sättas ndrst i flikarna. Dimnsionrand bärförmåga, F Rd, vid dlvis spikning bräknas nligt F Rd = n s F v,rd där n s är antal spik i skundärbalkn (kroppn) och F v,rd är dimnsionrand bärförmåga pr spik vid tvärkraft, s tabll 8. Tabll 8. Dimnsionrand bärförmåga pr spik vid tvärkraft F v.rd för ankarspik 4,0x40. Klimatklass 1 och 2. F v,rd (kn) Spik Lastvarightsklass k mod P L M S I 4,0x40 0,80 0,94 1,07 1,20 1,47 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA VID BRANDLASTFALL, SPIKFÖRBAND Joma balksko är dimnsionrad för brand gnom provning utförd av Svrigs Provningsoch Forskningsinstitut, Brandtknik. JOMA balksko kombi md grundform 440 llr 500 uppfyllr kravn för brandklass R30 vid ndåtriktad last, F R1d, undr följand förutsättningar: Primärbalkn ska vara av limträ, fanérträ llr konstruktionsvirk. Endast ankarspik av dimnsion 4,0x75 får användas och samtliga hål i balkskon ska spikas. Skundärbalkns brdd ska minst vara 115 mm. Avståndt från undrkant balksko till undrkant primärbalk ska minst vara 100 mm. Avståndt från övrkant balksko till övrkant primärbalk ska minst vara 30 mm. Tabll 9. Dimnsionrand bärförmåga F R1d (kn) vid brandlastfall. Grundform n p n s F R1d , ,2 24 BALKSKO KOMBI

25 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTFÖRBAND I tabll 10 angs dimnsionrand bärförmåga vid bultinfästning till btong vid ndåtriktad last, F R1d, horisontll last, = F R3d. och uppåtriktad last, F R4d. I tabll 11 angs dimnsionrand bärförmåga vid bultinfästning till andra matrial t.x. tgl, lättbtong och lca. Värdna i tabll 10 och 11 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 12 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I skundärbalkn gällr full spikning md ankarspik 4,0x40. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Bultarnas dimnsion framgår av tabll 10 och 11. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. Värdna i tabll 10 förutsättr att vald bult har följand gnskapr: spänningsaran i gängsnittt A s 30 mm 2 för grundform 238 och 260 spänningsaran i gängsnittt A s 50 mm 2 för övriga grundformr brottgräns f ub 400 MPa. Har bultarna int dssa gnskapr gällr tabll 11. För att dimnsionrand bärförmåga skall uppnås är dt viktigt att bultarna montras nligt figur 7. BALKSKO KOMBI 25

26 238 2 st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø10 Figur 7. Placring av bultar. 26 BALKSKO KOMBI

27 Tabll 10. Dimnsionrand bärförmåga vid ndåtriktad last, F R1d, horisontll last, = F R3d, och uppåtriktad last, F R4d,(kN) vid bultinfästning till btong. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40. Bultinfästning till btong Grundform Bultar Spik F R1d = F R3d F R4d 238 2Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø Ø ,18 = 2,01 = 2,09 5,84 = 1,46 = 2,92 6,91 = 1,71 = 3,46 11,37 = 2,51 = 5,69 11,37 = 2,51 = 2,85 8,94 = 2,29 = 4,47 8,94 = 2,29 = 2,24 8,96 = 0 = 4,48 11,01 = 1,54 = 2,75 2,24 = 1,56 2,75 = 1,43 3,24 = 1,75 3,82 = 1,89 3,82 = 1,89 4,56 = 2,18 4,56 = 2,18 5,16 = 2,27 5,16 = 2,27 3,38 = 2,01 = 1,69 2,60 = 0 = 1,28 3,77 = 0 = 1,89 5,17 = 0 = 2,58 10,32 = 2,48 = 2,58 7,24 = 0 = 3,62 7,77 = 2,25 = 1,94 8,96 = 0 = 4,48 8,96 = 0 = 2,24 Tabll 11. Dimnsionrand bärförmåga vid ndåtriktad last, F R1d, horisontll last, = F R3d, och uppåtriktad last, F R4d,(kN) vid bultinfästning till andra matrial (tgl, lättbtong llr lca). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40. Bultinfästning till andra matrial (tgl, lättbtong och lca) Grundform Bultar Spik F R1d = F R3d F R4d 238 2Ø ,60 2,24 2,60 = 1,28 = 1,56 = 1, Ø ,60 2,75 2,60 = 1,28 = 1,43 = 1, Ø ,77 3,24 3,77 = 1,89 = 1,75 = 1,89 5,17 3,82 5,17 2Ø = 2,58 = 1,89 = 2,58 4Ø ,17 3,82 5,17 = 1,29 = 1,89 = 1,29 2Ø ,24 4,56 7,24 = 3,62 = 2,18 = 3, ,24 4,56 7,24 4Ø = 1,81 = 2,18 = 1,81 2Ø ,96 5,16 8,96 = 4,48 = 2,27 = 4, ,96 5,16 8,96 4Ø = 2,24 = 2,27 = 2,24 BALKSKO KOMBI 27

28 Tabll 12. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Grundform Lastriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I Tabll 10, bultinfästning till btong 238 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 4 1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 4 0,75 0,88 1,0 1,13 1, ,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 4 0,75 0,88 1,0 1,13 1, ,85 0,99 1,0 1,0 1,0 F 4 0,75 0,88 1,0 1,0 1, ,0 1,0 1,0 1,0 1,11 F 4 0,75 0,88 1,0 1,05 1, ,90 0,90 1,0 1,0 1,12 F 4 0,75 0,88 1,0 1,13 1,38 Alla F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Tabll 11, bultinfästning till andra matrial (tgl, lättbtong och lca) Alla och F 4 0,75 0,88 1,0 1,13 1,38 Alla F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 28 BALKSKO KOMBI

29 BALKSKO 1,5 MM MED PIGG ETA 08/0216 Balksko 1,5 mm md pigg används vid anslutning av balkar i samma plan. Balkskon är försdd md båd spik- och bulthål och kan montras till trä, btong, lättbtong llr tgl. Balkskon är försdd md piggar som kan slås in i virkt vid montring. Balkskon är tillvrkad av 1,5 ± 0,13 mm stålplåt. Bslagt har 5 mm hål för montring md ankarspik och 9 llr 11 mm hål för montring md bult. Vid montring till trä används ankarspik d = 4 mm. Vid montring till btong, lättbtong llr tgl används bult md diamtrn 8 llr 10 mm. MÅTT Balkskon tillvrkas md grundform 230, 260, 320 och 380. Mått för balkskons olika grundformr framgår av figur 1 och 2 samt tabll 1. Grundformn angr utvikt längd i mm. Balkskor md olika brdd A och höjd B kan framställas av n och samma grundform, s tabll 1. Grundform 230 Grundform 260 Figur 1. Mått för grundform 230 och 260. BALKSKO 1,5 MM MED PIGG 29

30 Grundform 320 Grundform 380 Figur 2. Mått för grundform 320 och 380. Tabll 1. Brdd A och höjd B för olika grundformr Grundform AxB AxB AxB AxB 40x95 40x110 36x142 45x168 45x92 45x108 45x137 48x166 48x91 51x105 48x136 51x164 51x89 60x100 51x135 60x160 64x98 60x130 70x155 70x x140 80x BALKSKO 1,5 MM MED PIGG

31 MONTERING Dt förutsätts att primärbalkn int vridr sig när balkskon blastas. Dtta uppnås vid symmtrisk blastning på båda sidor om primärbalkn llr då primärbalkn är myckt vridstyv i förhålland till skundärbalkns böjstyvht. I annat fall ska primärbalkns vridstyvht och upplagsförhållandn undrsökas och vntullt xtra avstyvning utföras. Balksko 1,5 mm md pigg kan användas vid klimatklass 1 och 2. Ndan angivna lastvärdn förutsättr att spikförbandt utförs nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Krav på montring framgår av figur 3. Skundärbalkns brdd b får undrstiga balkskons brdd A md högst 3 mm, dvs. A - b 3 mm. b max 2 mm min 20 mm min 28 mm min 28 mm A min 20 mm Figur 3. Krav på montring. Måttn angs i mm BETECKNINGAR F E1d F E1d Skundärbalk F v,ed,1 h h Flik F v,ed,2 Primärbalk Kropp t 2 Figur 4. Kraftriktningar och btckningar. F Ed F Rd F v,ed,1, F v,ed,2 F v,rd h h d t 2 n s n p dimnsionrand upplagsraktion för skundärbalk, kn dimnsionrand bärförmåga för balksko, kn d tvärkraftr som uppstår i primärbalkn på var sida om balkskon vid blastning F E1d, kn dimnsionrand bärförmåga för spik vid tvärkraft, kn primärbalkns totala höjd, mm avstånd från blastad virkskant till dn spik som är placrad längst bort ifrån blastad virkskant, mm spikdiamtr, mm förankringslängd inklusiv spts, dock mdräknas max 12d, mm antal spik i skundärbalkn antal spik i primärbalkn BALKSKO 1,5 MM MED PIGG 31

32 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRÅGA, SPIKFÖRBAND I tabll 2 angs dimnsionrand bärförmåga, F R1d, vid montring md ankarspik 4,0x40 samt vid montring md ankarskruv 5,0x35. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabllrna förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Värdna i tabll 2 förutsättr att spräckbrott i primärbalkn int kan uppstå, s avsnitt om spräckbrott ndan. Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga, F R1d (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Grundform Spik/skruv primärbalk 4,0x40 5,0x35 4,0x40 5,0x35 4,0x40 5,0x35 4,0x40 5,0x35 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik/skruv skundärbalk n p n s F R1d 4,0x40 5,0x35 4,0x40 5,0x35 4,0x40 5,0x35 4,0x40 5,0x ,13 5,24 3,83 6,51 4,05 6,67 5,63 8,97 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 32 BALKSKO 1,5 MM MED PIGG

33 SPRÄCKBROTT, SPIKFÖRBAND Dimnsionrand bärförmåga vid spräckbrott F 90,Rd kan bräknas nligt följand: F 90,Rd = k mod F 90,Rk γ m där F 90,Rk = 0,014 t 2 1- h h h (kn) Paramtrarna t 2, h och h framgår av figur 4 och angs i mm. Där balkskor montras mitt för varandra på båda sidor om primärbalkn är t 2 = b = balkbrddn. k mod = 0,7 för lastvarightsklass L 0,8 för lastvarightsklass M 0,9 för lastvarightsklass S Följand villkor ska uppfyllas: F v,ed F 90,Rd där F v,ed = dn största av F v,ed,1 F v,ed,2 F v,ed,1 och F v,ed,2, s figur 4, är d tvärkraftr som uppstår i primärbalkn på var sida om balkskon vid blastning F Ed. Om balkskon montras i närhtn av n primärbalks fria änd blir tvärkraftn F v,ed lika md hla blastningn F Ed. Ingn spik bör montras närmar ändträ än 60 mm. Om balkskon montras i närhtn av primärbalkns fria änd bör avståndsförhållandt h /h < 0,7 int väljas. BALKSKO 1,5 MM MED PIGG 33

34 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTFÖRBAND I tabll 4 angs dimnsionrand bärförmåga vid bultinfästning till btong, F R1k. Värdna i tabll 4 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 5 angs vilkn faktor karaktristisk bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I skundärbalkn kan ankarspik 4,0x40 llr 4,0x35 llr ankarskruv 5,0x35 användas. F Bt och F Bv är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar karaktristisk bärförmåga F Rk. Bultarnas dimnsion framgår av tabll 4. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. Värdna i tabll 4 förutsättr att vald bult har följand gnskapr: spänningsaran i gängsnittt A s 35 mm2 för grundform 230 och 260 spänningsaran i gängsnittt A s 50 mm2 för grundform 320 och 380 brottgräns f ub 400 MPa. Har bultarna int dssa gnskapr ska värdna i tabll 3 multiplicras md 0,85. För att dimnsionrand bärförmåga skall uppnås är dt viktigt att bultarna montras nligt figur st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø st bultar Ø10 Figur 5. Placring av bultar. 34 BALKSKO 1,5 MM MED PIGG

35 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga, F R1d, (kn) vid bultinfästning till btong. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40 llr 4,0x35 llr ankarskruv 5,0x35. Bultinfästning till btong Grundform Bultar Spik/skruv F R1d Ø ,34 F Bt = 0,94 F Bv = 1, Ø ,81 F Bt = 0,94 F Bv = 1, Ø ,43 F Bt = 1,56 F Bv = 2,21 2 Ø ,74 F Bt = 1,56 F Bv = 2, Ø ,74 F Bt = 1,56 F Bv = 1,44 Vid bultinfästning till andra matrial t.x. tgl och lättbtong ska värdna i tabll 4 multiplicras md 0,85. Tabll 5. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod Grundform P L M S I 238 1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,0 1,0 1,0 1,0 1, ,0 1,0 1,0 1,0 1, ,0 1,0 1,0 1,0 1,0 BALKSKO 1,5 MM MED PIGG 35

36 BALKSKO SPECIAL ETA 08/0216 Balksko spcial används vid anslutning av balkar i samma plan och vid anslutning mllan plar och balk av limträ. Balksko spcial finns i fyra typr 30/50, 40/60, 50/70 och 70,90. Inom varj typ finns tt antal olika höjdr, s figur 1, 2 och 3. Balkskons brdd, B, kan väljas fritt ifrån 40 mm och uppåt. Bslagt är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik, d = 4 mm. Balksko spcial kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för Balksko spcial 30/ BALKSKO SPECIAL

37 Figur 2. Måttskiss för Balksko spcial 40/60. BALKSKO SPECIAL 37

38 Figur 3. Måttskiss för Balksko spcial 50/ BALKSKO SPECIAL

39 Figur 4. Måttskiss för Balksko spcial 70/90. BALKSKO SPECIAL 39

40 SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikningsmönstr. I flikarnas innrsta rad montras spik i samtliga spikhål. I dn yttrsta spikradn får inga spik montras. I kroppn montras rfordrligt antal spik md början uppifrån. Figur 5. Spikmönstr för Balksko spcial 30/50. I flikarnas innrsta rad montras spik i samtliga spikhål förutom dt undrsta. Därftr montras spik i dn yttrsta spikradn md början uppifrån. I kroppn montras rfordrligt antal spik md början uppifrån. Figur 6. Spikmönstr för Balksko spcial 40/ BALKSKO SPECIAL

41 I flikarna montras spik i samtliga spikhål förutom dt undrsta i dn innrsta radn. I kroppn montras spik i samtliga hål i dn innrsta radn. Därftr montras rstrand spik i dn yttrsta radn md början uppifrån. Figur 7. Spikmönstr för Balksko spcial 50/70. I flikarna montras spik i samtliga spikhål förutom dt undrsta i dn innrsta radn. I kroppn montras spik i samtliga hål i dn innrsta radn. Därftr montras rstrand spik i dn mllrsta radn md början uppifrån. För d höga balkskorna kommr samtliga spikhål i dn innrsta och mllrsta radn vara fyllda md spik. Rstrand spik montras i dn yttrsta radn md början uppifrån. Figur 8. Spikmönstr för Balksko spcial 70/90. BALKSKO SPECIAL 41

42 MONTERING Dt förutsätts att primärbalkn int vridr sig när balkskon blastas. Dtta uppnås vid symmtrisk blastning på båda sidor om primärbalkn llr då primärbalkn är myckt vridstyv i förhålland till skundärbalkns böjstyvht. I annat fall ska primärbalkns vridstyvht och upplagsförhållandn undrsökas och vntullt xtra avstyvning utföras. Ndan angivna lastvärdn förutsättr att spikförbandt utförs nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Krav vid montringn framgår av figur 7. Skundärbalkns brdd får undrstiga balkskons B brdd md högst 3 mm. Vid spikning i primärbalkn gällr ankarspik 4,0x60 och i skundärbalkn ankarspik 4,0x40. Spikmönstr för rspktiv typ visas i figurrna 4, 5 och 6. För varj höjd angs antal spik i tabllrna 1, 2 och 3. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Om skundärbalkns brdd är för litn kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. F Ed min 20 mm max 3 mm F Ed min 28 mm F v,ed,1 F v,ed,2 h h min 20 mm min 28 mm Figur 9. Krav vid montring. Måttn angs i mm. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA I tabll 1, 2, 3 och 4 angs dimnsionrand bärförmåga, F Rd, samt antal spik i primärbalkn och i skundärbalkn. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 4 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid spikning i primärbalkn gällr ankarspik 4,0x60 och i skundärbalkn ankarspik 4,0x40. Virk som används i förbindning md balksko spcial ska vara limträ nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt (GL24h och GL28h nligt EN 1194 llr CE L40c och CE L40s nligt SS-EN 14080). Värdna i tabllrna förutsättr att lägsta karaktristiska virksdnsittn ρ k = 380 kg/m 3. Om virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ) används ska värdna i tabllrna multiplicras md 0,90. För att dimnsionrand bärförmåga skall uppnås är dt viktigt att dt spikmönstr som angs i figur 4, 5 llr 6 används. Kontroll av spräckbrott bör utföras, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar (svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.1.4). Dimnsionrand bärförmåga vid spräckbrott F 90,Rd kan bräknas nligt följand: 42 BALKSKO SPECIAL

43 F 90,Rd = k mod 0,014 t 2 (kn) där γ 1- m h t 2 = 12d = 48 mm (gällr vid spiklängd 50 mm) h h Där balkskor montras mitt för varandra på båda sidor om primärbalkn är t 2 = b = primärbalkns brdd, mm. k mod = 0,7 för lastvarightsklass L 0,8 för lastvarightsklass M 0,9 för lastvarightsklass S Partialkofficint γ m = 1,3 Följand villkor ska uppfyllas: F v,ed F 90,Rd där F v,ed = dn största av F ved,1 F v,ed,2 F v,ed,1 och F v,ed,2 är d tvärkraftr som uppstår i primärbalkn på var sida om balkskon vid blastning F Ed, s figur 7. Om balksko spcial montras i närhtn av primärbalkns fria änd blir tvärkraftn F v,ed lika md hla blastningn F Ed. Ingn spik bör montras närmar ändträ än 60 mm. Om balksko spcial montras i närhtn av primärbalkns fria änd bör avståndsförhållandt h /h < 0,7 int väljas. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Limträ (ρ k 380 kg/m 3 ). H Balksko spcial 30/50 Antal spik i primärbalkn Antal spik i skundärbalkn , , , , , , , , ,45 F Rd BALKSKO SPECIAL 43

44 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Limträ (ρ k 380 kg/m 3 ). H Balksko spcial 40/60 Antal spik i primärbalkn Antal spik i skundärbalkn F Rd , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,09 Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Limträ (ρ k 380 kg/m 3 ). H Balksko spcial 50/70 Antal spik i primärbalkn Antal spik i skundärbalkn F Rd , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,20 44 BALKSKO SPECIAL

45 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Limträ (ρ k 380 kg/m 3 ). H Balksko spcial 70/90 Antal spik i primärbalkn Antal spik i skundärbalkn F Rd , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,45 Tabll 5. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod Balksko spcial P L M S I 30/50 samtliga höjdr 0,75 0,88 1,0 1,13 1,38 40/60 samtliga höjdr 0,75 0,88 1,0 1,13 1,38 50/70 höjd ,64 0,75 1,0 1,12 1,13 50/70 övriga höjdr 0,75 0,88 1,0 1,13 1,38 70/90 samtliga höjdr 0,59 0,88 1,0 1,0 1,0 BALKSKO SPECIAL 45

46 TAKÅSFÄSTE ETA 09/0315 Joma takåsfäst och takåsfäst univrsal används i huvudsak vid förankring av takåsar till primärbalkar. Bslagn är särskilt användbara i konstruktionr som förss md inklädnad på dn bärand stommn llr där dt saknar btydls om bslagt är synligt. Takåsfästna tillvrkas i sx standardstorlkar och varj storlk finns i två spglvända vrsionr. Takåsfäst univrsal tillvrkas i två standardstorlkar och kan användas som såväl högr- som vänstrbslag och bhövr int montras diagonalt. Bslagn är tillvrkad av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagn kan användas vid klimatklass 1 och 2. Takåsfäst Antal spikhål A (mm) B (mm) Figur 1. Målskiss för takåsfäst. 46 TAKÅSFÄSTE

47 Figur 2. Måttskiss för takåsfäst univrsal 170 och 210. KRAFTRIKTNINGAR Figur 3. Kraftriktningar Varj förband ska alltid innhålla två takåsfästn. Takåsfästn ska placras diagonalt i knutpunktrna, s figur 3. Takåsfäst univrsal kan antingn montras diagonalt llr som högr- och vänstrbslag. Takåsfäst univrsal bhövr int montras diagonalt. Kraftrna ska angripa mitt i åsn. TAKÅSFÄSTE 47

48 SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i dimnsionringstablln ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Ndan angivna lastvärdn förutsättr att spikförbandt utförs nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Primär Skundär Primär Skundär Primär Skundär Primär Skundär Primär Skundär Primär Skundär 48 TAKÅSFÄSTE

49 Figur 4. Spikmönstr för takåsfäst och takåsfäst univrsal. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d Gällr takåsfäst F E3d F R3d F E1d F R1d F E2d Gällr takåsfäst univrsal F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1 och 2. I villkorn ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga angs i tabll 1 och för takåsfäst univrsal i tabll 2. Tabllns värdn gällr vid virks-kvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid dubblar par av takåsfästn och takåsfästn univrsal, 4 styckn pr förband, kan värdna i tabll 1 och 2 multiplicras md 2. Vid montring används ankarspik 4,0x40. TAKÅSFÄSTE 49

50 Vid kraftriktning bör kontroll av spräckbrott utföras, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar (svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.1.4). Kontroll av spräckbrott bör utföras för båd takås och primärbalk. Dimnsionrand bärförmåga vid spräckbrott F 90,Rd kan bräknas nligt följand: h h k mod 0,014 b F 90,Rd = γ 1- m h där b = virksbrdd för takås rsp. primärbalk, mm (kn) k mod = 0,7 för lastvarightsklass L 0,8 för lastvarightsklass M 0,9 för lastvarightsklass S Partialkofficint γ m = 1,3 Följand villkor ska uppfyllas: F v,ed F 90,Rd där F v,ed = dn största av F v,ed,1 F v,ed,2 F v,ed,1 och F v,ed,2 är d tvärkraftr som uppstår i takåsn rsp. primärbalkn på var sida om takåsfästna vid blastning F E1d. Om takåsfästn montras i närhtn av n fri änd blir tvärkraftn F v,ed lika md hla blastningn F E1d. Ingn spik bör montras närmar ändträ än 60 mm. Om takåsfästn montras i närhtn av n fri änd bör avståndsförhållandt h /h < 0,7 int väljas. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två takåsfästn pr förband. Lastvarightsklass P, L, M, S och I. F R1d [kn] = F R3d [kn] Takåsfäst Antal spik Lastvarightsklass P L M S I Obrond av lastvarightsklass 170 2x(6+5) 4,53 5,28 6,03 6,79 8,30 0, x(8+7) 7,86 9,16 10,47 11,78 14,40 1, x(10+9) 11,32 13,21 15,10 16,98 20,76 2, x(12+11) 14,84 17,32 19,79 22,27 27,22 2, x(14+13) 18,35 21,41 24,47 27,52 33,64 3, x(16+15) 21,82 25,45 29,09 32,73 40,00 4,17 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två takåsfästn univrsal pr förband. Gällr obrond av lastvarightsklass. Takåsfäst univrsal Antal spik F R1d = 170 2x(4+4) 6,25 1, x(6+6) 6,25 1,25 50 TAKÅSFÄSTE

51 GAFFELANKARE 170 ETA 09/0315 Joma gafflankar 170 används i huvudsak som förband mllan takstolar och undrliggand konstruktionr. Bslagt kan också användas vid andra kryssförbindningar i trä. Bslagt är tillvrkat av 1,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för gafflankar 170. KRAFTRIKTNINGAR A B Figur 2. Kraftriktning. Kraftn angripr mitt i takstoln. GAFFELANKARE

52 MONTERING Bslagts ndr dl spikas vid förankring av takstolar till hammarbandt. Minsta höjd på hammarbandt är 45 mm och bslagts undrkant ska placras 8 mm övr hammarbandts undrsida, s figur 3. Spikarna ska fördlas jämnt. Ndan angivna lastvärdn förutsättr att spikförbandt utförs nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Virksdl A Virksdl A 8 mm Virksdl B 8 mm Virksdl B Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Figur 3. Montring av gafflankar 170. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga angs i tabll 1. Tabllns värdn gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Vid montring används ankarspik 3,1x40. Tabll 1. Gafflankr 170. Dimnsionrand bärförmåga F R1d i kn. Spikmönstr Spik F R1d [kn] Lastvarightsklass P L M S I 1 3,1x40 1,61 1,88 2,15 2,42 2,95 2 3,1x40 2,50 2,91 3,33 3,74 4,58 52 GAFFELANKARE 170

53 GAFFELANKARE 320 ETA 09/0315 Joma gafflankar 320 används i huvudsak som förband mllan takstolar och undrliggand konstruktionr. Bslagt kan också användas vid andra kryssförbindningar i trä. Bslagt är tillvrkat av 1,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för gafflankar 320. KRAFTRIKTNINGAR A B Figur 2. Kraftriktning. GAFFELANKARE

54 MONTERING För att dimnsionrand bärförmåga skall uppnås är dt viktigt att dt spikmönstr som angs i figur 3 används. Virksdl A Virksdl A Virksdl B Virksdl B Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Figur 3. Montring av gafflankar 320. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga angs i tabll 1. Tabllns värdn gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virks-kvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Ndan angivna lastvärdn förutsättr att spikförbandt utförs nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Minsta virksbrdd vid spikmönstr 1 är 45 mm och vid spikmönstr 2 70 mm. Vid montring används ankarspik 3,1x40. Tabll 1. Gafflankr 320. Dimnsionrand bärförmåga F R1d i kn. Spikmönstr Spik Virksbrdd F R1d [kn] Lastvarightsklass b (mm) P L M S I 1 3,1x40 min 45 3,42 3,99 4,56 5,13 6,27 2 3,1x40 min 70 6,38 7,44 8,51 9,57 11,70 54 GAFFELANKARE 320

55 GAFFELANKARE 390 ETA 09/0315 Joma gafflankar 390 används i huvudsak som förband mllan takstolar och undrliggand konstruktionr. Bslagt kan också användas vid andra kryssförbindningar i trä. Bslagt är tillvrkat av 1,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarskruv. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Gafflankar 390 finns i storlk 1,5x390x48. Figur 1. Måttskiss för gafflankar 390. KRAFTRIKTNINGAR A B Figur 2. Kraftriktning. GAFFELANKARE

56 MONTERING För att dimnsionrand bärförmåga skall uppnås är dt viktigt att dt spikmönstr som angs i figur 3 används. Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Figur 3. Spikmönstr för gafflankar 390. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga angs i tabll 1. Tabllns värdn gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virks-kvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Ndan angivna lastvärdn förutsättr att spikförbandt utförs nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i SS-EN :2004, avsnitt Ankarskruv 5,0x35 bör därför användas. Minsta virksbrdd vid spikmönstr 1 är 45 mm och vid spikmönstr 2 70 mm. Tabll 1. Gafflankr 390. Dimnsionrand bärförmåga F R1d i kn. Ankarskruv 5,0x35. Spikmönstr b [mm] Ankarskruv F R1d [kn] Lastvarightsklass P L M S I 1 Min 45 5,0x35 3,21 3,75 4,28 4,82 5,89 2 Min 70 5,0x35 4,94 5,76 6,85 7,41 9,05 56 GAFFELANKARE 390

57 UNIVERSALBESLAG 100 ETA 09/0315 Joma univrsalbslag 100 används i huvudsak vid kryssförbindningar. Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Univrsalbslagn tillvrkas i tr standardstorlkar, 100, 130 och 190. Varj storlk finns i två spglvända vrsionr Figur 1. Måttskiss för univrsalbslag 100. KRAFTRIKTNINGAR Figur 2. Kraftriktningar för univrsalbslag 100. UNIVERSALBESLAG

58 SPIKMÖNSTER Figur 3. Spikmönstr för univrsalbslag 100. För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Varj förband ska alltid innhålla två bslag och dssa ska placras diagonalt i knutpunktrna, s figur 2. Kraftn ska angripa mitt i åsn. Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Vid förband stål mot trä får minsta tillåtna avstånd mllan spikar minskas md 30%. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för univrsalbslag 100 vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M Antal spik F R1d [kn] = F R3d [kn] F R4d = F R5d [kn] 2x(2+3) 1,78 1,28 Dn minsta av 0,89 b 0,65 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 Värdna i tabll 1 för lastriktning förutsättr att risk för spräckbrott int förliggr, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. 58 UNIVERSALBESLAG 100

59 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. UNIVERSALBESLAG

60 UNIVERSALBESLAG 130 ETA 09/0315 Joma univrsalbslag 130 används i huvudsak vid kryssförbindningar. Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Univrsalbslagn tillvrkas i tr standardstorlkar, 100, 130 och 190. Varj storlk finns i två spglvända vrsionr. Figur 1. Måttskiss för univrsalbslag 130. KRAFTRIKTNINGAR Figur 2. Kraftriktningar för univrsalbslag UNIVERSALBESLAG 130

61 SPIKMÖNSTER Figur 3. Spikmönstr för univrsalbslag 130. För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Varj förband ska alltid innhålla två bslag och dssa ska placras diagonalt i knutpunktrna, s figur 2. Kraftn ska angripa mitt i åsn. Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Vid förband stål mot trä får minsta tillåtna avstånd mllan spikar minskas md 30%. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för univrsalbslag 130 vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M Antal spik F R1d [kn] = F R3d [kn] F R4d = F R5d [kn] 2x(3+4) 2,80 1,67 Dn minsta av 1,40 b 1,21 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I Värdna i tabll 1 för lastriktning förutsättr att risk för spräckbrott int förliggr, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. UNIVERSALBESLAG

62 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. UNIVERSALBESLAG UNIVERSALBESLAG 130

63 UNIVERSALBESLAG 190 ETA 09/0315 Joma univrsalbslag 190 används i huvudsak vid kryssförbindningar. Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Univrsalbslagn tillvrkas i tr standardstorlkar, 100, 130 och 190. Varj storlk finns i två spglvända vrsionr. Figur 1. Måttskiss för univrsalbslag 190. KRAFTRIKTNINGAR Två bslag pr förband Ett bslag pr förband Figur 2. Kraftriktningar för univrsalbslag 190. UNIVERSALBESLAG

64 SPIKMÖNSTER Figur 3. Spikmönstr för univrsalbslag 190. För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Bslagt kan antingn montras md tt bslag pr förband llr två bslag pr förband, s figur 2. Kraftn ska angripa mitt i åsn. Vid tt bslag pr förband skall dssa placras i zig-zag i förhålland till åsn. Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Vid förband stål mot trä får minsta tillåtna avstånd mllan spikar minskas md 30%. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för univrsalbslag 190 vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M Antal spik F R1d [kn] = F R3d [kn] F R4d = F R5d [kn] 2x (7+7) 8,83 1,80 Dn minsta av 4,2b 2,91 64 UNIVERSALBESLAG 190

65 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och f angs i mm. Lastvarightsklass M Antal spik F R1d [kn] [kn] F R3d [kn] F R4d [kn] F R5d [kn] 7+7 4,2-0,04 f 0 f 25 0,6 1,80 Dn minsta av , för 47 för 47< 73 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I F 4 F 5 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 4 = F 5 F 3 0,87 0,94 1,0 1,06 1,18 F 2 = F 3 F 2 0,8 0,93 1,0 1,0 1,0 Värdna i tabll 1 och 2 för lastriktning förutsättr att risk för spräckbrott int förliggr, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F R1d F E4d F E5d F R4d F R5d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1 och 2. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. UNIVERSALBESLAG

66 VINKELBESLAG 470 M ETA 09/0316 Vinklbslag 470 M används huvudsaklign som kryssförbindning i trä. Bslagt kan ävn användas vid bultinfästning till btong, lättbtong llr tgl. Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm llr 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Vinklbslag 470M kan bställas md plåttjocklk 2,5 mm, artiklnummr 470M000, llr 2,0 mm, artiklnummr 470M002. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 470 M. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F R1d F E4d F E5d F R4d F R5d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. 66 VINKELBESLAG 470 M

67 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ A F 2 F 3 F 5 F 4 F 5 F 4 b f b f A B B Angr fibrriktning Dubblt bslag Enklt bslag Figur 2. Kraftriktningar. Måttn b, f och angs i mm. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till virksdl A blir f = 0, s figur 2. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikn placras nligt aktullt spikmönstr. Virklsdl A Virksdl B Spikmönstr för α =0 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. VINKELBESLAG 470 M 67

68 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid α = 0 O. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband och α = 0 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d 470M000 (plåttjocklk 2,5 mm) Dn minsta av 4,0x40 3,00 4, ,50b 5,94 470M002 (plåttjocklk 2,0 mm) Dn minsta av 4,0x40 3,00 4, ,50b 6,11 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband och α = 0 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och f angs i mm. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d F R4d F R5d 470M000 (plåttjocklk 2,5 mm) 5,94 för 5 26,0 för 44 4,0x40 0,58 1, ,7 for f 25 för ,58 för M002 (plåttjocklk 2,0 mm) 5,94 för 5 26,0 för 41 4,0x40 0,47 1, ,4 for f 25 för ,25 för Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I (två bslag) 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 2 = F 3 (tt bslag) 0,87 0,94 1,0 1,06 1,18 F 4 F 5 0,75 0,88 1,0 1,06 1,18 F 4 = F 5 0,81 0,90 1,0 1,08 1,24 68 VINKELBESLAG 470 M

69 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG b f b f F 5 F 4 F 5 F 4 F 2 F 3 Angr fibrriktningn Dubblt bslag Enklt bslag Figur 4. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till virksdln blir f = 0, s figur 4. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btong Spikmönstr för α = 0 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. VINKELBESLAG 470 M 69

70 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING, Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 4 och vid tt bslag pr förband i tabll 5. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid α = 0 O. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband och α = 0 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d 470M000 (plåttjocklk 2,5 mm) Dn minsta av 1,18 1,66b + 81 F= 3,31 4,0x40 F = 2,26 EBv = 0,59 F = 6,0 = 0,91 = F = 2,26 470M002 (plåttjocklk 2,0 mm) Dn minsta av 1,06b ,76 F= 2,12 4,0x40 F = 1,45 EBv = 0,38 F = 5,0 = 0,58 = F = 1,45 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband och α = 0 O.Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och f angs i mm. Spik F R1d = F R3d F R4d F R5d 470M000 (plåttjocklk 2,5 mm) Dn minsta av 26,0 17,2 0, F= för < 46 F = 62 - f + 45 F 4,0x40 EBv = 0,59 21,5 F = 6,0 F= för = 1,02 = 0,91 = F F = F =. 28 F = M002 (plåttjocklk 2,0 mm) Dn minsta av 26,0 11,0 F= för < F = f ,39 F = 5,0 F= för ,0x40 = 0,38 F = 0,65 EBv = F F = 0,58 = F =. 28 = F VINKELBESLAG 470 M

71 Tabll 6. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I F 5 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 Övriga 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 VINKELBESLAG 470 M 71

72 VINKELBESLAG 470 U ETA 09/0316 Vinklbslag 470 U används huvudsaklign som kryssförbindning i trä. Bslagt kan ävn användas vid bultinfästning till btong, lättbtong llr tgl. Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm llr 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Vinklbslag 470U kan bställas md plåttjocklk 2,5 mm, artiklnummr 470U000, llr 2,0 mm, artiklnummr 470U002. Bslagt är symtriskt kring vikningslinjn. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 470 U. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F R1d F E4d F E5d F R4d F R5d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. 72 VINKELBESLAG 470 U

73 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ b f A F 5 F 4 F 2 F 3 B Angr fibrriktning Dubblt bslag Figur 2. Kraftriktningar. Måttn b, angs i mm. Vinklbslag 470 U montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikn placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för α = 0 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. VINKELBESLAG 470 U 73

74 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 gällr vid α = 0 O. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband och α = 0 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d 470U000 (plåttjocklk 2,5 mm) 4,0x40 2,28 4,12 Dn minsta av 21+1,14b 4,28 470U002 (plåttjocklk 2,0 mm) 4,0x40 1,81 4,12 Dn minsta av 14+0,91b 4,28 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 470U000 (plåttjocklk 2,5 mm) 0,89 0,95 1,0 1,05 1,16 F 2 = F 3 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 4 = F 5 0,91 0,95 1,0 1,04 1,11 470U002 (plåttjocklk 2,0 mm) 0,86 0,93 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 4 = F 5 0,90 0,95 1,0 1,0 1,0 74 VINKELBESLAG 470 U

75 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING b f F 5 F 4 F 2 F 3 Angr fibrriktning Dubblt bslag Figur 4. Kraftriktningar. Måttn b och angs i mm. Vinklbslag 470 U montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING Virksdl Btong Spikmönstr för α = 0 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. VINKELBESLAG 470 U 75

76 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 3. Värdna i tabll 3 gällr obrond av lastvarightsklass. Värdna i tabll 3 gällr vid α = 0 O. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 3 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass P; L, M, S, I. Måttn b och angs i mm. Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d 470U000 (plåttjocklk 2,5 mm) Dn minsta av 1,09 0,86b + 21 F = 1,72 F 4,0x40 EBv = 0,55 F = 6,0 = 1,55 = 0,91 = F = 1,55 470U002 (plåttjocklk 2,0 mm) Dn minsta av 0,70 0,55b + 14 F = 1,10 F 4,0x40 EBv = 0,35 F = 5,0 = 0,99 = 0,58 = F = 0,99 76 VINKELBESLAG 470 U

77 VINKELBESLAG 401 M ETA 09/0084 Vinklbslag 401 M används huvudsaklign som kryssförbindning i trä t x mllan takstol och hammarband llr vid förankring av takåsar till bärand bjälkar. Bslagt kan ävn användas vid bultinfästning till btong, lättbtong llr tgl. Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 401 M. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F R1d F E4d F E5d F R4d F R5d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. VINKELBESLAG 401 M 77

78 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ b f b f A A F 5 F 4 F 5 F 4 F 2 F 3 a B B Angr fibrriktningn Dubblt bslag Enklt bslag Figur 2. Kraftriktningar. Måttn b, f och angs i mm. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till virksdl A blir f = 0, s figur 2. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikn placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Spikmönstr för 0 α 45 O Spikmönstr för 0 α 45 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. 78 VINKELBESLAG 401 M

79 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 1 och 2 angs dimnsionrand bär förmåga för båd ankarspik 4,0x40 och 4,0x60. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid 0 α 45 O. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Spik Spikmönstr F R1d = F R3d F R4d = F R5d 1 1,80 3,57 Dn minsta av 0,90 (b+81) 4,28 4,0x40 2 3,95 5,37 Dn minsta av 1,98 (b+58) 8,56 4,0x60 1 3,29 3,98 Dn minsta av 1,65 (b+66) 4,66 2 7,24 6,21 Dn minsta av 3,61 (b+41) 9,31 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och f angs i mm. Spik Spikmönstr F R1d = F R3d F R4d F R5d 35,9 för ,54 3,04 för 18 68,8 1 1,07 för 51 < < 82 for f 25 54,4 för 18 < 90 20,3 för 82 4,0x ,9 för 55 7,42 för 10 71,3-2 0,87 72,4 119,4 1,61 för 10 < 80 for f 25 20,3 för 55 < för 70 4,0x ,99 for f 25 1,40 for f 25 1,20 1,86 3,95 för 19 75,8 för 19 < 79 8,84 för 9 75,8 för 9 < 79 65,9 för , för 42 < 79 för 79 65,9 för 48 71,3-134,1 för 48 < 68 20,3-58 för 68 VINKELBESLAG 401 M 79

80 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I två bslag 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 2 = F 3 F 4 F 5 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 F 4 = F 5 tt bslag 0,75 0,88 1,0 1,09 1,23 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG b f b f F 5 F 4 F 5 F 4 F 2 F 3 a Angr fibrriktning Dubblt bslag Enklt bslag Figur 4. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till virksdln blir f = 0, s figur 4. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btongdl Spikmönstr för 0 α 45 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. 80 VINKELBESLAG 401 M

81 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 4 och vid tt bslag pr förband i tabll 5. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid 0 α 45 O. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d Dn minsta av 1,08(b+81,5) 0,75 F = 2,16 4,0x40 = 2,84 = 0,37 = 0,99 F = 5,0 = F = 2,84 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och f angs i mm. Spik F R1d = F R3d F R4d F R5d 4,0x40 21,1 f + 78 = 2,03 0,37 = 0,7 = 0,99 Dn minsta av 21,1 F = F = 5,0 = F F = 12 35,9 F = för < 50 71,3-97,4 F = för 50 < 80 = F F = 78 Tabll 6. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I F 5 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 Övriga 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 VINKELBESLAG 401 M 81

82 VINKELBESLAG 401 U ETA 09/0084 Vinklbslag 401 U används huvudsaklign som kryssförbindning i trä t x mllan takstol och hammarband, vid förankring av takåsar till bärand bjälkar. Bslagt kan ävn användas vid bultinfästning till btong, lättbtong llr tgl. Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 401 U. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F R1d F E4d F E5d F R4d F R5d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. 82 VINKELBESLAG 401 U

83 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ F 2 F 3 a b f A F 5 F 4 B Angr fibrriktning Dubblt bslag Figur 2. Kraftriktningar. Måttn b och angs i mm. Vinklbslag 401 U montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikn placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. VINKELBESLAG 401 U 83

84 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tablln gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 gällr vid 0 α 45 O. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Spik Spikmönstr F R1d = F R3d F R4d = F R5d 1 1,80 3,49 Dn minsta av 25+0,90b 2,14 4,0x40 2 2,54 5,46 Dn minsta av 25+1,27b 4,28 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I spikmönstr 1 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 2 = F 3 F 4 = F 5 spikmönstr 1 0,81 0,90 1,0 1,08 1,23 F 4 = F 5 spikmönstr 2 spikmönstr 2 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 84 VINKELBESLAG 401 U

85 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG b f F 5 F 4 F 2 F 3 a Angr fibrriktning Dubblt bslag Figur 4. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vinklbslag 401 U montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. SPIKMÖNSTER VID BULTINFÄSTNING Virksdl Btong Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. VINKELBESLAG 401 U 85

86 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 3. Värdna i tablln gällr obrond av lastvarightsklass. Värdna i tabll 1 gällr vid 0 α 45 O. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 3 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass P, L, M, S och I. Måttn och b angs i mm. Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d Dn minsta av 4,0x40 0,89b ,11 F = 1,77 = 0,55 F = 5,0 = 1,45 = 0,91 = F = 1,45 86 VINKELBESLAG 401 U

87 VINKELBESLAG 402 M ETA 09/0084 Vinklbslag 402 M används huvudsaklign som kryssförbindning i trä. Bslagt kan ävn användas vid bultinfästning till btong, lättbtong llr tgl. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 402 M. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F R1d F E4d F E5d F R4d F R5d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. VINKELBESLAG 402 M 87

88 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ b f b f A A F 5 F 4 F 5 F 4 F 2 F 3 a B B Angr fibrriktning Dubblt bslag Enklt bslag Figur 2. Kraftriktningar. Måttn b, f och angs i mm. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till virksdl A blir f = 0, s figur 2. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikn placras nligt aktullt spikmönstr, s figur 3. Bslagt skall montras så att dn skänkl md 4 spik närmast bockningslinjn fästs till virksdl B, s figur 3. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Spikmönstr 3 Spikmönstr för Spikmönstr för Spikmönstr för 0 α 45 O 0 α 45 O 0 α 45 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. 88 VINKELBESLAG 402 M

89 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 1 och 2 angs dimnsionrand bärförmåga för båd ankarspik 4,0x40 och 4,0x60. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Spik Spikmönstr F R1d = F R3d F R4d = F R5d 1 3,59 6,92 Dn minsta av 1,8(100+b) 6,42 Dn minsta av 4,0x40 2 5,09 8,81 2,54(92+b) 8,56 Dn minsta av 3 6,24 9,51 3,12(88+b) 10,70 1 6,59 7,92 Dn minsta av 3,29(85+b) 6,98 4,0x60 2 9,33 10,20 Dn minsta av 4,66(65+b) 9, ,43 11,14 Dn minsta av 5,72(55+b) 11,64 VINKELBESLAG 402 M 89

90 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och f angs i mm. Spik Spikmönstr F R1d = F R3d F R4d F R5d 4,0x ,24 för f 25 1,67 för f 25 1,80 för f 25 2,07 2,64 2,85 4,05 för för 35 < < ,87 för för 30 < < ,55 för för 21 < < ,6 89, ,4-36 för 43 för 43 < < ,8 81,5- för för 43 < < ,0 80, ,7-70 för 46 för 46 < < ,28 för f 25 2,38 5,18 för för 43 < < ,3 för 43 89,1-153 för 43 < < ,0x60 2 3,04 för f 25 3,06 7,89 för för 29 < < ,7 81, för 42 för 42 < < ,04 för f 25 3,34 10,38 för för 22 < < ,3 80, för 46 för 46 < < Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,30 F 2 = F 3 0,75 0,88 1,0 1,12 1,37 F 4 = F 5 0,82 0,91 1,0 1,04 1,12 F 4 och F 5 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 Plar- balkinfästning 0,75 0,88 1,0 1,12 1,37 90 VINKELBESLAG 402 M

91 PELAR-BALKINFÄSTNING Balk Plar Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Spikmönstr 3 Figur 4. Spikmönstr vid plar-balkinfästning. Dimnsionrand bärförmåga vid plar-balkinfästning, vid kraftriktning nligt figur 4, angs i tabll 4 Värdna i tabll 4 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Bslagt ska montras nligt figur 4. Gapt mllan plar och balk får högst vara 5 mm. Bslagt ska montras så att skänkl md 4 spik närmast bockningslinjn montras till plarn, s spikmönstr i figur 4. Virksbrddn för plar och balk ska vara minst 115 mm. Värdna i tabll 4 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn plar-balkinfästning. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). F Rd Spik Spikmönstr ,0x40 5,70 6,84 7,85 4,0x60 6,61 8,10 9,47 VINKELBESLAG 402 M 91

92 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG b f F 5 F 4 b f F 5 F 4 F 2 F 3 a Angr fibrriktning Dubblt bslag Enklt bslag Figur 5. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 5, där angripr mitt i virksdln. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till virksdln blir f = 0, s figur 5. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spik- och bultmönstr. Spik- och bultmönstr 1 Spik- och bultmönstr 2 Virksdl Btong Gällr för Gällr för Gällr för Gällr för 0 α 45 O 45 O < α 90 O 0 α 45 O 45 O < α 90 O Figur 6. Spik- och bultmönstr. 92 VINKELBESLAG 402 M

93 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga för spik- och bultmönstr 1 vid två bslag pr förband angs i tabll 5 och vid tt bslag pr förband i tabll 6. Dimnsionrand bärförmåga för spik- och bultmönstr 2 vid två bslag pr förband angs i tabll 7 och vid tt bslag pr förband i tabll 8. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 9 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabllrna gällr vid montring md ankarspik 4,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 8 llr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong vid spik- och bultmönstr 1. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Spik- och bultmönstr 1 Vinkl α Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d 0 α 45 O och 4,0x40 45 O < α 90 O 4,18 = 4,31 1,37 = 0,68 = 1,37 2,09(98+b) F = Dock max 6,0 = F = 4,31 Tabll 6. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong vid spik- och bultmönstr 1. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och f angs i mm. Spik- och bultmönstr 1 Vinkl α Spik F R1d = F R3d F R4d F R5d 89,6 F = 89,1- för < 56 0 α 45 O 53,4 F = -36 för 56 Dn minsta av = F 44,4 0,68 F = 44 F = 85 4,0x40 f+85 = 0,68 F = 6,0 = 2,74 = 1,37 = F 28,8 F = för < 79 F 89,1- = 20 25,8 45 O α 90 O F = -69,6 för 79 = F = F 85 VINKELBESLAG 402 M 93

94 Tabll 7. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong vid spik- och bultmönstr 2. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Spik- och bultmönstr 2 Vinkl α Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d 0 O α 45 O 4,0x40 12,40 = 4,40 6,10 = 2,03 = 0,85 4,28(82+b) F = Dock max 6,0 = F = 5,45 45 O α 90 O 4,0x40 8,40 = 3,40 4,00 = 1,33 = 0,85 2,14(97+b) F = Dock max 6,0 = F = 2,72 Tabll 8. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong vid spik- och bultmönstr 2. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och f angs i mm. Spik- och bultmönstr 2 Vinkl α Spik F R1d = F R3d F R4d F R5d 0 O α 45 O 4,0x40 3,72 = 2,63 45 O α 90 O 4,0x40 2,52 = 2,03 3,05 = 2,03 = 0,85 2,00 = 1,33 = 0,85 Dn minsta av 106,1 F = F = 6,0 = F F = 82,5 43,5 F = för < F = för = F F = 22,5 F = 22,4 för < F = 22,4 för = F F = 22,5 Tabll 9. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,11 1,31 F 4 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 5 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 2 = F 3 0,79 0,90 1,0 1,09 1,27 F 4 = F 5 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 94 VINKELBESLAG 402 M

95 VINKELBESLAG 402 U ETA 09/0084 Vinklbslag 402 U används huvudsaklign som kryssförbindning i trä t x mllan takstol och hammarband, vid förankring av takåsar till bärand bjälkar. Bslagt kan ävn användas vid bultinfästning till btong, lättbtong llr tgl. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 402 U. VINKELBESLAG 402 U 95

96 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F R1d F E4d F R4d F E5d F R5d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ F 2 F 3 a b f A F 5 F 4 B Angr fibrriktning Dubblt bslag Figur 2. Kraftriktningar. Måttn b och angs i mm. Vinklbslag 402 U montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. 96 VINKELBESLAG 402 U

97 SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikn placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Spikmönstr för 0 α 45 O Spikmönstr för 0 O < α 45 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tablln gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 1 angs dimnsionrand bärförmåga för båd ankarspik 4,0x40 och 4,0x60. Värdna i tabll 1 gällr vid 0 α 45 O. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband och 0 α 45 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Måttn och b angs i mm. Spik Spikmönstr F R1d = F R3d F R4d = F R5d 4,0x40 4,0x60 1 1,80 4,19 2 3,59 8,12 1 3,29 4,68 2 6,59 9,57 Dn minsta av 51+0,90b 2,14 Dn minsta av 51+1,80b 4,28 Dn minsta av 51+1,65b 2,33 Dn minsta av 51+3,29b 4,66 VINKELBESLAG 402 U 97

98 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I spikmönstr 1 F 2 = F 3 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 spikmönstr 2 F 4 = F 5 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG b f F 5 F 4 F 2 F 3 a Angr fibrriktning Dubblt bslag Figur 4. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vinklbslag 402 U montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. SPIKMÖNSTER VID BULTINFÄSTNING Virksdl Btong Spikmönstr för 0 O α 45 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. 98 VINKELBESLAG 402 U

99 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 3. Värdna i tablln gällr obrond av lastvarightsklass. Värdna i tabll 1 gällr vid 0 O α 45 O. Värdna i tabll 3 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband och 0 O α 45 O. Lastvarightsklass P, L, M, S och I. Måttn och b angs i mm. Spik F R1d = F R3d F R4d = F R5d Dn minsta av 4,0x40 2,93 = 2,57 1,79 = 0,89 = 1,31 1,46b+51 F= F = 5,0 = F = 2,57 VINKELBESLAG 402 U 99

100 VINKELBESLAG 403, 404 & 405 ETA 10/0382 Vinklbslag 403, 404 och 405 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong (figur 4). Bslagt kan också användas vid spikinfästning mllan träkonstruktionr t.x. mllan takstol och hammarband llr som förbindning mllan väggrgl och syll (figur 2). Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 13 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 403, 404 och 405. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 100 VINKELBESLAG 403, 404 OCH 405

101 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. VINKELBESLAG 403 VINKELBESLAG 404 Virksdl A Virksdl A Virksdl B Virksdl B Spikmönstr för Spikfönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Spikmönstr för Spikfönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O VINKELBESLAG 405 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikfönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Figur 3. Spikmönstr vid förbindls mllan träkonstruktionr. VINKELBESLAG 403,404 OCH

102 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 1 och 2 angs dimnsionrand bärförmåga för båd ankarspik 4,0x40 och ankarskruv 5,0x35. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40 och ankarskruv 5,0x35. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik llr skruv F R1d = F R3d Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 1,63 2,44 45 O < α 90 O 4,0x40 1,63 1,29 0 O α 45 O 5,0x35 2,57 2,44 45 O < α 90 O 5,0x35 2,84 1,29 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 2,45 4,17 45 O < α 90 O 4,0x40 2,45 3,01 0 O α 45 O 5,0x35 4,07 4,17 45 O < α 90 O 5,0x35 4,28 3,01 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 3,59 6,65 45 O < α 90 O 4,0x40 3,27 5,67 0 O α 45 O 5,0x35 5,67 6,65 45 O < α 90 O 5,0x35 5,93 5,67 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40 och ankarskruv 5,0x35. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Skruv llr spik F R1d = F R3d Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 0,49 1,22 45 O < α 90 O 4,0x40 0,49 0,50 0 O α 45 O 5,0x35 0,77 1,22 45 O < α 90 O 5,0x35 0,85 0,50 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 0,73 2,09 45 O < α 90 O 4,0x40 0,73 1,31 0 O α 45 O 5,0x35 1,22 2,09 45 O < α 90 O 5,0x35 1,28 1,31 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 1,08 3,32 45 O < α 90 O 4,0x40 0,98 2,44 0 O α 45 O 5,0x35 1,70 3,32 45 O < α 90 O 5,0x35 1,78 2, VINKELBESLAG 403, 404 OCH 405

103 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr för vinklbslag 403, 404 och 405. Kraftriktning Spik llr skruv Lastvarightsklass k mod P L M S I 4,0x40 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 5,0x35 0,79 0,92 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 4,0x40 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG F 2 F 3 a b f F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 4. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. VINKELBESLAG 403 Virksdl Btong Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O VINKELBESLAG 403, 404 OCH

104 VINKELBESLAG 404 Virksdl Btong Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O VINKELBESLAG 405 Virksdl Btong Spikmönstr för Spikfönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 4 och vid tt bslag pr förband i tabll 5. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 llr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. 104 VINKELBESLAG 403, 404 OCH 405

105 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). 0 O α 45 O 4,0x40 45 O < α 90 O 4,0x40 0 O α 45 O 4,0x40 45 O < α 90 O 4,0x40 0 O α 45 O 4,0x40 45 O < α 90 O 4,0x40 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d Vinklbslag 403 Vinklbslag 404 Vinklbslag 405 3,60 = 2,69 = 0,70 3,60 = 2,69 = 0,40 6,00 = 4,61 = 1,00 5,50 = 4,36 = 0,65 13,00 = 8,50 = 1,60 11,00 = 7,50 = 0,90 1,96 = 1,36 = 0,98 1,05 = 1,36 = 0,53 3,76 = 1,34 = 1,88 2,39 = 1,34 = 1,19 7,90 = 1,33 = 3,95 5,59 = 1,33 = 2,79 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). 0 O α 45 O 4,0x40 45 O < α 90 O 4,0x40 0 O α 45 O 4,0x40 45 O < α 90 O 4,0x40 0 O α 45 O 4,0x40 45 O < α 90 O 4,0x40 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d Vinklbslag 403 Vinklbslag 404 Vinklbslag 405 1,08 = 1,62 = 0,42 1,08 = 1,62 = 0,24 1,80 = 2,77 = 0,60 1,65 = 2,62 = 0,39 3,90 = 5,10 = 0,96 3,30 = 4,50 = 0,54 0,98 = 1,36 = 0,98 0,53 = 1,36 = 0,53 1,88 = 1,34 = 1,88 1,19 = 1,34 = 1,19 3,95 = 1,33 = 3,95 2,79 = 1,33 = 2,79 VINKELBESLAG 403, 404 OCH

106 Tabll 6. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I Vinklbslag 403 vid 0 O α 45 O 0,85 0,99 1,0 1,0 1,0 vid 45 O < α 90 O 0,79 0,92 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 vid 0 O α 45 O 0,78 0,89 1,0 1,11 1,21 F 2 = F 3 vid 45 O < α 90 O 0,76 0,89 1,0 1,10 1,30 Vinklbslag 404 vid 0 O α 45 O 0,83 0,96 1,0 1,0 1,0 vid 45 O < α 90 O 0,79 0,90 1,0 1,10 1,30 F 2 = F 3 vid 0 O α 45 O 0,84 0,96 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 vid 45 O < α 90 O 0,79 0,90 1,0 1,10 1,30 Vinklbslag 405 vid 0 O α 45 O 0,78 0,91 1,0 1,0 1,0 vid 45 O < α 90 O 0,76 0,88 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 vid 0 O α 45 O 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 vid 45 O < α 90 O 0,80 0,90 1,0 1,10 1, VINKELBESLAG 403, 404 OCH 405

107 VINKELBESLAG 406 ETA 09/0316 Vinklbslag 406 används huvudsaklign som kryssförbindning i trä. Bslagt är avstt för mindr llr måttliga blastningar. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Bslagt är symtriskt kring vikningslinjn Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 406. KRAFTRIKTNINGAR b f A A F 2 F 3 B B Angr fibrriktning Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vinklbslag 406 montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. VINKELBESLAG

108 SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för α = 0 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 1 gällr vid α = 0 O. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 4,0x40 1,54 1,25 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1, VINKELBESLAG 406

109 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. VINKELBESLAG

110 VINKELBESLAG 406 EXP ETA 10/0382 Vinklbslag 406 EXP används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong, lättbtong llr tgl. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 10,2 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Bslagt är symtriskt kring vikningslinjn. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 406 EXP. KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG b f F 2 F 3 Angr fibrriktning Figur 2. Kraftriktningar vid bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdln. 110 VINKELBESLAG 406 EXP

111 SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i tabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btong Spikmönstr vid α = 0 O Figur 3. Spikmönstr vid bultinfästning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid α = 0 O. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 8 llr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 = 0 O 4,0x40 2,40 = 0,40 = 1,48 0,60 = 0,30 = 1,32 VINKELBESLAG 406 EXP 111

112 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 = 0 O 4,0x40 0,72 = 0,24 = 0,89 0,30 = 0,30 = 1,32 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KOMBINERAD LAST F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 112 VINKELBESLAG 406 EXP

113 VINKELBESLAG 407 ETA 09/0316 Vinklbslag 407 används huvudsaklign som kryssförbindning i trä. Bslagt är avstt för mindr llr måttliga blastningar. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 407. KRAFTRIKTNINGAR b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. VINKELBESLAG

114 SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl A Virksdl B Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 1,62 2,10 45 O < α 90 O 4,0x40 1,61 2,12 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 0,49 1,05 45 O < α 90 O 4,0x40 0,49 1, VINKELBESLAG 407

115 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1 och 2. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. VINKELBESLAG

116 VINKELBESLAG 408 ETA 09/0316 Vinklbslag 408 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong. Bslagt kan ävn användas som kryssförbindning i trä. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 10,2 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 408. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 116 VINKELBESLAG 408

117 KRAFTRIKTNINGAR; KRYSSFÖRBAND I TRÄ b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBAND I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. VINKELBESLAG

118 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 1 och 2 angs dimnsionrand bärförmåga för båd ankarspik 4,0x40 och ankarskruv 5,0x35. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 1,80 2,57 45 O < α 90 O 4,0x40 1,80 1,10 0 O α 45 O 5,0x35 3,45 2,57 45 O < α 90 O 5,0x35 3,45 1,10 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 0,54 1,29 45 O < α 90 O 4,0x40 0,54 0,55 0 O α 45 O 5,0x35 1,03 1,29 45 O < α 90 O 5,0x35 1,03 0,55 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr Kraftriktning Spik llr skruv Lastvarightsklass k mod P L M S I 4,0x40 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,12 1,31 4,0x40 F 2 = F 3 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,12 1, VINKELBESLAG 408

119 KRAFTRIKTNINGAR, BULTFÖRBAND F 2 F 3 a b f F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 4. Kraftriktningar vid bultinfästning. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. SPIKMÖNSTER, BULTFÖRBAND För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btongdl Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. VINKELBESLAG

120 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 4 och vid tt bslag pr förband i tabll 5. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 5,30 = 0,60 = 3,54 2,29 = 1,14 = 1,42 45 O < α 90 O 4,0x40 3,90 = 0,44 = 2,61 1,18 = 0,59 = 1,42 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 1,59 = 0,36 = 2,13 1,14 = 1,14 = 1,42 45 O < α 90 O 4,0x40 1,17 = 0,27 = 1,57 0,59 = 0,59 = 1,42 Tabll 6. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I vid 0 O α 45 O 0,82 0,96 1,0 1,0 1,0 vid 45 O < α 90 O 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 F 2 = F 3 vid 0 O α 45 O 0,79 0,90 1,0 1,10 1,31 F 2 = F 3 vid 45 O < α 90 O 0,83 0,91 1,0 1,08 1, VINKELBESLAG 408

121 VINKELBESLAG 409 ETA 09/0316 Vinklbslag 409 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong. Bslagt kan ävn användas som kryssförbindning i trä. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 409. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. VINKELBESLAG

122 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBAND I TRÄ b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBAND I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. 122 VINKELBESLAG 409

123 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 1 och 2 angs dimnsionrand bärförmåga för båd ankarspik 4,0x40 och ankarskruv 5,0x35. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 1,66 2,44 45 O < α 90 O 4,0x40 1,61 1,94 0 O α 45 O 5,0x35 2,90 2,44 45 O < α 90 O 5,0x35 3,08 1,94 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 0,50 1,22 45 O < α 90 O 4,0x40 0,48 0,96 0 O α 45 O 5,0x35 0,87 1,22 45 O < α 90 O 5,0x35 0,93 0,96 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr Kraftriktning Spik llr skruv Lastvarightsklass k mod P L M S I 4,0x40 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 4,0x40 F 2 = F 3 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 VINKELBESLAG

124 KRAFTRIKTNINGAR, BULTFÖRBAND F 2 F 3 a b f F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 4. Kraftriktningar. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. SPIKMÖNSTER, BULTFÖRBAND För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btong Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. 124 VINKELBESLAG 409

125 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 4 och vid tt bslag pr förband i tabll 5. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 3,00 = 0,60 = 2,18 1,60 = 0,80 = 1,37 45 O < α 90 O 4,0x40 3,00 = 0,30 = 2,18 1,44 = 0,72 = 1,37 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 0,90 = 0,36 = 1,31 0,80 = 0,80 = 1,37 45 O < α 90 O 4,0x40 0,90 = 0,18 = 1,31 0,72 = 0,72 = 1,37 Tabll 6. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I vid 0 O α 45 O 0,78 0,91 1,0 1,0 1,0 vid 45 O < α 90 O 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 vid 0 O α 45 O 0,77 0,89 1,0 1,11 1,27 F 2 = F 3 vid 45 O < α 90 O 0,77 0,89 1,0 1,11 1,34 VINKELBESLAG

126 VINKELBESLAG 411 ETA 10/0382 Vinklbslag 411 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong (figur 2). Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 10,5 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 411. KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG b f F 2 F 3 Angr fibrriktning Figur 2. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdln. 126 VINKELBESLAG 411

127 SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btong Spikmönstr för α = 0 O Figur 3. Spikmönstr vid bultinfästning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING, Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid α = 0 O. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 8 llr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d α = 0 O 4,0x40 2,20 = 0,50 = 2,08 0,87 = 0,44 = 0,92 VINKELBESLAG

128 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d α = 0 O 4,0x40 0,66 = 0,30 = 1,25 0,44 = 0,44 = 0,92 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,98 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 0,71 0,86 1,0 1,13 1,38 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 128 VINKELBESLAG 411

129 VINKELBESLAG 412 ETA 09/0316 Vinklbslag 412 används huvudsaklign som kryssförbindning i trä. Bslagt är avstt för mindr llr måttliga blastningar. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 412. VINKELBESLAG

130 KRAFTRIKTNINGAR b f A A F 2 F 3 B B Angr fibrriktning Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vinklbslag 412 montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för α = 0 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. 130 VINKELBESLAG 412

131 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 1 vid α = 0 O. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband och α = 0 O. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 4,0x40 1,79 1,59 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. VINKELBESLAG

132 VINKELBESLAG 413, 414 & 415 ETA 10/0382 Vinklbslag 413, 414 och 415 används huvudsaklign som kryssförbindning i trä. Bslagn är tillvrkad av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik llr ankarskruv. Bslagn kan användas vid klimatklass 1 och Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 413, 414 och 415. KRAFTRIKTNINGAR b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vinklbslag 412 montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. 132 VINKELBESLAG 413,414 & 415

133 SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Vinklbslag 413 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för α = 0 O Vinklbslag 414 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O VINKELBESLAG 413, 414 &

134 Vinklbslag 415 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O < α 90 O Figur 3. Spikmönstr vid förbindls mllan träkonstruktionr. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 1 och 2 angs dimnsionrand bärförmåga för båd ankarspik 4,0x40 och ankarskruv 5,0x35. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40 och ankarskruv 5,0x35. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik llr skruv F R1d = F R3d Vinklbslag 413 α = 0 O 4,0x40 1,92 5,13 α = 0 O 5,0x35 2,35 5,13 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 2,86 4,88 45 O < α 90 O 4,0x40 2,99 3,74 0 O α 45 O 5,0x35 2,86 4,88 45 O < α 90 O 5,0x35 3,08 3,74 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 1,63 2,58 45 O < α 90 O 4,0x40 1,63 1,29 0 O α 45 O 5,0x35 2,50 2,58 45 O < α 90 O 5,0x35 2,86 1, VINKELBESLAG 413,414 & 415

135 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40 och ankarskruv 5,0x35. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik llr skruv F R1d = F R3d Vinklbslag 413 α = 0 O 4,0x40 0,58 2,40 α = 0 O 5,0x35 0,71 2,40 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 0,86 2,06 45 O < α 90 O 4,0x40 0,90 1,06 0 O α 45 O 5,0x35 0,86 2,06 45 O < α 90 O 5,0x35 0,92 1,06 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 0,49 1,23 45 O < α 90 O 4,0x40 0,49 0,41 0 O α 45 O 5,0x35 0,75 1,23 45 O < α 90 O 5,0x35 0,86 0,41 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr för vinklbslag 413, 414 och 415. Lastvarightsklass k mod Kraftriktning Spik llr skruv P L M S I Vinklbslag 413 4,0x40 0,75 0,88 1,0 1,12 1,22 5,0x35 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 4,0x40 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 Vinklbslag 414 4,0x40 0,75 0,88 1,0 1,03 1,03 5,0x35 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 4,0x40 F 2 = F 3 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 Vinklbslag 415 4,0x40 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 5,0x35 0,82 0,96 1,0 1,0 1,0 4,0x40 F 2 = F 3 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. VINKELBESLAG 413, 414 &

136 VINKELBESLAG 419 ETA 10/0382 Vinklbslag 419 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong (figur 2). Bslagt är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 13 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 419. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 136 VINKELBESLAG 419

137 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG F 2 F 3 a b f F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdln. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till åsn blir f = 0, s figur 2. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btong Spikmönstr vid 0 O α 90 Figur 3. Spikmönstr vid bultinfästning. VINKELBESLAG

138 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 llr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 90 O 4,0x40 1,40 = 0,20 = 0,97 0,91 = 0,46 = 0,59 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 90 O 4,0x40 0,42 = 0,12 = 0,58 0,46 = 0,46 = 0,59 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,82 0,96 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 138 VINKELBESLAG 419

139 VINKELBESLAG 419 MED BRICKA ETA-10/0382 Vinklbslag 419 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong (figur 2). Bslagt är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 13 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Om vinklbslag 419 montras tillsammans md tillhörand förstärkningsbricka, , uppnås stor lastkapacitt vid lastriktning. Förstärkningsbrickan har stålkvalitt S235JR och har samma varmförzinkning som vinklbslagt. Förstärkningsbricka Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 419 och tillhörand förstärkningsbricka VINKELBESLAG 419 MED BRICKA 139

140 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG F 2 F 3 a F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdln. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till åsn blir f = 0, s figur VINKELBESLAG 419 MED BRICKA

141 SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Utan förstärkningsbricka Md förstärkningsbricka Virksdl Btong Spikmönstr vid Spikmönstr vid Spikmönstr vid 0 O α 90 α = 0 O α = 90 O Figur 3. Spikmönstr vid bultinfästning. Md llr utan förstärkningsbricka. VINKELBESLAG 419 MED BRICKA 141

142 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband utan förstärkningsbricka angs i tabll 1, två bslag pr förband, och i tabll 2, tt bslag pr förband. Vinklbslag 419 i kombination md förstärkningsbricka, , har stor kapacitt vid lyftkraft. Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband md förstärkningsbricka angs i tabll 3, två bslag pr förband, och i tabll 4, tt bslag pr förband. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 5 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 4, kraftriktning md förstärkningsbricka, förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Om trädln int är stagad ska värdna i tablln, för kraftriktning, multiplicras md faktorn 0,6. Förstärkningsbrickan har måttn 44x44x10 och har cntriskt placrat avlångt hål 13,5x15,5. Brickan ska placras så nära vinklböjn som möjligt. Värdna i tabll 1-4 gällr för ankarspik 4,0x40 llr ankarskruv 5,0x35. Om ankarspik 3,8x32 används ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,70. Om ankarspik 4,0x35 llr ankarskruv 5,0x32 används ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 llr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. 142 VINKELBESLAG 419 MED BRICKA

143 Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Utan förstärkningsbricka. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) 0 O α 90 Spik/skruv F R1d = F R3d 4+4 1,40 0,91 4,0x40 = 0,20 = 0,46 5,0x35 = 0,97 = 0,59 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Utan förstärkningsbricka. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) 0 O α 90 Spik/skruv F R1d = F R3d 4 0,42 0,46 4,0x40 = 0,12 = 0,46 5,0x35 = 0,58 = 0,59 Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Md förstärkningsbricka Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) α = 0 O (balk) α = 90 O (stolp) Spik/skruv F R1d = F R3d ,56 0,91 4,0x40 = 17,35 = 0,46 5,0x35 = 0, ,71 0,91 4,0x40 = 17,35 = 0,46 5,0x35 = 0,59 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Md förstärkningsbricka Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) α = 0 O (balk) α = 90 O (stolp) Spik/skruv F R1d = F R3d 8 7,78 0,46 4,0x40 = 17,35 = 0,46 5,0x35 = 0,59 8 6,85 0,46 4,0x40 = 15,29 = 0,46 5,0x35 = 0,59 Värdna i tabll 4, kraftriktning, förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. VINKELBESLAG 419 MED BRICKA 143

144 Tabll 5. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod Kraftriktning P L M S I Utan bricka Md bricka α = 0 O (balk) 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,80 0,95 1,0 1,0 1,0 Md bricka α = 90 O (stolp) 0,74 0,87 1,0 1,13 1,13 F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 144 VINKELBESLAG 419 MED BRICKA

145 VINKELBESLAG 420 ETA 09/0316 Vinklbslag 420 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong. Bslagt kan ävn användas som kryssförbindning i trä. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 420. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. VINKELBESLAG

146 KRAFTRIKTNINGAR; KRYSSFÖRBAND I TRÄ b f A A F 2 F 3 B Angr fibrriktning B Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vinklbslag 420 montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBAND I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för α = 0 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. 146 VINKELBESLAG 420

147 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 1 gällr vid α = 0 O. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d α = 0 O 4,0x40 1,69 3,58 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KRAFTRIKTNINGAR, BULTFÖRBAND b f F 2 F 3 Angr fibrriktning Figur 4. Kraftriktningar vid bultinfästning. Vinklbslag 420 montras alltid md två vinklbslag pr förband. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. VINKELBESLAG

148 SPIKMÖNSTER, BULTFÖRBAND För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btong Spikmönstr för α = 0 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING, Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 3. Värdna i tabll 3 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 4 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 3 gällr vid α = 0 O. Värdna i tabll 3 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d α = 0 O 4,0x40 3,40 = 0,70 = 2,46 1,89 = 0,94 = 1,33 Tabll 4. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,96 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 0,76 0,88 1,0 1,12 1, VINKELBESLAG 420

149 VINKELBESLAG 423 ETA 09/0316 Vinklbslag 423 används huvudsaklign som kryssförbindning i trä llr som bultinfästning till btong. Bslagt är avstt för mindr llr måttliga blastningar. Vinklbslag 423 finns i flra variantr md undrlittra nligt figur 1-7. Bslag , och är tillvrkat av 1,5 ± 0,13 stålplåt. Övriga bslag är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm stålplåt. Bslag har stålkvalitt S350GD. Övriga bslag har stålkvalitt S250GD. Bslagn har 5 mm hål för montring md ankarspik llr ankarskruv. Bslagn har 11 mm llr 13 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag VINKELBESLAG

150 Figur 2. Måttskiss för vinklbslag Figur 3. Måttskiss för vinklbslag VINKELBESLAG 423

151 Figur 4. Måttskiss för vinklbslag VINKELBESLAG

152 Figur 5. Måttskiss för vinklbslag VINKELBESLAG 423

153 Figur 6. Måttskiss för vinklbslag VINKELBESLAG

154 Figur 7. Måttskiss för vinklbslag KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 154 VINKELBESLAG 423

155 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 8. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 8, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Bslag Bslag Bslag Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för Spikmönstr för α = 0 O α = 0 O α = 0 O Figur 9. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä, bslag , och VINKELBESLAG

156 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α < 45 O 45 O α 90 O Figur 10. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä, bslag Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α < 45 O 45 O α 90 O Figur 11. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä, bslag VINKELBESLAG 423

157 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α < 45 O 45 O α 90 O Figur 12. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä, bslag Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för 0 O α 90 O Figur 13. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä, bslag VINKELBESLAG

158 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 1 och 2 angs dimnsionrand bärförmåga för ankarspik 4,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Bslag Vinkl α Spik F R1d = F R3d α = 0 O 4,0x40 2,30 2, O α < 45 O 4,0x40 2,00 4,70 45 O α 90 O 4,0x40 2,00 3,77 0 O α < 45 O 4,0x40 1,60 2,67 45 O α 90 O 4,0x40 1,60 3,58 0 O α < 45 O 4,0x40 1,78 2,81 45 O α 90 O 4,0x40 1,78 3, O α 90 O 4,0x40 1,20 2,75 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Bslag Vinkl α Spik F R1d = F R3d α = 0 O 4,0x40 0,69 1,49 0 O α < 45 O 4,0x40 0,60 2,35 45 O α 90 O 4,0x40 0,60 1,89 0 O α < 45 O 4,0x40 0,48 1,34 45 O α 90 O 4,0x40 0,48 1,79 0 O α < 45 O 4,0x40 0,53 1,41 45 O α 90 O 4,0x40 0,53 1, O α 90 O 4,0x40 0,36 1,37 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,30 F 2 = F 3 0,75 0,88 1,0 1,12 1, VINKELBESLAG 423

159 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG F 2 F 3 a b f F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 14. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 14, där angripr mitt i virksdln. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Bslag Bslag Bslag Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för Spikmönstr för α = 0 O α = 0 O α = 0 O Figur 15. Spikmönstr vid bultinfästning till btong, bslag , och VINKELBESLAG

160 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α < 45 O 45 O α 90 O Figur 16. Spikmönstr vid bultinfästning till btong, bslag Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α < 45 O 45 O α 90 O Figur 17. Spikmönstr vid bultinfästning till btong, bslag VINKELBESLAG 423

161 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α < 45 O 45 O α 90 O Figur 18. Spikmönstr vid bultinfästning till btong, bslag Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för 0 O α 90 O Figur 19. Spikmönstr vid bultinfästning till btong, bslag VINKELBESLAG

162 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING TILL BETONG Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 4 och vid tt bslag pr förband i tabll 5. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabll 4 och 5 angs dimnsionrand bärförmåga för ankarspik 4,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 llr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Bslag Vinkl α Spik F R1d = F R3d α = 0 O 4,0x α = 0 O 4,0x α = 0 O 4,0x α < 45 O 4,0x40 45 α 90 O 4,0x α 90 O 4,0x α 90 O 4,0x α 90 O 4,0x40 2,40 = 1,59 = 0,70 1,80 = 1,21 = 0,50 2,40 = 1,59 = 0,70 8,00 = 5,08 = 0,90 8,40 = 5,28 = 0,80 3,30 = 2,17 = 0,70 2,90 = 1,71 = 0,85 4,00 = 3,00 = 0,70 0,59 = 0,33 = 0,29-0,59 = 0,33 = 0,29 3,96 = 1,30 = 1,98 3,17 = 1,30 = 1,58 1,43 = 0,91 = 0,71 1,20 = 0,90 = 0,60 1,92 = 0,91 = 0, VINKELBESLAG 423

163 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Bslag Vinkl α Spik F R1d = F R3d α = 0 O 4,0x α = 0 O 4,0x α = 0 O 4,0x α < 45 O 4,0x40 45 α 90 O 4,0x α 90 O 4,0x α 90 O 4,0x α 90 O 4,0x40 0,72 = 0,95 = 0,42 0,54 = 0,73 = 0,30 0,72 = 0,95 = 0,42 2,40 = 3,05 = 0,54 2,52 = 3,17 = 0,48 0,99 = 1,30 = 0,42 0,87 = 1,03 = 0,51 1,20 = 1,80 = 0,42 0,29 = 0,33 = 0,29-0,29 = 0,33 = 0,29 1,98 = 1,30 = 1,98 1,58 = 1,30 = 1,58 0,71 = 0,91 = 0,71 0,60 = 0,90 = 0,60 0,96 = 0,91 = 0,96 Tabll 6. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I och ,83 0,92 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,80 0,93 1,0 1,08 1,25 F 2 = F 3 0,77 0,89 1,0 1,11 1, ,85 0,91 1,0 1,09 1,09 F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,86 0,93 1,0 1,03 1,03 F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1, ,83 0,93 1,0 1,15 1,28 F 2 = F 3 0,80 0,92 1,0 1,0 1,0 VINKELBESLAG

164 VINKELBESLAG 425 ETA 09/0316 Vinklbslag 425 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong. Bslagt kan ävn användas som kryssförbindning i trä. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 425. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 164 VINKELBESLAG 425

165 KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBAND I TRÄ b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBAND I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O α 90 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. VINKELBESLAG

166 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 1,71 2,49 45 O α 90 O 4,0x40 1,67 1,52 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 0,51 1,25 45 O α 90 O 4,0x40 0,50 0,58 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KRAFTRIKTNINGAR, BULTFÖRBAND b f F 2 F 3 a F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 4. Kraftriktningar vid bultinfästning. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. 166 VINKELBESLAG 425

167 SPIKMÖNSTER, BULTFÖRBAND För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btong Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O α 90 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING, Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 4 och vid tt bslag pr förband i tabll 5. Värdna i tabll 4 och 5 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 6 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 45 O α 90 O 4,0x40 7,20 = 0,70 = 4,31 6,21 = 0,34 = 3,71 4,13 = 2,06 = 1,35 1,84 = 0,92 = 1,35 VINKELBESLAG

168 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 45 O 4,0x40 2,16 = 0,42 = 2,58 2,06 = 2,06 = 1,35 45 O α 90 O 4,0x40 1,86 = 0,21 = 2,23 0,92 = 0,92 = 1,35 Tabll 6. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I vid 0 O α < 45 O 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 vid 45 O α 90 O 0,75 0,88 1,0 1,12 1,16 F 2 = F 3 vid 0 O α < 45 O 0,79 0,90 1,0 1,10 1,14 F 2 = F 3 vid 45 O α 90 O 0,84 0,92 1,0 1,08 1, VINKELBESLAG 425

169 VINKELBESLAG 429 ETA 10/0382 Vinklbslag 429 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong (figur 2). Bslagt är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 13 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 429. VINKELBESLAG

170 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG F 2 F 3 a b f F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdln. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till åsn blir f = 0, s figur 2. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Två olika spikmönstr md samma bärförmåga kan väljas, s figur 3. Spikmönstr vid Spikmönstr vid 0 α 90 O 0 α 90 O Virksdl Ellr Btong Figur 3. Två altrnativa spikmönstr vid bultinfästning. 170 VINKELBESLAG 429

171 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 llr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 α 90 O 4,0x40 1,40 = 0,20 = 0,97 0,91 = 0,46 = 0,59 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 α 90 O 4,0x40 0,42 = 0,12 = 0,58 0,46 = 0,46 = 0,59 Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. VINKELBESLAG

172 VINKELBESLAG 429 MED PLATTA ETA 10/0382 Vinklbslag 429 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong (figur 2). Bslagt är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 13 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Om vinklbslag 429 montras tillsammans md tillhörand förstärkningsbricka, , uppnås stor lastkapacitt vid lastriktning. Förstärkningsbrickan har stålkvalitt S235JR och har samma varmförzinkning som vinklbslagt. Förstärkningsbricka Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 429 och tillhörand förstärkningsbricka VINKELBESLAG 429 MED PLATTA

173 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG F 2 F 3 a F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdln. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till åsn blir f = 0, s figur 2. VINKELBESLAG 429 MED PLATTA 173

174 SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Utan förstärkningsbricka kan två olika spikmönstr md samma bärförmåga väljas, s figur 3. Utan förstärkningsbricka Md förstärkningsbricka Ellr Virksdl Btong Spikmönstr vid 0 α 90 O Spikmönstr vid α = 0 O Spikmönstr vid α = 90 O Figur 3. Spikmönstr vid bultinfästning. Md llr utan förstärkningsbricka. 174 VINKELBESLAG 429 MED PLATTA

175 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband utan förstärkningsbricka angs i tabll 1, två bslag pr förband, och i tabll 2, tt bslag pr förband. Vinklbslag 429 i kombination md förstärkningsbricka, , har stor kapacitt vid lyftkraft. Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband md förstärkningsbricka angs i tabll 3, två bslag pr förband, och i tabll 4, tt bslag pr förband. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 5 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 4, kraftriktning md förstärkningsbricka, förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Om trädln int är stagad ska värdna i tablln, för kraftriktning, multiplicras md faktorn 0,6. Förstärkningsbrickan har måttn 44x44x10 och har cntriskt placrat avlångt hål 13,5x15,5. Brickan ska placras så nära vinklböjn som möjligt. Värdna i tabll 1-4 gällr för ankarspik 4,0x40 llr ankarskruv 5,0x35. Om ankarspik 3,8x32 används ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,70. Om ankarspik 4,0x35 llr ankarskruv 5,0x32 används ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 llr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. VINKELBESLAG 429 MED PLATTA 175

176 Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Utan förstärkningsbricka. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 α 90 O 4,0x40 = 0,20 = 0, ,40 0,91 5,0x35 = 0,97 = 0,59 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Utan förstärkningsbricka. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 α 90 O 4,0x40 = 0,12 = 0,46 4 0,42 0,46 5,0x35 = 0,58 = 0,59 Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Md förstärkningsbricka Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) α = 0 O (balk) α = 90 O (stolp) Spik F R1d = F R3d ,56 0,91 4,0x40 = 17,35 = 0,46 5,0x35 = 0, ,56 0,91 4,0x40 = 17,35 = 0,46 5,0x35 = 0,59 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Md förstärkningsbricka Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) α = 0 O (balk) α = 90 O (stolp) Spik F R1d = F R3d 10 7,78 0,46 4,0x40 = 17,35 = 0,46 5,0x35 = 0, ,78 0,46 4,0x40 = 17,35 = 0,46 5,0x35 = 0,59 Värdna i tabll 4, kraftriktning, förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. 176 VINKELBESLAG 429 MED PLATTA

177 Tabll 5. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Utan bricka Md bricka α = 0 O (balk) Lastvarightsklass k mod P L M S I 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,80 1,0 1,0 1,0 1,0 Md bricka α = 90 O (stolp) 0,79 0,93 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 VINKELBESLAG 429 MED PLATTA 177

178 VINKELBESLAG 433/4433, 434/4434 OCH 435/4435 ETA 09/0316 Dssa vinklbslag används huvudsaklign som kryssförbindning i trä. Bslagn kan md fördl användas vid förbindning mllan t x syll och väggrgl. Vinklbslag 433, 434 och 435 är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm galvanisrad stålplåt. Vinklbslag 4433, 4434 och 4435 är tillvrkat av 4,0 ± 0,13 mm galvanisrad stålplåt. Bslagt har 5 mm hål för montring md ankarspik llr ankarskruv. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och / / /4435 Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 433/4433, 434/4434 och 435/ VINKELBESLAG 433/4433, 434/4434 & 435/4435

179 KRAFTRIKTNINGAR b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. 433/4433 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O < α < 45 O 45 O < α < 90 O VINKELBESLAG 433/4433, 434/4434 & 435/

180 434/4434 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O < α < 45 O 45 O < α < 90 O 435/4435 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O < α < 45 O 45 O < α < 90 O Figur 3. Spikmönstr. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband angs i tabll 1 (433, 434 och 435) och 2 (4433, 4434 och 4435) och vid tt bslag pr förband i tabll 3 (433, 434 och 435) och 4 (4433, 4434 och 4435). Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 5 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabllrna 1 och 3 (433, 434 och 435) angs dimnsionrand bärförmåga för båd ankarspik 4,0x40, ankarskruv 5,0x35 och ankarskruv 5,0x40. I tabllrna 2 och 4 (4433, 4434 och 4435) angs dimnsionrand bärförmåga för båd ankarspik 4,0x60, ankarskruv 5,0x40 och ankarskruv 5,0x50 Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0, VINKELBESLAG 433/4433, 434/4434 & 435/4435

181 Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40, ankarskruv 5,0x35 och ankarskruv 5,0x40. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik llr skruv F R1d = F R3d Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 2,36 5,15 45 O α 90 O 4,0x40 2,36 3,39 0 O α 45 O 5,0x35 4,52 5,15 45 O α 90 O 5,0x35 4,52 3,39 0 O α 45 O 5,0x40 5,49 5,15 45 O α 90 O 5,0x40 5,49 3,39 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 3,14 5,99 45 O α 90 O 4,0x40 3,14 3,78 0 O α 45 O 5,0x35 6,03 5,99 45 O α 90 O 5,0x35 6,03 3,78 0 O α 45 O 5,0x40 7,32 5,99 45 O α 90 O 5,0x40 7,32 3,78 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 3,93 9,10 45 O α 90 O 4,0x40 3,93 6,27 0 O α 45 O 5,0x35 7,54 9,10 45 O α 90 O 5,0x35 7,54 6,27 0 O α 45 O 5,0x40 9,15 9,10 45 O α 90 O 5,0x40 9,15 6,27 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x60, ankarskruv 5,0x40 och ankarskruv 5,0x50. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik llr skruv F R1d = F R3d Vinklbslag O α 45 O 4,0x60 4,32 5,72 45 O α 90 O 4,0x60 4,32 3,94 0 O α 45 O 5,0x40 5,49 5,72 45 O α 90 O 5,0x40 5,49 3,94 0 O α 45 O 5,0x50 7,11 5,72 45 O α 90 O 5,0x50 7,11 3,94 Vinklbslag O α 45 O 4,0x60 5,76 6,87 45 O α 90 O 4,0x60 5,76 4,63 0 O α 45 O 5,0x40 7,32 6,87 45 O α 90 O 5,0x40 7,32 4,63 0 O α 45 O 5,0x50 9,48 6,87 45 O α 90 O 5,0x50 9,48 4,63 Vinklbslag O α 45 O 4,0x60 7,20 10,21 45 O α 90 O 4,0x60 7,20 7,48 0 O α 45 O 5,0x40 9,15 10,21 45 O α 90 O 5,0x40 9,15 7,48 0 O α 45 O 5,0x50 11,85 10,21 45 O α 90 O 5,0x50 11,85 7,48 VINKELBESLAG 433/4433, 434/4434 & 435/

182 Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40, ankarskruv 5,0x35 och ankarskruv 5,0x40. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik llr skruv F R1d = F R3d Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 0,71 2,57 45 O α 90 O 4,0x40 0,71 1,69 0 O α 45 O 5,0x35 1,36 2,57 45 O α 90 O 5,0x35 1,36 1,69 0 O α 45 O 5,0x40 1,65 2,57 45 O α 90 O 5,0x40 1,65 1,69 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 0,94 3,00 45 O α 90 O 4,0x40 0,94 1,89 0 O α 45 O 5,0x35 1,81 3,00 45 O α 90 O 5,0x35 1,81 1,89 0 O α 45 O 5,0x40 2,20 3,00 45 O α 90 O 5,0x40 2,20 1,89 Vinklbslag O α 45 O 4,0x40 1,18 4,55 45 O α 90 O 4,0x40 1,18 3,14 0 O α 45 O 5,0x35 2,26 4,55 45 O α 90 O 5,0x35 2,26 3,14 0 O α 45 O 5,0x40 2,75 4,55 45 O α 90 O 5,0x40 2,75 3,14 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x60, ankarskruv 5,0x40 och ankarskruv 5,0x50. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik llr skruv F R1d = F R3d Vinklbslag O α 45 O 4,0x60 1,30 2,86 45 O α 90 O 4,0x60 1,30 1,97 0 O α 45 O 5,0x40 1,65 2,86 45 O α 90 O 5,0x40 1,65 1,97 0 O α 45 O 5,0x50 2,13 2,86 45 O α 90 O 5,0x50 2,13 1,97 Vinklbslag O α 45 O 4,0x60 1,73 3,44 45 O α 90 O 4,0x60 1,73 2,31 0 O α 45 O 5,0x40 2,20 3,44 45 O α 90 O 5,0x40 2,20 2,31 0 O α 45 O 5,0x50 2,84 3,44 45 O α 90 O 5,0x50 2,84 2,31 Vinklbslag O α 45 O 4,0x60 2,16 5,11 45 O α 90 O 4,0x60 2,16 3,74 0 O α 45 O 5,0x40 2,75 5,11 45 O α 90 O 5,0x40 2,75 3,74 0 O α 45 O 5,0x50 3,55 5,11 45 O α 90 O 5,0x50 3,55 3, VINKELBESLAG 433/4433, 434/4434 & 435/4435

183 Tabll 5. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. VINKELBESLAG 433/4433, 434/4434 & 435/

184 VINKELBESLAG 444 Vinklbslag 444 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong. Bslagt har kraftig förstärkning, vilkt gr myckt stor lastkapacitt vid lastriktning F1. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 llr 4,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt har 14 mm hål för montring md bult. Vinklbslag 444 tillvrkas som grundutförand av stålplåt Magnlis ZM310 md skikttjocklk är 25 µm. Dtta bslag kan användas i klimatklass 1 och 2. Vinklbslag 444 kan ävn bställas varmförzinkad, skikttjocklk 50 µm, samt i rostfritt matrial (333 rsp. 334). Dssa bslag kan ävn användas i klimatklass 3. Varj utförand av vinklbslag 444 tillvrkas i tr storlkar. Varj storlk kan hållas md godstjocklk 3 mm llr 4 mm. Följand artiklnummr gällr för dn minsta, mllrsta rspktiv största: Artiklnummr Godstjocklk Skikttjocklk Klimatklass , , mm 25 µm 1 och , , mm 25 µm 1 och , , mm VFZ 50 µm 1, 2 och , , mm VFZ 50 µm 1, 2 och , , mm Rostfri 1, 2 och , , mm Rostfri 1, 2 och 3 Figur 1. Måttskiss för dn minsta vinkln , , , , och VINKELBESLAG 444

185 Figur 2. Måttskiss för dn mllrsta vinkln , , , , och Figur 3. Måttskiss för dn största vinkln , , , och VINKELBESLAG

186 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F R1d F E4d F R4d F E5d F R5d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. KRAFTRIKTNINGAR b f b f F 5 F 4 F 5 F 4 F 2 F 3 Figur 4. Kraftriktningar. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. 186 VINKELBESLAG 444

187 SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl Btong Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O α 90 O Figur 5. Spikmönstr vid vinklbslag , , , , och Virksdl Btong Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 45 O 45 O α 90 O Figur 6. Spikmönstr vid vinklbslag , , , , och VINKELBESLAG

188 Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Virksdl Btong Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 90 O 0 O α 90 O Figur 7. Spikmönstr vid vinklbslag , , , och VINKELBESLAG 444

189 Virksdl Btong Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 90 O 0 O α 90 O Figur 8. Bultmönstr vid vinklbslag , , , , och rspktiv , , , och VINKELBESLAG

190 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid två bslag pr förband angs i tabll 1 6 och vid tt bslag pr förband i tabll Dimnsionrand bärförmåga vid bultinfästning båd till btong och virk angs i tabll Artiklnummr Två bslag pr förband Spikförband Ett bslag pr förband Tabll Två bslag pr förband Bultförband Ett bslag pr förband , , och , , och , , och , , och , , och , , och Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 25 och 26 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabllrna angs dimnsionrand bärförmåga för ankarspik 3,8x32, 4,0x35 och 4,0x40, samt ankarskruv 5,0x32, 5,0x35 och 5,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrand bärförmåga F Rd. Vid lastriktning F R4d = F R5d vrkar dragblastning,, i dn na bultn och tvärkraftsblastning,, i dn andra bultn. För övriga lastriktningar vrkar båd drag- och tvärkraftblastning samtidigt i samtliga bultar. Värdna för lastriktning i tabll 7 18 och (tt bslag pr förband), förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Om trädln int är stagad ska värdna för lastriktning i dssa tabllr multiplicras md faktorn 0,6. Måttn b och ska angs i mm. Om avståndt är störr än vinklbslagts höjd uppstår, vid vinkl 0 α < 45, vid lastriktning F 4, F 5 och F 4 = F 5, momnt i virksdln, där momntvktorn är parallll md fibrriktningn. Dtta gr upphov till dragspänningar vinklrätt fibrrna, vilkt bör baktas. 190 VINKELBESLAG 444

191 Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinkl α Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d = F R5d 0 α < ,8x32 10,40 = 6,25 = 0,80 3,60 = 1,40 = 1,80 5,20b Dock max 11,70 = 6,25 = F 0 α < ,0x35 5,0x32 14,20 = 8,53 = 1,10 3,60 = 1,40 = 1,80 7,10b Dock max 11,70 = 8,53 = F 0 α < ,0x40 5,0x35 16,00 = 9,62 = 1,20 3,60 = 1,40 = 1,80 8,00b Dock max 11,70 = 9,62 = F 45 α ,8x32 6,80 = 4,15 = 0,40 2,57 = 1,40 = 1,28 3,40b Dock max 11,70 = 4,15 = F 45 α ,0x35 5,0x32 9,20 = 5,58 = 0,50 3,12 = 1,40 = 1,56 4,60b Dock max 11,70 = 5,58 = F 45 α ,0x40 5,0x35 10,20 = 6,18 = 0,60 3,37 = 1,40 = 1,68 5,10b Dock max 11,70 = 6,18 = F VINKELBESLAG

192 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinkl α Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d = F R5d 0 α < ,8x32 18,00 = 11,02 = 1,10 3,60 = 1,40 = 1,80 9,00b Dock max 11,70 = 11,02 = F 0 α < ,0x35 5,0x32 23,00 = 13,52 = 1,90 3,60 = 1,40 = 1,80 11,50b Dock max 11,70 = 13,52 = F 0 α < ,0x40 5,0x35 25,60 = 14,82 = 2,40 3,60 = 1,40 = 1,80 12,80b Dock max 11,70 = 14,82 = F 45 α ,8x32 14,20 = 8,58 = 0,80 3,60 = 1,40 = 1,80 7,10b Dock max 11,70 = 8,58 = F 45 α ,0x35 5,0x32 19,00 = 11,52 = 1,10 3,60 = 1,40 = 1,80 9,50b Dock max 11,70 = 11,52 = F 45 α ,0x40 5,0x35 21,20 = 12,62 = 1,40 3,60 = 1,40 = 1,80 10,60b Dock max 11,70 = 12,62 = F 192 VINKELBESLAG 444

193 Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinkl α Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d = F R5d Spikmönstr 1 0 α < ,8x32 20,60 = 12,32 = 1,30 3,60 = 1,40 = 1,80 10,30b Dock max 11,70 = 12,32 = F 0 α < ,0x35 4,0x40 5,0x32 5,0x35 25,60 = 14,82 = 2,00 3,60 = 1,40 = 1,80 12,80b Dock max 11,70 = 14,82 = F Spikmönstr 2 0 α < ,8x32 18,40 = 11,22 = 0,80 3,60 = 1,40 = 1,80 9,20b Dock max 11,70 = 11,22 = F 0 α < ,0x35 4,0x40 5,0x32 5,0x35 21,20 = 12,62 = 1,10 3,60 = 1,40 = 1,80 10,60b Dock max 11,70 = 12,62 = F VINKELBESLAG

194 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinkl α Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d = F R5d 0 α < ,0x35 5,0x32 14,00 = 8,43 = 1,10 5,65 = 2,51 = 2,83 7,00b Dock max 15,60 = 8,43 = F 0 α < ,0x40 5,0x35 16,00 = 9,62 = 1,20 6,11 = 2,51 = 3,06 8,00b Dock max 15,60 = 9,62 = F 0 α < ,0x40 17,40 = 10,45 = 1,30 6,33 = 2,51 = 3,16 8,70b Dock max 15,60 = 10,45 = F 45 α ,8x35 5,0x32 9,20 = 5,58 = 0,50 3,77 = 2,51 = 1,89 4,60b Dock max 15,60 = 5,58 = F 45 α ,0x40 5,0x35 10,20 = 6,18 = 0,60 4,03 = 2,51 = 2,02 5,10b Dock max 15,60 = 6,18 = F 45 α ,0x40 10,80 = 6,55 = 0,60 4,15 = 2,51 = 2,08 5,40b Dock max 15,60 = 6,55 = F 194 VINKELBESLAG 444

195 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinkl α 0 α < 45 Ankarspik/ Ankarskruv ,0 x35 5,0x32 Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d = F R5d 23,60 = 14,51 = 1,40 6,37 = 2,51 = 3,19 11,80b Dock max 15,60 = 14,51 = F 0 α < ,0x40 5,0x35 27,00 = 16,21 = 2,00 6,37 = 2,51 = 3,19 13,50b Dock max 15,60 = 16,21 = F 0 α < ,0x40 29,60 = 17,51 = 2,40 6,37 = 2,51 = 3,19 14,80b Dock max 15,60 = 17,51 = F 45 α ,0 x35 5,0x32 18,60 = 12,01 = 1,30 5,40 = 2,51 = 2,70 9,30b Dock max 15,60 = 12,01 = F 45 α ,0x40 5,0x35 21,20 = 13,31 = 1,40 5,88 = 2,51 = 2,94 10,60b Dock max 15,60 = 13,31 = F 45 α ,0x40 23,40 = 14,41 = 1,70 6,07 = 2,51 = 3,04 11,70b Dock max 15,60 = 14,41 = F VINKELBESLAG

196 Tabll 6. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinkl α Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d = F R5d Spikmönstr 1 0 α < ,0x35 29,80 = 17,61 = 2,00 6,37 = 2,51 = 3,19 14,90b Dock max 15,60 = 17,61 = F 0 α < ,0x40 5,0x32 5,0x35 33,40 = 19,41 = 2,50 6,37 = 2,51 = 3,19 16,70b Dock max 15,60 = 19,41 = F Spikmönstr 2 0 α < ,0x35 26,00 = 15,71 = 1,20 6,37 = 2,51 = 3,19 13,00b Dock max 15,60 = 15,71 = F 0 α < ,0x40 5,0x32 29,00 = 17,21 = 1,50 6,37 = 2,51 = 3,19 14,50b Dock max 15,60 = 17,21 = F 0 α < ,0x35 32,60 = 19,01 = 1,80 6,37 = 2,51 = 3,19 16,30b Dock max 15,60 = 19,01 = F 196 VINKELBESLAG 444

197 Tabll 7. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 0 α < ,8x32 5,20 = 6,25 = 0,80 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 28,0 för 68 83,0 - F = 31,7 för > 68-50,8 = F 17 = F 8 4,0x35 5,0x32 7,10 = 8,53 = 1,10 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 42,9 för 68 83,0 - F = 48,6 för > 68-50,8 = F 17 = F 8 4,0x40 5,0x35 8,00 = 9,62 = 1,20 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F F EBt = 60 = F F = 54,2 för 63 83,0 - F = 121,1 för 63 < F = 61,3 för 82 < ,8 F = 42,7 för > F = 17 = F VINKELBESLAG

198 Tabll 8. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 45 α < ,8x32 3,40 = 4,15 = 0,40 1,28 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 10,9 för 82 91,2 - F = 14,1 för > 82-69,7 = F 17 = F 5 4,0x35 5,0x32 4,60 = 5,58 = 0,50 1,56 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 16,7 för 82 91,2 - F = 21,5 för > 82-69,7 = F 17 = F 5 4,0x40 5,0x35 5,10 = 6,18 = 0,60 1,68 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 21,1 för 82 91,2 - F = 27,2 för > 82-69,7 F = 17 = F 198 VINKELBESLAG 444

199 Tabll 9. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 0 α < ,8x32 9,00 = 11,02 = 1,10 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 74,36 för ,8 - F = 121,1 för 79 < ,7 F = - 74 för > 103 = F 17 = F 14 4,0x35 5,0x32 11,50 = 13,52 = 1,90 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 113,9 för ,8 - F = 121,1 för 69 < F = 42,7-74 för > 103 = F 17 = F 14 4,0x40 5,0x35 12,80 = 14,82 = 2,40 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 143,9 för ,8 - F = 121,1 för 64 < F = 42,7 för > = F 17 = F VINKELBESLAG

200 Tabll 10. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 45 α < ,8x32 7,10 = 8,58 = 0,80 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 48,5 för F = 121,1 för 95 < ,7 F = - 74 för > 103 = F 17 = F 11 4,0x35 5,0x32 9,50 = 11,52 = 1,10 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 74,3 för F = 121,1 för 85 < F = 42,7-74 för > 103 = F 17 = F 11 4,0x40 5,0x35 10,60 = 12,62 = 1,40 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 93,9 för F = 121,1 för 79 < F = 42,7 för > = F 17 = F 200 VINKELBESLAG 444

201 Tabll 11. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 0 α < 90 Spikmönstr ,8x32 10,30 = 12,32 F Ebv = 1,30 1,80 F Ebt = 1,40 F Ebv = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 207,5 för ,1 - F = 121,1 för 93 < F = 42,7-74 för > 103 = F 17 = F 25 4,0x35 4,0x40 5,0x32 5,0x35 12,80 F Ebt = 14,82 F Ebv = 2,00 1,80 F Ebt = 1,40 F Ebv = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 317,9 för ,1 - F = 121,1 för 75 < F = 42,7-74 för > 103 = F 17 = F Tabll 12. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 0 α < 90 Spikmönstr ,8x32 9,20 = 11,22 = 0,80 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 155,8 för ,9 - F = 42,7 för > = F 17 = F 20 4,0x35 4,0x40 5,0x32 5,0x35 10,60 = 12,62 = 1,10 1,80 = 1,40 = 1, för ,7 för > Dock max 11,70 F = 60 = F F = 238,8 för ,9 - F = 121,1 för 90 < ,7 F = - 74 för > 103 = F 17 = F VINKELBESLAG

202 Tabll 13. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 0 α < ,0x35 5,0x32 7,00 = 8,43 = 1,10 2,83 = 2,51 = 2, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 42,9 för 68 83,0 - F = 48,6 för > 68-50,8 = F 17 = F 8 4,0x40 5,0x35 8,00 = 9,62 = 1,20 3,06 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 54,2 för 68 83,0 - F = 61,3 för > 68-50,8 = F 17 = F 8 5,0x40 8,70 = 10,45 = 1,30 3,16 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 126,3 för 55 83,0 - F = 163 för 55 < F = 75,8 för > = F 17 = F 202 VINKELBESLAG 444

203 Tabll 14. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 45 α ,0x35 5,0x32 4,60 = 5,58 = 0,50 1,89 = 2,51 = 1, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 16,7 för 82 91,2 - F = 21,4 för > 82-69,7 = F 17 = F 5 4,0x40 5,0x35 5,10 = 6,18 = 0,60 2,02 = 2,51 = 2, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 21,1 för 82 91,2 - F = 27,2 för > 82-69,7 = F 17 = F 5 5,0x40 5,40 = 6,55 = 0,60 2,08 = 2,51 = 2, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 49,1 för 75 91,2 - F = 163 för 75 < F = 63,4 för > ,7 = F 17 = F VINKELBESLAG

204 Tabll 15. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 0 α < ,0 x35 5,0x32 11,80 = 14,51 = 1,40 3,19 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,60 F = 60 = F F = 113,9 för ,8 - F = 163 för 76 < ,8 F = - 74 för > 121 = F 17 = F 14 4,0x40 5,0x35 13,50 = 16,21 = 2,00 3,19 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 143,9 för ,8 - F = 163 för 71 < F = 75,8-74 för > 121 = F 17 = F 14 5,0x40 14,80 = 17,51 = 2,40 3,19 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 335,3 för ,8 - F = 163 för 51 < F = 75,8 för > = F 17 = F 204 VINKELBESLAG 444

205 Tabll 16. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 45 α ,0 x35 5,0x32 9,30 = 12,01 = 1,30 2,70 = 2,51 = 2, för ,8 för > Dock max 15,60 F = 60 = F F = 74,3 för F = 163 för 92 < ,8 F = - 74 för > 121 = F 17 = F 11 4,0x40 5,0x35 10,60 = 13,31 = 1,40 2,94 = 2,51 = 2, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 93,9 för F = 163 för 87 < F = 75,8-74 för > 121 = F 17 = F 11 5,0x40 11,70 = 14,41 = 1,70 3,04 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 218,7 för F = 163 för 65 < F = 75,8 för > = F 17 = F VINKELBESLAG

206 Tabll 17. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 0 α < 90 Spikmönstr ,0x35 14,90 = 17,61 F Ebv = 2,00 3,19 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,60 F = 60 = F 317,9 F = 219,1 - för F = - 20 för 87 < ,8 F = - 74 för > 121 = F 17 = F 25 4,0x40 5,0x32 5,0x35 16,70 F Ebt = 19,41 F Ebv = 2,50 3,19 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 401,5 för ,1 - F = 163 för 77 < ,8 F = - 74 för > 121 = F 17 = F 206 VINKELBESLAG 444

207 Tabll 18. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik/ Ankarskruv Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm F R1d = F R3d F R4d F R5d Vinkl 0 α < 90 Spikmönstr ,0x35 13,00 = 15,71 = 1,20 3,19 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,60 F = 60 = F F = 238,8 för ,9 - F = 163 för 104 < F = 75,8-74 för > 121 = F 17 = F 20 4,0x40 5,0x32 14,50 = 17,21 = 1,50 3,19 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 301,6 för ,9 - F = 163 för 92 < F = 75,8-74 för > 121 = F 17 = F 20 5,0x35 16,30 = 19,01 = 1,80 3,19 = 2,51 = 3, för ,8 för > Dock max 15,6 F = 60 = F F = 578,7 för ,9 - F = 163 för 65 < F = 75,8 för > = F 17 = F VINKELBESLAG

208 Tabll 19. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till båd btong och virksdl. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag , , , , och Plåttjocklk 3 mm och 4 mm Vinkl α Bult F R1d = F R3d F R4d = F R5d Virksbrdd 45 mm 0 α < 45 1 st Ø12 f u,k 400 N/mm 2 5,50 = 3,90 = 0,50 3,60 = 1,40 = 1,80 2,75b Dock max 11,70 = 3,90 = F 45 α < 90 1 st Ø12 f u,k 400 N/mm 2 8,40 = 5,90 = 0,80 3,60 = 1,40 = 1,80 4,20b Dock max 11,70 = 5,90 = F Virksbrdd 90 mm 0 α < 45 1 st Ø12 f u,k 800 N/mm 2 11,00 = 7,70 = 1,00 3,60 = 1,40 = 1,80 5,50b Dock max 11,70 = 7,70 = F 45 α < 90 1 st Ø12 f u,k 800 N/mm 2 16,80 = 11,80 = 1,30 3,60 = 1,40 = 1,80 8,40b Dock max 11,70 = 11,80 = F För samtliga tabllvärdn gällr rätlinjig intrpolring för virksbrddr mllan 45 och 90 mm. 208 VINKELBESLAG 444

209 Tabll 20. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till båd btong och virksdl. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag , och Plåttjocklk 3 mm Vinkl α Bult F R1d = F R3d F R4d = F R5d Virksbrdd 45 mm 0 α < 45 3 st Ø12 16,40 f u,k 400 N/mm 2 = 10,90 = 1,30 3,60 = 1,40 = 1,80 8,20b Dock max 11,70 = 10,90 = F 45 α < 90 3 st Ø12 19,40 f u,k 400 N/mm 2 = 13,70 = 1,50 3,60 = 1,40 = 1,80 9,70b Dock max 11,70 = 13,70 = F Virksbrdd 90 mm 0 α < 90 3 st Ø12 25,20 f u,k 800 N/mm 2 = 14,62 = 2,00 3,60 = 1,40 = 1,80 12,60b Dock max 11,70 = 14,62 = F För samtliga tabllvärdn gällr rätlinjig intrpolring för virksbrddr mllan 45 och 90 mm. VINKELBESLAG

210 Tabll 21. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till båd btong och virksdl. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag , och Plåttjocklk 4 mm Vinkl α Bult F R1d = F R3d F R4d = F R5d Virksbrdd 45 mm 0 α < 45 3 st Ø12 f u,k 400 N/mm 2 16,40 = 10,90 = 1,30 6,37 = 2,51 = 3,19 8,20b Dock max 15,60 = 10,90 = F 45 α < 90 3 st Ø12 f u,k 400 N/mm 2 19,40 = 13,70 = 1,50 6,37 = 2,51 = 3,19 9,70b Dock max 15,60 = 13,70 = F Virksbrdd 90 mm 0 α < 45 3 st Ø12 f u,k 800 N/mm 2 33,00 = 19,21 = 2,60 6,37 = 2,51 = 3,19 16,50b Dock max 15,60 = 19,21 = F 45 α < 90 3 st Ø12 f u,k 800 N/mm 2 34,00 = 19,71 = 2,70 6,37 = 2,51 = 3,19 17,0b Dock max 15,60 = 19,71 = F För samtliga tabllvärdn gällr rätlinjig intrpolring för virksbrddr mllan 45 och 90 mm. 210 VINKELBESLAG 444

211 Tabll 22. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till båd btong och virksdl. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag , , , , och Plåttjocklk 3 mm och 4 mm Vinkl α Bult F R1d = F R3d F R4d = F R5d Virksbrdd 45 mm 1 st Ø12 f u,k 400 N/mm 2 2, för α < 45 1 st Ø12 f u,k 400 N/mm 2 = 3,10 = 0,50 42,7-74 för > 115 1,80 = 1,40 Dock max 11,70 45 α < 90 1 st Ø12 3,36 = 4,70 = 1,80 = F 60 f u,k 400 N/mm 2 = 0,80 = F Virksbrdd 90 mm 1 st Ø12 f u,k 800 N/mm2 4, för α < 45 1 st Ø12 f u,k 800 N/mm 2 = 6,20 = 1,00 42,7 för > ,80 = 1,40 Dock max 11,70 45 α < 90 1 st Ø12 6,71 = 9,50 = 1,80 = F 60 f u,k 800 N/mm 2 = 1,50 = F För samtliga tabllvärdn gällr rätlinjig intrpolring för virksbrddr mllan 45 och 90 mm. VINKELBESLAG

212 Tabll 23. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till båd btong och virksdl. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag , och Plåttjocklk 3 mm Vinkl α F R1d = F R3d F R4d F R5d Virksbrdd 45 mm 3 st Ø12 f u,k 400 N/mm 2 0 α < α < 90 6,58 = 9,30 = 1,50 7,71 = 10,90 = 1,60 1,80 = 1,40 = 1, ,7-74 för 115 för > 115 Dock max 11,70 F = 60 F = 1151 för F = 121 för 40 < F = 42,7 för > = F 17 = F = F Virksbrdd 90 mm 3 st Ø12 f u,k 800 N/mm2 0 α < 90 12,80 = 14,62 = 2,00 1,80 = 1,40 = 1, ,7-74 för 115 för > 115 Dock max 11,70 F = 60 F = 1151 för F = 121 för 40 < F = 42,7 för > = F 17 = F = F För samtliga tabllvärdn gällr rätlinjig intrpolring för virksbrddr mllan 45 och 90 mm. 212 VINKELBESLAG 444

213 Tabll 24. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till båd btong och virksdl. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag , och Plåttjocklk 4 mm Vinkl α F R1d = F R3d F R4d F R5d Virksbrdd 45 mm 3 st Ø12 f u,k 400 N/mm 2 0 α < α < 90 6,58 = 9,30 = 1,50 7,71 = 10,90 = 1,60 3,19 = 2,51 = 3, ,8-74 för 139 för > 139 Dock max 15,6 F = 60 = F F = 1151 för F = 163 för 46 < F = 75,8 för > = F 17 = F Virksbrdd 90 mm 3 st Ø12 f u,k 800 N/mm2 0 α < α < 90 13,17 = 18,20 = 2,00 17,00 = 19,70 = 2,70 3,19 = 2,51 = 3, ,8-74 för 139 för > 139 Dock max 15,6 F = 60 = F F = 1151 för F = 163 för 46 < F = 75,8 för > = F 17 = F För samtliga tabllvärdn gällr rätlinjig intrpolring för virksbrddr mllan 45 och 90 mm. VINKELBESLAG

214 Tabll 25. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Gällr tabllrna 1 18, spikförband. Kraftriktning Spik/skruv Lastvarightsklass k mod Lastvarightsklass k mod P L M S I P L M S I Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm, F 4 = F 5 Samtliga 0,75 0,88 1,0 1,13 1,37 0,75 0,88 1,0 1,13 1,37 F 2 = F 3, F 5 Samtliga 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 F 4 Samtliga 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm 4,0x40 5,0x35 0,75 0,88 1,0 1,0 1, Övriga 0,75 0,88 1,0 1,10 1, Samtliga ,75 0,88 1,0 1,10 1,10 F 2 = F 3, F 5, F 4 = F 5 Samtliga 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 F 4 Samtliga 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Vinklbslag , , Plåttjocklk 3 mm Vinklbslag , , Plåttjocklk 4 mm 212 VINKELBESLAG 444 3,8x32 0,75 0,88 1,0 1,1 1, Övriga 0,75 0,88 1,0 1,0 1, ,0x ,75 0,88 1,0 1,10 1,10 Övriga ,75 0,88 1,0 1, 0 1,0 F 2 = F 3, F 5, 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 F 4 = F 5 F ,0 1,0 1,0 1, ,0 1,0 1,0 1,0 214 VINKELBESLAG 444

215 Tabll 26. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Gällr tabllrna 19 24, bultförband. Kraftriktning Vinkl α Virksbrdd Lastvarightsklass k mod P L M S I Vinklbslag , , , , och 4 mm, F 4 = F 5 0 α < 90 Samtliga 0,75 0,88 1,0 1,13 1,37 F 2 = F 3 0 α < 90 Samtliga 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 F 4 0 α < 90 Samtliga 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Vinklbslag , , , , och 4 mm, F 4 = F 5 0 α < mm 0,75 0,88 1,0 1,13 1,30, F 4 = F 5 0 α < 90 > 45 mm 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3, F 5 0 α < 90 Samtliga 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 F 4 0 α < 90 Samtliga 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 VINKELBESLAG VINKELBESLAG

216 VINKELBESLAG P1 OCH P2 ETA 10/0382 Vinklbslag P1 och P2 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong (figur 4). Bslagt kan ävn användas som kryssförbindning i trä (figur 2). Bslagt är tillvrkat av 2,5 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 10,2 llr 12 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. P1 P2 Figur 1. Måttskiss för vinklbslag P1 och P2. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 216 VINKELBESLAG P1 & P2

217 KRAFTRIKTNINGAR; KRYSSFÖRBAND I TRÄ b f A A F 2 F 3 a F 2 F 3 A F 2 F 3 B B B Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBAND I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. P1 och P2 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för 0 O α 90 O Figur 3. Spikmönstr vid förbindls mllan träkonstruktionr. VINKELBESLAG P1 & P2 217

218 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä för vinklbslag P1 och P2 vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag P1 och P2 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 90 O 40x40 1,50 2,24 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag P1 och P2 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 90 O 40x40 0,45 1,12 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG b f F 2 F 3 a F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 4. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. 218 VINKELBESLAG P1 & P2

219 SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. P1 P2 Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α 90 O 0 O α 90 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband för vinklbslag P1 angs i tabll 4 (två bslag pr förband) och tabll 5 (tt bslag pr förband). Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband för vinklbslag P2 angs i tabll 6 (två bslag pr förband) och tabll 7 (tt bslag pr förband). Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 8 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 8 llr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag P1 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 90 O 4,0x40 3,49 = 0,38 = 2,22 1,55 = 0,78 = 0,92 VINKELBESLAG P1 & P2 219

220 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag P1 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 90 O 4,0x40 1,05 = 0,23 = 1,33 0,78 = 0,78 = 0,92 Tabll 6. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag P2 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 90 O 4,0x40 2,00 = 0,40 = 2,04 1,02 = 0,51 = 0,92 Tabll 7. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vinklbslag P2 Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spik F R1d = F R3d 0 O α 90 O 4,0x40 0,60 = 0,24 = 1,23 0,51 = 0,51 = 0,92 Tabll 8. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,87 1,0 1,0 1,0 F 2 = F 3 0,77 0,89 1,0 1,10 1, VINKELBESLAG P1 & P2

221 BETONGVINKLAR Btongvinklar används vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong. Bslagt är tillvrkat av 6,0 ± 0,13 mm rspktiv 8,0 ± 0,13 varmgalvanisrad stålplåt (Z350). Bslagt har 14 mm hål för montring md bult. Mot btongn montras t x xpandrbult md diamtrn 12 mm. Btongvinkl typ A har tt slutt avlångt hål och typ B har tt öppt avlångt hål, s figur 1. Bslagt kan användas vid klimatklass 1, 2 och 3. Typ A Typ B Btongvinkl Typ T (mm) H (mm) L (m) B (m) 6x75x75x60 A A x100x75x60 A A x150x75x60 A A x75x75x60 B B x100x75x60 B B x150x75x60 B B Figur 1. Måttskiss för btongvinklar. BETONGVINKLAR 221

222 MONTERING OCH KRAFTRIKTNING Btongvinklar montras alltid md två vinklbslag pr förband. Kraftn angripr nligt figur 2. Värdna i tabll 2 och 3 förutsättr att träkonstruktionn montras md n gnomgånd bult md diamtr 12 mm. Värdna i tabllrna förutsättr att bultmatrialts sträckgräns f u,k 400 MPa. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. Gnomgånd bult M12 Figur 2. Montring och kraftriktning. Dt förutsätts att bultns sträckgräns f u,k 400 MPa. Eftrsom bulthåln är avlånga avgörs bärförmågan av var bultarna är placrad. Figur 3 visar bultns placring vid bultplacring typ 1 och typ 2. Typ A Typ B Typ A Bultplacring typ 1 Bultplacring typ 2 Figur 3. Bultplacring. 222 BETONGVINKLAR

223 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid typ A angs i tabll 1 och typ B i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. För btongvinklarna 6x75x75x60 B och 6x75x75x60 A saknas dimnsionrand värdn då bultns avstånd till ändträ int uppfyllr kravn nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.5. Tabllrnas värdn gällr vid klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 skall tabllrnas värdn multiplicras md 0,80. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. är dragkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. BETONGVINKEL TYP A, TVÅ BESLAG PER FÖRBAND Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn för btongvinkl typ A vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 ska tabllns värdn multiplicras md 0,80. Bultplacring typ 1 Bultplacring typ 2 Btongvinkl Virksbrdd 45 mm F R1d Virksbrdd 90 mm F R1d Virksbrdd 45 mm 6x100x75x60 9,60 = 4,80 10,80 = 5,40 4,91 = 2,45 8x150x75x60 9,60 = 4,80 10,80 = 5,40 8,73 = 4,36 BETONGVINKEL TYP B, TVÅ BESLAG PER FÖRBAND Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn för btongvinkl typ B vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 ska tabllns värdn multiplicras md 0,80. Bultplacring typ 1 Btongvinkl 6x100x75x60 8x150x75x60 F R1d Virksbrdd 45 mm 4,50 = 2,25 8,00 = 4,0 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 BETONGVINKLAR 223

224 HD-VINKEL 436 ETA 09/0316 HD-vinkl 436 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong. Bslagt är framförallt användbar vid stora lyftkraftr. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt md stålkvalitt S350GD. Bslagt har 5 mm hål för montring md ankarspik (d = 4 mm) llr ankarskruv (d = 4,8 mm). Bslagt har 13 mm hål för montring md gnomgånd bult (diamtr 12 mm). Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för HD-vinkl HD-VINKEL 436

225 KRAFTRIKTNINGAR F 2 F 3 a b f F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid bultinfästning Vid två bslag pr förband får int spikarna llr skruvarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. I dimnsionringstabllrna finns värdn angivna för båd korta och längr ankarspik och ankarskruv. SPIKMÖNSTER För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Spikmönstr 1 b Spikmönstr för α = 90 O. Figur 3. Spikmönstr 1. Ankarspik llr ankarskruv där α = 90 O. Då spikarna övrlappar varandra gällr minsta virksbrdd, b, nligt tabll 1 och 2. HD-VINKEL

226 Spikmönstr 2 b Spikmönstr för 0 α 90 O Figur 4. Spikmönstr 2. Ankarspik llr ankarskruv där 0 α 90 O. Vid två bslag pr förband ska spikarna montras förskjutna så d int övrlappar varandra. Spikmönstr 3 b Spikmönstr för α = 90 O Figur 5. Spikmönstr 3. Bultförband gnom trädln där α = 90 O. 226 HD-VINKEL 436

227 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för spikmönstr 1, 2 llr 3 vid två bslag pr förband angs i tabll 1 och vid tt bslag pr förband i tabll 2. Värdna i tabll 1 och 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 1 och 2 förutsättr att ankarspik llr ankarskruv används som uppfyllr d karaktristiska värdn som angs i dt inldand kapitlt bräkningsförutsättningar. Värdna i tabll 2 (tt bslag pr förband) förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Om trädln int är stagad ska värdna i tabll 2 multiplicras md faktorn 0,6. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 llr 12 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spikmönstr Spik, skruv llr bult Vinkl α Minsta virksbrdd b F R1d = F R3d ,8x32 α = 90 O 45 mm 10,00 = 7, ,0x35 α = 90 O 48 mm 11,40 = 7, ,0x ,0x60 α = 90 O α = 90 O 53 mm 73 mm 13,00 = 8,64 18,20 = 11,24 6,46 = 1,87 = 3, ,0x32 α = 90 O 45 mm 16,40 = 10, ,0x35 α = 90 O 48 mm 18,20 = 11, ,0x35 0 α 90 O 45 mm 10,40 = 7, ,0x ,0x50 0 α 90 O 45 mm 0 α 90 O 48 mm 11,00 = 7,64 12,60 = 8,44 5,52 = 1,87 = 2,76 3 Bultar 2 st Ø12 α = 90 O 45 mm 18,20 = 11,24 6,46 = 1,87 = 3,23 HD-VINKEL

228 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Trädln är stagad i horisontalld. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Spikmönstr Spik, skruv llr bult Vinkl α Minsta virksbrdd b F R1d = F R3d 12 3,8x32 α = 90 O 45 mm 5,00 = 7, ,0x ,0x ,0x60 α = 90 O α = 90 O α = 90 O 45 mm 45 mm 57 mm 5,70 = 7,84 6,50 = 8,64 9,10 = 11,24 3,23 = 1,87 = 3, ,0x32 α = 90 O 45 mm 8,20 = 10, ,0x35 α = 90 O 45 mm 9,10 = 11, ,0x35 6 5,0x40 6 5,0x50 0 α 90 O 45 mm 0 α 90 O 45 mm 0 α 90 O 47 mm 5,20 = 7,34 5,50 = 7,64 6,30 = 8,44 2,76 = 1,87 = 2,76 3 Bultar 2 st Ø 12 α = 90 O 45 mm 7,68 = 9,49 3,23 = 1,87 = 3,23 Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Typ av förbindar Lastvarightsklass k mod P L M S I spikmönstr 1 4,0x60 5,0x32 0,83 0,92 1,0 1,0 1,0 5,0x35 spikmönstr 3 Bultar 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 Övriga 0,83 0,92 1,0 1,08 1,20 F 2 = F 3 Spikmönstr 1 och 3 F 2 = F 3 Spikmönstr 2 Alla 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Alla 0,75 0,88 1,0 1,09 1,14 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 228 HD-VINKEL 436

229 VINKELBESLAG 440 MED FÖRSTÄRKNINGSBRICKA Vinklbslag 440 montras alltid md förstärkningsbricka och används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong (figur 2). Bslagt har stor lastkapacitt vid lastriktning. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt md stålkvalitt S 350 GD, varmförzinkad Z275 nligt SS-EN 10326:2004. Bslagt har 5 mm hål för montring md ankarspik llr ankarskruv och 17,5 mm hål för montring av bult. Förstärkningsbrickan har stålkvalitt S235JR och har samma varmförzinkning som vinklbslagt. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Förstärkningsbricka Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 440 och tillhörand förstärkningsbricka VINKELBESLAG 440 MED FÖRSTÄRKNINGSBRICKA 229

230 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG F 2 F 3 a F 2 F 3 F 2 F 3 Angr fibrriktning α = 0 O α = 90 O Figur 2. Kraftriktningar vid bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdln. Om man användr tt vinklbslag pr förband och dssa placras i zig-zag i förhålland till åsn blir f = 0, s figur VINKELBESLAG 440 MED FÖRSTÄRKNINGSBRICKA

231 SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultn placras nligt aktullt spikmönstr. Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Virksdl Btong α = 0 O α = 90 O α = 0 O α = 90 O Figur 3. Spikmönstr 1 (ankarspik llr ankarskruv) och spikmönstr 2 (gnomgånd skruv gnom trädln), md förstärkningsbricka VINKELBESLAG 440 MED FÖRSTÄRKNINGSBRICKA 231

232 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING Vinklbslag 440 montras alltid i kombination md förstärkningsbricka, , och har stor kapacitt vid lyftkraft. Dimnsionrand bärförmåga vid spikmönstr 1 angs i tabll 1, två bslag pr förband, och i tabll 2, tt bslag pr förband. Dimnsionrand bärförmåga vid spikmönstr 2 angs i tabll 3, två bslag pr förband, och i tabll 4, tt bslag pr förband. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 5 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdna i tabll 2 och 4, kraftriktning, förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Om trädln int är stagad ska värdna i tabllrna, för kraftriktning, multiplicras md faktorn 0,6. Förstärkningsbricka har måttn 75x60x12 och har tt hål md diamtr 18 mm. Värdna i tabll 1 och 2 gällr för ankarspik 4,0x40 llr ankarskruv 5,0x35. Om ankarspik 3,8x32 används ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,70. Om ankarspik 4,0x35 llr ankarskruv 5,0x32 används ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong ska bult md diamtr 16 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrand bärförmåga F Rd. 232 VINKELBESLAG 440 MED FÖRSTÄRKNINGSBRICKA

233 Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Md förstärkningsbricka Spikmönstr 1. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) α = 0 O (balk) α = 90 O (stolp) Spik/skruv F R1d = F R3d ,51 4,23 4,0x40 = 24,20 = 2,11 5,0x35 = 1, ,67 4,23 4,0x40 = 22,85 = 2,11 5,0x35 = 1,83 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Md förstärkningsbricka Spikmönstr 1. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) α = 0 O (balk) α = 90 O (stolp) Spik/skruv F R1d = F R3d 18 16,26 2,11 4,0x40 = 24,20 = 2,11 5,0x35 = 1, ,33 2,11 4,0x40 = 22,85 = 2,11 5,0x35 = 1,83 Värdna i tabll 2, kraftriktning, förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Md förstärkningsbricka Spikmönstr 2. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). α = 0 O (balk) α = 90 O (stolp) Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Skruv Minsta virksbrdd 5 st M st M mm 70 mm 45 mm 70 mm F R1d 27,43 = 20,44 32,51 = 24,23 24,73 = 18,43 30,67 = 22,85 = F R3d 4,23 = 2,11 = 1,83 4,23 = 2,11 = 1,83 4,23 = 2,11 = 1,83 4,23 = 2,11 = 1,83 VINKELBESLAG 440 MED FÖRSTÄRKNINGSBRICKA 233

234 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Md förstärkningsbricka Spikmönstr 2. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). α = 0 O (balk) α = 90 O (stolp) Skruv 5 st M st M Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Minsta virksbrdd 45 mm 70 mm 45 mm 70 mm F R1d 10,97 = 16,35 16,26 = 24,23 9,89 = 14,74 15,39 = 22,93 = F R3d 2,11 = 2,11 = 1,83 2,11 = 2,11 = 1,83 2,11 = 2,11 = 1,83 2,11 = 2,11 = 1,83 Värdna i tabll 4, kraftriktning, förutsättr att trädln är stagad i horisontalld, s inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Tabll 5. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod Kraftriktning P L M S I, spikmönstr 1 α = 0 (balk) 0,79 0,97 1,0 1,0 1,0, spikmönstr 1 α = 90 (stolp) 0,73 0,87 1,0 1,06 1,06 F 2 = F 3 Spikmönstr 1 och 2, spikmönstr 2 Virksbrdd 45 mm, spikmönstr 2 Virksbrdd 70 mm 0,78 0,90 1,0 1,0 1,0 0,75 0,88 1,0 1,13 1,19 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 234 VINKELBESLAG 440 MED FÖRSTÄRKNINGSBRICKA

235 VINKELBESLAG 445 ETA 09/0316 Vinklbslag 445 används huvudsaklign vid bultinfästning mllan träkonstruktionr och btong och som kryssförbindning mllan trädlar. Bslagt har stor lastkapacitt vid båd lastriktning och F 2 = F 3. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik llr ankarskruv. Bslagt har 11 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för vinklbslag 445. VINKELBESLAG

236 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F E1d F E2d F E3d 1 F R1d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid dt övr villkort är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. Vid dt undr är antingn kraftn F 4 llr F 5 lika md noll. KRAFTRIKTNINGAR, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ A A α B B Angr fibrriktning Figur 2. Kraftriktningar vid kryssförbindning i trä. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. 236 VINKELBESLAG 445

237 SPIKMÖNSTER, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Virksdl A Virksdl B Spikmönstr för Spikmönstr för 0 O α < 45 O 45 O α 90 O Figur 3. Spikmönstr vid kryssförbindning i trä. VINKELBESLAG

238 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, KRYSSFÖRBINDNING I TRÄ För lastriktning och = F 2 angs dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä vid två bslag pr förband i tabll 1 och 2 och vid tt bslag pr förband i tabll 3 och 4. Tabll 5 och 6 angr dimnsionrand bärförmåga för lastriktning F 4, F 5 och F 4 = F 5. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 7 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabllrna angs dimnsionrand bärförmåga för ankarspik 3,8x32, 4,0x35, 4,0x40 och 4,0x60 samt ankarskruv 5,0x32, 5,0x35, 5,0x40 och 5,0x50. I tabll 1 och 3 angs dimnsionrand bärförmåga då båd horisontll och vrtikal skänkl montras md samma spik- llr skruvlängd. I tabll 2 och 4 angs dimnsionrand bärförmåga då dn korta ankarspikn, 3,8x32, llr dn korta ankarskruvn, 5,0x32, montras vid dn vrtikala skänkln. Gnom att kombinra olika spik- llr skruvlängdr i horisontll- rsp. vrtikal skänkl kan högsta möjliga bärförmåga uppnås utan att spikarna llr skruvarna övrlappar varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Samma spikllr skruvlängdr i horisontll- och vrtikal skänkl. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vinkl α Spik/skruv hor. skänkl Spik/skruv vrt. skänkl F R1d = F R3d 17 3,8x ,8x32 4,29 10, ,0x ,0x35 5,37 13, ,0x ,0x40 6,78 14,53 0 α < 45 O 17 4,0x ,0x ,0x ,0x32 11,76 15,81 10,55 13, ,0x ,0x35 12,31 14, ,0x ,0x40 14,95 15, ,0x ,0x50 19,34 16, ,8x ,8x32 4,21 8, ,0x ,0x35 5,27 11, ,0x ,0x40 6,65 12,70 45 α 90 O 17 4,0x ,0x ,0x ,0x32 11,76 14,50 10,55 12, ,0x ,0x35 12,31 13, ,0x ,0x40 14,95 14, ,0x ,0x50 19,34 15, VINKELBESLAG 445

239 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Kort ankarspik, 3,8x32, llr kort ankarskruv, 5,0x32, montras till vrtikal skänkl. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vinkl α Spik/skruv hor. skänkl Spik/skruv vrt. skänkl F R1d = F R3d 17 3,8x32 4,29 10, ,0x ,0x ,8x32 5,37 11,37 6,78 11,98 0 α < 45 O 17 4,0x ,0x32 11,30 13,42 10,55 13, ,0x ,0x ,0x32 12,31 14,10 14,95 14, ,0x50 19,34 16, ,8x32 4,21 8, ,0x ,0x ,8x32 5,27 9,52 6,65 10,12 45 α 90 O 17 4,0x ,0x32 11,30 11,84 10,55 12, ,0x ,0x ,0x32 12,31 12,91 14,95 13, ,0x50 19,34 14,88 VINKELBESLAG

240 Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Samma spikllr skruvlängdr i horisontll- och vrtikal skänkl. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vinkl α Spik/skruv hor. skänkl Spik/skruv vrt. skänkl F R1d = F R3d 17 3,8x ,8x32 1,29 5, ,0x ,0x35 1,61 6, ,0x ,0x40 2,03 7,27 0 α < 45 O 17 4,0x ,0x ,0x ,0x32 3,53 7,91 3,16 6, ,0x ,0x35 3,69 7, ,0x ,0x40 4,48 7, ,0x ,0x50 5,80 8, ,8x ,8x32 1,26 4, ,0x ,0x35 1,58 5, ,0x ,0x40 2,00 6,35 45 α 90 O 17 4,0x ,0x ,0x ,0x32 3,53 7,25 3,16 6, ,0x ,0x35 3,69 6, ,0x ,0x40 4,48 7, ,0x ,0x50 5,80 7, VINKELBESLAG 445

241 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Kort ankarspik, 3,8x32, llr kort ankarskruv, 5,0x32, montras till vrtikal skänkl. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vinkl α Spik/skruv hor. skänkl Spik/skruv vrt. skänkl F R1d = F R3d 17 3,8x32 1,29 5, ,0x ,0x ,8x32 1,61 5,69 2,03 5,99 0 α < 45 O 17 4,0x ,0x32 3,39 6,71 3,16 6, ,0x ,0x ,0x32 3,69 7,05 4,48 7, ,0x50 5,80 8, ,8x32 1,26 4, ,0x ,0x ,8x32 1,58 4,76 2,00 5,06 45 α 90 O 17 4,0x ,0x32 3,39 5,92 3,16 6, ,0x ,0x ,0x32 3,69 6,46 4,48 6, ,0x50 5,80 7,44 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Lastriktning F R4d = F R5d. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vinkl α Spik hor. skänkl Spik vrt. skänkl F R4d = F R5d 0 α < 45 O 17 4,0x40 llr 5,0x ,0x60 llr 5,0x ,0x40 llr 5,0x ,0x60 llr 5,0x40 Dn minsta av 3,39(85 + b) 13,91 Dn minsta av 5,88(55 + b) 15,08 45 α 90 O 17 4,0x40 llr 5,0x ,0x60 llr 5,0x ,0x40 llr 5,0x ,0x60 llr 5,0x40 Dn minsta av 3,32(86 + b) 13,91 Dn minsta av 5,88(55 + b) 15,08 VINKELBESLAG

242 Tabll 6. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid tt bslag pr förband. Lastriktning F R4d och F R5d. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vinkl α Spik/skruv hor. skänkl Spik vrt. skänkl F R1d = F R3d 0 α < 45 O 17 4,0x40 llr 5,0x ,0x40 llr 5,0x35 13,84 för för 15 < < för 61 för 61 < < ,0x60 llr 5,0x ,0x60 llr 5,0x40 16,39 för för 14 < < för 43 för 43 < < α 90 O 17 4,0x40 llr 5,0x ,0x60 llr 5,0x40 13,84 för för 15 < < för 73 för 73 < < ,0x60 llr 5,0x ,0x60 llr 5,0x40 16,39 för för 14 < < för 61 för 61 < < Tabll 7. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,30 F 2 = F 3 0,75 0,88 1,0 1,12 1,37 F 4 = F 5 0,79 0,92 1,0 1,06 1,14 F 4 och F 5 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 242 VINKELBESLAG 445

243 KRAFTRIKTNINGAR, BULTINFÄSTNING TILL BETONG α Angr fibrriktning Dubblt bslag Enklt bslag Figur 4. Kraftriktningar bultinfästning till btong. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Kraftrna angripr nligt figur 4, där angripr mitt i virksdln. SPIKMÖNSTER, BULTINFÄSTNING TILL BETONG För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna och bultarna placras nligt aktullt spikmönstr. Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Virksdl A Btong Spikmönstr 1 vid Spikmönstr 1 vid Spikmönstr 2 vid 0 O α < 45 O 45 O α 90 O 0 O α 90 O Figur 5. Spikmönstr vid bultinfästning till btong. VINKELBESLAG

244 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA, BULTINFÄSTNING TILL BETONG Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid två bslag pr förband angs i tabll 8, 9, 10 och 11. Dimnsionrand bärförmåga vid bultförband vid tt bslag pr förband angs i tabll 12, 13, 14 och 15. I tabll 8, 9, 12 och 13 angs dimnsionrand bärförmåga för spikmönstr 1 och i tabll 10, 11, 14 och 15 angs dimnsionrand bärförmåga för spikmönstr 2. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 16 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. I tabllrna angs dimnsionrand bärförmåga för ankarspik 3,8x32, 4,0x35, 4,0x40 och 4,0x60 samt ankarskruv 5,0x32, 5,0x35 och 5,0x40. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. 244 VINKELBESLAG 445

245 Tabll 8. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Spikmönstr 1. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Spikmönstr Vinkl α Spik/skruv Bult F R1d = F R3d 1 0 α < 45 O 1 45 α 90 O 24 3,8x ,0x ,0x ,0x ,0x ,0x ,0x ,8x ,0x ,0x ,0x ,0x ,0x ,0x40 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 4 Ø10 19,20 = 5,33 = 1,25 23,00 = 6,28 = 1,65 26,00 = 7,03 = 1,95 30,60 = 8,18 = 2,45 17,60 = 4,93 = 0,95 20,40 = 5,63 = 1,20 23,60 = 6,43 = 1,50 30,60 = 8,18 = 2,20 28,60 = 7,68 = 2,00 30,60 = 8,18 = 2,20 11,12 = 0,77 = 2,94 14,15 = 0,77 = 3,75 15,63 = 0,77 = 4,14 16,91 = 0,77 = 4,48 14,45 = 0,77 = 3,83 15,29 = 0,77 = 4,05 16,14 = 0,77 = 4,28 8,62 = 0,77 = 2,30 10,99 = 0,77 = 2,91 12,12 = 0,77 = 3,21 13,10 = 0,77 = 3,47 11,22 = 0,77 = 2,97 11,86 = 0,77 = 3,14 12,51 = 0,77 = 3,31 VINKELBESLAG

246 Tabll 9. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Spikmönstr 1. Två bslag pr förband. Lastriktning F R4d = F R5d. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Spikmönstr Vinkl α Spik/skruv Bult F R4d = F R5d 0 α < 45 O 24 40x40 llr 5,0x35 13 (32 + b) 4 Ø10 F= Dock max 20,0 = F/4 = 7,03 kn ,0x60 llr 5,0x40 4 Ø10 F= 15,3 (31 + b) Dock max 20,0 = F/4 = 8,18 kn 45 α 90 O 21 4,0x40 llr 5,0x ,0x60 llr 5,0x40 4 Ø10 F= 11,8 (33 + b) Dock max 20,0 = F/4 = 6,43 kn 15,3 (31 + b) 4 Ø10 F= Dock max 20,0 = F/4 = 8,18 kn Tabll 10. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Spikmönstr 2. Två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Spikmönstr Vinkl α Spik/skruv Bult F R1d = F R3d 11 3,8x32 1 Ø10 4,00 = 3,58 = 1, ,0x35 1 Ø10 4,70 = 3,93 = 2, α 90 O 11 4,0x ,0x60 1 Ø10 1 Ø10 5,60 = 4,38 = 2,80 1,44 = 1,31 = 0, ,0x ,0x35 1 Ø10 1 Ø10 6,70 = 4,93 = 3, ,0x40 1 Ø VINKELBESLAG 445

247 Tabll 11. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Spikmönstr 2. Två bslag pr förband. Lastriktning F R4d = F R5d. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Spikmönstr Vinkl α Spik/skruv Bult F R4d = F R5d 2 0 α 90 O 11 4,0x40 llr 5,0x35 1 Ø10 2,80 (62+b) F = Dock max 7,50 = F = 4,38 kn 11 4,0x60 llr 5,0x40 1 Ø10 3,35 (56+b) F = Dock max 7,50 = F = 4,93 kn Tabll 12. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Spikmönstr 1. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Spikmönstr Vinkl α Spik/skruv Bult F R1d = F R3d 1 0 α < 45 O 1 45 α 90 O 24 3,8x32 4 Ø ,0x35 4 Ø ,0x40 4 Ø ,0x60 4 Ø ,0x32 4 Ø ,0x35 4 Ø ,0x40 4 Ø ,8x32 4 Ø ,0x35 4 Ø ,0x40 4 Ø ,0x60 4 Ø ,0x32 4 Ø ,0x35 4 Ø ,0x40 4 Ø10 5,76 = 3,20 = 0,75 6,90 = 3,77 = 0,99 7,80 = 4,22 = 1,17 9,18 = 4,91 = 1,47 5,28 = 2,96 = 0,57 6,12 = 3,38 = 0,72 7,08 = 3,86 = 0,90 9,18 = 4,91 = 1,32 8,58 = 4,61 = 1,20 9,18 = 4,91 = 1,32 5,56 = 0,77 = 2,94 7,08 = 0,77 = 3,75 7,82 = 0,77 = 4,14 8,46 = 0,77 = 4,48 7,23 = 0,77 = 3,83 7,65 = 0,77 = 4,05 8,07 = 0,77 = 4,28 4,34 = 0,77 = 2,30 5,50 = 0,77 = 2,91 6,06 = 0,77 = 3,21 6,55 = 0,77 = 3,47 5,61 = 0,77 = 2,97 5,93 = 0,77 = 3,14 6,26 = 0,77 = 3,31 VINKELBESLAG

248 Tabll 13. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Spikmönstr 1. Ett bslag pr förband. Lastriktning F R4d och F R5d. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Spikmönstr Vinkl α Spik/skruv Bult F R4d F R5d 288 F= för < ,0x40 llr 5,0x35 1 Ø F= för 38 < < F= Dn minsta av = F/4 1 0 α < 45 O 11 4,0x60 llr 5,0x40 1 Ø10 96 F = F = 20 = F/4 = 0,53kN = 0,64 kn 528 F= för < F= för 24 < < F= = F/4 = 0,64 kn 229 F= för < α 90 O 11 4,0x40 llr 5,0x35 1 Ø10 Dn minsta av 96 F = F = 20 = F/4 = 0,53kN 127 F= för 47 < < F= = F/4 = 0,64 kn 420 F= för < ,0x60 llr 5,0x40 1 Ø F= för 31 < < F= = F/4 = 0,64 kn 248 VINKELBESLAG 445

249 Tabll 14. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Spikmönstr 2. Ett bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Spikmönstr Vinkl α Spik/skruv Bult F R1d = F R3d 2 0 α 90 O 11 3,8x ,0x ,0x ,0x60 1 Ø10 1 Ø10 1 Ø10 1 Ø10 1,20 = 2,15 = 1,08 1,41 = 2,36 = 1,32 1,68 = 2,63 = 1,68 0,72 = 1,31 = 0, ,0x ,0x ,0x40 1 Ø10 1 Ø10 1 Ø10 2,01 = 2,96 = 2,10 Tabll 15. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid bultinfästning till btong. Spikmönstr 2. Ett bslag pr förband. Lastriktning F R4d och F R5d. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Spikmönstr Vinkl α Spik/skruv Bult F R4d F R5d 2 0 α 90 O 11 4,0x40 llr 5,0x35 1 Ø10 Dn minsta av 47 F = F = 7,5 = F = 1,58 kn 173 F = för < F = för 59 < < F = = F = 1,73 kn 11 4,0x60 llr 5,0x40 1 Ø F = för < F = för 41 < < F = = F = 1,73 kn Tabll 16. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I Samtliga 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 VINKELBESLAG

250 SPIKPLÅTSVINKLAR ETA 09/0316 Spikplåtsvinklar används huvudsaklign som kryssförbindning i trä t x mllan takstol och hammarband llr vid förankring av takåsar till bärand bjälkar. Bslagt kan ävn användas vid förbindning mllan t x väggrgl och syll. Spikplåtsvinkar kan bställas md plåttjocklk 2,5 mm llr 2,0 mm och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Artiklnummr som inlds md 552 har plåttjocklk 2,0 mm och övriga har plåttjocklk 2,5 mm. Md avsnd på fibrriktningn hos virkt indlas förbandn i två typr, förband typ 1 och förband typ 2, s figur 1. Förband typ 1 Förband typ 2 Figur 1. Förband typ 1 och 2 KRAFTRIKTNINGAR Förband typ 1 Förband typ 2 A F 2 F 3 A F 2 F 3 α = 0 O B α = 90 O B Figur 2. Kraftriktningar Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl A kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i virksdl A. 250 SPIKPLÅTSVINKLAR

251 SPIKMÖNSTER I anslutning till varj dimnsionringstabll finns aktullt spikmönstr angivt. För att bärförmågan som angs i dimnsionringstabllrna ska uppnås är dt viktigt att spikarna placras nligt aktullt spikmönstr. Skänkl A skall spikas till virksdl A och skänkl B till virksdl B, s figur 1 och 2. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. I villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid kryssförbindning i trä för ankarspik 4,0x40 angs i tabllrna Artiklnummr som inlds md 552 har plåttjocklk 2,0 mm och övriga har plåttjocklk 2,5 mm Tabllrna angr dimnsionrand bärförmåga för båd tt bslag pr förband och två bslag pr förband. Värdna i tabllrna gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabllrna angr dimnsionrand bärförmåga för lastvarightsklass L (k mod = 0,7), M (k mod = 0,8) och S (k mod = 0,9). Om ankarspik 4,0x40 används är dimnsionrand bärförmåga vid lastvarightsklass P, L, M och S samma oavstt plåttjocklk 2,0 mm llr 2,5 mm. Vid lastvarightsklass P (k mod = 0,6) skall tabllrnas värd för lastvarightsklass M multiplicras md 0,75. Vid lastvarightsklass I (k mod = 1,1) skall tabllrnas värd för lastvarightsklass M multiplicras md 1,38 vid plåttjocklk 2,5 mm och md 1,24 vid plåttjocklk 2,0 mm. Vid plåttjocklk 2,5 mm blir dimnsionrand bärförmåga högr vid kraftritning om ankarskruv rsättr ankarspik 4,0x40. Då ankarskruv 5,0x35 används kan tabllrnas värdn för kraftriktning multiplicras md värdt 1,72. Vid kraftriktning F 2 = F 3 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,98. Då ankarskruv 5,0x32 används kan tabllrnas värdn för kraftriktning multiplicras md värdt 1,64. Vid kraftriktning F 2 = F 3 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,92. SPIKPLÅTSVINKLAR 251

252 FÖRBAND TYP 1 Spikplåtsvinkl och Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,39 0,45 0,51 1,31 1,50 1,68 = F R3d 1,41 1,61 1,82 2,83 3,23 3,63 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl och Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,39 0,45 0,51 1,31 1,50 1,68 = F R3d 1,92 2,19 2,47 3,84 4,39 4,93 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl och Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,59 0,67 0,76 1,96 2,24 2,53 = F R3d 3,00 3,42 3,85 5,99 6,85 7,70 Flik A Flik B 252 SPIKPLÅTSVINKLAR

253 Spikplåtsvinkl och Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,41 0,47 0,53 1,38 1,57 1,77 = F R3d 0,87 0,99 1,11 1,73 1,98 2,23 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl och Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,41 0,47 0,53 1,38 1,57 1,77 = F R3d 1,70 1,94 2,19 3,40 3,89 4,37 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl och Tabll 6. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,83 0,94 1,06 2,75 3,14 3,54 = F R3d 2,80 3,20 3,60 5,61 6,41 7,21 Flik A Flik B SPIKPLÅTSVINKLAR 253

254 Spikplåtsvinkl Tabll 7. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Flik A Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,62 0,71 0,80 2,06 2,36 2,65 = F R3d 2,90 3,32 3,73 5,81 6,64 7,47 Flik B Spikplåtsvinkl Tabll 8. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Flik A Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,83 0,94 1,06 2,75 3,14 3,54 = F R3d 3,89 4,45 5,00 7,78 8,90 10,0 Flik B Spikplåtsvinkl Tabll 9. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,64 0,73 0,82 2,12 2,42 2,73 = F R3d 2,02 2,31 2,59 4,03 4,61 5,19 Flik A Flik B 254 SPIKPLÅTSVINKLAR

255 Spikplåtsvinkl Tabll 10. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,85 0,97 1,09 2,83 3,23 3,64 = F R3d 2,67 3,05 3,43 5,34 6,10 6,87 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl Tabll 11. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 1,06 1,21 1,36 3,54 4,04 4,55 = F R3d 4,11 4,70 5,28 8,22 9,39 10,6 Flik A Flik B SPIKPLÅTSVINKLAR 255

256 Spikplåtsvinkl och Tabll 12. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,35 0,40 0,45 1,18 1,35 1,52 = F R3d 1,36 1,55 1,75 2,72 3,11 3,50 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl och Tabll 13. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,59 0,67 0,76 1,96 2,24 2,53 = F R3d 1,77 2,02 2,27 3,53 4,04 4,54 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl Tabll 14. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 1,06 1,21 1,36 3,54 4,04 4,55 = F R3d 4,90 5,60 6,30 9,80 11,2 12,6 Flik A Flik B 256 SPIKPLÅTSVINKLAR

257 FÖRBAND TYP 2 Spikplåtsvinkl och Tabll 15. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,41 0,47 0,53 1,38 1,57 1,77 = F R3d 0,47 0,54 0,61 0,95 1,08 1,22 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl och Tabll 16. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,41 0,47 0,53 1,38 1,57 1,77 = F R3d 0,83 0,95 1,07 1,66 1,90 2,14 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl och Tabll 17. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,83 0,94 1,06 2,75 3,14 3,54 = F R3d 1,51 1,72 1,94 3,01 3,44 3,87 Flik A Flik B SPIKPLÅTSVINKLAR 257

258 Spikplåtsvinkl Tabll 18. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Lastvarightsklass Två bslag Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,62 0,71 0,80 2,06 2,36 2,65 = F R3d 1,91 2,18 2,45 3,82 4,36 4,91 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl Tabll 19. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,83 0,94 1,06 2,75 3,14 3,54 = F R3d 2,63 3,00 3,38 5,25 6,00 6,75 Spikplåtsvinkl Tabll 20. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,64 0,73 0,82 2,12 2,42 2,73 = F R3d 0,97 1,11 1,25 1,94 2,22 2,50 Flik A Flik B 258 SPIKPLÅTSVINKLAR

259 Spikplåtsvinkl Tabll 21. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,85 0,97 1,09 2,83 3,23 3,64 = F R3d 1,58 1,81 2,03 3,16 3,61 4,06 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl Tabll 22. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 1,06 1,21 1,36 3,54 4,04 4,55 = F R3d 2,36 2,69 3,03 4,71 5,39 6,06 Flik A Flik B SPIKPLÅTSVINKLAR 259

260 Spikplåtsvinkl och Tabll 23. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 0,59 0,67 0,76 1,96 2,24 2,53 = F R3d 0,83 0,94 1,06 1,65 1,89 2,12 Flik A Flik B Spikplåtsvinkl Tabll 24. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn md tt llr två bslag pr förband. Lastvarightsklass L, M och S. Ankarspik 4,0x40. Ett bslag Två bslag Lastvarightsklass Lastvarightsklass L M S L M S F R1d 1,06 1,21 1,36 3,54 4,04 4,55 = F R3d 3,41 3,89 4,38 6,81 7,79 8,76 Flik A Flik B 260 SPIKPLÅTSVINKLAR

261 KNAGGE ETA 09/0316 Knaggarna kan t.x. användas vid förbindning mllan takåsar och primärbalkar. I kombination md takåsfäst är bärförmågan stor vid vältand och lyftand kraftr. Knaggarna tillvrkas av 2,0 ± 0,13 mm galvanisrad stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik llr ankarskruv. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. TYP 90 TYP 130 TYP 170 TYP 210 Figur 1. Måttskiss för knagg. KNAGGE 261

262 KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: 2 2 F E1d F R1d F E2d + 1 F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Ovanstånd forml gällr då kraftn vrkar uppåt som sugkraft, s figur 2. Då kraftn är ngativ (vrkar ndåt vinklrätt mot primärbalkn) gällr bärförmågan för kraftn F 2 obrond av kraftn. KRAFTRIKTNINGAR Kraftrna angripr nligt figur 2, där angripr mitt i takåsn. f Takås f Takås F 2 F 2 Primärbalk Primärbalk b MONTERING I primärbalkn ska knaggn spikas md ankarspik 4,0x60 llr skruvas md ankarskruv 5,0x40. I takåsn ska knaggn spikas md ankarspik 4,0x40 llr skruvas md ankarskruv 5,0x35. Takåsfästt ska till båd primärbalk och takås spikas md ankarspik 4,0x40 llr skruvas md ankarskruv 5,0x35. Spikarna i takåsfästna ska placras nligt d spikmönstr som angs i handbokns avsnitt om takåsfästn. Bslagn ska montras så att kantavståndt nligt svnsk standard SS-EN :2004 uppfylls. I tabll 1 angs minsta takåshöjd och minsta brdd för primärbalk för rspktiv bslag. Tabll 1. Minsta takåshöjd och minsta brdd för primärbalk. Knagg Minsta höjd för takås Minsta brdd för primärbalk KNAGGE

263 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA I tabll 2, 4, 6 och 8 angs dimnsionrand bärförmåga vid nbart montring md knagg. I tabll 3, 5, 7, 9 och 10 angs dimnsionrand bärförmåga vid montring md knagg i kombination md dubbla takåsfästn. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 11 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Primärbalkn ska vara av limträ nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 3.3, (GL24h och GL28h nligt EN 1194 llr CE L40c och CE L40s nligt SS-EN 14080). Takåsn kan vara av limträ nligt ovan llr konstruktionsvirk av lägst kvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ), nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 3.2 (EN 338). Om takåsn är av kvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95. Om takåsn är av kvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Om avståndt är störr än knaggns höjd uppstår momnt i takåsn där momntvktorn är parallll md fibrriktningn. Dtta gr upphov till dragspänningar vinklrätt fibrrna, vilkt bör baktas. Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid nbart knagg typ 90. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och f ska angs i mm. Knagg typ 90 utan takåsfäst Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 8 st 4,0x60 8 st 4,0x f för f 90 för 150 Dock max 6,30 8 st 5,0x40 8 st 5,0x f för f 90 för 150 Dock max 6,00 Tabll 3. Dimnsionrawnd bärförmåga F Rd i kn vid knagg typ 90 md dubbla takåsfästn typ 170. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och b ska angs i mm. Knagg typ 90 md dubbla takåsfästn typ 170 Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 8 st 4,0x60 8 st 5,0x40 8 st 4,0x40 8 st 5,0x ,0b 3,68 för 150 ( - 62) Dock max 6, ,0b 4,68 för 150 ( - 62) Dock max 5,75 Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid nbart knagg typ 130. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och f ska angs i mm. Knagg typ 130 utan takåsfäst Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 10 st 4,0x60 10 st 4,0x (f + 105) för f för 175 Dock max 8,16 10 st 5,0x40 10 st 5,0x (f + 105) för f för 175 Dock max 7,88 KNAGGE 263

264 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid knagg typ 130 md dubbla takåsfästn typ 210. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och b ska angs i mm. Knagg typ 130 md dubbla takåsfästn typ 210 Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 10 st 4,0x60 10 st 4,0x40 4, ,28b ( - 87) Dock max 7,50 för st 5,0x40 10 st 5,0x35 5, ,09b ( - 87) Dock max 7,23 för 175 Tabll 6. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid nbart knagg typ 170. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och f ska angs i mm. Knagg typ 170 utan takåsfäst Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 12 st 4,0x60 12 st 4,0x f för f 150 för 200 Dock max 10,12 12 st 5,0x40 12 st 5,0x f för f 150 för 200 Dock max 9,74 Tabll 7. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid knagg typ 170 md dubbla takåsfästn typ 250. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och b ska angs i mm. Knagg typ 170 md dubbla takåsfästn typ 250 Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 12 st 4,0x60 12 st 4,0x40 5, ,23b ( - 105) Dock max 7,62 för st 5,0x40 12 st 5,0x35 6,48 10,0 (b+104) - 13,5 Dock max 9,97 för 200 Tabll 8. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid nbart knagg typ 210. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och f ska angs i mm. Knagg typ 210 utan takåsfäst Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 18 st 4,0x60 18 st 4,0x f för f 200 för 250 Dock max 15,91 18 st 5,0x40 18 st 5,0x f för f för 250 Dock max 15, KNAGGE

265 Tabll 9. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid knagg typ 210 md dubbla takåsfästn typ 290. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och b ska angs i mm. Knagg typ 210 md dubbla takåsfästn typ 290 Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 18 st 4,0x60 18 st 4,0x40 8, ,05b ( - 135) Dock max 14,0 för st 5,0x40 18 st 5,0x35 10, ,68b för 250 ( - 135) Dock max 12,16 Tabll 10. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid knagg typ 210 md dubbla takåsfästn typ 370. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Måttn och b ska angs i mm. Knagg typ 210 md dubbla takåsfästn typ 370 Spik/skruv primärbalk Spik/skruv takås F R1d 18 st 4,0x60 18 st 4,0x40 8,29 16,05 (b + 141) - 68 Dock max 16,29 för st 5,0x40 18 st 5,0x35 10,54 18 (b + 131) - 55 Dock max 15,51 för 250 Tabll 11. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I Ankarspik 0,75 0,88 1,0 1,12 1,12 Ankarskruv 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 KNAGGE 265

266 BETONGANKARE Btongankar gjuts in i btong och kan användas vid infästning av träkonstruktionr t.x. trästolpar. Bslagt är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Bslagt finns md längdn (måttt H) 200, 300, 400, 500 och 600 mm. Figur 1. Måttskiss och montring för btongankar. 266 BETONGANKARE

267 MONTERING Btongankar ska förankras kring tt armringsjärn, s figur 1. För att uppnå dn bärförmåga som angs i tabll 2 ska ingjutningslängdn vara minst 100 mm och btongkvalitt C25/30. Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Vid förband stål mot trä får minsta tillåtna avstånd mllan spikar minskas md 30%. S handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Om flra spikar montras i n rad parallllt md fibrriktningn kan bärförmågan bhöva rducras, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för btongankar bstäms som dt minsta av: Dimnsionrand bärförmåga hos spikförbandt. Dimnsionrand bärförmåga pr ankarspik 4,0x40 vid tvärkraft angs i tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga vid förankring i btong, s tabll 2. Värdna i tabll 1 förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga pr spik vid tvärkraft F v.rd för ankarspik 4,0x40. Klimatklass 1 och 2. F v.rd (kn) Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,80 0,94 1,07 1,20 1,47 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga vid förankring kring armringsjärn i btong C25/30 (kn). Ingjutningslängd 100 mm. Ett bslag pr förband Två bslag pr förband 5,0 10,0 BETONGANKARE 267

268 T-BALKANKARE T-balkankar används t.x. vid infästning av träkonstruktionr till stålbalkar md flänsar. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. 3x160x40 3x180x40 3x200x40 Figur 1. Måttskiss för T-balkankar. 268 T-BALKANKARE

269 MONTERING OCH SPIKMÖNSTER T-balkankar montras alltid md två bslag pr förband. Bslagn placras diagonalt. Kraftn angripr nligt figur 2. Vid montring är dt viktigt att stålbalkns fläns är hlt intryckt i skåran så att bslagt har full anliggning. Tabllns dimnsionrand bärförmåga förutsättr att bslagt spikas nligt aktullt spikmönstr. Figur 2. Montring och spikmönstr 3x160x40 3x180x40 3x200x40 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga vid två bslag pr förband angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr obrond av lastvarightsklass. Vid fyra bslag pr förband kan tabllns dimnsionrand värd multiplicras md 2. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tablln gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabllns värd förutsättr att risk för spräckbrott int förliggr, s handbokns inldand avsnitt bräkningsförutsättningar. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Klimatklass 1 och 2. Lastvarightsklass P, L, M, S och I. T-balkankar Antal spik F R1d 3x160x40 3x180x40 3x200x ,0 T-BALKANKARE 269

270 PROFILANKARE Profilankar används vid infästning av träkonstruktionr till ingjutna ankarsknor. Bslagt är tillvrkat av 3,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Vid montring och bärförmåga för ankarsknor gällr fabrikantns anvisningar. L n Antal hål Figur 1. Måttskiss för profilankar. 270 PROFILANKARE

271 MONTERING OCH KRAFTRIKTNING Profilankar montras alltid md två bslag pr förband. Kraftn angripr nligt figur 2. Spikarna ska fördlas jämnt. Ankarsknan ska montras nligt fabrikantns anvisningar. Figur 2. Montring och kraftriktning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Värdna i tabll 1 angr dimnsionrand bärförmåga vid två bslag pr förband. Värdna i tabll 1 gällr obrond av lastvarightsklass. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Vid bräkning av ankarsknans bärförmåga gällr fabrikantns anvisningar. Värdna i tablln gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabllns värd förutsättr att risk för spräckbrott int förliggr. Hur kontroll av spräckbrott görs visas i handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. Klimatklass 1 och 2. Lastvarightsklass P, L, M, S och I. Antal spik F R1d 3+3 5, , ,5 PROFILANKARE 271

272 GERBERBESLAG ETA 09/0314 Grbrbslag används för skarvning av virk i momntnollpunktn. Bslagt är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för grbrbslag. 272 GERBERBESLAG

273 MONTERING OCH SPIKMÖNSTER Grbrbslag montras alltid md tt bslag på var sida om virkt. Dt spikas först på dn na balkn som sdan montras. Dn andra balkn läggs därftr på plats och spikas i bslagt. Vid spikmönstr 2 spikas samtliga spikhål i dn innrsta och yttrsta spikradn. Grbrbslagts höjd skall anpassas till virkshöjdn så att risk för spräckbrott int förliggr. Skarvn mllan virksdlarna ska vara cntriskt placrad. Spikförbandt skall utförs nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Spikarna får int övrlappa varandra mr än vad som angs i SS-EN :2004, avsnitt Är virksbrddn för litn bör kortar spik användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA I tabll 1 angs dimnsionrand bärförmåga för spikmönstr 1 och 2. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rvd i kn för tvärkraft vid två bslag pr förband. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Ankarspik 4,0x40. Typ H (mm) Antal hål pr bslag Spikmönstr 1 Spikmönstr 2 Totalt antal ankarspik F Rvd (kn) Totalt antal ankarspik F Rvd (kn) x15 4x15 10,05 4x10 5, x18 4x18 13,55 4x12 7, x21 4x21 17,66 4x14 10, x24 4x24 22,26 4x16 13, x27 4x27 27,59 4x18 15, x30 4x30 33,51 4x20 19,70 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 GERBERBESLAG 273

274 BJÄLKSTROPP SS-EN-14545:2008 Bjälkstroppn används t.x. när träbjälkar ska kapas för att lägga in n stålbalk. Bslagt övrför d dragkraftr som vntullt finns i golvbjälkn. Bslagt är tillvrkat av 2,0 ± 0,13 mm stålplåt och har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Bslagts mått är 2x800x40. Figur 1. Måttskiss och användningsområd för bjälkstropp. 274 BJÄLKSTROPP

275 MONTERING OCH KRAFTRIKTNING Bjälkstroppn montras alltid md två bslag pr förband. Kraftn angripr nligt figur 2. Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Stålbalkns brdd bör vara 200 mm. Träbjälkarna ska ha upplag på stålbalkns undrflänsar. Träbjälkarna ska ävn kilas mot stålbalkns övrflänsar. Spikarna ska fördlas jämnt. Spikarna får int övrlappar varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Figur 2. Montring och kraftriktning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA I tabll 1 angs dimnsionrand bärförmåga vid två bslag pr förband. Vid montring används ankarspik 4,0x40. Värdna i tablln förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn vid två bslag pr förband. F R1d Antal spik pr bslag Lastvarightsklass k mod P L M S I 5+5 7,3 8,5 9,7 10,9 13, ,0 14,0 14,0 14,0 14,0 BJÄLKSTROPP 275

276 HÅLPLATTOR OCH HÅLPLÅTSLÄNGDER SS-EN-14545:2008 Hålplattor och hålplåtslängdr används huvudsaklign som skarvplåtar i träkonstruktionr, t x takstolar. Bslagt är tillvrkat av galvanisrad stålplåt där tjocklkn 1,5 och 2,0 mm finns som lagrvara md mått nligt tabll 1 och 2. Ävn hålplattor md tjocklkn 2,5 och 3,0 mm llr md andra mått och gomtri kan lvrras. Tolransn är ± 0,13 mm. Dt har 5 mm hål för montring md ankarspik. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Figur 1. Måttskiss för hålplattor och hålplåtslängdr. Tabll 1. Dimnsionr för hålplåtslängdr. Dim. i mm (t x b x l) 2,0x40x1200 2,0x60x1200 2,0x80x1200 2,0x100x1200 2,0x120x1200 2,0x140x1200 2,0x180x1200 2,0x200x1200 2,0x300x HÅLPLATTOR & HÅLPLÅTSLÄNGDER

277 Tabll 2. Dimnsionr för hålplattor. Hålplatta 1,5 t x b x h (mm) 1,5x60x140 1,5x60x160 1,5x60x180 1,5x60x200 1,5x60x220 1,5x60x300 Hålplatta 2,0 t x b x h (mm) 2,0x40x120 2,0x40x160 2,0x40x200 2,0x40x400 2,0x50x200 Hålplatta 2,0 t x b x h (mm) 2,0x140x260 2,0x140x400 2,0x140x500 2,0x160x400 2,0x160x500 1,5x80x100 1,5x80x140 1,5x80x180 1,5x80x200 1,5x80x220 1,5x80x240 1,5x80x280 1,5x80x300 1,5x80x420 1,5x80x500 1,5x100x200 1,5x100x220 1,5x100x240 1,5x100x300 1,5x120x220 1,5x140x240 1,5x140x260 1,5x140x300 1,5x160x180 1,5x160x220 1,5x160x240 1,5x160x260 2,0x60x140 2,0x60x160 2,0x60x200 2,0x60x240 2,0x60x300 2,0x80x140 2,0x80x160 2,0x80x200 2,0x80x240 2,0x80x300 2,0x100x140 2,0x100x200 2,0x100x240 2,0x100x260 2,0x100x300 2,0x100x400 2,0x100x500 2,0x120x200 2,0x120x220 2,0x120x240 2,0x120x300 2,0x120x400 2,0x120x500 2,0x180x400 2,0x180x500 2,0x200x200 2,0x200x300 2,0x200x400 2,0x300x300 2,0x300x400 1,5x180x180 1,5x200x300 HÅLPLATTOR & HÅLPLÅTSLÄNGDER 277

278 MONTERING OCH SPIKMÖNSTER Figur 2. Minsta spikavstånd för ankarspik (d = 4 mm) nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Vid förband stål mot trä får minsta tillåtna avstånd mllan spikar minskas md 30%. Av figur 2 framgår att spikarna kan sitta tätar när kraftn vrkar vinklrätt mot fibrriktningn. Om flra spikar, n, montras i n rad parallllt md fibrriktningn ska bärförmågan rducras, s svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3, tabll 8.1. Ett ffktivt antal spik, n f, bräknas nligt följand forml (gällr då spikavståndt i fibrriktningn är 10d): n f = n 0,85 I tabll 3 angs vilkn rduktionsfaktor spikns dimnsionrand bärförmåga vid tvärkraft, F v.rd, ska multiplicras md vid olika antal spik, n, längs samma fibrriktning (spikavstånd 10d). Tabll 3. Rduktionsfaktor för spikns dimnsionrand bärförmåga vid tvärkraft, F v.rd, vid olika antal spik, n, längs samma fibrriktning. Rduktionsfaktor (spikavstånd 10d) n ,0 0,90 0,85 0,81 0,79 Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. När n kraft i tt förband vrkar vinklrätt mot fibrriktningn ska risk för spräckbrott kontrollras (SS-EN :2004, avsnitt 8.1.4). S handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. 278 HÅLPLATTOR & HÅLPLÅTSLÄNGDER

279 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Förband md hålplattor används för att övrföra kraftr i plåtns plan. För att undvika xcntrisk blastning är dt lämpligt att använda två plåtar pr förband. Förbandts bärförmåga bstäms som dt minsta av: Dimnsionrand bärförmåga hos spikförbandt. Dimnsionrand bärförmåga pr spik vid tvärkraft angs i tabll 4 och 5. Hänsyn ska tas till att flra spikar kan montras längs samma fibrriktning, s tabll 3 samt handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. Dimnsionrand bärförmåga hos plåtn. Värdna i tabll 4 och 5 förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Vid montring används ankarspik 4,0x40. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA FÖR SPIKEN Dimnsionrand bärförmåga vid tvärkraft F v.rd för ankarspik bror av om plåttjocklkn (t) anss vara tunn llr tjock. För ankarspik 4,0x40 anss plåtn vara tunn för hålplattor då t < 2 mm. I tabll 4 visas dimnsionrand bärförmåga vid tunn plåt och i tabll 5 visas dimnsionrand bärförmåga vid tjock plåt. Tabll 4. Dimnsionrand bärförmåga vid tunn plåt pr spik vid tvärkraft F v.rd för ankarspik 4,0x40. Klimatklass 1 och 2. F v.rd (kn), tunn plåt Spik Lastvarightsklass k mod P L M S I 4,0x40 0,57 0,67 0,76 0,86 1,04 Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga vid tjock plåt pr spik vid tvärkraft F v.rd för ankarspik 4,0x40. Klimatklass 1 och 2. F v.rd (kn), tjock plåt Spik Lastvarightsklass k mod P L M S I 4,0x40 0,80 0,94 1,07 1,20 1,47 HÅLPLATTOR & HÅLPLÅTSLÄNGDER 279

280 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA FÖR PLÅTEN Dimnsionrand bärförmåga F Rd för plåtn bräknas nligt följand uttryck: F Rd = f yd b 0 t f yd = dimnsionrand värd för hållfastht, 250 MPa. b 0 = dimnsionrad brdd för plåtn, bräknas nligt figur 3. t = plåtns tjocklk. b 0 = b-n 5 b 0 = b-n 3,75 Figur 3. Dimnsionrad brdd b 0. n = antal hål i snittt. Dimnsionrand skjuvkapacitt (MPa) för plåtn bräknas nligt följand uttryck: f RVd = 0,5 f yd 280 HÅLPLATTOR & HÅLPLÅTSLÄNGDER

281 HÅLPLATTA SPECIAL SS-EN-14545:2008 Hålplatta spcial används huvudsaklign som skarv- och förstärkningsplåtar där spik llr bult kan användas. Bslagt är tillvrkat av galvinisrad stålplåt md tolransn ± 0,13 mm. Dt har 5 mm hål för montring md ankarspik och 10,2 llr 11 mm hål för montring av bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1 och 2. Dimnsionr för hålplatta spcial angs i tabll 1. Figur 1. Måttskiss för hålplatta spcial. HÅLPLATTA SPECIAL 281

282 Tabll 1. Följand dimnsionr finns för hålplatta spcial. Hålplatta spcial Tjocklk (mm) Brdd (mm) Längd (m) 2,5x35x95 2, ,5x55x135 2, ,0x40x180 3, ,5x65x175 2, ,0x90x205 3, MONTERING Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Vid förband stål mot trä får minsta tillåtna avstånd mllan spikar minskas md 30%. S anvisningar för hålplattor samt dt inldand kapitlt bräkningsförutsättningar. Om flra spikar montras i n rad parallllt md fibrriktningn kan bärförmågan bhöva rducras, s svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3, tabll 8.1. S tabll 3 vid anvisningar för hålplattor samt dt inldand kapitlt bräkningsförutsättningar. Avstånd mllan bultar och avstånd ifrån bult till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.5. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. När n kraft i tt förband vrkar vinklrätt mot fibrriktningn ska risk för spräckbrott kontrollras (SS-EN :2004, avsnitt 8.1.4). S handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Förband md hålplatta spcial används för att övrföra kraftr i plåtns plan. För att undvika xcntrisk blastning är dt lämpligt att använda två plåtar pr förband. Bslagt kan användas vid förband som skall övrföra drag-, tryck- llr tvärkraftr. Förbandts bärförmåga bstäms som dt minsta av: Dimnsionrand bärförmåga hos spik- llr bultförbandt. Dimnsionrand bärförmåga pr spik vid tvärkraft angs i tabll 2 (ankarspik 4,0x40). Dimnsionrand bärförmåga för bult vid tvåskärigt förband angs i tabll 3. Tabll 3 gällr vid lastvarightsklass M. I tabll 4 angs vilkn faktor värdna i tabll 3 ska multiplicras md vid avvikand lastvarightsklass. Dimnsionrand bärförmåga hos plåtn. Värdna i tabll 3 förutsättr att bultmatrialts karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa. Värdna i tabll 2 och 3 förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0, HÅLPLATTA SPECIAL

283 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA FÖR SPIKEN Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga pr spik vid tvärkraft F v.rd för ankarspik 4,0x40. Klimatklass 1 och 2. F v.rd (kn) Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,80 0,94 1,07 1,20 1,47 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA FÖR BULTEN Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga pr bult vid tvärkraft F v.rd för tvåskärigt förband md bultdiamtr 8 mm llr 10 mm. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Klimatklass 1 och 2. Bultns karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa. Bultdiamtr (mm) 8 10 Vinkl mllan kraftoch fibrriktning Virkstjocklk >90 0 4,56 4,56 4, ,64 3,76 3,76 0 6,54 6,74 6, ,36 5,50 5,50 Tabll 4. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA FÖR PLÅTEN Dimnsionrand bärförmåga vid drag llr tryck F Rd för plåtn bräknas nligt följand uttryck: F Rd = f yd b 0 t f yd = dimnsionrand värd för hållfastht, 250 MPa. b 0 = dimnsionrad brdd, s hålplattor. t = plåtns tjocklk. Dimnsionrand skjuvkapacitt (MPa) för plåtn bräknas nligt följand uttryck: f RVd = 0,5 f yd HÅLPLATTA SPECIAL 283

284 HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND SS-EN-14545:2008 HÅLBAND Hålband används vid förankring av träkonstruktionr för vindlast. Kan ävn användas vid upphängning av vntilationstrummor. Hålbandn tillvrkas av galvanisrad stålplåt md mått nligt tabll 1. Hålbandn 1,0 x 20 och 1,5 x 20 kan bockas och vridas på plats mdan 2,0 x 25 främst är avstt att användas som plant bslag. Hålband 1,0x20 och 1,5x20 har 4 mm hål för montring av ankarspik 3,1x40. Hålband 2,0x25 har 5 mm hål för montring av ankarspik 4,0x40. Dt är viktigt att förbandn utförs på tt sådant sätt att förbindningn int slaknar ävn om virkt krympr. Hålbandt ska sträckas rjält och alla virkskantr som bandt bockas övr ska avrundas. Figur 1. Montring av hålband. 284 HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND

285 Tabll 1. Följand dimnsionr finns för hålband. Hålband Tjocklk (mm) Brdd (mm) Längd (m) 1,0x20 1, och 25 1,5x20 1, och 25 2,0x25 2, Figur 2. Måttskiss för hålband. SPÄNNBAND Spännband används för stabilisring av takkonstruktionr. D används ävn som vindkryss i bjälklag och väggar. Spännbandn tillvrkas av galvanisrad stålplåt md mått nligt tabll 2. För att spännbandn ska få avsdd vrkan är dt viktigt att d montras väl spända. Spännband har 5 mm hål för montring av ankarspik 4,0x40. Figur 3. Montring av spännband. HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND 285

286 Tabll 2. Följand dimnsionr finns för spännband. Spännband Tjocklk (mm) Brdd (mm) Längd (m) 2,0x40 2, ,0x60 2, ,0x80 2, ,0x40 3, Figur 4. Måttskiss för spännband. 286 HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND

287 PROFILBAND Profilband används t.x. vid upphängning av vntilationstrummor. Profilbandn tillvrkas av galvanisrad stålplåt md mått nligt tabll 3. Profilband 0,9x12 har 5 mm hål för montring av ankarspik 4,0x40. För övriga profilband gällr skruv llr spik som är anpassad för rspktiv håldiamtr. Tabll 3. Följand dimnsionr finns för profilband. Profilband Tjocklk (mm) Brdd (mm) Längd (m) 0,9x12 0, ,0x17 1, ,25x26 1, Figur 5. Måttskiss för profilband. HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND 287

288 MONTAGEBAND Montagband kan användas vid upphängning av installationr t.x. vntilationstrummor, kablstgar och undrtak. Montagbandn tillvrkas av galvanisrad stålplåt md mått nligt tabll 4. Tabll 4. Följand dimnsionr finns för Montagband. Montagband Tjocklk (mm) Brdd (mm) Längd (m) 0,7 x 13 0, ,7 x 13 0, ,7 x 20 0, ,7 x 20 0, ,0 x 20 1, ,9 x 25 0, ,25 x 25 1, HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND 223 Figur 6. Måttskiss för Montagband. 288 HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND

289 MONTERING Avstånd mllan spikar och avstånd till virkskant och virksänd ska följa d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3. Vid förband stål mot trä får minsta tillåtna avstånd mllan spikar minskas md 30%. S anvisningar för hålplattor samt dt inldand kapitlt bräkningsförutsättningar. Om flra spikar montras i n rad parallllt md fibrriktningn kan bärförmågan bhöva rducras, s svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.3, tabll 8.1. S tabll 3 vid anvisningar för hålplattor samt dt inldand kapitlt bräkningsförutsättningar. Vid två bslag pr förband får int spikarna övrlappa varandra mr än vad som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt Vid för tunn virksdl kan bslagn antingn montras förskjutna i förhålland till varandra llr kan kortar ankarspik llr ankarskruv användas, s handbokns inldand kapitl bräkningsförutsättningar. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för bandn bstäms som dt minsta av: Dimnsionrand bärförmåga hos spikn. Dimnsionrand bärförmåga pr spik vid tvärkraft angs i tabll 5 och 6. Vid håldimtr 5 mm skall ankarspik 4,0x40 användas. Vid mindr håldimtr kan t.x. ankarspik 3,1x40 användas. Dimnsionrand bärförmåga hos bandn, tabll 7, 8, 9 och 10. Värdna i tabll 5 och 6 förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA FÖR SPIKEN Dimnsionrand bärförmåga vid tvärkraft F v.rd för ankarspik bror av om plåttjocklkn (t) anss vara tunn llr tjock. För hålband, spännband och profilband gällr att plåtn anss vara tunn vid t < 1,5 mm för ankarspik 3,1x40 t < 2,0 mm för ankarspik 4,0x40 I tabll 5 visas dimnsionrand bärförmåga vid tunn plåt och i tabll 6 visas dimnsionrand bärförmåga vid tjock plåt. Tabll 5. Dimnsionrand bärförmåga vid tunn plåt pr spik vid tvärkraft F v.rd för ankarspik 3,1x40 och 4,0x40. Klimatklass 1 och 2. F v.rd (kn), tunn plåt Spik Lastvarightsklass k mod P L M S I 3,1x40 0,38 0,45 0,51 0,57 0,70 4,0x40 0,57 0,67 0,76 0,86 1,04 HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND 289

290 Tabll 6. Dimnsionrand bärförmåga vid tjock plåt pr spik vid tvärkraft F v.rd för ankarspik 3,1x40 och 4,0x40. Klimatklass 1 och 2. F v.rd (kn), tunn plåt Spik Lastvarightsklass k mod P L M S I 3,1x40 0,54 0,63 0,72 0,81 0,98 4,0x40 0,80 0,94 1,07 1,20 1,47 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA FÖR BANDEN Värdna i tabll 7, 8, 9 och 10 gällr obrond av virkskvalitt och lastvarightsklass. Tabll 7. Dimnsionrand bärförmåga för Hålband (kn). 1,0x20 1,5x20 2,0x25 3,25 4,88 10,00 Tabll 8. Dimnsionrand bärförmåga för Spännband (kn). 2,0x40 2,0x60 2,0x80 4,0x40 15,00 22,50 30,00 22,50 Tabll 9. Dimnsionrand bärförmåga för Profilband (kn). 0,9x12 1,0x17 1,25x26 1,58 2,50 5,51 Tabll 10. Dimnsionrand bärförmåga för Montagband (kn). 0,7x13 0,7x20 1,0x20 0,9x25 1,25x25 1,15 2,08 2,97 3,21 4, HÅLBAND, SPÄNNBAND, PROFILBAND & MONTAGEBAND

291 VINDAVSTYVNINGSSYSTEM Joma vindavstyvningssystm kan användas vid stabilisring av takkonstruktionr, bjälklag och väggar. Systmt bstår av ändbslag, kopplingsbslag och spännband 1,5x40 llr 20x60, som sammankopplas md skruv M5. Ändbslagn A, montras till brörd träkonstruktion md ankarspik 4,0x40 llr ankarskruv 5,0x35. Ändbslag B används vid montring av spännband till t.x. grundkonstruktion av btong. Md hjälp av vantskruvn kan spännbandt spännas. Ändbslagn är tillvrkad av 3,0 ± 0,13 mm galvanisrad stålplåt. Kopplingsbslagn är tillvrkad av 2,0 ± 0,13 mm galvanisrad stålplåt och har 5 mm hål för montring av skruv M5. Figur 1. Joma vindavstyvningssystm, vid stabilisring av takkonstruktionr och bjälklag av trä. VINDAVSTYVNINGSSYSTEM 291

292 Figur 2. Joma vindavstyvningssystm, vid stabilisring av väggar mllan träkonstruktion och btong. MATERIAL Ändbslag, kopplingsbslag, sprintar och vantskruv är tillvrkat av stålplåt md stålkvalitt S350GD. Spännband 1,5x40 är tillvrkat md stålkvalitt S350GD och spännband 2,0x60 md stålkvalitt S250GD. Bslagn är varmförzinkad Z275 nligt SS-EN 10346:2009. Pinnbultarna M16 samt skruvn M5 är av stålkvalitt 8.8. Pinnbultn och skruvn är varmförzinkad. Vid montring används ankarspik 4,0x40 llr ankarskruv 5,0x35. Värdna i tabllrna förutsättr att ankarspik md utdragsvärd f u 7,6 används. Värdna i tabllrna förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid infästning till btong kan bult md diamtr 8 llr10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. 292 VINDAVSTYVNINGSSYSTEM

293 MÅTT Figur 3. Mått ändbslag A. Figur 4. Mått ändbslag B. VINDAVSTYVNINGSSYSTEM 293

294 Figur 5. Mått kopplingsbslag A. Figur 6. Mått kopplingsbslag B. MONTERING Dt förutsätts att alla takstolar, golvbjälkar llr väggrglar är förankrad på tt sådant sätt att uppkomna kraftr kan tas om hand. Stagand konstruktionr ska placras i anslutning till ändbslagn och dimnsionras för kraftn F x, s figur 7 och 8. Ändbslag A montras till takstol llr golvbjälk md ankarspik 4,0x40 llr ankarskruv 5,0x35. 9 st ankarspik llr ankarskruv montras vid dn ndvikta korta skänkln och 9 st i dn andra skänkln, s figur 7. Ändbslag B montras till btong md tr styckn btongskruv llr xpandr, s figur 8. Spännbandt ska kapas så att avståndt mllan skruv och blastad änd blir minst 10 mm. 5 st varmförzinkad skruv M5 8.8, montras i var änd av spännbandt. Md hjälp av vantskruvn kan spännbandt spännas. 294 VINDAVSTYVNINGSSYSTEM

295 Dt är viktigt att kopplingsbslag A och B montras till rätt hål i ändbslagt. Flaktig infästning. Figur 7. Krav på montring, vid ändbslag A. VINDAVSTYVNINGSSYSTEM 295

296 Figur 8. Krav på montring, vid ändbslag B DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA I tabll 1 angs dimnsionrand bärförmåga, F Rd, för ändbslag A, vid dragbandsvinkl mllan 20 och 45 I tablln angs rfordrligt antal ankarspik llr ankarskruv samt dimnsion. Värdna i tablln gällr vid lastvaraktightsklass S och klimatklass 2. I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvaraktightsklassn avvikr ifrån S. Värdna i tabllrna förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,90. Minsta tillåtna dragbandsvinkl är 20 och största tillåtna dragbandsvinkl är 45. Vid dragbandsvinkl mllan angivna vinklar gällr rätlinjig intrpolring. Hänsyn ska tas till vntulla dformationr i dragbandt. 296 VINDAVSTYVNINGSSYSTEM

297 Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga, F Rd (kn), för ändbslag A. Lastvaraktightsklass S, klimatklass 2 Spik/skruv Dragbandsvinkl F Rd (kn) 9+9 st 4,0x ,0 9+9 st 4,0x ,2 9+9 st 5,0x ,0 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvaraktightsklassr. Dragbandsvinkl Spik/skruv Lastvaraktightsklass k mod L M S 20 4,0x40 0,38 0,9 1, ,0x40 0,70 0,9 1,0 45 4,0x40 0,65 0,83 1, ,0x35 0,90 1,0 1, ,0x35 0,70 0,85 1,0 I tabll 3 angs dimnsionrand bärförmåga, F Rd, för ändbslag B, vid dragbandsvinkl mllan Värdna i tablln gällr vid klimatklass 2 och gällr obrond av lastvaraktightsklass. Vid infästning till btong kan bult md diamtr 8 llr10 mm användas. Bultn ska dimnsionras och montras nligt lvrantörns anvisningar. och är drag- rspktiv tvärkraftsblastning pr bult vid dn lastffkt (aktull blastning) som motsvarar dimnsionrad bärförmåga F Rd. Bultkraftrna och, i tabll 3, förutsättr att 3 styckn bultar nligt figur 8 montras. Vid dragbandsvinkl mllan angivna vinklar gällr rätlinjig intrpolring. Tabll 3. Dimnsionrand bärförmåga, F Rd (kn), för ändbslag B. Obrond av lastvaraktightsklass. Klimatklass 2. Dragbandsvinkl F Rd (kn) (kn) (kn) 30 15,5 4,7 5, ,3 5,3 7, ,0 5,4 9, ,0 5,0 10, ,5 4,2 9, ,8 3,0 8, ,2 2,1 7,4 VINDAVSTYVNINGSSYSTEM 297

298 STOLPSKO TYP A Stolpsko typ A används för ingjutning i btong vid infästning av trästolpar. Bslagt är användbart t x när montringn ska vara osynlig. Bslagt är tillvrkat av varmgalvanisrad stålplåt (Z350). Dt har 8,5 mm hål för montring md bult 8 mm. Bslagt kan användas vid klimatklass 1, 2 och 3. Figur 1. Måttskiss för stolpsko typ A. MONTERING Gnom träkonstruktionn montras n gnomgånd bult md diamtrn 8 mm. Värdna i tabllrna förutsättr att karaktristisk draghållfastht för bultn f u,k 400 MPa. Virksdimnsionn måst vara så stor att avstånd mllan bultar och avstånd ifrån bult till virkskant och virksänd följr d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.5. För att uppfylla kravt på avstånd till ändträ kan ndast bultar montras i d två övrsta håln. Virkts ändträ ska täcka hla bottnplåtn. Tills att god anliggning rhålls mllan ändträ och stolpskons bottnplåt. Stolpskons armringsjärn ska gjutas in i minst btongkvalitt C25/30. Stolpskon ingjuts max 50 mm övr btongytan, s figur 2. Btongkonstruktionn måst utformas så att uppträdand lastr kan tas upp. Stolpskon kan ävn gjutas fast i ftrhand i ursparing. 298 STOLPSKO TYP A

299 KRAFTRIKTNINGAR F 2 F 3 max 50 mm Figur 2. Dfinition av kraftriktningar. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för stolpsko typ A angs i tabll 2. Värdna i tabll 2 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 3 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Tabllrnas värdn gällr vid klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 skall värdna för kraftriktning F 2 multiplicras md faktorn 0,80. Värdna för kraftriktning och F 3 gällr obrond av lastvarightsklass och klimatklass. Värdna i tabll 2 för kraftriktning förutsättr att virkt montras så att fibrriktningn sammanfallr md kraftriktningn. Om virkt montras md fibrriktning vinklrätt mot kraftriktning ska tabllns värdn för kraftriktning multiplicras md faktorn 0,75. Värdna i tabll 2 förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. KOMBINERAD LAST Vid kombination av kraftriktning och F 3 llr F 2 och F 3 kan tabll 1 användas. Om t x kraftn utnyttjas till 50 % av dimnsionrand bärförmåga F R1d (tabll 2) får kraftriktning F 3 utnyttjas till 87 % av dimnsionrand bärförmåga F R3d (tabll 2). Tabll 1. Tillåtn utnyttjandgrad vid kombination av kraftriktning och F 3 llr F 2 och F 3. llr F 2 F 3 100% 75% 50% 87% 0% 100% Rätlinjig intrpolring kan utföras mllan värdna i tablln. Vid kontroll nligt ovan är antingn kraftn llr F 2 lika md noll. STOLPSKO TYP A 299

300 Tabll 2. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Bultns karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa. Antal bult F R1d F R3d Virkskvalitt C24 Virkskvalitt C24 Virksbrdd (mm) Virkskvalitt C24 2st Ø 8 25,0 11,36 13,56 15,6 16,08 2,14 Tabllns värd för kraftriktning F 2 förutsättr att stolpskon är ingjutn i btong nligt figur 2. Om Stolpskon montras i ftrhand i ursparing ska btongns bärförmåga kontrollras. Tabll 3. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 F 2 0,75 0,88 1,0 1,12 1,24 F 3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 300 STOLPSKO TYP A

301 STOLPSKO TYP B Stolpsko typ B används för ingjutning i btong vid infästning av trästolpar, t x för stakt, prgola llr carport. Stolpskon tillvrkas av 4 llr 5 mm varmgalvanisrad stålplåt (Z350) Bslagt har 5 mm hål för montring md ankarspik och 13,5 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1, 2 och 3. Stolpskon tillvrkas md plåttjocklk 4 llr 5 mm md mått nligt tabll 1. Figur 1. Måttskiss för stolpsko typ B-5 mm. Stolpsko typ B 5 mm Tabll 1. Mått för stolpsko typ B. Måttn är i mm. Stolpsko typ B 4 mm Typ Ø A B C Typ Ø A B C 48x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x STOLPSKO TYP B 301

302 MONTERING Virkt ska montras md fibrriktning nligt figur 2. Virksdimnsionn måst vara så stor att avståndt mllan spik och virkskant följr d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.5. Tills att god anliggning rhålls mllan ändträ och stolpskons bottnplåt. Stolpskons armringsjärn ska gjutas in i minst btongkvalitt C25/30. Stolpskon ingjuts max 50 mm övr btongytan, s figur 2. Btongkonstruktionn måst utformas så att uppträdand lastr kan tas upp. Bult och spik får int utnyttjas samtidigt som kraftupptagand. max 50 mm Figur 2. Montring. KRAFTRIKTNINGAR F 2 /2 F 2 /2 F 3 /2 F 3 F 3 /2 Figur 3. Dfinition av kraftriktningar. 302 STOLPSKO TYP B

303 KOMBINERAD LAST Vid kombination av kraftriktning F 2 och F 3 kan följand villkor användas: 2 2 F E2d F E3d + 1 F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabllrna. Vid kombination av kraftriktning och F 3 kan tabll 2 användas. Om t x stolpsko 5 mm för kraftn utnyttjas till 50 % av dimnsionrand bärförmåga F R1d (tabll 3) får kraftriktning F 3 utnyttjas till 84 % av dimnsionrand bärförmåga F R3d (tabll 3). Tabll 2. Tillåtn utnyttjandgrad vid kombination av kraftriktning och F 3. Stolpsko typ B 5 mm Stolpsko typ B 4 mm F 3 F 3 100% 68% 100% 75% 50% 84% 50% 87% 0% 100% 0% 100% Rätlinjig intrpolring kan utföras mllan värdna i tablln. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för stolpsko typ B angs i tabll 3 (5 mm) och tabll 4 (4 mm). Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 5 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Tabllrnas värdn gällr vid klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 skall värdna i tabllrna multiplicras md faktorn 0,80. Värdna i tabll 3 och 4, för kraftriktning, förutsättr att virkt montras så att fibrriktningn sammanfallr md kraftriktningn. Om virkt montras md fibrriktning vinklrätt mot kraftriktning ska tabllrnas värdn för kraftriktning multiplicras md faktorn 0,75. För kraftriktning F 3 gällr tabllrnas värdn när ankarspik används vid montring. Vid infästning md bult ska tabllrnas värdn för kraftriktning F 3 multiplicras md faktorn 0,4. Vid montring används ankarspik 4,0x40 llr bult md diamtr 12 mm. Värdna i tabllrna förutsättr att karaktristisk draghållfastht för bultn f u,k 400 MPa. Virk som används i förbindning md Joma stolpsko typ B ska vara limträ nligt svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 3.3, (EN 1194 llr SS-EN 14080) llr konstruktionsvirk nligt SS-EN :2004, avsnitt 3.2 (EN 338). Värdna i tabllrna förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn för virkskvalitt C24 multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn för virkskvalitt C24 multiplicras md 0,90. STOLPSKO TYP B 303

304 Tabll 3. Stolpsko typ B-5mm. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vid klimatklass 3 skall värdna multiplicras md faktorn 0,80. Bultns karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa Typ 48x40 Antal spik llr bult 2x4 C24 Stolpsko typ B 5 mm C30 CE GL24h CE L40c F R1d F R3d C40 CE GL28h CE L40s Virkskvalitt C24 73x40 llr 20,35 21,20 22,43 23,61 8,56 100x40 1xM12 6,25 73x70 2x5 80x70 llr 20,35 21,20 22,43 23,61 10,70 100x70 1xM12 8,01 90x90 2x6 8,56 10,70 12,84 100x90 llr 24,09 25,17 26,74 28,26 12,84 115x0 2xM12 12,36 120x90 11,72 2x6 123x90 11,36 llr 24,09 25,17 26,74 28,26 140x90 9,70 2xM12 148x90 9,07 Virkskvalitt C24 2,00 2,92 5,69 5,69 Tabll 4. Stolpsko typ B-4mm. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vid klimatklass 3 skall värdna multiplicras md faktorn 0,80. Bultns karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa Typ Antal spik llr bult C24 Stolpsko typ B 4 mm C30 CE GL24h CE L40c F R1d F R3d C40 CE GL28h CE L40s Virkskvalitt C24 48x40 2x4 8,56 llr 16,04 16,77 17,84 18,86 73x40 6,04 1xM12 98x50 2x4 llr 1xM12 Virkskvalitt C24 2,00 16,04 16,77 17,84 18,86 5,13 2,00 73x70 2x5 10,57 llr 19,28 20,22 21,59 22,93 100x70 2xM12 7,00 90x90 10,91 100x90 2x6 9,47 123x90 llr 19,28 20,22 21,59 22,93 7,27 140x90 2xM12 6,21 148x90 5,81 2,92 4,15 Tabll 5. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,88 0,94 1,0 1,05 1,05 F 2 och F 3 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 304 STOLPSKO TYP B

305 STOLPSKO TYP L Stolpsko typ L används för ingjutning i btong vid infästning av trästolpar. Bslagt är t.x. användbart när virksbrddn int passar till stolpsko typ B. Stolpskon tillvrkas av 4 llr 5 mm varmgalvanisrad stålplåt (Z350). Bslagt har 5 mm hål för montring md ankarspik och 13,5 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1, 2 och 3. Figur 1. Måttskiss för stolpsko typ L 5 mm. MONTERING Virksdimnsionn måst vara så stor att avståndt mllan spik och virkskant följr d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.5. Tills att god anliggning rhålls mllan ändträ och stolpskons bottnplåt. Stolpskons armringsjärn ska gjutas in i minst btongkvalitt C25/30. Stolpskon ingjuts max 50 mm övr btongytan, s figur 2. Btongkonstruktionn måst utformas så att uppträdand lastr kan tas upp. Bult och spik får int utnyttjas samtidigt som kraftupptagand. STOLPSKO TYP L 305

306 KRAFTRIKTNINGAR F 2 F 3 max 50 mm Figur 2. Dfinition av kraftriktningar. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E2d F E3d F R3d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1 llr tabll 2. I villkort ovan är antingn kraftn llr F 2 lika md noll. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för stolpsko typ L angs i tabll 1 (5 mm) och tabll 2 (4 mm). Värdna i tabllrna gällr obrond av lastvarightsklass. Vid montring används ankarspik 4,0x40 llr bult md diamtr 12 mm. Värdna i tabllrna förutsättr att bultns sträckgräns f u,k 400 MPa. Värdna i tabll 1 och 2, för kraftriktning, förutsättr att virkt montras så att fibrriktningn sammanfallr md kraftriktningn. Om virkt montras md fibrriktning vinklrätt mot kraftriktning ska tabllrnas värdn för kraftriktning multiplicras md faktorn 0,75. Tabllrnas värdn gällr vid klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 skall värdna multiplicras md faktorn 0,80. Värdna i tabllrna förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllrnas värdn multiplicras md 0, STOLPSKO TYP L

307 Tabll 1. Stolpsko typ L 5 mm. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Värdna gällr obrond av lastvarightsklass. Antal spik Stolpsko typ L 5 mm F R1d F R3d Virkskvalitt C24 Virksbrdd (mm) Virkskvalitt C24 Virkskvalitt C ,06 16,73 12,06 7,14 4,37 1,95 Tabll 2. Stolpsko typ L 4 mm. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Värdna gällr obrond av lastvarightsklass och klimatklass. Antal spik Stolpsko typ L 4 mm F R1d F R3d Virkskvalitt C24 Virksbrdd (mm) Virkskvalitt C24 Virkskvalitt C ,06 13,11 12,06 4,83 4,37 1,25 STOLPSKO TYP L 307

308 STOLPSKO JUSTERBAR I HÖJDLED Stolpsko typ L används för ingjutning i btong vid infästning av trästolpar. Bslagt är t.x. användbart när virksbrddn int passar till stolpsko typ B. Stolpsko justrbar i höjdld används vid infästning av trästolpar. Stolpskons upplagsplåt kan variras i höjdld. Stolpskons fotplatta montras ovanför tt golv av btong. Stolpskon tillvrkas av varmgalvanisrad stålplåt (Z350). Bslagt kan användas vid klimatklass 1, 2 och 3. Upplagsplattan har 8,5 mm hål för montring md spik llr skruv. Fotplattan har 9 mm hål för montring md t.x. bult 8 mm. Figur 1. Måttskiss för stolpsko justrbar i höjdld. 308 STOLPSKO JUSTERBAR I HÖJDLED

309 MONTERING I ändn av trästolpn borras tt rfordrligt djupt hål md diamtrn 22 mm. Upplagsplattan skruvas llr spikas fast till trästolpns änd. Trästolp md upplagsplatta montras på stolpskon. Justring i höjdld kan sdan utföras på tt nklt sätt. Virksdimnsionn bör j undrstiga 100x100 mm. Tills att god anliggning rhålls mllan ändträ och stolpskons upplagsplatta. Vid montag ska fotplattan montras md full anliggning mot btongytan. Btongn ska minst uppfylla btongkvalitt C25/30. Dn bärand btongkonstruktionn undr stolpskon måst utformas så att uppträdand lastr kan tas upp. KRAFTRIKTNINGAR Fibrriktning Figur 2. Dfinition av kraftriktningar. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Värdn i tabll 1 gällr vid klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 skall värdna multiplicras md faktorn 0,80. Värdna i tabllrna förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. STOLPSKO JUSTERBAR I HÖJDLED 309

310 Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Vid klimatklass 3 skall värdna multiplicras md faktorn 0,80. F R1d (kn) Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) Virkskvalitt C24 26,2 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,90 0,95 1,0 1,0 1,0 310 STOLPSKO JUSTERBAR I HÖJDLED

311 STOLPSKO JUSTERBAR Stolpsko justrbar används för ingjutning i btong vid infästning av trästolpar. Stolpskon kan justras i höjdld. Valfri virksbrdd kan väljas mllan mm. Stolpskon tillvrkas av varmgalvanisrad stålplåt (Z350) och har 5 mm hål för montring md ankarspik och 13 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1, 2 och max 100 min 48 Justrmån i höjdld Ø20 Ø Ø Ø Figur 1. Måttskiss för stolpsko justrbar. STOLPSKO JUSTERBAR 311

312 MONTERING Virksdimnsionn måst vara så stor att avståndt mllan spik och virkskant följr d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.5. Tills att god anliggning rhålls mllan ändträ och stolpskons bottnplåt. Bult och spik får int utnyttjas samtidigt som kraftupptagand. KRAFTRIKTNINGAR Figur 2. Dfinition av kraftriktningar. KOMBINERAD LAST Vid kombinationr av flra kraftriktningar kan följand villkor användas: F E1d F R1d F E3d F R3d F E4d F R4d F E2d F E3d F R3d F E4d F R4d F Ed = dimnsionrand lastffkt (aktull blastning). F Rd = dimnsionrand bärförmåga nligt tabll 1. I dt övrsta villkort ovan är antingn kraftn llr F 3 lika md noll. I dt undrsta villkort ovan är antingn kraftn F 2 llr F 3 lika md noll. 312 STOLPSKO JUSTERBAR

313 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga angs i tabll 1. Värdna i tabllrna gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Tabllrnas värdn gällr vid klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 skall värdna i tabll 1 multiplicras md faktorn 0,80. Vid montring används ankarspik 4,0x40 llr bult md diamtr 12 mm. Värdna i tabllrna förutsättr att bultns karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa. Värdna i tabll 1 förutsättr att lägsta virkskvalitn är C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8) och klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 skall värdna multiplicras md faktorn 0,80. Antal spik F R1d F R3d F R4d Virkskvalitt C24 Virkskvalitt C24 Vid brdd 48 mm Virkskvalitt C24 Vid brdd 100 mm Vid brdd 48 mm Virkskvalitt C24 Vid brdd 100 mm ,7 10,2 8,56 2,1 1,0 0,5 Rätlinjig intrpolring kan utföras mllan värdna i tablln. Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Kraftriktning Lastvarightsklass k mod P L M S I F 2 0,75 0,88 1,0 1,12 1,37 Övriga 0,75 0,88 1,0 1,0 1,0 STOLPSKO JUSTERBAR 313

314 STOLPSKO HERO Stolpsko Hro används för ingjutning i btong vid infästning av träbalkar, t x för bryggor och vrandor. Stolpskon finns i flra olika utförand. U-sko, L-sko och Univrsal. Stolpskon kan justras i höjdld mllan mm. Stolpsko typ univrsal kan ävn justras i sidld mllan mm. Stolpskon tillvrkas av 4 mm varmgalvanisrad stålplåt (Z350). Bslagt har 5 mm hål för montring md ankarspik och 12 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1, 2 och 3. Stolpsko Hro typ U-sko tillvrkas md måttt A = 48, 73 och 100 mm A 4 7,5 35 7, ,5 35 7, , ,5 10 Ø12 Ø ,5 22,5 Ø12 Ø5 Justrbar Justrbar mm mm Ø26 Ø26 Figur 1. Måttskiss för stolpsko Hro typ U-sko och typ L-sko. 314 STOLPSKO HERO

315 Justrbar mm , , ,5 22,5 22,5 Ø5 Ø Justrbar mm 200 Ø26 Figur 2. Måttskiss för stolpsko Hro typ Univrsal. MONTERING Virkt ska montras som balk md fibrriktning nligt figur 3. Virkt ska montras så att avståndt mllan infästning och virkskant samt avstånd mllan infästning och virksänd, följr d anvisningar som angs i svnsk standard SS-EN :2004, avsnitt 8.5. Max 140 mm Min 180 mm Figur 3. Montring STOLPSKO HERO 315

316 Sjunkstopp mdföljr för att hålla stolpskon på plats undr gjutning. Virkt infästs till stolpskon md antingn 2+2 ankarspik/ ankarskruv llr n gnomgånd skruv M10. Vid stolpsko Hro typ L-sko bör virksbrddn vara 70 mm för att xcntrisk blastning ska undvikas. Vid typ Univrsal bör virkt montras cntriskt övr stolpskons bottnplåt. Tills att god anliggning rhålls mllan virk och stolpskons bottnplåt. Stolpskons ingjutna dl ska gjutas in minst 180 mm. Lägsta btongkvalitt är C25/30. Btongkonstruktionn måst utformas så att uppträdand lastr kan tas upp. KRAFTRIKTNINGAR Stolpsko Hro kan ndast blastas md ndåtriktad last, s figur 4. Uppåtriktad last llr horisontll last får int blasta stolpsko Hro. Figur 4. Kraftriktningar. 316 STOLPSKO HERO

317 DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga för stolpsko Hro angs i tabll 1. Värdna i tablln gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Tabllns värdn gällr vid klimatklass 1, 2 och 3. Vid stolpsko Hro typ L-sko bör virksbrddn vara 70 mm. Vid montring används 2+2 ankarspik 4,0x40 llr ankarskruv 5,0x35 llr gnomgånd bult md diamtr 10 mm. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Tabll 1. Stolpsko Hro. Dimnsionrand bärförmåga F R1d (kn). Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Typ Virksbrdd Antal spik llr bult F R1d C24 U-sko 50x mm 2+2 6,60 U-sko 50x73 70 mm llr 1xM10 9,13 U-sko 50x mm 9,13 L-sko 50x70 Univrsal 70 mm 45 mm 2+2 llr 1xM10 9,13 6,60 70 mm 2+2 9,13 95 mm llr 8, mm 1xM10 6, mm 5,36 För stolpsko Hro typ Univrsal gällr rätlinjig intrpolring mllan värdna i tablln. Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lasvarightsklassr. Typ Virksbrdd Lastvarightsklass k mod P L M S I U-sko 50x mm 0,77 0,85 1,0 1,08 1,38 U-sko 50x73 70 mm 0,85 0,93 1,0 1,00 1,00 U-sko 50x mm 1,00 1,00 1,0 1,00 1,00 L-sko 50x70 70 mm 0,77 0,85 1,0 1,08 1,38 45 mm 0,77 0,85 1,0 1,08 1,38 70 mm 0,90 1,00 1,0 1,0 1,00 Univrsal 95 mm 0,77 0,85 1,0 1,08 1, mm 0,77 0,85 1,0 1,08 1, mm 0,77 0,85 1,0 1,08 1,38 STOLPSKO HERO 317

318 STOLPJÄRN Stolpjärn används vid infästning av trästolpar till btong. Bslagt är tillvrkat av varmgalvanisrad stålplåt (Z350) md tjocklk 6,0 ± 0,13 mm llr 8,0 ± 0,13 mm. Dt har 6,5 llr 9,5 mm hål för montring md bult. Bslagt kan användas vid klimatklass 1, 2 och 3. Figur 1. Måttskiss för stolpjärn. 318 STOLPJÄRN

319 MONTERING OCH KRAFTRIKTNING Stolpjärn montras alltid md två bslag pr förband. Kraftn angripr nligt figur 2. Bärförmågan i tabll 1 förutsättr att trästolpn montras md två styckn gnomgånd bultar md diamtrn 6 llr 8 mm. Stolpjärnn ska gjutas in minst 200 mm i btongn. Btongn ska minst vara av kvalitt C25/30. Avståndt mllan bult och virksänd a 3,t skall vara minst 60 mm vid bultdiamtr 6 mm och 80 mm vid bultdiamtr 8 mm. a 3,t Min 200 mm Figur 2. Montring och kraftriktning. DIMENSIONERANDE BÄRFÖRMÅGA Dimnsionrand bärförmåga angs i tabll 1. Värdna i tabll 1 gällr vid lastvarightsklass M (k mod = 0,8). I tabll 2 angs vilkn faktor dimnsionrand bärförmåga skall multiplicras md när lastvarightsklassn avvikr ifrån M. Tabllrnas värdn gällr vid klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 skall tabllrnas värdn multiplicras md 0,80. Värdna i tabll 1 gällr vid virkskvalitt C24 (ρ k = 350 kg/m 3 ). Vid virkskvalitt C18 ska tabllns värdn multiplicras md 0,95 och vid virkskvalitt C14 ska tabllns värdn multiplicras md 0,90. Värdna i tabll 1 förutsättr att bultns karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa. Tabll 1. Dimnsionrand bärförmåga F Rd i kn. Lastvarightsklass M (k mod = 0,8). Klimatklass 1 och 2. Vid klimatklass 3 ska tabllns värdn multiplicras md 0,80. Bultmatrialts karaktristiska draghållfastht f u,k 400 MPa. Stolpjärn Bultar F R1d Virksbrdd 45 Virksbrdd 90 6x30x400 2 st Ø6 7,23 7,23 8x40x500 2 st Ø8 13,36 13,76 Tabll 2. Korrktionsfaktor vid olika lastvarightsklassr. Lastvarightsklass k mod P L M S I 0,75 0,88 1,0 1,12 1,38 STOLPJÄRN 319

320 ANTECKNINGAR 320 ANTECKNINGAR

321 ANTECKNINGAR ANTECKNINGAR 321

322 / OM JOMA OM JOMA - FRÅN GEM TILL BYGGPRODUKTER Joma, som tillsammans md systrbolagn Jowma AB och Bistål AB, ingår i EBIM-gruppn som ägs av brödrna Yngv och Rickard Josfsson startads rdan 1944 av dras föräldrar Gunnar och Eiris Josfsson. Vrksamhtn börjad md gmtillvrkning och knappar till stoppmöblr. Idag tillvrkas n mängd olika produktr av tråd och stålband, framför allt till byggnadsindustrin i form av byggbslag och murvrksinfästningar. Barbtning av rostfritt matrial är n av förtagts spcialittr. Joma har tillvrkat byggbslag i mr än 30 år och idag tillvrkas byggbslagn i n modrn, undr 2009 tillbyggd, anläggning i Målskog strax utanför Gnosjö. Jomas stora lagrkapacitt och rkända srvicgrad garantrar snabba lvransr av produktr md hög kvalitt tillvrkad i Gnosjö. Såväl Jomas kramlor som bistålsarmring är CE-märkta och fabrikns gn tillvrkningskontroll är crtifirad av SP Svrigs Tkniska Forskningsinstitut. För att undrlätta användandt av Joma skalmursproduktr har Joma tagit fram n dimnsionringsanvisning som kan laddas nr från hmsidan, Handbokn innhållr anvisningar som angr dimnsionrand bärförmåga, tryckkraftskapacittr och utdragsvärdn. KVALITETPOLICY Joma AB:s övrgripand kvalittsmål är att tillhandahålla väl fungrand produktr och god srvic md hög och jämn kvalittsnivå. Produktrna och tjänstrna ska uppfylla kundrnas krav som framgår av gälland spcifikationr llr andra avtalad villkor. DETTA INNEBÄR BL.A. ATT MARKNADSFÖRDA PRODUKTER & TJÄNSTER: Uppfyllr önskad, avtalad och utlovad produktgnskapr. Produktrna lvrras i rätt tid och till övrnskomna prisr. Uppfyllr krav i tillämpliga normr, lagar och förordningar. Uppfyllr i tkniskt hänsnd d krav som kan anss följa av handlsbruk och god sdvänja. 322 OM JOMA

323 VI STÅR FÖR KVALITET, EFFEKTIVITET OCH INNOVATION MÅLSÄTTNINGEN FÖRVERKLIGAS GENOM ATT: D anställda bsittr goda kunskapr inom dt gna arbtsområdt och kännr ansvar för utfört arbt samt att d förstår och tillämpar Joma AB:s kvalittspolicy. D anställda kan idntifira och rapportra problm som rör produkt, procss och kvalittssystm inom dt gna arbtsområdt. Utrustningar och lokalr är ändamålsnliga och i gott skick. Organisation, ansvar och bfognhtr för förtagts olika insatsr är fastlagda. Ett systm för kvalittsstyrning nligt EN ISO 9001 är inarbtat i förtagt. Kvalittssystmt ständigt förbättras. MILJÖPOLICY Md kundn i cntrum ska Joma AB vrka för n varaktigt hållbar utvckling md målsättningn att dn samlad miljöpåvrkan från förtagts vrksamht, produktr och tjänstr ska rymmas inom ramarna för vad människan och naturn tål. Förbättringar inom miljöområdt ska sk i takt md vad som är tkniskt och konomiskt möjligt. DET INNEBÄR FÖLJANDE: Vi ska uppfylla kravn i tillämpliga lagar och bstämmlsr samt därutövr arbta för ständiga förbättringar när dt gällr miljön. Vi ska ävn inhämta och ta hänsyn till våra kundrs nuvarand och kommand krav, som ska påvrka vårt miljöarbt. Vrksamhtns påvrkan på miljön i form av utsläpp, bullr och avfall ska rglbundt kontrollras, utvärdras och om möjligt minskas. Vi ska arbta för tt minskat rsursutnyttjand när dt gällr råvaror och nrgi. Vid all produkt- och procssutvckling ska hänsyn tas till dn totala miljöpåvrkan. Vid konstruktion av nya produktr ska vår strävan vara att använda sådana matrial, som är skonsamma mot miljön och undrlättar åtrvinning. Val av förpackning ska sk ftr samma principr. I takt md tkniska landvinningar ska vi vrka för största möjliga åtrvinning av tillvrkningsspill, uttjänta produktr och tillvrkningsutrustningar. Joma är anslutt till Rpargistrt. Vi ska utöva påvrkan på våra lvrantörr och ntrprnörr så att dssa bidrar till att kravn i Jomas miljöpolicy uppfylls. Våra transportr ska ständigt vara förmål fär ffktivisring och förbättring i syft att minska d ngativa ffktrna på miljön. Alla anställda ska ha sådan information och utbildning att d kan utföra sina uppgiftr på tt miljömässigt ansvarsfullt sätt. Vi ska i vårt miljöarbt ha n öppn attityd i våra kontaktr md kundr, lvrantörr, myndightr och allmänht. OM JOMA 323