Standarder och fackligt inflytande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standarder och fackligt inflytande"

Transkript

1 Rapport från TCO-seminarium 24 september 2004 Standarder och fackligt inflytande ett TCO-seminarium med fokus på facklig medverkan i internationell, europeisk och svensk standardisering Genomfört med stöd från SSR:s Konsumentråd i samarbete med TCO och TCO Development Text: Bengt Rolfer

2 STANDARDISERING EN ALLT VIKTIGARE FACKLIG FRÅGA Standarder får allt större betydelse både i arbetslivet och för oss som konsumenter. Därför borde facket och konsumentrörelsen slå sina påsar ihop för att försöka påverka utformningen av standarder. TCO:s framgångsrika arbete för märkning av bildskärmar kan tjäna som förebild. Det var något som deltagarna var eniga om när TCO bjöd in till seminariet Standarder och fackligt inflytande i TCO-huset den 24 september. På seminariet, som hade fokus på facklig medverkan i internationell, europeisk och svensk standardisering, deltog ett 30-tal personer, främst från TCO, förbunden och några myndigheter. Till stor del var det de redan frälsta som mötte upp, men förhoppningen är nu att detta seminarium ska utgöra ett avstamp för ett bredare engagemang inom tjänstemannarörelsen. Standardisering måste bli en facklig fråga TCO-ordföranden Sture Nordh slog an tonen och markerade att detta är ett område som facket försummat och nu måste göra något åt för att ta igen förlorad mark: - Standardisering är av största fackliga intresse. Vår uppgift är att påverka enskilda medlemmarnas villkor i arbetslivet. Det gör vi på olika sätt genom arbetsrätt, kollektivavtal och så vidare. Men vi kan också påverka produktionsvillkoren i vår roll som konsumenter. Det gör vi i allt från bildskärmar till Ryanair. Sture Nordh betonade att standarder påverkar arbetsmiljö, användbarhet, säkerhet och hälsa typiskt fackliga frågor. Men han konstaterade också att makten över utformningen av standarder har förskjutits från myndigheter - där facket ofta hade möjlighet att göra sin röst hörd - till privaträttsliga organ, där den som är mest aktiv och har mest resurser har störst chans att påverka. - Det var de stora företagen som blev mest aktiva och som såg tillväxtmöjligheter här, medan vi i facket befann oss på ett nytt och annorlunda fält som vi inte var vana vid. Det har lett till att mycket av det som påverkar arbetsmiljön styrs av storföretagen och framför allt av stora amerikanska bolag. - Europa har hamnat på efterkälken. Svenska politiker ägnar frågan alldeles för litet intresse. Men jag måste också medge att vi inom de fackliga organisationerna inte heller har ägnat den tillräckligt intresse. - Det är dags att ändra på det nu. Detta seminarium är ett tillfälle att diskutera hur det ska gå till, sade Sture Nordh i sin inledning. 2 (8)

3 Så kan vi påverka En av Sveriges främsta standardiseringsexperter, Stig Håkansson på Konsumentverket, beskrev bakgrunden till varför standardisering blivit en så intressant och viktig fråga. Spelreglerna ändrades radikalt från 1985 när EU införde en ny metod (The New Approach) för standardiseringen. Mot att tidigare ha detaljreglerat produktkraven på myndighetsnivå övergick man nu till att fastställa ett antal ramlagar där de väsentligaste säkerhetskraven slås fast. - Detta utlöste en fullständig revolution inom europeisk standard. En standard som uppfyller lagens krav blir som lagens förlängda arm och får en oerhörd betydelse. Det är därför standardisering gått från att ha varit ganska trist till att bli oerhört spännande, sade Håkansson. Själv har han under cirka 15 års tid farit runt som konsumenternas förkämpe och försökt påverka olika arbetsgrupper om allt från leksaker till flytvästar och engångständare. Det är ett arbete som kostar både tid och pengar, men som är nödvändigt om man vill påverka. Håkansson talade sig särskilt varm för att skapa allianser med likasinnade. Då kan man hinna vara med på fler ställen. - Arbetstagarsidan och konsumentsidan har enormt mycket gemensamt, betonade han och tillade att Konsumentverket har ett mycket bra samarbete med Arbetsmiljöverket i dessa frågor. Hur gör man då om man vill påverka de grupper som sätter standarder? Stig Håkansson bidrog med denna lilla lathund: Specialistkunskaper behövs. Förbered mötet. Utveckla förhandlingsstrategi vad kan offras och vad ges i utbyte. Ta för dig prata på mötena. Var inte rädd att tala dålig engelska. Tänk långsiktigt. Det tar alltid längre tid än man tror. Utnyttja pauserna för diskussioner. Skapa allianser. Tänk inte bara nordiskt. De stora EU-länderna måste bearbetas. Men det räcker inte att vara med och påverka EU:s standarder. Tänk globalt, var Håkanssons råd. Framför allt USA ligger långt före på det här området. - Vi är ett litet exportberoende land med starka förhandlingstraditioner. Men vi måste också förstå standardiseringens enorma möjligheter, sade han. - Det här är framtidens sätt att forma utvecklingen. Amerikanerna är enormt duktiga på detta och kommer alltid mycket väl förberedda. Ska vi låta dem bestämma framtidens standarder? Ett problem i sammanhanget är förstås pengarna. Det statliga stödet är alldeles för litet för att det ska kunna tas på allvar, enligt Håkansson. 3 (8)

4 Han är också ordförande i SSR:s konsumentråd. Rådet har ungefär 2,5 miljoner kronor per år att fördela för att främja användarintressena. Ungefär en tredjedel av de pengarna går till LO:s och LO-förbundens medverkan i olika arbetsgrupper. På SIS kan man lära sig mer Anders Sköld, teknisk direktör på standardiseringsinstitutet SIS, berättade om vad SIS är och om de spelregler som gäller i branschen. SIS är ett privaträttsligt organ med uppgift att organisera arbetet och underlätta för svenska företag, myndigheter och organisationer att delta i internationellt standardiseringsarbete. SIS representerar också svenska intressenter i standardiseringsorgan som CEN och ISO. SIS har 1500 medlemmar och finansieras till 50 procent med försäljningsintäkter, till 40 procent med projektavgifter och till 10 procent med statsanslag. SIS har 155 medarbetare och en omsättning på 200 miljoner kronor. SIS har två dotterbolag Försäljning och Utbildning. SIS anordnar kurser för dem som vill lära sig mer om standardisering. Det handlar inte bara om teknik och kunskaper, utan även om taktik och strategi. Så här ser standardiseringens organisation ut flertalet elektriska produkter produkter telekom/it Globalt ISO IEC ITU Europa CEN CENELEC ETSI Sverige SIS SEK ITS Anders Sköld redogjorde kortfattat för gången i ett typiskt ärende där en ny ISOstandard skapas. ISO består av 148 medlemmar och alla har en röst. Det börjar med att någon lägger ett förslag på produkt att standardisera. Sedan försöker ett antal experter komma överens om ett utkast, som därefter går vidare till en teknisk kommitté för detaljutformning. För att kommitténs förslag ska antas som standard krävs det att två tredjedelar röstar för. Världsstandarden ISO har alltså ett minoritetsskydd till skillnad från de europeiska organen. Efter fem år måste en översyn göras. Trots att det kan ta lång tid att få fram en ny standard växer antalet standarder snabbt. Det produceras ungefär tre om dagen eller 1000 om året. 4 (8)

5 - Om några år kanske vi är uppe i standarder. Det går alltså undan här. Utvecklingen har med rätta oroat fackliga och konsumentintressen i Europa, sade Sköld. Han såg två hotbilder framför sig. Ett hot är övercertifiering i och med att företag och organisationer ser möjlighet att tjäna pengar på certifikaten. Det andra hotet är en bristande marknadskontroll. Om det släpps ut nya standarder utan att efterlevnaden kan kontrolleras riskerar standarderna att komma i vanrykte, varnade han. Pengabrist hotar ergonomistandarder Konsulten Tomas Berns från ErgoLab tog under rubriken Som man bäddar får man ligga upp Sveriges roll i standardiseringen inom ergonomiområdet. Han betonade vikten av att arbeta internationellt och att inte nöja sig med att påverka den europeiska standarden CEN. Berns utgick från ett aktuellt ergonomiprojekt inom SIS som är av särskilt intresse för en facklig målgrupp (SIS TK 386). Projektet går ut på att ta fram ett 40-tal standarder eller tekniska rapporter med klar koppling till arbetsmiljön. - Det är ISO som leder och driver arbetet inom kommitténs område. Det är där den verkliga påverkan sker. När det kommer till CEN är det mesta redan klart och det är bara att säga bu eller bä. Men Arbetsmiljöverket arbetar bara på CEN-nivå, det är ett jättebekymmer, sade han. Hans råd till dem som vill påverka är att ta plats i arbetsgrupper och tekniska kommittéer. Det är bra om samma person deltar hela tiden. Det är vikigt att göra sin hemläxa och att komma tillbaka med egna konkreta, färdigskrivna förslag på engelska, som man också kan motivera. - Det handlar om att ge och ta. Tror man sig få igenom sin vilja till 100 procent får man det svårt. Och så var det där med pengar: - De som inte har pengar har inte råd att resa. Vi saknar resurser och därför missar vi att vara med i flera arbetsgrupper, sade Berns och efterlyste ett ökat engagemang, högre fackligt deltagande och mer pengar. LO försöker vara tidigt ute Ombudsman Lars-Erik Folkesson från Metall har tio års erfarenhet av standardiseringsarbete som LO-representant. På 90-talet bildades Arbetsgruppen för standardiseringsarbete, Asta, för att i första hand vara med och påverka utformningen av olika maskiner. Asta består av ett antal företrädare för LO-förbunden, man träffas en gång i månaden och går igenom vad som är på gång när det gäller nya standarder och förslag från olika kommittéer. - Där bestämmer vi oss för var vi ska försöka påverka och så söker vi pengar från SSR:s konsumentråd för att kunna vara med, berättade Folkesson. 5 (8)

6 - Företagen sitter med i dessa kommittéer av affärsmässiga skäl, de vill få igenom sina lösningar för att tjäna pengar. Vi är med för att våra medlemmar ska må bra och få använda produkter som är säkra. LO-representanterna har ett bra samarbete med Arbetsmiljöverket och har god hjälp av deras föreskrifter och av arbetsmiljölagen. Men för att kunna påverka internationellt är det ett måste att kunna engelska. LO har därför satsat mycket på att utbilda sina företrädare både i engelska och i arbetsmiljökunskap/standardisering. Så sattes TCO på världskartan Nästa programpunkt är ett skolexempel på hur man kan bygga upp en internationell standard, sade TCO:s kommunikationschef Karin Hallgren när hon introducerade Per Erik Boivie - pappan till TCO-märkningen som vi är stolta över. Per Erik Boivie har varit verksam på TCO i drygt 20 år, bland annat som utvecklingschef och driver nu egna företaget Boivie Arbetsplatsutveckling. Han gick igenom historien om hur man i början av 80-talet engagerat sig i bildskärmsfrågan fram till hur TCO-märkningen decenniet därpå blev global standard. - På tidigt 80-tal var det många som fick synbesvär och belastningsskador vid skärmen. Vi började försöka påverka produktutvecklingen, det var en ny facklig metod då, berättade han. Metoden byggde också på att bilda allianser. TCO lierade sig bland annat med Naturskyddsföreningen. Den första TCO-standarden TCO 92 lanserades på en stor konferens i Berlin Därefter har ytterligare tre standarder med successivt allt högre krav lanserats TCO 95, TCO 99 och TCO 03. (Mer detaljerad information om dessa finns på - I dag har över 6000 olika modeller certifierats av TCO. Närmare 250 miljoner pcanvändare sitter i dag framför en TCO-märkt bildskärm. Man ser TCO-märket överallt. Det som skapar trovärdighet är att det representerar dem som använder bildskärmarna, inte tillverkarna, sade Boivie. Att skapa allianser och att agera på uppdrag av användarna var kanske de viktigaste framgångsfaktorerna för TCO-märkningen. Per Erik Boivie gjorde också denna reflektion: - Kanske handlar TCO-exemplet om att i tider av stora förändringar utnyttja öppningar som andra inte ser, men också om att utmana den konventionella uppfattningen om hur fackligt arbete ska bedrivas. - Det gäller också här i dag. Hur snäva ska fackets ramar vara? Vi vågade vidga perspektivet, vi tog in miljöintressena och samarbetade med statliga myndigheter som Nutek. Det gjorde oss oerhört mycket starkare. 6 (8)

7 Samarbete för bättre säkerhet Lennart Ahnström, enhetschef vid Arbetsmiljöverket, talade om de säkerhetsvårdande intressenternas medverkan i standardiseringsarbetet. Vilka är då dessa intressenter? Jo, i första hand myndigheter och fackföreningar, men också konsumentorganisationerna kan räknas hit. Liksom andra talare poängterade Ahnström den stora betydelse standardiseringen fått efter att den nya metoden började tillämpas Även han ansåg att det bästa sättet att påverka är att delta i de kommittéer och arbetsgrupper där standarder bestäms och han betonade att detta kräver resurser. - Man måste betala avgift för att delta i tekniska kommittéer, men det kräver också att man lägger ner arbetstid att man betalar för resor och framför allt att man måste kunna ämnet, sade han. Inom maskinstandardiseringen finns A-, B- och C-standarder, där A behandlar generella aspekter, B behandlar en viss säkerhetsaspekt eller skyddsanordning och C behandlar olika slag av produkter. De sistnämnda är vanligast. - Tillverkarna har stort intresse av att påverka, framför allt på C-nivån, och satsar därför mycket på att vara med i arbetsgrupperna. Det är där det verkliga arbetet sker. Om det ska bli ett bra resultat måste det finnas balans mellan de ekonomiska och de säkerhetsvårdande intressena, underströk Lennart Ahnström. Han gav tre exempel på där expertsamarbetet mellan myndighet och fackförening fungerat bra. Det gällde grundläggande maskinstandard, nödstopp och standard för att förhindra oavsiktlig start. - Vi vet att bra samarbete mellan de säkerhetsvårdande intressena är till gagn för verksamheten, men hur det blir i framtiden vet vi inte. Vi har inte personella resurser att engagera oss i standardiseringsarbetet på samma sätt som när metoden var ny, sade Lennart Ahnström. Sluta producera hyllvärmare Som avslutning på seminariet diskuterade deltagarna i grupper hur man på lämpligt sätt ska arbeta vidare med den här frågan. Enigheten var total om att de fackliga organisationerna bör engagera sig mer i standardiseringen. Det är viktigt, eftersom den berör medlemmarna direkt i deras vardag. Samtidigt måste detta vägas mot att det kostar stora pengar och kräver mycket tid. - Om de enskilda medlemmarna förstår betydelsen av att påverka standardiseringen kanske det måste ske omprioriteringar på förbundskanslierna. Vi får sluta producera hyllvärmare, löd ett inlägg. Förslag väcktes om att TCO-förbunden bör bilda en liknande grupp som Asta inom LO. Behovet av ökade informations- och utbildningsinsatser för att sprida kunskap standardiseringens betydelse betonades också. Bland förslagen fanns att producera en 7 (8)

8 liten skrift om hur en standard blir till, att fackförbundspressen skriver om standardisering och att frågan tas upp i läroböcker och på högskolor. - Gör det till ett glassigt fackligt uppdrag att sitta projektkommittéer, var ett annat förslag. Och sist men inte minst: - Ta vara på det vi lärde oss av TCO-exemplet. Våga satsa internationellt, skapa allianser, bygg nätverk. Men inse också att samma metod inte går att tillämpa på alla områden. Text: Bengt Rolfer Lästips: Svensk facklig medverkan i standardiseringsarbetet inom området säkerhet och hälsa. Finns på 8 (8)

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015

Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015 Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015 150617 Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd Har regeringens uppdrag att främja deltagande i standardiseringsarbetet både i Sverige och

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium 2010-11-10

CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium 2010-11-10 CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium 2010-11-10 Vad innebär CE-märkningen? CE-märkningen betyder att tillverkaren eller representant inom EES garanterar att produkten uppfyller kraven i relevanta produktdirektiv.

Läs mer

RAPPORT. Konsumentprodukter. funktions- och säkerhetsstandardisering samt laboratorieprovning. Utredning av Björn Folcker

RAPPORT. Konsumentprodukter. funktions- och säkerhetsstandardisering samt laboratorieprovning. Utredning av Björn Folcker RAPPORT 2000:9 Konsumentprodukter funktions- och säkerhetsstandardisering samt laboratorieprovning Utredning av Björn Folcker FÖRORD Denna utredning har jag gjort på uppdrag av Konsumentverket. Utredningen

Läs mer

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313 Presentation Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting DISPOSITION Krav inom sjukvården Internationellt standardiseringsarbete Medicinska gaser Medicinsk gasanläggning

Läs mer

Swedish Standards Institute

Swedish Standards Institute Swedish Standards Institute Utbildning i leksakers säkerhet 15 maj SIS/TK 392 Leksaker Bodil Möller Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS ISO

Läs mer

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST Kurskatalog 2008 Höst TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under hösten 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

På vilka sätt kan standarder vara tillgängliga, undantaget att de är gratis?

På vilka sätt kan standarder vara tillgängliga, undantaget att de är gratis? Promemoria 1(2) 2015-05-05 156/2015, 157/2015 Process Till Boverkets referensgrupp brandskydd Regeringsuppdrag om standarder och standardisering Boverket har två stycken regeringsuppdrag om standarder

Läs mer

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST Kurskatalog 2008 Våren TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under våren 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

Vad är SIS och standardisering?

Vad är SIS och standardisering? Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2008-07-31 4 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Projektet innebär i huvudsak svensk medverkan i

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning

Årsredovisning och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för SIS, Swedish Standards Institute Org nr 802410-0151 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2002 Innehåll:

Läs mer

Interpellationsdebatten:

Interpellationsdebatten: Interpellationsdebatten: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2005/06:137 12 Svar på interpellation 2005/06:397 om Globala standarder för konsumentmakt och tillväxt Anf. 106 Näringsminister

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter VERKSAMHETSPLAN 1(7) 2008-11-26 Handläggare, tfn Tuula Cammersand, 08-555 520 59 E-post tuula.cammersand@sis.se Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter 1 Bakgrund 3 2

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? I en värld där ingenting är statiskt, finns det ett viktigt val att göra. Antingen sitter du nöjd och betraktar det som sker. Eller

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

1. Belöna dem som lyckas

1. Belöna dem som lyckas 1. Belöna dem som lyckas A Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade. Hälsa

Läs mer

Standardisering utan gränser Konferens på Hilton Slussen, Stockholm den 7 november 2006

Standardisering utan gränser Konferens på Hilton Slussen, Stockholm den 7 november 2006 Standardisering utan gränser Konferens på Hilton Slussen, Stockholm den 7 november 2006 Sveriges standardiseringsråd, SSR, ett för staten och Svenskt Näringsliv gemensamt organ som bland annat verkar för

Läs mer

Detta är Sveriges Konsumenter!

Detta är Sveriges Konsumenter! Detta är Sveriges Konsumenter! Vad vi är Intresse- och lobbyorganisation Representerar konsumenter 26 medlemsorganisationer Finansieras av statliga stöd, medlemmarna och projektmedel Agerar nationellt,

Läs mer

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder Fredrik Fehn Swedish Standards Institute Peter Nohrstedt SKL Kommentus standarder & upphandling? Vilka är SIS? Ideell medlemsförening

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Höj tempen på standardiseringen

Höj tempen på standardiseringen Höj tempen på standardiseringen Minnesanteckningar från SSR Konsumentråds seminarium den 27 september 2005 Höj tempen på standardiseringsarbetet Martin Andreasson, riksdagsledamot folkpartiet, ledamot

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Miljöchefen NMC-enkäten 2010

Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Miljöchefen NMC-enkäten 2010 Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2010 3 NMCS MEDLEMMAR 2010 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 7 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 8 MILJÖCHEFENS ROLL 11 MEDLEMMARNAS UPPLEVELSE AV SIN ARBETSSITUATION

Läs mer

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer

STADGAR. att ansvara för utarbetandet av standarder; att driva svenska intressen i standardiseringsarbetet;

STADGAR. att ansvara för utarbetandet av standarder; att driva svenska intressen i standardiseringsarbetet; 1(5) Lars Flink STADGAR Stadgar för föreningen SIS, Swedish Standards Institute fastställda att gälla från den 1 januari 2001. 1 Organisationsform SIS Swedish Standards Institute ( SIS ) är en ideell förening

Läs mer

Riskkapital och kollektivavtal

Riskkapital och kollektivavtal Riskkapital och kollektivavtal Riktlinjer för förhandlingar med portföljföretag Internationella unionen för livsmedels-, njutningsmedels- och lantarbetarförbund samt förbund inom hotell- och restaurangbranschen

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS Lönsam verksamhet Elforsk, 2014-11-05 Elisabeth Darius, tf VD, SIS Agenda 1. Standardisering och standarder är lönsamt 1. Alltmer intressant att mäta 2. Vi vet det! 3. Hur har andra mätt? 2. SIS och SIS

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

Kollektivavtalet bra för både arbetsgivare och arbetstagare Information till dig som är arbetsgivare

Kollektivavtalet bra för både arbetsgivare och arbetstagare Information till dig som är arbetsgivare et bra för både arbetsgivare och arbetstagare Information till dig som är arbetsgivare et bra för både arbetsgivare och arbetstagare 1 Stål och Metall 1 april 2013 31 mars 2016 ALLOKEMISK INDUSTRI 2013-04-01

Läs mer

Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld

Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld Standardisering är ett viktigt horisontellt instrument för konkurrenskraft. Delaktighet och inflytande i arbetet med att ta fram standarder är nödvändigt för att samhällets krav på säkerhet, effektivitet

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Intresseorganisationernas roll i standardiseringen. Intervjuer 2008-2009

Intresseorganisationernas roll i standardiseringen. Intervjuer 2008-2009 Intresseorganisationernas roll i standardiseringen Intervjuer 2008-2009 Bilaga 1 till Strategi för främjande av användarinflytandet i standardiseringen / SSR Konsumentråd 2009 2 Innehåll 0. Om intervjuerna

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

STADGAR. Stadgar för föreningen SIS, Swedish Standards Institute fastställda att gälla från den 1 januari 2012.

STADGAR. Stadgar för föreningen SIS, Swedish Standards Institute fastställda att gälla från den 1 januari 2012. 1(5) STADGAR Stadgar för föreningen SIS, Swedish Standards Institute fastställda att gälla från den 1 januari 2012. 1 Organisationsform SIS Swedish Standards Institute ( SIS ) är en ideell förening utsedd

Läs mer

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Vi har bara ett mål - att hjälpa dig fram till ett nytt arbete! Vi vet att för de allra flesta är det är oerhört tungt att bli uppsagd

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Beviljade stöd 2010 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

CE-märkning och produktsäkerhet

CE-märkning och produktsäkerhet CE-märkning och produktsäkerhet Vad står CE-märket för? Att tillverkaren / importören försäkrar att varan överensstämmer med alla säkerhetskrav enligt direktiv med krav på CE-märkning. CE-märkningen står

Läs mer

Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Luc Van den Berghe CEN

Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Luc Van den Berghe CEN Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling Luc Van den Berghe CEN Några inledande förkortningar CEN Europeiska kommittén för standardisering IT

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Maskinsäkerhet och standarder

Maskinsäkerhet och standarder Maskinsäkerhet och standarder Standarder är frivilliga att använda Målet med föreläsningen Förståelse för standarders nytta och användbarhet Ge en bild av hur koppling mellan standarder och lagstiftning

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld

Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld - en översikt av Regeringens skrivelse 2007/2008:140 Standardiseringens betydelse i en globaliserad

Läs mer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Kristina Tamm Hallström Handelshögskolan/ Stockholm Centre for Organizational Research (Score) Stockholm Centrum för forskning

Läs mer

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet

Saco Studentråd Kongress 2014. Verksamhet 2015-2016. Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Saco Studentråd Kongress 2014 Verksamhet 2015-2016 Styrelsens förslag rörande fokusfrågor & verksamhet Innehållsförteckning Verksamhet 2015-2016 1 Extern fokusfråga 2 Ingen ska ångra sin utbildning. En

Läs mer

Marknadskontroll av solglasögon

Marknadskontroll av solglasögon RAPPORT 1999:4 Marknadskontroll av solglasögon Innehåll Sida Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Säkerhetskrav för solglasögon 7 Lagen om personlig skyddsutrustning, PSU och CE-märket ( ) 7 Produktsäkerhetslagen

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder

Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer Förslag till nya svenska standarder Hållbar livsmedelsproduktion i städer förslag till nya svenska standarder Bakgrund Swedish Standards Institute (SIS) har fått in

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Region Stockholm Utbildningskatalog 2014

Region Stockholm Utbildningskatalog 2014 Region Stockholm Utbildningskatalog 2014 Innehållsförteckning Välkommen! Mitt jobb & min karriär Utbildning för Vision-ombud Skyddsombudsutbildning Att anmäla sig till en utbildning Visions center i Stockholms

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Säkra maskiner. om regler för maskiner

Säkra maskiner. om regler för maskiner Säkra maskiner om regler för maskiner Varför har vi regler för maskiner? Regler behövs för att vi ska ha säkra maskiner som inte orsakar olyckor. För att kunna ha fri rörlighet på marknaden inom EU gäller

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451. RoHS Miljö En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning SEK Handbok 451 Utgåva 1 SEK Handbok 451 Utgåva 1 Januari 2016 RoHS Miljö En handledning

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Ökad brukarmakt i standardiseringen - från läpparnas bekännelse till praktisk verklighet

Ökad brukarmakt i standardiseringen - från läpparnas bekännelse till praktisk verklighet Ökad brukarmakt i standardiseringen - från läpparnas bekännelse till praktisk verklighet Nordiskt seminarium i Stockholm Increase User Influence in Standardisation! 2-3 februari 2004 2 Förord Seminariet

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Bilaga 2 1 Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-03-10 5 Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS 2011-03-10

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Nordisk geosyntet grupp. 99110 Slutrapportering

Nordisk geosyntet grupp. 99110 Slutrapportering Nordisk geosyntet grupp 99110 Slutrapportering 2003-12-17 2 (5) Facklig rapport Den övergripande målsättningen med gruppens arbete har varit att inom Norden öka kunskapen om geosynteter i byggandet och

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer