Bitidningen. Sveriges humlor. Aktuellt i bigården Honung istället för socker Varroatoleranta bin Etikettbeställning

Transkript

1 Nr 4 April 2011 Bitidningen Sveriges humlor Aktuellt i bigården Honung istället för socker Varroatoleranta bin Etikettbeställning Bitidningen

2 I vår butik / katalog / hemsida finner Du allt för Din biodling. Begär vår katalog 2010, sändes fritt Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar i plastpaket, pallpriser, bulkpall precis som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar Skälderhusoverall Flexikupan Lätt Förstärkta sarger Hög densitet Ingjuten rambärarlist Botten med varroabricka Prisvärd Skälderhuskupan Lång livslängd Stabil konstruktion Idealisk för vandringsbiodling Välisolerad Flera bottenalternativ Skälderhusjackan Anorak med löstagbar hatt Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: E-post: info@joelvax.se. Frakt o exp.avgift tillkommer. 2 Bitidningen Vaxkakor

3 Ledaren Det nya tänket Mer Bin Stig Hansson styrelseledamot Mer bin-projektet har väckt ett stort intresse bland biodlare, föreningar och distrikt. Janne Mårtensson och Krister Linnell har precis som undertecknad fått många förfrågningar om att komma ut och presentera MER BIN och det tycker gruppen är trevligt. Finns det något som är bättre än att träffa positiva biodlare och prata om framtiden inom svensk biodling och de problem som finns. Dem skall vi lösa så fort det går. Jag vill påstå att det aldrig har pratas så mycket om utökning av antalet bisamhällen som det görs just nu. Det är precis som att tänket är att skaffa fler bisamhällen. Jag har aldrig upplevt det så starkt förr om åren. Jag har ändå hållit på med bin i cirka 35 år. Själv har jag invintrat 100 bisamhällen. Sen sköter jag 40 st åt en växtodlare som vill säkra att han får sina grödor pollinerade. Men detta med att skaffa fler bisamhällen, måste gå hand i hand med de studier som Preben Kristiansen håller på med angående vinterdödligheten. Problemet med detta är stort. Det finns många olika orsaker, så det är svårt att peka på en enda orsak. SBR Quinnor har stor framgång var andelen kvinnor i biodlarkåren13 %. Idag är siffran 25 %, alltså var fjärde biodlare är kvinna. I Bitidningens marsnummer i år skrevs det om projekt Kvinna i styrelse. De som deltog var lite över 30 st. Det är mer än godkänt. Näringslivet kvoterar in sina kvinnor i styrelserna. Det behövs inte i SBR. Kvinnorna ökar sitt inflytande i SBR. Det är bra. Det finns en åldersskillnad på pappret i svensk biodling. Men det är inget som ger problem. De äldre biodlarna pratar obehindrat med de yngre. Det beror på att vi alla har ett gemensamt intresse svensk biodling. Det är härligt med olika åldrar i biodlingen. Positivt om riksförbundsmötet i Norrköping. Som ni märker flyttar vi numera runt i landet med Riksförbundsmötet så att våra delegater och medlemmar får uppleva olika delar av landet. Riksseminariet börjar den 8 april kl Där behandlas bland annat ämnet Honeybee democracy med Prof. Tom Seeley, Cornell University. Här kommer prof. Ingemar Fries att översätta så att alla kan förstå. Lotta Fabricius Kristiansen, jag och vi alla som är engagerade hoppas på många besökare. Riksseminariet hölls första gången 2010 i Höör och vi hoppas på fortsatt succé. Årgång 110 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer APRIL 2011 Mer Bin två viktiga frågor! 5 I bigården 6 Aktuellt i april 7 Parningsplatser och avelsdjur 8 Biodling på schemat 9 Ersätt socker med honung 10 Bihälsa 12 Sveriges humlor 14 Wyatt Mangums toleranta bin 16 Varför en varroatävling? 18 Brev till redaktionen 21 Beställning av SBR-etiketter 23 Trotjänare 25 Medlemsfokus, Riksseminarium 26 Marknaden 29 Almanackan, Vi minns 30 Nästa nummer (5-11 maj-nr) utkommer i slutet av april. MANUSSTOPP: 1 april. Numret därpå (6-11) i slutet av maj. Manusstopp: 1 maj Omslagsbilden: Bombus sylvarum, haghumla, är en humla som gått tillbaka kraftigt i övriga Europa. Foto: Erik Sjödin. 18 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes vit i år. 4 Bitidningen

5 Två viktiga frågor! 1. Vilken är din syn på MER BIN? 2. Vad kan/tänker du göra för MER BIN? Vi fortsätter lyssna på vad några företrädare för svensk biodling tänker om dessa frågor. Vad tänker du själv? Kent Törnkvist: 1. Fler gårdsbiodlare, trädgårdsbin, bin i din närhet ett måste. 2. Hålla informationsmöten om bin i min närhet. I år är det avläggarår i Örebro-distriktet. Öka på kunskapen om behandling mot varroa, fortfarande görs stora misstag, såväl av äldre biodlare som nybörjare. Anders Lignell: 1. Kampanjen behövs. Vi biodlare har troligen svårt att motivera detta med vikten av pollinering och likaså att förfäkta åsikten att det skulle vara befogat med pollineringsbidrag eller avgifter om vi inte har bin som kan svara upp mot en eventuell förfrågan. 2.Drottningodling och avläggarproduktion. Jag tycker att själva drottningodlingen skall ske i en enkel form inom alla våra lokalföreningar. Varje medlem ska själv kunna odla drottningar och sedan byta inom föreningen. Vi har vår tidning att informera i. Vi bör förtydliga vad vi menar med en avläggare, kanske även ge riktvärden på en prisbild. Alltså behövs det utbildnings- och informationsinsatser. Bitidningen En sent gjord avläggare, som sitter i ett fint litet vinterklot. Vid invintringen fyllde samhället de sju ramarna med bin. Bilden tagen 1 mars. MER BIN-info i Enköping, Mjölby, Norrköping, Nybro och Nyköping I april är i dagsläget följande träffar inplanerade: 2 april Enköpings BF, 8 april HF:s depåföreståndarträff, Mjölby; 9 april Allt om bin och SBR:s Riksförbundsmöte, Norrköping; 17 april Nybro BF, 27 april Nyköpings BF Stig Hansson och Krister Linnell i styrgruppen samt undertecknad står till ert förfogande ute i distrikt och föreningar. Välkomna att boka in någon av oss för Mer Bin-träffar. Våra kontaktuppgifter finns både i BT och på hemsidan. Vi gjorde 25 % fler avläggare 2010! Siffrorna från inkomna medlemsrapporter för 2010 är nu preliminärt sammanräknade. En ökning med 25 % av antalet gjorda avläggare är det glädjande resultatet av 2010 års avläggararbete bland SBR:s medlemmar. Svealand är det område som varit flitigast och uppvisar en ökning på hela 49 %. En faktor som säkert påverkat denna ökning, såväl som den totala, är den onormalt höga vinterdödligheten vintern Andra faktorer av betydelse är respektive områdens dragförutsättningar under säsongen Norrländska Norrbotten rapporterar t.ex. om det sämsta honungsåret sedan 1988, vilket också indirekt menligt påverkade möjligheten att bygga upp invintringsdugliga avläggare. Förhoppningsvis hann MER BIN-kampanjen bidra med något till de positiva siffrorna. Effekten av detta arbete kommer säkerligen att vara betydligt större till kommande säsong, när arbetet ute i föreningar och distrikt hunnit verka en hel säsong. OBS! Sifforna bygger på rapporter från ca 45 % av medlemskåren. I realiteten har alltså betydligt fler avläggare sett dagens ljus! En rent matematisk beräkning av det reella antalet slutar på drygt avläggare. Jämför vi med kampanjens mål: avläggare per säsong, har vi en bit kvar, men är på god väg! Avläggarproduktion goda råd till biodlarna 1. Ha så många samhällen, som du hinner sköta med omsorg. 2. Odla drottningar och byt till unga drottningar. 3. Gör 30 % avläggare under Bekämpa varroa noggrant i god tid. 5. Kontrollera resultatet av bekämpningen. 6. Ta bort sjuka och svaga samhällen. 7. Invintra starka samhällen. 8. Utfodra med minst 15 kg foder. 9. Se och lär av de bästa invintrarna i föreningen. 10. Hjälp varandra med råd och dåd. Område Antal avläggare Jfr föregående år Götaland (+18 %) Svealand (+49 %) Norrland (+13 %) Totalt (+ 25 %) Fortsätt diskutera MER BIN i föreningen och distriktet! Använd de Tio goda råden i rutan som tema för en eller flera föreningsträffar. Fokusera på ett eller ett par råd åt gången, allt efter vad som är aktuellt i biskötseln. Kompletterar de tio punkterna med tips efter de lokala förutsättningarna i resp. förening. Låt föreningens samlade kunskap komplettera och förfina allas biodlararbete under det kommande biåret. Tillsammans kan vi mer! Med vänliga hälsningar, Janne Mårtensson 5

6 KRISTINA BÄCKSTRÖM I bigården April Mindre snack och mera verkstad I min bigård är april småpysslets månad. Bina flyger stadigt och jag svirrar runt kuporna och har svårt att hålla fingrarna i styr. Än kan man inte bläddra runt bland ramarna så jag gläntar försiktigt på locket och lägger huvudet på sned för att se om det finns honung kvar. Kristina Bäckström bor i Tumba med 4 bisamhällen hemma i trädgården. Ordförande i Tumbaortens Biodlarförening och biodlare sedan fen år tillbaka- Till vardags journalist på LRF Media. Oftast bestämmer jag mig för att de behöver matas och går in och rotar i frysen. Där ligger förra årets honung och vax från avtäckningen av ramarna. Efter slungningen, sena augustikvällar, står jag och föser ner stora klickar av smeten på avtäckningsbrickan i plastpåsar och gömmer i frysen. Fötterna känns som om man åkt skridskor i timmar och armarna är kladdiga av honung upp till armbågarna. Nu kommer belöningen när påsarna tas fram och blir vårmat. Jag river hål i påsen och sticker in ett knippe småkvistar som håller den öppen medan bina mumsar i sig. Några dagar senare plockar jag ut en ren påse med bara pinnar och helt renslickade vaxflagor kvar. Just då känner jag mig så fiffig så, jättesmart. Ändå är det ingenting mot min goda vän, Irma. Inte för att jag kan vara säker, men jag misstänker att hon kunde sköta bin redan när jag var ett litet blöjtroll och satt i sandlådan och åt grus. Av henne har jag lärt mig mitt allra smartaste apriltrick. Förut höll jag på och velade om vårarna. Skulle de första lådorna på redan nu eller skulle jag vänta? Nu gör jag som Irma gör. Jag tar fram lådorna med utbyggda ramar tidigt, täcker yngelrummet med några tidningssidor och ställer den tomma lådan ovanpå. Om våren verkar explosiv bygger jag på med ett lager papper och en låda till. Jag behöver aldrig oroa mig för att bina får det för kallt med en tom låda ovanpå. Papperet skyddar dem och bina biter sönder det när de behöver mera plats. Utanför kan jag se när de flyttar upp eftersom det kommer luddiga pappersrester ur flustret. I den tveksamma aprilsolen brukar jag skrapa och flamma tomma bilådor med gasolbrännare. Propolis som smälter och brinner doftar sött och brödigt som våffelbageriet i Gamla stan och vårbina kommer vinglande, lockade av lukten. Det kunde vara hur mysigt som helst men tyvärr har de senaste vårarna också inneburit att städa ur kupor där bina inte klarat sig. Ramarna från de samhällena packar jag in i dubbla plastsäckar och ställer i ett kallt hörn tills det blir aningen varmare om kvällarna så att jag kan ånga ur ramarna sent, när bina slutat flyga för dagen. Den söta smörjan under smältaren vill jag inte att bina ska smaka på. Då brukar jag önska att jag vore som Irma. Hon har rutin och är cool som få. Det är ytterst sällsynt att ett bisamhälle i hennes bigård dör under vintern för hon vintrar inte in skräp. Inget sentimentalt tjafs. Små samhällen slås ihop med andra eller tippas ut i gräset så att bina får tigga sig in hos grannarna. En ömsint tuffing. Nästa år ska jag bli mer som hon. 6 Bitidningen

7 Aktuellt i april Övervåringens spännande månad och problem ANDERS BERG April är en intressant tid för biodlaren, en tid då bisamhällets uppsättning av övervintrade bin offrar kraft för att bringa fram en ny generation. Det är en mycket ömtålig tid av skenbar tillbakagång för bisamhället före den verkliga förnyelsen i tusentals nykläckta samhällsmedborgare. Målet för allt arbete i bigården under den tidiga våren är att få fram samhällena till full bistyrka intill den tid, då dragperioderna infaller Under perioden april månad gäller, se men inte göra några ingrepp i yngelklotet. Dock bör vissa åtgärder/ iakttagelser i bigården göras: Vid vackert väder, gör en snabbkontroll på fodermängden i bisamhället. Ett starkt bisamhälle bör ha minst 5 kg foder i början på april. Kontrollen genomförs genom att öppna bakersta täckbrädorna vid tvärbygge och gör en uppskattning. Vid längdbygge kontrolleras fodermängden på båda sidor. Bisamhället får aldrig känna sig foderlösa! Kontrollen bör göras flera gånger under månaden. Inga ingrepp i biklotet. Var sparsam med röken. Vid foderbrist ges på kvällen ljummen 50 % sockerlösning. Gör rent/eventuellt byt botten (se bilder) Bitidningen Studera binas aktivitet vid flustret. Kommer bina hem med pollen och det känns varmt på täckbrädorna är allt som skall vara. Kontrollera packningen. Nu behöver bisamhällena värme för att komma igång med yngelsättning. Nätterna under april är ofta kalla. Minska ner flusteröppningarna. Det räcker gott och väl med 10 cm. Ta eventuellt bort överflödiga kakor, i synnerhet om de är mögliga eller nedsmutsade. Är bimassan liten, gör man klokt i att minska antalet ramar, utan att röra yngelklotet. Bisamhället har då lättare att hålla värmen, och med en god drottning kan det bli ett bra bisamhälle. Glöm inte uppskatta fodermängden! Njut av villaträdgårdarnas krokusar och snödroppar som är viktiga pollenkällor under den tidiga våren för bina. Invänta det stora pollendraget, sälgen. Då tar yngelsättningen rejäl fart i bisamhället! Bina behöver vatten för yngelsättningen. Dagar när det är dåligt väder kan man ge lite vatten i foderkoppen. Man spar flygbin som måste ut och hämta vatten vid dåligt väder. 7

8 SBR:s Avels- och Bihälsokommitté JANNE MÅRTENSSON, adjungerad Drottningodling/Avel Drottningen märks vit 2011 Parningsplats för dina drottningar! AVELS- OCH BIHÄLSOKOMMITTÉN har även 2011 fått möjlighet att subventionera driften av lokala parningsplatser. Föreningar, drottningodlingsklubbar, distrikt, befintliga parningsplatser etc. kan ges stöd. Ersättning ges för direkta driftskostnader t ex hyra av drönarsamhällen, materialkostnader, hyror/arrende etc. Max 3 tkr beviljas per parningsplats. Prioriteringsordningen under 2011 är: 1. Nystartad parningsplats 2. Nya ansökningar från befintliga parningsplatser 3. Tidigare ansökningar Eftersom medlen kommer från det nationella programmet (NP) via Jordbruksverket måste ansökan vara oss tillhanda senast den 15 augusti Adress: SBR:s Avelskommitté, c/o Janne Mårtensson, Trumpetarevägen 5, Mantorp Välkomna med era ansökningar. SBR:s Avels- o Bihälsokommitté Bidrag till Parningsplats 2011 ANSÖKAN SKALL INNEHÅLLA: en kort beskrivning av parningsplatsens verksamhet kopior på betalda fakturor/räkningar kontonummer för insättning av ersättningen Avelsdjur för din drottningodling! drottningodling till medlemmarnas glädje och nytta. Bidrag beviljas med 300 kr per drottning. Prioriteringsordningen under 2011 är: 1. Nya ansökningar från föreningar 2. Tidigare ansökningar. Den inköpta drottningen skall vara dotter till: en drottning testad i Svensk Biavels testprogram eller en drottning med en officiellt dokumenterade stamtavla Eftersom medlen kommer från det nationella programmet (NP) via Jordbruksverket måste ansökan vara oss tillhanda senast den 15 augusti Adress: SBR:s Avelskommitté, c/o Janne Mårtensson, Trumpetarevägen 5, Mantorp Välkomna med era ansökningar. SBR:s Avels- o Bihälsokommitté Bidrag till Avelsdjur 2011 AVELS- OCH BIHÄLSOKOMMITTÉN har också fått möjlighet att subventionera inköp av avelsdrottningar åt föreningar och distrikt som bedriver drottningodling. Vi hoppas att detta skall stimulera fler föreningar att bedriva ANSÖKAN SKALL INNEHÅLLA: stamtavla för drottningen kopior på betalda faktura/räkning kontonummer för insättning av ersättningen 8 Bitidningen

9 Biodling på skolschemat i Hamburg Bergstedt efter ett år UNDINE WESTPHAL, Ölands Bf Snart har det gått ett år sedan biodlingsprojektet i skolan i Hamburg Bergstedt startade. (Se Bitidningen nr ) Det är tid att se hur det har gått. Vårt projekt utvecklades förträffligt och alla som var en del av detta arbete satte sig in i det hela med mycket entusiasm och nöje. Eleverna är mycket stolta att ha blivit mini-biodlare. Vi fick besök av den regionala pressen och de regionala nyheterna. Vi arrangerade en fest där vi slungade honung med många av eleverna och lärarna. Etiketter togs fram av eleverna under en tävling. De två bästa smyckar nu glasburkarna med honung. Vid varje skolfest är vi med och är representerade och det är inga problem att finna små medhjälpare. Att hjälpa till med bin är mycket coolt hos oss det är speciellt. Bikuporna står under överinseende av alla eleverna och är det något konstigt får jag snabbt rapport. Varje elev ser bina som sina egna. Och föräldrarna är helt fantastiska. Är det något jag behöver, skriver jag en lapp kopierar den och delar ut den i hela klassen t.ex. blomsterlökar till bigården, socker eller honungsburkar det dröjde knappast en eller två veckor innan skolsekreteraren ringer och säger att det långsamt håller på att bli för trångt i hennes rum. Sedan första början är allt arbete med bigården oavlönat. Jag undervisar eleverna en gång i veckan i orienteringsämnet. Jag har fått hjälp av en annan mamma och en gammal, mycket kompetent biodlare som varit lärare. Under det första året bestämde sig en pappa att bli biodlare. Hans son var så hänförd och intresserad av bina att det blivit två bikupor hemma i trädgården. Så utvecklas en kommande ny biodlaregeneration. Jag har funnit att skolan ställer upp på Bitidningen ett helt underbart sätt för projektet. Ledningen är fantastisk, liksom sekreteraren. Fastighetsskötaren är otroligt hjälpsam. Ett drömteam. Och om du frågar om hur mycket tid som gått åt, var snäll och fråga inte min man. Jag har haft så mycket glädje och nöje under det första året och ser fram emot kommande år. Varma hälsningar från Hamburg PS. Jag vill gärna ha kontakt med andra biodlare som är aktiva i en vanlig skola. Vänligen kontakta mig: undine@noergelsen.de En del av aktiviteterna. Lägg märke till fotografierna på den översta bilden av de olika ramarna i ett yngelrum. De är klistrade på ramar som man har i en kupa för att i lugn och ro kunna titta på hur det ser ut i en kupa. 9

10 Ersätt socker med honung KIRSTEN JENSEN, Länstyrelsen, Skara Honung är ett bra alternativ till socker. Men det gäller att välja rätt honung till rätt ändamål. På förra årets Särimnermässa gav den franska förädlingsexperten Christèle Drotz-Vincent en föreläsning om att använda honung i stället för socker. Här följer en sammanfattning. Sockret i honung Honung består av genomsnittligt 79,5% sockerarter, ca 17 % vatten och ca 3,5 % övriga ämnen, som påverkar smak och hållbarhet. De viktigaste sockerarterna är: Sackaros (vanligt hushållssocker), glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker). I Sverige är det oftast så, att glukosinnehållet är störst från sommardraget och fruktosinnehållet från sensommardraget. Det är sockerarterna och förhållan- Kristallisering det mellan dessa som är huvudansvariga för hur honungen fungerar fysiskt. De viktigaste egenskaperna är: 1) Hur söt honungen upplevs, 2) Hur mycket den sänker fryspunkten i en produkt, 3) Benägenheten att ta upp vattenånga (hygroskopisk förmåga) och 4) Benägenheten att bilda kristaller. Sockerart Sackaros Fruktos Glukos Relativ sötma 100% 114% 69% Fryspunktsänkning Medel Kraftig Svag Hygroskopisk förmåga Medel Kraftig Ingen Medel Bildning av stora kristaller Bildning av små kristaller Dessa olika egenskaper är det viktigt att tänka på, när man väljer, vilken honung man skall använda till olika produkter: Fruktosrik honung bäst till glass och kakor Glass och sorbet vill man gärna hålla mjuk även när man tar upp den direkt från frysen. Därför är fruktosrik honung att fö- Fruktosrik honung är att föredra i bakverk. Med de sorter vi har att välja på i Sverige väljer man kanske honung från ljung (ger stark smak) eller mjölkört. Men från klöver fungerar säkert också. (Foto Maja-Lena Främling) 10 Bitidningen

11 redra. Men eftersom fruktos även gärna bildar obehagligt stora kristaller måste koncentrationen upp på 29-35% sockerarter i sorbet, och det kan bli för sött med fruktos. Då kan man behöva ersätta en del av honungen med en mer sackaros- eller glukosrik typ. Att fruktos drar åt sig fuktighet från luften är en stor fördel i bakverk, som håller sig mjukt och saftigt längre med fruktosrik honung. Den snabba bildningen av kristaller ger samtidigt en läcker, spröd skorpa. Marmelad och godis glukosrik honung bäst I andra sammanhang är vattensugande förmåga oönskad. När en hög sockerhalt är nödvändig för att ge produkten hållbarhet. 55% sockerarter är nödvändigt i t.ex. marmelad och gelé, och blir den relativa sockerhalten lägre (pga. vattenupptag) kan mögelsvampar angripa produkten. För inte att tala om hur kladdiga t.ex. karameller och annat godis kan bli, om det suger åt sig fukt! I dessa produkter är glukosrik honung bäst. Den höga sockerhalten gör dessutom, att produkterna lätt upplevs för söta, därför är det en fördel att en stor andel av sockerarterna består av den minst söta sockerarten. Det är även viktigt att komma ihåg vattenmängden i honungen, när man räknar på den nödvändiga mängden. Och att också att koktiden för att avdunsta vatten till en bestämd konsistens ökar. Tänk till inför bytet av socker mot honung Honung kan mycket väl ersätta socker i många produkter. Honung tillför förutom sötma även andra smaker än vanligt socker. Honung innehåller vatten och det betyder längre koktid samt att man kan behöva ändra i receptet för att kompensera för den ökade mängden vatten. Man skall vara uppmärksam på de möjligheter och risker som honung med hög hygroskopisk förmåga tillför produkten. Man har möjlighet att ändra sötningseffekten av en viss mängd honung genom att välja en honung med en annan balans mellan fruktos, sackaros och glukos. Artikeln är hämtad från Länsstyrelsens tidskrift Jordbiten nr 4/2010. Till godis som knäck är det bäst med glukosrik honung, som t ex från raps och hallon. (Foto: Kirsten Jensen) Recept på honungskakor 450 g honung, gärna sensommarhonung 450 g vetemjöl (gärna relativt nymald, annars kan det behövas lite mer mjöl) 2 tsk kanel 1 tsk nymalda nejlikor 1 tsk nymald anis 1/2 tsk kardemumma 1/2 tsk nymald koriander 2 äggulor 2 tsk hjorthornssalt 2 tsk pottaska 10 g jäst 1-2 tsk vatten 1. Värm upp honungen försiktigt till den blir mjuk (halvflytande), kan göras i gryta eller ugn på låg effekt. 2. Blanda kryddor och hjorthornssalt i mjölet. 3. Sikta mjöl-kryddblandningen i honungen under omrörning. 4. Rör jästen i äggulorna och slamma upp potaskan i vattnet, och rör dem i degen. 5. Lägg degen i rumstemperatur under en fuktig köksduk i 2 timmar. 6. Rulla ut degen i ca 1 cm tjocklek. 7. Sticka ut hjärtan eller skär i fyrkanter på ca 7 ggr 7 cm, lägg på oljad bakplåt (eller använd bakplåtspapper). 8. Baka ca. 10 minuter vid 180 C om Ni börjar med kall ugn, ta 20 g jäst i stället. 9. Ta kakorna ur ugnen, låt dem svalna och dela dem i en övre och en nedre del. Lägg ihop delarna igen med antingen smörkräm eller en god gelé emellan (havtornsgelé kan rekommenderas!). 10. Glasera kakorna med mörk choklad. Bitidningen

12 PREBEN KRISTIANSEN Bihälsokonsulent Bihälsa Vinterförluster Ibland framställs det i media som om höga förluster av bin är ett helt nytt fenomen. Förlusterna har de senare åren varit höga, och det är självklart ett viktigt problem att komma tillrätta med. Men som det framgår av figur 1 har det även tidigare förekommit stora förluster. Figuren är baserad på de uppgifter som kommer in från SBR:s medlemmar genom årsrapporterna. Rapportering har gjorts sedan 1920 och sammanställningen av rapporterna redovisas varje år i Bitidningens majnummer. Under årens lopp har antal och art av frågor ändrats från tid till annan, men t.ex. så har frågan om förluster ingått varje år. Förlusterna har varierat från ca 6 % (6,4 % vintern 1989/90) till ca 27 % (26,8 % vintern 1928/29), genomsnittet för hela perioden är 12,9 %. Förluster över 20 % har förekommit 11 gånger, varav två av gångerna är sedan år 2000 (vintrarna 2002/03 och 2009/10). Sedan år 2000 har förlustarna två gånger (utav totalt 34 gånger under perioden ) legat på 10 % eller lägre (vintrarna 2000/01 och 2001/2002). De genomsnittliga förlusterna för varje tioårs period från 1920 till 2009 framgår av figur 2. Det syns tydligt att genomsnittet för perioden är den högsta sedan tioårsperioden (där förlusterna var väldigt höga). Genomsnittet för de elva vintrarna fram till förra vintern (dvs. fram till och med vintern 2009/10) ligger på 15,5 %, medan genomsnittet för de elva föregående vintrarna (från vintern 1988/89 till vintern 1998/99) låg på 11,3 %. Figur 2. De genomsnittliga vinterförlusterna för varje 10-årsperiod från 1920 till Strecken i staplarna anger ± medelfelet. Data från årsrapporterna till SBR. Figur: Preben Kristiansen. Figur 1. De årliga vinterförlusterna under perioden baserade på data från årsrapporterna till SBR. Figur: Preben Kristiansen Om ca ett år när data från årsrapporterna sammanställts vet vi hur stora förlusterna enligt dessa varit under vintern 2010/11. Genom den webbaserade enkätundersökning som kommer genomföras i maj finns det möjlighet att få en snabbare uppfattning om förlusternas storlek. Förutom att vi får in data mycket fortare genom undersökningen finns det även möjlighet att jämföra förlusterna med alla de andra länderna där samma frågeformulär används. För att få tillförlitliga data är det viktigt att så många biodlare som möjligt deltar i enkätundersökningen. Det är dock också viktigt att så många som möjligt även fyller i och lämnar in den årsrapport som finns i Bitidningens oktobernummer. Dels därför att det genom årsrapporterna samlas in viktiga data beträffande verksamheten inom organisationen och dels därför att data från årsrapporterna kan används för att jämföra utvecklingen inom svensk biodling över en lång tidsperiod. Data från årsrapporterna kan dessutom jämföras med data insamlade genom enkätundersökningarna, och vi kan således få en uppfattning om tillförlitligheten av de olika undersökningarna. Såväl 2009 som 2010 genomfördes en webbaserad 12 Bitidningen

13 enkätundersökning angående övervintringen och i tabell 1 finns en jämförelse av data från dessa med data från årsrapporterna avseende samma period. Friska samhällen Några viktiga moment att tänka på så här års är bland annat följande: Har samhällena tillräckligt med foder? Är samhällen som man eventuellt vill slå ihop fria från nosema? Om det finns risk för foderbrist innan draget kommer igång rekommenderar jag att stödfodra med foderdeg. Enklast är att använda Apifonda i portionsför packningar om 2,5 kg. Skär upp ett hål på den ena sidan av paketet och lägg det på ramlisterna med hålet nedåt. Innan man slår ihop eller förstärker svaga samhällen är det en bra idé att analysera samhällena för nosema. En beskrivning av hur man går tillväga finns på och i boken Bisjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. I den senare finns även en grundlig beskrivning av såväl Nosema apis som Nosema ceranae. Det Data från årsrapporterna Data från enkätundersökningarna vore intressant att få en uppfattning om hur många biodlare som analyserar sina bin. Hör därför gärna av er till mig med information om antal analyser ni gör och resultatet av dessa. SBR Quinnor I Bitidningen nr 1/ tackar Ulla Nilsson och Ingrid Hallberg mig för min medverkan i träffen med SBR Quinnor i Skåne. Jag vill här passa på att säga tack det samma till er och till alla ni andra som deltog i mötet. Även jag tycker det var en lyckad träff. Det ställdes många mycket Tabell 1. Antal biodlare och samhällen samt förlustprocent under vintrarna 2008/09 och 2009/10. År Biodlare Samhällen Förluster, % 2008/ ,0 2009/ ,8 2008/ ,5 2009/ ,7 bra frågor och kom fram många förnuftiga synpunkter, och mitt intryck är att det för många av deltagarna kändes lättare att yttra sig i det kvinnliga forumet. Vad jag förstått handlar SBR Quinnor inte om att utesluta män. Utan det handlar om att träffas under former där kvinnor lättare kommer till tals än vad de ibland får möjlighet till samt att skapa aktiviteter som är bättre anpassade för kvinnor. Jag tror att alla parter kommer vinna på den verksamheten. GMO-honung kräver tillstånd Honung som innehåller pollen från genmodifierade grödor måste godkännas av EU för att få säljas. Ett förhandsavgörande från en generaladvokat vid EU-domstolen kan få stora konsekvenser för biodlare i EU. Enligt generaladvokaten ska honung innehållande pollen från den genmodifierade majsen Mon810 betraktas som en gmo-produkt. Du kan läsa artikeln i ATL här: Uppgifterna i artikeln är hämtade ur ett pressmeddelande från Europeiska unionens domstol om saken. Pressmeddelandet kommer du till genom följande länk på internet Så här gör du om du vill läsa generaladvokat Yves Bots förslag till avgörande på svenska. Använd den här länken på internet Klicka sedan på C-442/09 i översta raden (dvs. strax under Case ) på den sidan du kommer till. Efter en stund kommer du till en ny sida där du kan välja språk, då klickar du på Swedish nederst på sidan. Publicerat på SBR:s hemsida Konsekvenser för biodlare Jordbruksverket och Livsmedelsverket arbetar på en skrivelse som en konsekvens av vad som händer i EU i GMO-frågan. Skrivelen kommer ut på SBR:s hemsida så snart detta är möjligt. Red Bitidningen Sötningslexikon De som är intresserade av sötningsmedel har sedan 1981 haft ett sötningslexikon som enkel källa till fakta tog Danisco Sugar AB initiativet till en revision och 2010 kom en ny upplaga utgiven av Nordic Sugar. Det är intressant att se hur sockerbranschen under Sötningslexikonets tid utvecklats och internationalliserats genom att sockertillverkande företag i Sverig, Danmark, Finland och Litauen samlats inom Nordic Sugar, som därmed blivit en av Europas ledande sockerproducenter. Nordic Sugar är i sin tur en del av Nordzuckerkoncernen. Inom parentes kan nämnas att Danisco under några år var delägare i SBR Honungsförmedling AB. Personalen minns nog ännu de mängder sirap som förpackades i Mantorp. Är man stor har man också resurser att göra något bra och det har Sötningslexikonet blivit. I boken finns kapitel om Vad är socker, Socker i livsmedel, Sockrets väg till Europa och Sötningslexikon med allt från Abrusosid till Xylos. Därtill ett apendix med ordlista, referenser och tabeller. Lägg till sista kapitlet om Nordic Sugars historia så har vi en översiktlig bild över branschen och en utförlig redogörelse över allt som har med sötning att göra. Honung har fått en halv sida med uppgifter om hur bina processar nektar till honung. Dessutom ges en kort historik med början i grottmålningar från f. Kr till dagens konsumtion som i Sverige och Danmark är ca 0,7 kg per person. Sötningslexikonet finns också tillgängligt på bolagets hemsidor och Texten kommer att revideras kontinuerligt och ändringarna kommer att läggas in på hemsidorna. Nils-Erik Persson 13

14 Sveriges humlor KRISTINA BÄCKSTRÖM Vårens första humla är en bjässe, en regent. Drottningen är ute och letar mat. Hennes Majestät Humlan ruvar sedan sina första ägg på en bädd av pollen med en pollenkruka fylld med gyllene nektar intill sig. Det låter som en saga av HC Andersen men det är sant. Humlans liv är fullt av sagolika överraskningar men vi börjar med att sticka hål på några myter. Bränns inte Till att börja med sticks humlor, de bränns inte. Myten kommer sig troligen av att humlornas gadd saknar hullingar så de kan hinna sticka dig många gånger, något som ger en brännande känsla. Psithyrus rupestris, stensnylthumla (hane) som här besöker en höstfibbla längs en skogsbilväg söder om Heby. Här har han förmodligen just slutfört sin parningsrutt längs vilken han tillsammans med andra hanar doftmarkerar trädgrenar. Arten utnyttjar specifikt stenhumlor som värd. (Foto: Erik Sjödin/ Bombus hortorum, trädgårdshumla, är vår kanske tidigaste flygande humla som dessutom är storvuxen och långtungad och som fortfarande är vanlig. Arten gynnas av den stora blomrikendomen i våra trädgårdar. (Foto: Erik Sjödin/www. knusnatur.se) Flyger som en kolibri Det är heller inget mysterium varför den trinda humlan kan flyga med sina små vingar. Hemligheten är att den flyger som en kolibri i stället för som en kråka. Kråkan flaxar bara upp och ner med vingarna medan humlan och kolibrin får större lyftkraft genom att röra vingarna i en åtta. Säsongen börjar Så här års börjar humlans år. Då vaknar drottningen och börjar leta mat. Först behöver hon nektar för att få energi till flygningen, sedan letar hon pollen. Pollenet får ovarierna att mogna så att hon kan lägga ägg och då behöver hon ett bo. De allra flesta av humlorna bor i hålor i jorden, gärna i gamla musbon, eller under rötter. Hushumlan är ett undantag. Hon bygger på vindar, i fågelholkar och i husväggar. Det nya boet inreds med en bädd av pollen. På den tillverkar drottningen en pollenkruka. Hon fyller den med nektar för att ha nära till mat när hon ruvar sina två första ägg. Hon värmer dem genom att göra små åkarbrasor med vingarna så att det alstras värme från vingmuskulaturen. Under försommaren föds fler arbetare och samhället växer. I det här skedet dyker humlevärldens pirater upp, snylthumlorna. Deras drottning vaknar sent på våren, tar sig in i boet och sticker ihjäl drottningen. När hon tagit över lägger snyltardrottningen ägg som blir hennes egna nya drottningar och drönare. Boets ursprungliga arbetare blir hennes slavar. Humlesamhället Maskineriet i ett humlesamhälle fungerar perfekt, trots att humlor inte pratar med varandra, som honungsbin gör. Drottningen får hjälp med yngelvården och humlorna samlar mat. Arbetare från samma bo verkar flyga åt olika håll när de letar föda. Därför påträffas sällan humlor från samma bo på ett och samma fält. Jag tolkar det som om systrar undviker varandra. En nytta med detta skulle kunna vara att de därigenom sprider riskerna i landskapet. Om fältet till exempel slåttras så stryps matleveranserna från bara denna plats, vilket därför inte drabbar samhället mer än det kan överleva. Humlor är inte blomtrogna. Däremot provar sig varje humlearbetare fram till en bra pollen- och nektarrik värdväxt och en bra rutt de följer. Det har visat sig att denna specialisering följs så noga att till och med Faktaruta I Sverige finns 40 olika humlearter. De är fördelade så att varje del av landet har cirka 20 av humlearterna. De största arterna finns längst i norr eftersom den stora kroppen lättare kan hålla värmen. En humledrottning lever en säsong men arbetarna är kortlivade. Man tror att de bara lever någon vecka. 14 Bitidningen

15 samma blomma besöks om och om igen tills blomman vissnar och maten tar slut. En humleart är ett undantag, stormhattshumlan samlar bara pollen bara från en enda blomsort. Blområn Jordhumlor, som har relativt kort tunga men starka käkar ägnar sig också åt att råna blommor. De biter hål i botten av blomkalken för att komma åt nektarn de inte når uppifrån. Det är lätt att tro att blområn är negativt för blomväxter men i vissa fall kan det till och med vara en fördel som ger bättre pollinering. Man har sett att blområn i kombination med regelrätta blombesök från en långtungad humla gör att denna måste sträcka sig ännu längre ner i den pollensmyckade blomman. Inför nästa år Senare på sommaren, i juli, händer något i humleboet och ingen vet vad det är som triggar beteendet. Plötsligt föds inga arbetare längre, bara drönare och nya drottningar. Maktbalansen i varje bo visar sig i fördelningen av kläckande drottningar och drönare. I samhällen där drottningen är dominant kan hon bestämma kön genom att befrukta ägg eller ej. Då blir det lika delar drottningar och drönare. Samhällen där arbetarna får bestämma produceras där emot bara drottningar. Förklaringen är att arbetarna, som andra steklar, är genetiskt sett närmare släkt med sina systrar än sina bröder. I slutet av sommaren surrar det extra mycket högt uppe i luften i skogsbrynen. Där raggar humledrönarna upp de unga drottningarna med hjälp av en speciell doft. Det är som om ungdomar som försetts med en oemotståndlig deodorant och stämmer träff på stans innekrog. I sensommarens blommande bolltistlar sitter lata humlor. Det är säkerligen snylthumlornas hannar. De tar en tur och parar sig på förmiddagen, sedan har de inget att göra mer än att överleva vädrets nycker. Fram emot hösten tynar samhället bort. Bara de unga drottningarna blir kvar. De letar efter en mossig, gärna skogsklädd, norrsluttning där de kryper ner och gömmer sig och går i ett slags dvala till nästa vår då allt börjar om. Bitidningen Bombus terrestris, mörk jordhumla, är en av våra vanligaste humlearter. Arten har en kort tunga vilken ofta unyttjas till att råna blomväxter på nektar såsom ex. gökärt, nunneört, rödklöver, tjärblomster och vallört. Rånhål utnyttjas ibland sekundära rånare såsom honungsbin. (Foto: Erik Sjödin/ Sverige har stort ansvar Enligt Erik Sjödin har vi i Sverige ett extra stort ansvar för våra humlor. Vi har fler humlearter kvar än till exempel England och Tyskland. Där har långtungade humlor som vaknar sent på året gått tillbaka kraftigt. Hos oss finns många av deras saknade och minskande arter fortfarande kvar. Några exempel är haghumla, backhumla och gräshumla. Tyvärr har vi redan förlorat frukthumlan, sandhumlan och fälthumlan. Förbättra livsvillkoren De som vill förbättra pollineringen till sina odlingar bör i första hand förbättra för vilda humlor i stället för att köpa kommersiellt framdrivna humlesamhällen. De odlade humlorna är av arten mörk jordhumla som avlats på genetiskt material från hela världen. De kan ha med sig smittor och är inte anpassade till vårt klimat, säger Erik. För att hjälpa de vilda humlorna kan du bygga ett stenröse som humlorna kan bo i och ta en titt över staketet och se vilka blommor grannen har. Plantera sedan något helt annat och se till att variera både växtlighet och odlingsmiljöer ordentligt. Kort gräs med klöver eller andra ärtväxter åt ena hållet och högvuxet gräs åt andra. Se också gärna över blom- ningstiderna så att det finns pollen och nektar under hela sommaren. Det ger den mångsidiga humlan den omväxling den behöver. Mer humlefakta Artdatabankens humlesida har artlista och en nyckel så att du kan hitta namnet på den humla du sett. Humlor/ Erik Sjödins hemsida Boken Humlor: alla Sveriges arter av Göran Holmström. Ges ut av Brutus Östlings förlag Symposion. Bombus lapidarius, stenhumla (hane) som här besöker renfana längs en vägkant i Södermanland. Vägar är bra boplatsmiljöer och håller ofta med näringsväxter. De fungerar även som vägar för humlor vilka länkar till olika platser i landskapet. Arten är opportunist vad gäller boplats, men utnyttjar gärna även odlingsrösen för boanläggning. (Foto: Erik Sjödin/ 15

16 Dr Wyatt Mangums toleranta bin PER IDESTRÖM Under åtta år har Wyatt Mangums bin i North Carolina levt utan bekämpning mot varroakvalstret. Mangum är doktor i matematik vid University of Mary Washington i Fredericksburg, Virginia. Mangum har rapporterat om sina erfarenheter och försök i American Bee Journal juni 2007, april 2008, januari 2009, och senast juni Mangum håller totalt ca 200 bisamhällen i TBH-kupor (topplistkupor i vilka bina bygger sina kakor själva utan hjälp av mellanväggar). Oplanerad tolerans Det uppstod en toleranssituation bland Mangums bin mer eller mindre av misstag. Mangum hade hållit bin i North Carolina sedan 1988, mest för pollineringsändamål. Totalt hölls 60 samhällen på tre olika ställen där. Ursprunget till dessa bin var svärmar från tiden före varroans ankomst. Drottningarna i dessa bisamhällen ersattes aldrig av inköpta drottningar, och behövdes nya drottningar så togs celler från olika starka samhällen i bigården. I samband med att Mangum flyttade till Virginia infördes flyttningsrestriktioner avseende bisamhällen på grund av den mindre kupskalbaggen. Bisamhällen fick inte längre flyttas över delstatsgränsen mellan Virginia och North Carolina. Mangum hade fått en ny tjänst i Virginia, och han fick många timmar att köra till sina bin i North Carolina. Tre timmar enkel resa. Det orimliga avståndet gjorde att han beslutade att lämna dessa bin åt sitt öde blev det första året utan behandling. Vid slutet av 2003 hade han förlorat hälften, 30 st, av sina bisamhällen i North Carolina till varroan. Under vintern skulle förmodligen resten stryka med. Kuporna kunde han ju hämta nästa sommar. Sånt är livet. En överraskning Våren 2004 surrade det fortfarande i kuporna, och under det året förlorade han Huvudet för Dr Wyatt MAngums återkommande spalt i American Bee Journal (ABJ). endast fem bisamhällen. De övriga såg ut att frodas. Följande år, 2005, dog ytterligare några, men Mangum ersatte dessa med avläggare från dem som levde. Hösten 2005 invintrade han åter 30 bisamhällen i North Carolina. Ingen behandling hade skett där sedan Under 2006 gick fem samhällen under, och således invintrades 25 stycken. Mangum hade, fram tills nu, varit ovillig att öka antalet över 30 eftersom han då knappast skulle hinna med att kontrollera allihop vid ett och samma besök. Nu bytte han taktik. Allt han gjorde nu handlade bara om att ersätta döda samhällen genom att ta avläggare från de levande. En egen population Många av bisamhällena, som i allt väsentligt hade karaktär av vildbin, var starka tidigt på säsongen. Helt säkert svärmade många av dem och bidrog till att ytterligare vildbisamhällen etablerades i grannskapet. Tillsammans med bina i Mangums egna bigårdar, bildade dessa en egen population. En sak som Mangum själv nämner, och som han tror kan vara av betydelse, är det jämna och goda drag av nektar från bomullsplantor som hans bin i North Carolina åtnjuter. På senare år har Mangum påbörjat motsvarande process i sina bigårdar i Virginia, där samma goda sommardrag inte råder. Stöd för fortsatta studier Wyatt Mangum är förvisso såväl Doktor som Professor. Dock inte i entomologi utan i matematik. Men man borde kunna förvänta sig att alla Mangums undersökningar och analyser genomförs med stor omsorg. Under alla år som jag tröskat igenom artiklar och sammandrag av forskarrapporter har jag inte sett en enda hänvisning till Mangums uppenbart framgångsrika projekt. Däremot är han en uppskattad föreläsare, och han har under flera år fått ekonomisk hjälp av både Virginia State Beekeepers Association och California State Beekeepers Association för att kunna genomföra sina studier på de bin i North Carolina som utvecklat tolerans mot Varroa destructor. Kom ihåg att de dryga resorna, tre timmar i vardera riktningen, kostar både tid och pengar. Något av det som han har undersökt är det Hygieniska Beteendet (HB), och förekomsten av Varroa Sensitive Hygiene (VSH). Genom att tillämpa frysmetoden, något Mangum gjort länge, kunde han konstatera att de bin som tagit sig igenom toleransprocessen i North Carolina uppvisar en högre grad av HB. Sammanfattningsvis kan sägas att bin som inte selekterats i detta avseende, naturligt eller artificiellt, uppvisar en grad av HB på 10%. Med detta menas att på 48 timmar rensas frysdödat yngel ut från endast 10% av de testade bisamhällena. Mangum skar ut kvadrater på ca 25 kvadratcentimeter (two-inch squares), lade dem i frysen och tillsatte dem sedan i testsamhällena i North Carolina. Det visade sig att hälften, alltså 50% av de testade bisamhällena, uppvisade HB. Detta är ett mycket tydligt resultat. Utan varroans selektionstryck hade sannolikt inte detta beteende uppkommit. HB spelar en roll i binas motstånd mot Varroa destructor. Dessa tester ägde rum under Vad gäller VSH så kan detta vara komplicerat att mäta, speciellt som kvalsternivåerna redan är mycket låga i de samhäl- 16 Bitidningen

17 len som ska testas. Mangums samhällen i North Carolina hade en genomsnittlig kvalstermängd på 628 kvalster under juni månad, och 309 under augusti månad Han menade att han var tvungen att öka infektionsgraden om han skulle kunna dra slutsatsen att VSH spelade en roll i motståndet mot varroan i hans bisamhällen i North Carolina års försök Mangum burade drottningarna i sex av sina samhällen. Drottningarna var burade tills allt yngel hade krupit ut. Alla kvalster befann sig då på de vuxna bina. Nu släpptes drottningarna ut på en enda kaka (med spärrgaller på båda sidorna) för att lägga ägg i denna. När detta skett så burades åter drottningarna. Alla kvalster sökte sig nu till ynglet innan detta förseglades av bina. Efter det skars hälften av ynglet i varje samhälle ut, medan andra hälften lämnades kvar. I det utskurna ynglet fanns samtliga av de ursprungligen nedstigna kvalstren kvar. I det yngel som lämnades kvar skulle nu, förhoppningsvis, bina rensa ut en del. Men hur mycket? Den initiala infektionen, i denna konstlade situation, uppgick, i ett av försökssamhällena, till 50,3%, medan binas aktivitet sänkte den till 37,7%. Det utgör en sänkning på 12,6%. Den genomsnittliga sänkningen i försökssamhällena uppgick till 13,9%. Mangums reflektioner Mangum menar att resultatet förmodligen inte innebär att bina kan minska varroapopulationen med 13,9% för varje generation bin som kryper ut. Istället kan resultatet tolkas så att bina varaktigt kan minska graden av infektion (ner till ett slags jämviktstillstånd). Den artificiellt förhöjda genomsnittliga infektionsgraden (61%) förde Mangums tankar till den situation som rådde på 1990-talet. Kvalsternivåerna var då mycket högre än idag och offer skördades dagligen och stundligen, bland bisamhällen såväl som bland biodlare. Mangum menar att försöken under 2009 tydligt visar att VSH har utvecklats genom en naturlig selektion, och att detta är en verksam faktor i hans bins motstånd mot varroan. Andra faktorers inverkan kan dock inte uteslutas. Att en anpassning av kvalstren skulle äga rum i en toleransprocess är dock osannolikt. 1 Bitidningen Mina egna reflektioner Är HB och VSH samma sak, helt eller delvis? Svaret på den frågan är nej. Hur kan man veta det? Jo, bin som selekterats för HB kan paras ut mot bin som inte besitter denna egenskap. Avkomman uppvisar då mycket låg eller ingen tendens till HB. För att denna egenskap ska komma till uttryck krävs att båda föräldrarna bidrar med korrekta gener. Bin som besitter VSH uppvisar en annan bild vid utparning mot oselekterada bistammar. Avkomman besitter VSH, men bara i hälften så stor utsträckning som den förälder som uppvisade VSH-egenskapen fullt ut. Det räcker alltså med att endast en av föräldrarna besitter egenskapen VSH för att egenskapen skall komma till uttryck hos avkomman. Observera att Mangums bin har ett, genetiskt sett, mycket varierat ursprung. Hans metod för att ersätta förbrukade drottningar medför att detta tillstånd av genetisk variation vidmakthålls. Jag menar att det finns anledning att tro att detta spelar en väsentlig roll. Detta är även Mangums uppfattning. I dagens moderna biodling är bistammarna genetiskt konforma på ett nästan groteskt vis, även i de fall man faktiskt vidtar mått och steg för att motverka den saken. Dagens bistammar framstår ofta tyvärr som genetiskt kastrerade. Mangum odlar sina bin i TBH-kupor. Detta innebär att de bygger sitt eget vax, och cellerna får den storlek och frekvens som finns givet i binas gener. Kan man tro att detta spelar någon roll? Mangum går inte in på den saken, men det gör många andra. I USA och Europa finns en växande kår av biodlare som talar om Naturlig Biodling, i vilket de inbegriper att bina själva måste få bestämma hur deras vaxbygge ska se ut. Den intresserade kan googla på Natural Beekeeping. Vidare finns ingen som helst anledning att underlåta att odla för HB. VSH kan inte utvecklas utan att kvalstret är närvarande, men med en framsynt avel inbegripande HB-egenskapen kan smällen mildras när varroan väl kommer. Den kan också vara För att underlätta räkningen av bin och yngelmängd fotograferade Mangun kakorna i en ställning. (Foton: Wyatt Mangum/ American Bee Journal) ett selektionskriterium när varroatrycket är lågt, som t ex hos toleranta stammar. Som hos John Kefuss i Frankrike. Några sammanfattande råd Ge den genetiska variationen hög prioritet Låt bina bygga sitt eget vax (pröva åtminstone med en del bisamhällen) Odla för Hygieniskt Beteende innan kvalstret kommer (om det inte kommit än) och när kvalstertrycket är lågt. Inse att med en regelbunden behandling så utvecklas aldrig binas egna motståndsegenskaper (läs:vsh). Vi måste ha en plan för att fasa ut behandlingen. Kan alla hjälpa till här? Åtminstone på ett antal någorlunda isolerade platser borde det kunna ske. Avslutningsvis måste myten om att det inte finns några bistammar som är toleranta mot Varroa destructor avlivas. Exemplen är flera på tolerans, Wyatt Mangum är bara en i raden. John Kefuss i Frankrike, Bee Weaver i Texas, Thomas Rinderer i Louisiana och Eric Erickson i Arizona är ytterligare exempel på biodlare som skapat varroatoleranta bistammar. Not 1. Fries, I, Bommarco, R, 2007, Possible hostparasite adaptions in honey bees infested by Varroa desructor mites, Apidologie 38,

18 Varför en varroatävling? JOHN KEFUSS Från 1984 fram till 1991 hjälpte vi forskare att testa olika kemikalier mot Varroa destructor på våra bin i Toulouse, Frankrike. Under denna period blev vi väl medvetna om inte bara fördelar, utan också problem i samband med kemisk bekämpning. Chanserna är stora att du antingen har använt eller fortfarande använder några av de kemikalier som vi hjälpte till att testa. 1 Sedan 1993 har vi selekterat bin för låg mottaglighet och känslighet för Varroa destructor genom Bondtestet 2. Under åren har vi samarbetat med kollegor och testat biraser från Europa, Afrika, Nordamerika, Sydamerika och Asien då det gäller deras motstånd mot detta kvalster. 3,4,5 För att påskynda urvalet på mina egna bin slutade jag 1999 med alla kemiska behandlingar. Det var inte ett lätt beslut för mig att göra. Det tog mig ca 3 år att slutgiltigt bestämma mig. På den tiden fick jag höra att jag skulle förlora allt, dvs Inga behandlingar Inga bin. Men jag föredrog att ta den risken snarare än att fortsätta att utsätta mina bin och viktigare mig själv, för alla de kemikalier som används mot Varroa. Eftersom jag inte kunde köpa varroatoleranta avelsdrottningar av någon då, visste jag att jag skulle få selektera fram dem själv och dessutom utveckla nya testmetoder. Jag räknade ut att om jag hade en 10 %-ig överlevnad skulle jag kunna köra ett avelsprogram för varroamotståndskraft. Som drottningodlare insåg jag att även om alla mina bisamhällen dog, kunde jag alltid köpa paketbin från Italien och snabbt komma tillbaka in i att producera drottningar. Efter några år hade jag förlorat bara två tredjedelar av mina bisamhällen. Jag är ärlig då jag säger att jag var glad över resultatet, som var mycket bättre än 10 % eller mindre, som jag hade förväntat mig. Sedan dess har vi helt enkelt utökat antalet bisamhällen igen genom att varje år låta ungdrottningar friparas från de överlevande bisamhällena som var de bästa honungsproducenter med minsta antalet varroakvalster. Dvs grottmänniskourval, ett slags enkelt naturligt urval. Dessa drottningar försåg framtida parningar med varroatoleranta drönare. För närvarande är populationerna av varroakvalster låga och under våra förhållanden är det inte lönsamt att behandla mot dem. Med andra ord är våra bin kvalstertoleranta. Hygienisk beteende, utrensning av frysdödat yngel på 24 timmar har förbättrats, honungsskörden är som den ska och vinterförlusterna ligger på 15 %. Det är mindre än de 23 % för dem i samma område som vi behandlar. 1,6 Idag är vi tillbaka till biodlingssituationen som den var innan ankomsten av varroakvalstret. Det finns en sak som man alltid bör komma ihåg. På grund av olika miljöför- Kampen mellan Polen till vänster och USA till höger. Foto: John Kefuss. 18 Bitidningen

19 John Kefuss betalar förstepristagaren Clive de Bruyn 20 cent. Foto: Seth Rick. hållanden kan det vara så att vad som fungerar för oss kanske inte fungerar för andra och vice versa. Därför är det viktigt att selektera för motståndskraft under sina egna villkor samtidigt som så mycket genetisk variation som möjligt bibehålls. Man kan selektera för motståndskraft utan att veta vilka av de många olika motståndsfaktorer man selekterar för. Min medhjälpare Maria Bolt sa till mig att selektera för motståndskraft är precis som att flyga med ett flygplan. Du behöver inte veta hur motorn fungerar. Huvudsaken är att du kommer till destinationen. Från tid till annan bör man i täckt yngel räkna mängden av vuxna kvalster, dotterkvalster och omogna kvalster för att se hur avelsarbetet fortskrider. Mitt intryck är att de flesta biodlare egentligen inte vet hur mycket det kostar dem att behandla och har inte tagit hänsyn till de negativa effekter som dessa kemikalier har på deras bisamhällen. Detta är ungefär lika logiskt som någon som skjuter sig själv i fötterna med ett hagelgevär och sedan klagar på att han har hål i sina stövlar. En kollega till mig, drottningodlare, berättade att han var tvungen att korta av sin semester för att behandla bisamhällena mot kvalster. Jag sa till honom att om han selekterade sina bin lite skulle han kunna spara pengar han spenderat på behandlingar och ta sin hustru på en Bitidningen längre semester. En biodlare från Kanada skrev till mig att det kostar honom mellan 10 och 15 dollar per samhälle för att behandla alla sina kupor (För den summan skulle han kunna ta sin fru på en riktigt trevlig semester. Jag hoppas att hon läser detta!). Vårt största varroaproblem idag är att vi inte har tillräckligt med kvalster. Det är viktigt att upprätthålla ett konstant selektionstryck hela tiden på bisamhällena. Men det är inte så lätt att få tag på levande varroakvalster. Jag satte ut en annons i franska bitidskrifter två år i rad för att köpa levande kvalster, men bara två personer svarade. En sade att han inte kunde förse oss med kvalster eftersom han just hade behandlat. Den andra föreslog att jag skulle komma till honom och samla kvalster själv. Jag ville köpa kvalster i tusental för att ge mina bin en likvärdig möjlighet att bli ordentligt smittade med kvalster och se hur de klarade av det. Flera år senare fick jag veta från veterinärbesiktningen i Toulouse att de hade fått många samtal från hela Frankrike med frågor om vad det var som försiggick på min avelsstation. Under de första åren efter att vår varroapopulation kraschade köpte vi ramar med varroaangripet yngel från andra biodlare för att våra bin skulle bli reinvaderade av kvalster. Nu får vi gratis varroa från andra biodlare genom att vi flyttar våra bikupor till olika drag för honungsproduktion. Det minskar våra varroakostnader och ger oss en bättre och mer diversifierat kvalstertryck under kommersiella biodlingsförhållanden. Bondtestet eller Leva-och-låtadö-testet gav oss tydliga resultat i vår selektion mot kvalstret men på grund av rädsla låter de flesta biodlare (och vetenskapsmän) bli att använda det. I den meningen är det inte ett bra test. För dem är det som att lära sig att simma genom att hoppa i kokande olja. Det är därför vi har utvecklat det Soft Bond Test, det varsamma Bondtestet som medger selektion och samtidigt begränsar de finansiella och särskilt den känslomässiga effekten av Bondtestet. 1 Drottningodlare kommer inte att selektera för motståndskraft i sin bistam om de inte med egna ögon, eller hellre, med egna plånböcker, kan se att det har betydelse. Så vi var tvungna att hitta ett effektivt sätt att låta deras ögon se våra resultat. Enligt Newtons första lag fortsätter en kropp att vara i ett tillstånd av enhetlig rörelse eller vila, om den inte påverkas av en yttre kraft. Vårt problem var då att hitta en kraft som kan få ögonen (hos biodlare och forskare) att komma i rörelse så att de kunde se och förstå. För att göra det skapade vi World Varroa Challenge ( Världs-varroa-utmaningen), där vi använder kontanter som ett soft, varsamt, incitament. 19

20 Här är en! Dr Ralph Büchler (Tyskland) lyckades få ihop 12 varroakvalster. Foto: John Kefuss. Metoder och material Information om händelsen publicerades i bitidskrifter över hela världen med inbjudan till biodlare och forskare till ett World Varroa Challenge nära Toulouse Frankrike. De drygt 600 bikuporna vi har är belägna i en 40 km bred och 150 km lång nord-sydlig zon som utsätts för varroareinvasioner från andra biodlares bin. De som kom valde slumpmässigt sina bikupor och den tid de ville använda för att leta varroa på vuxna på bin och i ynglet. Varje tävlande fick en utförlig förklaring av den selektionsteknik vi använder, med stöd av data, så att om de ville, kunde prova våra metoder när de återvände hem. För att åstadkomma maximalt deltagande av biodlare och forskare, betalades det ut en cent (i euro) för varje varroakvalster som hittades dött eller levande. Detta i enlighet med maximen Placera dina pengar där du har din mun. En preliminär budget på 100 cent var reserverad för att täcka kostnaderna för att betala för alla kvalster som hittades. Ett honkvalster väger mellan 0,5 mg och 0,2 mg beroende på om de är befruktade och bär på ägg. 7 Det skulle bli euro för ett kilo varroa. Dessutom fick deltagarna gratis mat och hö att sova på. Resultat Femtiofem tävlande kom från Frankrike, Tyskland, Kina, England, Wales, Polen, USA, Skottland, Marocko, Schweiz, Sverige och Spanien. De behövde mer än 100 tim- mar för att hitta 109 kvalster. Den preliminära budgeten överskreds med 9%. Vinnare blev Clive de Bruyn (England) 20 kvalster, Seth Rick (USA) 17 kvalster, Jose Manuel Docampo Rivetro (Spanien) 16 kvalster och Ralph Büchler (Tyskland) 12 kvalster. Tävlingen övertygade några biodlare och forskare om att de kunde använda Soft Bond Test i sina egna avelsprogram. En forskare åkte tillbaka till Kina för att utbilda 400 biodlare i tekniken. Andra publicerade information om Soft Bond Test i sina nationella bitidskrifter. Deras ögon hade sett. Diskussion De flesta tävlande (även de som inte hittade några kvalster) var nöjda med sina resultat. Det föreslogs att med tanke på den mängd arbete som krävs för att hitta ett kvalster, en betalning på en euro per kvalster skulle vara mer passande men ändå inte tillräckligt (det skulle betyda euro per kilo kvalster). Allt eftersom avelsprogrammet fortskrider, kommer allt färre kvalster att hittas. Så detta är en punkt som arrangörer av framtida World Varroa Challenge kanske kan behöva ta hänsyn till. Kanske drottningköpare skulle kunna rangordna drottningodlare på grundval av hur mycket de var villiga att betala för varje hittat kvalster under ett World Varroa Challenge. När Apimondia håller sin kongress i ett land, skulle biodlare och speciellt drottningodlare i det landet kunna anordna en World Varroa Challenge. Nästa Apimondiakongress är i Argentina Sedan i Ukraina Finns det några biodlare i Argentina eller Ukraina som är villiga att anordna ett World Varroa Challenge? Detta skulle vara en bra chans att visa världen vad som kan göras. Slutsats En gång i tiden var kemisk behandling det enda alternativet man kunde använda mot varroakvalstret. Vi vet nu från avelsprojekt i olika delar av världen och från vårt eget, att det är möjligt att selektera bin för motståndskraft mot Varroa destructor. Av denna anledning anser vi att alla som odlar drottningar har ett moraliskt ansvar att försöka selektera för motståndskraft för att minska påverkan av kemikalier i våra bisamhällen. Den ansträngningen är vi skyldiga kommande generationer av biodlare. Vi hoppas att dina ögon har öppnats. Översättning av Google translator och Erik Österlund i samarbete Referenser 1. Kefuss J., Vanpoucke J., Bolt M. and Kefuss C. (2009). Practical Varroa Resistance Selection for Beekeepers. In Scientific Program of the 41st Apimondia Congress, Montpellier, p82 (see www. apimondia.org) 2. Kefuss, J., Taber III, S., Vanpoucke J. and Rey F. (2003) Breeding for varroa resistance: How we do it. Paper no. 187, XXXVIIIth Apimondia Congress, Ljubljana, Slovenia. 3. Koeniger, N., J. Schmidt, J. Wilde, J. Kefuss, J. Ducos de Lahitte, (1995). Testing bees from Uruguay for tolerance against varroatosis in Europe. Pszczeln. Zeszyt. Nauk. 39(1): [In German with English abstract]. 4. Kefuss, J., Vanpoucke, J., Ducos de Lahitte, J. and Ritter, W. (2004) Varroa tolerance in France of Intermissa bees from Tunisia and their naturally mated descendants: American Bee Journal, v. 144 no.7: Büchler, R., Berg, S., Kezic, N., Pechhacker, H., van Praagh, J., Bubalo, D., Ritter, W., Bienefeld, K. (2002) Island project in Croatia: Test of European honeybee strains for Varroa destructor tolerance. Apidologie 33, Britten, V. (2008) Pertes de Cheptelhiver , La Gazzzette de l ADAM (18) December, Toulouse France, p Sammataro, D. (2010) USDA Tucson Arizona. Personal communication Mer att läsa om John Kefuss Bitidningen 4-10, sid American Bee Journal Jan 2010, sid Här kan en pdf-fil laddas ner med illustrationer till John Kefuss föredrag på Apimondia 2009: 20 Bitidningen

21 Brev till redaktionen Halmkupesamhällen överförs till ramkupor. Biodling för 100 år sedan Det är tydligen full fart inom biodlingen, åtminstånde om man tar del av Bitidningen och läser ledaren och övriga artiklar som någon av ledamöterna inom SBR:s styrelse skriver. Det ena projektet avlöser det andra, medlemsantalet med fler biodlare ökar inom SBR, och bidöden skjuter i höjd varje år när våren kommer. En ekvation som jag tyvärr inte får att gå ihop. Framgångsrik biodling fanns det redan för 100 år sedan. När många biodlare gick över från halmkupa till kupor med ramar tog utvecklingen fart. Jag sänder en bild från Bilden är från en av Alexander Lundgrens utbigårdar i Stockholmsområdet. Alexander Lundgren var redaktör för Bitidningen i 25 år. Han hade dessutom biskola i Huddinge under 36 år. Dit hade varje år ett stort antal biodlingsintresserade samlats för att under Lundgrens insiktsfulla ledning förvärva ökade kunskaper i praktisk biodling. Att ta del av gamla bitidningar från den tiden är lärorikt. Många av den tidens ideer håller än idag! Det är dessutom ett rent nöje att läsa alla de böcker som han har skrivit, exempelvis Lärobok i biskötsel och Kupsnickaren. Han var i många stycken en nytänkare. Min bedömning är att så länge svensk biodling existerar, kommer hans namn att nämnas med tillgivenhet och beundran. I alla fall av dem som är intresserade av historik och praktisk biodling. Anders Berg, Ryssby Bitidningen Paviljonger mot skadegörare I nummer 1/2 av Bitidningen ägnas fyra sidor åt problemen med skadegörare i form av fåglar i bigårdarna. Jag vill härmed lämna tips om hur man kan komma tillrätta med dessa plus många andra inkräktare genom att gå över till paviljonger i stället för oskyddade bikupor ute i terrängen. Jag är väl medveten om att dessa inte kan passa alla biodlare men för dem som det lämpar sig är det ett stort lyft. Vi har drygt ett hundra samhällen fördelade på fem paviljonger. En av dessa är fast i trädgården här och användes mest till nyrekrytering medan de andra står på hjul och flyttas till villasamhällen på vårarna och senare under säsongen till höstraps, vårraps och pollineringsuppdrag i alsikeklöverfält. Idealet är utrangerade distributionsbilar som t.ex. Arlas eller liknande. De är cirka 8,5 meter långa med halkfritt golv och isolering runtom samt går att köpa utan hytt, motor och framaxel för en billig penning hos någon lastbilsskrot. Ramen fram skall givetvis vikas ihop och förses med traktordrag. I en sådan får man plats med 24 samhällen. Om man bara vill ha en fast paviljong hemma så går det bra att få bara den isolerade lådan hemkörd. Det skall inte vara några fönster, det blir bara bastuvärme genom sådana vid värmeböljor. Det räcker med ett litet plexiglas på två gånger fyra decimeter försett med en centimeterstor springa i överkant för biutsläpp. Man behöver ju inte fylla paviljongen helt med samhällen och då får man utmärkta lagringsmöjligheter med plats för lådor och annat som behövs. Fördelar, ja de är många. Skötseln underlättas enormt. Alla tillbehör såsom pust, slöja, tändstickor, pustbränsle, spärrgaller, bitömmare, 21

22 kniv, ramsax, biborste, foderballonger med foderkoppar och allt vad det kan vara på plats. Inga isolerade lådor behövs. Ingen slöja som blåser snett. Inga sargar eller yttertak med pålagda stenar eller spännband. Ingen regnskur som stör jobbet. Inga kullblåsta kupor. Höga honungsskördar genom enkelheten att flytta till blommande fält. Inga hackspettar, grävlingar, björnar, kreatur som kliar sig mot kuporna och stångar ikull dem (jag har tvenne gånger varit utsatt för grannens kossor på rymmen). Inga tjuvar eller busungar göre sig besvär. Visst går det att forcera låsen men det är nog betydligt enklare att gå på fristående kupor för dem som har oärliga avsikter. Nackdelar då, ja det finns även sådana. Om man vill inspektera yngelsättningen får man vackert gå till dörröppningen med en ram i taget. Det behövs en traktor för flyttning; egen eller grannens och det måste ske sent på kvällen. Om man som vi har spärrgallerbottnar med perforerad plåt under så blir det serverat för vaxmotten under varje kupa, men det går ju bra att ha tät masonitebotten i stället så är den olägenheten avhjälpt. Dessutom måste talgoxenät tillsättas. Ja, det här med paviljonger var ett tips som jag varmt kan rekommendera. Jag ställer gärna upp för studiebesök här om någon skulle vara intresserad; om inte annat så för att undvika samma misstag som jag gjort under utvecklingen av paviljongerna. Ingemar Johansson, Norrköping. Tel PS. Fler fördelar. Jag tar hem paviljongerna för slutskattning och invintring samt varroabehandling. Mycket enklare än att utföra detta ute i de olika socknarna. (kan möjligen vara en smittorisk att sammanföra alla hemma) Aldrig några översnöade fluster genom att de befinner sig i brösthöjd. Lätt att spärra och öppna för drönarutsläpp under svärmsäsongen. Enkelt att raka ut döda bin på vintern genom att man slipper krypa på marken. DS. Producerar HF honung? I Bitidningen nr 1/ har vi fått läsa hela sex sidor om honung och om hur den behandlas. Olika uppfattningar bryts mot varandra. Det är mycket viktigt. På de två sista sidorna av de sex kommer HF:s vd Christer Ankarlid till tals. Han säger: Visst är vår honung tillverkad i en fabrik, det kommer man inte ifrån. Tillverkad?? Jag menar i min enfald att det är blommorna som producerar nektar. Bina samlar in och bereder nektarn till honung och lägger ett vaxlock över cellen. Biodlaren avtäcker, slungar, silar, rör och tappar på burk. Eller också grovsilar biodlaren honungen och sänder den t.ex. till Mantorp. Där behandlas den och blandas. (Att använda whisky termer är helt olämpligt. Whisky och honung har inget med varandra att göra.) Det är mycket förtjänstfullt och bra att allt klart redovisas. Vidare är det viktigt att vi låter orden få samma innebörd och innehåll, när vi samtalar med varandra. Erik Österlund skriver: Men för förståelsens och trovärdighetens skull är det viktigt att de begrepp man använder är sådana som förstås i de sammanhang där de används. Är de inte allmänt använda är det viktigt att man definierar vad de betyder. Här vill jag ta upp begreppet kallslungad honung. Min honung är inte kall. På kvällen lägger jag dit en bitömmarbotten. Tidigt nästa morgon tar jag ut ramarna. Då är de kupvarma. En del ibland rätt många bin finns kvar. De är välfyllda med honung och går lätt att borsta av. Sedan slungar jag direkt. Jag vill kalla denna honung direktslungad utan uppvärmning. Vi äldre biodlare har levt länge med professor Åke Hanssons böcker Biodlingens grunder och Bin och biodling. Han skriver: Honungen innehåller också flera andra biologiskt värdefulla be ståndsdelar, bl a de s k inhibinerna. De har förmåga att döda bakterier och andra mikroorganismer eller hindra deras tillväxt. En del av dem är värmekänsliga och förstörs av temperaturer över 40 grader eller genom långvarig lagring i varma lokaler. Många smakämnen i honung är lättflyktiga och tål inte uppvärmning så bra. Alltså: Jag föreslår Direktslungad honung utan uppvärmning, som beteckning för småbiodlarens vanliga honung. Leif Andersson, Rydaholms Bf Kommentar till Patrik Gunnarsson Du skriver i en insändare i nr 3-11 av BT: De av mer seriösa författare (Österlund och Bäckström) framlagda fakta-. Tyvärr upplever jag inte att Din insändare gör att Du kvalar in i detta sällskap. Vidare skiver Du om Birgitta Bengtsson oseriös och skadlig skrivning. Har Du begrundat Din egen insändare? Jag ska nöja mig med att kommentera två saker, det övriga får stå för sig själv. Du skriver: Jag är tveksam till att SBR tillhandahåller vår välkända och väl inarbetade etikett för hemmatappning under okontrollerade former. SBR har ca medlemmar och jag tror att den övervägande majoriteten av dom är hemmatappare. Är inte dom också ägare till varumärket? Om Du hade kunnat SBR:s historia så hade Du vetat att det är just dessa suspekta hemmatappare, som genom att i många årtionden ha producerat en fin produkt, som har byggt upp ett positivt varumärke inte HF. Om någon kan göra anspråk på att säga vår etikett så borde det vara dessa hemmatappare. Om Ditt eget privatkök och Dina egna förutsättningar ser ut som det Du på ett kränkande sätt insinuerar om dina kolleger, då är jag glad att Du skickar Din honung till HF. Åke Ganrot, ake.ganrot@hotmail.com Virrigt Det första inlägget i Brev till redaktionen i nr 3-11 av Bitidningen med Patrik Gunnarsson vid pennan går till storms mot alla oss smärre odlare och vill göra oss till kvalitetsfuskare och möghunnar (skånska). Det är inte så, vi är noga med renlighet och kvalitet. Vi är väl medvetna om vad vi producerar, vi har och vill ha kvar våra kunder år efter år. Uttrycket processa är knappast tillämpligt för oss utan här gäller mer att vi varsamt behandlar vår produkt. Patrik är glad att HF silar och burkar hans honung, det är väl bra, Det sparar mycket arbete för de större odlarna, men innan detta sker har honungen avtäckts, slungats och hunnit kandera i det egna behandlingsutrymmet. Här undrar jag hur HF kan garantera kvaliten, eller är det därför dom värmer så mycket (pastöriserar). Denna uppvärmning är något man kan ifrågasätta för jäsningsrisken är liten om honungen håller rätt vattenhalt vid behandlingen, snarast är det väl för att få den att rinna lätt genom silen. Andra eventuella för- och nackdelar får ju en ytterst grundlig genomgång, i detta forum. Det är synd att Patrik låter sej provoceras i så hög grad av Birgitta B. Det som stör mej mest hos henne är uttrycket kallslungad honung. Jag har mött det lite varstans och har lika svårt för det var gång, Rätt begrepp borde väl ändå vara ej uppvärmd för det är ju det den är när man slungar efter hand som man skattar, för inte menar man väl att den skall kylas före och under slungningen, det kan vara segt nog ändå. Att sänka tempen efter slungningen är ju däremot bra för kristalliseringsförmågan och lagringen. Vill kunden sen ha: vår-, sommar- eller hösthonung är det ju småodlarna som gäller. De som kör väldigt långt för denna speciella honung är inte alls klimatsmarta, men vad göra. HF-processad honung blir ju en blandhonung och detta kan vi ju alltid framhålla, det är ju ett ypperligt försäljningsargument när vi småodlare står inför våra kunder. Var det inte Ankarlid som talade om Single Honey. Hoppet om en trevlig honungssommar delas Mix Pehrsson 22 Bitidningen

23 Beställning av SBR-etiketter Utg Bitidningen

24 Utg Bitidningen

25 Trotjänare i Östra Blekinges Bf BENGT ÅKE LJUNGKVIST Vi har två gamla trotjänare i vår förening. Det är dels tidigare ordf, Karl Erik Tedblad, som avgick för fyra år sedan. Då hade han hållit i ordförandeklubban under 38 års tid. Många kongresser med förbundet har han deltagit i och lämnat goda förslag. När varroakvalster drabbade oss, uppfann han en myrsyraburk med vars hjälp man kunde minska skadeverkningarna. Under många år har han skött om drottningodlingen på Skärva, Hasslö och Aspö. Han har även videofilmat skötseln av sina bisamhällen under årets alla månader. Den andre personen som är värd att uppmärksammas heter Rune Karlsson. Han är lika gammal som Tedblad, 76 år numera. Rune har även varit aktiv i drottningodling både på de tidigare nämnda platserna och hemma i sin egen bigård. Föreningen disponerar ett gammalt soldattorp med ca 3000 m 2 mark. Här träffas medlemmarna varje söndag under månaderna april september. Vintertid träffas vi andra söndagen varje månad och tittar på några filmer om biodling i värmen från den öppna spisen. Rune serverar kaffe, te och kakor. Ofta blir det fantasifulla berättelser Karl Erik visar hur man hanterar rökpusten. Rune visar hur man borstar bort bina från ramen inför skattning av honung. om biodlare, som gått ur tiden. Rune hjälper också till med transporter av glasburkar, lock och honungskärl till vår bigård. baljungkvist@hotmail.com Herr och Fru Bastanäs BERNT BENGTSON Vid senaste årsmötet, i november 2010, lämnade Ingold och Anna-Lisa Gustafsson sina uppdrag inom Växjöortens Biodlareförening. Deras engagemang i föreningen började för knappt 30 år sedan när Ingold 1984 fick en kupa med bin av Alf Johansson, kassör i föreningen. Drottningen hette Silvia och blev en utmärkt avelsdrottning i Ingolds utökade bigård. Även Föreningsbigården, Bastanäs fick del av Silvias goda gener. Ingolds första kontakt med bin fick han i 5-års åldern hos sin farfar, Gustaf Karlsson i Algustboda. Farfadern var stor -biodlare med halmkupor och Lundgrens ramkupor. Ingolds djupa kunskaper i biodling grundlades under uppväxten genom att han fick hjälpa sin farfar med arbetet i bigården. I och med att Anna-Lisa och Ingold i 17-årsåldern blev ett par fick Anna-Lisa följa med till Algustboda och grundlägga sitt biintresse. Bigården vid villan på Hovshaga i Växjö växte efterhand och med några utbigårdar omfattade biodlingen som mest samhällen. Ingold blev snabbt engagerad i före- Bitidningen Anna-Lisa och Ingold med den ulltavla över Bastanäs som de fick som en minnesgåva vid årsmötet. Konstnär: Laila Lyckson. Fotograf: Bernt Bengtson ningsarbetet både inom styrelsen och på föreningsbigården och Anna-Lisa följde med till Bastanäs. Hennes intresse för hus och heminredning tog sig uttryck i viljan att upprusta huset på Bastanäs. Trots viss skepticism från äldre (manliga) medlemmar blev det nya gardiner och huset blev uppstädat. Under den följande perioden lades mycket arbete ner på att upprusta huset, både in- och utvändigt och kuporna på Bastanäs där Anna-Lisa och Ingold var initiativtagare och drivande. Dessutom tillkom byggandet av Demo-bigården. Anna-Lisa kom också så småningom in i styrelsen bl a som v ordförande. Hon såg till att medlemmarna efter avslutat arbete i bigården kunde samlas kring ett väldukat kaffebord för trivsam samvaro med biprat. Ingold fick efter hand olika styrelseposter och ansvarsområden i föreningen och styrelsen, de sista tre åren som ordförande. Bastanäs har varit paret Gustafssons skötebarn. Ofta när man kommit dit, inte bara på bigårdskvällarna, har Anna-Lisa och Ingold varit där i ett eller annat ärende att se om huset, bina eller vattna blomkrukorna. Föreningen är dem ett stort tack skyldig för det engagemang de visat. Det förpliktigar också medlemmarna att i fortsättningen hålla Bastanäs i toppskick. 25

26 Medlemmar vecka Fullbetalande: 7825 Familjemedlemmar: 651 Nya medlemmar: 322 Juniorer: 87 Totalt: 8885 Värva nya medlemmar! Värvarpaket 2011 rekvirerar ni i första hand via e-post till: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org I andra hand på telefon Startpaket 2011 till alla nya medlemmar! SBR:s Startpaketserbjudande sänds till alla nya medlemmar, när deras medlemsavgift kommit in till SBR. Infobigårdspaket 2011 Allt som behövs till en infobigård Vi har även i år satt samman ett paket med allt som behövs till en infobigård (förutom skyddsplanket). Därmed får ni en komplett infobigård direkt och till lägsta möjliga pris. Infobigårdspaket 2011 innehåller följande: 1 st demokupa, 1 st broschyrställ, nya infoserien och 2 st upplysningsskyltar. Priset för allt detta är 2500:- + ev. frakt. (Ordinarie pris: 2840:-) Titta in i Bibutiken på eller beställ direkt hos Maj-Britt Järnvall på telefon Medlemsfokus 2011 Medlemsinflödet 2011 Vi ser även i år ett glädjande snabbt inflöde av fullbetalande medlemmar. Ca 500 fler medlemmar är registrerade vecka 8 jämfört med motsvarande tid förra året. Antalet juniorer fortsätter att öka och är redan nu fler än förra årets slutsumma! Värvarpaketet flyers Lär dig biodling 25 medlemsvärvarfoldrar Egen honung är guld värd 8 inspirationsaffischer 5 affischer informationskväll om biodling 5 affischer Inbjudan till studiecirkel Ny skyltserie till Infobigården! Vi kan nu erbjuda en uppfräschad version av den informativa skyltserie, som tillhör infobigårdskonceptet. Serien består av 5 skyltar på svenska samt 1 vardera på engelska resp. tyska. Skyltserien bifogas gratis 2011 års infobigårdspaket, så länge lagret räcker. Ni som tidigare köpt en demokupa från SBR kan mot en frakt- och expeditionsavgift på 200:- komplettera er infobigård med den nya skyltserien. Skicka ett mail till undertecknad på: jan.martensson.sbr@biodlarna.org med ert önskemål. Alla ingående delar i infobigårdskonceptet: Demokupan, broschyrstället, skyltserien och upplysningsskyltarna har därmed bytts till nya förbättrade versioner. Hur många förenings- och infobigårdar har vi? 2010 fanns möjlighet för föreningarna att rapportera förekomsten av föreningsbigårdar resp. infobigårdar. Antalet är säkerligen betydligt större, men siffrorna ger ändå intressant information. Det finns en stor potential kvar att utnyttja för att ytterligare förbättra informationen till allmänheten om biodling genom att anlägga infobigårdar på ännu fler ställen i landet. Samtidigt kan föreningsverksamheten stärkas på flera sätt genom en anskaffa en föreningsbigård. 26 Bitidningen

27 Allt om bin! 2011 ett riksseminarium med något för alla Fredag 8 april Kl Lunch Gemensamt i sal Kl Honeybee democracy Prof. Tom Seeley, Cornell University Kl Fika Tolkning till svenska Sal A Bihälsa Kl Nya rön från forskningen Prof. Ingemar Fries, SLU Kl Friska bin och att lyckas med övervintringen Preben Kristiansen, Bihälsokonsulent Sal B Lär dig att förstå bisamhället Kl Året i bigården Walle Johansson, BT:s I bigården -08 Kl Lustigheter i bikupan med frågepanel Walle J & Lotta Fabricius Sal C Produktutveckling Kl I biodlarens trädgård ta hand om trädgårdens produkter Jan-Anders Jarebrand, Örtagård Öst Kl Honungssensorik beskriv din smakupplevelse Viktoria Bassani Sal D Säker honung Kl Branchriktlinjerna för Honungsproduktion Elisabet Wilhelmsson och Calle Regnell Kl Honungsproduktion, Frågepanel Anders Lignell, Elisabeth Wilhelmsson, Ingemar Wahlström, Calle Regnell Middag Lördag 9 april Frukost A Mer bin Mer bin! Avläggarkupan, Hur gör jag avläggare? Janne Mårtensson och Preben Kristiansen Fika Biodlingsplan 2011, momenten som ger en bra biodling Janne Mårtensson och Preben Kristiansen Prof Tom Seeley B Svensk Biavel AB Demonstration och Presentation av Bidatabasen Lasse Naimell Fika Demonstration och Presentation av Bidatabasen Lasse Naimell Lunch Programmet gäller med viss reservation för förändringar. Se för aktuellt program. Utställare är LP:s biodling, Joel Svenssons Vaxfabrik, Lovö honung SBIO AB, Skogshonung och Svenskt Sigill. Riksförbundsmötet tar över efter lunch på lördagen, Se separat program Anmälningsblanketter för seminarium och riksförbundsmöte kan bl a fås genom nedladdning från Aktuellt -> Allt om bin. Rapporterade föreningsresp. infobigårdar 2010 Område Föreningsbigårdar Informationsbigårdar Götaland Svealand 23 9 Norrland 2 6 Totalt SBR-bottnen 2011 SBR-botten 2011 har en utdragbar kassett med en separat utdragbar nedfallsskiva av aluminiumplåt. Tillverkas som standard för 10 r LN-kupor. Stommen i ett tåligt skivmaterial för krävande utomhusbruk. Sammansättningen håller högsta klass. Beställningar eller förfrågningar om nya botten skickas till e-post: pelarne.bi@ gmail.com eller till Pris: 320:- + moms och ev. frakt. Med vänliga hälsningar! Janne Mårtensson, SBR Välkommen till Riksförbundsmötet! 9-10 april på Grand Hotell i Norrköping Preliminärt program 9/4 Lunch Möte Kaffe Möte Middag /4 Möte Kaffe Möte Lunch Riksförbundsmötet pågår som vanligt från på lördagen till på söndagen. Kostnad Helpension i enkelrum: 1405 kr. Helpension med del i dubbelrum: 1255 kr. Kostnad för måltidsdryck under lördagens middag tillkommer. Pga begränsat antal dubbelrum kan man vara tvungen att dela dubbelrum. Fördelningen av enkelrum sker efter anmälningsdatum. Amälningsblankett kan bl a fås genom -> Aktuellt -> Allt om bin. Bitidningen

28 RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 Skaraborgs Drottningodlareklubb Grundkurs i drottningodling. Start med gemensam teoretisk kursdag lördagen 9 april kl på Naturbruksgymnasiet Uddetorp i Skara. Föreläsare Bert Thrybom. Under sommaren kommer kursen att fortsätta med praktiska övningar på flera platser i Skaraborg under ledning av erfarna drottningodlare. Anmälan till Arne Johansson före den 4 april Ordinarie vårmöte onsdagen 28 april kl på HS i Skara. Föreläsning om avelsarbetet på Visingsö av P O Wagnsgård. Information om bl.a. parningsplatser Kurs i bedömning av bin enligt Sv. Biavels regler och genomgång av bidatabasen den 28 maj kl i Mariestads föreningsbigård.. Kurskostnad 70 kronor inkl.kaffe och lunch. Anmälan till kursen senast 22 maj till Bengt Olof Persson , el. Bi.olle@telia.com Välkomna! Styrelsen Bibutiken.se Säljer slungor, kupor och avtäckningsmaskiner till mycket konkurrenskraftiga priser. 4-ramar 3890 kr fri frakt! Erbjudande: Eldriven 4-ramars slunga 7890 kr, få Superkupan på köpet (värde 487 kr). Fri frakt! BV-pins 50 kr/st Allt går oavkortat till BV! Fortsätt stödja fondens uppbyggnad! Köp vår Biodlingens Vänner t-shirt, nu åter i lager! eller en BV-pins till dig själv eller någon du vet är en biodlingens vän. Biodlingens Vänner finns också som en grupp på Facebook! Bli medlem i den! VAD ÄR BIODLINGENS VÄNNER? En stödfond inom SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund, för att stimulera och utveckla svensk biodling. VAD VILL BIODLINGENS VÄNNER STÖDJA? Centrala, regionala och lokala utvecklingsprojekt inom biodlingen t.ex: produktutveckling, avelsprojekt, metod- och materialtester, seminarier, föreningsbigårdar mm. Marknadsföring av biodlingen och rekrytering av nya biodlare. Forskning inom biodlingsområdet. BV:s Gåvobevis 2011 är perfekt till uppvaktningar, egna insättningar, företagssponsring etc. Belopp till Biodlingens Vänner sätts in på pg Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress. Gåvor från 100 kr och uppåt erhåller ett Gåvobevis. KONTOSTÄLLNING MARS 2011: kr En ökning med 51 % sen oktober 2010! Bidrag ur fonden ansöks en gång per år. Bidrag börjar delas ut när fonden når SEK. 28 Bitidningen

29 Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Växjö Biredskap Säljer för Töreboda. Billiga plastkupor! Ramlist fr 3.50/ram. Ramar fr 7:-/ ram. matskrister.karlsson@tele2.se Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. Malmtorpsv. 19, Grödinge. Öppet måndagar. Sommaröppet även fredagar. Tel , Biredskap Roland Gustavssons bigård, Rosenberg, SKillingaryd. Tel , LS-lådor med tillhörande ramar. 2 trågkkupor. Finns i norra Östergötland Bisamhällen Bin till salu. Örebro län Bisamhällen säljes. Elsa Håkansson. Tel Bin säljes. Krainer på LN, Svea och HLS. Nybys Bigårdar Roslagen. Dan Egerland. Tel Övervintr bisamh olika härstamn Norsk ram. 1200:- + moms. Lev eft besiktn maj Bisamhällen Buckfast ca 15 st på LN. Lev. i maj efter besiktning Övervintrade avläggare och nya avläggare. Årets avlägg. lev. runt midsommar, 800:-. Elgonbin på 4,9-vax, parade i Elgonland (Hallsberg). Tel Bidrottningar Bidrott, gula ita, Bisamhällen, honungspump Arne Håkansson. Bidrott Elgon. Bisamhällen 30 st 3/4 langstroth Lennart Carlsson Kullabi Buckfastdrottningar Nosemafria, kalkfria 100 utrensning. Raspar Även avläggare. Köpes Bisamhälle Buckfast på LN ram utan kupa. Max ca: 15 mil ifrån Hstd SBR:s gula kupkniv. 1 ex , bosse@bogi.se Insemineringsutrustning köpes. Nils Thuresson Tel E-post nils.thuresson@kund.biknet.se Bitidningen

30 MÖTEN OCH KURSER Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Blekinge biodlaredistrikt Vårmöte lö 2 apr kl 10 i Hasselstads bygdegård. Bihälsokonsulent Preben Kristiansen talar om God invintring och friska bin. Källebergs biredskap finns på plats. Förbeställning av varor kan göras, till Kennerth Fransson före 15 mars, för smidig hantering vid försäljningen. Fika till självkostnad. Meddela deltagande, gärna föreningsvis, till Gert Olsson eller Anita Danielsson Jönköpings distrikt Kvällskurs ti 12 apr kl i Träffpunktens lokal, Kyrkogatan 2, Nässjö. Honungshantering, -behandling och -bedömning enl nytt reglemente. Kronobergs distrikt Studieresa 14 maj till Danmark, redskapsbutik och Köpenhamn, bigård mitt i centrum. Avresa från Växjö kl via Älmhult, Traryd och Helsingborg- Helsingör. Åter i Växjö ca För de mindre biintresserade, kan ett särskilt program i Köpenhamn ordnas, om intresse finns. Program finns på vår hemsida, även utskickat till föreningarna. Anmäl deltagande till resp föreningsordförande senast 15 april. Begränsat antal platser. Sjuhäradsdistriktet 6 apr kl 18. Martin Nehmann föreläser i Sparrehus Borås. Välkomna! Södra Kalmar Biodlardistrikt Biodlarträff sö 17 april kl 14, Qvarnaslätt, Nybro. Arrangör Nybro bf. Janne Mårtensson föreläser om Mera Bin, drottningodling och biavel. Kaffe serveras. Lotterier. Föreningar Grannföreningar är välkomna Bjäre Bf Onsdagsträffarna startar on 13 apr kl 18 i Föreningsbigården i Rosenhult, Förslöv. Därefter varje onsdag t o m aug. Aktiviteter under året i takt med bisamhällens utveckling t ex avläggare och drottningodling. Se även hemsidan bjarebiodlareforening.se Enköpings Biodlare Föredrag 2 april kl 13 i A-salen, Kryddgården, Östra Ringgatan, Enköping. Jan Mårtensson,utvecklingskonsulent i SBR., pratar om projektet Mera Bin, avläggare, egen biodling, invintring m.m. Alla bf i Uppland och närliggande distrikt är välkomna. Ervalla med omnejd Bf Arbetsmöte sö 17 apr kl 15 i snickarverstan i Bosjön. Material till självkostnadspris. För vägbeskrivning och upplysningar, tfn Grästorps Bf Möte to 14 april kl 19 i Pingstkyrkan Grästorp. Arne Johansson Vice ordf i SBR berättar om sin biodling, arbetet i SBR och biprojekt Västra Götaland Göteborgs Bf Medlemsmöte to 14 april kl 19 i Gunnilse Ga: Småskola. Vi diskuterar avläggare, olika metoder och material. Hagshults Bf Vårträff 15 apr kl 19 i Hagshults sockenstuga. Fika och lotter. Hisingens Bf Möte 11 april kl 19 i Kyrkbyhemmet. Högsbyortens Bf Vårträff sö 17 april kl 14 hos Dan Johansson, Mjöshult, Grönskåra. Erfarenheter från binas övervintring mm. Kaffe. Kontaktpersoner: Veine tel , Dan tel Lidköping-Kållands Bf Kaffe o bulle eller motsvarande serveras för 20:-. Torsdagar enligt nedan särskild aktivitet. Andra torsdagar, ej helgdagar, träff utan program. Normal start kl 18 med kaffe programmet. Eventuella ändringar på hemsidan. 7 april Resa till Biredskapsfabriken Töreboda.10% rabatt + kaffe. Avresa kl 17 från Lidens parkering. Anmälan 14 april Uppstart bigården Råda. Städning bigården Föreningen bjuder på grillad korv. 21 april Ingen verksamhet, påsklov. 28 april Avläggare. Lindomeortens Bf Möte ti.5 apr kl i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7 Kållered Malmöortens Bf Biträffar på Wowragården, Klågerupsvägen 475, Malmö. Avgift 20:-per träff, inkl. fika, och OBS! vi lottar ut en drottning 11 apr och sex drottningar 28 apr, kaffebiljetten är lottsedel. Må 11 apr kl 19 Tema Avläggare. Film och diskussion. Vi lär av varandra. To 28 apr kl 19 Vårmöte. Planering för sommaren, drottningodlarkursen, grillträff, utfärd, svärmtagarlista mm. Lotteri på skänkta bigrejor. Norrtäljeortens Bf Vårmöte on 20 apr kl i Norrtälje Folkets hus. Anders Berg. Nybroortens Bf. Projektet Mera Bin på Qvarnaslätts Hembygdsgård 17 apr kl 14. Jan Mårtensson informerar. Fika till självkostnad, lotteri. Nässjöortens Bf Materialvård to 14 apr kl 18,samt Nosema och Varroa kontroll. Även vårstädning. Medtag 60 tal döda bin för nosemakontroll. Planeringsmöte för kupansvariga 28 apr kl 18. Båda träffarna på Föreningsbigården Flustret, Nässjö Sollentuna Bf Ti 12 apr kl 19 på Fridshyddevägen 17, Häggvik, Solllentuna. Hur har vintern varit? Vaxhantering. Fråga och diskutera. Fika till självkostad- Sundbybergs och Spångaortens Bf Månadsmöte med tema 27 april i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg. www. sundbybergsbf.se Söderåsens Bf Ti 5 april kl 19 i Stenestads bibliotek Förberedelser för drottningodling. Södra Vätterbygdens Bf Vårträff lö 16 apr kl 14 i Bränneriet. Uppstart och Informationsmöte inför bisäsongen. Biskötsel, drottningodling, parningsplatser och kursverksamheten i länet. Kaffe med tilltugg. Nosemakontroll. On 27 apr kl , Bränneriet, Brunstorp. Föreningsmedlemmarna erbjuds kontrollera nosema i bisamhällena. Ta med bakkroppar av bin från varje samhälle. Vårresa. Programmet är ännu inte fastställt. Krister Linnell jobbar på programmet. Anmäl intresse till Gunilla Lindell tel eller lindell.gunilla@gmail.com Tidaholms Bf Årets studiecirklar Biodling för nybörjare och nybliven biodlare samt Drottningodling för nybörjare startar under april. Var fjärde onsdag kl , start 27/4 info om vår verksamhet i radioprogrammet Bi i varje By på mhz. Det går också att höra radioprogrammen samt se all övrig information på Uddevalla Bf och Drottningodlingsklubben Möten och temakvällar som regel i Södertullsgården, Asplundsg. 36 kl 19. Kaffe med dopp 20 kr. Gäller även på Mollön. To 7 apr Vårmöte med utlottning av 2 drottningar bland närvarande medlemmar, samt 1 bland närvarande nya medlemmar Värnamo Bf Svensk Buckfast avel inbjuder till genetik- och nosemakurs. 16 april kl på Finnvedens Gymnasium, Miniaulan. Fm. kaffe, lunch, em. kaffe. ca 300:-. Bert Thrybom Lidköping föreläser i genetik på fm. Em. genomgång av nosema teoretiskt och praktiskt. Medtag döda bin för mikroskopering. Anmälan till Olle Andersson Västra Härads Bf On 27 april kl på Sörgårdsskolan i Gislaved. Per Ideström om nordiska biets historia. Växjöortens Bf Städdag12 april kl 11 på Bastanäs. Utspisning till självkostnadspris. Bigårdkvällarna börjar 26 april kl 18. Östra Sörmlands Bf On 27 april kl 19 på Solberga. Valberedningens förslag på styrelse 2011 Tryckfelsnisse var framme i förra numret och en avsägelse har tillkommit. Aktuellt förslag ses här. Ordförande Jonny Ulvtorp omval 1 år Styrelseledamöter Matias Köping kvarstår 2012 Arne Johansson kvarstår 2012 Anders Lignell kvarstår 2012 Alf Sjöberg omval Krister Linnell omval Marita Delvert nyval Suppleanter Hanne Uddling nyval 1år Barbro Liljeborg nyval 1år Revisorer Åke Fredriksson omval Conny Persson omval Revisorsuppleanter Jörgen Kragh omval Christina Bjurlöf nyval Vi minns Ernst Torning Björkvik bf Allan Karlsson Stenungsunds Bf Ove Svensson Örebro Bf 30 Bitidningen

31 SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: Fax: Förbundssekreterare: Michael Cornell, Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, E-post: Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, E-post: Plusgiro: Bankgiro: Öppet: må-to: fre: Lunchstängt Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN Skickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se Annonser till BITIDNINGEN Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, LISTERBY Tel , E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, Väring. Tel E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org FÖRBUNDSSEKRETERARE Michael Cornell Tel: E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org UTVECKLINGSKONSULENT Jan Mårtensson. Tel E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org BISJUKDOMSKONSULENT Preben Kristiansen. Tel E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org REDAKTÖR Erik Österlund, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel: E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Prenumeration på BITIDNINGEN Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg till SBR. SBR STYRELSELEDAMÖTER Styrelseledamot: Stig Hansson, Snorres Väg 8, Hässleholm , Epost: stig.hansson.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Matias Köping, Klamparegatan 40, Gävle. Tel , Epost: matias.koping.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, Rodarve 993, Katthammarsvik Tel , Epost: anders.lignell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, Gränna , Epost: krister.linnell.sbr@biodlarna.org Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, Brösarp. Tel: , Epost: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, Stavtorp, Malmköping. Tel: , Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org Styrelsesuppleant: Yvonne Strid, Gundala, Nordtagsvägen 1, Ytterby yvonne.strid.sbr@biodlarna.org SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, UPPSALA. Tel vx Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, MANTORP , Fax: E-post: hf@biodlarna.org Plusgirokonto: , Bankgirokonto: Öppettider må-to: fr: VD: Christer Ankarlid E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org Sekr.: Gunnel Hertzman, E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org Kvalitet: Christer Ankarlid Ekonomi: Maria Krantz, E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, , E-post: gostarappe@auditeco.se Svenskt Sigill: Linda Cederlund, E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se Annonstaxa KOMMERSIELLA ANNONSER Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Bitidningen RADANNONSER Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 31