Region Väst. Kommunal reserevision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Region Väst. Kommunal reserevision"

Transkript

1 Region Väst Kommunal reserevision Resultat från en kvalitativ undersökning avseende attityder till pilotprojektet kommunal reserevision bland nyckelpersoner i Mark och Orust kommun Stockholm i januari 2007 Maria Hedengren Birgitta Levy GREV TUREGATAN 40. BOX 5214, S STOCKHOLM. TELEFON +46 (8) TELFAX +46 (8) ORG.NR BANKGIRO POSTGIRO

2 1 BAKGRUND Vägverket Region Väst driver i samarbete med kommunerna Mark och Orust ett pilotprojekt rörande kommunal reserevision (KRR). Syftet med projektet är att belysa de olika förbättringspotentialer som finns i fordonsbruket inom kommunal verksamhet och stimulera till effektivisering av transporter. Kommuner som effektiviserar sina transporter kan minska sina kostnader och öka servicen. Samtidigt leder förbättrad fordonsekonomi och transportlogistik till minskad miljöpåverkan och ökad trafiksäkerhet. Grunden för projektet innebär en ekonomisk översyn och uppföljning av rese och transportkostnader. Fordonsparken ska ses över i syfte att den ska bestå av så få, bränslesnåla och säkra bilar som möjligt. Viktiga delar i projektet är också att föra in en insikt om betydelsen av och potentialen i god logistisk planering, samt att införa ett bra system och bra rutiner för uppföljning av fordonsanvändningen. Utgångspunkten för projektet i de två kommunerna Mark och Orust har varit hemtjänsten som är en transportkrävande verksamhet och dominerande i transportvolym. På sikt är ambitionen att se över merparten av kommunens fordon och transporter. Våren 2004 genomförde Kommunicera AB en kvalitativ undersökning avseende attityder till projektet och genomförandet bland hemtjänstpersonal. I dagsläget kan konstateras att projektet inte kommit så långt som ambitionen var när projektet startade, samt att det finns skillnader mellan Mark och Orust avseende genomförande och resultat. Mot denna bakgrund finns det behov av att få kunskap om attityder och synpunkter bland berörda nyckelpersoner i ledande befattningar. I detta sammanhang vände sig Vägverket Region Väst på nytt till Kommunicera AB för genomförandet av en kvalitativ undersökning. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att få ökad kunskap om och förståelse för; - attityder till projektupplägget och processen bland kommunala chefer/ansvariga - nyttan och värdet av kommunal reserevision (KRR) - idéer och synpunkter inför framtiden med utgångspunkt från möjligheter och hinder Resultatet från undersökningen skall utgöra underlag i utvärderingen av projektet.

3 2 FRÅGESTÄLLNINGAR Viktiga frågeområden att få besvarade var följande. Attityder till kommunal reserevision Attityder till projektupplägget; inledningsvis, i nuläget respektive framöver Reaktioner på processen; drivkrafter, metoder och mål, samt möjligheter och hinder Ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda parter Nyttan och värdet av nedlagda resurser; insikter och effekter Synpunkter på kommunernas fortsatta arbete avseende genomförande och resultat Mer specifika frågeställningar inom respektive område diskuterades med uppdragsgivaren före projektstart och bildade underlag till en intervjuguide. URVAL Den kvalitativa undersökningen omfattade personliga individuella djupintervjuer med 8 nyckelpersoner, fördelade på 4 intervjuer i Mark och 4 intervjuer i Orust. Exempel på nyckelpersoner är projektansvarig, förvaltningschef, distriktschef, ekonomichef, fordonsansvarig och IT-samordnare. Upplägget och urvalet diskuterades med uppdragsgivaren. Uppdragsgivaren tillhandahöll namn på ett bruttourval av lämpliga intervjupersoner i respektive kommun. Utifrån denna lista rekryterade Kommunicera intervjupersonerna. Kommunicera vill påminna om att samtliga intervjupersoner är anonyma. Några ytterligare presentationer av de intervjuade kommer inte att göras, vare sig verbalt eller skriftligt.

4 3 GENOMFÖRANDE Kommunicera har två anställda vars huvuduppgift är att rekrytera, för att på så sätt se till att urvalet blir det rätta och garantera de intervjuades anonymitet. Inför rekryteringen gick uppdragsgivaren ut med information till berörda om att de kunde komma att bli kontaktade av Kommunicera för förfrågan om intervju. Tid och plats för intervjuerna bestämdes i överenskommelse med intervjupersonerna. Varje intervju tog cirka 1 timme. Intervjuerna genomfördes i december 2006 av Maria Hedengren och Birgitta Levy som båda är leg psykologer och projektledare. Kommunicera är medlem i ESOMAR och följer de etiska riktlinjer som beslutats för genomförande av marknadsundersökningar. Kontaktperson Per Schillander, Vägverket Region Väst Tfn: mobil: ARBETSSÄTT Kommuniceras arbetssätt bygger på följande faser. Förberedelsefas I denna fas ingår arbetet med att göra intervjuguide. De frågeställningar som finns angivna bildar underlag till en intervjuguide. Guiden är en förteckning över viktiga frågeområden, utifrån vilka intervjuaren för diskussionen med intervjupersonerna. I projektet deltar två psykologer. Rekrytering av intervjupersonerna, samt möten med uppdragsgivaren om planering och uppläggning, ingår i denna fas. Intervjufas Intervjun har formen av ett fritt samtal. Intervjuaren för samtalet med intervjuguidens hjälp, och använder sig av en psykologiskt baserad intervjuteknik. Intervjupersonerna diskuterar fritt, och har även möjlighet att ta upp

5 4 frågor som ligger utanför guiden, men som anses vara väsentliga för undersökningens syfte. Analysfas Kommunicera lägger stor vikt vid analysarbetet. Varje intervju analyseras var för sig. Metoden erbjuder fördelen att beskriva vad intervjupersonerna tänker och tycker samt ta upp de motiv och orsakssammanhang som ligger till grund för tankegångar och attityder hos de tillfrågade. På så vis möjliggörs en djupare förståelse för de ursprungliga frågeställningarna, samtidigt som nya idéer växer fram. Intervjuerna analyseras av de psykologer som ansvarar för och genomför undersökningen. Därefter sammanställs intervjumaterialet. Redovisningsfas Resultatet från undersökningen presenteras vid en muntlig föredragning där tillfälle till diskussion och frågor ges. Kommunicera har som arbetssätt att lämna ett presentationsmaterial, där de viktigaste resultaten redovisas i punktform. Den efterföljande skriftliga rapporten är i formen en sammanfattande kvalitativ rapport som innehåller löpande text, citat och utförligare beskrivningar, samt analys och slutsatser. RESULTAT Resultatet från undersökningen presenteras under följande rubriker; - Attityder till KRR-projektet - Erfarenheter - Nytta - Möjligheter och hot - Slutsatser Med hänsyn till de framkomna skillnaderna mellan Mark och Orust kommer respektive kommun att redovisas var för sig. I de fall det finns likheter mellan kommunerna påpekas detta, samt att helhetsintrycket av skillnader och likheter redovisas i slutsatserna.

6 5 Attityder till KRR-projektet De intervjuade fick inledningsvis ge sina spontana reflektioner på kommunal reserevision och projektet. Spontant var reaktionerna i Orust överlag mer positiva i termer av engagemang och förväntningar än i Mark. Det framkom också att man i Orust har kommit längre än i Mark avseende genomförandet när det gäller planering av resor inom hemtjänsten. Däremot har man kommit en bra bit på väg avseende fordonshanteringen både i Mark och i Orust. Den allmänna uppfattningen bland de intervjuade i Mark var att Vägverket inte uppfyllt förväntningarna avseende förarbete och IT-stöd och att projektet med planering av resor inom hemtjänsten därför inte fått genomslagskraft. I Orust har man, trots liknande erfarenheter av brister i förarbete och ITsystem, gått vidare med utgångspunkt från övertygelsen att de positiva effekterna av projektet är stora. Nedan redovisas i punktform, med belysande citat, de spontana reflektioner som framkom i Mark respektive Orust. Mark Medfört fokus på fordonshantering och planering av tjänsteresor - projektet har hjälpt till att driva frågan Färre transporter och bättre miljö har kanske inte högsta prioritet i hemtjänsten, men i och med projektet har vi ändå fått fokus på frågan och sett över hur planeringen går till och vilken tid det tar. Bidragit till att skapa en fungerande fordonsorganisation - metod för fordonshantering Tidigare handlade vi bilar utan plan, men här fanns det en färdig modell och en kunnig konsult som har kunnat forma riktlinjer, regler och rutiner utifrån våra behov när det gäller fordonshantering. Det har varit lite krångel med miljöbilar och brist på tankställen på vissa håll, men vi är på god väg att få en bra fordonsorganisation. Förväntningarna på projektet har inte uppfyllts - ett samarbetsprojekt med syfte att skapa fördelar för båda parter Visade stora besparingspotentialer inledningsvis, men lyckades inte hantera och bemöta oro och farhågor inom hemtjänsten.

7 6 Hemtjänsten kände sig kritiserad och gick i försvar istället för att medverka. Kommunikationen havererade mellan de som gjorde analyser och enhetscheferna som ställdes inför faktum. Budskapet uppfattades som att verksamheten inte var effektiv. IT-stödet uppfyllde inte kraven - Vägverket var inte införstådd med kommunens behov Man måste se över verksamheten och göra en nulägesanalys innan man stoppar in ett IT-system. Nu fick man anpassa sig till verktyget istället för tvärtom. Kommunens verksamhet är komplex och det klarade systemet inte av. T ex klarade det inte av dubbelbemanning. Vi fick ett system som inte fungerade och har lagt ner mycket tid på att ta fram uppgifter som systemet krävde, en dyrköpt erfarenhet! Ansvaret låg på Vägverket inledningsvis och förväntningarna var att vi skulle få ett kvalificerat system som kunde appliceras på verksamheten, men successivt visade det sig att det inte stämde. Utredningen kring hemtjänstens resor har inte gått att använda - en besparingspotential som inte stämmer Vägverket utgick ifrån att vi med en annan planering kunde spara tid och tid är pengar, men de hade inte förståelse för verksamheten och förutsättningarna. Orust Relevant projekt - ser värdet av ett effektivare planeringssystem, samt fordonsutnyttjande Vi ser redan hur våra resor blivit mer effektiva. Det handlar om färre mil, lägre bränsleförbrukning och bättre utnyttjande av bilarna och logistiken till vårdtagarna. Bland chefer i kommunen har intresset varit stort eftersom man har förstått vad vi har att vinna på detta. Stora problem i uppstarten - det utlovade IT-stödet uppfyllde inte kraven Projektet fick stanna upp då IT-programmet inte fungerade. Vi hade lagt ner så många timmar, men ändå fick vi inte ordning på det. Det kändes inte bra.

8 7 Vi trodde att datastödet skulle vara mycket mera utvecklat när vi fick det. Men det var bara ett tomt skal. Vi fick mycket irriterad personal, på grund av att dataprogrammet inte fungerade. Det blev så många extratimmar som vi inte hade räknat med. Det var inte bra! Projektet drivs med stor medvetenhet och engagemang i kommunen - tydlig målsättning för både arbetsgrupperna och tidsplanen Innan 2008 års slut ska alla arbetsgrupper inom hemtjänsten, hemsjukvård och psykiatriboende ha lärt sig det nya planeringssystemet. Vi tar 1-2 grupper i taget så att man kan stötta och hjälpa varandra. Vi tror på detta projekt och ser att vi kan tjäna pengar och timmar. Erfarenheter Både i Mark och i Orust säger man sig ha blivit bättre kravställare när det gäller behoven ett planeringssystem skall tillgodose. I Orust har man dessutom nått en bred medvetenhet om betydelsen av effektivare rutiner och har redan börjat se påtagliga resultat. I Mark däremot är man inte lika övertygad om vad projektet kan ge och menar att det tar tid att räkna hem vinsterna. Nedan redovisas de erfarenheter som framkom i Mark respektive Orust. Mark Blivit bättre kravställare - ökad kunskap om behov och tillämpning Har resulterat i att vi måste ha ett planeringsverktyg för att bli effektivare och att det är viktigt att ställa krav på ett IT-system. Landar i diskussioner som t ex vad är verksamhetens mål, vilken kvalitet levererar vi och hur mycket ska brukaren få styra? Vi fick inte ut tillräckligt mycket av projektet och vill inte vara med och ta fram ett datasystem, men nu vet vi vad vi vill och kan gå ut och upphandla ett system till bästa pris och prestanda. Vill inte släppa planeringskontrollen - vill ha kontroll över planeringen och verktyget

9 8 Eftersom vi sitter på värdefull information som krävs för att systemet ska fungera vill vi ha det så nära som möjligt för att själva ha koll. Generalfelet var att man inte trodde att man behövde ha kunskap om verksamheten för att bygga ett system. Man måste engagera branschkunnigt folk som kan både verksamhet och teknik. Beteende och attitydförändringar tar tid - svårt att se besparings- och samordningsvinster i en verksamhet som ständigt är utsatt för besparingar Det finns en farhåga om att bli kontrollerad, vad man gör med sin tid, och samtidigt anser man sig pressad och hinner inte med. Det är en lång process att få in nya system och att få folk att lära sig och använda det. Vi kanske kan se effektivitetsvinster på 5 års sikt. Krävs ledning och styrning - rätt kommunikation är A och O - driva själv inifrån istället för uppifrån Man måste kunna kommunicera och förstå problemen. Det är viktigt att få ut det ekonomiska budskapet och göra personalen medveten om att genom att effektivisera kan vi behålla resurser. Ju närmare vinsterna kan komma den enskilde desto bättre. Orust Blivit bättre kravställare - har lärt sig av processen och misstagen Vi håller på och tittar på ett antal anbud för IT-stöd för planering. Det vi lärt oss under den här processen är att kunna ställa rätt frågor till leverantörer, och så vet vi vad vi vill på ett helt annat sätt än tidigare. I vår upphandling var vår kravspecifikation från olika arbetsgrupper mycket tydligare tack vare det vi lärt oss under den här resan. Har fått ett effektivare resande och en professionell arbetsorganisation Vi har identifierat tydliga svagheter i resandet. De går inte att dölja. Vi kan också titta på vad vi lägger vår tid på och var vi kan bli mer effektiva. Sammantaget så har vi blivit mer professionella i vår samtalston i arbetsgrupperna. Ökad medvetenhet kring rutiner och ekonomi

10 9 Hela projektet, trots tuff start och många nedlagda arbetstimmar, har inneburit en helt annan medvetenhet om hur vi använder våra personaltimmar. Det handlar om att styra om timmar så att vi får mer bemanning när vi varit underbemannade och tvärtom. Krävs en målmedveten engagerad styrgrupp med mandat Det är oerhört viktigt att ha en engagerad och tydlig ledning som visar att man prioriterar detta projekt. Likaså att även de högsta cheferna är delaktiga och inte bara delegerar ner frågan på lägre nivå. Alla flöden och roller måste vara tydliga. IT-avdelningen måste vara med i projektet KRR från start Vi har lärt oss att IT-avdelningen måste vara delaktig från början i projektet. Det går inte att de skall halka med senare. Vi skall köpa ett IT-stöd nu och det hade varit bra om de varit med från start. Det bör Vägverket tänka på att kommunicera när ett projekt av detta slag skall säljas in och starta upp. Nytta Den påtagliga nyttan som framkom bland de intervjuade i Mark rör främst fordonsekonomi. I övrigt är nyttan ännu inte realiserad, utan man talar mer i termer av förväntningar på bättre kvalitet, funktion och service. I Orust fokuseras nyttan först och främst på personal- och arbetsrelaterade faktorer, samt att man ser tydliga vinster i tid och pengar. Värt att notera är att nyttan i Mark i högre grad formuleras i allmänna ordalag på en övergripande nivå, medan de i Orust mer formuleras utifrån verksamhet och individ. I Orust betonades också vikten av att låta nyttan komma verksamheten och personalen till godo i form av återinvestering i kompetensutveckling och liknande. Nedan redovisas den nytta som de intervjuade lyfte fram i Mark respektive Orust. Mark Fordonsekonomi - ny kompetens i kommunen - omorganisation och inrättandet av en ny funktion planeras Vi får en riktig fordonsorganisation och även om det är mycket kvar att implementera kommer det att generera pengar.

11 10 Att planera vilka bilar man köper och hur de används kan ge ringar på vattnet även i andra kommuner. Ett effektivare bilutnyttjande ger bättre förbrukning och bättre bilekonomi. Vi har pratat om att inrätta en transportenhet för att kunna samordna och bättre utnyttja resurserna och få ett tydligare miljötänkande med miljöbilar och förkortade resor. Kvalitet och funktion - insikt om att effektiva transporter kräver en effektiv organisation Starkaste nyttan är funktion. Hur kopplar vi ihop brukarens behov med hur vi organiserar oss? Kan man visa att med ett nytt system får man bättre funktion och service och dessutom till ett lägre pris är det självklart bra. Vi har fått tanken, uppslaget och tillfället som kan uttryckas i en tydlig vilja, syfte och krav. Effektivare planering av tjänsteresor - står i begrepp att upphandla ett planeringssystem - förarbetet är gjort Man har i alla fall sett behovet av ett planeringssystem och kan även få en effektivare ruttplanering. Vi fick prova, vi lärde oss och nu tar vi fram något själva. Jag tror att man har upptäckt ett behov som inte fanns innan. Skapa en jämförbar verksamhet över hela linjen - förutsättningar för besparingar - ta fram analysmetoder för att komma åt mjuka värden som kan omsättas i pengar Vinsterna med ett planeringsverktyg kan vara att man gör lika i olika grupper. Risken för snedbelastning minskar och det blir inte samma utrymme för personliga val att gå till olika vårdtagare t ex. Vi är skyldiga enligt kommunallagen att ge lika service, men idag är det olika service i olika delar av kommunen. Ger ett underlag för ledning och styrning - ex arbetsmiljö, dimensionering, kvalitet till vårdtagare - fördelning av resurser

12 11 Ett underlag för förvaltningen som ledningsinstrument och gentemot politiker för fördelning, omfördelning och resurser till verksamheten. Vägverket har fokuserat på miljövinster - inte kommunens främsta syfte/mål - tids och ekonomiska vinster är primära De är bara kommunledningen som kan relatera till mer långsiktiga övergripande mål. Det är inte en enhets eller distriktschefs främsta agenda när det hela tiden handlar om att försvara kostnader. I miljöperspektivet finns det goda skäl att göra något. Kommunen kan vara föregångare även om det inte går att ställa om personbilar på samma sätt som uppvärmning där vi ser en nedåtgående trend. Medvetandet finns, men har inte högsta prioritet när socialtjänsten sitter med sitt bokslut. Miljö har inte varit det främsta skälet, utan snarare att det är kostnadseffektivt att personalen ägnar sig åt sitt arbete istället för bilen. Bilarna ska ses som en service och man ska inte behöva bekymra sig. Miljöhänsyn är viktigt under förutsättning att det inte krockar med andra faktorer som t ex funktion och ekonomi. Det får inte kosta så mycket mer. Orust Tydlig överblick - personalplanering och bemanning Nu slipper vi använda papper, penna och tavlan på väggen. Det blev mer upp till var och en att skriva på den. Nu tar vi ett samlat grepp och jag som chef får en bra överblick över hur vi skall planera våra timmar och resor. Effektivare utnyttjande av arbetstid - sparar tid och pengar Vi sparar både timmar och kronor genom att vi reser mera effektivt. Dessutom sparar vi också bensin. Det är pengar vi skall använda till kompetensutveckling för personalen. Ökat teamarbete i arbetsgrupperna Vi har fått en mera professionell diskussion i arbetsgruppen. Alla är delaktiga och ser på ett tydligt sätt hur vi skall bemanna på bästa sätt. Jag tror att personalen fått en helt annan insikt i timmar och pengar med det här systemet. Nu är vi mera ett team, där alla bidrar. Transparent redovisning av resurser

13 12 - för egen del och gentemot kommunledning Genom detta system är det lättare att påvisa hur våra resurser används, inte minst mot politiker när det skall sparas. Då har vi mycket mera på fötterna i vår argumentation och har större chans att bli trodda, vilket inte är minst viktigt! Lägre bränsleförbrukning - miljöpåverkan på sikt Om vi sparar bränsle så vinner även miljön på det i långa loppet. Möjligheter och hot Under intervjuerna fördes en diskussion kring vad som kan utgöra hinder eller hot i den fortsatta processen för bättre kommunala tjänsteresor. Orsaker till att man kommit mer eller mindre långt i kommunerna diskuterades också. Samtliga var överens om att viktiga framgångsfaktorer är drivande och engagerade nyckelpersoner, samt ett öppet förhållningssätt med ett förändringsbenäget arbetsklimat. I Mark gav de intervjuade en uppfattning om att det inte varit ett öppet förhållningssätt, utan att brist på delaktighet, lyhördhet och dialog inom kommunen och mellan kommunen och Vägverket har utgjort ett hinder i processen. I Orust däremot har det funnits en uttalad förändringsvilja och ett antal engagerade och drivande personer som kunnat arbeta i nära samarbete med berörda parter. Nedan redovisas vad de intervjuade definierade som hinder för framgång i Mark respektive Orust. Mark Revirtänkande - på distriktsnivå inom förvaltningen - gammal struktur sitter i väggarna Man vill fortfarande planera i det mindre perspektivet och missar på så sätt de egentliga vinsterna. Kommunens tradition är att gå försiktigt fram och man är dålig på att omvärdera beslut. Vågar inte pröva och ompröva.

14 13 Politisk organisation - många beslutsnivåer Kan inte spara sig ur ett bekymmer och att satsa när man går med underskott är svårt att förklara, då måste man ha bra på fötterna. Tidsaxeln i projektet är för kort. Kommunen är lite av en oljetanker och har ett annat styrsystem än Vägverket där det ska malas mellan politiker och tjänstemän. Ingen sammanhållande projektledare - viktigt med drivande personer knutna till verksamheten Det krävs någon som är enveten och entusiastisk för att det ska fungera. Brist på förändringsvilja - inte beredda att se kritiskt på sin egen verksamhet Svårt att se hur man ska kunna minska på resandet. Brukarbeståndet förändras hela tiden och man är beundransvärt effektiv idag med tanke på förutsättningarna. Känslan i verksamheten är att det inte fanns någon efterfrågan, utan att vi gör så gott vi kan och redan har ett fungerande system. Orust Ett planeringsverktyg som inte är flexibelt Det måste finnas inbyggt i IT-stödet att det är flexibelt och att det går att lägga till och dra ifrån de förutsättningar som gäller för stunden. Verkligheten ändras hela tiden och det måste också ett sådant här verktyg göra, annars är det ingen hjälp. Att nyckelpersoner byts ut eller försvinner - ingen tydlig styrgrupp Det måste finnas en tydlig projektgrupp bestående av nyckelpersoner inom kommunen, allt från ledningen och neråt. Det måste också finnas en tydlig projektledare som styr projektet och som kan vara ett stöd till chefer och berörda av projektet. Vinsterna måste vara större än värdet av nedlagda resurser Även om det varit tungt många gånger i uppstarten så försöker vi ändå se nyttan med projektet, och att det övervinner svårigheterna.

15 14 Vi måste tro på att vi kan tjäna pengar på detta för både individ, arbetsgruppen och kommunen som helhet. Brist på drivkraft att vilja/kunna lösa problem - krävs kontinuerligt stöd Är man inte beredd att lösa problem som uppstår, för det gör det, då skall man inte starta upp ett sådant här projekt. Tekniken är aldrig klar, även om vi trodde att IT-stödet var mera färdigt än det var. SLUTSATSER Skillnaderna mellan Mark och Orust är uppenbara, främst avseende hur man har organiserat och fullföljt projektarbetet, samt hur nära de ytterst ansvariga varit verksamheten och berörd personal. I Orust har man ett förtroende och en förhoppning om att KRR kan ge vinster både avseende fordonsutnyttjande, personal och reseplanering, arbetsmiljö och miljöpåverkan. Även om man redan nu ser positiva effekter och resultat är det dock fortfarande för tidigt att dra mer långtgående slutsatser. Trots stora brister, framförallt avseende IT-stödet, har Orust med en engagerad ledning och en tydlig styrgrupp sett möjligheterna och lyckats överbrygga hinder på vägen för att kunna driva projektet vidare. I Mark har man inte lyckats sälja in nyttan med konceptet avseende vinsterna för hemtjänsten och hemtjänstens personal. Däremot ser man vinsterna när det gäller fordonshanteringen. Avsaknaden av en tydlig projektledning, det bristande IT-stödet och brister i samarbete och kommunikation har gjort att projektet gått i stå. I nuläget vill man inom hemtjänsten i Mark arbeta vidare med att ta fram ett planeringsverktyg på egen hand, utan extern inblandning. För att åstadkomma en gynnsam förändring för de inblandade krävs dock inte bara ett fungerande planeringsverktyg, utan även en tydlig ledning och styrning. För att nå ut i ett bredare perspektiv och få acceptans för nyttan och värdet av att arbeta för bättre kommunala tjänsteresor är det viktigt att ta hänsyn till följande generella slutsatser. För att se nyttan och värdet med att effektivisera fordons och transportlogistik krävs en väl genomarbetad analys utifrån respektive kommuns förutsättningar, samt tydlig ledning och styrning med mandat att genomföra förändringar.

16 15 Effekter och nytta måste brytas ner i tydliga och konkreta mål avseende både hårda och mjuka värden för olika nivåer; kommun, förvaltning, enhet, arbetsgrupp och individ. Ju närmare det går att komma den individuella nyttan i argumentation och kommunikation, desto större möjlighet att nå reella attityd- och beteendeförändringar, samt bred nöjdhet. Funktionella och ekonomiska vinster är primära och långsiktiga mål för kommunen, medan miljöhänsyn är sekundärt. För individ och arbetsgrupp är det i första hand viktigt att skapa god arbetsmiljö och välfungerande arbetsklimat för att få förståelse och acceptans för syftet med kommunal reserevision. Stockholm KOMMUNICERA AB Maria Hedengren Birgitta Levy Mobil: Mobil:

Region Väst. Kommunal reserevision. Rapport från en kvalitativ undersökning avseende reserevision i Marks och Orust kommun. Stockholm i juli 2004

Region Väst. Kommunal reserevision. Rapport från en kvalitativ undersökning avseende reserevision i Marks och Orust kommun. Stockholm i juli 2004 Region Väst Kommunal reserevision Rapport från en kvalitativ undersökning avseende reserevision i Marks och Orust kommun. Stockholm i juli 2004 Birgitta Levy Maria Hedengren GREV TUREGATAN 40. BOX 5214,

Läs mer

Pilotprojekt kommunal reserevision Årsrapport 2006 och 2007

Pilotprojekt kommunal reserevision Årsrapport 2006 och 2007 Sida 1 av 5 Pilotprojekt kommunal reserevision Bakgrund Det finns tydliga fördelar med att hantera kommuners fordonsflotta på ett samlat, strukturerat och rationellt sätt. Erfarenheter från tidigare utredningar

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Dagens program. 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network

Dagens program. 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network Dagens program 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network 10.20 Inledning Hur arbetar HM Skåne med transportplanering? Britt Carlsson-Green, Hållbar

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

Pilotprojekt kommunal reserevision Slutrapport

Pilotprojekt kommunal reserevision Slutrapport PUBLIKATION 2007:58 Pilotprojekt kommunal reserevision Slutrapport Innehåll Förord................................................. 3 Inledning............................................. 4 Pilotkommunerna

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

2013-02-07. mats.westin@stockholm.se Kompetens i upphandling och köp av tekniska konsulttjänster

2013-02-07. mats.westin@stockholm.se Kompetens i upphandling och köp av tekniska konsulttjänster mats.westin@stockholm.se Kompetens i upphandling och köp av tekniska konsulttjänster Snabbupphandling av kompetens Kvalificering av företag: Platsannonser Befattningskrav Lönekriterier Ledarskap som tillämpar

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Hur nöjd är du på en skala?

Hur nöjd är du på en skala? Vilken är den vanligaste kraften bakom positiva resultat såsom hög produktivitet, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro? De flesta av oss svarar troligen hög personalnöjdhet. Nöjda personer arbetar

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID

VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID Sätt er gärna partsgemensamt med personer från samma kommun, landsting eller region SYFTE MED DAGEN 1) Presentera manual för heltidsplan 2) Inspiration till att starta

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter

Utbildningen Förenkla - helt enkelt. För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Utbildningen Förenkla - helt enkelt För kommuner som vill förbättra sina företagskontakter Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Tillväxtverket erbjuder alla kommuner i Sverige en utbildning,

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Chefspolicy för Söderköpings kommun

Chefspolicy för Söderköpings kommun y c i l o p s Chef Chefspolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-13 43 Söderköpings vision Söderköping är en av landets mest åtråvärda kommuner att uppleva, leva och verka i.

Läs mer

23 MAJ 2014. Kompetensprofil

23 MAJ 2014. Kompetensprofil Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.

Läs mer

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1 FLEXIBELT fordonsutnyttjande» smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året Flexibelt fordonsutnyttjande 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 4 Avgränsningar

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall och guide inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är det ett av dina bästa verktyg som chef och ledare att förbättra både verksamhetens och medarbetarens

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Time Cares Bemanningsakademier. Vår erfarenhet för din framgång

Time Cares Bemanningsakademier. Vår erfarenhet för din framgång Time Cares Bemanningsakademier Vår erfarenhet för din framgång Nu när vi har Time Cares konsultteam till vår hjälp med sin breda kunskap och tydlighet i vad som krävs av oss för att lyckas i vårt förändringsarbete

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Centraliserad Planeringsfunktion. Bättre Kommunala Tjänsteresor. Olof Moen Martina Bohlin WSP Analys & Strategi

Centraliserad Planeringsfunktion. Bättre Kommunala Tjänsteresor. Olof Moen Martina Bohlin WSP Analys & Strategi Centraliserad Planeringsfunktion Bättre Kommunala Tjänsteresor Olof Moen Martina Bohlin WSP Analys & Strategi Om WSP koncernen WSP koncernen erbjuder konsulttjänster för samhälle och miljö Koncernen har

Läs mer

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Ks 404 Dnr 2014.0206.007. Kommunstyrelsen beslutar. 1. Att anse kommunrevisionens frågor besvarade. Beskrivning av ärendet

Ks 404 Dnr 2014.0206.007. Kommunstyrelsen beslutar. 1. Att anse kommunrevisionens frågor besvarade. Beskrivning av ärendet 2014-11-03 2 Ks 404 Dnr 2014.0206.007 Uppföljning av granskningar gällande ledarskapets villkor Kommunstyrelsen beslutar 1. Att anse kommunrevisionens frågor besvarade. 2. Att i budgetprocessen ta med

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Sammanfattning Hemtjänsten i Göteborg ville effektivisera sin administration och komma bort från trasslet med lösa lappar för schemautskrifter

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

Fler ska arbeta heltid i framtiden

Fler ska arbeta heltid i framtiden HELTIDSPLANEN Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov av kompetens

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer