Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören. ramar och spelregler för ledningsarbetet

Transkript

1 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören ramar och spelregler för ledningsarbetet

2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Styrelsens chefsroll och direktörsavtalets syfte 5 3 Processen för att upprätta och utvärdera direktörsavtalet utgående från strategin Kriterierna för valet av ny kommundirektör utgående från strategin Process för rekrytering av kommundirektör Utkast till direktörsavtal, förhandlingar och andra diskussioner Godkännande och underskrift Inledning av kommundirektörens arbete och information Årlig praxis för precisering av målen och utvärdering av arbetet Helhetsvärdering och revidering av direktörsavtalet 13 4 Direktörsavtalets innehåll Kommundirektörens uppgifter Kommundirektörens arbetsförutsättningar Arbetsfördelningen mellan kommundirektören och styrelseordföranden Praxis i konfliktsituationer och avgångsvederlaget Praxis vid helhetsvärdering av direktörsavtalet Avtalets ikraftträdelse 19 5 Anställningsvillkoren fastställs i AKTA 20 6 Uppsägning av kommundirektören Uppsägning av kommundirektören på grund av misstroende Uppsägning eller hävning av kommundirektörens tjänsteförhållande 21 7 Uppdatering av tidigare direktörsavtal i enlighet med gällande kommunallag 22 8 Direktörsavtalets disposition 23 Bilder: Heli Sorjonen (s. 13, 20 och 22) och Pixhill.com ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2016 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, PB 200, Helsingfors Tfn

3 1 Inledning Ett gott ledarskap kan jämsides med en god ekonomi, ett framgångsrikt näringsliv och välfungerande tjänster vara en strategisk framgångsfaktor för kommunen. Kommunledning innebär att ledningen tar till sig kommunens primära uppgift och bär ansvar för invånarnas välfärd, den lokala livskraften och en hållbar utveckling i kommunen nu och i framtiden. Kommunledning är ledning av både kommunorganisationen och kommunen. I ledningen betonas kunskap om och hantering av kommunens hela verksamhet samt resultat som eftersträvas genom aktivt ägarskap. Kommunens verksamhet omfattar utöver kommunens och kommunkoncernens verksamhet även mellankommunalt samarbete och verksamhet som grundar sig på kommunens ägande, avtal och finansiering. Ett delområde i kommunledningen är ledning utgående från avtal och då innebär ägarstyrningen förhandlingar med avtalsparterna samt beredning, utarbetande och övervakning av avtal. Kommunledning innebär samarbete mellan den politiska och den professionella ledningen. Ledningsuppgifterna fördelas mellan de förtroendevalda i olika organ och kommun-/samkommunsdirektörerna, de övriga ledande tjänsteinnehavarna och de närmaste cheferna. Ett klart och tydligt ledningssystem ger en grund för resultatledning och gott samarbete i kommunen. De förtroendevalda väcker ärenden, sätter upp mål och fattar beslut, övervakar att besluten genomförs och bär politiskt ansvar för de gemensamma frågorna och utvecklingen på lokalplanet. Den professionella ledningen ansvarar i sin tur för ärendeberedningen i de politiska organen och för att besluten genomförs och verkställs. Kommundirektören och samkommunsdirektören är ledande tjänsteinnehavare anställda i tjänsteförhållande. Kommundirektören ska underställd kommunstyrelsen leda kommunens förvaltning, ekonomi och övriga verksamhet (38 i kommunallagen). Dessutom har kommundirektören ansvar för ägarstyrningen, koncernövervakningen, den interna kontrollen och riskhanteringen och den operativa organiseringen av dessa. Kommundirektören ansvarar också för den operativa organiseringen av avtalshanteringen.

4 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören Kommunstyrelsen och samkommunsstyrelsen är kommundirektörernas chefer. Styrelsens agerande som arbetsgivare bidrar till ledningsuppgifternas attraktivitet. Den politiska ledningens strategiska riktlinjer och den politiska prövningen av ändamålsenlighet kanaliseras via styrelsens beslut. Styrelsen stöder och sparrar kommundirektören i arbetet. God ledning av kommunen innebär gott samarbete mellan den politiska och professionella ledningen. Väsentligt är en öppen, interaktiv verksamhetskultur där man uppskattar och uppmuntrar varandra och har tydliga roller och arbetsfördelningar. Kommundirektören leder underställd styrelsen kommunens verksamhet och ekonomi. Kommundirektören ansvarar för beredningen och verkställandet av beslut, övervakar beslutens lagenlighet och främjar kommunens utveckling. Kommundirektören sparrar de förtroendevalda att hitta strategiska alternativ och lösningar. Figur 1. Kommunstyrelsen och samkommunsstyrelsen samt kommundirektören i ledningens kärna Det har blivit vanligare med direktörsavtal på 2000-talet. Kommunerna har på eget initiativ upprättat direktörsavtal till stöd för ledningsarbetet, för att klargöra arbetsfördelningen och skapa ett ömsesidigt förtroende mellan kommundirektören och den politiska ledningen. Kommunförbundet har följt upp direktörsavtalen sedan 2004 då direktörsavtal hade ingåtts i var tionde kommun. År 2014 hade redan två tredjedelar av kommunerna direktörsavtal. Enligt kommunallagen (410/2015) ska ett direktörsavtal ingås mellan kommunen och kommundirektören och mellan samkommunen och den ledande tjänsteinnehavaren. Direktörsavtalet ska upprättas före den 1 juni 2017, om inte kommunen eller samkommunen redan har ett avtal. De kommuner som har en borgmästare i stället för en kommundirektör behöver inte ha direktörsavtal. I den här handboken utarbetas en modell för processen med att upprätta direktörsavtal, de olika aktörernas roller i processen och innehållet i avtalsdokumentet. Handboken har skrivits främst för de förtroendevalda till stöd för avtalsprocessen och som modell för direktörsavtalet. Kommundirektör avser både kommundirektörer och samkommunsdirektörer. Direktörsavtalet avser ett avtal både mellan kommunen och kommundirektören och mellan samkommunen och samkommunsdirektören 4

5 2 Styrelsens chefsroll och direktörsavtalets syfte Kommun- och samkommunsdirektören arbetar i korstrycket mellan flerdimensionella uppgifter, önskemål och förändringskrav. Till ledningsprocesserna i kommunen och samkommunen hör att främja och samordna olika slags intressen. Många aktörer i kommunorganisationen, inom kommunen, i regionerna och på riksnivå ska beaktas i ledningsarbetet. Verksamhetsmiljön har blivit allt osäkrare. Kommunernas verksamhet förändras bland annat till följd av strukturella förändringar i näringslivet, ekonomiska åtstramningar, demografiska förändringar och kommunorganisationens egna förändringar samt landskapsreformen. Att genomföra förändringarna kräver skickliga ledare som framgångsrikt kan sköta flera delområden inom ledningen. Förändringarna innebär att direktörernas arbetsvolym ökar och då arbetsstressen tilltar är ett fungerande samarbete med den politiska ledningen allt viktigare. Genomförandet av förändringar kräver ett gott samarbete mellan den politiska och den professionella ledningen och ett starkt ledarskap när strategin utarbetas och omsätts i praktiken. Kommundirektören/samkommunsdirektören är underställd kommunstyrelsen respektive samkommunsstyrelsen, och det operativa ledningsansvaret åligger kommunstyrelsens ordförande. Styrelsen ska bygga upp och upprätthålla en stark grund som samarbetet och samarbetskulturen mellan den politiska och den professionella organisationen vilar på. Direktörsavtalet är ett av de verktyg som används för att säkerställa ett fungerande ledningssystem. Avtalet främjar det strategiska ledarskapet och klargör den politiska och den professionella ledningens roller och ledningsarbete. Det är ett praktiskt verktyg för att fastslå målen för ledningen och för arbetsfördelningen mellan den politiska och professionella ledningen. Ett direktörsavtal skapar en grund för förtroendet mellan den politiska och den professionella ledningen och för samarbetskulturen i hela kommunen. Direktörsavtalet tryggar kommundirektörens förutsättningar att lyckas och klargör kommundirektörens handlingsfrihet i fråga om måluppfyllelsen. På förhand avtalade spelregler och förfaranden kan göra beslutsfattandet och ledarskapet sakligt, förutsägbart och pålitligt, förenkla agerandet i komplexa situationer och förebygga konflikter. Direktörsavtalet underlättar också bedömningen av kommundirektörens arbetsresultat och lön och säkerställer att direktörens ställning uppfyller villkoren för god arbetsgivarpolicy också vid konflikter. Styrelsens agerande som arbetsgivare bidrar till attraktiviteten i ledningsuppgifterna. God kommunal ledningskultur och personalpolitik, möjlighet att utvecklas professionellt, förutsättningar för ledningen och stöd i arbetet gör kommundirektörens arbete mer attraktivt och konkurrenskraftigt. Processen med att upprätta avtalet och avtalets innehåll skapar sådana förutsättningar för ledningen som tryggar tillgången till yrkeskunniga direktörer som stannar kvar i kommunerna och samkommunerna. Väsentligt för att uppgifterna ska vara attraktiva är förtroende, en tydlig arbetsfördelning och gemensam syn på förändringsbehoven och strategin samt på hur direktörens kompetens och motivation upprätthålls. Kommunsektorn klarar sig inte i den hårdnande konkurrensen om kompetenta och kunniga professionella direktörer, om inte arbetsförutsättningarna är i skick. 5

6 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören Direktörsavtalet främjar strategiskt ledarskap förbättra målsättningen för ledningens arbete och utvärderingen av målen klargör arbetsfördelningen mellan den politiska och professionella ledningen skapar spelregler för ledningens arbete främja tillgången till professionella och långvariga ledare förebygger konflikter Figur 2. Syftet med direktörsavtalet för kommun- och samkommunsdirektören 6

7 3 Processen för att upprätta och utvärdera direktörsavtalet utgående från strategin Direktörsavtalet är ett ledningsverktyg som fungerar bäst tillsammans med andra processer och dokument inom ledningen. I egenskap av arbetsgivare utformar styrelsen kriterierna, uppgifterna, förutsättningarna och utvärderingsmåtten för ledningsarbetet utgående från strategin och de årliga målen för verksamheten och ekonomin. 3.1 Kriterierna för valet av ny kommundirektör utgående från strategin Valet av kommundirektör och andra ledande tjänsteinnehavare hör till fullmäktigeledamöternas viktigaste beslut. Utgångspunkten i valet av kommundirektör är att de förtroendevalda har en gemensam syn på kommunens eller samkommunens situation, verksamhetsmiljö och vision. De förtroendevaldas diskussioner bygger på kommunens eller samkommunens strategi och på att förutse eventuella kommande förändringar. Det finns skäl att före rekryteringsprocessen öppet diskutera vad som är på kommande och hurdan kommundirektör man behöver. Målet kan anses vara att det ska finnas en samsyn innan rekryteringen inleds. Kriterierna för valet av kommundirektör ska övervägas noga. Kommunallagen innehåller inte bestämmelser om kommundirektörens behörighetsvillkor, vilket innebär att fullmäktige bestämmer villkoren enligt eget övervägande. De förtroendevalda ska nå samförstånd om vilka delområden av behörigheten direktören förväntas ha och vilken vikt man lägger vid dem samt hurdan direktör man behöver. De gemensamma förväntningarna på kommundirektören kan nedtecknas. Självfallet kan endast personer med behörig ledningskompetens väljas. De förtroendevaldas gemensamma syn på valkriterierna för ny kommundirektör säkerställer att rätt slags direktör väljs till den egna organisationen och den rådande situationen. Då är förväntningarna på kommundirektören välgrundade och i stort sett de samma. Utgående från samsynen berättar de förtroendevalda för kandidaterna vilka förväntningar som finns på ledningsarbetet. Risken är att kommundirektören snabbt byter arbetsgivare om ledningsarbetet och förväntningarna avviker från det som avhandlats under urvalsprocessen. Det är svårare att utveckla och leda kommunen långsiktigt om kommundirektören byts alltför ofta. 3.2 Process för rekrytering av kommundirektör Huvudregeln är att ansökningsförfarandet är offentligt, och att man endast kan avvika från det i situationer som anges i lag. Till tjänsten som kommundirektör kan antas även en person som inte sökt tjänsten, om personen samtycker till det och förutsatt att personens behörighet har utretts. Kommundirektören kan väljas tills vidare eller för viss tid (41 i kommunallagen). Fullmäktige ska ta ställning till saken innan tjänsten ledigförklaras. Med en tjänst för viss tid vill man i allmänhet effektivisera 7

8 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören 1 Kriterierna för valet av kommundirektör utgående från strategin 2 Process för rekrytering av kommundirektör 3 Utkast till direktörsavtal, förhandlingar och andra diskussioner 4 Godkännande och underskrift 5 Kommundirektören tillträder och information 6 Årlig praxis för precisering av målen och utvärdering av arbetet 7 Helhetsvärdering och revidering av direktörsavtalet Figur 3. Processen med att upprätta och utvärdera direktörsavtalet utgående från strategin direktörens resultatansvar, men ofta är en sådan tjänst inte lika attraktiv som en ordinarie tjänst. I platsannonsen ska anges om tjänsten tillsätts tills vidare eller för viss tid, och då ska visstidsanställningens längd anges. Det finns allmänna bestämmelser om ansökningsförfarande, anställning i tjänsteförhållande och behörighetsvillkor i 4 6 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). Kommunallagen har inga bestämmelser om behörighetsvillkoren för kommundirektören. I förvaltningsstadgan ska det tas in närmare bestämmelser om fastställandet av behörighetsvillkoren och ledigförklarandet av tjänsten. När tjänsten tillsätts är det i allmänhet motiverat att använda prövotid. Prövotiden fastslås senast i samband med anställningsbeslutet. Det finns skäl att nämna prövotiden vid anställningsintervjuerna. Kommunen intervjuar och testar de sökande som valts. Under rekryteringsprocessen diskuterar parterna ansvarsfrågor, arbetsuppgifter, förmåner, löneanspråk och arbetsgivarens möjligheter att tillmötesgå dem. 8

9 Dessutom kan man diskutera hur kommundirektören ska uppmuntras utveckla sin kompetens och bevara sin arbetshälsa. Redan i detta skede skapar man en grund för förtroendet och diskuterar preliminärt många av frågorna i direktörsavtalet. Valet av kommundirektör bereds i kommunen på ett övervägt sätt. Kommunstyrelsen bereder ärendet för fullmäktige och lägger fram ett välgrundat beslutsförslag. Om fullmäktige inte ställer sig enhälligt bakom valet av den föreslagna personen, förrättas ett val bland alla de sökande som uppfyller behörighetsvillkoren. Fullmäktige har en omfattande prövningsrätt när kommundirektören väljs. Prövningsrätten begränsas av de allmänna utnämningsgrunderna (skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd) i mom. i grundlagen och av de lagstadgade diskrimineringsförbuden. De sökandes meriter jämförs. Jämsides med utbildning, arbetserfarenhet och erfarenhet från annat arbete bedöms personliga egenskaper som är viktiga för skötseln av tjänsten. De sökandes personliga egenskaper har stor betydelse. Om ingen i valet av kommundirektör har fått över hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett nytt val mellan de två som har fått flest röster. Den som i detta val har fått flest röster blir vald. Valet av samkommunsdirektör regleras till vissa delar på ett annat sätt än valet av kommundirektör. Tillämpningen av förfarandet med samtycke förutsätter ett fullmäktigebeslut (5 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare). Paragraf 41 i kommunallagen tillämpas inte på samkommunsdirektören, och därför förutsätter valet av en direktör för viss tid en grund enligt 3 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. I valet av samkommunsdirektör blir den person vald som har fått de flesta rösterna. Det krävs alltså inte att den som väljs till tjänsten ska få mer än hälften av de avgivna rösterna. Styrelsens ordförande ansvarar för beredningen av direktörsavtalet och ser till att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kopplas till beredningsprocessen på ett ändamålsenligt sätt. Figur 4. Beredning av ett direktörsavtal 3.3 Utkast till direktörsavtal, förhandlingar och andra diskussioner Styrelsens ordförande ansvarar för beredningen av direktörsavtalet även om det är fullmäktige som godkänner avtalet. Direktörsavtalet upprättas i en öppen och interaktiv process där parternas gemensamma kunskaper om verksamhetens mål fördjupas och spelreglerna avtalas. Målet kan anses vara att avtalet ska vara godkänt innan direktören tillträder. Det är befogat att bereda direktörsavtalet snarast möjligt efter att kommundirektören valts. En preliminär diskussion om spelreglerna och ledarskapets förutsättningar redan under rekryteringsprocessen säkerställer att den nya direktören kan inleda arbetet på ett smidigt sätt. Styrelsens ordförande koordinerar beredningen av direktörsavtalet. Ordföranden diskuterar olika avtalsdetaljer med den nyvalda kommundirektören och skriver vid behov in dem i en promemoria. De preliminära diskussionerna under rekryteringsprocessen utgör underlag för den första förhandlingen om avtalet. Utgående från förhandlingen utarbetar styrelsens ordförande antingen själv eller tillsammans med den nyvalda kommundirektören ett avtalsutkast. I samband med beredningen av avtalstexten kan jämförelser göras med direktörsavtalen i andra kommuner och denna handbok utnyttjas. Till ett gott ledarskap hör att målen för kommundirektören sätts upp i diskussioner och genom överenskommelser med direktören. Det är viktigt att i avtalets innehåll beakta strategin, förändringarna i verksamhets- 9

10 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören 1 Förhandling om avtalet - förhandlingsparter är styrelsens ordförande och kommundirektören - också vice ordförandena i styrelsen samt ordförandena för fullmäktige eller fullmäktigegruppen kan delta - underlaget består av frågor som preliminärt kommit upp under rekryteringsprocessen 2 Ett avtalsutkast utarbetas - styrelsens ordförande själv eller tillsammans med kommundirektören 3 Information till övriga förtroendevalda - styrelsens ordförande 4 Följande förhandlingar om avtalet -vid behov en förhandlingsprocess i flera skeden -underlag är avtalsutkastet - förhandlingsparter är styrelsens ordförande och kommundirektören - också vice ordförandena i styrelsen samt ordförandena för fullmäktige eller fullmäktigegruppen kan vara med 5 Precisering av avtalsutkastet i enlighet med förhandlingarna om avtalet 7 Avtalsutkastet bedöms och godkänns - styrelsens ordförande och kommundirektören tillsammans 8 Beslutsfattande - fullmäktige eller styrelsen 9 Förhandlingarna återupptas om det i beslutsskedet finns behov av att ändra skrivningar i avtalet. Figur 5. Förhandlingar och beredning av direktörsavtalet miljön, verksamhetens organisering, verksamhetskulturen och egenskaperna hos personerna i den politiska och professionella ledningen. Styrelsens ordförande underrättar redan i beredningsskedet de andra styrelseledamöterna och fullmäktiges presidium eller fullmäktigegruppernas ordförande om vilka frågor som kommit upp i förhandlingarna om avtalet. Det är av flera orsaker befogat att ta med fullmäktige i beredningen av direktörsavtalet. För det första har fullmäktige kommunens högsta strategiska ledningsmakt och ansvar. Prioriteringarna och målen i kommundirektörens arbete härleds från kommunstrategin. För det andra är det fullmäktige som ofta upplever den förtroendekris som leder till uppsägning av kommundirektören. Förtroendet mellan fullmäktige och kommundirektören kan byggas upp redan när direktörs- 10

11 avtalet bereds. För det tredje är det också fullmäktige som godkänner ett direktörsavtal där avgångsvederlaget tas med. Om ledamöterna redan på förhand känner till avtalsinnehållet säkerställs en smidig beslutsbehandling i fullmäktige. Fullmäktige kopplas till beredningen av direktörsavtalet på det sätt som anses vara lämpligt. Ordföranden eller ordförandena för fullmäktige kan tas med i diskussionerna med den nyvalda kommundirektören. Alternativt diskuterar styrelsens ordförande med ordförandena för fullmäktigegrupperna, vilka i sin tur vidareförmedlar informationen. Det är viktigt att fullmäktiges ordförande diskuterar direktörsavtalets innehåll med fullmäktigeledamöterna innan avtalet godkänns i styrelsen eller innan det föreläggs fullmäktige för godkännande. Styrelsens ordförande diskuterar avtalsutkastet och avtalstexten med kommundirektören. Diskussionerna kan föras punkt för punkt i den preliminära dispositionen. Antalet förhandlingar beror på hur bra parterna sinsemellan har tagit till sig de olika frågorna och hur många av frågorna som kräver att synpunkter jämkas samman. I bästa fall kan en redan existerande samsyn struktureras och dokumenteras i diskussionerna. Styrelsens ordförande eller kommundirektören preciserar texten i avtalsutkastet utgående från förhandlingspromemoriorna och de redan överenskomna riktlinjerna som ska skrivas in i det slutliga avtalet. 3.4 Godkännande och underskrift Avtalsutkastet bedöms ännu en gång med kommundirektören innan det godkänns och undertecknas. Styrelseordföranden och kommundirektören kan med fördel var för sig säga om avtalsutkastet motsvarar det som överenskommits och om det är klart för godkännande. Avtalsutkastet preciseras så att det överensstämmer med styrelseordförandens och kommundirektörens uppfattning om det som överenskommits. Om direktörsavtalet inte innehåller någon bestämmelse om avgångsvederlag kan kommunstyrelsen godkänna avtalet. Om direktörsavtalet däremot innehåller bestämmelser om avgångsvederlag är det fullmäktige som enligt 42 i kommunallagen ska godkänna det. Avgångsvederlaget är ett ärende som hör till fullmäktiges budgetmakt. Fullmäktige kan godkänna ett direktörsavtal trots att det inte innehåller bestämmelser om avgångsvederlag. Detta kan vara motiverat med tanke på det strategiska ledarskapet som hör till fullmäktige och förtroendet mellan de förtroendevalda och direktören. Alternativt kan processen med att upprätta ett direktörsavtal ske i nära växelverkan med fullmäktige. Det finns skäl att lägga särskild vikt vid att bygga upp förtroendet mellan fullmäktige och kommundirektören. När fullmäktige eller styrelsen behandlar ett direktörsavtal kan de inte ensidigt ändra avtalsvillkoren utan de måste förhandla och nå enighet om ändringarna med kommundirektören. Vid behov återremitteras ärendet för beredning så att förhandlingarna om avtalet kan återupptas. Direktörsavtalet med tillhörande bilagor blir offentligt när det har undertecknats. 3.5 Inledning av kommundirektörens arbete och information Kommundirektören kan tillträda smidigt och effektivt om direktörsavtalet har godkänts och undertecknats innan arbetet inleds eller snarast möjligt därefter. Det är viktigt att parterna redan då direktören tar emot tjänsten eller inleder arbetet har en så klar uppfattning som möjligt om vilka mål som sätts upp för direktören, hur direktörens arbete bedöms och hur man vill säkerställa ett fungerande samarbete inom ledningen. Ett direktörsavtal är en offentlig myndighetshandling. Avtalet är ett av de viktigaste verktygen i ledningen av kommunen, och därför ska informationen vara så öppen och omfattande som möjligt. Information om direktörsavtalet ska ges till både förtroendevalda och personalen. Dessutom ska kommuninvånarna informeras om avtalet. Information kan med fördel ges om kommunledningen överlag, om 11

12 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören strategin och de ledningsredskap som används för att realisera strategin och om arbetsfördelningen mellan olika aktörer. 3.6 Årlig praxis för precisering av målen och utvärdering av arbetet En central förutsättning för ett lyckat ledningsarbete är att målen för kommundirektörens arbete preciseras varje år. Den politiska ledningen kan genom sitt eget ledningsarbete göra det möjligt att uppnå dessa mål. De kontinuerliga förändringarna i verksamhetsmiljön och i förhållandena inom kommunsektorn innebär att målen kan variera från år till år. Ofta är det nödvändigt att bereda sig på oväntade situationer. En gemensam diskussion mellan styrelsens ordförande och kommundirektören för att förutse det kommande och målen för följande år är en central del av kommunledningen och avtalsprocessen. Kommundirektören kan ha både kortsiktiga mål och mål som sträcker sig över flera år. Målen kan med fördel ses över regelbundet och uppdateras vid behov. Målen för kommundirektörens arbete preciseras årligen på det sätt som kommunen bestämmer. De årliga mål- och utvärderingsdiskussionerna med direktören ger goda möjligheter att nå en samsyn, att precisera målen för ledningsarbetet och stödja kommundirektören. Ansvaret för detta åligger styrelsens ordförande. I diskussionen kan förutom styrelsens presidium också fullmäktiges ordförande delta. Mål- och utvärderingsdiskussionerna tillsammans med direktörsavtalet skapar goda förutsättningar för ett ledningsarbete som utgår från strategin. I mål- och utvärderingsdiskussionerna med kom- Rekrytering Kriterierna för valet av kommundirektör utgår från kommunstrategin Direktörsavtal Målen för verksamheten och ekonomin i kommunstrategin och budgeten De förtroendevalda når samförstånd om hurdan direktör som behövs med De förtroendevalda beaktande av och kommundirektören kommer kommunens eller samkommunens tillsammans överens situation, om ledningens verksamhetsmiljö och uppgifter, strategiska mål. förutsättningar, arbetsfördelning och praxis vid konflikter. Figur 6. Rekrytering av kommundirektören, direktörsavtalet och årliga mål Årligt förfarande för precisering av målen och utvärdering av arbetet - Mål- och utvärderingsdiskussion - Budgetmålen för verksamheten och ekonomin De förtroendevalda och kommundirektören kommer tillsammans överens om målen för följande år, förutsättningarna och utvärderingskriterierna för arbetet samt bedömer måluppfyllelsen, hur samarbetet fungerar, yrkesutvecklingen och de förtroendevaldas stöd till ledningsarbetet. 12

13 mundirektören avhandlas utom målen för nästa år också de förutsättningar som hjälper kommundirektören att nå de uppställda målen. Dessutom ger parterna i diskussionerna varandra respons på föregående års måluppfyllelse, på interaktionen och samarbetet, den yrkesmässiga utvecklingen och utvecklingsbehoven och de förtroendevaldas stöd i kommundirektörens arbete. Mest angeläget är att tillsammans utvärdera ledningsarbetets ändamålsenlighet och resultat samt samarbetet. Förfarandet med utvärdering av kommundirektörens arbetsresultat är ett viktigt led i den politiska ledningen och det är också kopplat till utvärderingsprocessen i hela organisationen. 3.7 Helhetsvärdering och revidering av direktörsavtalet Verksamhetsmiljön inom kommunsektorn genomgår en ständig förändring och därför bör kommunstrategin revideras så att verksamheten styrs på ett nytt sätt. Dessutom ålägger 37 i kommunallagen kommunerna att se över sin strategi minst en gång per fullmäktigeperiod. Kommundirektörens uppgifter utgår från strategin så det är motiverat att också titta på hur aktuellt direktörsavtalet är. På så sätt är direktörsavtalet ett konkret redskap för ledningen av hela kommunen eller samkommunen. Helhetsvärderingen och revideringen av direktörsavtalet är ett tydligt budskap till både kommunorganisationen och kommuninvånarna att ledarskapet utvecklas och bedöms till följd av förändringarna i verksamhetsmiljön. Innehållet i direktörsavtalet kan utvärderas i sin helhet till exempel varje fullmäktigeperiod. Det faller sig naturligt att utvärdera hela avtalet när strategin uppdateras eller revideras. Ansvaret för utvärderingen och revideringen åligger styrelsens ordförande. Helhetsvärderingen och revideringen av direktörsavtalet är en öppen och interaktiv process, där en bred diskussion förs om uppgifterna och målen. Om styrelsens ordförande och kommundirektören är överens om att avtalet bör revideras inleds en process för beredning av ett nytt avtal. Beredningsprocessen framskrider enligt principerna ovan. 13

14 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören 4 Direktörsavtalets innehåll Direktörsavtalet innehåller kommun- eller samkommunsdirektörens uppgiftsområden, arbetsförutsättningar, spelregler för arbetsfördelningen och för samarbetet och konfliktsituationer samt eventuellt också annat som kräver överenskommelse. Kommunallagen har mycket allmänt hållna bestämmelser om direktörsavtalets innehåll. Kommunerna och samkommunerna kan sålunda formulera innehållet i direktörsavtalet utgående från sina egna behov och sin egen verksamhetskultur. Följaktligen har direktörsavtalen olika slags innehåll i olika kommuner och samkommuner. I direktörsavtalet ska det enligt 42 i kommunallagen avtalas om förutsättningarna för ledningen av kommunen eller samkommunen. Vad som avses med förutsättningarna för ledningen definieras inte närmare i paragrafen. Förutsättningarna kan avse till exempel målen för ledningen, förutsättningarna för att uppnå målen och metoder för utvärdering av direktörens arbete. Enligt 42 i kommunallagen kan man avtala också om annat i direktörsavtalet. Det är möjligt att avtala om arbetsfördelningen mellan kommundirektören och styrelsens ordförande. De viktigaste bestämmelserna om fördelningen av arbetet bör ändå finnas i förvaltningsstadgan. I direktörsavtalet kan det också bestämmas om förfaranden för att lösa meningsskiljaktigheter kring skötseln av kommundirektörens eller samkommunsdirektörens tjänst på något annat sätt än genom uppsägning eller förflyttning till andra uppgifter enligt 43. I direktörsavtalet kan man också avtala om avgångsvederlaget för direktören. Direktörsavtalet är ett ledningsredskap och ett dokument med spelregler, men också ett juridiskt förpliktande avtal. Innehållet bereds så att direktörsavtalet är ett så välfungerande redskap som möjligt för den politiska ledningen. 4.1 Kommundirektörens uppgifter Kommunens grundläggande uppgift är att främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt tillhandahålla tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt (1 i kommunallagen). Direktörens uppgifter baserar sig på kommunallagen. I direktörsavtalet avtalas om kommundirektörens roll och uppgifter. På mer detaljerad nivå grundar sig direktörens uppgifter på kommunstrategin, de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige godkänt och förvaltningsstadgan. Med beaktande av dessa dokument kan avtal om kommundirektörens uppgifter ingås inom följande delområden: Strategisk ledning Personalledning Koncernledning Avtalsledning och avtalsstyrning Ekonomistyrning Utveckling av näringsverksamheten Intressebevakning Utveckling Samarbete med intressentgrupper 4.2 Kommundirektörens arbetsförutsättningar Befogenheter, arbetsfördelning och samarbetspraxis Förutsättningar för en god ledning av kommunen är att olika aktörer har tydligt formulerade roller och en tydlig arbetsfördelning. Kommunallagen utgör grunden för 14

15 definiering av den politiska och professionella ledningens primära uppgift och därigenom också för arbetsfördelningen. Dessutom finns det skäl att komma överens om de olika rollerna inom ledningen och de förfaranden som ska iakttas. Verksamhetskulturen och personliga egenskaper beaktas i arbetsfördelningen. Det är viktigt med en gemensam syn på arbetsfördelningen och rollerna såväl för ledningens trovärdighet som för kommunens image. Styrelsen och kommundirektören utgör tillsammans ledningens kärna. Den politiska ledningens riktlinjer och ambitioner kanaliseras i styrelsens beredning och beslutsfattande. Styrelsen ska ange den strategiska riktningen och vara en visionär som är beredd på förändringar i verksamhetsmiljön och kan tackla också oväntade utmaningar. Förvaltningen, ekonomin och den övriga verksamheten leds av kommun- eller samkommunsdirektören som är underställd styrelsen. Kommundirektörerna ansvarar för att ärendena bereds på ett bra och professionellt sätt och för att besluten verkställs. En viktig del av arbetsfördelningen är att fastställa befogenheter. Kommundirektören behöver tillräckliga befogenheter och frihet för att kunna arbeta effektivt och smidigt också vid snabba förändringar. Det kräver att beslutanderätt delegeras på ett ändamålsenligt sätt och att styrelsens strategiska roll stärks. Koncernledning är en ny utmaning för ledningen av kommunen. De befogenheter som gäller koncernstyrningen regleras i förvaltningsstadgan. Koncerndirektivet tillämpas på ägarstyrningen i dottersammanslutningar och i tillämpliga delar i intressesammanslutningar. Koncerndirektivet styr också kommundirektörens verksamhet. Kommundirektören ansvarar i sista hand också för att personalledningen är strategisk. I samband med kommunstrategin utarbetas ett personalprogram som anger målen och principerna för den professionella ledningens personalledning. De förtroendevalda kan årligen i samband med behandlingen av verksamhetsberättelsen med tillhörande personalrapport bedöma hur personalledningen lyckats. Bedömningen görs i samband med utvärderingen av hur de mål som fullmäktige satt upp har uppnåtts. För att främja i synnerhet samarbetet mellan styrelsen och kommundirektören behövs det också överenskommelser om interaktion och samarbetspraxis Årliga mål och utvärdering av arbetet I direktörsavtalet är det viktigt att komma överens om årliga mål för direktörens arbete. En realistisk målsättning bidrar till ett fungerande ledarskap, till genomförandet av strategin och till att direktören orkar i sitt arbete. Det lönar sig att få till stånd en tydlig och gemensam syn på hur kommunens eller samkommunens allmänna mål och målen för direktörens arbete kan kopplas ihop, så att ledarskapet kan bedömas på ett realistiskt sätt. När innehållet i direktörsavtalet bereds finns det skäl att beakta avtalets nära samband med eventuella fullmäktige- och styrelseavtal. Kommundirektören har en krävande uppgift och framgången är svår att bedöma. Det är viktigt att i direktörsavtalet utforma en praxis som möjliggör utvärdering av arbetet en gång per år. För utvärderingen av arbetet kan man komma överens om mått. Det lönar sig att välja sådana som direktören själv kan påverka. Det faller sig naturligt att årligen precisera målen, utvärdera arbetet och komma överens om utvärderingskriterierna vid de mål- och utvärderingsdiskussioner som hålls med kommundirektören. Till direktörsavtalet kan fogas en separat bilaga där de årliga målen och utvärderingskriterierna för arbetet avtalas. Bilagan uppdateras i samband med mål- och utvärderingsdiskussionerna. Direktörsavtalet med tillhörande bilagor är ett av de viktigaste ledningsredskapen. En offentlig bilaga främjar en öppen ledning och gör det lättare att utvärdera ledningsarbetet i kommunen eller samkommunen. Bilagan ger alla kommuninvånare, förtroendevalda och anställda information om kommundirektörens årliga mål. Bilagan och uppdateringen av den kan med fördel nämnas i direktörsavtalet. 15

16 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören Direktörsavtalet kan inte ändras ensidigt, så kommunen kan inte genom sitt eget beslut ändra målen för direktörens arbete eller utvärderingsmåtten, även om verksamhetsmiljön eller förhållandena skulle förändras. Därför är det ändamålsenligt att på förhand komma överens om praxis för årliga ändringar. I förvaltningsstadgan kan det bestämmas att direktörsavtalet och uppdateringar av bilagan till avtalet godkänns av styrelsen. Ändringar i bestämmelsen om avgångsvederlag kräver dock beslut av fullmäktige. Till mål- och utvärderingsdiskussionernas natur hör att de bygger på ömsesidigt förtroende mellan den politiska ledningen och kommundirektören. En atmosfär som präglas av förtroende gör det möjligt för parterna att lyfta fram också svåra saker och göra rättvisa bedömningar. Diskussionerna kan sammanställas till en konfidentiell promemoria om utvärderingen av arbetet, respons och andra frågor. Bara de parter som deltar i diskussionerna har tillgång till den konfidentiella promemorian. Promemorian är en handling som upprättats för internt arbete enligt 5 4 mom. i offentlighetslagen och därför tillämpas offentlighetslagen inte på den. Observera också att handlingar som innehåller uppgifter om psykologiska test eller lämplighetsprov eller bedömningar för val av en anställd eller fastställande av lönegrunden är sekretessbelagda (24 1 mom. 29 punkten i offentlighetslagen). I direktörsavtalet avtalas det att mål- och resultatsamtal ska föras med kommundirektören, vilka från den politiska ledningen som ska delta och när samtalen ska vara slutförda varje år. Direktörsavtalet kan ha en separat bilaga där de årliga målen och utvärderingskriterierna för arbetet avtalas. Bilagan uppdateras i samband med mål- och utvärderingsdiskussionerna. Om en bilaga utarbetas är det bra att i avtalet nämna den och uppdateringen av den. Figur 7. Mål- och resultatsamtal samt bilaga till direktörsavtalet Lön och premiering Kommunerna och samkommunerna bestämmer enligt eget övervägande direktörens lön och grunderna för hur den bestäms enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA kap. II 17). Lönen ska vara konkurrenskraftig i förhållande till lönenivån för andra som har en direktorstjänst inom den offentliga förvaltningen eller inom andra sektorer. Lönen ska också stå i rätt proportion till medarbetarnas löner. Lönen påverkas också bland annat av kommunens storlek. Beslutsfattarna i kommunen eller samkommunen ansvarar för lönenivån. Kommundirektörernas löner har i allmänhet höjts genom allmänna förhöjningar. Arbetsgivaren ska avgöra vilken av följande lönestrukturer som tillämpas på kommundirektören: normal lönestruktur enligt lönekapitlet i AKTA (uppgiftsrelaterad lön, arbetserfarenhetstillägg, individuellt tillägg, resultatbonus, engångsarvode osv.) helhetslön (då måste man avgöra vilka löneelement enligt lönekapitlet som kan betalas ut utöver helhetslönen, t.ex. engångsarvode, resultatbonus) någon annan lönestruktur som bestäms av kommunen eller samkommunen. Styrelsen beslutar ensidigt om lönen och hur den bestäms. Inom kommunsektorn hör det till god ledningspolicy att kommunen och samkommunen och den som väljs till en ledande tjänst förhandlar om lönen redan under rekryteringsprocessen. Kommundirektörerna erbjuds också bostads- och bilförmåner. Om till exempel bilförmån erbjuds, kan den totala lönen bestå av månadslönen i euro och värdet på bilförmånen. I praktiken diskuteras dessa naturaförmåner med direktören, och utgående från diskussionen fattar kommunen eller samkommunen ett ensidigt beslut. Överenskommelserna om förmånerna är inga avtal i juridisk bemärkelse, så detaljerna behöver inte skrivas in i direktörsavtalet. I beslutet är det bra att notera att lönen inte stiger om direktören avstår från bostads- el- 16

17 ler bilförmånen. Kommunen kan också besluta något annat. Även om kommunen eller samkommunen i princip beslutar om lönen enligt egen prövning, är det bra att också behandla lönen i direktörsavtalet. I direktörsavtalet kan man ange för vilken tid direktören valts till sin tjänst, hänvisa till ett särskilt beslut om lönen och eventuella arbetstidsersättningar och ange storleken på lönen när tjänsteförhållandet inleds. Det lönar sig att i direktörsavtalet på förhand skriva in praxis för bedömning och justering av lönen och när justeringarna träder i kraft. Det är viktigt att lönen justeras regelbundet och inte bara när en ny kommundirektör väljs. Det faller sig naturligt att i den årliga mål- och utvärderingsdiskussionen också ta upp lönen och eventuella lönejusteringar utgående från arbetsprestationerna. Då kan parterna diskutera utvärderingen av både arbetsresultaten och lönen samtidigt. För kommundirektörerna gäller andra bestämmelser om arbetstidsersättningar än för de övriga anställda. Enligt AKTA betalas det i regel inte arbetstidsersättning till kommundirektörerna. Kommunens behöriga myndighet kan dock betala arbetstidsersättningar till direktören om det anses skäligt. Om man beslutar betala arbetstidsersättning betalas den enligt 23 mom. 1 i arbetstidskapitlet (arbetstidsersättning för personer i ledande och självständig ställning) och inte till exempel lägre ersättning än det. Kommundirektörens arbetstidsersättning baseras på ett särskilt beslut i kommunen eller samkommunen. Arbetstidsersättningen är ingen avtalsfråga och inga särskilda skrivningar om saken behöver tas in i direktörsavtalet. Kommundirektören kan till exempel omfattas av resultatbonussystemet i AKTA. Till kommundirektören kan betalas exempelvis ett engångsarvode, om kommunen och samkommunen vill belöna sin direktör. Ledningens arvodessystem indelas vanligtvis i kortsiktiga eller långsiktiga system. Kommunen eller samkommunen bestämmer direktörens lön. Beslutsfattarna ska se till att kommundirektörernas lön är konkurrenskraftig. Det är viktigt att i direktörsavtalet på förhand komma överens om praxis för bedömning av lönen och tidpunkterna för justering av den. Figur 8. Kommundirektörens lön Arbetshälsa och kompetensutveckling I direktörsavtalet kan det också avtalas om kommundirektörens arbetsförutsättningar. Det tryggar kompetensen och arbetshälsan, målen för och möjligheterna till utveckling samt uppmuntran och stöd till kommundirektören i arbetet. Att stödja och sporra kommundirektören i arbetet är de förtroendevaldas uppgift. När direktören sporras i arbetet är balansen mellan ansträngningarna och belöningen viktig. Belöningen kan utöver lönen omfatta också personalförmåner och möjligheter att utveckla kompetensen och förbättra arbetshälsan. Kommundirektörens tillgänglighet är en fråga som kan avtalas för att värna om direktörens fritid. Kommundirektörerna har en central ställning i ledningen av verksamheten, förvaltningen och ekonomin i hela organisationen. De förväntas ofta vara tillgängliga under dygnets alla timmar året runt. I direktörsavtalet kan bestämmelser tas in för att begränsa tillgängligheten. Utvecklingsmålen och utvecklingsmöjligheterna kan med fördel avtalas på ett allmänt plan i direktörsavtalet och också i de årliga mål- och utvärderingsdiskussionerna. Förändringar i arbetet och i förhållandena inom ledningen kräver också att kommundirektörens kunskaper uppdateras. I direktörsavtalet kan man avtala om en utvecklingsplan för den personliga kompetensen med tillhörande kostnadsram. Det finns ett brett spektrum av metoder för utveckling av ledarskapskompetensen. Förutom ledarskapscoachning och ledarskapsutbildning erbjuds sparrning 17

18 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören antingen individuellt eller i grupp, coachning, mentorverksamhet, arbetshandledning och andra metoder för kompetensutveckling och inlärning på arbetsplatsen. I samband med detta får direktören kollegialt stöd och kan i förtroende dela med sig av sina ledarskapserfarenheter. Nätverkande ger direktören möjlighet att utveckla också sin sakkunskap som ledare. Mentorskap syftar till att förbättra kunskaper som behövs för karriärstyrning och vidareförmedla erfarenheter till direktörer som är i början av sin karriär. Arbetshandledning i sin tur används för att ge kommundirektören stöd att hantera chefsrollen och lösa direktörens arbetspress på arbetsplatsen. 4.3 Arbetsfördelningen mellan kommundirektören och styrelseordföranden Styrelsen och särskilt styrelsens ordförande är kommundirektörernas ledningspartner. Styrelsens ordförande leder den politiska samverkan som genomförandet av kommunstyrelsens eller samkommunsstyrelsens uppgifter förutsätter (40 och 64 i kommunallagen). Detta klarlägger på en allmän nivå arbetsfördelningen mellan kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören. Ordföranden leder den politiska diskussionen med de olika partiernas representanter. Kommundirektören leder beredningen av ärenden, förvaltningen och ekonomin med personalorganisationen. Kommunen och samkommunen kan överväga om det i direktörsavtalet ska tas in bestämmelser om arbetsfördelningen mellan styrelsens ordförande och kommundirektören. Förvaltningsstadgans bestämmelser om styrelseordförandens uppgifter och arbetsfördelningen med kommundirektören kan preciseras i direktörsavtalet. Det kan finnas ett särskilt behov av bestämmelser om arbetsfördelning, beroende på om kommunen har en styrelseordförande på heltid eller deltid. Innehållet i bestämmelserna beror på kommunens situation och på hur ledningen är organiserad. Det väsentliga är att befogenheterna, ansvarsfördelningen och rollerna i ledarskapet är tydligt formulerade. 4.4 Praxis i konfliktsituationer och avgångsvederlaget I direktörsavtalet kan man avtala om förfaranden som hjälper att lösa meningsskiljaktigheter kring skötseln av kommundirektörens tjänst. Vid konflikter i ledningen är det bra om gemensamma förfaranden och alternativa lösningar avtalats på förhand. Då kan en administrativt tung uppsägningsprocess undvikas, vilket är önskvärt med tanke på verksamheten och den offentliga bilden av kommunen och samkommunen. Verksamhetsprinciper som avtalats tillsammans ger direktören också juridiskt skydd. I direktörsavtalet definieras förfaranden för att konstatera ett misstroende och med kommundirektören förs enligt förfarandena förhandlingar om uppsägning på egen begäran mot ersättning. Styrelsens ordförande leder det politiska samarbetet för att utreda misstroendet och förhandlar med kommundirektören. Det är bra att koppla också fullmäktige till processen, och särskilt fullmäktiges ordförande ska utreda det förtroende som kommundirektören åtnjuter i fullmäktige. I direktörsavtalet avtalas det om förfaranden för hur ett eventuellt misstroende bland de förtroendevalda ska utredas och hur förhandlingar ska föras med kommundirektören om en möjlig frivillig avgång mot avgångsvederlag. Figur 9. Praxis vid konflikter De uppsägningsförfaranden som avtalats i direktörsavtalet har företräde framför förfarandena i 43 i kommunallagen. Kommundirektören kan ändå inte i direktörsavtalet åläggas att säga upp sig. Grunderna för uppsägning av kommundirektören kan heller inte bestämmas i direktörsavtalet. 18

19 I direktörsavtalet kan det avtalas om betalning av avgångsvederlag i en situation där kommundirektören säger upp sig efter ett gemensamt konstaterat misstroende. Om båda parterna har konstaterat att misstroende föreligger och kommundirektören säger upp sig har direktören rätt att få det överenskomna avgångsvederlaget. Betalning av avgångsvederlag kräver alltså båda parternas medverkan. Avgångsvederlaget är kompensation för det svagare uppsägningsskydd en kommundirektör har jämfört med övriga kommunala tjänsteinnehavare. Det finns inte bestämmelser i lagen om avgångsvederlagets storlek. Förhandlingar ska föras med kommundirektören om avgångsvederlagets storlek. Storleken kan korrelera med hur länge kommundirektören stått i tjänsteförhållande till kommunen eller samkommunen. Fullmäktige kan överskrida sin prövningsrätt om det godkänner ett mycket stort avgångsvederlag. Avgångsvederlag, som man kommit överens om, har i allmänhet uppgått till mellan 6 och 18 månaders lön Om det från början har avtalats i direktörsavtalet om avgångsvederlag är de eventuella besvär som anförs över lagligheten i punkten om avgångsvederlag avgjorda innan avtalspunkten tillämpas. De juridiska riskerna är mindre i det skede då punkten om avgångsvederlag blir tillämplig och kommunstyrelsen beslutar betala avgångsvederlaget. Det är mer problematiskt om förhandlingarna om avgångsvederlag inleds först när en förtroendekris föreligger. Avgångsvederlaget betalas också i detta fall för det mesta direkt efter att beslutet om vederlaget har fattats och kommundirektören har sagt upp sig. Att vänta på att beslutet ska vinna laga kraft låter sig inte göra, eftersom kommundirektören inte säger upp sig om han eller hon inte får det avtalade avgångsvederlaget. Styrelsen kan utgående från direktörsavtalet besluta att betala avgångsvederlaget. Om styrelsen inte har något anslag till sitt förfogande för att betala ett avgångsvederlag, måste styrelsen föra anslagsärendet till fullmäktige för beslut innan styrelsen beslutar om användningen av anslag. Avgångsvederlaget kan betalas trots att styrelsens beslut inte har vunnit laga kraft. Förhandlingar förs med kommundirektören om avgångsvederlagets storlek. Hur länge kommundirektören stått i tjänsteförhållande till kommunen eller samkommunen kan bidra till avgångsvederlagets storlek. Avgångsvederlagen har i allmänhet uppgått till mellan 6 och 18 månaders lön. Figur 10. Avgångsvederlag 4.5 Praxis vid helhetsvärdering av direktörsavtalet Det är viktigt att i direktörsavtalet skapa praxis som ger möjlighet till helhetsvärdering och revidering av direktörsavtalen. I direktörsavtalet avtalas hur och hur ofta avtalet ska bedömas och om det behöver revideras. I samband med bedömningen beslutar man om samma avtal ska tillämpas i fortsättningen eller om det ska revideras till vissa delar eller i sin helhet. Förfarandena betyder inte att direktörsavtalet ska revideras en gång varje fullmäktigeperiod. De ger möjlighet att gemensamt diskutera behovet av revidering då verksamhetsmiljön förändras. 4.6 Avtalets ikraftträdelse Parterna undertecknar avtalet. Förvaltningsstadgan innehåller bestämmelser om undertecknande av avtal som godkänts av fullmäktige och styrelsen. Avtalets ikraftträdelse kan bindas till att fullmäktiges/styrelsens beslut om godkännande har vunnit laga kraft. 19

20 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören 5 Anställningsvillkoren fastställs i AKTA Kommundirektörens och samkommunsdirektörens anställningsvillkor fastställs utgående från det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet. Villkoren har angetts på ett uttömmande sätt. Kommundirektörens arbetsresor, semester, sjukledighet, familjeledigheter och andra tjänstledigheter bestäms på samma sätt som för andra tjänsteinnehavare. Anställningsvillkoren kan inte avtalas i direktörsavtalet. Det är heller inte nödvändigt att ta in hänvisningar om dem i direktörsavtalet. Det området man avtalar om i direktörsavtalen för kommundirektörer är mycket smalare än i direktörsavtalen för verkställande direktörer i aktiebolag inom privata sektorn. Kommunen beslutar enligt prövning endast om kommundirektörens lön och arbetstidsersättningar. Detta kan inte avtalas i direktörsavtalen. I direktörsavtalet kan det endast finnas hänvisningar till besluten i fråga. Kommundirektörens semester, sjukledighet, familjeledigheter, tjänstledigheter och pensionsförmåner fastställs enligt AKTA. Det är inte möjligt att avtala om dem och man behöver inte hänvisa till dem i direktörsavtalet. Figur 11. Kommundirektörens anställningsvillkor 20

21 6 Uppsägning av kommundirektören 6.1 Uppsägning av kommundirektören på grund av misstroende Fullmäktige kan säga upp kommundirektören eller förflytta honom eller henne till andra uppgifter, om han eller hon har förlorat fullmäktiges förtroende (43 i kommunallagen). Bestämmelsen tillämpas också på samkommunsdirektörer. Om det i direktörsavtalet tagits in bestämmelser om förfaranden enligt vilka meningsskiljaktigheter kring skötseln av kommundirektörens tjänst avgörs följs i en förtroendekris i första hand det som avtalats i direktörsavtalet i stället för förfarandet i 43. Om kommundirektören inte säger upp sig på det sätt som avtalats i direktörsavtalet måste kommunen eller samkommunen alternativt överväga att förfara enligt 43 i kommunallagen. I en förtroendekris väcks ärendet om uppsägning eller förflyttning av kommundirektören till andra uppgifter på framställning av kommunstyrelsen eller om minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna har tagit initiativ till det. Enligt 35 i kommunallagen bereds ärendet i ett tillfälligt utskott. När ärendet bereds ska kommundirektören underrättas om vad förlusten av förtroende grundar sig på och ges tillfälle att bli hörd. Kommundirektören ges för kännedom fullmäktigeledamöternas motion eller kommunstyrelsens framställning och det material som utskottet sammanställt. Procedurbestämmelserna om hörande av part finns i 6 kap. i förvaltningslagen. Efter att kommundirektören hörts bereder utskottet ännu tillfälle för kommunstyrelsen att ge ett utlåtande. Vid beredningens slut ger utskottet ett beslutsförslag till fullmäktige. För uppsägning eller förflyttning av kommundirektören till andra uppgifter krävs att två tredjedelar av alla fullmäktigeledamöter understöder det. Beslutet kan verkställas med omedelbar verkan. Samtidigt kan kommundirektören befrias från skötseln av sina uppgifter. 6.2 Uppsägning eller hävning av kommundirektörens tjänsteförhållande Kommundirektörens tjänsteförhållande kan avslutas enligt uppsägnings- och hävningsgrunderna i 35 och 41 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). Grund för uppsägning kan anses vara ett allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av tjänsteförhållandet, lag eller bestämmelser och som är av väsentlig betydelse för tjänsteförhållandet samt en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningarna på grund av vilka tjänsteinnehavaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter. Det krävs mer vägande orsaker för hävning av ett tjänsteförhållande än för uppsägning. Härvid iakttas 43 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare om förfarandet vid upphävande av tjänsteförhållande samt bestämmelser i förvaltningslagen. Kommunstyrelsen ansvarar för beredningen av ärendet och ger fullmäktige ett beslutsförslag. De förfaranden som avtalats i direktörsavtalet för förtroendekriser och betalning av avgångsvederlag kan inte tillämpas i situationer där det finns entydiga grunder för uppsägning eller hävning av ett tjänsteförhållande enligt 35 eller 41 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare. Därmed finns det inte grunder för att betala det avgångsvederlag som avtalats i direktörsavtalet mot att kommundirektören säger upp sig frivilligt. 21

22 Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören 7 Uppdatering av tidigare direktörsavtal i enlighet med gällande kommunallag Paragraf 42 i kommunallagen om direktörsavtal tilllämpas från ingången av juni Den 1 juni 2017 ska varje kommun och samkommun ha ett godkänt direktörsavtal för kommundirektören. Om direktörsavtalet har godkänts i styrelsen efter att kommunallagen trädde i kraft den 1 maj 2015 och ett avgångsvederlag har avtalats, kan avtalet med fördel föreläggas fullmäktige för godkännande. Bestämmelserna om avgångsvederlag i de direktörsavtal som godkänts före kommunallagen trädde i kraft kan anses binda parterna privaträttsligt och det avtal som kommunstyrelsen godkänt behöver nödvändigtvis inte föreläggas fullmäktige för godkännande. 22