Standarder och fackligt inflytande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standarder och fackligt inflytande"

Transkript

1 Rapport från TCO-seminarium 24 september 2004 Standarder och fackligt inflytande ett TCO-seminarium med fokus på facklig medverkan i internationell, europeisk och svensk standardisering Genomfört med stöd från SSR:s Konsumentråd i samarbete med TCO och TCO Development Text: Bengt Rolfer

2 STANDARDISERING EN ALLT VIKTIGARE FACKLIG FRÅGA Standarder får allt större betydelse både i arbetslivet och för oss som konsumenter. Därför borde facket och konsumentrörelsen slå sina påsar ihop för att försöka påverka utformningen av standarder. TCO:s framgångsrika arbete för märkning av bildskärmar kan tjäna som förebild. Det var något som deltagarna var eniga om när TCO bjöd in till seminariet Standarder och fackligt inflytande i TCO-huset den 24 september. På seminariet, som hade fokus på facklig medverkan i internationell, europeisk och svensk standardisering, deltog ett 30-tal personer, främst från TCO, förbunden och några myndigheter. Till stor del var det de redan frälsta som mötte upp, men förhoppningen är nu att detta seminarium ska utgöra ett avstamp för ett bredare engagemang inom tjänstemannarörelsen. Standardisering måste bli en facklig fråga TCO-ordföranden Sture Nordh slog an tonen och markerade att detta är ett område som facket försummat och nu måste göra något åt för att ta igen förlorad mark: - Standardisering är av största fackliga intresse. Vår uppgift är att påverka enskilda medlemmarnas villkor i arbetslivet. Det gör vi på olika sätt genom arbetsrätt, kollektivavtal och så vidare. Men vi kan också påverka produktionsvillkoren i vår roll som konsumenter. Det gör vi i allt från bildskärmar till Ryanair. Sture Nordh betonade att standarder påverkar arbetsmiljö, användbarhet, säkerhet och hälsa typiskt fackliga frågor. Men han konstaterade också att makten över utformningen av standarder har förskjutits från myndigheter - där facket ofta hade möjlighet att göra sin röst hörd - till privaträttsliga organ, där den som är mest aktiv och har mest resurser har störst chans att påverka. - Det var de stora företagen som blev mest aktiva och som såg tillväxtmöjligheter här, medan vi i facket befann oss på ett nytt och annorlunda fält som vi inte var vana vid. Det har lett till att mycket av det som påverkar arbetsmiljön styrs av storföretagen och framför allt av stora amerikanska bolag. - Europa har hamnat på efterkälken. Svenska politiker ägnar frågan alldeles för litet intresse. Men jag måste också medge att vi inom de fackliga organisationerna inte heller har ägnat den tillräckligt intresse. - Det är dags att ändra på det nu. Detta seminarium är ett tillfälle att diskutera hur det ska gå till, sade Sture Nordh i sin inledning. 2 (8)

3 Så kan vi påverka En av Sveriges främsta standardiseringsexperter, Stig Håkansson på Konsumentverket, beskrev bakgrunden till varför standardisering blivit en så intressant och viktig fråga. Spelreglerna ändrades radikalt från 1985 när EU införde en ny metod (The New Approach) för standardiseringen. Mot att tidigare ha detaljreglerat produktkraven på myndighetsnivå övergick man nu till att fastställa ett antal ramlagar där de väsentligaste säkerhetskraven slås fast. - Detta utlöste en fullständig revolution inom europeisk standard. En standard som uppfyller lagens krav blir som lagens förlängda arm och får en oerhörd betydelse. Det är därför standardisering gått från att ha varit ganska trist till att bli oerhört spännande, sade Håkansson. Själv har han under cirka 15 års tid farit runt som konsumenternas förkämpe och försökt påverka olika arbetsgrupper om allt från leksaker till flytvästar och engångständare. Det är ett arbete som kostar både tid och pengar, men som är nödvändigt om man vill påverka. Håkansson talade sig särskilt varm för att skapa allianser med likasinnade. Då kan man hinna vara med på fler ställen. - Arbetstagarsidan och konsumentsidan har enormt mycket gemensamt, betonade han och tillade att Konsumentverket har ett mycket bra samarbete med Arbetsmiljöverket i dessa frågor. Hur gör man då om man vill påverka de grupper som sätter standarder? Stig Håkansson bidrog med denna lilla lathund: Specialistkunskaper behövs. Förbered mötet. Utveckla förhandlingsstrategi vad kan offras och vad ges i utbyte. Ta för dig prata på mötena. Var inte rädd att tala dålig engelska. Tänk långsiktigt. Det tar alltid längre tid än man tror. Utnyttja pauserna för diskussioner. Skapa allianser. Tänk inte bara nordiskt. De stora EU-länderna måste bearbetas. Men det räcker inte att vara med och påverka EU:s standarder. Tänk globalt, var Håkanssons råd. Framför allt USA ligger långt före på det här området. - Vi är ett litet exportberoende land med starka förhandlingstraditioner. Men vi måste också förstå standardiseringens enorma möjligheter, sade han. - Det här är framtidens sätt att forma utvecklingen. Amerikanerna är enormt duktiga på detta och kommer alltid mycket väl förberedda. Ska vi låta dem bestämma framtidens standarder? Ett problem i sammanhanget är förstås pengarna. Det statliga stödet är alldeles för litet för att det ska kunna tas på allvar, enligt Håkansson. 3 (8)

4 Han är också ordförande i SSR:s konsumentråd. Rådet har ungefär 2,5 miljoner kronor per år att fördela för att främja användarintressena. Ungefär en tredjedel av de pengarna går till LO:s och LO-förbundens medverkan i olika arbetsgrupper. På SIS kan man lära sig mer Anders Sköld, teknisk direktör på standardiseringsinstitutet SIS, berättade om vad SIS är och om de spelregler som gäller i branschen. SIS är ett privaträttsligt organ med uppgift att organisera arbetet och underlätta för svenska företag, myndigheter och organisationer att delta i internationellt standardiseringsarbete. SIS representerar också svenska intressenter i standardiseringsorgan som CEN och ISO. SIS har 1500 medlemmar och finansieras till 50 procent med försäljningsintäkter, till 40 procent med projektavgifter och till 10 procent med statsanslag. SIS har 155 medarbetare och en omsättning på 200 miljoner kronor. SIS har två dotterbolag Försäljning och Utbildning. SIS anordnar kurser för dem som vill lära sig mer om standardisering. Det handlar inte bara om teknik och kunskaper, utan även om taktik och strategi. Så här ser standardiseringens organisation ut flertalet elektriska produkter produkter telekom/it Globalt ISO IEC ITU Europa CEN CENELEC ETSI Sverige SIS SEK ITS Anders Sköld redogjorde kortfattat för gången i ett typiskt ärende där en ny ISOstandard skapas. ISO består av 148 medlemmar och alla har en röst. Det börjar med att någon lägger ett förslag på produkt att standardisera. Sedan försöker ett antal experter komma överens om ett utkast, som därefter går vidare till en teknisk kommitté för detaljutformning. För att kommitténs förslag ska antas som standard krävs det att två tredjedelar röstar för. Världsstandarden ISO har alltså ett minoritetsskydd till skillnad från de europeiska organen. Efter fem år måste en översyn göras. Trots att det kan ta lång tid att få fram en ny standard växer antalet standarder snabbt. Det produceras ungefär tre om dagen eller 1000 om året. 4 (8)

5 - Om några år kanske vi är uppe i standarder. Det går alltså undan här. Utvecklingen har med rätta oroat fackliga och konsumentintressen i Europa, sade Sköld. Han såg två hotbilder framför sig. Ett hot är övercertifiering i och med att företag och organisationer ser möjlighet att tjäna pengar på certifikaten. Det andra hotet är en bristande marknadskontroll. Om det släpps ut nya standarder utan att efterlevnaden kan kontrolleras riskerar standarderna att komma i vanrykte, varnade han. Pengabrist hotar ergonomistandarder Konsulten Tomas Berns från ErgoLab tog under rubriken Som man bäddar får man ligga upp Sveriges roll i standardiseringen inom ergonomiområdet. Han betonade vikten av att arbeta internationellt och att inte nöja sig med att påverka den europeiska standarden CEN. Berns utgick från ett aktuellt ergonomiprojekt inom SIS som är av särskilt intresse för en facklig målgrupp (SIS TK 386). Projektet går ut på att ta fram ett 40-tal standarder eller tekniska rapporter med klar koppling till arbetsmiljön. - Det är ISO som leder och driver arbetet inom kommitténs område. Det är där den verkliga påverkan sker. När det kommer till CEN är det mesta redan klart och det är bara att säga bu eller bä. Men Arbetsmiljöverket arbetar bara på CEN-nivå, det är ett jättebekymmer, sade han. Hans råd till dem som vill påverka är att ta plats i arbetsgrupper och tekniska kommittéer. Det är bra om samma person deltar hela tiden. Det är vikigt att göra sin hemläxa och att komma tillbaka med egna konkreta, färdigskrivna förslag på engelska, som man också kan motivera. - Det handlar om att ge och ta. Tror man sig få igenom sin vilja till 100 procent får man det svårt. Och så var det där med pengar: - De som inte har pengar har inte råd att resa. Vi saknar resurser och därför missar vi att vara med i flera arbetsgrupper, sade Berns och efterlyste ett ökat engagemang, högre fackligt deltagande och mer pengar. LO försöker vara tidigt ute Ombudsman Lars-Erik Folkesson från Metall har tio års erfarenhet av standardiseringsarbete som LO-representant. På 90-talet bildades Arbetsgruppen för standardiseringsarbete, Asta, för att i första hand vara med och påverka utformningen av olika maskiner. Asta består av ett antal företrädare för LO-förbunden, man träffas en gång i månaden och går igenom vad som är på gång när det gäller nya standarder och förslag från olika kommittéer. - Där bestämmer vi oss för var vi ska försöka påverka och så söker vi pengar från SSR:s konsumentråd för att kunna vara med, berättade Folkesson. 5 (8)

6 - Företagen sitter med i dessa kommittéer av affärsmässiga skäl, de vill få igenom sina lösningar för att tjäna pengar. Vi är med för att våra medlemmar ska må bra och få använda produkter som är säkra. LO-representanterna har ett bra samarbete med Arbetsmiljöverket och har god hjälp av deras föreskrifter och av arbetsmiljölagen. Men för att kunna påverka internationellt är det ett måste att kunna engelska. LO har därför satsat mycket på att utbilda sina företrädare både i engelska och i arbetsmiljökunskap/standardisering. Så sattes TCO på världskartan Nästa programpunkt är ett skolexempel på hur man kan bygga upp en internationell standard, sade TCO:s kommunikationschef Karin Hallgren när hon introducerade Per Erik Boivie - pappan till TCO-märkningen som vi är stolta över. Per Erik Boivie har varit verksam på TCO i drygt 20 år, bland annat som utvecklingschef och driver nu egna företaget Boivie Arbetsplatsutveckling. Han gick igenom historien om hur man i början av 80-talet engagerat sig i bildskärmsfrågan fram till hur TCO-märkningen decenniet därpå blev global standard. - På tidigt 80-tal var det många som fick synbesvär och belastningsskador vid skärmen. Vi började försöka påverka produktutvecklingen, det var en ny facklig metod då, berättade han. Metoden byggde också på att bilda allianser. TCO lierade sig bland annat med Naturskyddsföreningen. Den första TCO-standarden TCO 92 lanserades på en stor konferens i Berlin Därefter har ytterligare tre standarder med successivt allt högre krav lanserats TCO 95, TCO 99 och TCO 03. (Mer detaljerad information om dessa finns på - I dag har över 6000 olika modeller certifierats av TCO. Närmare 250 miljoner pcanvändare sitter i dag framför en TCO-märkt bildskärm. Man ser TCO-märket överallt. Det som skapar trovärdighet är att det representerar dem som använder bildskärmarna, inte tillverkarna, sade Boivie. Att skapa allianser och att agera på uppdrag av användarna var kanske de viktigaste framgångsfaktorerna för TCO-märkningen. Per Erik Boivie gjorde också denna reflektion: - Kanske handlar TCO-exemplet om att i tider av stora förändringar utnyttja öppningar som andra inte ser, men också om att utmana den konventionella uppfattningen om hur fackligt arbete ska bedrivas. - Det gäller också här i dag. Hur snäva ska fackets ramar vara? Vi vågade vidga perspektivet, vi tog in miljöintressena och samarbetade med statliga myndigheter som Nutek. Det gjorde oss oerhört mycket starkare. 6 (8)

7 Samarbete för bättre säkerhet Lennart Ahnström, enhetschef vid Arbetsmiljöverket, talade om de säkerhetsvårdande intressenternas medverkan i standardiseringsarbetet. Vilka är då dessa intressenter? Jo, i första hand myndigheter och fackföreningar, men också konsumentorganisationerna kan räknas hit. Liksom andra talare poängterade Ahnström den stora betydelse standardiseringen fått efter att den nya metoden började tillämpas Även han ansåg att det bästa sättet att påverka är att delta i de kommittéer och arbetsgrupper där standarder bestäms och han betonade att detta kräver resurser. - Man måste betala avgift för att delta i tekniska kommittéer, men det kräver också att man lägger ner arbetstid att man betalar för resor och framför allt att man måste kunna ämnet, sade han. Inom maskinstandardiseringen finns A-, B- och C-standarder, där A behandlar generella aspekter, B behandlar en viss säkerhetsaspekt eller skyddsanordning och C behandlar olika slag av produkter. De sistnämnda är vanligast. - Tillverkarna har stort intresse av att påverka, framför allt på C-nivån, och satsar därför mycket på att vara med i arbetsgrupperna. Det är där det verkliga arbetet sker. Om det ska bli ett bra resultat måste det finnas balans mellan de ekonomiska och de säkerhetsvårdande intressena, underströk Lennart Ahnström. Han gav tre exempel på där expertsamarbetet mellan myndighet och fackförening fungerat bra. Det gällde grundläggande maskinstandard, nödstopp och standard för att förhindra oavsiktlig start. - Vi vet att bra samarbete mellan de säkerhetsvårdande intressena är till gagn för verksamheten, men hur det blir i framtiden vet vi inte. Vi har inte personella resurser att engagera oss i standardiseringsarbetet på samma sätt som när metoden var ny, sade Lennart Ahnström. Sluta producera hyllvärmare Som avslutning på seminariet diskuterade deltagarna i grupper hur man på lämpligt sätt ska arbeta vidare med den här frågan. Enigheten var total om att de fackliga organisationerna bör engagera sig mer i standardiseringen. Det är viktigt, eftersom den berör medlemmarna direkt i deras vardag. Samtidigt måste detta vägas mot att det kostar stora pengar och kräver mycket tid. - Om de enskilda medlemmarna förstår betydelsen av att påverka standardiseringen kanske det måste ske omprioriteringar på förbundskanslierna. Vi får sluta producera hyllvärmare, löd ett inlägg. Förslag väcktes om att TCO-förbunden bör bilda en liknande grupp som Asta inom LO. Behovet av ökade informations- och utbildningsinsatser för att sprida kunskap standardiseringens betydelse betonades också. Bland förslagen fanns att producera en 7 (8)

8 liten skrift om hur en standard blir till, att fackförbundspressen skriver om standardisering och att frågan tas upp i läroböcker och på högskolor. - Gör det till ett glassigt fackligt uppdrag att sitta projektkommittéer, var ett annat förslag. Och sist men inte minst: - Ta vara på det vi lärde oss av TCO-exemplet. Våga satsa internationellt, skapa allianser, bygg nätverk. Men inse också att samma metod inte går att tillämpa på alla områden. Text: Bengt Rolfer Lästips: Svensk facklig medverkan i standardiseringsarbetet inom området säkerhet och hälsa. Finns på 8 (8)

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. Standarder som hjälp vid tjänsteupphandlingar Om standarder Standarder i offentlig upphandling Exempel på tjänstestandarder Joakim Rönnblom

Läs mer

Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015

Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015 Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015 150617 Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd Har regeringens uppdrag att främja deltagande i standardiseringsarbetet både i Sverige och

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson 130313 Presentation Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting DISPOSITION Krav inom sjukvården Internationellt standardiseringsarbete Medicinska gaser Medicinsk gasanläggning

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Standardisering utan gränser Konferens på Hilton Slussen, Stockholm den 7 november 2006

Standardisering utan gränser Konferens på Hilton Slussen, Stockholm den 7 november 2006 Standardisering utan gränser Konferens på Hilton Slussen, Stockholm den 7 november 2006 Sveriges standardiseringsråd, SSR, ett för staten och Svenskt Näringsliv gemensamt organ som bland annat verkar för

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

Höj tempen på standardiseringen

Höj tempen på standardiseringen Höj tempen på standardiseringen Minnesanteckningar från SSR Konsumentråds seminarium den 27 september 2005 Höj tempen på standardiseringsarbetet Martin Andreasson, riksdagsledamot folkpartiet, ledamot

Läs mer

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST Kurskatalog 2008 Våren TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under våren 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Det är inte pengar som får världen att fungera. Bilaga 2 1 Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-03-10 5 Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS 2011-03-10

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Höst TULL-KUST Kurskatalog 2008 Höst TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under hösten 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

Ökad brukarmakt i standardiseringen - från läpparnas bekännelse till praktisk verklighet

Ökad brukarmakt i standardiseringen - från läpparnas bekännelse till praktisk verklighet Ökad brukarmakt i standardiseringen - från läpparnas bekännelse till praktisk verklighet Nordiskt seminarium i Stockholm Increase User Influence in Standardisation! 2-3 februari 2004 2 Förord Seminariet

Läs mer

Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Luc Van den Berghe CEN

Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Luc Van den Berghe CEN Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling Luc Van den Berghe CEN Några inledande förkortningar CEN Europeiska kommittén för standardisering IT

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Intresseorganisationernas roll i standardiseringen. Intervjuer 2008-2009

Intresseorganisationernas roll i standardiseringen. Intervjuer 2008-2009 Intresseorganisationernas roll i standardiseringen Intervjuer 2008-2009 Bilaga 1 till Strategi för främjande av användarinflytandet i standardiseringen / SSR Konsumentråd 2009 2 Innehåll 0. Om intervjuerna

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Ständiga förbättringar med nya arbetsmiljöstandarder 2015-03-24

Ständiga förbättringar med nya arbetsmiljöstandarder 2015-03-24 Ständiga förbättringar med nya arbetsmiljöstandarder 2015-03-24 Agenda 1. Kort om SIS och standardisering med SIS som plattform (Ludvig Hubendick, SIS) 2. Arbetsmiljöstandard vad är det? (Gilbert Ljungberger,

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Regler för arbete i Teknisk Kommitté inom SIS, SIS/TK

Regler för arbete i Teknisk Kommitté inom SIS, SIS/TK 1(6) Handläggare, tfn Eva Albåge Nordberg, + 46 8 555 520 72 E-post eva.albage.nordberg@sis.se Regler för arbete i Teknisk Kommitté inom SIS, SIS/TK Detta regelverk har fastställts av SIS Styrelse den

Läs mer

Europeiska kommissionen Näringsliv och industri. CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden!

Europeiska kommissionen Näringsliv och industri. CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden! Europeiska kommissionen Näringsliv och industri CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden! Innehåll Vad är CE-märkning? Vad är CE-märkning? 3 Tillverkarens skyldighet enligt lag 4 Importörers och distributörers

Läs mer

ISO 22870 ledningssystem för patientnära analysverksamhet

ISO 22870 ledningssystem för patientnära analysverksamhet ISO 22870 ledningssystem för patientnära analysverksamhet Lena Morgan Projektledare/Leg Biomedicinsk analytiker Swedish Standards Institute 2013-10-07 1 2013-10-07 2011-02-08 2 2 Och det gäller även inom

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573

Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573 Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573 Stefan Lundberg, ordförande Alexandra Antoni, projektledare, SIS Tuula Cammersand, projektledare, SIS Standardiseringens

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Sveriges standardiseringsråds, SSR:s, framtida roll och uppgifter

Sveriges standardiseringsråds, SSR:s, framtida roll och uppgifter Sveriges Standardiseringsråd, SSR Sveriges standardiseringsråds, SSR:s, framtida roll och uppgifter Förslag till förändring av SSR:s uppgifter och organisation Styrelsen, Sveriges Standardiseringsråd,

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Vår roll. Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets

Vår roll. Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets Vår roll Elsäkerhetsverket är en statlig myndighet som hör till Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Elsäkerhetsverket är ansvarig myndighet för tekniska frågor inom områdena elsäkerhet och

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer

Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Hantering av oberoendeparadoxen exempel från miljömärkningsorganisationer Kristina Tamm Hallström Handelshögskolan/ Stockholm Centre for Organizational Research (Score) Stockholm Centrum för forskning

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

En glansfull framtid. Uno Westerlund

En glansfull framtid. Uno Westerlund En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944 2010 En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944-2010 En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944 2010 Innehållsförteckning En glansfull framtid Ur TCO:s historia

Läs mer

1. Belöna dem som lyckas

1. Belöna dem som lyckas 1. Belöna dem som lyckas A Det bästa sättet att få alla att satsa tid och energi på sin hälsa, är att belöna dem som når sina hälsomål. Till slut får man ändå med sig de som inte är så intresserade. Hälsa

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Vi har bara ett mål - att hjälpa dig fram till ett nytt arbete! Vi vet att för de allra flesta är det är oerhört tungt att bli uppsagd

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SRF Box 35, 370 42 Torhamn, tel 0457-818 81, 0708-10 18 50 info@skargardsborna.org, www.skargardsborna.

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SRF Box 35, 370 42 Torhamn, tel 0457-818 81, 0708-10 18 50 info@skargardsborna.org, www.skargardsborna. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SRF Box 35, 370 42 Torhamn, tel 0457-818 81, 0708-10 18 50 info@skargardsborna.org, www.skargardsborna.org 2003-03-07 Preliminär rapport från E-SIN-mötet i Dublin, Irland 22 26

Läs mer

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare Ulf Åkesson Telefon 08-123 146 02 E-post ulf.akesson@sll.se Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän Inledning En

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Riskkapital och kollektivavtal

Riskkapital och kollektivavtal Riskkapital och kollektivavtal Riktlinjer för förhandlingar med portföljföretag Internationella unionen för livsmedels-, njutningsmedels- och lantarbetarförbund samt förbund inom hotell- och restaurangbranschen

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard

Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard Frågor och svar om LO Mervärde och Betal- och kreditkortet MasterCard Frågor och Svar Fråga: Stämmer det att det tar 10 år att betala en skuld på 20 000 SEK och att det kostar mig 11 996 SEK i ränta? Svar:

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

TK 461 Energiledning Energy Management systems

TK 461 Energiledning Energy Management systems TK 461 Energiledning Energy Management systems ELFORSK Workshop inom elbranschens standardiseringsprogram inom SIS Tid: 2011-11-09 kl 10 16 Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71b, Stockholm Tore Åhlström,

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Marknadskontroll - märkningskontroll av personlig skyddsutrustning

Marknadskontroll - märkningskontroll av personlig skyddsutrustning Rapport 29:24 Marknadskontroll - märkningskontroll av personlig skyddsutrustning Marknadskontroll märkningskontroll av personlig skyddsutrustning Rapport 29:24 Konsumentverket 29 2 Sammanfattning Konsumentverket

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Information till utländska bärplockare

Information till utländska bärplockare Information till utländska bärplockare Dessa regler gäller för utländska bärplockare Det här är en informationsbroschyr från Arbetsmiljöverket för dig som vill arbeta som bärplockare i Sverige. Arbetsmiljöverket

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Standard of Competency for Customs Representatives (SoC)

Standard of Competency for Customs Representatives (SoC) Standard of Competency for Customs Representatives (SoC) Mattias Hermansson, 41 år Strömstad KGH Customs Services 20 år Transportindustriförbundets Tullkommitté 6 år CLECAT:s Customs and Indirect Taxation

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer