Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell. Vård & Omsorg, Kungsbacka kommun RIKTLINJE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell. Vård & Omsorg, Kungsbacka kommun RIKTLINJE"

Transkript

1 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Therese Lindén, vik Socialt ansvarig samordnare, Sas Therese Lindén, Socialt ansvarig samordnare, Sas Therese Lindén, Socialt ansvarig samordnare, Sas Ledningsgruppen Ledningsgruppen Ledningsgruppen Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell Vård & Omsorg, Kungsbacka kommun KUB6062, v2.0, Therese Lindén Socialt ansvarig samordnare Direkt therese.linden@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Box 10409, Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax vard.omsorg@kungsbacka.se

2 2 (32) Innehåll 1. Styrdokument 4 2. Bakgrund 4 3. Syftet 6 4. Genomförandet Magna Cura Hemdok Avbrott i verksamhetssystem Dokumentationens utformning Sekretess Insyn Samtycke Rättelse Dokumentationsprocessen Beställning Genomförandeplan Sociala anteckningar Uppföljning och utvärdering Dokumentation vid korttidsverksamhet HSL-spegling Övrig dokumentation som kan inkluderas i social dokumentation Senior alert BPSD 18 Palliativ omsorg Instruktion från legitimerad personal som ej är kopplad till en omvårdnadsplan eller rehabiliteringsplan Handlingsplaner kring till exempel larmmattor, rörelselarm, dörrlarm Levnadsberättelse Förvaring Gallring och arkivering Ansvarsfördelning Socialt ansvarig samordnare, Sas ansvarar för att Verksamhetschef ansvarar för att Enhetschef ansvarar för att Biståndshandläggare ansvarar för att Dokumentationsansvarigt ombud ansvarar för att Kontaktperson ansvarar för att All omsorgspersonal ansvarar för att: Magna Cura supporten ansvarar för att Utbildare i Magna Cura ansvarar för att: De olika livsområdena i ICF 25 Lärande och tillämpa kunskap (d1) Allmänna uppgifter och krav (d2) Kommunikation (d3) Förflyttning (d4) Personlig vård (d5) Hemliv (d6) Mellanmänskliga interaktioner och relationer (d7) Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv (d8) Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (d9) Känsla av trygghet (b1528)... 28

3 3 (32) Personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde (e398) Flikarna i Hemdok Beställningsmall Mall för genomförandeplan INDIVIDUELL GENOMFÖRANDEPLAN ÄBO GENOMFÖRANDEPLAN IBIC IBIC GENOMFÖRANDEPLAN

4 4 (32) 1. Styrdokument Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Individens Behov i Centrum Vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov i centrum utifrån ICF, Socialstyrelsen Lagen om offentlighet och sekretess (1980:100) Arkivlagen (1990:782) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 2. Bakgrund Inom Vård & Omsorg sker den sociala dokumentationen enlighet med Socialstyrelsens modell Individens behov i centrum, IBIC och med det internationella kodverket ICF som grund. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med strukturerad dokumentation av behov, mål och resultat i handläggningen, genomförandet och uppföljningen av vården och omsorgen. En av de största vinsterna med en god dokumentation är att informationsöverföringen mellan personal blir bättre, vilket gör att en insats kan hålla god kvalitet oavsett vilken personal som arbetar för tillfället. Dokumentationen ger också förutsättningar för rättssäkerhet, insyn, uppföljning och kvalitetssäkring både för den enskilde och för verksamheten. Biståndshandläggarens utredning, beslut, beställning och löpande anteckningar tillsammans med verkställighetens upprättade genomförandeplan och sociala anteckningar är det som utgör social dokumentation.

5 5 (32) För att använda modellen behövs kunskap om koder för funktionstillstånd, ICF. ICF står för klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. ICF bygger på en biopsykosocial modell, det vill säga den sociala och den medicinska modellen kompletterar varandra för att förklara kroppens fungerande, delaktighet i livssituation och en persons utförande av aktiviteter. I modellen motsvaras livsföringen av de nio livsområden som beskrivs i ICF. Ytterligare två områden ingår i modellen för att säkerställa att eventuellt behov av trygghet eller stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde uppmärksammas. Känsla av trygghet är en kroppsfunktion och personligt stöd är en omgivningsfaktor i ICF. SoL 4 kap. 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv Kontextuella faktorer, dvs de relaterade faktorerna, är information om den enskildes personlighet, boendemiljö och nätverk. Även uppgifter om produkter och teknik så som till exempel rullstol, hörapparat, bil, färdtjänst kan inhämtas samt vilket personligt stöd som finns runt den enskilde eller avsaknad, begränsningar i relationer.

6 6 (32) 3. Syftet Socialtjänstlagen, SoL och Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2014:5 innehåller bestämmelser kring social dokumentation och dokumentationsskyldigheten. Denna riktlinje beskriver hur genomförandet ska dokumenteras inom Vård & Omsorg. Syftet med social dokumentation från olika perspektiv: Den enskilde Omsorgspersonal Enhetschef Biståndshandläggare Utredning/ beställning och beslut Rättsäkerhet Delaktighet Information Rättsäkerhet Planeringsunderlag Information Rättsäkerhet Beräkningsgrund för enhetens omfattning Underlag Rättsäkerhet Genomförandeplan Delaktighet Inflytande Självbestämmande Rättsäkerhet Beskrivning av hur och när insatsen ska utföras Tydliggör behov av vardagsrehabilitering och socialt innehåll i dagen Stärker kontinuiteten i insatserna Säkerställer arbetsmetoder och tydliggör förhållningssätt Stärker kontinuiteten i insatserna Planeringsunderlag Arbetsredskap Uppföljning Individuellt bemötande Underlättar samordning Verksamhetsuppföljning Måluppfyllelse Budgetberäkning Planeringsunderlag för kompetensutveckling Uppföljning av beslut Sociala anteckningar Rättsäkerhet Behovsuppfyllelse Individuellt bemötande Skapa sammanhang Helhetsbild Information Följa utveckling Arbetsredskap Uppföljning Kontinuitet Planering Arbetsledning Få information Verksamhetsuppföljning Planeringsunderlag för förändringar inom enheten Uppföljning av beslut Uppmärksamma förändringar

7 7 (32) 4. Genomförandet 4.1 Magna Cura Den sociala dokumentationen sker i det databaserade verksamhetssystemet Magna Cura. Utdrag ur verksamhetssystemet samt viss HSL-dokumentation kan förvaras i Hemdok. All personal som arbetar inom Vård & Omsorg och som har en omsorgsrelation till enskilda brukare ska ha behörighet för att kunna dokumentera social dokumentation i verksamhetssystemet. Särskilda manualer finns upprättade för Magna Cura. I Magna Cura finns även hjälptexter som kan användas som stöd vid formuleringar eller ställningstagande. 4.2 Hemdok Hemdok är tillsammans med verksamhetssystemet, förvaltningens dokumentationsverktyg. Hemdok utfärdas främst till de personer som har både insatser av hemtjänsten och hemsjukvården. Hemdok ska inte lämna förvaltningens verksamheter, bortsett från underlag som finns under grå flik Information till ambulans och slutenvården. Har den enskilde läkemedel som personalen på dagverksamhet behöver känna till ska Hemdok följa med till dagverksamhet. Hemdok ska inte plockas isär utan hållas komplett. Information om de dokument som förvaras i Hemdok finns i kapitel 10, Flikarna i Hemdok. 4.3 Avbrott i verksamhetssystem Då avbrott i verksamhetssystemet uppstår ska dokumentationen ske på papper. Namn och personuppgifter på brukaren, datum och klockslag för händelsen/insatsen samt fullständigt namn på dokumenterande personal ska finnas med i dokumentationen. När avbrottet är avhjälpt ska dokumentationen så snart som möjligt skrivas in ordagrant i verksamhetssystemet av tjänstgörande personal. Den personal som har skrivit in dokumentationen gör även en hänvisning om att anteckningen är införd i efterhand. Med anledning av avbrott i verksamhetssystemet har följande anteckning gjorts på papper..datum, tid och namn på personal som gjort anteckningen. Namn och dag på personal som fört in anteckningen sker automatiskt i verksamhetssystemet. Särskild blankett finns Anteckningar under avbrott i verksamhetssystem. 4.4 Dokumentationens utformning För att dokumentationen ska uppfylla sitt syfte är det viktigt att den innehåller tillräcklig, väsentlig och korrekt information. Dokumentationen ska också vara lätt att förstå. Används värderande omdömen ska det tydligt framgå vems uppfattning eller upplevelser som dokumentationen redogör för, värderande omdömen ska alltid formuleras respektfullt. Det är viktigt att det går att urskilja i dokumentationen vad som är fakta och vad som är bedömningar, samt vems bedömning det är. Enligt SOSFS 2014:5, 4 kap 1 ska: Handlingar som upprättas och gäller enskilda ska begränsas till att innehålla uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad saken gäller.

8 8 (32) Tillräcklig Ge nödvändig information om aktuella och planerade insatser, viktiga aktiviteter och händelser som påverkat/påverkar den enskilde, relevant information för att utföra och följa upp insatser. Väsentlig Endast innehålla uppgifter av betydelse för det fortsatta arbetet som visar hur situationen för den enskilde utvecklar sig. Korrekt Dokumentationen ska vara saklig, bygga på ett korrekt underlag och det ska framgå vem som har lämnat uppgifterna och när. Det ska även framgå vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar samt vem som gjort en viss bedömning. Respektfull Ta hänsyn till den enskildes integritet och inte innehålla ovidkommande omdömen, nedsättande eller kränkande uppgifter eller formuleringar. Dokumentationen ska skrivas på ett sådant sätt att den enskilde kan ta del av dem. 4.5 Sekretess De uppgifter som finns i social dokumentation ingår i de uppgifter som är sekretessbelagda. Grunden är att det bara är den som är delaktig i utförandet av en insats som har rätt att ta del av uppgifterna om en person. All omsorgspersonal ansvarar för att: personliga lösenord inte kan bli tillgängliga för andra. datorer och andra informationsbärare, till exempel Hemdok, Intraphone och ipads, som används i verksamheten inte lämnas utan att sekretessuppgifterna är skyddade från obehörig åtkomst. endast ta del av uppgifter som behövs för att kunna utföra insatsen. Den som bryter mot sin lagstadgade sekretess och tystnadsplikt kan dömas till dagsböter eller fängelse. Brott mot sekretess och tystnadsplikt kan också medföra uppsägning på grund av personliga skäl. Det sker regelbundet loggningar i systemet för att säkerställa att endast behörig personal tar del av uppgifter om enskilda. 4.6 Insyn Den enskilde har rätt till insyn i sin dokumentation och får ta del av dokumentationen när detta efterfrågas. Den enskilde kan också uppge i ett samtycke huruvida anhöriga får ta del av den sociala dokumentationen. Om inte samtycke ges gäller sekretess för anhöriga och andra närstående. Menprövning ska alltid göras innan dokumentation överlämnas. Om det finns en osäkerhet kring vilken dokumentation som kan/ska lämnas ut ska personal alltid hänvisa till närmsta chef. Närmsta chef kan kontakta socialt ansvarig samordnare för vägledning. Legitimerad personal ansvarar kring begäran om att få ta del av hälsooch sjukvårdsdokumentation.

9 9 (32) Begäran om att få ta del av social dokumentation ska dokumenteras och information om vilka uppgifter som lämnats ut samt till vem dokumentationen har lämnats till ska framgå i dokumentationen. 4.7 Samtycke Samtycke från den enskilde inhämtas av biståndshandläggare. När insatser för påbörjas ska kontaktpersonen följa upp att samtycke finns dokumenterat i verksamhetssystemet under fliken Juridiska frågor. Om det saknas uppgifter ska kontaktpersonen omgående kontakta biståndshandläggare för åtgärd. Det ska framgå under fliken Juridiska frågor vad den enskilde ger samtycke till. Den enskilde kan ge sitt samtycke i helhet eller i delar. 4.8 Rättelse Uppgifter i dokumentationen får inte tas bort eller göras oläsliga. Om tillägg eller rättelser i dokumentationen sker ska tidigare anteckning ändå vara läsliga, vilket sker automatiskt i verksamhetssystemet när anteckningen signeras. När en felaktig anteckning rättas ska det anges när rättelsen gjordes och vem som gjort den. Både den felaktiga anteckningen och rättelsen ska synas i journalen. Detta gäller både i den digitala journalen och i en eventuell pappersjournal. Om den enskilde upplever att det finns anteckningar som är felaktiga ska detta dokumenteras. Det felaktiga ska inte tas bort utan kompletteras med ett tillägg. 5 Dokumentationsprocessen Det ska kunna gå att följa den enskildes behov i processen ansökan-beslutverkställighet-uppföljning. Det innebär att det ska finnas en rättsäker grund för beslutet, en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och en planerad uppföljning av en beslutad insats.

10 10 (32) Modellen IBIC används för både myndighetsutövningen och verkställigheten inom förvaltningens verksamheter. Denna riktlinje syftar till att ge stöd och vägledning i utförarledet, det vill säga i det praktiska arbetet med att dokumentera strukturerat och att använda modellen som grund för utförandet av insatserna till de enskilda, processtegen inringat med blått. Biståndshandläggarna har, på delegation av nämnden, fått uppdrag att hantera myndighetsutövningen gentemot de enskilda. Myndighetsutövningen och dess ansvarsområde, processtegen inringat med grönt, beskrivs i Riktlinje för myndighetsutövning med Individens behov i centrum IBIC som modell. 5.1 Beställning I verksamhetssystemet ansvarar biståndshandläggaren för att det framgå vilken utförare som ansvarar för att verkställa insatserna och när uppdraget har lämnats till utföraren. Finns det fler än en utförare ska det tydligt framgå. Beställningen utgör den grund som utföraren upprättar en genomförandeplan utifrån. I beställningen ska det framgå: vilken bedömning som nämnden, genom delegation till biståndshandläggaren, har gjort av den enskildes behov. vad som ingår i uppdraget. vilket eller vilka mål som gäller för insatsen. former för uppföljning i det enskilda fallet. vilken information som efter en prövning enligt bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 15 kap. 1 SoL ska återföras till nämnden i samband med att insatsen avslutas. namn och kontaktuppgifter till ansvarig handläggare hos nämnden.

11 11 (32) Om dessa uppgifter saknas i beställningen ska utföraren kontakta ansvarig biståndshandläggare som ansvarar för att komplettera uppgifterna. Beställningen är ett viktigt underlag för kontaktpersonen eftersom det i beställningen framgår vilka behov den enskilde har, det bedömda funktionstillståndet samt det avsedda funktionstillståndet. Information från biståndshandläggaren som framkommer i beställningen utgör underlag för utförarens planering av genomförandet tillsammans med den enskilde. Beställningen ger en beskrivning på vad det är viktigt att ta med i planeringen när genomförandeplanen upprättas. Kontaktpersonen använder den förklarande texten som stöd när beskrivning om hur insatsen ska utföras formuleras i genomförandeplanen. I beställningen framgår beskrivning av behov samt vilka beviljade insatser som ska tillgodose behovet. Beställningen är: underlag när genomförandeplanen upprättas används när kontaktperson och den enskilde utvärderar stödet underlag till uppföljningen 5.2 Genomförandeplan Upprättandet av genomförandeplaner är en del av den lagstadgade dokumentationsskyldighet som finns i vår verksamhet. Det är viktigt att reflektera över i vilket syfte genomförandeplanen upprättas så att innehållet begränsas till vad som är relevant i sammanhanget. Genomförandeplanen ska upprättas utifrån den beställning som skickas från biståndsenheten. Genomförandeplanen ska konkret beskriva hur insatsen ska utföras och vilken målsättning som finns för insatsen. Om biståndshandläggaren gör tillägg av insatser under tiden en plan är pågående kan insats läggas till som en komplettering i pågående plan. Vid stora förändringar rekommenderas att en ny plan görs. Tex om en person är beviljad hemtjänst med dusch, städ och promenad och biståndshandläggaren beviljar renbäddning och inköp kan detta kompletteras i den pågående planen. Om insats/insatser avslutas under pågående plan kan valda insatser avslutas genom Avsluta del av plan under objektmenyn i verksamhetssystemet. Information om hur detta görs återfinns i manual för Magna Cura och i hjälptexterna i verksamhetssystemet. Då ändring görs i genomförandeplanen ska sol-anteckning göras. Den enskilde ska ges möjlighet att vara delaktig och ha inflytande i planeringen och utformningen av insatsen. Det ska framgå i genomförandeplanen på vilket sätt, hur, den enskilde har utövat sitt inflytande och hur den enskilde har varit delaktig.

12 12 (32) När stödet avser avlösning till den person som vårdar eller stödjer närstående är det lämpligt, att med samtycke från den enskilde, både planera och följa upp tillsammans med den som vårdar eller stödjer sin närstående. I genomförandeplanen ska det dokumenteras om anhöriga eller annan person har deltagit i upprättandet och uppföljningen. Kontaktpersonens medverkan ska också dokumenteras. Den enskilde har rätt att säga nej till att vara delaktig i att upprätta en genomförandeplan. Detta ska då tydligt dokumenteras i sociala anteckningar. Nytt erbjudande om att vara delaktig i upprättandet ska ges kontinuerligt. Det är dock viktigt att förankra hur insatsen ska verkställas i personalgruppen för att säkerställa att den enskilde får en god kvalité på utförandet. Detta görs lämpligast i en genomförandeplan där det tydligt framgår att den har upprättats utan den enskildes delaktighet. Förslag på formulering under sökordet Delaktighet : Kontaktperson Maria har frågat Sony vid hembesöket den 23 september/per telefon den 23 september om han vill vara delaktig i upprättandet av hans genomförandeplan. Sony avstår och vill inte vara delaktig. Kontaktperson Maria beskriver hur insatsen/insatserna ska utföras för att säkerställa en god kvalité. Sonys behovsområden som framgår i beställningen ligger till underlag för upprättandet. Genomförandeplanen ska påbörjas inom två veckor från det att brukaren har fått ett biståndsbeslut samt upprättas inom en månad. I genomförandeplanen ska följande delar finnas med; när genomförandeplanen påbörjades på vilket sätt den enskilde haft inflytande över planeringen och vilken hänsyn som har tagits till hans eller hennes synpunkter och önskemål vilka andra personer som har deltagit i arbetet med att upprätta genomförandeplanen kort information som är relevant för insatsens utformning när och hur insatserna ska genomföras, beskriva hur behovsområden som ingår i insatsen ska tillgodoses, vad omsorgspersonalen ska göra/stödja/bistå med och vad den enskilde klarar själv. vilket eller vilka mål som gäller för aktiviteten, insatsen vid behov, om den enskilde har stöd av hemsjukvården, hänvisningar till eventuella omvårdnadsplaner och/eller rehabiliteringsplaner när genomförandeplanen fastställdes när och hur genomförandeplanen ska följas upp Det är viktigt att tänka på att hur insatsen ska utföras kan behöva kompletteras med exempelvis uppgifter från Senior alert-skattning, se vidare under kapitelet 5.6 Övrig dokumentation som kan inkluderas i social dokumentation.

13 13 (32) I avvaktan på ny beställning där även insatserna ingår kan ÄBO Genomförandeplan IBIC förenklas genom att funktionsbedömningarna, bedömt funktionstillstånd och avsett funktionstillstånd tas bort i genomförandeplanen. Information om hur detta görs återfinns i manual för Magna Cura och i hjälptexterna i verksamhetssystemet. Funktionsbedömningarna finns med i beställningen och när uppföljning görs på planen används beställningen som underlag. Detta gör ÄBO Genomförandeplan IBIC mer lättläst. Exempel: Personlig vård Att tvätta sig (d510) Kroppsvård (d520) Att sköta toalettbehov (d530) Att klä sig (d540) Att äta (d550) Förklarande text: XX kan tvätta ansiktet och kamma håret efter handräckning. Kan borsta sina tänder självständigt. XX är i behov av hjälp med att klippa naglarna. Omfattande hjälp med dusch. XX behöver omfattande hjälp med på och avklädning men kan hjälpa till med att sträcka ut höger arm. Hjälp med toalettbesök. Äter och dricker självständigt men är i behov av att maten finfördelas. Målsättningen med insatserna inom livsområdet Personlig vård är att XX fortsättningsvis självständigt ska kamma håret, tvätta ansiktet samt borsta sina tänder för att bibehålla sin förmåga att sköta sin kroppsvård. Hur och när: beskrivs av kontaktpersonen 5.3 Sociala anteckningar Sociala anteckningar är journalföring. De sociala anteckningarna ska visa hur situationen för den enskilde utvecklas och avvikelser i relation till genomförandeplanen och anledningen till avvikelsen. Vidare ska beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse för den enskilde och genomförandet av insatsen dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå om det har tillkommit omständigheter eller inträffat händelser som har medfört att insatsen helt eller delvis inte har kunnat genomföras som planerat. Det är viktigt att det går att urskilja vad som är fakta och vad som är bedömningar i den sociala journalen. Följande ska dokumenteras som social anteckning; när ny insats eller olika delar av insatsen har påbörjats när genomförandeplan har upprättats, följts upp och reviderats om det har inträffat omständigheter som medfört att insatsen inte har kunnat genomföras som planerat, särskilda åtgärder som vidtagits samt hur situationen har utvecklats för den enskilde om den som genomför insatsen har registrerat en social avvikelse om den enskildes behov är förändrat och vilka kontakter som tagits om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig

14 14 (32) om den enskilde har framfört klagomål mot genomförandet av någon insats samt hur klagomålet har åtgärdats när en insats har avslutats och av vilka skäl händelser av vikt Vid varaktiga, förändrade behov hos den enskilde ska alltid biståndshandläggaren kontaktas, löpande dokumentation ska ske under tiden. Till varaktiga förändringar räknas behov som kvarstår i mer än två till tre veckor. Biståndshandläggaren avgör hur informationen hanteras, social journal, uppföljning, nytt beslut. Förändrade hälsotillstånd ska alltid informeras till legitimerad personal skyndsamt. 5.4 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av genomförandeplan ska ske minst var sjätte månad, uppföljning kan göras oftare vid behov. Det är kontaktpersonalen som ansvarar för att erbjuda brukaren ett uppföljningsmöte. Om den enskilde tackar nej ska det antecknas i sociala anteckningar. Vid uppföljning ska ny genomförandeplan göras. Vid uppföljningen är det av vikt att kontaktpersonen använder beställningen som underlag. I beställningen beskriv det avsedda funktionstillståndet och det är mot detta mål som utvärderingen ska ställas. Uppföljningen ska svara på: Om insatserna har blivit utförda? Utvärderingen ska svara på: Om insatsen har lett till önskat resultat enligt överenskomna mål, det vill säga det avsedda funktionstillståndet samt målsättning som biståndshandläggaren har satt med insatsen/insatserna. Har den enskilde tillsammans med kontaktpersonen satt delmål ska utvärdering göras även mot dessa delmål. Beroende på vad uppföljningen visar kan nästa steg vara att antingen göra en ny genomförandeplan eller, om omständigheterna har förändrats kontakta biståndshandläggare för en ny prövning. Ny genomförandeplan ska upprättas efter en uppföljning och den tidigare planen ska avslutas.

15 15 (32) 5.5 Dokumentation vid korttidsverksamhet Korttidsplats kan beviljas av olika anledningar och beroende på målsättningen krävs olika resurser och förhållningssätt. Den sociala dokumentation som sker under korttidsvistelsen skiljer sig till viss del från det som framgår i denna riktlinje med anledning av insatsens karaktär och kortare ställtid för planering. Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen följer den som finns beskriven i riktlinjen förutom vissa undantag: Enhetschef ansvarar för att Enhetschef kan utse annan personal än kontaktperson att upprätta genomförandeplanen. Kontaktperson, alternativt utsedd personal ansvarar för att Genomförandeplan upprättas inom sju vardagar. Erbjuda den enskilde ett välkomstsamtal samma eller nästkommande dag som insatsen startar. Upprätta ett Hemdok för de som inte har ett Hemdok sedan innan. Om den enskilde har/får beslut om hemtjänst alternativt beslut om särskilt boende ska Hemdok skickas med den enskilde. Om inga pågående beslut finns efter avslutad korttidsplats ska innehållet i Hemdok gallras och arkiveras enligt riktlinjen. I övrigt ska ansvarsfördelningen i riktlinjen tillämpas. Dokumentation Biståndshandläggarna ansvarar för att informera den enskilde och utföraren om tilldelad korttidsplats och att beslut och beställning delges utföraren. Individuell målsättning ska finnas med i beställningen och vara förankrad hos alla yrkeskategorier inom korttidsenheten. Detta för att skapa en samsyn kring målsättningen för den enskilde. Uppgifter som ska ingå i genomförandeplanen, under sökordet korttidsplats, kan inhämtas under välkomstsamtalet. Det kan även vara aktuellt för verksamheten att hänvisa till andra upprättade genomförandeplaner som den enskilde har sedan tidigare, om den enskilde samtycker till att dessa används. I andra upprättade planer kan det sedan tidigare finnas beskrivet hur t ex personlig hygien ska utföras. Om tillvägagångssättet är detsamma när den enskilde är på korttidsplats kan hänvisning ske till annan genomförandeplan. Tydlig hänvisning ska då ske till avsedd plan. Genomförandeplan ska upprättas snarast, inom sju dagar. Genomförandeplan behöver inte upprättas för de personer som vistas kortare tid än en vecka. Dokumentationen görs då i löpande form i sociala anteckningar. Genomförandeplanen är utgångspunkten för hur insatsen ska verkställas.

16 16 (32) Löpande dokumentation görs sedan regelbundet beroende på hälsotillstånd och annat som kan påverka dagsformen och avviker från genomförandeplanen. Om dagsformen förändras markant under korttidsvistelsen eller om korttidsvistelsens målsättning förändras ska ny genomförandeplanen upprättas. Om den enskildes beslut förlängs utan att målsättningen förändras, till exempel om planerad hemgång blir framflyttad förlängs även giltigheten för genomförandeplanen. Vanligtvis ska varje nytt beslut generera en ny genomförandeplan men denna typ av situation är ett undantag. Information om förlängningen görs i löpande dokumentation, social anteckning. Datum för planerad uppföljning i genomförandeplanen som upprättas för korttidsplats följer slutdatumet för beslutet. Om beslutet förlängs under pågående verkställighet förlängs även giltigheten för genomförandeplanen, vilket ska dokumenteras. Då ska även datum för den planerade uppföljningen revideras, skrivs in som en komplettering. Vid insatsens avslut ska personalen göra en kort sammanfattning om hur insatsen har uppfattats av den enskilde, vid palliativ karaktär på insatsen kan avstämning göras med anhörig. Även frågor kring bemötande, inflytande och trygghet kan ställas och dokumenteras under rubriken Uppföljning/utvärdering. Genomförandeplanen ska avslutas och dokumentationen ska gallras och arkiveras enligt riktlinjen när den enskilde lämnar korttidsenheten.

17 17 (32) 5.6 HSL-spegling All omsorgspersonalen har möjlighet till spegling av hälso- och sjukvårds dokumentation. Det innebär att omsorgspersonalen har läsbehörighet till samtliga omvårdnadsplaner och rehabiliteringsplaner. De får också möjlighet att skriva/spegla information direkt i journalen till den legitimerade personalen. På motsvarande sätt kan den legitimerade personalen skriva/spegla information till omsorgspersonalen direkt i journalen. Om den enskilde vill ta del av sin hälso- och sjukvårdsjournal är det legitimerad personal som hanterar frågan. Dokumentation under sökordet HSL-iakttagelse är en anteckning som blir journalförd, det vill säga den sparas på samma sätt som en social anteckning. Text som är av meddelandekaraktär ska skickas som meddelande och ska ej journalföras. Exempel på vad som ska dokumenteras efter kontakt med legitimerad personal: Förändrat hälsotillstånd hos den enskilde och vilka kontakter som tagits. Om det händer något avvikande vid insatsens utförande. När en hälso- och sjukvårdsavvikelse görs och vilken typ av avvikelse samt vilken kontakt som togs. 5.7 Övrig dokumentation som kan inkluderas i social dokumentation För att dokumentation som görs i olika kvalitetsregister ska få någon bäring för den enskilde är det av vikt att omsorgspersonalen använder sig av det som har framkommit i de olika registerna. Det är därför viktigt att överföra information som har betydelse för arbetets utformning, det vill säga hur insatsen ska genomföras, till genomförandeplanen. Både Senior alert, BPSD, palliativa registret och instruktion från legitimerad personal som ej är kopplad till en omvårdnadsplan eller rehabiliteringsplan är arbetsverktyg som används för att hitta det mest optimala sättet för personalen att möta den enskilde på och hur insatsen på bästa sätt kan genomföras för att uppnå god kvalité. Hur insatsen ska genomföras ska beskrivas i genomförandeplanen. Uppgifter kan hämtas från olika register men ska sammanfogas i den enskildes genomförandeplan om det finns behov av denna kunskap i utförandet av omsorgen.

18 18 (32) Senior alert Efter att en riskbedömning har genomförts ska planerade åtgärder kompletteras i den enskildes genomförandeplan om det finns insatser som redan utförs av omsorgspersonalen. Till exempel om en person riskbedöms för undernäring och han/hon har beslut om stöd vid måltidssituation ska anteckning föras in i pågående genomförandeplan. Detta görs som en rättelse/tillägg. Vid eftermiddagstillsynen ska personalen påminna Sony att äta mellanmål, lägg gärna fram en frukt. Det ska även ske en social anteckning om att genomförandeplanen har reviderats. Vid tillfället för uppföljning inkluderas tillägget/tilläggen och blir till ordinarie beskrivning i genomförandeplanen. Om den enskilde inte har insatser beviljade som kan minimera risken ska den enskilde hänvisas att söka bistånd hos biståndshandläggare. Till exempel om den enskilde bedöms ha risk för undernäring men inga beviljade insatser kring måltidssituation eller matdistribution ska kontaktpersonen uppmana den enskilde att kontakta biståndshandläggaren. Detta ska dokumenteras i en social anteckning. Har uppmanat Sony att ta kontakt med biståndshandläggaren för att prata om sina behov kring matsituationen. BPSD Registerutdrag som görs vid BPSD-skattning ska förvaras säkert, i ett låst dokumentskåp. Det som ska användas som stöd till omsorgspersonalen i utförandet av insatsen till den enskilde ska dokumenteras i den enskildens genomförandeplan, på samma sätt som för Senior alert. Palliativ omsorg När en person bedöms vara palliativ av läkare är det av särskild vikt att kontaktpersonen går igenom genomförandeplanen tillsammans med den enskilde och/eller anhörig. Detta för att kartlägga om genomförandeplanen behöver revideras utifrån de behov som den enskilde kan ha utifrån det förändrade hälsotillståndet. Dokumentera det uppdrag som bestäms i en social anteckning alternativt i genomförandeplanen. Uppgifter som bör finnas med är om det är egenvård eller ej, vem ansvarar för vad, vilken roll vill eventuella anhöriga ha och när sker avstämning. Riktlinjen God Vård & Omsorg vid livets slut ska användas som vägledning kring hur omsorgspersonalen ska agera kring de insatser som ges till den enskilde. Det är viktigt att vara tydlig med den löpande dokumentationen som sker vid livets slut. Om det avser vak är det av vikt att gå igenom och göra en sammafattning av det som hänt under passet. Har den enskilde upplevt, uttryckt smärta, oro, sovit, fått vätska, har några kontakter tagits osv. Har omsorgen skett enligt riktlinje God Vård & Omsorg vid livets slut. Utdrag ur riktlinje God Vård & Omsorg vid livets slut Vård & Omsorg ska erbjuda en god och säker Vård & Omsorg för personer som befinner sig i livets slut oberoende var brukaren vistas. Vård- och omsorgsarbetet ska utformas individuellt vilket innebär att alltid lyssna in brukarens och anhörigas önskemål och att försöka tillgodose dessa önskemål så långt det är möjligt.

19 19 (32) Instruktion från legitimerad personal som ej är kopplad till en omvårdnadsplan eller rehabiliteringsplan Efter att en HSL-insats har avslutats kan informationen överföras till genomförandeplanen. Till exempel om den enskilde har haft gångträning som en ordinerad HSL-insats med tillhörande signeringslista och HSL-insatsen avslutas kan instruktionen användas för beskrivning av hur förflyttning ska genomföras i genomförandeplanen. Handlingsplaner kring till exempel larmmattor, rörelselarm, dörrlarm. Individuella larm som t.ex. larmmattor eller rörelsedetektorer kan användas med den enskildes samtycke. Det är alltid enhetschefen som ansvarar för hanteringen, i enlighet med riktlinje för skyddsåtgärder. Om beslut fattas av enhetschef att använda individuella larm ska en handlingsplan tas fram. Informationen i handlingsplanen ska föras in i genomförandeplanen då det konkret beskriver hur insatsen, larm ska genomföras. För samtliga larm ska riktlinjen för skyddsåtgärder följas. 5.8 Levnadsberättelse Av 1 kap. 1 tredje stycket socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Den nämnd som har ansvar för verksamhet inom socialtjänsten eller den som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet bör beakta följande aspekter för att se till att äldre personers privatliv och integritet respekteras: Personalen värnar om att den äldre personen får leva sitt liv i enlighet med sin personlighet och identitet. Bakgrund Med IBIC får den enskilde och hans/hennes närstående ökade möjligheter att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. Levnadsberättelsen kan användas som underlag för att omsorgspersonalen ska kunna bemöta den enskilde på ett individuellt sätt och bidra till en individanpassad omsorg. Omsorgspersonalen får genom, bland annat, levnadsberättelsen kunskap om vem personen är och har varit. Omsorgspersonalen får förståelse för hur de kan bemöta personen på bästa sätt, stödja kvarvarande funktioner och planera dagen utifrån personens önskemål. Levnadsberättelsen är frivillig att fylla i men erbjudandet ska ges till de pensionärer som kommer i kontakt med Vård & Omsorg. Levnadsberättelsen är personlig och tar upp olika egenskaper och vanor, både sådant som har gett glädje och välbefinnande och händelser som skapat sorg och smärta. Att skriva ner både positiva och negativa upplevelser är viktigt för att få en helhetssyn och för att bättre kunna bemöta och förstå den enskilde. Genom att ha god kunskap om den enskildes levnadsberättelse, kan omsorgspersonal bättre stödja och trösta när minnet sviker och vardagen inte längre fungerar. I ett professionellt bemötande handlar det om att kunna bekräfta de minnen personen upplever, istället för att tillrättavisa och påpeka felaktigheter. Levnadsberättelsen får en extra viktig funktion för omsorgspersonal som möter personer med demenssjukdom. Med en god kännedom om personen bakom sjukdomen, kan

20 20 (32) omsorgspersonal ofta genom att lyssna och prata om det som har varit, lotsa den personen rätt genom minnena. Att tänka på eller tala omkring livserfarenheter, att dela minnen och reflektera över det som hänt tidigare i livet kan medverka till att bevara självkänslan. Ansvarsfördelning Socialt ansvarig samordnare, Sas ansvarar för att utfärda och revidera riktlinjer utifrån aktuell lagstiftning och rådande föreskrifter ha en rådgörande funktion avseende levnadsberättelsens syfte och användningsområde Enhetschef ansvarar för att förmedla information om nyheter inom området till enhetens personal arbetsgruppen kontinuerligt diskuterar och utvecklar arbetet med levnadsberättelse Kontaktperson ansvarar för att ge den enskilde information om levnadsberättelsens syfte och hur den används lämna ut levnadsberättelsen till den enskilde samt ta emot ifylld berättelse om det finns behov bistå den enskilde med att praktisk dokumentera uppgifterna i berättelsen föra löpande dokumentation i sociala anteckningar i form av: - när erbjudande om levnadsberättelse har lämnats - när ifylld levnadsberättelse inkommer - om den enskilde vill återkalla sin levnadsberättelse - muntligt samtycke om uppgifter i berättelsen får delges berörd omsorgspersonal och används som ett arbetsredskap använda innehållet i levnadsberättelsen vid upprättande av genomförandeplaner använda innehållet i levnadsberättelsen vid till exempel planering av sociala aktiviteter All omsorgspersonal ansvarar för att: ge ett individuellt bemötande och förhållningssätt som säkerställer att stödet anpassas till den enskilda personens behov, förutsättningar och önskemål utifrån det beslut som den enskilde har fått. Genomförande Det är frivilligt att lämna en levnadsberättelse men alla pensionärer som kommer i kontakt med Vård & Omsorg ska ges möjlighet att lämna en berättelse. Levnadsberättelsen kan med fördel upprättas i ett tidigt stadie så att den enskilde så långt som möjligt själv kan vara delaktig och svara på frågorna.

21 21 (32) Inom Vård & Omsorg i Kungsbacka kommun finns en mall framtagen för levnadsberättelse. Den ska användas inom samtliga verksamhetsområde och levnadsberättelsen ska följa med den enskilde om hon/han byter insatsform eller utförare, förutsatt att det finns ett samtycke för detta. Personen kan behöva hjälp att förstå syftet och även praktisk hjälp med att skriva. Anhöriga får gärna hjälpa till med detta. Denna bilaga kan lämnas ut till de enskilda som efterfrågar mer information kring levnadsberättelsen syfte och verksamhetens hantering. Om den enskilde och/eller anhöriga inte kan fylla i levnadsberättelsen kan kontaktpersonen bistå med den praktiska hjälpen. All personal som arbetar inom Vård & Omsorg har tystnadsplikt och den gäller även för uppgifter som ingår i levnadsberättelsen. Levnadsberättelsen ingår i den sociala dokumentationen och denna riktlinje gäller även för levnadsberättelserna. Om levnadsberättelsen görs av den enskilde och/eller med stöd av dennes anhöriga ska kontaktpersonen inhämta ett muntligt samtycke om levnadsberättelsen kan används som ett arbetsredskap och om uppgifter i berättelsen får delges berörd omsorgspersonal. För de som har ett Hemdok ska levnadsberättelsen förvaras under grå flik. Om personen inte har ett Hemdok ska levnadsberättelse förvaras i personakten. Om den enskilde flyttar eller byter utförare är det viktigt att levnadsberättelsen, efter samtycke från den enskilde, överlämnas till nästa utförare. Om den inte får lämnas över ska den arkiveras i den enskildes personakt. Om den enskilde vill återkalla sin levnadsberättelse ska detta ske och en social anteckning göras. Innehållet i levnadsberättelsen ska beaktas vid mötet med den enskilde, vid upprättande av genomförandeplaner och vid till exempel planering av sociala aktiviteter, individuella och gemensamma. Innehållet i levnadsberättelsen kan användas: för att hitta orsaker till ett visst beteende för att hitta lösningar på något som väcker oro hos den enskilde för att hitta samtalsämnen och återskapa minnen från förr som grund för planering av aktivitetstid, social samvaro vid upprättandet av genomförandeplan för den enskilde aktivitetsplanering, utgå från de önskemål, intressen och hobbies som beskrivs i levnadsberättelsen 6. Förvaring I 11 kap. 5 andra stycket SoL står att handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Den stränga sekretessen inom äldreomsorgen ställer höga krav på en säker förvaring av handlingar. Det är också viktigt med hänsyn till den så kallade inre sekretessen. Inre sekretess innebär att det finns sekretessområde även inom förvaltningen och endast den som deltar i omsorgen av en person eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete, har rätt att få tillgång till uppgifterna.

22 22 (32) Social dokumentation ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till den. Behörig är personal som har anledning att ta del av dokumentation för att kunna utföra sitt arbete. Dokumenterade sekretessuppgifter ställer höga krav på säker förvaring av dokumentation förd på papper och krav på adekvat behörighet i verksamhetssystemet. För dokumentation som sker i verksamhetssystemet ska personal vara noga med att dokumentera med sin egen inloggning i verksamhetssystemet och logga ut när dokumentation inte längre ska göras. För verksamheter som dokumenterar i Hemdok ska Hemdoken vara förvarad på ett tryggt och säkert sätt, helst i ett skåp/låda som går att stänga i brukarens bostad. Om det förekommer omständigheter som kräver att dokumentationen låses in ska ansvarig enhetschef kontaktas för bedömning och vid behov rådfrågas socialt ansvarig samordnare. I verksamhetens lokaler ska dokumentation om enskilda hållas inlåst, och tydligt åtskilda, varje personens uppgifter i en separat mapp eller flik. 7. Gallring och arkivering Uppgifter i en personakt som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten/äldreomsorgen, ska gallras fem år efter det att sista anteckningen gjorts i akten. Personer födda den femte, femtonde och tjugofemte ska undantas från gallring och sparas för framtida forskningsändamål. När ett ärende avslutas ska en slutanteckning göras där även skälet till att ärendet avslutas ska anges. Hemdok och eventuell manuell personakt rensas och överlämnas sedan från utförare till biståndsenheten. Endast dokument som är påskrivna av den enskilde ska sparas i den manuella personakten. All dokumentation som finns kring den enskilde brukare, utredning, beslut, individuell genomförandeplan och sociala anteckningar, arkivhålls i verksamhetssystemet. En personakt kan bestå av en digital del och en pappersdel, manuell akt. Information om vilka uppgifter som finns arkiverade i den digitala delen ska uppges på ett försättsblad i den manuella akten. Genomförandeplan och sociala anteckningar under perioden X-X finns i Sony Ericsons manuella akt. Det är av vikt att utföraren skyndsamt lämnar in de uppgifter som finns i pappersform och som ska arkiveras. Senast två veckor efter att ärendet har upphört ska eventuell manuell akt överlämnas till biståndsenheten. Den manuella akten ska rensas innan överlämning till biståndsenheten. Kommunen har en transporttjänst upphandlad som har sekretesstransport i sin portfölj. Rör det sig om längre sträckor och större mängder handlingar innehållande sekretessuppgifter rekommenderas att denna tjänst nyttjas. Kostnad står varje verksamhet för. I de fall den enskilde har haft ett Hemdok ska dokumentation under gul flik lämnas av kontaktperson/omsorgspersonal till ansvarig kommunsjuksköterska för arkivering. I de fall den enskilde har haft ett Hemdok ska dokumentation under grön flik lämnas av kontaktperson/omsorgspersonal till ansvarig arbetsterapeut eller fysioterapeut för arkivering. Innan arkivering: Rensa och gallra, ta bort minneslappar, kopior och dubbletter Plocka bort gem, häftklammer, plastregister, plastfickor, post-itlappar och dyl Märk upp kuvert som journalhandlingarna ska ligga i

23 23 (32) Arkivkuvertet ska vara märkt med följande: Vård & Omsorg SoL Namn Personnummer Datum då ärendet upphörde Anledning till att handlingarna ska arkiveras - Avliden - Flyttat från kommunen - Insatsen/insatserna upphör 8. Ansvarsfördelning 8.1 Socialt ansvarig samordnare, Sas ansvarar för att utfärda och revidera riktlinjer utifrån aktuell lagstiftning och rådande föreskrifter enligt internkontrollplanen följa upp och granska den sociala dokumentationen inom förvaltningen ha en rådgörande funktion avseende dokumentationen och kvaliteten av den utbilda dokumentationsombud inom förvaltningen tillsammans med granskningsgruppen, följa upp och värdera enheternas sociala dokumentation 8.2 Verksamhetschef ansvarar för att kontinuerligt hålla sig uppdaterad och säkerställa att verksamheten följer sitt dokumentationsansvar, genom att hålla sig förtrogen med kontinuerliga granskningsrapporter och årliga sammanställningar upprätta handlingsplan om dokumentation inte följer gällande riktlinje inom verksamhetsområdet 8.3 Enhetschef ansvarar för att anmäla personal till introduktionsutbildning i dokumentation alternativt grundkursen i dokumentation arbetstid avsätts för att omsorgspersonal och dokumentationsombud ska kunna utföra sina dokumentationsuppgifter omsorgspersonalen får handledning och utbildning i dokumentation samt användandet av verksamhetssystemet tillsammans med dokumentationsansvarigt ombud upprätta och tillhandahålla en orginalpärm för Hemdok på arbetsplatsen och uppdatera informationen i denna förmedla information om nyheter inom området till enhetens personal arbetsgruppen diskuterar och utvecklar arbetet med den sociala dokumentationen det sker en regelbunden uppföljning av dokumentationen omsorgspersonalen följer gällande riktlinjer utse dokumentationsombud

24 24 (32) upprätta handlingsplan om dokumentation inte följer gällande riktlinje inom enheten 8.4 Biståndshandläggare ansvarar för att inhämta samtycke från enskilda gällande informationsöverföring och dokumentera samtycket beställning utifrån beviljat beslut översänds till verksamheten som underlag för verkställighet av beslut uppföljning av beslut insatser och omsorgsnivå är korrekt inlagda i verksamhetssystem säkerställa arkivering för journal för personer födda dag 5, 15 och 25 ta emot journalhandlingar som ska arkiveras från utförare 8.5 Dokumentationsansvarigt ombud ansvarar för att aktuell riktlinje kring social dokumentation finns på arbetsplatsen och att aktuellt material finns tillgängligt tillsammans med enhetschef förmedla nyheter inom området till personalgruppen kontinuerligt stödja kollegor i social dokumentation enligt riktlinjen och i användning av verksamhetssystemet följa upp dokumentationen och signalera till enhetschef vid otillräcklig dokumentation eller när riktlinjen kring sociala dokumentationen inte följs genomföra regelbunden granskning av dokumentation enligt framtagen mall för egenkontrollen närvara vid träffar för dokumentationsombud 8.6 Kontaktperson ansvarar för att upprätta genomförandeplan, ska påbörjas inom två veckor, efter att verkställigheten har startat om kvalitetsregister är aktuellt ansvara för att komplettera genomförandeplanen med uppgifter som är relevanta för insatsens utformning informera brukaren om dokumentationens syfte och dennes rätt att ta del av dokumentationen upprätta en korrekt och aktuell Hemdok- pärm för de brukare där Hemdok används följa upp genomförandeplanen minst en gång var sjätte månad och/eller vid uppföljning av beslut eller vid andra förändrade förhållanden avsluta genomförandeplanen när biståndet upphör, flyttar brukaren inom kommunens verksamheter överlämnas ansvaret till den nya enheten när biståndet avslutas göra en slutanteckning i sociala anteckningar

25 25 (32) gallra inaktuella dokument för arkivering, se kapital Arkivering. Hälso- och sjukvårdsdokumentation, till exempel signeringslistor ska lämnas till HSLpersonal 8.7 All omsorgspersonal ansvarar för att: vara påläst om den enskildes behov och aktuella insatser, så att en kontinuitet i utförandet skapas för brukaren innan arbetsdagen avslutas dokumentera nödvändig information rörande enskilda personer kontakta berörda om den enskildes behov eller hälsotillstånd är förändrat samt dokumentera kontakten 8.8 Magna Cura supporten ansvarar för att efter anmälan från enhetschef registerar och skapa behörighet för personal. bemanna supporten måndag-fredag 8-12 informera om verksamhetssystemet på verksamheternas APT och planeringar informera om driftstopp i verksamhetssystemet vara telefonsupport till användare av Magna Cura byta lösenord för användare genomföra mindre strukturförändringar i verksamhetssystemet efter beslut i DRUG 8.9 Utbildare i Magna Cura ansvarar för att: i samarbete med socialt ansvarig samordnare Sas, ansvara för att planera innehåll och upplägg av utbildning i social dokumentation för omsorgspersonal tillhandahålla utbildningen regelbundet under året, Introduktionsutbildning för timanställda och semestervikarier samt Grundutbildning i dokumentation för tillsvidareanställda och månadsanställda efter genomförd utbildning tillhandahålla den anställda ett intyg vid behov ge information om social dokumentation på arbetsplatsträffar vid behov medverka vid träffar med dokumentationsombuden och personal på arbetsplatser vid efterfrågan från enhetschef medverka på arbetsplatsers planeringsdagar punktinsatser, specifika frågor i en arbetsgrupp medverka på ombudsträffar med dokumentationsombuden efter förfrågan från enhetschef eller dokumentationsombud arrangera träffar med arbetsplatsernas dokumentationsombud 9. De olika livsområdena i ICF Lärande och tillämpa kunskap (d1) Koder som ingår är de på 100, tex d110-att se, d175- att lösa problem, d177-att fatta beslut.

26 26 (32) I livsområdet beskrivs lärande, tillämpning av kunskap som är inlärd, tänkande, problemlösning och beslutsfattande. Det handlar främst om problemlösning och beslutsfattande. Exempel: Att lösa problem som uppkommer i vardagen som till exempel hur man hanterar utspillt kaffe, göra val av kläder för dagen, byta batteri i fjärrkontrollen. Frågeställningarna kan handla om den enskilde vet vart man vänder sig om man behöver hjälp, om man aktivt söker upp hjälp vid olika situationer? Allmänna uppgifter och krav (d2) Koder som ingår är de på 200, tex d230 att genomföra en daglig rutin, d240-att hantera stress. I livsområdet beskrivs förmågan att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och hantera stress. Det handlar främst om att kunna planera, hantera och fullfölja vad den dagliga livsföringen kräver. Exempel: Att äta regelbundet, följa en medicinsk ordination eller passa en avtalad tid. Det kan också vara att följa dygnsrytmen, att kunna hantera dagen genom egna rutiner eller att genom framförhållning och information om olika aktiviteter kunna minimera stress. Kommunikation (d3) Koder som ingår är de på 300, tex d335-att skriva meddelande, d350- konvensation. I livsområdet beskrivs kommunikation genom tecken, språk och symboler. Det innefattar att ta emot och förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder. Området handlar här främst om att kunna göra sig förstådd eller att ta emot information. Exempel: Att kunna höra och förstå tal, se och förstå text, kunna göra sig förstådd på svenska och att använda telefon, larm eller dator. Frågeställningarna kan handla om behov av hjälp med att föra ett samtal, skriva kort/brev till anhöriga eller hjälp med att ringa. Förflyttning (d4) Koder som ingår är de på 400, tex d450-att gå, d460-att röra sig på olika platser. Livsområdet beskrivs som förmågan att kunna ändra kroppsställning, förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, gå, springa eller att använda olika former av transportmedel. Exempel: Att resa sig ur en stol eller säng, plocka upp en penna, ta sig mellan olika våningar, ut på balkong eller fram längs gator i grannskapet. Frågeställningarna kan handla om att ändra kroppsställning under natten, att kunna ta med sig tidningen från ett rum till ett annat eller att lyfta kaffekoppen. Personlig vård (d5)

27 27 (32) Koder som ingår är de på 500, tex d510-att tvätta sig, d540-att klä sig, d550-att äta. I livsområdet beskrivs egen personlig vård, att tvätta och torka sig själv, ta hand om sin kropp och kroppsdelar, klä sig, äta och dricka samt sköta sin egen hälsa. Exempel: Att kunna tvätta sig, klippa naglar, kamma hår, borsta tänder, att äta varierat eller följa hälsoråd. Hemliv (d6) I livsområdet beskrivs husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Det innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, att ta hand om personliga och andra hushållsföremål samt att hjälpa andra. Området handlar främst om att kunna laga mat, handla, uträtta ärenden eller annat hushållsarbete. Exempel: Att städa, handla livsmedel, att laga och servera mat, samla ihop och kasta sopor, tvätta kläder, bädda sängen, underhålla hjälpmedel, ta hand om växter eller djur. Mellanmänskliga interaktioner och relationer (d7) I livsområdet beskrivs handlingar och uppgifter som behövs för interaktioner med människor på ett i sammanhanget lämpligt sätt. Området handlar här främst om att kunna ha kontakter med andra personer i privata eller formella sammanhang. Exempel: Informell kontakt med familj, släktingar, vänner, grannar Formella kontakter med myndigheter/organisationer, vårdcentral, frisör eller fotvård. Är det främst formella sammanhang som behoven finns inom kan det vara aktuellt att anmäla till överförmyndaren, uppdrag att sörja för person. Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv (d8) I livsområdet beskrivs förmågan att engagera sig och utföra sådana handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning och ekonomiska transaktioner. Exempel: Att kunna betala räkningar eller hantera pengar vid inköp. Det är viktigt att ta med i bedömningen att hantering av kontanter hos utföraren ska så långt möjligt undvikas. Är den enskilde i behov av stöd kring sin ekonomi ska anmälan göras till överförmyndaren. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (d9) I livsområdet beskrivs förmågan till handlingar som krävs för att engagera sig i organiserat socialt liv utanför familjen. Exempel: Att delta i föreningsliv, utöva ett intresse, besöka kyrkan/synagogan/moskén Att kunna rösta vid allmänna val Att delta i social samvaro

28 28 (32) Känsla av trygghet (b1528) I livsområdet beskrivs den enskildes känsla av trygghet eller avsaknad av trygghet. Exempel: Den enskildes känsla av otrygghet inför att bo själv, att gå utomhus själv, att sova själv på natten, oro för att ramla eller rädsla för att glömma något viktigt. Personligt stöd till person som vårdar eller stödjer den enskilde (e398) I livsområdet beskrivs de anhörigas behov av stöd och avlastning, i de fall den enskilde har en anhörig som vårdar eller stödjer personen. Exempel: Att en maka/make eller förälder har svårt med nattsömnen och har behov av avlastning då den enskilde är vaken stor del av natten. Att en anhörigvårdare behöver resa bort under en period.

Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell. Vård & Omsorg, Kungsbacka kommun RIKTLINJE

Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell. Vård & Omsorg, Kungsbacka kommun RIKTLINJE RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-10-07 2 2015-10-13 Therese Lindén, vik Socialt ansvarig samordnare, Sas Therese Lindén, Socialt ansvarig samordnare, Sas Förvaltningsgruppen Förvaltningsgruppen

Läs mer

Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun

Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-05-27 Kristina Privér, Socialt ansvarig samordnare, Sas Förvaltningsgruppen 2 2014-10-07 Therese Lindén, vik Socialt ansvarig Förvaltningsgruppen samordnare,

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Ann-Britt Lundin Maj Forsberg RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2011-02-14 Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2012-01-24 Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Riktlinje för Hemdok 1 (6) 1. Inledning Dokumentation är en viktig del

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

RIKTLINJE. för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell

RIKTLINJE. för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell uniform KUB663 v 1.0, 2012-07-05 RIKTLINJE för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell VO Egen regi Privat regi IF Kommun och Region: Gäller för följande

Läs mer

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende

Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende RIKTLINJE 1(12) RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET SÄRSKILT BOENDE... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte och mål med riktlinjen... 3 2. GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU

Läs mer

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun

Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun RIKTLINJE 1(12) Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR SOCIAL DOKUMENTATION... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation Socialförvaltningen

Riktlinjer för social dokumentation Socialförvaltningen Ansvarig för riktlinjen Elisabeth Vidskog Upprättad (av vem och datum) Britta Hedén 150823 Beslutad (av vem och datum) Förvaltningsledningen, 2015-09-01 Uppdaterad och version Process vilken process är

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2016 Innehåll Inledning Dokumentationens syfte Lagar och föreskrifter Personakt Förvaring och tillgänglighet och loggkontroller Samtycke Social journal Dokumentationens

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten

Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten KRAV PÅ DOKUMENTATION Det finns krav på dokumentation i lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt en handbok utgiven av socialstyrelsen. Socialtjänstlagen

Läs mer

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2017-04-04 33 Dokumentet gäller som längst till 2021-04-04 Dokumentägare: Avdelningschef

Läs mer

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-02-02 7 Riktlinjerna gäller som längst fram till 2020-02-02 (max 4 år) Dokumentägare:

Läs mer

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp

Läs mer

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

För dokumentation i social journal för utförare

För dokumentation i social journal för utförare För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL 2 RIKTLINJER Följande riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Rutin: Dokumentation. (social journal och genomförandeplan)

Rutin: Dokumentation. (social journal och genomförandeplan) Rutin: Dokumentation (social journal och genomförandeplan) I socialtjänstlagen 1 11 kap. 5 första stycket SoL och 21 a första stycket LSS finns bestämmelser om dokumentation i samband med genomförande

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

RIKTLINJE. Social dokumentation. inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende

RIKTLINJE. Social dokumentation. inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende Bilaga 2 Socialförvaltningen RIKTLINJE Social dokumentation inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende Beslutsinstans Socialchef Dokumenttyp

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen De nya föreskrifterna och Välkommen! De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen Ann Nilsson och Thomas Carlsson Nationell värdegrund! ICF! ÄBIC/IBIC! SOSFS 2014:5! Genomförandeplaner!

Läs mer

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning Beslutad av: Socialnämnd, den 29-05-2019 Dokumentansvarig: Ingela Holmström Diarienummer:

Läs mer

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg. RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Dokumentationsriktlinjer

Dokumentationsriktlinjer Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell 2013-03-20 FÖRORD Kraven

Läs mer

Granskningsmall handläggningsdokumentation

Granskningsmall handläggningsdokumentation Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Beslutsdatum 2018-03-28, Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Socialnämnden Dokumentägare

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

individuell planering och dokumentation

individuell planering och dokumentation Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen Godkända av nämnden för äldre och funktionshindrade (NÄF) 13 februari 2008 VÄRMDÖ KOMMUN 0 FÖRORD

Läs mer

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU, Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari

Läs mer

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-05-05 Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen 4 2014-06-24 Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Förvaltningsledningen 5 2015-01-05 Ingrid Olausson,

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Malmö stad Medicinskt ansvariga Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Social dokumentation inom vård- och omsorgsförvaltningen

Social dokumentation inom vård- och omsorgsförvaltningen RUTIN Sid: 1 (11) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 2 2015-10-22 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp för social dokumentation) 1 2015-04-27 Beslutande

Läs mer

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Dokumentation i patientjournalen

Dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

Hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.

Läs mer

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan Bilagor BILAGA 1 Genomförandeplan BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan BILAGA 4 Löpande anteckningar BILAGA 5 Vägledning kring löpande anteckningar

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun 2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Riktlinjer för Dokumentation i verkställighet

Riktlinjer för Dokumentation i verkställighet Riktlinjer för Dokumentation i verkställighet Vård och omsorgsavdelningen Mariestads kommun Gäller fr.o.m. 2013-01-21 Reviderad 2014-08-11 Reviderad 2015-06-02 Reviderad 2016-01-19 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Riktlinje för bedömning av Egenvård RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinje för bedömning av Egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2017-11-01 Gemensam med Regionen: Nej Gäller

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering

Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska

Läs mer

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Riktlinje för informationshantering och journalföring RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 1 Gäller

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast

Läs mer

Hjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Rutin Social dokumentation i genomförandet 1. Dokumenttyp Rutin för Social dokumentation i genomförandet 2. Fastställande/upprättad 111214 av Jonas Engelbrektsson 3. Senast reviderad Klicka

Läs mer

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten

Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för

Läs mer

Bestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.

Bestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida. RIKTLINJE FÖR LEX SARAH inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Socialt ansvarig Beslutsdatum: 2018-10-01 samordnare (SAS) Enhet: Central administration Reviderad: Beslutad av SAS Inledning Lex

Läs mer

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 137/18 Gäller för

Läs mer

Riktlinje för social dokumentation i verkställighet

Riktlinje för social dokumentation i verkställighet Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för socialdokumentation i verkställighet Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Johanna Ottosson, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef för vård-

Läs mer

Riktlinjer och rutiner. för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

Riktlinjer och rutiner. för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell, förvaltningschef Maj

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Granskningsmall genomförandedokumentation

Granskningsmall genomförandedokumentation Granskningsmall genomförandedokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom genomförandedokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och

Läs mer

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL

Läs mer

Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt

Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt 1 Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Begreppsförklaringar... 3 1. Varför behövs dokumentation enligt SoL?...

Läs mer