Didaktiska perspektiv på fritidshemmets verksamhet. Anneli Hippinen Ahlgren

Transkript

1 Didaktiska perspektiv på fritidshemmets verksamhet Anneli Hippinen Ahlgren

2 Struktur av innehåll Fritidshemmets uppdrag Undervisning Didaktik Pedagogiska planeringar Kvalitetsarbete /Anneli Hippinen Ahlgren

3

4 Fritidshemmets uppdrag Omsorgsuppdrag 84 % av alla barn går på fritidshemmet idag Pedagogisk och lärande tanke utföra utbildning på fritidshemmet Integrerad verksamhet fritidshem och skola Helhetssyn

5 Utbilda Undervisa genom att stödja lärandet av läroplans- och kursplanebundna kunskaper, färdigheter och förmågor Undervisa - fritidshemsdidaktik Bildningsuppdraget utveckla elevens personlighet och inspirera till livslångt lärande

6 Samma sak händer med de spår som ett hjul lämnat efter sig i den mjuka marken: Det skapas ett hjulspår som befäster de förändringar som skapats av hjulet och underlättar dess framtida rörelse. I vår hjärna skapar starka eller ofta återkommande stimuli en liknande upptrampning av nya vägar. (Vygotskij, 1995, s 12) /Anneli Hippinen Ahlgren

7

8 Meningsfull fritid - Skapa intressen Miljöer Lek lekar Aktiviteter Sociala sammanhang Självkänsla/självförtroende m m /Anneli Hippinen Ahlgren

9 Miljön elevens fritid Meningsfull fritid eleverna sysselsätter sig i olika miljöer på fritidshemmet. Demokratiskt arbetssätt. Eleverna ska vara trygga i sin miljö och känna att det är deras. Lärande pågår kontinuerligt och det uppstår lärandesituationer i miljön hela tiden. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. (Skolverket, 2016, s 24) /Anneli Hippinen Ahlgren

10

11 Hjärngympa Hur utmanar vi eleverna? Utifrån elevernas intresse och behov men vi behöver även få dem att prova på nya saker? /Anneli Hippinen Ahlgren

12 Arbetssätt i fritidshemsmiljön Lärande i kontext Synen på innehåll som mål och innehåll som medel Fånga tillfället i flykten Arbeta med långsiktiga övergripande mål Lärande och undervisning med och ur barnperspektiv (Hansen Orwehag, 2013) /Anneli Hippinen Ahlgren

13

14 Bakning en vanlig symbol för matematik och fritidshemsdidaktik, kan även vara att göra slime eller trolldeg. Vad har man som huvudfokus Hansen Orwehag att ha det sociala som fokus. Tyst kunskap informellt lärande, att få med det i kroppen /Anneli Hippinen Ahlgren

15 Kommentarsmaterialet Att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt innebär att stanna upp i olika situationer som uppkommer eller att fånga och arbeta vidare med det som eleverna visar intresse för. Men det kan också innebära att aktivt arrangera situationer som kan väcka elevernas nyfikenhet. Det kan till exempel handla om att organisera lärmiljön på ett intresseväckande och utmanande sätt. För att kunna utgå från elevernas behov, intressen och egna initiativ i den dagliga verksamheten är det viktigt att kommunicera och interagera med eleverna i de olika situationerna. (Skolverket, 2016, s. 9) /Anneli Hippinen Ahlgren

16 Undervisning på fritidshemmet Situationsstyrd undervisning Erfarenhetsbaserad undervisning Undervisning baserad på elevernas intresse Undervisning genom fritidshemsmiljön Medskapande undervisning Praktisk och konkret undervisning Undervisning genom estetiska uttrycksformer Med mera /Anneli Hippinen Ahlgren

17 Styrd undervisning Situationsbaserad undervisning Anneli Hippinen Ahlgren

18 Skollagen Kapitel 14, 2 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

19 Undervisning på fritidshemmet Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. (Skolverket, 2016, s 24) Artikulering av fritidshemmets verksamhet. Professionella begrepp. lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. (Skolverket, 2016, s 24) Anneli Hippinen Ahlgren

20 Lärande i fritidshemmet Personalen i fritidshemmet bör 1. Inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet, 2. Välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del, 3. Ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression i verksamheten, samt 4. Utgå från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att uttrycka sig. (Skolverket, 2014, s 32) /Anneli Hippinen Ahlgren

21 Undervisningen: syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. (Skolverket, 2016, s. 24) Kommentarsmaterialet: Olika uttrycksformer kan till exempel innebära att eleverna får uttrycka sig verbalt, estetiskt, digitalt eller fysiskt, genom att samtala, musicera, filma eller dramatisera. (Skolverket, 2016, s. 8) /Anneli Hippinen Ahlgren

22

23 Skapande genom estetiska uttrycksformer ger eleverna möjlighet att använda sina sinnen, sin kreativitet och sin leklust. Att använda olika estetiska uttrycksformer kan uppmuntra fantasin och leda till att eleverna utforskar sin omgivning i högre grad. Eleverna får delta i en kreativ process där aktiviteter som att utveckla och göra om, att pröva sig fram och våga ta risker, är delar av skapandet. Estetiska uttrycksformer handlar om att kommunicera på olika sätt med hjälp av exempelvis fysiska aktiviteter, drama, dans, musik, bild och form. Att skapa genom estetiska uttrycksformer ger också möjligheter för eleverna att lära av och tillsammans med andra. (Skolverket, 2016, s. 9) /Anneli Hippinen Ahlgren

24

25 I fritidshemmet har begreppet omsorg en pedagogisk betydelse. Elevernas utveckling ska ses som en helhet och i undervisningen ska omsorg och lärande integreras. Nära och positiva relationer är viktiga för undervisningen och präglas av respekt för den enskilda eleven såväl som för gruppen. (Skolverket, 2016, s. 8) /Anneli Hippinen Ahlgren

26 Hur ser undervisning ut på ditt fritidshem? Känner du igen dig i läroplanstexten när du tänker på verksamheten på ditt fritidshem?

27 Vetenskaplig grund forskning Praktiknära forskning och Teorinära forskning -Befintliga forskningsresultat -I förhållande till fritidshemmets uppdrag Beprövad erfarenhet - skolans och lärarens erfarenheter som under lång tid använts och därmed blivit prövade samt dokumenterats och utvärderats systematiskt. -Artikulera fritidshemmets verksamhet -Kvalitetsarbete genom pedagogiska planeringar /Anneli Hippinen Ahlgren

28 Fritidshemmets didaktik Framväxande begrepp inom fritidshemmets verksamhet både gällande beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Artikulering begreppsbildning kring fritidshemmets verksamhet viktigt för samhällsuppfattning. Undervisning Didaktik Läroplanen kap 1, 2 och /Anneli Hippinen Ahlgren

29 Vi avser då inte pedagogik i den didaktiska meningen att utforma metoder för att barnen skulle lära sig ett specifikt innehåll, eller didaktik i meningen best practice, uppnåendemål och bedömning vilket är en dominerande diskurs i grundskolan och i lärarutbildningen. Tvärtom vill vi utifrån de kunskaper projektet gett problematisera och utveckla föreställningen om didaktik som pedagogens förmåga att kontrollera barnens lärande av förbestämda kunskaper. Istället syftar vi på en pedagogik i betydelsen av kunskapsmöjligheter som kontinuerligt öppnas i praktikens flöde. (Saar, Löfdahl & Hjamarsson, 2012, s 11) /Anneli Hippinen Ahlgren

30 Didaktik Didaktik är inte >konsten att lära ut<, didaktik är konsten att undervisa. Det är undervisningen som är didaktikens vetenskapliga objekt, inte lärande. Om didaktik är konsten att undervisa, är ämnesdidaktiken konsten att undervisa i ett visst ämne. (Bronäs & Runebou, 2016, s 39) /Anneli Hippinen Ahlgren

31 Didaktiska frågor enligt Skolverket Vem ska lära sig? Vad ska individen lära sig? När ska individen lära sig? Med vem ska individen lära sig? Var ska individen lära sig? Hur ska individen lära sig? Genom vad ska individen lära sig? Varför ska individen lära sig? För vad ska individen lära sig? /Anneli Hippinen Ahlgren

32 Didaktiskt perspektiv Vad innehåll Hur tillvägagångssätt Varför syfte Vem elevernas kontext, lärare elev, elev elev En skicklig didaktiker är medveten om vad som ligger bakom undervisningshandlingarna. / Anneli Hippinen Ahlgren

33

34 Ämnet Läraren (Bronäs & Runebou, 2016) /Namn Namn, Institution eller liknande Eleven

35 Allmändidaktik och Ämnesdidaktik Allmändidaktiken rör miljön kring undervisningen både socialt och fysiskt. (Omsorg) Allmändidaktiken utgörs av generella aspekter på undervisning såsom exempelvis ramfaktorer samt elevens utveckling både individuellt och socialt (Kansanen m fl, 2017). Värdegrunden. Ämnesdidaktiken rör de representationer (undervisningshandlingar) som utgår från ett ämne. Fritidshemmets ämnesdidaktik? Tvärvetenskapligt fält /Anneli Hippinen Ahlgren

36 Styrdokumenten med exempelvis läroplanen styr undervisning, men de ger enbart en styrning sedan behöver varje enskild lärare omvandla den till sin egen undervisning i varje unik kontext och elevgrupp som finns i skolan. Ämnesdidaktik och Allmändidaktik går ihop /Anneli Hippinen Ahlgren

37

38 Man lär sig saker. Man lär inte någon något Det är en viktig förmåga hos en lärare att kunna åstadkomma en produktiv viljeinriktning. Avgörandet ligger dock i sista hand hos eleven, inte hos läraren Ämnesdidaktiska frågor handlar sålunda om hur lärprocesser inriktade mot ett kunskapsinnehåll kan initieras, upprätthållas, underlättas och slutföras. (Bronäs & Runebou, 2016, s 41) /Anneli Hippinen Ahlgren

39

40 Ringen Fritidspedagog: Var alla tjejer med i ringen? Elev: Nej. Fritidspedagog: När du gick runt Elsa hur kändes det? Elsa: Tråkigt. Fritidspedagog: Varför kändes det tråkigt? Elsa: För att jag inte hade någon att dansa med. Fritidspedagog: Då undrar man ju när man går runt sådär så känner man sig lite utanför. (paus) Såhär jag ska ta ett exempel som är lätt. Om man är ute på gården och känner att man inte har någonting att göra och jag tittar mig omkring och alla leker och där sitter jag och så känner jag mig ensam. Och så tänker jag att det är så jobbigt att det är ingen som kommer och frågar om jag vill vara med. Men om alla leker hinner man se någon som sitter ensam alltid då? Flera elever: Nej! Fritidspedagog: Vad kan man göra då?

41 Avbruten aktivitet Vad: talar om det inträffade och erbjuder lösningar tillsammans med eleverna Hur: talhandlingar; frågor, metafor Varför: handleda i sociala relationer Vem: de elever som var med när händelsen uppstod

42 Kåda Elev 1: Kåda, kåda, kåda Fritidspedagog: Ja titta där! Elev 2: Var är kådan? Fritidspedagog: Där på tallen. Ser du det där bruna, kletiga som rinner på trädet? I barken? Men det rinner egentligen inte, det är nog hårt. Elev 1 tar lite kåda från trädet. Fritidspedagog: Får jag lukta på kådan? Fritidspedagogen luktar på kådan. Fritidspedagog: Kådan luktar inte så mycket. Elev 2: Får jag lukta på kådan? Fritidspedagog: Får jag röra kådan? Fritidspedagogen håller i kådan. Fritidspedagog: Den känns inte så kladdig. Kådan ser ut som apelsinskal.

43 Didaktiska representationer Vad: Fritidspedagogen använder en elevinitierad situation som lärtillfälle om kåda. Hur: Fritidspedagogen använder olika handlingar i interaktionen med eleverna och kådan. Fritidspedagogen talar om kådans karaktär den kladdig, hård, luktar inte så mycket och ser ut som apelsinskal och luktar och känner på den. Varför: Lära eleverna om kåda i en autentisk miljö. Situationellt lärande. Vem: För de elever som är närmast fritidspedagogen vid det tillfället.

44 Fritidsläraren som undervisare i fritidshemsmiljön följer upp situationer inspirera barnen initiera aktivitet samtala ställa frågor - metaforer medaktör känslomässiga band barncentrerad mästare/lärling aktiviteter /Anneli Hippinen Ahlgren

45 Det professionella språket Artikulering Samhällsförståelse Använda gemensamma begrepp på fritidshemmet och i skolan MEN med utgångspunkt i de olika verksamheterna Tydlighet i uppdraget och professionen Sätta ord på det man gör Pedagogiska planering

46 Pedagogiska Planeringar Utgå från eleven Observera eleverna, utgå från deras intressen och behov, ändra aktiviteter, övergripande mål Utgå från mål Förplanerade aktiviteter i förhållande till förmågor och mål

47 Pedagogiska Planeringar 1. Syfte (relaterat till styrdokument). 2. Långsiktiga mål. 3. Konkreta mål. 4. Aktiviteter m m. 5. Utvärdering/bedömning. 6. Dokumentation. Kan någon annan göra samma Pedagogiska Planeringar?

48 Syfte från styrdokument (varför): Mål (vad, vem): Metod (hur, vem): Utvärdering: /Anneli Hippinen Ahlgren

49 Syfte från styrdokument (varför): Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas. Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. (Skolverket, 2016, s. 26) Metod (hur, vem): Under vecka 40 genomföra mindre samtalsgrupper under mellanmålet då eleverna får tala vad de tycker om de olika rummen på fritidshemmet och om det behövs några regler för någon miljö på fritidshemmet. Eleverna får i så fall själva beskriva hur reglerna ska se ut. Reglerna beslutas gemensamt på ett fritidshemsråd /Namn Namn, Institution eller liknande Mål (vad, vem): Samtala med eleverna om inomhusmiljön och lek/aktiviteter i den och om det behövs regler för den. Arbeta med elevers inflytande och trygghet i fritidshemmets verksamhet. Utvärdering:

50 Års/terminsplanering Syfte Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser. Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. (Skolverket, 2016, s 26-27) Mål Utforska skogsmiljö under olika årstider och arbeta med friluftsliv samt allemansrätten. Fånga och följa upp elevernas intressen och upplevelser av naturen. Leka och röra sig i skogsmiljön /Anneli Hippinen Ahlgren

51 Undervisning v.? v.? Gå till närskogen en gång i veckan. Eleverna får upptäcka och leka fritt. Ta med naturböcker. Lyssna in elevernas intresse och följ upp den nästa gång. Avsluta varje skogsvistelse med kort undervisning av allemansrätten. v.? v.? Gå till närskogen en gång i veckan. Varje gång börja eller avsluta (beroende på tillfälle) med undervisning av något naturfenomen som eleverna är intresserade av. Eleverna får fortsätta att leka och upptäcka fritt. Ha med en lek till varje tillfälle och använd vid behov. v.? v.? Åk till storskogen 4 gånger. Arbeta med täljning och eld. v.? v.? Åk till pulkabacken. Vid snö åk pulka i annat fall jobba med rörelse upp för backen och lekar. v.? v.? Arbeta med äventyret den försvunna skatten där eleverna får arbeta med kartor genom ett äventyr med skogsväsen. v.? v.? Åk till sjön och arbeta med vattenlek och naturen kring vatten. Utvärdering

52 Kvalitetssäkring Genom målen i läroplanen behöver verksamheten utvärderas för att se hur de når målen och därmed säkerställs kvalitén. Utvärdering, utvärdering, utvärdering. Dokumentation /Anneli Hippinen Ahlgren

53 Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. (s. 12) Målen som ska fyllas är skollagen, läroplanen och ämnes- och kursplaner. Syftet är att alla elever ska få likvärdig utbildning /Anneli Hippinen Ahlgren

54 /Anneli Hippinen Ahlgren

55 Tid för kvalitetssäkring och dokumentation Viktigt med dokumentation, bedömning och kvalitetssäkring Tid från eleverna eller tillsammans med eleverna Professionsstärkande Bedömning av förmågorna hur ska det göras, ska eleverna bedömas eller verksamheten och hur ska det dokumenteras? Genom utvärderingar av pedagogiska planeringar eller bedömning av varje individuell elev. I samverkanstiden eller på fritidshemmet? /Anneli Hippinen Ahlgren

56 Tack för mig!

57 EXTRA

58 Fritidshemmet och bedömning Oas där eleverna inte ska bedömas för sina prestationer? Omöjligt? Andersson: Informella bedömningar

59 Fritidspedagogerna ses både av sig själva och av rektorerna som bäst skickade att bedöma barnets sociala lärande och utveckling och därmed bidra till den helhetssyn på barnet som eftersträvas Man upplever ett yrkesetiskt dilemma, då man ser en risk att kränka barnets integritet om man ska göra skriftliga bedömningar. (Andersson, 2013, s. 163) /Anneli Hippinen Ahlgren

60 På fritidshemmet bedömer vi för att förbättra verksamheten för att förbättra personalens arbete mot måluppfyllelse för att uppnå målen i läroplanens kapitel 4 samt de två första kapitlen

61 Exempel på verktyg Inskrivna i den pedagogiska planeringen Elevutvärderingar av verksamheten Bedömningsblanketter Elevsamtal Elevobservationer Personalsamtal Mot målen!

62 Hur ser ni på bedömning? Bedömer ni verksamheten eller eleverna?

63 Barnperspektiv och barns perspektiv Barnperspektiv innehåller till största del ett vuxenperspektiv på barn där den vuxne ofta sätter barnet i centrum. Barns perspektiv utgår från barns egen synvinkel på den egna tillvaron (Arnér och Tellgren, 2006). Barns inflytande i en verksamhet är begränsat och handlar ofta om att påverka sådant som de vuxna egentligen redan bestämt. De vuxna har kunskapsmakt då de vet och kan mer än barnen och barnen accepterar det. Ofta har vuxna ett perspektiv på barn där de riktar blicken mot vad barn ska bli istället för att möta barnet i samspel i den omedelbara situationen /Anneli Hippinen Ahlgren

64 Barns inflytande. Se över ett demokratiskt arbetssätt men också hur eleverna kan bli involverade Tvingas att göra vissa saker för att fullfölja vissa mål men också se över skolkulturen så att några saker kan genomföras i samverkan under skoltid då fritidshemmet inte är obligatoriskt /Anneli Hippinen Ahlgren

65

66 Lärande och meningsfullhet på fritidshemmet Formellt, informellt och situationsstyrt Elevens intresse i centrum Erfarenhetsbaserat lärande Lärandemiljöer Grupporienterat Process mer än produkt Progression Pedagogiska planeringar BILDNING FÖR LIVET

67 Situationsstyrt lärande Pågående situationer Ursberg (1996) Här och nu Utgår från barnet själv och den aktuella situationen Tillsammans med de som är med i situationen Förhållningssätt från fritidspedagogen/grundläraren

68 En utgångspunkt kan vara att lärande sker ständigt och inte enbart i arrangerade inlärningssituationer. För personalen handlar det om att uppmärksamma och ta tillvara elevernas intresse och att skapa situationer i vardagen där eleverna kan utmanas i sitt lärande. (Skolverket, 2014, s 15) Anneli Hippinen Ahlgren