Smittskyddsläkare med koll på patientsäkerhet

Transkript

1 18 MedTech Magazine Nr 2/2012

2 » Vi har aldrig tidigare haft så många resistenta bakterier i omlopp i världen." Smittskyddsläkare med koll på patientsäkerhet Smittskyddsläkare i Västerbotten, vice ordförande i nationella Stramanätverket och medlem i Svenska Infektionsläkarföreningens styrelse. Jag har alltid varit bra på att fånga upp idéer och se till att det händer något, säger Stephan Stenmark. Text: Anna-Britta Ståhl Bild: Bosse Johansson mittskyddsläkaren Stephan Stenmark har många järn i elden. I början av veckan delade han ut kondomer på en skola i Skellefteå för att förhindra spridningen av könssjukdomen klamydia. Och när MedTech Magazine träffar honom ute på Arlanda några dagar senare kommer han från en tvådagarskonferens för smittskyddsläkare i Sigtuna. Allt går inte att lösa via e-learning. Ibland måste man träffa kollegor och diskutera nya strategier, etiska överväganden och andra svåra frågor inom vården, säger han. Stephan Stenmark inledde sin karriär med en vapenfri tjänst som tjänstepliktigt vårdbiträde för snart tjugosju år sedan. Bäst minns han det eviga letandet efter patientjournaler i arkivet och inne på läkarexpeditionerna. I dag är han känd som en eldsjäl i kampen mot antibiotikaresistens och spridningen av vårdrelaterade infektioner. Han drivs av känslan av att kunna göra skillnad och vara med och påverka vårdens utveckling mot allt större patientsäkerhet. Jag har förmånen att kunna kombinera min nyfikenhet och vilja att hjälpa med intresset för naturvetenskap och människor. I den ena stunden kan jag hålla på med något hyperteoretiskt och i nästa stå bredvid en människa som är ledsen. Det är också inspirerande att vara i en situation där det hela tiden tas fram ny kunskap. Även om det begås fel i vården så fungerar de flesta patientbesök bra och vi står oss även väl i en internationell jämförelse. Undvikbara vårdskador Felaktiga förskrivningar av läkemedel står för en stor del av de cirka undvikbara vårdskador som inträffar varje år. En orsak är att många patienter, framför allt äldre multisjuka, tar flera mediciner samtidigt. Brister i förskrivningen kostar, förutom det mänskliga lidandet, samhället cirka 20 miljarder kronor om året. Skadorna beror på en mix av den mänskliga faktorn och systemfel vid förskrivningen. Det är omöjligt att hålla reda på hur alla olika läkemedel samverkar med varandra. Vi skulle behöva ett ännu bättre system i datajournalen som varnar för farliga kombinationer. En läkmedelslista där man ser alla mediciner som förskrivits till patienten oberoende av vårdgivare vore också bra. MedTech Magazine Nr 2/

3 » Om några år hoppas jag att det finns appar som är lätta att uppdatera när det kommer nya rön. En nationell standard är på gång, men fortfarande har landstingen flera olika datasystem som ska samverka. Snart hoppas jag att vi i Umeå kan se vilka mediciner patienten fått vid ett läkarbesök i till exempel Västra Götaland. Grunden för all behandling är egenvård och där finns en nisch för nya internetbaserade tjänster. Studier visar till exempel att kbt, kognitiv beteendeterapi via nätet har effekt vid tinnitus och lättare ångestsyndrom. På samma sätt som det finns enkla snuvor så finns det lindriga depressioner, understryker Stephan Stenmark. En genomarbetad vårdplattform med support och appar till mobiltelefoner och läsplattor kan bidra till att fler håller sig friskare längre. Han tar fram sin ryggsäck och plockar upp några broschyrer med information till patienter och vårdpersonal. Samtliga har ett bästföredatum som går ut vid årsskiftet. Kunskap finns, utmaningen är att paketera den på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt och kombinera det med en bra fortbildning för läkare, understryker han. Vi utarbetar riktlinjer till både patienter och personal och innehållet i broschyrerna måste ändras med jämna mellanrum. Om några år hoppas jag att allt finns tillgängligt i appar som är lätta att uppdatera när det kommer nya rön. De allra flesta har ju en mobiltelefon i dag. Djupa sårinfektioner Stephan Stenmark ingår i ett projekt som ska bromsa spridningen av vårdrelaterade infektioner vid knä- och höftledsoperationer. De flesta ingrepp avlöper utan komplikationer, men runt två procent av de som bytt ut knäleden och en halv procent av dem som bytt höftled drabbas av djupa sårinfektioner. Ortopedklinikerna jobbar nu med att ta fram en ny standard som ska få bukt med onödiga skador och fel vid olika ingrepp. Det är särskilt några moment som är kritiska: urvalet av patienter för operation, att patienten är förberedd och att antibiotika i förebyggande syfte ges på korrekt sätt. Patienterna måste också få lära sig att snabbt upptäcka gryende infektioner och då genast vända sig till kliniken där ingreppet gjordes. Viktigast är att alla yrkesgrupper samarbetar och tillsammans mäter vad de utför. Det finns en styrka i att jobba tvärprofessionellt, alla inblandade är införstådda med rutinerna och följer samma standard. Snart har landets alla kliniker genomgått programmet men det är ännu för tidigt att säga något om vilken effekt det haft. Jakten på bakterier och virus inom sjukhusens väggar börjar däremot ge resultat. Hygienen inom vården har aldrig varit bättre än nu och i arsenalen märks god handhygien, funktionella yrkeskläder och lättstädade patientrum. Vaccinationer mot influensa, pneumokocker och kikhosta bidrar också till färre infektioner liksom förbättrade rutiner vid intravenösa infarter och minskad användning av urinkatetrar. Även välinformerade patienter drar sitt strå till stacken för en säkrare vård. Vi får färre infektioner med mer motion, mindre övervikt, färre rökare och mindre Stephan Stenmark Ålder: 46 år Född och uppvuxen: Lycksele i Västerbotten. Bor: Umeå Familj: Hustru Helena och döttrarna Mathilda 19, Amanda 17, Amelia 14 och Damian, 17 år och utbytesstudent från USA. Bichon Friséhunden Mumin. Utbildning: Läkarutbildning i Umeå, specialist i infektionssjukdomar. Disputerat på harpestbakteriers immunförsvarsutveckling lokalt i huden. Aktuell: Smittskyddsläkare i Västerbotten. Ordförande i Strama Västerbotten, samverkan mot antibiotikaresistens. Vice ordförande i nationella Stramanätverket, medlem i Svenska Infektionsläkarföreningens styrelse. Med i styrgruppen för PRISS, Protesrelaterade infektioner ska stoppas. Fritidsintressen: Längdskidåkning på vintern, löpning och cykling på sommaren. Att bara vara i naturen, bygger och spikar gärna. Drömmer om: Att få timra ett hus. Inspireras av: Idéer, har alltid varit bra på att fånga upp olika idéer och se till att det händer något. Men jag är ingen förvaltare, någon annan får ta över och avsluta det jag dragit i gång. 20 MedTech Magazine Nr 2/2012

4 MedTech Magazine Nr 2/

5 Ju mindre antibiotika som används av oss alla tillsammans, desto större chans att behandlingen hjälper när den verkligen behövs.» Det yttersta ansvaret för en klok behandling ligger hos förskrivande läkare. missbruk. Att äta bra och motionera minskar till exempel risken för övervikt och diabetes, en sjukdom som i sig ger ökad risk för infektioner. "Mirakelpillret" Men överst på Stephan Stenmarks agenda står ett minskat bruk av "mirakelpillret" penicillin. I de flesta länder i Europa är det den medicin som används mest efter smärtstillande medel. Tyvärr ser det nu ut som om vi bitit oss själva i svansen. Om alltför många infektioner som kan läka ut av sig själva behandlas med antibiotika så ökar risken att fler bakterier blir motståndskraftiga. Stephan Stenmark öppnar sin dator, pekar på grafer och tabeller i olika färger och målar upp ett allvarligt scenario. Vi har aldrig tidigare haft så många resistenta bakterier i omlopp i världen. Nu gäller det att fokusera på de möjligheter vi har och se att vi faktiskt kan göra skillnad. Har vi inte fungerande antibiotika så klarar vi i framtiden varken av att göra avancerade operationer eller kurera de infektioner som till exempel uppstår i samband med cytostatikabehandling. Sverige är via organisationen Strama, samverkan mot antibiotikaresistens, föregångare i arbetet och driver frågan både inom eu och i övriga delar av världen. I Stephan Stenmarks hemlandsting har sjukvården, sedan 2008, minskat recepten på antibiotika med tio procent utan att ta några medicinska risker. Målet är att ge så korta kurer som möjligt till det fåtal som verkligen behöver dem, understryker han. Drygt åttio procent av länsborna är beredda att avstå från antibiotika vid lindriga åkommor som till exempel halsfluss eller öroninflammation. Det yttersta ansvaret för en klok behandling ligger hos förskrivande läkare. Ju mindre antibiotika som används av oss alla tillsammans, desto större chans att behandlingen hjälper när den verkligen behövs. Resistensutvecklingen är ett av de stora folkhälsohoten i Europa och sjukvårdens största utmaning. Grekland har flest antal resistenta bakterier, och där förskrivs dubbelt så mycket antibiotika som här. Stephan Stenmark knappar fram en graf som visar att det inte utvecklats någon ny klass av antibiotika de senaste fyrtio åren. I dagsläget är dessutom inget läkemedelsföretag berett att ta den ekonomiska risk det innebär att utveckla ett nytt läkemedel som ska ges till ett fåtal i så korta kurer som möjligt. Här krävs att flera stater inom eu går samman och finansierar den forskning som krävs för att vi ska få ny antibiotika. Man kan också tänka sig ett samarbete mellan eu och usa. Men som det ser ut nu måste vi använda det vi har på bästa sätt i väntan på något nytt. Vattenburen bakterie Samma dag som vi träffas varnar Livsmedelsverket för stora brister i kommunernas kontroll av dricksvattnet. Stephan Stenmark vet av erfarenhet hur snabbt vattenburna infektioner kan lamslå en hel ort. Under de fem första månaderna i fjol insjuknade skellefteåbor i magtarmsymtom orsakades av parasiten Cryptosporidium som spreds via de kommunala vattenkranarna. Utbrottet klassas som det näst största i Europa efter det i Östersund år Han vill inte förringa plågan för de drabbade, men sedd med strikt vetenskapliga ögon förde händelsen också med sig något positivt. Utbrottet gav oss en möjlighet att lära oss mer om hur den parasiten påverkar kroppen. Tidigare har man sagt att vissa kan få problem med magen i månader efteråt. Våra uppföljningar är inte klara än, men mycket tyder på att den teorin stämmer. Lusten att dela med sig av sina kunskaper har han ärvt av sin mamma som var lärare. Att valet föll på läkaryrket skyller han, med en glimt i ögat, på sin pappa som var entreprenör i skogsmaskinsbranschen och kom hem med svart olja upp till öronen varje kväll. Jag ville inte meka med maskiner utan tyckte att det var roligare att sätta på mig en vit rock och vara ren när jag kom hem från jobbet, skämtar Stephan Stenmark, reser sig upp och tar ett stadigt grepp om ryggsäcken. Planet som ska föra honom hem till vardagen på Umeå universitetssjukhus väntar redan i gaten. MTM 22 MedTech Magazine Nr 2/2012