FYSS. En handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården.

Transkript

1 FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling En handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården. Agneta Ståhle Med dr/specialistsjukgymnast,nfesc, redaktör r för f r FYSS Kardiologiska kliniken och Enheten för f r sjukgymnastik, Karolinska sjukhuset, Karolinska Institutet

2 Fysisk inaktivitet är en av vårt samhälles största riskfaktor för ökad sjuklighet och leder till förtidig död för många ( Aktivt liv. Ekblom & Nilsson, 2000)

3 25% av den vuxna befolkningen (>30 år) är ur hälsosynpunkt och kondition tillräckligt fysisk aktiva 75% av den vuxna befolkningen är inte tillräckligt fysisk aktiva eller helt inaktiva ( Aktivt liv. Ekblom & Nilsson, 2000)

4 Fysisk inaktivitet är r en primär r riskfaktor för r att insjukna i hjärt rt- och kärlsjukdomk (Fletcher et al. Circulation 1996;94:857-) Lika vanlig som rökning, r förhf rhöjda blodfetter och högt h blodtryck (Sundberg et Jansson. Lakartidningen 1998;95:4062-)

5 Regelbunden fysisk aktivitet är förenad med minskad sjuklighet och död i hjärt- och kärlsjukdomar (Blair et al. JAMA1995;276:1093-) Det finns ett dos-respons förhållande mellan graden av fysisk aktivitet och sjuklighet och död i hjärt- och kärlsjukdomar kärlsjukdomar ( Surgeon General 1996)

6

7 Fysisk aktivitet - Måttlig motion/ fysisk aktivitet halverar risken att dö i förtid [Wannamethee et al. 1998] - Lätt motion 2 timmar/vecka halverar risken för stroke [Sacco et al. 1998] - Vältränade överviktiga män löper mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom än otränade normalviktiga män [Lee et al. 1999]

8 Fysisk aktivitet - Kvinnor som promenerar raskt 3 tim/vecka alternativt motionerar med en högre intensitet 1,5 tim/vecka löper 30-40% mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar [Manson et al. 1999] - En promenad i lugnt tempo fördubblar energiåtgången jämfört med i vila. - En promenad i raskt tempo fyrdubblar energiåtgången. [Levine et al. 2000]

9 Effekter av fysisk träning på riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom Blodtrycket Minskar 10 mm Hg Blodkolesterol LDL minskar 5-10% HDL ökar 5% Glukostoleransen Förbättras Psykosocialt välbefinnande Förbättrad livskvalitet (Miller et al. Ann Behav Med 1997;19: 220-)

10 The Burden of Diabetes Mellitus Obesity Obesity in Europe (BMI>30) Population goal BMI 23 Obesity tripled in UK the past 20 years Obesity in childhood increasing Kyrgystan Norway France Italy Netherlands Switzerland Sweden Denmark Austria Turkey Spain Belgium Hungary Germany United Kingdom Finland Men Women (Petersen& Rayner: Brit Heart Foundation;

11 The Burden of Diabetes Mellitus Physical Activity Level (PAL) energy used in physical activity relative to expenditure at rest. Inactive 1.4 Population goal PAL 1.75 ( 60 min of daily walking) Typical adult PAL 1.5 Lack of physical activity Finland Sweden Ireland Austria Netherlands Luxembourg Denmark United Kingdom Germany EU average France Spain Italy Greece Belgium Portugal Physical inactivity in Europan adults (PAL 1.4) (Petersen& Rayner: Brit Heart Foundation;

12 Vad menas med fysisk aktivitet/motion? - Fysisk aktivitet är varje kroppsrörelse producerad av skelettmuskulatur som resulterar i energiförbrukning - Motion är någon form av fysisk aktivitet som är planerad, strukturerad, repetitiv och målmedveten i avsikt att förbättra eller bibehålla konditionen [Shepard, 1999]

13 Nyttan av regelbunden fysisk träning Förbättrad kondition Större slagvolym Lägre vilo- och submaximal träningspuls Ökad kapillärtäthet och oxidativ enzymkapacitet i skelettmuskulatur (Miller et al. Ann Behav Med 1997;19: 220-)

14 Nyttan av regelbunden fysisk träning Ökad uthållighet i muskulatur Ökad styrka i kroppens stödjevävnader Förbättrad balans och koordination Upprätthåller hormonbalansen Kroppslig och funktionell självständighet ( Aktivt liv. Ekblom & Nilsson, 2000)

15 Nyttan av regelbunden fysisk träning Minskad risk för depression Ökat välbefinnande och livskvalitet Förbättrad sömn Motverkar övervikt Motverkar benskörhet

16

17 Övervikt och brist på fysisk aktivitet

18

19 Hur mycket fysisk aktivitet krävs för att få hälsoeffekter? Sammanlagt minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet med en ansträngningsgrad av måttlig, t.ex. rask promenad Ytterligare hälsoeffekter kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. ( Surgeon General 1996)

20 Vad motsvarar 150 kcal? En rask promenad 30 minuter Trädgårdsarbete minuter Cykla ca 8 km/30 minuter Kratta löv 30 minuter Vattengympa 30 minuter Gå i trappor 15 minuter Skotta snö 15 minuter Hoppa hopprep 15 minuter Springa ca 2,4 km 15 minuter Simma 20 minuter

21 Så mycket kostar det i fysisk aktivitet: 15 cl Kaffe utan socker 0 km 15 cl lättöl 0,8 km 15 cl starköl 1,4 km 1 st kola 1,5 km 100 g torsk 1,5 km 15 st salta nötter 2,0 km 1 st wienerbröd 4,0 km 10 st pommes frites 4,0 km 1 st mazarin 5,0 km 1 st tårtbit 8,0 km 1 st hamburgare 8,0 km 1 st pizza 18,0 kmk

22 Vad motsvarar 150 kcal? En rask promenad ca 30 minuter/dag i en hastighet av 50% av maximal syreupptagningsförmåga ger en ökad fettomsättning med gram/dygn motsvarande 1/2 kg fettväv i månaden. ( Aktivt liv. Ekblom & Nilsson, 2000)

23 Regelbunden fysisk aktivitet är hälsosamt för alla åldersgrupper! Minskar risken för förtidig död i hjärt- och kärlsjukdomar Minskar risken att utveckla diabetes typ 2, högt blodtryck, benskörhet, övervikt m.m. Förbättrar välbefinnande, livskvalitet och funktion i dagliga livet

24 Typ av aktivitet? Motionsgymnastik i grupp Cykelträning Vattengymnastik Styrketräning Simning Skidåkning Stavgång Dans m.m. Ett bra träningsprogram ska engagera muskelgrupper i hela kroppen och stegra pulsen så att konditionen förbättras!

25 FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling En handbok i fysisk aktivitet för hälso- och sjukvården.

26 FYSS Ett samarbetsprojekt mellan Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) och Folkhälsoinstitutet. En sammanfattning av dagens kunskapsläge om hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet.

27 Var hittar man FYSS? På Internet direkt eller via Svensk Idrottsmedicinsk Förenings och Folkhälsoinstitutets hemsidor www. svenskidrottsmedicin.org

28 Vem ska läsa FYSS? Den som skriver fysisk aktivitet/motion på recept t:ex.. läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och/eller alla som arbetar inom hälso- och sjukvården med fysisk aktivitet i förebyggande eller behandlande syfte.

29 Vad innehåller FYSS? Sammanfattning om hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Förslag på olika motionsaktiviteter Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier Rekommendationer för hur man skriver ett recept på fysisk aktivitet, m.m.

30 Varför behövs FYSS? För att öka kunskapsläget om den fysiska aktivitetens betydelse vid hälsa och ohälsa För att få tyngd i de rekommendationer vi ger För en ökad följsamhet till behandlingen

31 Vem ska ordinera fysisk aktivitet på recept? Läkare, sjukgymnaster, eller andra som arbetar inom hälso- och sjukvården som har kunskaper om hur man bedriver fysisk aktivitet/motion i hälsosyfte, dvs. förebyggande eller behandlande.

32 Vad säger lagen? Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; 1,2, 2c, 3,8) Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd (Prioriteringsutredningen, 1996/97:60)

33 Vilka kapitel ingår i FYSS? 39 olika kapitel Hypertoni Blodfetter Kranskärlsjd Graviditet Smärta Astma Diabetes Njursjukdom Obesitas Osteoporos Stroke Kol Depression m.fl. Hjärtsvikt Perifer kärlsjd Cancersjd Artros Reumatoid artrit Cystisk fibros MuskelsjdÄldre

34 Hur kan FYSS användas ndas i praktiken? Sammanfattning - Lipider - Dag Thelle, prof. De undersökningar som hittills är gjorda har studerat effekten av konditionsträning och styrketräning. I dag är det inget som tyder på att styrketräning har någon speciellt positiv effekt på blodfetterna, medan konditionsträning påverkar triglycerider, HDL-kolesterol och i en viss mån LDL-kolesterol. Aktiviteten, som ska vara regelbunden flera dagar i veckan, bör ha en intensitet av procent av maximal kapacitet (efter en gradvis uppvärmning). Varaktigheten av varje träningstillfälle är beroende av individens möjligheter och kapacitet, men bör helst omfatta minst 30 minuter varje gång. Lämpliga aktiviteter är joggning, löpning, skidåkning,motionsgymnastik, raska promenader, cykling, simning, racketsporter, bollsporter m.m.

35 Anamnes påp Fysisk aktivitet Aktuellt: (fritid resp. arbete) Vad gör g r Du? Hur ofta? Hur länge? l Hur hårt? h Aktivitet Frekvens Duration Intensitet Hög/lågriskindivid griskindivid avseende fysisk aktivitet!

36 Recept påp Fysisk aktivitet Individuella råd r d och individuell dosering! 1. Typ av aktivitet 2. Dos, dvs. intensitet, duration och frekvens 3. FörvF rväntad effekt

37 Förverkligande av fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och som behandling Tidigare fysisk aktivitet Riskstratifiering Individuell ordination Stödjande omgivning Uppmuntran Uppföljning Långsiktiga program

38 Recept påp Fysisk aktivitet Uppmuntran! Hur genomföra? Ribban lagom högt! h Uppföljning! Stödjande miljö!

39 Recept påp Fysisk aktivitet Hinder? 1. För F r lite kunskap 2. Vilja/engagemang 3. Omhändertagande efter - sjukvårdsorganisationen!

40 Fysiska aktivitetens betydelse som sjukdomsprevention och som behandling Fysisk aktivitet är ett kraftfullt redskap Effekterna av fysisk träning är multifaktoriell Bör ordineras individuellt som farmakologisk behandling med tonvikt på : Typ av aktivitet Frekvens/vecka Duration och intensitet varje gång Följsamhet över tid

41

42 De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom Edward Stanley ( ) 1893)

43 Fysisk aktivitet och motion Budskapet! Varje ökning i aktivitetsgrad är en förbättring! Lite är bättre än inget och mer är bättre än lite

44

45 Patientfall Sextioårig kvinna med verifierad osteoporos sedan två år tillbaka. Tidigare rökare (slutat för cirka 10 år sedan). I övrigt inget anmärkningsvärt i anamnesen. Har aldrig varit regelbundet fysisk aktiv eller ägnat sig åt någon form av motionsverksamhet. Nuvarande fysiska aktivitetsnivå: Någon promenad då och då. Intresserad av: Simning och cykling. Lämpliga aktiviteter: Regelbunden träning, gärna relativt intensiv, i form av viktbärande karaktär 2-3 ggr/vecka om minst minuter, såsom dans, gymnastik, boll/racketsporter, trappgång, raska promenader. Förväntad effekt: Ett bibehållande av nuvarande nivå av bentäthet.

46 Patientfall Fyrtiofemårig man med lätt övervikt, lätt förhöjda blodfettvärden och lätt förhöjt blodtryck. Nuvarande fysiska aktivitetsnivå: Spelade fotboll för 20 år sedan. Lämpliga aktiviteter: Simning, cykling, bollsporter?, joggning (så småningom efter viss viktnedgång!) 2-3 ggr/vecka med en intensitet av 40-70% av maximal förmåga (RPE 10-13/20). Förväntad effekt: Minskad vikt, förbättrade blodfettvärden och normalisering av blodtrycket efter ca 12 veckors träning.

47 Patientfall En i övrigt frisk 30-årig kvinna med besvärande obstipation sedan flera år tillbaka. Nuvarande fysiska aktivitetsnivå: Någon promenad då och då. Intresserad av: Simning, cykling, badminton. Lämpliga aktiviteter: Raska promenader (till att börja med eftersom vana från fysisk träning saknas!), joggning/löpning 30 minuter 3-4 ggr/vecka på submaximal nivå (RPE 12-14/20). Förväntad effekt: Förbättrad tarmpassage redan efter något/några dygn.