Protokoll, Styrgruppen för arbetsmarknad

Transkript

1 , Tid: Fredag 21 april 2017, kl Plats: GR, Anders Personsgata 8, Göteborg Ledamöter Eva Carlsson (ordf.)(s) Partille Ingrid Inhammar (S) Ale Marianne Pleijel (M) Kungsbacka Charlotta Windeman (M) Kungälv Gunnar Lidén (M) Stenungsund Benny Halldin (S) Tjörn Inga-Lena Persson (MP) Härryda Ulrika Frick (MP) Mölndal Anders Olofsson (S) Öckerö Förhinder Anette Holgersson (V) Lerum, Peder Engdahl (v.ordf.) (M) Lilla Edet, Jonas Attenius, (S) Göteborg, Mats Mattsson (SD) Göteborg, Ann- Catrine Fogelgren (FP) Göteborg, Eva Lind Pernheim (AF) Sekreterare Linda Karlsson, GR Ulrica Furby, GR Övriga Monica Axhede, områdeschef, Äldreomsorgen, Västra Hisingen; Göteborgs stad Vivi Libietis, utredare, SKL Per Överberg, utredare, SKL Susanne Zander, Koordinator, Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) Fati Maroufi, bitr verksamhetsområdeschef, Arbetsförmedlingen 1. Sammanträdet öppnas Eva Carlsson, ordförande, hälsar ledamöterna välkomna och öppnar sammanträdet. 2. Val av justerare Mötet väljer Gunnar Lidén att, tillsammans med ordförande, justera protokollet.

2 3. Godkännande av förslag till dagordning Utsänt förslag till dagordning godkänns. 4. Göteborgs stads projekt med sex timmars arbetsdag vid Svartedalens äldreboende, bilaga Monika Axhede berättar om projektet som fått mycket uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med projektet var att se vilka effekter den förkortade arbetstiden skulle få och vilka förändringar, exempelvis vad gäller hälsa och livsmöjligheter som personalen skulle uppleva. Projektet pågick under 23 månader och omfattade alla undersköterskor på Svartedalens äldreboende. Personalen gavs under denna tid stor möjlighet att själva påverka sin arbetstid. Arbetstiden för dagpassen skulle hållas inom 5-7 timmar/dag medan nattpersonalen fick arbeta 8 timmar per pass. Eftersom arbetstiden var kortare behövdes ytterligare ett arbetspass införas och mer personal anställas. Före och efter projektet fick undersköterskorna göra en hälsoprofilsundersökning. Arbetstidsförändringarna gav väldigt snabbt resultat i form av att personalen kände sig piggare o gladare. En del började träna, fick tid att promenera till jobbet och umgås mer med sina barn. Även de boende upplevde positiva effekter genom att personalen var gladare och hade tid att anordna fler aktiviteter. Cheferna upplevde att det var enklare att få ihop scheman. Sjukfrånvaron var relativt låg på Svartedalens äldreboende redan före projektet, jämfört med resten av staden. Under projektets första år gick sjukfrånvaron ner medan den gick upp i övriga staden. Under projektets andra år gick sjukfrånvaron upp något men inte i samma takt som i jämförelseboendet. Efter projektets slut har personalen gått tillbaka till att arbeta enligt ordinarie arbetstid, vilket alla var införstådda med från början. Störst skillnad har det varit för de som arbetar natt, vilka också har upplevt återgången som jobbigast. Styrgruppen för en dialog kring vilka insatser som ger bäst resultat. Är det förkortad arbetstid, fler anställda eller något annat? Gerdas Gård lyfts som ett annat intressant exempel att titta vidare på. Eftersom det är ont om personal att rekryterar lyfter Monica att det hade vart intressant att se hur mycket arbetstiden hade kunnat förkortas utan att fler hade behövts anställas. Utvärderingsrapporten av projektet skicka ut tillsammans med protokollet. beslutar att

3 5. Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA), bilaga Susanne Zander berättar om arbetet inom delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA). Delegationen ska främja samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen samt utveckling av nya samverkansformer. Syftet är att bidra till minskad ungdomsarbetslöshet och effektivisering av nyanländas etablering i arbetslivet. Susanne ger en bild av hur arbetet gått hittills, med utgångspunkt i delegationens delbetänkande som lämnades till regeringen i februari I delbetänkandet konstaterades att det finns en strukturell grund lagd för samverkan men att flera utmaningar kvarstår. Resultatet av den samverkan som har inletts visar att prioriteringarna har blivit tydligare och att fler gemensamma mål och arbetsprocesser har inletts. Upplevelsen är att ungdomsarbetslösheten har minskat till följd av en bättre samverkan, även om det inte går att mäta att resultatet är en direkt följd av det ökade samarbetet. Ytterligare ett resultat är att det har blivit allt tydligare att kommunen som arbetsgivare behöver inkluderas i arbetet. Det är angeläget att flera verksamheter och särskilt HR-avdelningarna involveras i arbetet, vilket har skett i flera kommuner Det är viktigt att samverkan utformas så att den blir hållbar, annars är risken att det som byggts upp faller i samband med personalomsättning. Styrgruppen lyfter att samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen bör börja i ett tidigt skede. Samverkan kan exempelvis utökas genom att Arbetsförmedlingen bidrar med arbetsmarknadskunskap inom skolan. Delegation lyfter i sitt delbetänkande flera förbättringsförslag. Bland annat att möjliggöra för Arbetsförmedlingen att anvisa till kommunala insatser med bibehållet aktivitetsstöd och att avveckla det arbetsmarknadspolitiska programmet; jobbgarantin för unga (UGA). Förslaget om att avveckla jobbgarantin görs eftersom det bedöms finnas en risk att den leder till en inlåsningseffekt på grund av låg aktivitetsgrad. En hemställan angående jobbgarantin kommer att skickas till regeringen inom kort. Susanne berättar att det håller på att byggas upp ett gemensamt systemstöd för uppföljning. Genom systemet ska handläggare inom kommun och arbetsförmedlingen kunna se vad den arbetssökande gör och resultaten av aktiviteterna. Utan ett gemensamt uppföljningssystem är det svårt med samverkan. När det gäller det utökade uppdraget att arbeta med nyanlända kommer utgångspunkten vara arbetsmarknadens kompetensförsörjningsbehov samt att kartlägga de enskildas kompetenser. Dessa två delar behöver läggas samman. Målgruppen kan såväl vara nyanlända inom etableringen som tidigare nyanlända som lämnat etableringen. Det beror på hur behoven ser ut lokalt. Till skillnad mot hur det sett ut kring ungdomar så kommer inte de medel som fördelas till kommunerna fördelas helt jämnt mellan alla kommuner.

4 Eftersom mottagandet av nyanlända varit ojämnt fördelat över landets kommuner så kommer delegationen ta hänsyn till detta vid fördelningen. Maximalt kommer kronor kunna fördelas till en enskild kommun. beslutar att 6. Information från SKL, bilaga Per Överberg och Vivi Jacobson-Libietis, SKL berättar om vad som är aktuellt på nationell nivå inom arbetsmarknadsområdet. Extratjänster är en av de aktuella frågorna. Det har inte kommit i igång i den takt som förväntades. Kommunerna har bland annat lyft svårigheter med att arbetsområdena varit för snäva, att kompetenskraven på platserna varit för höga och att det varit svårt att få till en överenskommelse med de fackliga organisationerna. Nu har några förändringar i regelverket gjorts som innebär att fler personer kan delta, begränsningarna i arbetsuppgifter är borttagna och alla verksamheter inom kommuner och landsting kan erbjuda extratjänster. Det får dock ej vara en ekonomisk verksamhet, det vill säga verksamheten får inte vara vinstdrivande såsom ett café på ett sjukhus skulle kunna vara. Det finns även en öppning att extratjänster skulle kunna användas i andra verksamheter än i kommuner och landsting. Fati ger Arbetsförmedlingens bild av hur det går att få fram extratjänster i regionen. Det har varit mycket svårt och kommunerna behöver arbeta för att få fram fler platser. I GR och Halland finns i dagsläget endast 136 beslut om extratjänster. Fati säger att Arbetsförmedlingen gärna är med i förhandlingarna med facken. De ser även en möjlighet att börja med de deltagare som idag får försörjningsstöd, vilket skulle bidra till minskade kostnader för kommunerna. En annan möjlighet kan vara att Arbetsförmedlingen ordnar så personen först får starta med en praktik i kommunen under en viss tid för att därefter kunna bli anställd på en extratjänst. Per och Vivi berättar vidare om den pågående arbetsmarknadsutredningen som har ett brett uppdrag att titta på arbetsmarknadspolitiken i stort, dock ingår det inte i uppdraget att utreda Arbetsförmedlingens interna organisation. Uppdraget är att hitta sätt som gör arbetsmarknadspolitiken mer effektiv. Vivi beskriver hur arbetsmarknadspolitiken idag går ut på att matcha arbetssökande med lediga jobb. Problemet är att de som är arbetssökande idag inte matchar de lediga jobb som finns. Därför behövs en rörlighet som möjliggör för personer som redan är matchade mot ett jobb att gå vidare till andra lediga jobb. På så vis kan det skapas fler möjligheter för de arbetssökande som är svåra att matcha mot de lediga jobben. Arbetsmarknadsutredningen ska komma med ett delbetänkande den 31 oktober och slutbetänkande den 31 januari Styrgruppen för en dialog kring ett antal frågor som SKL skickat ut på förhand: Tycker ni att kommunernas insatser är snarlika eller rent av de samma som Arbetsförmedlingen erbjuder? Erbjuder ni insatser som Arbetsförmedlingen inte erbjuder alls? Vilka insatser?

5 Har kommunerna större förväntningar på den statliga arbetsmarknadspolitiken än vad Arbetsförmedlingen infriar? Vilka förväntningar? Hur tycker ni att samspelet och ansvarsfördelningen mellan kommuner och lokala arbetsförmedlingskontor bör se ut? På vilket sätt kan statens styrning av kommunerna och/eller Arbetsförmedlingen utvecklas för att en effektivare samverkan ska uppnås? Styrgruppen framför bland annat att Arbetsförmedlingen behöver få möjlighet att skapa flexibla och lokala lösningar. I flera kommuner upplevs samarbetet med Arbetsförmedlingen fungera bra. Det förekommer att ansvariga chefer upplever att kommunernas ansvar för arbetsmarknadsfrågorna blir allt större, vilket det finns olika åsikter kring huruvida det är önskvärt eller inte. Det viktiga anses vara att individen är får vara i fokus för samverkan. Det förs också en diskussion kring att arbetsmarknaden är regional, i många kommuner pendlar invånarna till arbete utanför kommunen. Frågan är då om det är det lokala näringslivet, den lokala AME-enheten och den lokala Arbetsförmedlingen som är de viktiga parterna eller om perspektivet behöver breddas till regionen. En annan fråga som lyfts är det delade ansvaret för de enskildas försörjning vilket lätt resulterar i svårigheter med ansvarsfördelningen. beslutar att 7. SKLs agenda för integration och nyanländas etablering samt väntetider inom nyanländas etablering Linda Karlsson berättar kort om SKLs agenda för integration. Den antogs av styrelsen den 10 mars. Den är antagen över blockgränserna och lyfter 65 åtgärder som krävs för att kommuner, landsting och regioner ska kunna göra ett bra jobb med nyanländas etablering. Agendan har vart uppe i olika grupperingar för tjänstepersoner på GR och det har då konstaterats att kommunrepresentanterna känner igen sig i de förlag som lyfts. Det som nätverken har saknat är förslag för att åtgärda de långa ledtiderna för individbaserade ersättningar. Den frågan var uppe i styrgruppen förra gången och det beslutades då att GR skulle arbeta vidare med frågan. Sedan dess har Göteborgs stad påbörjat ett arbete med att följa ett antal ärenden för att se var processen stannas upp. GR avvaktar resultatet av den uppföljningen och har även skickat vidare till SKL att det är en viktig fråga att följa. Styrgruppen poängterar att det viktiga är att arbeta för att nyanlända kommer ut i arbete.

6 Det behövs effektiva åtgärder för alla åldersgrupper och för personer med olika utbildningsbakgrund. Linda berättar också att OECD gör en studie av mottagandet av migranter i nio olika europeiska städer, Göteborg är en av dem. När OECD var i Göteborg (15-17 mars) för att inhämta information fick de även en bild av hur vi arbetar regionalt med frågorna, bland annat genom Henrik Ripa, ordförande i styrgruppen för social välfärd. Slutrapporten kommer i slutet av året och kommer spridas i olika sammanhang. beslutar att 8. Information från förbundsstyrelsens sammanträde den 31 mars Eva ger en rapport om de ärenden som var på agendan vid det senaste styrelsemötet. Denna gång behandlades inga ärenden inom arbetsmarknadsområdet. beslutar att 9. Övriga frågor - Gemensam möte med Utbildningsgruppen beslutas äga rum den 31 augusti, kl Under förmiddagen samma dag har styrgruppen sitt ordinarie möte. - Sammanträdesdagen den 29 september beslutas att ändras till den 12 oktober. - Eva berättar att GR haft studiebesök från Nederländerna den mars. - Styrgruppens sammanträde den 17 november beslutas äga rum i Stenungsund. 10. Sammanträdet avslutas Ordförande tackar och avslutar dagens möte. På uppdrag av presidiet, /Ulrica Furby Linda Karlsson Justeras: Göteborg Den maj 2017 Den maj 2017 Eva Carlsson Gunnar Lidén

7 Bilagor: Bilaga 1, Sex timmars arbetsdag vid Svartedalens äldreboende Bilaga 2, Utvärderingsrapport från projektet sex timmars arbetsdag vid Svartedalens äldreboende Bilaga 3, Presentation DUA Bilaga 4, Information om arbetsmarknadsområdet, SKL