Slutrapport projekt Friskare golfgreener/green greens of course Partnerskap Alnarp projekt 105 A-06 och 105 B-07

Transkript

1 Slutrapport projekt Friskare golfgreener/green greens of course Partnerskap Alnarp projekt 105 A-06 och 105 B-07 Av Forskningsledare Lars Wiik (projektledare) Sammanfattning I ett samarbete mellan SLU Alnarp/Partnerskap Alnarp och Örestads Golfklubb undersöktes effekten av Trichoderma spp. från Binab AB och en kombination av fungicider med olika verksamma substanser mot skador orsakade av växtpatogena svampar på golfgreener. Sex av Örestads Golfklubb totalt 49 greener delades in i vardera tre försöksytor, varav en inte behandlades med vare sig fungicider eller Trichoderma spp. (obehandlad, försöksled A), en behandlades med Trichoderma spp. (Binab, försökled B) vid upprepade tillfällen samt en med fungicider (Fungicider, försöksled C) vid upprepade tillfällen. Försöken pågick under c:a två år, april 2006 till januari Bäst effekt (i genomsnitt 65 %) mot skador på greener hade den stora insatsen av fungicider med de verksamma substanserna azoxystrobin, prokloraz, iprodion och bitertanol med inte mindre än nio behandlingstillfällen under Effekten av upprepade behandlingar med Binab (Trichoderma spp.) var blygsam, i genomsnitt 11 %. Friskare golfgreener genom optimerad och begränsad användning av växtskyddsmedel i linje med EU:s direktiv om IPM (Integrated Pest Management) kräver en kraftfullt utökad satsning på identifiering av grönytegräsens skadegörare, mer kunskap om deras biologi och de faktorer som påverkar dem samt mer kunskap om fungiciders och antagonisters effekter mot olika svampsjukdomar. Inledning och bakgrund Grönytorna på golfbanor kräver en intensiv skötsel för att leva upp till de krav som golfspelarna, styrelsen, bankommittén, greenkeepern och banpersonalen ställer. Tyvärr förekommer skador på gräsytorna, inte minst greenerna, av olika orsaker. I sin bok Klippta gräsytor efterlyste Sven-Ove Dahlsson (1987) svensk kompetens: från praktisk ekonomisk synpunkt är det angeläget att angripa problem rörande såväl förebyggande insatser som bekämpningsåtgärder.. Enligt Svenska Golfförbundets (SGF) FoU-chef Maria Strandberg drabbas omkring 70 % av Sveriges golfbanor av övervintringsskador, främst på greener men även på övriga spelytor. Övervintringsskador innebär att klubben måste senarelägga öppnandet av banan, acceptera dålig spelkvalitet långt in på försommaren etcetera, vilket ofta leder till ett dåligt rykte. Konsekvenserna av övervintringsskador kan leda till förlorade intäkter på flera hundratusen kronor per år. Ofta drabbas klubben även av fördyrade skötselkostnader och ombyggnad till följd av dålig övervintring. Bra övervintring av gräset möjliggör god spelkvalitet tidigare på golfsäsongen. Detta innebär i sin tur nöjda medlemmar, ett bättre anseende för klubben samt ökade intäkter. ( Skador som uppträder kan ha både biotiskt 1 och abiotiskt 2 ursprung. Skadornas orsak måste först och främst klarläggas innan rätt åtgärder kan sättas in. I ett längre perspektiv måste en skötselplan tas fram som långsiktigt främjar friska grönytor. Under många år arbetade jag med olika aspekter på lantbruksväxters svampsjukdomar, främst på stråsäd och potatis. Det är intressant att jämföra utvecklingen på växtskyddsområdet inom 1 Biotisk är en process eller miljöfaktor som åstadkoms av levande varelser (av grek. biotiko`s hörande till livet ) 2 Abiotiska är processer som inte åstadkoms av levande varelser. 1

2 lantbruk med den som skett inom grönytesektorn med utgångspunkt i projektet Friska greener. Likheterna är många mellan växtskydd inom lantbruk och grönytesektorn, som exempelvis sökandet efter ny kunskap och utvecklingsarbete inom växtskydd, sorters resistens, stärkande av växtens motståndskraft mot skadegörare, motåtgärder mot välkända, nygamla och nya skadegörare, bekämpningsteknik, nya växtskyddsmedel inklusive icke-kemiska medel samt IPM (Integrated Pest Management) eller integrerat växtskydd. Tidningen Greenbladet är officiellt organ för SGA (Swedish Greenkeepers Association) som ges ut med fem nr per år. I Greenbladet meddelas bland annat information och nyheter inom golfbaneskötsel. I ett femtiotal artiklar behandlades olika aspekter på övervintring och skador på greener och då inte minst svampsjukdomar som snömögel. Artiklarna behandlar grönytegräsens förmåga att övervintra (Aamlid et al. 2009), stärkande av växtens motståndskraft mot skadegörare med andra motåtgärder än växtskyddsmedel (Ericsson et al. 2006, Karnok 2009, Martinsson 2009, Martinsson 2011), FoU eller Forskning och Utveckling (Strandberg 2008, Hedlund & Strandberg 2010), invintring, vintertäckning och övervintring (Strandberg 2005, Näselius 2006a, 2006b och 2007, Sintorn 2007, Pettersson 2008a, 2008b och 2009, Tidman 2012), aktuella svampsjukdomar (Linde & Strandberg 2007, Dahl & Usoltseva 2009, Usoltseva & Olsson 2010, Anon. 2012), identifiering av skadegörare (Usoltseva 2005, Entwistle 2006, Usoltseva & Dahl 2006a, Usoltseva & Dahl 2006b, Anon. 2007, Dahl 2008, Usoltseva & Dahl 2008b, Dahl 2010), kemiska bekämpningsmedel och/eller växtskyddsmedel (Anon. 2009, 2012 och på hemsidan under fliken Kunskapsbank, Sandström 2012), sprutteknik och säkrare bekämpning (Hansson & Edman 2006, Edman 2011, Edman 2012), begränsningar i användningen av växtskyddsmedel (Tidman 2007, Cleaver 2008, Pettersson 2008), integrerat växtskydd eller IPM (Pettersson 2010, Olsson & Usoltseva 2011, Olsson et al. 2011, Strandberg & Aamlid 2012), ickekemiska och biologiska bekämpningsmedel (Johansson 2007, 2008 och 2009, Usoltseva & Dahl 2007, Öhrman 2007, Olsson 2008, Usoltseva & Dahl 2008a) samt skötsel av golfbanor utan pesticider (Persson 2008, Tidman et al. 2008, Dahl Jensen & Sintorn 2010, Sintorn 2012). Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation/STERF bedriver bland annat en del projekt med fokus på övervintring och IPM ( Mycket stora FoUinsatser görs internationellt inom området grönytegräs med sina egna tidskrifter som exempelvis den amerikanska Applied Turfgrass Science med ständig rapportering från viktiga områden som exempelvis PDMR, Plant Disease Management Reports samt den mer lättillgängliga Turf: The magazine for turfgrass professionals. Det engelska/skottska institutet STRI (Sports Turf Research Institute) ( gör stora insatser inom grönytegräsområdet, exempelvis genom rådgivning, projekt och rapporter från deras olika experter (exempelvis Mann 2004). Den omfattande forskningen på olika universitet i världen och resulterande vetenskapliga uppsatser inom det växtpatologiska området tillför självfallet kunskap om olika svampsjukdomar och hur de bäst kan bekämpas. I Sverige har SGF ett samlat ansvar för golfens utövande och utveckling. SGF är en sammanslutning av landets knappt 500 golfklubbar, organiserade i 21 distriktsförbund. Med cirka medlemmar är golfen Sveriges största individuella idrott. Med hjälp av bland annat SGA (Swedish Greenkeepers Association) och STERF (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation, sker en utveckling inom golfbaneskötsel. SGA är en öppen ideell förening för Sveriges golfbaneanställda inom grönyteskötseln. SGA ska arbeta utifrån medlemmarnas intresse och bidra till utvecklingen av greenkeeping på Sveriges golfanläggningar. SGA ska även verka för att grönyteskötselns tradition och kultur upprätthålls i samklang med svensk idrotts allmänna inriktning och mål. 2

3 Detta projekt genomfördes av SLU Alnarp i samvekan med Örestads Golfklubb utan bidrag från STERF. Partnerskap Alnarp finansierade SLU:s del och Örestads Golfklubb sin del. I föreliggande projekt undersöktes effekten mot växtpatogena svampar inklusive utvintringssvampar av fungicider och ett preparat baserat på antagonister ur svampsläktet Trichoderma från Binab ( Material och metoder På Örestads Golfklubb nära Alnarp och Lomma utvaldes sex greener (blå 6, gul 4, blå 8, korthål 15, röd 6 och gul 3) av de totalt 49 greenerna. Dessa greener delades i tre ungefär lika stora ytor som behandlades enligt försöksplanen. Tabell 1. Försöksplan under perioden april 2006 januari 2008 Försöksled Behandling a Kommentarer A/Obehandlat Inga fungicider och insekticider. Obehandlat. Gödsling som vanligt. B/Binab Biologiskt växtskydd med antagonister Begränsad gödsling (75 %). ur svampsläktet Trichoderma. C/Fungicider Skötsel enligt greenkeeperns vanliga val i Dagens skötsel. vilket fungicider ingår. a Ogräsbekämpning, bevattning, klippning, luftning, avtorkning enligt nuvarande praxis i alla försöksleden. Förssöksperioden omfattade den 6 april 2006 t.o.m. den 28 januari Under 2006 behandlades försöksled B med Binab (Trichoderma polysporum och T. atroviride (harzianum) enligt rekommendation från Binab AB vid sex tillfällen (31 augusti, 7 september, 13 september samt en gång per vecka under november i vecka 44, 45 och 46). Under 2006 behandlades försöksled C med fungicider nio gånger, ofta i kombination med järnsulfat (tabell 2, se även bekämpningsmedelsregistret). Tabell 2. Behandlingar med fungicider i försöksled C under 2006 Datum för Fungicid Dos/ha Verksam substans behandling 5 maj Amistar+ Sportak 0,5+ 0,75 Azoxystrobin Prokloraz 9 juni Amistar+ Sportak 0,5+ 0,75 Azoxystrobin Prokloraz 29 augusti Chipco green 8,0 Iprodion (+ Ferrosol) 27 september Amistar 0,5 Azoxystrobin 16 oktober Baycor 25 WP 2,0 Bitertanol (+järnsulfat) 25 oktober Sportak 1,0 Prokloraz (+järnsulfat) 14 november Baycor 25 WP 2,0 Bitertanol (+järnsulfat) 5 december Baycor 25 WP 2,0 Bitertanol (+järnsulfat) 19 december Chipco green 8,0 Iprodion 3

4 Dessvärre fick greenkeepern i slutet på försöksperioden och uppgifter på de behandlingar som gjordes under 2007 meddelades dessvärre inte projektledaren. Vi kan utgå ifrån att behandlingsintensiteten i både försöksled B och C var ungefär i samma omfattning 2007 som De sex greenernas försöksytor graderades med avseende på svampsjukdomar (% angrepp) vid 18 tillfällen, 11 gånger under 2006 (27 april, 11 maj, 1 juni, 15 juni, 13 juli, 24 augusti, 7 september, 26 september, 25 oktober, 17 november och 14 december), 6 gånger under 2007 (13 mars, 13 april, 21 maj, 12 juni, 10 oktober och 20 november) samt en gång under 2008 (21 januari). Graderingarna gjordes av totalt 16 personer, tre till nio personer vid respektive tillfälle. En del av dessa personer var vana vid att göra graderingar och de som inte var det fick instruktioner om skadebild och hur en gradering skall utföras. Identifiering av förekommande svampsjukdomar gjordes på en av de i projektet ingående greenerna samt ytterligare på två av de 49 greenerna på Örestads Golfklubb av på Botaniska Analysgruppens Växtskyddslaboratorium i Göteborg. Dessutom besökte en utländsk expert Örestads Golfklubb under 2006 och gav sin syn på skadebilden på greenerna och vad som kan göras för att hålla dem friskare. Resultat Figur 1 och 2: I figur 1 framgår att skador på greener varierar under året. Under försöksperiodens två år var skadorna störst under december till och med april och minst under juni och juli. Effekterna mot skador på greenerna av de insatta bekämpningarna med fungicider var tydliga under senhösten 2006, vintern och hösten 2007 samt under januari 2008 (figur 2). Effekterna av de insatta behandlingarna med Binab (Trichoderma spp.) var inte lika bra som de med fungicider men bäst effekt hade de under mars och april 2007 samt under maj och juni men då var angreppen överlag små. Figur 3-4: Av bilderna framgår de stora skador som kan uppstå på greener om inga motåtgärder görs. Tabell 3: I genomsnitt av alla graderingarna var skadorna i obehandlade försöksytor c:a 14 %. Effekten för de insatta behandlingarna med Binab var mycket liten, 11 % (skador motsvarande c:a 12 %). Effekten för de insatta behandlingarna med fungicider var förhållandevis stor, 65 % (skador motsvarande knappt 5 %). I genomsnitt av alla graderingar var endast effekten med fungicider statistiskt säkerställd. Vid sju av graderingstillfällena som alla inträffade under den första delen av försöksperioden förekom inga statistiskt säkra skillnader mellan behandlingarna eller de tre försöksytorna/försöksleden (Tukey: a/obehandlat a/binab a/fungicider). Vid fem graderingstillfällen i slutet av försöksperioden var endast försöksytan/försöksledet som behandlades med fungicider statistiskt säkert skilt från de två andra försöksleden (Tukey: a a b). Vid fyra graderingstillfällen (juni 2006 samt april-juni 2007) var de båda behandlade försöksytorna/försöksleden statistiskt säkert skilda från obehandlat försöksled (Tukey: a b b). Vid två graderingstillfällen (december 2006 och mars 2007) med förhållandevis starka angrepp i de obehandlade försöksytorna eller försöksledet var alla de tre försöksytorna/försöksleden statistiskt säkert åtskilda (Tukey: a b c). Tabell 4: En uppdelning gjordes av graderingstillfällen i två grupper, den ena med graderingstillfällen då skadan var mindre än 10 % i de obehandlade försöksytorna och den andra gruppen med graderingstillfällen då skadan var större än 10 % i den obehandlade försöksytan. I gruppen med mindre skador i de obehandlade försöksytorna var skillnaden mellan försöksytor/försöksled endast statistiskt säkert skilt på en av greenerna, Gul 3 (Tukey a a b) men även i genomsnitt av alla de sex greenerna. Däremot var skillnaden mellan 4

5 försöksytor/försöksled statistiskt säkert skild på alla greenerna i gruppen med större skador i de obehandlad försöksytorna (Tukey a a b). Tabell 5: Av de 16 personer som var med och graderade vid ett eller flera tillfällen var den genomsnittliga skillnaden mellan två av försöksytorna/försöksleden statistiskt säkert åtskilda för nio personer. Tabell 3-5: I de tre tabellerna framgår att behandling med fungicider begränsade skadorna på greenerna mest. Behandling med Binab Trichoderma spp. hade liten effekt. En ökad skada efter behandling med Binab Trichoderma spp. (negativ effekt) kan ses i vissa fall men denna negativa effekt är inte statistiskt säker i något fall. Tabell 3. Skada (%) och effekter för behandling med Trichoderma spp. (försöksled B/Binab) och fungicider (försöksled C/Fungicider) på Örestads Golfklubb april2006 januari De små bokstäverna anger statistiskt säkra skillnader (om de är olika) mellan försöksled vid respektive graderingstillfälle (inom en rad) enligt Tukey. Bedömning av flera personer Skador % Effekt % Graderingstillfälle Mån-ÅÅÅÅ Försökled A Obehandlat Försöksled B Binab Försöksled C Fungicider Försöksled B Binab 1, Apr ,5a 27,8 a 24,7 a , Maj ,2 a 7,3 a 7,2 a , Jun ,6 a 2,2 b 1,4 b , Jun ,1 a 0,1 a 0,1 a 0 0 5, Jul ,0 a 0,0 a 0,0 a - - 6, Aug ,2 a 7,3 a 7,2 a , Sep ,8 a 12,6 a 10,0 a , Sep ,9 a 6,7 a 6,4 a 3 7 9, Okt ,6 a 16,1 a 8,5 b , Nov ,7 a 8,8 a 2,9 b , Dec ,6 a 25,9 b 9,7 c , Mar ,7 a 12,1 b 4,3 c , Apr ,3 a 8,3 b 2,8 b , Maj ,4 a 1,0 b 0,7 b , Jun ,3 a 0,5 b 0,5 b , Okt ,6 a 15,4 a 2,0 b , Nov ,3 a 13,0 a 0,1 b , Jan ,4 a 59,9 a 0,0 b Alla 14,0 a 12,5 a 4,9 b Försöksled C Fungicider 5

6 Tabell 4. Skada (%) och effekter för behandling med Trichoderma spp. (försöksled B/Binab) och fungicider (försöksled C/Fungicider) på Örestads Golfklubb april2006 januari 2008, dels vid graderingastillfällen då skadan var < än 10 % i obehandlat försöksled dels då skadan var > än 10 %. De små bokstäverna anger statistiskt säkra skillnader (om de är olika) mellan försöksled vid respektive graderingstillfälle (inom en rad) enligt Tukey Skador % Effekt % Green Försökled A Obehandlat Försöksled B Binab Försöksled C Fungicider Försöksled B Binab Skada i obehandlat < 10 % Gul 3 6,2 a 4,0 ab 2,6 b Korthål 15 5,3 a 4,0 a 3,2 a Blå 8 4,5 a 3,7 a 3,1 a Röd 6 3,6 a 3,4 a 2,8 a 7 24 Blå 6 3,2 a 3,9 a 2,4 a Gul 4 2,3 a 2,7 a 1,6 a Alla 4,2 a 3,6 ab 2,6 b Försöksled C Fungicider Skada i obehandlat > 10 % Gul 3 30,7 a 23,3 a 10,5 b Blå 6 23,2 a 18,8 a 6,4 b Gul 4 20,9 a 18,7 a 5,7 b Blå 8 19,4 a 22,2 a 8,5 b Korthål 15 18,2 a 16,0 a 6,2 b Röd 6 15,3 a 17,6 a 7,2 b Alla 21,2 a 19,4 a 7,4 b 9 65 Tabell 5. Skada (%) och effekter för behandling med Trichoderma spp. (försöksled B/Binab) och fungicider (försöksled C/Fungicider) på Örestads Golfklubb april2006 januari De små bokstäverna anger statistiskt säkra skillnader (om de är olika) mellan försöksled vid respektive graderingstillfälle (inom en rad) enligt Tukey. Bedömning/person Skador % Effekt % Person, antal graderingstillf. Försökled A Obehandlat Försöksled B Binab Försöksled C Fungicider Försöksled B Binab LW, 17 ggr. 13,2 a 12,1 a 5,1 b 8 61 MF, 14 ggr. 17,1 a 14,1 a 3,6 b CT, 13 ggr. 17,6 a 15,3 a 5,2 b LS, 9 ggr. 7,6 a 7,4 a 5,3 a 3 30 HB, 8 ggr. 6,4 a 6,3 a 2,9 b 2 55 PÅ, 7 ggr. 8,9 a 9,6 a 8,4 a -8 6 PGA, 3 ggr. 13,6 a 10,8 a 2,0 b EL, 3 ggr. 6,8 a 7,1 a 4,9 a CS, 3 ggr. 7,3 a 8,7 a 7,0 a AT, 3 ggr. 5,6 a 4,1 ab 0,8 b KF, 2 ggr 7,1 a 5,9 ab 1,8 b MJ, 1 ggr. 36,7 a 22,8 ab 6,5 b LP, 1 ggr. 7,3 ab 10,5 a 4,7 b SES, 1 ggr. 5,8 a 8,3 a 6,5 a MS, 1 ggr. 13,7 a 17,8 a 11,2 a MU, 1 ggr. 12,0 a 11,8 a 14,2 a 2-18 Försöksled C Fungicider 6

7 På green Blå 6 identifierade Växtskyddslaboratoriet förekomst av snömögel orsakad av Microdohium nivale, fusarioser orsakade av olika fusarium-arter (Fusarium spp.), Ostracoderma samt en basidiesvamp som sannolikt ger häxringar. I två andra av Örestads Golfklubbs greener som inte ingick i projektet identifierades dessutom Pythium spp. och Rhizoctonia spp. Den utländska experten kunde inte på plats säkert ange vilka svampsjukdomar som förekom men angav utifrån symptomen att antraknos orsakad av Colletotrichum graminicola och summer patch orsakad av Magnaporthe poae. möjligen kunde vara inblandade i sjukdomskomplexet. Diskussion Skadorna på greenerna var störst under månaderna december till och med april, månader under vilka gräsens tillväxt är liten och klimatet bister och få spelar golf i Sverige. Men även under andra månader på året var angreppen rätt framträdande som under mars, april, september och oktober då golfspelarna önskar och förväntar sig skadefria greener. Klubbarnas insats av kraftfulla åtgärder får då sin förklaring, även om de nio behandlingarna som gjordes på Örestads Golfklubb under 2006 sannolikt var betydligt mer än vad som behövdes. Effekterna med fungicider och Trichoderma spp. mot skador på greenerna var mest uttalade under senare halvan av försöksperioden då skillnader mellan de olika försöksytorna/försöksleden ofta var statistiskt säkra. Under senare halvan av försöksperioden var effekten mot skador på greener med fungicider drygt 80 % och med Trichoderma spp. knappt 20 %. De förhållandevis små effekter som upprepad behandling med Trichoderma spp. gav upphov till ligger väl i linje med resultat från andra projekt (Hjelgjord et al. 2011). Svårigheten med att använda biologisk bekämpning är väl känd men förhoppningarna är stora (Nelson 1992). Olika personer deltog i graderingsarbetet vilket gör att jämförelsen av angreppets storlek vid olika tillfällen kan ifrågasättas. I diskussioner med nytillkomna graderare beskrevs graderingsmetodiken och skillnaderna mellan olika personers resultat var inte särskilt stort vid samma graderingstillfälle. Vid alla graderingstillfällen var minst en av personerna en mycket erfaren graderare. Skillnaderna som är redovisade i reultatdelen mellan olika personer är stor beroende på att personerna har deltagit vid olika graderingstillfällen. Resultaten för de tre personer som var med vid 13 eller fler graderingstillfällen är likartade. Även om prov från några av Örestads Golfklubb greener analyserades av Växtskyddslaboratoriet samt att en utländsk expert konsulterades fick vi aldrig svar på vilka skadegörare som förekom, men tydligt var att de ofta var mer än en skadegörare inblandad på en green och att skadegörarna frekvens sannolikt skilde sig åt både inom en green och mellan greener. För sydsvenskt vidkommande är det sannolikt att snömögel och sommarfusarioser tillhör de mer framträdande skadegörarna. Snömögel är välkänd som en allvarlig skadegörare på stråsäd efter snötäcke på otjälad mark men när det gäller angrepp av snömögel på gräsytor är det känt att angrepp kan uppträda under nästan hela året och att något snötäcke inte är nödvändigt (The NJF grass disease group ). Dock finns fler svampsjukdomar, exempelvis rotdödare, som är vanliga på golfgreener av vilka några identifierats av projektledaren för flera år sedan. I en svamphandbok för klippta gräsytor framtagen av Ulf Möller på dåvarande Rhône-Poulenc Agro AB under medverkan av gräsexperten Sven-Ove Dahlsson beskrivs svampsjukdomar och deras bekämpning (Möller 1996). I denna handbok beskrivs följande svampsjukdomar: Snömögel, trådklubba, gräsröta, rödtrådsjuka, sommarfusarioser, gröebrunfläck, Rhizoctonia, rotdödare, häxringar, rost, gräsmjöldagg, groddbrand och slemsvampar. Således är de växtparsitära svamparna som kan ställa till skada 7

8 på klippta gräsytor många. Dock finns ytterligare växtparasitära svampar i andra länder och som kanske även finns i Sverige som vi har ännu mindre kunskap om än de tidigare uppräknade, exempelvis antraknos, dollar spot, summer patch, Chromelosporium caerulescens och Labyrinthula terrestris (Martin 2002, Mann 2004, Bigelow et al. 2005, Usoltseva 2005, Entwistle et al. 2006, Dahl 2008, Bassoriello & Jordan 2012). Som nämndes i inledningen görs det mycket FoU på grönytegräs av universitet och andra organisationer världen över. Sannolikt skulle en bättre bevakning av resultat från världens samlade vetenskapssamhälle ge ökad kunskap om och nya uppslag för hur vi uppnår friskare greener. Eftersom olika växtparasitära svamparna som angriper grönytegräs bekämpas med olika typer av fungicider krävs kunskap om vilken skadegörare det är som skall bekämpas. För att välja rätt fungicid behöver vi således veta vilka skadegörare som är aktuella att bekämpa på just den avsedda greenen. Metoder för identifiering utvecklas hela tiden och molekylärbiologiska metoder finns idag framtagna för ett mycket stort antal växtparasitära svampar (Stowell & Gelernter 2001, Zhao et al. 2012). Dessa metoder kräver en del utvecklingsarbete, exempelvis hur provtagning bäst sker, innan de kan användas rutinmässigt. Kunskap om mot vilka skadegörare en specifik fungicid har effekt mot finns ofta hos det företag som producerar och säljer fungiciden men en officiell utvärdering och jämförelse med andra fungicider på marknaden är ofta till stor hjälp för brukarna. Sådan kunskap likväl som kunskap om fungicidresistens, dvs. att en tidigare verksam fungicid plötsligt eller långsamt ger sämre effekt beroende på att svamppopulationen förändras, finns ofta att hämta i litteraturdatabaser (Fidanza et al. 2006, Koch et al. 2009, Young et al. 2010). IPM har blivit ännu viktigare än tidigare i och med ett nytt EU-direktiv. Integrerad bekämpning innebär att alla möjliga åtgärder vidtas för att begränsa användningen av pesticider. Detta är inte alltid så lätt med de högt ställda målsättningar som finns: Golfspelarna vill spela på greener utan skador eller med andra ord på friska greener. För att genomföra IPM är det självklart att bekämpning med fungicider endast görs när det finns behov. De nio behandlingarna som gjordes med fungicider under projektets första år kan sannolikt inte kallas behovsanpassad med den definition av begreppet som ryms i IPM. Eftersom vädret ofta är avgörande för hur stora skador växtparasitära svampar och för den delen även av andra skadegörare som insekter är utvecklingen av prognos- och varningsmodeller viktig (Palmieri et al. 2006). Prognos- och varningsmodeller som ofta ger stöd åt en brukare/greenkeeper borde utvecklas och användas mer i Sverige. Även andra åtgärder som görs på en golfgreen kan få stor betydelse för skadefrekvensen på våren beroende på greenens botaniska sammansättning (eller vilka och med vilken frekvens olika gräsarter som ingår), exempelvis klipphöjd och höstgödsling (Kvalbein & Aamlid 2012). För att undvika snömögel och fläckar på greenerna rekommenderas användning av fungicider men även andra motåtgärder bör vidtas. Detta projekt visar att behandling med fungicider högst märkbart begränsar antalet fläckar orsakade av olika växtpatogena svampar, inte minst snömögel. Här följer de sammanfattande råd som ges av Mann (2004) och Wong (2011): Undvik åtgärder under hösten som gör gräset mottagligt för infektioner, genom att topdressa för mycket och för sent, att behandla med herbicider samt att tillföra stora mängder kväve (för stor tillförsel av kväve under hösten försämrar gräsets vinterhärdighet). Tillför kalium om markkarteringen anger att mängden är för låg. Löv bör tas bort. Fortsätt att klippa gräs till tillväxten upphör. Klipphöjden ökas gradvis under höstmånaderna för att öka gräsets produktion av kolhydrater och förbättra dess vinterhärdighet. 8

9 När gräset tillväxt upphör kan tillförsel av kompost eller långsamverkande gödselmedel övervägas. Behandla förebyggande med en relevant fungicid när marken inte är frusen och före snöfall. Ta bort snödrivor och ansamlad snö. Drivor kan exempelvis förebyggas med snöstaket. Behandla med fungicider under mildare perioder under hösten och förvintern. För att undvika fungicidresistens och bredda effekten skall aktiva ingredienser med olika verkningssätt användas. Mörka material kan användas vid täckning för att gynna snösmältning. Minska fuktigheten och ta bort vatten med raka/kratta eller borste. Förbättra dräneringen för att undvika hög fuktighet och vattenansamling. Behandling med fungicider med kurativ verkan kan begränsa spridningen av svampsjukdomar men förebyggande behandlingar är normalt att föredra. Till detta kan tilläggas att i möjligaste mån anpassa valet av fungicid/fungicider till de erfarenhetsmässigt och mest frekvent förekommande skadegörarna på greenen. I mån av möjlighet tas hjälp av analyslaboratorium för att bestämma vilka skadegörare som förekommer. Tack! Ett stort tack riktas till Örestads Golfklubb som ställde upp med greener och personal och Partnerskap Alnarp som delfinansierade projektet. Tack riktas även till de personer som på olika sätt medverkade i projektet: Marcus Fridh, Christer Torneus, Tomas Ricard, Marina Usoltseva, Niklas Karlsson, Håkan Börjesson, Per Åkesson, Lars Stenberg, Per-Göran Andersson, Erland Liljeroth, Lennart Pålsson, Cilluf Svensson, Sven-Erik Svensson, Marcus Söderlind, Anna Thynell, Magnus Jeppsson och Kent Fridell. Referenser Aamlid TS, Molteberg B Vad övervintrar bäst rödven, rödsvingel eller krypven? Greenbladet 1, Anon Växtskyddslaboratoriet åter en del av Botaniska Analysgruppen i Göteborg. Greenbladet 2, 57. Anon Håll nere svampen och stärk gräset. Grönyteleverantörerna 2, 4-6. Anon Godkända växtskyddsmedel. Greenbladet 1, 80. Anon Snömögeleländet så har det drabbat din del av landet. Greenbladet 1, Anon Godkända växtskyddsmedel. Greenbladet 5, 71. Bassoriello MMI, Jordan KS First report of Magnaporthe poae, cause of summer patch disease on annual bluegrass, in Canada. Plant Diseas 96, Bigelow DM, Olsen MW, Gilbertson RL Labyrinthula terrestris sp. nov., a new pathogen on turf grass. Mycologia 97, Cleaver D Striden om pesticidförbud fortsätter i EU. Greenbladet 1, 84. 9

10 Dahl Å Julgranssvamp på svenska golfbanor. Greenbladet 1, 51. Dahl Å Svampen som passar på Chromelosporium caerulescens dyker upp när tillfälle bjuds. Greenbladet 2, Dahl Jensen AM, Sintorn K Svenskt/danskt greenkeeperutbyte om pesticidfri skötsel. Greenbladet 4, Dahl Å, Usoltseva M Allt som är rosa är inte snömögel. Greenbladet 4, Dahlsson S-O Klippta gräsytor. (Särtryck ur Kunskaper om gräs, Stad & Land nr 61). Edman P Viktigt med rätt duschkvalitet vid sprutning. Greenbladet 2, Edman P Spruta effektivare med rätt utrustning. Greenbladet 4, Entwistle K Fakta eller fantasi? Ny svamp kan dyka upp på svenska golfbanor. Greenbladet 2, Entwistle K, Olsen MW, Bigelow DM First report of a Labyrinthula spp. causing rapid blight of Agrostis capillaries and Poa annua on amenity turfgrass in the UK. Plant Pathology 55, 306. Ericsson T Kan biostimulanter förbättra gräsets livsvillkor? Greenbladet 1, 70. Fidanza MA, Wetzel III HC, Agnew ML, Kaminski JE Evaluation of fungicide and plant growth regulator tank-mix programmes on dollar spot severity of creeping bentgrass. Crop Protection 25, Hansson G, Edman P Värdefulla tips om säkrare bekämpning. Greenbladet Hedlund B, Strandberg M Nya forskningsområden som stärker golfens framtid. Greenbladet 2, Gordon Hjeljord L, Strømeng GM, Tronsmo A, Sønsteby A, Stensvand A Attempts to reduce strawberry grey mould (Botrytis cinerea) in Norway using fungal antagonists. The European Jornal of Plant Science and Biotehnology 5 (Special issue 1), Johansson L Positiva resultat för biologisk snömögelbekämpning. Greenbladet 3, Johansson L Bakterie bäst i biologisk snömögelbekämpning. Greenbladet 3, 56. Johansson L Intresset stiger för biologisk behandling av golfbanorna. Greenbladet 1, Karnok K Biostimulanter i banskötseln. Greenbladet 5, 47. Koch PL, Grau CR, Jo Y-K, Jung G Thiophanate-methyl and propiconazole sensitivity in Sclerotinia homeocarpa populations from golf courses in Wisconsin and Massachusetts. Plant Disease 93, Kvalbein A, Aamlid TS Impact of mowing height and late autumn fertilization on winter survival an spring performance of golf greens in the Nordic countries. Acta Agriculturae Scandinavica Section B: Soil and Plant Science, 62 (SUPPL. 1), Linde M, Strandberg M Tre av fyra drabbas av skador. Greenbladet 4,

11 Mann R To identify, collate and assess research on the management and control of the main pests and diseases on European golf courses. STRI Document No. 2112/1. Martin SB, Stowell LJ, Gelernter WD, Alderman SC Rapid blight: A new disease of cool season turfgrasses. Phytopathology 92, S52. Martinsson M Friskare och slitstarkare greener med kalciumgödsling. Greenbladet 2, Martinsson M Stärk gräset med kisel. Greenbladet 5, 56. Möller U Svamphandbok för klippta gräsytor. Nelson EB Biological control of turfgrass diseases. Information Bulletin 220. A Cornell Cooperative Extension Publication. Media Services at Cornell University. Noble R, Coventry E Suppresion of soil-borne plant diseases with composts: A review. Biocontrol Science and Technology 15, Näselius T Tråkigt slut på en tuff vinter för våra golfbanor. Greenbladet 3, 4 s. Näselius T Så kan vinterskador förebyggas. Greenbladet 4, Näselius T Svampar vanligaste hotet. Greenbladet 4, Olsson H Friska greener konferens i Göteborg. Greenbladet 2, Olsson H, Usoltseva M Ge gräset ett försprång känn dess fiende! Greenbladet 2, Olsson H, Dahl Å, Espevig T IPM ett verktyg i gräsets, miljöns och ekonomins tjänst. Greenbladet 5, Palmieri R, Tredway L, Niyogi D, Lackmann GM Development and evaluation of a forecasting system for fungal disease in turfgrass. Meteorological Applications 13, Persson S Kan en golfbana skötas utan växtskyddsmedel. Greenbladet 5, Pettersson B Övervintring av golfgräs. Greenbladet 1, 26. Pettersson B Bekämpningsmedel. Greenbladet 1, 29. Pettersson B Vintertäckning nyckeln till bättre greener till våren? Greenbladet 4, Pettersson B Fler borde satsa på vintertäckning av greener. Greenbladet 3, Pettersson B EU-direktiv som påverkar golfen. Vad händer på växtskyddsfronten? Greenbladet 2, Sandström B Tre nya godkända bekämpningsmedel mot svamp. Greenbladet 4, Sintorn K Invintring mycket mer än bara gödslingsstrategi. Greenbladet 4, Sintorn K Finns det någon framtid utan bekämpningsmedel? Greenbladet 2, Stowell LJ, Gelernter WD. Diagnosis of turfgrass diseases. Annual Review of Phytopathology 39,

12 Strandberg M Övervintring rätt gräs ger längre säsong och större intäkter. Greenbladet 5, 83. Strandberg M STERF satsar sex nya forskningsprojekt. Greenbladet 4, 76. Strandberg M, Aamlid TS Moderna växtskyddsmedel en del av integrerat växtskydd. Greenbladet 2, The NJF grass disease group (ed. P. Weibull) Beskrivning av grässjukdomar. Weibulls Gräs-tips. Tidman L (Textbyrån MLT) EU på väg att stoppa kemiska bekämpningsmedel på golfbanor. Greenbladet 5, 10. Tidman L, Sintorn K Nätverket som säger nej till kemiska medel. Greenbladet 3, Tidman L Framgångsrik kamp mot vinterskador. Greenbladet 5, Usoltseva M Sparkling Christmas tree funnen på svenska golfbanor. Så blir ni av med det nya gisslet. Greenbladet 5, Usoltseva M, Dahl Å Bekämpa rätt svamp. Greenbladet 2, Usoltseva M, Dahl Å Fienden lurar i skuggan. Greenbladet 4, Usoltseva M, Dahl Å Tätt i hälarna på snömögelsvamparna. Greenbladet 1, Usoltseva M, Dahl Å Friskt gräs får svampen att bita i gräset. Greenbladet 1, Usoltseva M, Dahl Å Dollar spot USA:s värsta svampgissel. Greenbladet 5, Usoltseva M, Olsson H Kall vår gav en riktigt gräslig svampsommar. Greenbladet 1, Wong FP Don t wait until the snow flies. Turf: The magazine for turfgrass professionals, November. Young JR, Tomaso-Peterson M, Tredway LP, De La Cerda K Occurrence and molecular identification of azoxystrobin-resistant Colletotrichum cereale isolates from golf course putting greens in southern United States. Plant Disease 94, Zhaou S, Clarke BB, Shen Q, Zhang L, Zhang N Development and application of a TaqMan real-time PCR assay for rapid detection of Magnaporthe poae. Mycologia 104, Öhrman C Praktiska försök för att finna ett effektivt biologiskt svampmedel. Greenbladet 1,

13 Figur 1. Genomsnittlig skada (%) i obehandlat försöksled på sex greener, Örestads golfklubb april 2006 till januari

14 Figur 2. Genomsnittlig skada (%) efter tre olika behandlingar på sex greener, Örestads golfklubb april 2006 till januari

15 Figur 3. Green Blå 8 på Örestads GK, obehandlad försöksyta (höger) och med fungicider behandlad försöksyta (vänster). 15

16 Figur 4. Detaljbild av skadat område på en green på Örestads GK. 16