Barn och ungdomsträning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och ungdomsträning"

Transkript

1 Barn och ungdomsträning Barn upp till puberteten bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag Intensiteten bör vara måttlig och aktiviteten bör delas upp på flera korta perioder - tre eller fler tillfällen av aktivitet per dag är att rekommendera Aktiviteterna bör präglas av lek och rörelseglädje Vad är fysisk träning? Någon form av fysisk belastning av skelettmuskulaturen som utövas med syfte att öka eller bibehålla den fysiska prestationsförmågan Michael Tonkonogi Mål för den unga idrottares fysiska träning bör vara: att utveckla den funktionella allsidigheten att öka nivån på motorisk förmåga att förhindra resultatet av negativ träning Vad bör tränas för att nå utveckling av rörelseskicklighet: Löpningsövningar Bollövningar Hinderbanor Gymnastik och akrobatik Koordinationsmässig svårighetsgrad hos dessa övningar bör öka efter hand

2 För att nå topprestation behövs: Optimera fysisk rörelsekoordination Styrkekvaliteter i din idrott Uthållighets kvaliteter i din idrott Åldersindelning Prepubertal Pubertala Postpubertala 6/7 11 år år > 16 år Barns utvecklande av rörelsekoordination 5-6 år i förskoleåldern försiggår de morfologiska ändringarna i muskulaturen med mycket liten intensitet fram till det sjätte levnadsåret. Då uppstår det i muskulaturen ett flertal kvalitativa ändringar kontraktionsförmågan ändras och rörelsekoordinationen förbättras. Rekommenderad träning Koordination: balans, perception, orienteringsförmåga och teknik Rörlighet: allmänna rörlighetsövningar, aktiv och dynamisk Snabbhet: löpskolning, löplekar, reaktion, riktningsförändringar Styrka: lågintensiva hopp, hinderbanor, skeppsbrott och egen kv 7-9 år muskelfibrerna börjar tjockna och barnet behärskar relativt väl alla grundläggande rörelsemoment. Ändå förekommer det onödiga sidorörelser och överdriven muskelspänning. När det gäller mera komplicerade rörelser, visar det sig att 7-9-åringar ligger långt efter barn i år åldern. Musklernas bioströmmar bekräftar att ju yngre barnet är, desto större är antalet muskelkontraktioner som följer med de muskler, som utför själva rörelsen. Rekommenderad träning Koordination: kast & fånga, dribbla, jonglera, hopp koord. och balans Rörlighet: grenspecifika rörlighetsövningar, aktiv och dynamisk träning Snabbhet löpskolning, reaktion/acceleration, förflyttning/agility Styrka: styrkeövningar egen kv, låg-medelintensiva hopp, styrketeknik Kondition: hinderbanor, cirkelträning, grenspecifik kondition års ålder Startålder för inlärning av lyft och styrketräningsteknik.

3 I denna ålder har organismens rörelseanalysator i sin utveckling hunnit till så hög nivå, att sidorörelser och överdriven muskelspänning försvinner. För att behålla sin koordinativa förmåga krävs ofta återkommande upprepning. En ny brytpunkt i muskelutveckling inträffar i 12-årsåldern. Förtjockning hos muskelfibrerna accelererar. Rekommenderad träning Koordination: inlärning av grenspecifika rörelser med hög hastighet Rörlighet: grenspecifika rörlighetsövn., aktiv, statisk och dynamisk träning Snabbhet: sprint med riktningsförändringar, reaktion, acc. maxsnabbhet Styrka: teknik, rörlighet, motstånd med vikt och egen kv, styrkeuth. Kondition: grenspecifik kondition och aerob kondition år rörelseexakthet och koordination börjar bli som hos en vuxen. Detta förklarar barns framgångar i konståkning, simhopp, gymnastik och simning. Att ta sig fram i vatten kräver inlärning av helt ny rörelsekoordination och om man behärskar den har simmaren grunden för goda resultat. Rörelsekoordinationen hos barn i puberteten är känslig för många yttre störningar, såsom emotionell spänning, trötthet osv. Det finns två faktorer som minskar möjligheterna att utnyttja den förhöjda nivån i koordinationsförmåga. Det är rörelsekoordinationens relativa instabilitet och påverkan från pubertet. Rekommenderad träning Koordination: grenspecifika rörelser i maxhastighet, hoppkoordination Rörlighet: grenspecifika rörlighetsövn., aktiv, statisk och dynamisk träning Snabbhet: sprint, reaktion, acceleration, max, sprintuthållighet Styrka: teknik, plyometrisk enkel, snabbstyrka, hoppstyrka Kondition: grenspecifik kondition, anaerob och aerob uthållighet I årsåldern utgör muskelmassan ca 33 % av kroppsvikten (hos ett nyfött barn 23 %, hos vuxen man c:a 44 %). Bland tränade ungdom/juniorer/män är muskelmassen betydligt större. Hos styrketränande idrottsmän upp till 60 %. Rekommenderad träning: Koordination: grenspecifika rörelser i maxhastighet, hoppkoordination Rörlighet:grenspec. rörlighetsövn. aktiv, passiv, statisk och dynamisk träning Snabbhet: sprint, reaktion, acceleration, max, sprintuthållighet Styrka: teknik, plyometrisk svår, explosiv/max styrka, högintensiva hopp

4 Kondition: grenspecifik kondition, anaerob och aerob uthållighet I årsåldern utgör muskelmassan ca 33 % av kroppsvikten (hos ett nyfött barn 23 %, hos vuxen man c:a 44 %). Bland tränade ungdom/juniorer/män är muskelmassan betydligt större. Hos styrketränande idrottsmän upp till 60 %. Rekommenderad träning: Koordination: grenspecifika rörelser i maxhastighet, hoppkoordination Rörlighet: grenspecifika rörlighetsövn., aktiv, statisk och dynamisk träning Snabbhet: sprint, reaktion, acceleration, max, sprintsnabbhetsuthållighet Styrka: teknik, plyometrisk SSC svår, excentriskstyrka, högintensiva hopp Kondition: grenspecifik kondition, anaerob(mjölksyretålighet)& aerob uth. Slutsats Inlärning av teknik bör ske vid års ålder. Därvid ska man vid utförande av tekniska övningar successivt öka på styrkeinslagen under inlärningen. Att korrigera den inlärda tekniken i samband med att kroppsmåtten ändras, så att den kommer att de överensstämmer med de nya bio-mekaniska förhållandena. Man får också lära sig att tillämpa tekniken vid maximal kraftinsats på utvecklingen i muskulaturen och de nervcentra varifrån musklerna styrs, men också på utvecklingen hos de endokrina körtlarna.

5

6 Koordination Koordination betyder samordning eller anpassning och kan definieras som förmågan att samordna kroppsrörelser i förhållande till varandra och till omgivningen. Samspelet mellan nerv- och muskelsystemet utvecklas genom mognad, och inlärning (träning). Samspelet styrs av att hjärnan kopplar in de muskler och dess motoriska enheter som krävs för att utföra den rörelse man tänkt sig. Bra koordinationsövningar bör innehålla följande element: Balansförmåga (Upprätthålla den ursprungliga jämvikten när rörelsen eller situationen förändras) Rytmkänsla (har också en avgörande betydelse för att uppnå harmoniska och effektiva rörelser exempelvis genom att medvetet arbeta till musik) Reaktionsförmåga (förmåga att snabbt reagera och utföra en rörelse på given signal eller bestämd stimuli) Rumsorientering (Förmågan att kontrollera rörelseriktningar i rummet kan vara av avgörande betydelse för utövares förutsättningtar att lära in komplicerade tekniker Exempelvis kullerbyttor med olika varianter, riktningsförändringar på små ytor etc) Öga-hand och öga-fotkoordination (menas styrning av kroppsdelar i förhållande till det som registreras av synen. Exempelvis härmande rörelser som att kasta, fånga och sparka en boll) Anpassad kraftinsats (utförandet av precisa rörelser genom att anpassa kraften utnyttjar man resurserna bättre) Teknik: Tyngdpunkt Rytm Kroppslutning Stegvidd Balanspunkter Grundrörelser - Bollkontroll

7 Rörlighet och rörlighetsträning Definitionen för rörlighet kan beskrivas som förmågan till rörelseutslag i en eller flera leder. En individs rörlighet kan begränsas av olika komponenter, som t.ex. skelettstrukturer, muskler, senor, ledkapslar, ligament, fett och hud. Den största begränsningen av rörlighet utgörs dock av musklerna. Stretching (eng. stretch = töja ut) står för en specifik metod av rörlighetsträning, nämligen statisk töjning. Rörlighetsträningens olika metoder Aktiv träning (aktiv rörlighet innebär att man töjer med egen muskelkraft genom att aktivera en muskel (agonist) för att töja ut antagonisten) Passiv träning (vid passiv rörlighetsträning utnyttjar man istället för egen muskelkraft någon form av yttre belastning för att töja en viss muskel) Statisk träning (statisk rörlighet innebär att man håller kvar töjningen i samma läge under en vis tid antingen med aktivt eller passivt arbete) Dynamisk träning (dynamisk rörlighet innebär att man uppnår ytterläget under en kort stund och dynamisk rörlighet kan vara både aktiv och passiv, men vanligast är den aktiva varianten) Rörlighetsträning kan även delas in i följande metoder: Snabb Aktiv dynamisk snabb rörlighetsträning innebär att man aktiverar agonisten alternativt synergisterna snabbt vid en rörelse för att töja ut rörelsens antagonist-/er. Detta brukar också kallas för tänjningar. Vill man t.ex. töja bröstmuskulaturen, svingar man armarna bakåt och åt sidan genom att kontrahera skulderbladsmuskulaturen (rörelsens synergister).vid denna rörlighetsmetod aktiveras muskelns försvarsmekanism, sträckreflexen, vilken innebär att muskeln drar ihop sig när den blir utsatt för snabba rörelser i sitt

8 Långsam ytterläge. Detta för att bl.a. förhindra att muskelskador uppstår. Tänjningar bör genomföras i samband med uppvärmning, eftersom de ökar musklernas elasticitet Aktiv dynamisk långsam rörlighetsträning innebär att man aktiverar agonisten alternativt synergisterna långsamt vid en rörelse för att töja ut rörelsens antagonist-/er. Vill man t.ex. töja bröstmuskulaturen, för man armarna bakåt och åt sidan genom att kontrahera skulderbladsmuskulaturen (rörelsens synergister) och håller kvar där i ca 2 sekunder. Komplex rörlighet med pinne är ett bra exempel på en aktiv dynamisk långsam rörlighetsövning. Denna rörlighetsträningsmetod tvingar de aktiva musklerna (synergisterna) att bli starka i rörelsens ytterläge. Detta gör att man får bättre kroppskontroll i de rörliga lägena och att rörligheten blir en del av synergisternas muskelminne.

9 Snabbhetsträning Förflytningssnabbhet 1.Acceleration 2.Maximal 3.Agility Vad går att påverka? Träningsbart Teknik i hög fart Styrka/explosivitet SSC Rörlighet Uthållighet

10 Ej träningsbart(hos vuxna) Frekvenssnabbhet Signalhastighet Öka pådrivande krafter Jaga tyngdpunkt Öka markkontakt bakom tyngdpunkt Kraftens riktning i förflyttningens riktning Höftsträckarmuskulatur Minska bromsande krafter Minska markontakt framför tyngdpunkt Minska tiden utan markkontakt Korta av hävstänger i frampendling (spetsigt knä) Knästräckarmuskulatur Delmetod Lära in nya rörelsemönster Uppvärmning och aktiv rörlighet För hållning Ytterlägesstyrka Snabbstyrka för olika delar av löphjulet Fungerar bra för nybörjare Skolning till löpning Helhetsmetod Utföra nya rörelsemönster i hög fart Bör alltid tränas i över 85% av max fart Stegra fart tills det att tekniken havereras Upprepningsmetod

11 Spara kraft till att fåmånga repetitioner med hög kvalitet Problemlösning Öka stegfrekvens Växla mellan avspänning och anspänning Ingen överföring till löpsnabbhet För dem som behöver snabba fötter Bra som uppvärmning För barn och ungdom Grenspecifik snabbhet Förbereda med rörlighet och styrka Tränas grennära Teknik i hög fart Utveckla kraft påkort tid Överföra styrkeökningar Kräver mycket av nervsystemet

12 Tidskrävande Träna när ni är utvilade Varierande banor och mönster som främjar det grenspecifika utövandet Styrketräning Vilken styrketräning bör tränas för att nå utveckling av den totala fysiska förmågan:

13 Funktionell styrketräning, det utvecklar samarbetet emellan och inom muskelgrupperna Träning med fria vikter (funktionell) ger en fullständig träning idrottsträning Teknikträning då friviktsträning fodrar kvalificerad inlärning När man tränar med fria vikter är det inte bara den tränande muskeln/gruppen som tränas, även den motsatta muskelgrupp en och alla stabiliserande muskler kopplas in i rörelsen Undvika strukturell träning som syftar till att skapa muskeltillväxt och tar liten hänsyn till samspel emellan muskelgrupper (maskiner) Stor del av alla skador inom fitnessträning orsakas av maskinträning Varför styrketräning? 1. Skadeförebyggande 2. Bli rörligare 3. Öka koordinationen 4. Öka balansen 5. Bli starkare 6. Bli snabbare 7. Bli explosivare Myter barn och styrketräning :

14 Gammal policy gällande styrketräning för barn och ungdom tagen av RF 1982: Styrketräning en träningsform som kan vara skadlig för barn Är det farligt? I en studie som var specifikt fokuserad på att undersöka eventuella faror med styrketräning hos barn, undersökte man eventuella skador på skelett och muskler samt möjlig påverkan på hjärtkärlsystemets funktion, mognad, tillväxt, rörlighet och motorisk funktion. Resultaten visade att styrketräning inte hade några negativa effekter på någon av de undersökta parametrarna och att skaderisken i samband med styrketräningen är obefintlig. I en omfattande sammanställning av flera studier jämförs skaderisken hos unga idrottare i olika idrotter. Det är för ett barn mer än 1500 ggr farligare att spela fotboll än att styrketräna! Några frågeställningar publicerad i tidningen Svensk idrottsforskning nr 1, 2007: Blir man starkare av styrketräning? En Meta-Analysstudie som omfattade totalt 28 studier om styrketräning av barn visar att det är ställt utom allt tvivel att barn blir starkare av styrketräning. Hur mycket starkare blir barn av styrketräning? Majoriteten av studierna visar att styrkeökningar hos barn till följd av styrketräning ligger på mellan %. Med tanke på att studierna varar någon eller några månader, kan man säga att det är en betydande ökning. En generell slutsats är att barnen i relativa termer (procentuell ökning av styrka) är minst lika träningsbara som vuxna. Varför skall barn styrketräna? Tillräcklig styrka är en förutsättning för att ett barn ska kunna lära sig rätt rörelseteknik. Det är viktigt att ett barn redan från början lär sig rätt teknik då korrigering av ett felaktigt rörelsemönster är mycket arbetskrävande och långt ifrån alltid möjlig. Andra viktiga aspekter av styrketräning är dess skadeförebyggande effekt och påverkan på uppbyggnad av skelett. I en omfattande sammanställning av flera studier jämförs skaderisken hos unga idrottare i olika idrottsgrenar och typer av träning. Resultaten visar att skaderisken vid styrketräning var 0,0035 skador på 100 mantimmar träning. Detta kan jämföras med skaderisken vid fotbollsträning (6,20 skador/100 mantimmar träning). Det är alltså för ett barn mer än 1500 ggr farligare att spela fotboll än att styrketräna!

15 Barn och styrketräning Endast träning med din egen kroppsvikt. Detta är förenklat, det finns en grund i faktiska argument och i vissa sammanhang är de direkt negativa. Här står vi inför några av de rådande myterna om barn och styrketräning. Med barn avses barn och ungdomar i åldern 8-15 år. Målsättningen med styrketräningen för barn Förbättra koordination Inlärning av lyftteknik Rörelselära Grundrörelser som bör finnas med i alla kompletta styrketräningsprogram 1. Gå/springa 2. Rotera 3. Dra 4. Böja 5. Utfall 6. Benböj 7. Trycka/pressa Stadieindelning av barn och ungdomsträning(styrketräning)

16 Avgörande för den fysiska prestationen inom bollsporter Snabbhet/Kvickhet (reaktion, start, acceleration) Styrka (snabbkraft, utväxling) Koordination (smidighet, orienteringsförmåga, rytm och balans) Uthållighet (specifik för din idrott) Rörlighet (ledrörlighet och muskelrörlighet) Specifikt för basketboll Förflyttning samtidigt som man studsar en boll Låg tyngdpunkt med snabbförflyttning Maximala hopp på ett och två ben Hoppkoordination i samband med skott, block och returtagning Acceleration på korta sträckor med och utan boll Förflyttning I hög fart bakåt som framåt Statiskt styrka för att hålla emot yttre krafter

17 Hoppskott I en skott rörelse så används hela kroppen Skott rörelsen börjar med att man sätter i foten innan man hoppar med stödjefoten eller med båda fötterna ifrån marken Armarna hjälper kroppen att komma högt upp ifrån golvet samt styra och hålla kroppens balans Elastisk energi går genom kroppen upp till högsta punkt som är händerna runt bollen(genom muskelslingor) Koordination, spänst och utväxling Centrala delar i kroppen under ett hoppskott utgörs av vad- & lårmuskler samt bålen

18 Muskelslingor/Fascia

19 Fascia defineras numera som mjuk bindväv i kroppen, det vill säga alla senor, aponeuroser, djupa och ytliga lager av bindväv. Fascian kan ses som ett enda heltäckande och sammanlänkat bindvävsorgan med fickor för muskler och organ, som länkar samman vårt skelett i en tensegritetsmodell Vad kan då vara faschiell träning? Hopp/studs, skutt och löpning med inslag av kortare sprint. Kettlebells är ideala för fasciell träning liksom träning som baseboll, olika kampsporter och dans. Alla sporter som innehåller moment där vi förlänger kroppen innan vi belastar den som tex vid tillslaget av en baseboll eller en kettlebells sving utmanar vår fashias spiralfjädersfunktion. Att träna på att gå barfota så ljudlöst som möjligt alternativt att hoppa hopprep så ljudlöst som möjligt skulle kunna vara bra fachiell träning. Yoga innebär ofta stretching av hela myofasciella muskelslingor istället för fokus på enbart en muskel och kan vara klokt för den med förkortad och därmed mindre elastisk fascia.

2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen?

2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen? Vad är mjölksyra? Mjölksyra uppstår när kroppens muskler, vid hård ansträngning, inte får tillräckligt med syre. I normala fall hämtar musklerna energi från kolhydrater och fett med hjälp av syre. Vad

Läs mer

Explosiv Fotbollsträning

Explosiv Fotbollsträning Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING BARN & UNGDOMARS UTVECKLING Distriktsläger Vemdalen 2007 När ni ser mig = Bikupa Barn och ungdomars fysiska utveckling Delas ofta in i biologiska faser knutna till åldrar Som vi vet utvecklas alla människor

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag

Läs mer

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning. Gå/Springa Krypa / Rulla I sidled Innanför - Utanför Tidsmedveten Atleten Koordination Rumsuppfattning Snabbhet Snurra Återhämtningsträning Uthållighet Rörlighet Styrka Rytm Snurra Koordination Snabbhet

Läs mer

Tränarutbildning i förening

Tränarutbildning i förening Tränarutbildning i förening Svenska Fotbollsakademin 2010 Information om tränarutbildningarna i Svenska Fotbollsakademins utbildningsprogram Tränarutbildning - Fotbollsträning Barn- och ungdomsträning

Läs mer

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Åldersanpassad träning

Åldersanpassad träning Kronologisk och biologisk ålder. Olika fysiska förutsättningar - muskelfibrer vi föds med Viktigt att ta vara på barns och ungdomars åldersfaser och vad de erbjuder för att lägga grunden för framtida hälsa

Läs mer

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.

Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara. HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala

Läs mer

Explosiv styrka och snabbstyrka

Explosiv styrka och snabbstyrka Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft

Läs mer

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna

Det är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45

Läs mer

Välkomna till mitt. Allsidigt tränad hanterar fler situationer. Sportsbasics.com. All Träning Är Preparering För Tävling (och livet)

Välkomna till mitt. Allsidigt tränad hanterar fler situationer. Sportsbasics.com. All Träning Är Preparering För Tävling (och livet) Allsidigt tränad hanterar fler situationer Randers 11 juni All Träning Är Preparering För Tävling (och livet) Det spelar ingen roll hur duktig du är om du är skadad... Välkomna till mitt Träning - Föreläsning

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

Effektiv träning. Åldersanpassad Fysisk Träning. Prepubertalt-Pubertalt

Effektiv träning. Åldersanpassad Fysisk Träning. Prepubertalt-Pubertalt Effektiv träning Åldersanpassad Fysisk Träning Prepubertalt-Pubertalt Syfte med utbildningen Förståelse för effektiv rörelse Förståelse för det motoriska systemet Förståelse för adaption Belysa syftet

Läs mer

oscar@elitesportsperformance.se Superkompensation SUPERKOMPENSATION innebär att träning medför nedbrytning och att vila medför uppbyggnad med en extra påbyggnad av kapacitet (Överkompensation) jämfört

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck

Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Pubertalt Praktikpass Skapat av: Cai Bäck Träna för att träna 13-16år (Idrottsspecifika färdigheter, fysträning i fokus) UPPVÄRMNING 30 min Syfte: Höja musklernas temperatur, överladda fosfokreatin förrådet

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år

Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år Dagligen läser man om att unga idrottare drabbas av skador. De flesta av skadorna är överbelastningsskador. Men även felbelastningsskador och

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak

Läs mer

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck

Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Skillnader mellan hängande markdrag frivändningar ryck Efter 40 års tränande med dels på mig själv och alla jag tränat de senaste 30 åren är det dags att göra en analys av dessa tre övningar. Alla övningarna

Läs mer

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching SNABBHETSTRÄNING Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching VAD ÄR SNABBHET? Muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring.

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Blågula vägen. Styrka/rörlighet för barn och ungdom

Blågula vägen. Styrka/rörlighet för barn och ungdom Blågula vägen Styrka/rörlighet för barn och ungdom Blågula vägen Informationsguide Skapa trygghet och inspiration för ledare Riktlinjer för träning med barn och ungdomar Rätt träning vid rätt ålder

Läs mer

Uppgift nr 1 Uppgift nr2

Uppgift nr 1 Uppgift nr2 !! Dag 1 Uppgift nr 1 Din första uppgift år att gå runt hela gymmet för att du ska få lära känna din arbetsplats, och få ett inblick på hur många träningssalar/träningsrum och hur mycket träningsredskap

Läs mer

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på

Läs mer

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.

Läs mer

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man

Läs mer

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR?

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR? Mattias Möller Leg fysioterapeut Astrid Lindgrens Barnsjukhus Djurgårdens IF junior Pojklandslag SvFF Mia Tegmark Leg fysioterapeut Idrottskliniken Rehab Astrid

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 6 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel - Mottagning bröst och lår F13,

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Ur Friidrott idrotten för livet, IFK Lidingö friidrötts beskrivning av tra nings- öch ta vlingsverksamheten i ölika a ldrar

Ur Friidrott idrotten för livet, IFK Lidingö friidrötts beskrivning av tra nings- öch ta vlingsverksamheten i ölika a ldrar Ur Friidrott idrotten för livet, IFK Lidingö friidrötts beskrivning av tra nings- öch ta vlingsverksamheten i ölika a ldrar Ö vergripande inriktningsma l fö r barnverksamheten, 7-12 a r: La ra barnen att

Läs mer

Ur Friidrott idrotten för livet, IFK Lidingö friidrötts beskrivning av tra nings- öch ta vlingsverksamheten i ölika a ldrar. FN:s barnkonvention

Ur Friidrott idrotten för livet, IFK Lidingö friidrötts beskrivning av tra nings- öch ta vlingsverksamheten i ölika a ldrar. FN:s barnkonvention Ur Friidrott idrotten för livet, IFK Lidingö friidrötts beskrivning av tra nings- öch ta vlingsverksamheten i ölika a ldrar Övergripande inriktningsmål för tonårsverksamheten, 13-19 år: Varje aktiv får

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Träningsprogram 1 (ca 45 min)

Träningsprogram 1 (ca 45 min) Träningsprogram 1 (ca 45 min) Löpning Intervall, ca 30 min - Jogga i 10 minuter - Intervaller 10 st. Spring 80% av maxfart i 40 sekunder. Vila 30 sekunder. Spring 80% igen - Avsluta med 5 minuters jogging.

Läs mer

Välkommen till KFUM Central Basket 1 av 3

Välkommen till KFUM Central Basket 1 av 3 Välkommen till KFUM Central Basket! Ni är hjärtligt välkomna till oss och säsongen 2015-16! Vi vill erbjuda er en stabil och intressant verksamhet med fokus på att utvecklas både på och utanför basketplanen.

Läs mer

Passbeskrivning. Jympa och annan gruppträning

Passbeskrivning. Jympa och annan gruppträning Passbeskrivning Jympa och annan gruppträning Jympa Soft Rörelsevalet är lätt att hänga på. Passet genomsyras av en hållningsbefrämjande medvetenhet som ger en säker och effektiv träning. Att bibehålla

Läs mer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Stretching. Nedvarvning. Stretching Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

ÖVNINGARNA I STJÄRNJAKTEN 2016

ÖVNINGARNA I STJÄRNJAKTEN 2016 ÖVNINGARNA I STJÄRNJAKTEN 2016 Stjärnjakten består av övningar som är åldersanpassade för prepubertala barn, är allsidiga och med en lekfull inriktning. arnen får träna på grundläggande fysiska färdigheter,

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Gjord av Total tid Mr Spelarlyftet Spelare: 0 minuter Målvakter 105 minuter Datum 2012-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgrupper Titel Mv - Skott, Utkast F12, P12 Mv -

Läs mer

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2015/2016

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2015/2016 Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2015/2016 Work hard, Be nice. And have fun! En träning skall alltid innehålla dessa komponenter: Uppvärmning 15 min Fysprogram 30 min Tennis x min Återhämtning

Läs mer

Träningsprogram (T) - :: Secrets to Soccer ::

Träningsprogram (T) - :: Secrets to Soccer :: Sida 1 av 6 Träningsprogram Gjord av Total tid GFF Spelarlyftet Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter Datum 2009-03-01 Tid 09:00 Plats Lag/träningsgruper Heden/Kviberg F14, P14 Öppna kommentarer Talangträning

Läs mer

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Kondition och styrka för Skå IK Handboll Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Åk 7 Fotboll Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Åk 7 Fotboll Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysisk utveckling och prestation Åk 7 Fotboll 2016-10-03 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hur fungerar min kropp? Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år

Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna Hej! För att underhålla och bibehålla formen du kämpat dig till under vintern och våren gäller det att hålla igång även under sommaren. Vad som är bra är att det räcker med 3 pass i veckan för att just

Läs mer

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015 Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015 Work hard, Be nice. And have fun! En träning skall alltid innehålla dessa komponenter: Uppvärmning 15 min Fysprogram 30 min Tennis x min Återhämtning

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer

Träningsprogram (T) - Secrets to Soccer Sida 1 av 6 Träningsprogram Gjord av Total tid GFF Spelarlyftet Spelare: 95 minuter Målvakter 95 minuter Datum 2010-06-01 Tid 00:00 Plats Lag/träningsgruper Anfallsspel - Avslut: Friläge F13, P13 Öppna

Läs mer

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori BARMARKSTRÄNING Övningar & teori Träningsprogram USLK Träningen som vi gör under sommar och höst gör vi för att bli bättre skidåkare och för att klara de stora krafterna som vi utsätts för i skidbacken.

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Här hittar du exempel på lämpliga övningar vid knäartros. Välj den övning eller de övningar som du tycker bäst om och gör dem till en daglig

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1 HT 2014 ÅK1 Samarbetslekar. Friluftsliv, orientering, slagbollspel, skogslek, frisbee Orientering: Titta på en massa olika kartor V. 38 Friidrott (stafett). * utomhus * V. 39 Friidrott (löpning). * utomhus

Läs mer

Träningssplan: vecka 7-12

Träningssplan: vecka 7-12 Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på

Läs mer

Utmana din balans. Testa din balans

Utmana din balans. Testa din balans 1 Utmana din balans Testa din balans 1. Stå upp utan stöd. Ha fötterna ihop. Hur länge klarar du att stå så utan att flytta fötterna? Det är bra om du klarar att stå mer än 30 sekunder. 2. För lätt? Gör

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Anatomi, hälsa och livsstil

Anatomi, hälsa och livsstil Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till

Läs mer

Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag.

Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag. Mål: Jag vill kunna springa 10 km inom 6 månader och tona kroppen och känna mig starkare i ryggen, benen och armarna. Ena fotleden är lite svag. Tid att lägga ner: Max 1 timme per dag Om programmet: Jag

Läs mer

Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok)

Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok) Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok) För att kunna lära sig en ny färdighet genomgår barnet 4 olika faser: 1. Förstå färdigheten. 2. Tillägna sig och förbättra

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola

Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola 26.9 2017 Fysisk aktivitet hjälper dig att! Enskilt eller i grupp Klara stress Koncentrera dig bättre Sover bättre Höjer din sociala kompetens Stärker

Läs mer

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1

AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT LEDBANDSSKADA I KNÄLEDEN (KORSBAND SAMT YTTRE OCH INRE SIDOLEDBAND) AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera

Läs mer

Passet är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.

Passet är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström. Gymmix Balansboll Att träna med en balansboll är roligt och utmanande. Bollen är ett instabilt underlag som gör att tankarna kan bara vara på ett ställe när du tränar, på bollen och den övningen du gör

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Kontakt Anders Lindsjö Träningsutveckling Styrka för Sport ett helhetskoncept från ungdom till elit

Kontakt Anders Lindsjö Träningsutveckling Styrka för Sport ett helhetskoncept från ungdom till elit Kontakt Anders Lindsjö Träningsutveckling 0739-47 60 48 Anders.lindsjo@punkt.se Styrka för Sport ett helhetskoncept från ungdom till elit Styrka för Sport Fysisk Analys av idrotten Snabbhet Power Styrka

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk

Efter några tiondelar är effekten lika hög i en koncentrisk rörelse som en excentriskkoncentrisk Excentrisk-koncentrisk aktivering Under de första hundradelarna av en sekund av en rörelse är det möjligt att dubblera kraften med hjälp av stretch shortening - cykeln jämfört med om enbart en koncentrisk

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax 1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial

Läs mer

Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power.

Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power. Malmö IdrottsAkademi Ett exempel på ett modernt grenanpassat träningsupplägg för utveckling av maxstyrka och power. Sammanställningen visar på ett framgångsrikt samarbete mellan MIA: fystränare Kenneth

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer