Region Väst. Kommunal reserevision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Region Väst. Kommunal reserevision"

Transkript

1 Region Väst Kommunal reserevision Resultat från en kvalitativ undersökning avseende attityder till pilotprojektet kommunal reserevision bland nyckelpersoner i Mark och Orust kommun Stockholm i januari 2007 Maria Hedengren Birgitta Levy GREV TUREGATAN 40. BOX 5214, S STOCKHOLM. TELEFON +46 (8) TELFAX +46 (8) ORG.NR BANKGIRO POSTGIRO

2 1 BAKGRUND Vägverket Region Väst driver i samarbete med kommunerna Mark och Orust ett pilotprojekt rörande kommunal reserevision (KRR). Syftet med projektet är att belysa de olika förbättringspotentialer som finns i fordonsbruket inom kommunal verksamhet och stimulera till effektivisering av transporter. Kommuner som effektiviserar sina transporter kan minska sina kostnader och öka servicen. Samtidigt leder förbättrad fordonsekonomi och transportlogistik till minskad miljöpåverkan och ökad trafiksäkerhet. Grunden för projektet innebär en ekonomisk översyn och uppföljning av rese och transportkostnader. Fordonsparken ska ses över i syfte att den ska bestå av så få, bränslesnåla och säkra bilar som möjligt. Viktiga delar i projektet är också att föra in en insikt om betydelsen av och potentialen i god logistisk planering, samt att införa ett bra system och bra rutiner för uppföljning av fordonsanvändningen. Utgångspunkten för projektet i de två kommunerna Mark och Orust har varit hemtjänsten som är en transportkrävande verksamhet och dominerande i transportvolym. På sikt är ambitionen att se över merparten av kommunens fordon och transporter. Våren 2004 genomförde Kommunicera AB en kvalitativ undersökning avseende attityder till projektet och genomförandet bland hemtjänstpersonal. I dagsläget kan konstateras att projektet inte kommit så långt som ambitionen var när projektet startade, samt att det finns skillnader mellan Mark och Orust avseende genomförande och resultat. Mot denna bakgrund finns det behov av att få kunskap om attityder och synpunkter bland berörda nyckelpersoner i ledande befattningar. I detta sammanhang vände sig Vägverket Region Väst på nytt till Kommunicera AB för genomförandet av en kvalitativ undersökning. Syftet med denna kvalitativa undersökning var att få ökad kunskap om och förståelse för; - attityder till projektupplägget och processen bland kommunala chefer/ansvariga - nyttan och värdet av kommunal reserevision (KRR) - idéer och synpunkter inför framtiden med utgångspunkt från möjligheter och hinder Resultatet från undersökningen skall utgöra underlag i utvärderingen av projektet.

3 2 FRÅGESTÄLLNINGAR Viktiga frågeområden att få besvarade var följande. Attityder till kommunal reserevision Attityder till projektupplägget; inledningsvis, i nuläget respektive framöver Reaktioner på processen; drivkrafter, metoder och mål, samt möjligheter och hinder Ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda parter Nyttan och värdet av nedlagda resurser; insikter och effekter Synpunkter på kommunernas fortsatta arbete avseende genomförande och resultat Mer specifika frågeställningar inom respektive område diskuterades med uppdragsgivaren före projektstart och bildade underlag till en intervjuguide. URVAL Den kvalitativa undersökningen omfattade personliga individuella djupintervjuer med 8 nyckelpersoner, fördelade på 4 intervjuer i Mark och 4 intervjuer i Orust. Exempel på nyckelpersoner är projektansvarig, förvaltningschef, distriktschef, ekonomichef, fordonsansvarig och IT-samordnare. Upplägget och urvalet diskuterades med uppdragsgivaren. Uppdragsgivaren tillhandahöll namn på ett bruttourval av lämpliga intervjupersoner i respektive kommun. Utifrån denna lista rekryterade Kommunicera intervjupersonerna. Kommunicera vill påminna om att samtliga intervjupersoner är anonyma. Några ytterligare presentationer av de intervjuade kommer inte att göras, vare sig verbalt eller skriftligt.

4 3 GENOMFÖRANDE Kommunicera har två anställda vars huvuduppgift är att rekrytera, för att på så sätt se till att urvalet blir det rätta och garantera de intervjuades anonymitet. Inför rekryteringen gick uppdragsgivaren ut med information till berörda om att de kunde komma att bli kontaktade av Kommunicera för förfrågan om intervju. Tid och plats för intervjuerna bestämdes i överenskommelse med intervjupersonerna. Varje intervju tog cirka 1 timme. Intervjuerna genomfördes i december 2006 av Maria Hedengren och Birgitta Levy som båda är leg psykologer och projektledare. Kommunicera är medlem i ESOMAR och följer de etiska riktlinjer som beslutats för genomförande av marknadsundersökningar. Kontaktperson Per Schillander, Vägverket Region Väst Tfn: mobil: ARBETSSÄTT Kommuniceras arbetssätt bygger på följande faser. Förberedelsefas I denna fas ingår arbetet med att göra intervjuguide. De frågeställningar som finns angivna bildar underlag till en intervjuguide. Guiden är en förteckning över viktiga frågeområden, utifrån vilka intervjuaren för diskussionen med intervjupersonerna. I projektet deltar två psykologer. Rekrytering av intervjupersonerna, samt möten med uppdragsgivaren om planering och uppläggning, ingår i denna fas. Intervjufas Intervjun har formen av ett fritt samtal. Intervjuaren för samtalet med intervjuguidens hjälp, och använder sig av en psykologiskt baserad intervjuteknik. Intervjupersonerna diskuterar fritt, och har även möjlighet att ta upp

5 4 frågor som ligger utanför guiden, men som anses vara väsentliga för undersökningens syfte. Analysfas Kommunicera lägger stor vikt vid analysarbetet. Varje intervju analyseras var för sig. Metoden erbjuder fördelen att beskriva vad intervjupersonerna tänker och tycker samt ta upp de motiv och orsakssammanhang som ligger till grund för tankegångar och attityder hos de tillfrågade. På så vis möjliggörs en djupare förståelse för de ursprungliga frågeställningarna, samtidigt som nya idéer växer fram. Intervjuerna analyseras av de psykologer som ansvarar för och genomför undersökningen. Därefter sammanställs intervjumaterialet. Redovisningsfas Resultatet från undersökningen presenteras vid en muntlig föredragning där tillfälle till diskussion och frågor ges. Kommunicera har som arbetssätt att lämna ett presentationsmaterial, där de viktigaste resultaten redovisas i punktform. Den efterföljande skriftliga rapporten är i formen en sammanfattande kvalitativ rapport som innehåller löpande text, citat och utförligare beskrivningar, samt analys och slutsatser. RESULTAT Resultatet från undersökningen presenteras under följande rubriker; - Attityder till KRR-projektet - Erfarenheter - Nytta - Möjligheter och hot - Slutsatser Med hänsyn till de framkomna skillnaderna mellan Mark och Orust kommer respektive kommun att redovisas var för sig. I de fall det finns likheter mellan kommunerna påpekas detta, samt att helhetsintrycket av skillnader och likheter redovisas i slutsatserna.

6 5 Attityder till KRR-projektet De intervjuade fick inledningsvis ge sina spontana reflektioner på kommunal reserevision och projektet. Spontant var reaktionerna i Orust överlag mer positiva i termer av engagemang och förväntningar än i Mark. Det framkom också att man i Orust har kommit längre än i Mark avseende genomförandet när det gäller planering av resor inom hemtjänsten. Däremot har man kommit en bra bit på väg avseende fordonshanteringen både i Mark och i Orust. Den allmänna uppfattningen bland de intervjuade i Mark var att Vägverket inte uppfyllt förväntningarna avseende förarbete och IT-stöd och att projektet med planering av resor inom hemtjänsten därför inte fått genomslagskraft. I Orust har man, trots liknande erfarenheter av brister i förarbete och ITsystem, gått vidare med utgångspunkt från övertygelsen att de positiva effekterna av projektet är stora. Nedan redovisas i punktform, med belysande citat, de spontana reflektioner som framkom i Mark respektive Orust. Mark Medfört fokus på fordonshantering och planering av tjänsteresor - projektet har hjälpt till att driva frågan Färre transporter och bättre miljö har kanske inte högsta prioritet i hemtjänsten, men i och med projektet har vi ändå fått fokus på frågan och sett över hur planeringen går till och vilken tid det tar. Bidragit till att skapa en fungerande fordonsorganisation - metod för fordonshantering Tidigare handlade vi bilar utan plan, men här fanns det en färdig modell och en kunnig konsult som har kunnat forma riktlinjer, regler och rutiner utifrån våra behov när det gäller fordonshantering. Det har varit lite krångel med miljöbilar och brist på tankställen på vissa håll, men vi är på god väg att få en bra fordonsorganisation. Förväntningarna på projektet har inte uppfyllts - ett samarbetsprojekt med syfte att skapa fördelar för båda parter Visade stora besparingspotentialer inledningsvis, men lyckades inte hantera och bemöta oro och farhågor inom hemtjänsten.

7 6 Hemtjänsten kände sig kritiserad och gick i försvar istället för att medverka. Kommunikationen havererade mellan de som gjorde analyser och enhetscheferna som ställdes inför faktum. Budskapet uppfattades som att verksamheten inte var effektiv. IT-stödet uppfyllde inte kraven - Vägverket var inte införstådd med kommunens behov Man måste se över verksamheten och göra en nulägesanalys innan man stoppar in ett IT-system. Nu fick man anpassa sig till verktyget istället för tvärtom. Kommunens verksamhet är komplex och det klarade systemet inte av. T ex klarade det inte av dubbelbemanning. Vi fick ett system som inte fungerade och har lagt ner mycket tid på att ta fram uppgifter som systemet krävde, en dyrköpt erfarenhet! Ansvaret låg på Vägverket inledningsvis och förväntningarna var att vi skulle få ett kvalificerat system som kunde appliceras på verksamheten, men successivt visade det sig att det inte stämde. Utredningen kring hemtjänstens resor har inte gått att använda - en besparingspotential som inte stämmer Vägverket utgick ifrån att vi med en annan planering kunde spara tid och tid är pengar, men de hade inte förståelse för verksamheten och förutsättningarna. Orust Relevant projekt - ser värdet av ett effektivare planeringssystem, samt fordonsutnyttjande Vi ser redan hur våra resor blivit mer effektiva. Det handlar om färre mil, lägre bränsleförbrukning och bättre utnyttjande av bilarna och logistiken till vårdtagarna. Bland chefer i kommunen har intresset varit stort eftersom man har förstått vad vi har att vinna på detta. Stora problem i uppstarten - det utlovade IT-stödet uppfyllde inte kraven Projektet fick stanna upp då IT-programmet inte fungerade. Vi hade lagt ner så många timmar, men ändå fick vi inte ordning på det. Det kändes inte bra.

8 7 Vi trodde att datastödet skulle vara mycket mera utvecklat när vi fick det. Men det var bara ett tomt skal. Vi fick mycket irriterad personal, på grund av att dataprogrammet inte fungerade. Det blev så många extratimmar som vi inte hade räknat med. Det var inte bra! Projektet drivs med stor medvetenhet och engagemang i kommunen - tydlig målsättning för både arbetsgrupperna och tidsplanen Innan 2008 års slut ska alla arbetsgrupper inom hemtjänsten, hemsjukvård och psykiatriboende ha lärt sig det nya planeringssystemet. Vi tar 1-2 grupper i taget så att man kan stötta och hjälpa varandra. Vi tror på detta projekt och ser att vi kan tjäna pengar och timmar. Erfarenheter Både i Mark och i Orust säger man sig ha blivit bättre kravställare när det gäller behoven ett planeringssystem skall tillgodose. I Orust har man dessutom nått en bred medvetenhet om betydelsen av effektivare rutiner och har redan börjat se påtagliga resultat. I Mark däremot är man inte lika övertygad om vad projektet kan ge och menar att det tar tid att räkna hem vinsterna. Nedan redovisas de erfarenheter som framkom i Mark respektive Orust. Mark Blivit bättre kravställare - ökad kunskap om behov och tillämpning Har resulterat i att vi måste ha ett planeringsverktyg för att bli effektivare och att det är viktigt att ställa krav på ett IT-system. Landar i diskussioner som t ex vad är verksamhetens mål, vilken kvalitet levererar vi och hur mycket ska brukaren få styra? Vi fick inte ut tillräckligt mycket av projektet och vill inte vara med och ta fram ett datasystem, men nu vet vi vad vi vill och kan gå ut och upphandla ett system till bästa pris och prestanda. Vill inte släppa planeringskontrollen - vill ha kontroll över planeringen och verktyget

9 8 Eftersom vi sitter på värdefull information som krävs för att systemet ska fungera vill vi ha det så nära som möjligt för att själva ha koll. Generalfelet var att man inte trodde att man behövde ha kunskap om verksamheten för att bygga ett system. Man måste engagera branschkunnigt folk som kan både verksamhet och teknik. Beteende och attitydförändringar tar tid - svårt att se besparings- och samordningsvinster i en verksamhet som ständigt är utsatt för besparingar Det finns en farhåga om att bli kontrollerad, vad man gör med sin tid, och samtidigt anser man sig pressad och hinner inte med. Det är en lång process att få in nya system och att få folk att lära sig och använda det. Vi kanske kan se effektivitetsvinster på 5 års sikt. Krävs ledning och styrning - rätt kommunikation är A och O - driva själv inifrån istället för uppifrån Man måste kunna kommunicera och förstå problemen. Det är viktigt att få ut det ekonomiska budskapet och göra personalen medveten om att genom att effektivisera kan vi behålla resurser. Ju närmare vinsterna kan komma den enskilde desto bättre. Orust Blivit bättre kravställare - har lärt sig av processen och misstagen Vi håller på och tittar på ett antal anbud för IT-stöd för planering. Det vi lärt oss under den här processen är att kunna ställa rätt frågor till leverantörer, och så vet vi vad vi vill på ett helt annat sätt än tidigare. I vår upphandling var vår kravspecifikation från olika arbetsgrupper mycket tydligare tack vare det vi lärt oss under den här resan. Har fått ett effektivare resande och en professionell arbetsorganisation Vi har identifierat tydliga svagheter i resandet. De går inte att dölja. Vi kan också titta på vad vi lägger vår tid på och var vi kan bli mer effektiva. Sammantaget så har vi blivit mer professionella i vår samtalston i arbetsgrupperna. Ökad medvetenhet kring rutiner och ekonomi

10 9 Hela projektet, trots tuff start och många nedlagda arbetstimmar, har inneburit en helt annan medvetenhet om hur vi använder våra personaltimmar. Det handlar om att styra om timmar så att vi får mer bemanning när vi varit underbemannade och tvärtom. Krävs en målmedveten engagerad styrgrupp med mandat Det är oerhört viktigt att ha en engagerad och tydlig ledning som visar att man prioriterar detta projekt. Likaså att även de högsta cheferna är delaktiga och inte bara delegerar ner frågan på lägre nivå. Alla flöden och roller måste vara tydliga. IT-avdelningen måste vara med i projektet KRR från start Vi har lärt oss att IT-avdelningen måste vara delaktig från början i projektet. Det går inte att de skall halka med senare. Vi skall köpa ett IT-stöd nu och det hade varit bra om de varit med från start. Det bör Vägverket tänka på att kommunicera när ett projekt av detta slag skall säljas in och starta upp. Nytta Den påtagliga nyttan som framkom bland de intervjuade i Mark rör främst fordonsekonomi. I övrigt är nyttan ännu inte realiserad, utan man talar mer i termer av förväntningar på bättre kvalitet, funktion och service. I Orust fokuseras nyttan först och främst på personal- och arbetsrelaterade faktorer, samt att man ser tydliga vinster i tid och pengar. Värt att notera är att nyttan i Mark i högre grad formuleras i allmänna ordalag på en övergripande nivå, medan de i Orust mer formuleras utifrån verksamhet och individ. I Orust betonades också vikten av att låta nyttan komma verksamheten och personalen till godo i form av återinvestering i kompetensutveckling och liknande. Nedan redovisas den nytta som de intervjuade lyfte fram i Mark respektive Orust. Mark Fordonsekonomi - ny kompetens i kommunen - omorganisation och inrättandet av en ny funktion planeras Vi får en riktig fordonsorganisation och även om det är mycket kvar att implementera kommer det att generera pengar.

11 10 Att planera vilka bilar man köper och hur de används kan ge ringar på vattnet även i andra kommuner. Ett effektivare bilutnyttjande ger bättre förbrukning och bättre bilekonomi. Vi har pratat om att inrätta en transportenhet för att kunna samordna och bättre utnyttja resurserna och få ett tydligare miljötänkande med miljöbilar och förkortade resor. Kvalitet och funktion - insikt om att effektiva transporter kräver en effektiv organisation Starkaste nyttan är funktion. Hur kopplar vi ihop brukarens behov med hur vi organiserar oss? Kan man visa att med ett nytt system får man bättre funktion och service och dessutom till ett lägre pris är det självklart bra. Vi har fått tanken, uppslaget och tillfället som kan uttryckas i en tydlig vilja, syfte och krav. Effektivare planering av tjänsteresor - står i begrepp att upphandla ett planeringssystem - förarbetet är gjort Man har i alla fall sett behovet av ett planeringssystem och kan även få en effektivare ruttplanering. Vi fick prova, vi lärde oss och nu tar vi fram något själva. Jag tror att man har upptäckt ett behov som inte fanns innan. Skapa en jämförbar verksamhet över hela linjen - förutsättningar för besparingar - ta fram analysmetoder för att komma åt mjuka värden som kan omsättas i pengar Vinsterna med ett planeringsverktyg kan vara att man gör lika i olika grupper. Risken för snedbelastning minskar och det blir inte samma utrymme för personliga val att gå till olika vårdtagare t ex. Vi är skyldiga enligt kommunallagen att ge lika service, men idag är det olika service i olika delar av kommunen. Ger ett underlag för ledning och styrning - ex arbetsmiljö, dimensionering, kvalitet till vårdtagare - fördelning av resurser

12 11 Ett underlag för förvaltningen som ledningsinstrument och gentemot politiker för fördelning, omfördelning och resurser till verksamheten. Vägverket har fokuserat på miljövinster - inte kommunens främsta syfte/mål - tids och ekonomiska vinster är primära De är bara kommunledningen som kan relatera till mer långsiktiga övergripande mål. Det är inte en enhets eller distriktschefs främsta agenda när det hela tiden handlar om att försvara kostnader. I miljöperspektivet finns det goda skäl att göra något. Kommunen kan vara föregångare även om det inte går att ställa om personbilar på samma sätt som uppvärmning där vi ser en nedåtgående trend. Medvetandet finns, men har inte högsta prioritet när socialtjänsten sitter med sitt bokslut. Miljö har inte varit det främsta skälet, utan snarare att det är kostnadseffektivt att personalen ägnar sig åt sitt arbete istället för bilen. Bilarna ska ses som en service och man ska inte behöva bekymra sig. Miljöhänsyn är viktigt under förutsättning att det inte krockar med andra faktorer som t ex funktion och ekonomi. Det får inte kosta så mycket mer. Orust Tydlig överblick - personalplanering och bemanning Nu slipper vi använda papper, penna och tavlan på väggen. Det blev mer upp till var och en att skriva på den. Nu tar vi ett samlat grepp och jag som chef får en bra överblick över hur vi skall planera våra timmar och resor. Effektivare utnyttjande av arbetstid - sparar tid och pengar Vi sparar både timmar och kronor genom att vi reser mera effektivt. Dessutom sparar vi också bensin. Det är pengar vi skall använda till kompetensutveckling för personalen. Ökat teamarbete i arbetsgrupperna Vi har fått en mera professionell diskussion i arbetsgruppen. Alla är delaktiga och ser på ett tydligt sätt hur vi skall bemanna på bästa sätt. Jag tror att personalen fått en helt annan insikt i timmar och pengar med det här systemet. Nu är vi mera ett team, där alla bidrar. Transparent redovisning av resurser

13 12 - för egen del och gentemot kommunledning Genom detta system är det lättare att påvisa hur våra resurser används, inte minst mot politiker när det skall sparas. Då har vi mycket mera på fötterna i vår argumentation och har större chans att bli trodda, vilket inte är minst viktigt! Lägre bränsleförbrukning - miljöpåverkan på sikt Om vi sparar bränsle så vinner även miljön på det i långa loppet. Möjligheter och hot Under intervjuerna fördes en diskussion kring vad som kan utgöra hinder eller hot i den fortsatta processen för bättre kommunala tjänsteresor. Orsaker till att man kommit mer eller mindre långt i kommunerna diskuterades också. Samtliga var överens om att viktiga framgångsfaktorer är drivande och engagerade nyckelpersoner, samt ett öppet förhållningssätt med ett förändringsbenäget arbetsklimat. I Mark gav de intervjuade en uppfattning om att det inte varit ett öppet förhållningssätt, utan att brist på delaktighet, lyhördhet och dialog inom kommunen och mellan kommunen och Vägverket har utgjort ett hinder i processen. I Orust däremot har det funnits en uttalad förändringsvilja och ett antal engagerade och drivande personer som kunnat arbeta i nära samarbete med berörda parter. Nedan redovisas vad de intervjuade definierade som hinder för framgång i Mark respektive Orust. Mark Revirtänkande - på distriktsnivå inom förvaltningen - gammal struktur sitter i väggarna Man vill fortfarande planera i det mindre perspektivet och missar på så sätt de egentliga vinsterna. Kommunens tradition är att gå försiktigt fram och man är dålig på att omvärdera beslut. Vågar inte pröva och ompröva.

14 13 Politisk organisation - många beslutsnivåer Kan inte spara sig ur ett bekymmer och att satsa när man går med underskott är svårt att förklara, då måste man ha bra på fötterna. Tidsaxeln i projektet är för kort. Kommunen är lite av en oljetanker och har ett annat styrsystem än Vägverket där det ska malas mellan politiker och tjänstemän. Ingen sammanhållande projektledare - viktigt med drivande personer knutna till verksamheten Det krävs någon som är enveten och entusiastisk för att det ska fungera. Brist på förändringsvilja - inte beredda att se kritiskt på sin egen verksamhet Svårt att se hur man ska kunna minska på resandet. Brukarbeståndet förändras hela tiden och man är beundransvärt effektiv idag med tanke på förutsättningarna. Känslan i verksamheten är att det inte fanns någon efterfrågan, utan att vi gör så gott vi kan och redan har ett fungerande system. Orust Ett planeringsverktyg som inte är flexibelt Det måste finnas inbyggt i IT-stödet att det är flexibelt och att det går att lägga till och dra ifrån de förutsättningar som gäller för stunden. Verkligheten ändras hela tiden och det måste också ett sådant här verktyg göra, annars är det ingen hjälp. Att nyckelpersoner byts ut eller försvinner - ingen tydlig styrgrupp Det måste finnas en tydlig projektgrupp bestående av nyckelpersoner inom kommunen, allt från ledningen och neråt. Det måste också finnas en tydlig projektledare som styr projektet och som kan vara ett stöd till chefer och berörda av projektet. Vinsterna måste vara större än värdet av nedlagda resurser Även om det varit tungt många gånger i uppstarten så försöker vi ändå se nyttan med projektet, och att det övervinner svårigheterna.

15 14 Vi måste tro på att vi kan tjäna pengar på detta för både individ, arbetsgruppen och kommunen som helhet. Brist på drivkraft att vilja/kunna lösa problem - krävs kontinuerligt stöd Är man inte beredd att lösa problem som uppstår, för det gör det, då skall man inte starta upp ett sådant här projekt. Tekniken är aldrig klar, även om vi trodde att IT-stödet var mera färdigt än det var. SLUTSATSER Skillnaderna mellan Mark och Orust är uppenbara, främst avseende hur man har organiserat och fullföljt projektarbetet, samt hur nära de ytterst ansvariga varit verksamheten och berörd personal. I Orust har man ett förtroende och en förhoppning om att KRR kan ge vinster både avseende fordonsutnyttjande, personal och reseplanering, arbetsmiljö och miljöpåverkan. Även om man redan nu ser positiva effekter och resultat är det dock fortfarande för tidigt att dra mer långtgående slutsatser. Trots stora brister, framförallt avseende IT-stödet, har Orust med en engagerad ledning och en tydlig styrgrupp sett möjligheterna och lyckats överbrygga hinder på vägen för att kunna driva projektet vidare. I Mark har man inte lyckats sälja in nyttan med konceptet avseende vinsterna för hemtjänsten och hemtjänstens personal. Däremot ser man vinsterna när det gäller fordonshanteringen. Avsaknaden av en tydlig projektledning, det bristande IT-stödet och brister i samarbete och kommunikation har gjort att projektet gått i stå. I nuläget vill man inom hemtjänsten i Mark arbeta vidare med att ta fram ett planeringsverktyg på egen hand, utan extern inblandning. För att åstadkomma en gynnsam förändring för de inblandade krävs dock inte bara ett fungerande planeringsverktyg, utan även en tydlig ledning och styrning. För att nå ut i ett bredare perspektiv och få acceptans för nyttan och värdet av att arbeta för bättre kommunala tjänsteresor är det viktigt att ta hänsyn till följande generella slutsatser. För att se nyttan och värdet med att effektivisera fordons och transportlogistik krävs en väl genomarbetad analys utifrån respektive kommuns förutsättningar, samt tydlig ledning och styrning med mandat att genomföra förändringar.

16 15 Effekter och nytta måste brytas ner i tydliga och konkreta mål avseende både hårda och mjuka värden för olika nivåer; kommun, förvaltning, enhet, arbetsgrupp och individ. Ju närmare det går att komma den individuella nyttan i argumentation och kommunikation, desto större möjlighet att nå reella attityd- och beteendeförändringar, samt bred nöjdhet. Funktionella och ekonomiska vinster är primära och långsiktiga mål för kommunen, medan miljöhänsyn är sekundärt. För individ och arbetsgrupp är det i första hand viktigt att skapa god arbetsmiljö och välfungerande arbetsklimat för att få förståelse och acceptans för syftet med kommunal reserevision. Stockholm KOMMUNICERA AB Maria Hedengren Birgitta Levy Mobil: Mobil:

Pilotprojekt kommunal reserevision Årsrapport 2006 och 2007

Pilotprojekt kommunal reserevision Årsrapport 2006 och 2007 Sida 1 av 5 Pilotprojekt kommunal reserevision Bakgrund Det finns tydliga fördelar med att hantera kommuners fordonsflotta på ett samlat, strukturerat och rationellt sätt. Erfarenheter från tidigare utredningar

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1 FLEXIBELT fordonsutnyttjande» smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året Flexibelt fordonsutnyttjande 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 4 Avgränsningar

Läs mer

Dagens program. 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network

Dagens program. 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network Dagens program 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network 10.20 Inledning Hur arbetar HM Skåne med transportplanering? Britt Carlsson-Green, Hållbar

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

Policy för Persontransporter och Fordonshantering

Policy för Persontransporter och Fordonshantering FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.41) Policy för Persontransporter och Fordonshantering (ägda eller leasade) Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Fordonshantering Ägare/ansvarig Kommunstyrelsen Antagen av KS 2005-02-02

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN

BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN Studie av biogasefterfrågan i Strängnäs kommun 2013-11-20 Sverige AB Linda Aldebert-Karlsson Sammanfattning har, på uppdrag av Strängnäs Biogas AB, genomfört en studie

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

HARMONI SATT I SYSTEM

HARMONI SATT I SYSTEM HARMONI SATT I SYSTEM VÅR ENKLA FORMEL FÖR TRYGGA KUNDER 1+2=3+4 123 Du söker trygghet och harmoni, spänning kan du få på annat håll. Om man tänker på att ett byte av affärssystem är ett nästan lika stort

Läs mer

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall och guide inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är det ett av dina bästa verktyg som chef och ledare att förbättra både verksamhetens och medarbetarens

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Riktlinjer för avgång och avveckling

Riktlinjer för avgång och avveckling Riktlinjer för avgång och avveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR AVGÅNG OCH AVVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Avveckling av personal är en uppgift som kräver

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

organisationen uppnådde för resultat. mycket mer konkret och meningsfullt sätt. Svaren är mer omfattande, men ger information på en helt annan nivå.

organisationen uppnådde för resultat. mycket mer konkret och meningsfullt sätt. Svaren är mer omfattande, men ger information på en helt annan nivå. 1 0. K o m p e t e n s b a s e r a d i n t e r v j u 84 En kompetensbaserad intervju är en del av en strukturerad intervju, där intervjuaren strävar efter att på ett konkret sätt utvärdera en kandidats

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Askersunds kommun. Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen. Revisionsrapport. KPMG AB 28 september Antal sidor: 8

Askersunds kommun. Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen. Revisionsrapport. KPMG AB 28 september Antal sidor: 8 ABCD Askersunds kommun Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen Revisionsrapport KPMG AB 28 september Antal sidor: 8 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Välkommen till Palm & Partners. Vi förmedlar kompetens till er.

Välkommen till Palm & Partners. Vi förmedlar kompetens till er. Välkommen till Palm & Partners. Vi förmedlar kompetens till er. 2 Innehåll 3-4 Företaget 5-7 Rekrytering 8-10 Outplacement/Omställning 11-13 Bemanning 14 Ledarutveckling 15 Team- och organisationsutveckling

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218

Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218 Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218 Undersköterska i 11 år Magister examen inom miljömanagement Eget företag, 2002 (miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsledningssystem)

Läs mer

Rapport avseende granskning av rutiner för bilanvändning.

Rapport avseende granskning av rutiner för bilanvändning. Rapport avseende granskning av rutiner för bilanvändning. Forshaga kommun Maj 2014 David Bäcker Pontus Ericsson Innehåll Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Höörs kommun. Övergripande förstudie av kommunens fordonshantering. Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8

Höörs kommun. Övergripande förstudie av kommunens fordonshantering. Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8 kommunens fordonshantering Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och avgränsning 4. Metod 5. Policys och styrdokument 5.1 Fordonshantering 5.1.1 Iakttagelser

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Inledning Kommunens verksamhet medför att ett stort antal resor och transporter genomförs varje år. Det är viktigt att dessa resor och transporter sker kostnadseffektivt, trafiksäkert

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Vart försvann synergieffekterna?

Vart försvann synergieffekterna? Vart försvann synergieffekterna? Ett case om effektivisering av kundservice Inledning Ibland får vi tillåtelse av våra uppdragsgivare att berätta vad vi gör. Då är vår ambition att försöka ge så god insikt

Läs mer

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Malmö 2014-12-12 Bibliotek och IT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Om Bibliotek och IT Biblioteks- och IT-verksamheterna vid Malmö högskola är samorganiserade i ett

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer