CYKELBESIKTNING 2010 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga NTF Västerbotten / Umeå turistbyrå / Öppen gemenskap

Transkript

1 CYKELBESIKTNING 2010 Hållbart resande i Umeåregionen / VIVA arbete unga NTF Västerbotten / Umeå turistbyrå / Öppen gemenskap

2 Sammanfattning Projektet Hållbart resande i Umeåregionen arbetar för att resorna i Umeåregionen ska bli mer hållbara. Det är delvis EU-finansierat och ett samarbete mellan Umeåregionen, Region Västerbotten, Västerbottens Läns Landsting och Trafikverket med Umeå kommun som huvudägare. Cykelbesiktningen är en aktivitet i samarbete mellan Hållbart resande i Umeåregionen och VIVA Arbete Unga. Mellan 14 juni och 13 augusti erbjöds Umeås cyklister gratis besiktning och service. Cyklar från olika företag fanns även till uthyrning för kostnaden 50 kr/dygn. Detta ägde rum på Renmarkstorget i centrala Umeå för att tillgängligheten skulle vara stor och det var VIVA Arbete Ungas ferieungdomar som utförde arbetet. Den inledande dagen av aktiviteten fick ungdomarna en utbildning av Hållbart resande i Umeåregionen och NTF Västerbotten. Under utbildningen fick de lära sig mer om projektet, trafikregler, trafiksäkerhet, cykelbesiktning och service. Syftet med denna aktivitet var att uppmuntra Umeås cyklister att cykla mer istället för att ta bilen eftersom hälften av alla bilresor i Umeå är under 5 kilometer långa. Dessutom sker många cykelolyckor på grund av att cykeln är dåligt utrustad. Cyklisterna som stannade på besiktningsstationen fick en genomgång av cykeln och blev därefter upplysta om vad som enligt lag fattades på cykeln. Aktiviteten fungerade även som upplysning och spridning av projektets budskap. De rekryteringssätt som användes för att locka cyklister till aktiviteten var: flygblad på turistbyrån och hotell samt till förbipasserande, affischering på anslagstavlor, Hållbart resande i Umeåregionens hemsida Umeå turistbyrås hemsida och information från cykelbesiktare i centrum. Det rekryteringssätt som fungerade bäst och som fick flest cyklister att besöka cykelbesiktningen var direktkontakten som cykelbesiktarna hade med cyklister i centrala Umeå. Den gröna besiktningsstationen blev även uppmärksammad och lockade flera besökare. Aktiviteten fick mycket bra genomslag och god respons. Sammanlagt besiktades över 1000 cyklar under 9 veckor. De som fick sina cyklar besiktade och servade var väldigt nöjda och flera av dem kom tillbaka till besiktningsstationen upprepade gånger. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 MÅLGRUPP... 4 TIDSPLAN... 5 INFORMATIONSMATERIAL... 5 GENOMFÖRANDE... 5 Summering rekryteringssätt... 6 ERBJUDANDE... 6 RESULTAT... 7 Fördelar och nackdelar med cykelbesiktningen BILAGOR: BILAGA 1 INFORMATIONSBLAD BILAGA 2 CYKELBESIKTNINGSPROTOKOLL 3

4 Bakgrund I Umeå tätort är framkomlighet- och luftmiljösituationen otillfredsställande och ett åtgärdsprogram har tagits fram av kommunen i samverkan med ett flertal statliga myndigheter för att förbättra luftkvaliteten. Hållbart resande i Umeåregionen är en del av åtgärdsprogrammet och verkar för att öka människors engagemang och kunskap kring hållbart resande samt att påverka dem att handla därefter. Hållbart resande i Umeåregionens verksamhet startade i september 2008 och pågår till och med maj Projektet arbetar med att hitta och testa metoder för att påverka resandet i Umeåregionen i hållbar riktning, exempelvis genom kampanjer och aktiviteter som får medborgarna att testa ett hållbart färdmedel. Projektet finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Umeåregionens kommuner, Västerbottens Läns Landsting, Region Västerbotten och Trafikverket. Umeå är en tätort där cykeln är ett bra alternativ till bilen eftersom hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer. Beräkningar från stadsbyggnadskontoret visar att det tar ungefär lika lång tid att ta sig fram på korta sträckor med buss, bil och cykel. Därmed skulle många kunna byta ut bilen mot cykeln utan att påverkas av någon större tidsskillnad. Resevaneundersökningen från 2006 visar att 22 % av alla resor i Umeå sker med cykel. Med tanke på att det är så pass många som cyklar i Umeå är det viktigt med trafiksäkerheten. Undersökningar har pekat på att många olyckor sker på grund av en dåligt utrustad cykel och detta hade kunnat undvikas om fler tog hand om sin cykel. Hållbart resande i Umeåregionen startade aktiviteten med cykelbesiktning i Umeå för att uppmuntra cyklister att cykla mer och cykla säkert. Aktivitetens mål var även att sprida budskapet om hållbart resande och stimulera bilister till att mer frekvent använda cykeln som färdmedel under sommaren för att därefter fortsätta att cykla. Aktiviteten pågick mellan 14 juni till 13 augusti år Syfte De övergripande målen för aktiviteten var att underlätta för och inspirera Umeås cyklister att cykla mer genom att erbjuda gratis service men även att sända ett budskap till bilister att cykla istället för att åka bil. Ett annat ändamål var att se till att cyklisterna cyklar säkert genom att upplysa dem om vad en cykel ska vara utrustad med enligt lag. Cykelbesiktarna gjorde en genomgång av cykeln och informerade om projektet Hållbart resande i Umeåregionen för att sprida budskapet om hållbara resealternativ. Målgrupp De två målgrupperna består av cyklister och bilister, framförallt de bilister som har börjat fundera på att byta till ett mer hållbart sätt att resa. 4

5 Tidsplan 2010: Januari Planering (aktivitetsplanen reviderad och fastställd) Mars Bokning av plats på Renmarkstorget. Ansökan skickas in till Polisen i Västerbottens län och godkänns sedan av Gator och Parker, Umeå kommun. April Bokning av utbildning med NTF Västerbotten. April-maj Framställning av informationsmaterial. Inköp av material till cykelservicen och besiktningsstationen. Beställning av kläder till ferieungdomarna. Juni Hemsida, presentation, schema. Pressmeddelande skickas ut till media. 14 juni Utbildning för ferieungdomarna med Hållbart resande i Umeåregionen och NTF Västerbotten. 14 juni 13 augusti - Cykelbesiktningen Februari-mars 2011 Utvärdering av enkäterna sker i en slutrapport Informationsmaterial Till aktiviteten togs följande informationsmaterial fram: - Flygblad - Skylt - Affisch - Enkäter - Powerpoint presentationer till möte - Schema till ferieungdomarna - Information på hemsidan - Pärm till ungdomarna med information om: - Projektet - Handledning arbetsuppgifter - Cykelhandlare med karta Genomförande Cykelbesiktningen ägde rum på Renmarkstorget mellan den 14 juni och 13 augusti under veckodagarna kl Inför periodens start skickades ett pressmeddelande ut av VIVA Arbete Unga och Hållbart resande i Umeåregionen. Under perioden har marknadsföring skett i form av utomhusreklam, artiklar på hemsidan artikel i dagstidningen Västerbottens-Kuriren samt ett radio- och TV4-inslag. Kommunens feriearbetare började med att delta i en utbildning av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF). Denna utbildning innehöll bland annat trafikregler för cyklister, hur en säker cykel ser ut, cykelhjälm, vinterkörning samt enklare service av cyklar. Ungdomarnas arbetsuppgifter var att besikta och serva cyklar, hyra ut cyklar samt genomföra intervjuer med personer som besökte cykelstationen på Renmarkstorget. 5

6 De utförde marknadsföring av besiktningen genom att dela ut informationsblad till förbipasserande, hotell och turistinformationen (se bilaga 1). Informationsbladen användes även till att fästa på cyklar som stod parkerade i centrum. Cykelbesiktarna satte upp affischer på anslagstavlor i centrala Umeå regelbundet under hela sommaren. Pressmeddelandet om cykelbesiktningen resulterade i en artikel i Västerbottens-Kuriren, vilket ökade kännedomen om aktiviteten. Den fick även uppmärksamhet i ett inslag på TV4 lokalt och en samisk radiokanal. Information lades ut på hemsidan men det blev inte så uppmärksammat. Summering rekryteringssätt Förutom pressmeddelanden och informationsblad valdes en central plats i Umeå för att få invånarnas uppmärksamhet. Det gröna temat på stationen var genomgående och cykelbesiktarna utmärkte sig med sina gröna kläder. Detta lockade många förbipasserande som blev nyfikna på aktiviteten. Av de som svarade på enkäten som de fick på cykelbesiktningen var det flest som hade uppmärksammat aktiviteten när de passerade på Renmarkstorget. Flera hade även blivit informerade av ungdomarna. Dessutom var det en hel del som kände till cykelbesiktningen sedan förra året. De hade varit nöjda med servicen och återvände därför detta år. Tabellen nedan summerar de rekryteringssätt som använts för att locka cyklister till besiktningsstationen. Kännedom om aktivitet Antal Procent 1 Hotell (informationsblad) 0 0,0 % 2 Turistinformationen (informationsblad) 4 2,7 % 3 Anslagstavla 2 1,4 % 4 Blev informerad av cykelbesiktare på stan 47 32,2 % 5 Kände till cykelbesiktningen från förra året 27 18,5 % 6 Hemsidan 3 2,1 % 7 Hade inte hört talas om cykelbesiktningen - passerade och gick dit 57 39,0 % 8 Annat, vänligen specificera 14 9,6 % På annat svarade de flesta att de hade blivit tipsade av någon men det var även några som svarade att de hade sett artikeln i Västerbottens-Kuriren. Erbjudande Erbjudandet som förbipasserande cyklister fick på besiktningsstationen var en gratis cykelbesiktning och enklare service. Besiktning innebär att cykelbesiktarna berättar för cyklisterna vad en cykel måste ha enligt lag och vad de kan få i böter om de saknar detta på sin cykel. Enligt lag måste en cykel ha broms och ringklocka. I mörker måste en cykel ha reflexer bak, fram och i minst ett av hjulen samt lyse bak och fram (se bilaga 2). Enklare service av cykeln innebär smörjning av kedja, höjning/sänkning av sadel/styre, hjälp med att skruva fast till exempel ringklocka och lagning av punktering. 6

7 Resultat Sammanlagt var det över 1000 personer som fick sin cykel besiktad. Det var ungefär en tiondel som valde att svara på enkäten trots att det fanns en tävling med utlottning av cykelorienteringskartan Skoj på hoj. Eftersom det oftast var flera besökare samtidigt på cykelbesiktningsstationen var det svårt att registrera alla så därför har ett snitt räknats ut. Av dem som besökte besiktningen var 28 procent män och 72 procent kvinnor. Under tiden som cyklarna besiktades fick ägaren till cykeln information om säker cykel, hjälm, cykelhandlare och bötesbelopp. Ungdomarna gav de som ville service av cykeln och om det fanns något fel som de inte kunde rätta till rekommenderade de cyklisterna att gå till en cykelreparatör. I cykelbesiktningspärmen fanns en karta över cykelreparatörer i Umeå och Öppen gemenskap hade lämnat visitkort på cykelbesiktningsstationen som ungdomarna kunde dela ut. Cykelbesiktarna berättade även om projektet och cykelorienteringen Skoj på hoj. På besiktningsstationen fanns tidningar från Camino, Umeå turistbyrå, Västerbottens museum samt foldrar med cykelinformation som besökarna fick ta med sig hem. Besiktningens ungdomar arbetade tre veckor var så besiktningen bestod av tre grupper med fyra eller tre ungdomar i varje grupp. Bilder från besiktningsstationen. Foto: Ida Lundström 7

8 Alternativ Procent Värden 1 <15 2,0 % ,3 % ,7 % ,3 % ,0 % ,0 % 33 7 >65 28,7 % 43 Totalt 150 Spridningen på besökarnas åldrar finns angiven i grafen ovan. Majoriteten var äldre än 65 år, men det var även många i åldrarna som fick sina cyklar servade. På frågan om hjälmanvändning var det 35,6 procent som inte använde hjälm. 22,8 procent svarade att de använde hjälm regelbundet och 41,6 procent angav att de använde hjälm ibland. De som inte använde hjälm fick en följdfråga om vad som skulle få dem att börja använda hjälm. Många svarade att de skulle börja använda hjälm om det blev lag på det och alla andra hade en. Flera svarade även att en allvarlig olycka eller en obehaglig trafiksituation skulle få dem att använda hjälm. Det fanns också en stor efterfrågan på snyggare och bekvämare hjälmar. 8

9 På frågan om hur ofta de servar sin cykel svarade 33,3 procent 1 gång per år (se graf nedan). Det var dock flera som svarade sällan. Jämfört med tidigare år var det däremot fler som svarade mer än två gånger per år och två gånger per år. På annat svarade cyklisterna att de servar sin cykel när de upptäcker något problem, när det är gratis på stan eller när någonting går sönder. Alternativ Procent Värden 1 Mer än 2 gånger/år 8,3 % gånger/år 14,6 % gång/år 33,3 % 48 4 Vartannat år 10,4 % 15 5 Sällan 22,2 % 32 6 Aldrig 8,3 % 12 7 Annat, vänligen specificera 2,8 % 4 Totalt 144 9

10 De som svarat att de aldrig servade sin cykel fick en följdfråga. Den vanligaste anledningen till att inte serva sin cykel var lathet (se graf på nedan). Flera tyckte även att det var svårt och visste inte hur de skulle serva cykeln och att det kostar för mycket. Alternativ Procent Värden 1 Det behövs inte 3,4 % 1 2 Tidsbrist 10,3 % 3 3 Lathet 34,5 % 10 4 Vet inte hur man gör/svårt 31,0 % 9 5 Har aldrig tänkt på det 10,3 % 3 6 Kostar för mycket 20,7 % 6 7 Vet inte 10,3 % 3 8 Annat, vänligen specificera 0,0 % 0 Totalt 29 När cykeln gick sönder var det en jämn spridning mellan svaren jag gör det själv, någon jag känner och cykelreparatören (se graf nedan). Majoriteten, 93,1 procent, visste var de kunde lämna in sin cykel om den gick sönder. Alternativ Procent Värden 1 Jag gör det själv 35,4 % 51 2 Någon jag känner 38,9 % 56 3 Cykelreparatören 41,7 % 60 4 Annat, vänligen specificera 0,7 % 1 Totalt

11 Majoriteten av cyklisterna, 43,2 procent, svarade att de cyklar året runt (se graf nedan). 26,7 procent svarade att de ställde undan cykeln för vintern i oktober och 21,2 procent svarade november. Enbart 22,7 procent av cyklisterna svarade att de använder dubbdäck på vintern. Alternativ Procent Värden 1 Augusti 0,7 % 1 2 September 5,5 % 8 3 Oktober 26,7 % 39 4 November 21,2 % 31 5 December 2,7 % 4 6 Efter nyår 0,0 % 0 7 Aldrig 43,2 % 63 Totalt 146 Cyklisterna fick även frågan om de kommer att cykla mer framöver tack vare cykelbesiktningen och servicen de fått. Hela 48,3 procent svarade att de skulle cykla mer efter besöket på besiktningsstationen. Alternativ Procent Värden 1 Ja 48,3 % 70 2 Nej 51,7 % 75 Totalt

12 Ett uppdrag som cykelbesiktarna hade, förutom att besikta och serva cyklar, var att sprida information om projektet Hållbart resande i Umeåregionen. Därför fanns frågan om projektets kännedom med i enkäten. 52,1 procent av besökarna kände till projektet sedan tidigare. De som svarade att de kände till Hållbart resande i Umeåregionen fick följdfrågan vad de kände till om projektet. Många svarade att de kände till cykelbesiktningen. Andra svarade de kampanjer som genomförts för att få fler att cykla, till exempel Pedal for medal, What s your löjligaste bilresa, världsrekordförsöket och frukostutdelningarna. Några hade hört talas om testresenärer på bussen och arbetet på skolorna för att få fler föräldrar att gå med sina barn. Svaren var genomgående positiva och vissa hade koll på syftet med projektet, att få fler att resa mer hållbart för en renare luft i stan genom att minska bilkörning procent av cyklisterna ansåg att de hade fått mer information om projektet efter besöket på besiktningsstationen. Slutligen fick cyklisterna besvara frågan om de var nöjda med besiktningen och servicen som de fått av cykelbesiktarna. En stor majoritet, 82,7 procent, svarade att de svar mycket nöjda. Det visade sig att ingen var missnöjd eller mycket missnöjd, vilket var ett riktigt bra resultat. Man får dock ta hänsyn till bortfallet eftersom inte alla besvarade enkäten. Alternativ Procent Värden 1 Mycket missnöjd 0,0 % 0 2 Missnöjd 0,0 % 0 3 Varken eller 4,7 % 7 4 Nöjd 12,7 % 19 5 Mycket nöjd 82,7 % 124 Totalt

13 Fördelar och nackdelar med cykelbesiktningen Majoriteten av de cyklister som besökte cykelbesiktningen sommaren 2010 var mycket nöjda med servicen som de blev erbjudna. Årets ungdomar som skötte besiktningen och servicen var engagerade och tillmötesgående och gjorde allt för att ge sina besökare den bästa servicen. Flera besökare visade även detta år sin tacksamhet i form av dricks eller fika till ungdomarna och rekommenderade andra att lämna in sin cykel på Renmarkstorget. Nackdelar som upptäcktes var att det via omvägar kom in klagomål i efterhand angående besökare som blivit missnöjda på grund av att ungdomarna inte hade den kompetens som de hade hoppats på. En risk med gratis cykelbesiktning är just de klagomål som kan komma in efteråt i och med att det inte går att bevisa att felet uppstått på grund av något annat. Därför bör man vara extra tydlig med att ungdomarna fått en utbildning i enklare service och att inga garantier kan ges. Detta kommer att åtgärdas ytterligare till nästa års cykelbesiktning. 13

14 Rapporten är skriven av: Ida Lundström Hållbart resande i Umeåregionen ida.m.lundstrom@umea.se Telefon:

15 15 Bilaga 1

16 Bilaga 2 CHECKLISTA CYKEL STRÅLKASTARE (VITT ELLER GULT SKEN) BAKLYKTA (RÖTT SKEN) REFLEX FRAMÅT REFLEX BAKÅT SIDOREFLEX (ORANGEGUL ELLER VIT) BROMS (HAND- ELLER FOTBROMS) RINGKLOCKA 16

17 Fakta om cykelolyckor och cykelhjälm Varje år skadas minst cyklister i trafiken, omkring 100 varje dag (Umeå 2/dag). Mer än hälften av de cyklister som omkommer skulle ha överlevt om de använt hjälm. Tät trafik, stress, vårdslösa medtrafikanter, halka och lösgrus, är vanliga orsaker till cykelolyckor. En cykelhjälm har en livslängd på ungefär 10 år, om den inte utsatts för en kraftig stöt. UTRUSTNINGSKRAV Enligt lag måste en cykel alltid ha: Ringklocka Broms I mörker måste cykeln också ha: Strålkastare fram Baklykta Godkända reflexer på däcken BÖTESBELOPPEN * Köra mot rött ljus 600 kr * Använder inte cykelbana när sådan finns 300 kr * Paråkning på cykeln 300 kr * Ej använt belysning som finns på cykeln 500 kr * Lampor saknas på cykeln 500 kr * Reflex saknas 500 kr 17