Riktlinjer för Bostadsförsörjning

Transkript

1 Riktlinjer för Bostadsförsörjning Trelleborgs Kommun

2 2 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen, Tillgänglighetssamordnaren och aktörer på bostadsmarknaden i Trelleborg samt efter inkomna yttranden från Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne, Malmö stad, Vellinge kommun och Svedala kommun. Layout, förord och begreppsförtydligande av Oskar Duvetorp.

3 förord Bostadsförsörjningen i Trelleborg Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningansvar (BFL) 1 Tryggheten i att ha en en ordnad bostad är en förutsättning för mycket i det dagliga livet; för vila, sömn, matlagning och personlig hygien men också för att sköta studier och arbete och för att ha ett socialt umgänge. Tillgång till bostad är en mänsklig rättighet. Länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag I det här dokumentet beskrivs Trelleborgs kommuns mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Dessa mål ska uppfylla alla invånares olika bostadsbehov. Därför börjar vi med en beskrivning av kommunens invånare, bostäderna i kommunen och de olika bostadsmarknaderna. För att kunna formulera bostadsbehoven i framtiden behöver vi veta hur det ser ut idag och förstå den pågående utvecklingen. Trelleborg är en regional kärna i Skåne och får en större roll i bostadsregionen Stormalmö i takt med att invånarnas rörlighet ökar. Många aktörer inom bostadsbyggnadsindustrin verkar både regionalt och nationellt. Därför är det viktigt för Trelleborg att förhålla sig till regionala och nationella mål, planer och program. I det tredje kapitlet beskrivs också de åtgärder som krävs av olika aktörer för att uppnå målen. För att riktlinjerna ska vara ändamålsenliga bygger de på ett gediget kunskapsunderlag. Trelleborgs riktlinjer för bostadsförsörjningen ska bidra till en attraktiv och långsiktigt hållbar utveckling av kommunen för alla invånare. 1 BFL Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, SFS (2000:1383) 2 Hemlöshet - en fråga om bostäder, Slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag

4 innehållsförteckning Bakgrund Om riktlinjer för bostadsförsörjning Lag om kommunernas bostadsförsörjningansvar Nationella och regionala mål Bostadsbehov sid 6 Några begrepp sid 10 Vad är bra bostäder? Vem är kommunens invånare? Vad är kommunens bostadsbehov? Vad betyder balans på bostadsmarknaden? Boende i Trelleborg Befolkningsutveckling Demografisk utveckling Bostadsbehovet för olika grupper sid 12 Bostadsbeståndet Nuvarande bostadsbestånd Bostadsbyggandet Boendetätheten sid 15 Bostadsmarknaden Marknadsförutsättningar sydvästra... Skåne sid 16 Bostadsmarknaden i Trelleborg Efterfrågan på bostäder 4

5 innehållsförteckning Insatser Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden Projektkatalog Definiera målgrupper vid nyproduktion av bostäder Bostadsbyggnadsplan Möljigt bostadsbyggande Insatser för att säkerställa välfärden Tillgänglighetsinventering av bostadsbeståndet.... sid sid 22 Mål Mål för kommunens befolkningsutveckling.. sid 24 Planerad bostads- och befolkningsutveckling Befolkningsmål Översiktsplan 2010 Fördjupad Översiktsplan för Trelleborgs Stad 2025 Hållbar utveckling Social hållbarhet Miljömässig hållbarhet Ekonomisk hållbarhet sid 25 5

6 bakgrund Bakgrund Om riktlinjer för bostadsförsörjning Foto: Trelleborgshem Kommunernas skyldighet att upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen har gällt sedan år 2000 och regleras i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Tillämpningen av lagstiftningen har varit något mild vilket lett till att kommunerna i praktiken inte haft absolut skyldighet att upprätta riktlinjer. Trelleborgs kommun har inte antagit några riktlinjer för bostadsförsörjning sedan lagen fastställdes. Kommunfullmäktige antog 2011 befolkningsmål om att Trelleborgs kommun ska uppnå invånare år Den önskade befolkningsutvecklingen har under 2012 och 2013 inte nått upp till den ursprungliga planen för befolkningsutveckling. Denna utveckling har medfört diskussioner om åtgärder och ett behov av en plan för bostadsförsörjning har vuxit fram. Inte heller under 2014 uppnåddes den planerade befolkningsutvecklingen. Kommunfullmäktige beslutade därför att revidera befolkningsmålet till att nå invånare år Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skärptes från den 1 januari 2014 och skyldigheten att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen varje mandatperiod betonades i förarbetena. I samma beslut tillfördes plan- och bygglagen bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja vid bl.a. planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning vara ett vägledande underlag. I kommunstyrelsens yttrade gällande revisionsrapporten Granskning av bostadsförsörjningen skriver man att Trelleborgs kommun har för avsikt att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen under Kommunstyrelsen beslutade i samband med att yttrandet antogs att uppdra åt kommundirektören att, efter att Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad har antagits, ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. Fördjupad översiktsplan antogs i juni Ett viktigt komplement till Riktlinjer för bostadsförsörjning är de riktlinjer för markanvisning som tas fram under

7 bakgrund Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Ändringarna från den 1 januari 2014 innebär ett preciserande av innehåll i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer. Hänsyn ska tas till relevanta nationella och regionala mål och länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges möjlighet att yttra sig över riktlinjerna. Kommunen ska med riktlinjerna planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska minst innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå uppsatta mål och hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för utsatta grupper och marknadsförutsättningar. Nationella och regionala mål Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Nationella mål finns också inom en rad områden med koppling till bostadsförsörjning. Folkhälsa Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Miljö och energi Till 2020 ska klimatutsläppen minskat med 40 procent, minst 50 procent av energin ska vara förnybar, energianvändningen ska vara 20 procent effektivare och minst 10 procent av energin inom transportsektorn ska vara förnybar. Målen gäller i jämförelse med Barn Förverkliga FN:s konvention om barns rättigheter i Sverige. Integration Alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Region Skåne Region Skåne anger i det regionala utvecklingsprogrammet Det öppna Skåne 2030 en målbild att tillgången till bostäder är god, vi har en bostadsmarknad i balans. Man poängterar vikten av att agera för ett ökat bostadsbyggande med en blandad bebyggelse och olika upplåtelseformer. Man vill stimulera ett klimatanpassat, 7

8 bakgrund kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hållbar markanvändning. Den konkreta målsättningen för 2030 är att bostäder byggs per år i Skåne, med en allsidig sammansättning vad gäller upplåtelseform, storlek och hustyp, för att matcha en årlig befolkningstillväxt på en procent. Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram regionala miljömål för Skåne där främst God bebyggd miljö berör bostadsförsörjningen men även andra miljömål har direkt koppling. Näraliggande kommuner Näraliggande kommuner till Trelleborg i sydvästra Skåne; Vellinge, Svedala, Malmö och Staffanstorp, har alla höga ambitioner att växa befolkningsmässigt. Grannkommunen i öster, Skurup, har mer måttliga ambitioner. Vellinge anger i Översiktsplan 2010 som antogs 2013 att man vill växa från invånare 2010 till närmare och drygt invånare Man planerar främst för utbyggnad i kommunens centrala och östra delar, Vellinge och Hököpinge respektive Arrie, Östra Grevie och Västra Ingelstad. I dessa delar ska två tredjedelar av utbyggnaden ske. En tredjedel ska ske i övriga tätorter i kommunen. Svedala tänker öka befolkningen från invånare 2010 till invånare För denna befolkningsökning behöver man bygga 150 bostäder per år där merparten, två tredjedelar, ska byggas i Svedala tätort och resterande utbyggnad i Bara och Klågerup. Malmö har antagit en ny översiktsplan under I denna anger man att det ska göras möjligt att Malmö ska kunna växa med invånare per år under kommande 20 år men att det vore mer gynnsamt med en mer måttlig ökningstakt. Utbyggnaden ska ske genom att Malmö växer inåt och förtätas och man pekar främst ut tre utbyggnadsområden; Västra hamnen-varvsstaden-nyhamnen, Hyllie- Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård. Den tidigare översiktsplanen från 2010 pekade ut utbyggnader i Tygelsjö, Oxie, Klagshamn och Bunkeflostrand. Planerade utbyggnader i dessa orter kommer att genomföras under de närmaste åren. Staffanstorp ska enligt Översiktsplan 2009 nästan fördubbla befolkningen under 30 år, från invånare 2008 till invånare 2038, genom utbyggnad av nuvarande tätorter, främst Staffanstorp och Hjärup. Skurup arbetar efter en översiktsplan från 2009 som anger en ökning från invånare 2008 till invånare 2018 genom utbyggnad i tätorter men även på landsbygd. De befolkningsökningar som Trelleborg, Malmö, Vellinge, Svedala och Staffanstorp siktar på har inte stöd i Region Skånes befolkningsprognos. Region Skånes befolkningsprognos sträcker sig till 2022 och i denna prognos tror man att befolkningsutvecklingen blir cirka 75 procent av vad de fem kommunerna har i sina planer. Region Skåne förväntar att på längre sikt kommer den utrikes nettoinflyttningen att minska i sydvästra Skåne. 8

9 bakgrund Samhället har ett uttalat ansvar för bostadsförsörjningen. Den svenska bostadspolitiken har under mer än femtio år grundats på en uppgiftsfördelning där staten svarar för att rättsliga och finansiella instrument finns tillgängliga för bostadsbyggandet, medan kommunerna har ansvaret för planering och genomförande. Bostadsförsörjningen är av stor betydelse för de enskilda kommunernas utveckling. Regeringens proposition (2000/01:26) 3 Tillgänglighet Trelleborg är genom Sveriges ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ålagda att säkerställa tillgången till bostäder och att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att själv välja bostadsort, leva på samma villkor som andra och inte vara hänvisade till att bo i särskilda boendeformer. 3 Bostadsförsörjningsfrågor m.m, Regeringens proposition (2000/01:26) 9

10 bostadsbehov 10 4 PBL Plan- och bygglag, SFS (2010:900) 5 PBF Plan- och byggförordning, SFS (2011:338) 6 BBR Boverkets byggregler, BFS 2011:6 med ändringar 7 Kunskapsbanken, Boverket ( ) Bostadsbehov Några begrepp Vad är bra bostäder? Att planera och bygga bostäder är komplicerat och kräver omfattande kunskap, resurser och organisation. Att bara beskriva på ett rättvisande sätt alla kvaliteter och egenskaper som särskiljer goda bostäder är mycket svårt. Som tur är finns samhällets minimikrav på bostäders utformning och tekniska egenskaper väl beskrivna i lag, förordning och regler; Plan- och bygglagen (PBL) 4, Plan- och byggförordningen (PBF) 5 och Boverkets byggregler (BBR) 6. Här beskrivs också hur planeringen och byggprocessen ska gå till för att vi ska kunna vara trygga med att våra bostäder lever upp till kraven. Reglerna som ska uppfyllas omfattar bl.a. bostädernas utformning, tillgänglighet och användbarhet, bärförmåga, brandskydd, hygien, hälsa, miljö, hushållning med vatten och avfall, bullerskydd, säkerhet vid användning och energihushållning 7. Detta är saker som vi i princip tar för givet. Utöver detta är det naturligtvis tillåtet och önskvärt att bygga bättre än vad minimikraven anger, men det är då upp till den som bygger och den som efterfrågar bostaden. Ofta lägger de boende själva mycket tid och resurser på att inreda och anpassa sina bostäder eftersom att de är en så viktig förutsättning i våra liv. För enkelhetens skull har vi i det här dokumentet valt att definiera en bra bostad som en bostad som uppfyller de krav som samhället kan ställa med stöd i lagstiftningen på ett boende med varaktig karaktär. Det kan vara fråga om permanentbostäder, fritidsbostäder, studentbostäder, gruppbostäder eller träningsbostäder. Och bostaden kan ägas enskilt, av en bostadsrättsförening, aktiebolag eller enskild firma. Men begreppet bostad inkluderar inte verksamheter för tillfällig vistelse som medger övernattning, så som hotell, vandrarhem eller camping. Det är verksamheter som har till syfte att inhysa människor men som drivs med annan lagstiftning än de verksamheter som kallas bostäder. Boenden som inte lever upp till samhällets minimikrav på bostäder är inte att betrakta som bra bostäder, helt enkelt. Vem är kommunens invånare? Kommunens invånare är olika. Varje människa är unik, befinner sig i olika skeden i livet, med olika inkomster och lever i olika familjekonstellationer. Men för att kunna adressera alla invånares olika behov efter deras förutsättningar så behöver vi gruppera dem. I dessa riktlinjer för bostadsförsörjning beskriver vi olika målgrupper som har en liknande boendesituation och eller liknande boendebehov som adresseras med en eller flera föreslagena insatser.

11 bostadsbehov Vad är kommunens bostadsbehov? Kommuninvånarnas behov av bostäder skiljer sig mycket åt beroende på deras livssituation. En ung student kan ha andra behov än ett medelålders par. Det finns personer som är i behov av vård i eller i anslutning till hemmet, eller socialt stöd. Det finns hemlösa och bostadslösa personer eller hushåll med svag ekonomi. Det finns dem som befinner sig utanför bostadsmarknaden och inte kan efterfråga någon bostad. Men det finns också en efterfrågan på vissa typer av bostäder som är sällsynta eller mer eftertraktade. Och så behöver vi planera för de nya invånare som vi vill locka till kommunen. Vad betyder balans på bostadsmarknaden? Rätten till en god bostad är en mänsklig rättighet som ska tillgodoses på en marknad. Det betyder att invånarna i kommunen efterfrågar bostäder genom att t.ex buda på bostadsrätter till salu eller köa till lediga hyresrätter. Men till skillnad från många andra marknader så är det i huvudsak begagnade bostäder som säljs och varje köp är en del av någon form av flyttkedja. Beståndet av bostäder är med andra ord relativt oföränderligt över tid, istället är det invånarnas rörlighet som avgör marknadens utbud. Om många flyttar ofta så breddas utbudet på marknaden, medan om invånarna bor längre tid samma bostad så minskar utbudet. I teorin så styrs priset på en vara på en marknad av relationen mellan efterfrågan och utbud. När efterfrågan ökar så stiger priset och då ökar också det ekonomiska incitamentet för att öka utbudet. Om priset blir för högt så faller efterfrågan och marknaden når på så vis en balans mellan tillgång och eferfrågan till rätt pris. En boendemarknad liknar i viss mån andra marknader eftersom det ligger i de boendes intresse att kostnaden på boendet är så låg som möjligt medan säljaren eller företagen som tillhandahåller och bygger bostäder på affärsmässiga principer gynnas av högre priser. Men det finns också mycket som är unikt med bostadsmarknaden. Tillgången på bostäder kan inte styras affärsmässigt efter efterfrågan, genom att öka eller sänka tillgången på marknaden. Drift, underhåll och räntekostnader för bostäder är så höga att de aldrig kan tillåtas stå tomma. Och processen för att bygga nya bostäder är av sin natur så komplicerad att den kräver mycket tid och stora investeringar förknippade med risk. Dessutom är det inte bostadsbeståndet utan människors rörlighet som i första hand styr tillgången på bostäder. Samtidigt påverkas efterfrågan på bostäder i stor utsträckning av externa faktorer så som områdets attraktivitet, utbudet av service och kommunikationer. 11

12 bostadsbehov Bostäder är ingen konsumptionsvara, utan en mänsklig rättighet och en förutsättning för människors grundläggande behov. Man kan inte välja att inte bo någonstans om bostäderna är för dyra, så som man kan välja att skära ner på konsumptionen av andra varor. Människor är mycket orörliga neråt på bostadsmarknaden och är inte särskilt benägna att flytta till något billigare eller sämre boende om priserna stiger eller inkomsten sjunker. Av naturliga skäl saknas det samtidigt tillgång till billigare boenden när det råder bostadsbrist i stort. En bostadsmarknad i balans kan därför dels beskrivas i termer av en önskvärd nivå på omflyttningen inom ett geografiskt område, för olika boendeformer och för olika grupper av invånare eller hushåll. Och dels så kan den beskrivas som en utveckling av bostadsbeståndet som harmonierar med de behov som förväntas uppstå av en önskvärd befolkningsutveckling. Boende i Trelleborg Befolkningsutveckling Mellan 2003 och 2013 växte befolkningen i Trelleborgs kommun med 9,5 procent, från till invånare. Detta ger en genomsnittlig årlig ökning med 0,9 procent. Skegrie är den tätort som ökat befolkningen mest och har mer än fördubblat befolkningen på tio år. Trelleborgs stad och Anderslöv har ökat med mer än tio procent, Smygehamn med nära tio procent. Övriga tätorter har mindre ökningar. Befolkningsantalet förändras beroende på födslar, dödsfall samt in- och utflyttning. Trelleborgs kommun har haft en positiv befolkningsutveckling sedan mitten av 1980-talet. Sett över flera år har ökningen främst berott på inrikes flyttningsöverskott (skillnad mellan inflyttning och utflyttning från och till övriga kommuner i Sverige). Invandringsöverskottet har också haft stor betydelse medan födelseöverskottet (skillnad mellan födda och avlidna) har stått för den minsta andelen. Den absolut största andelen av in- och utflyttning till och från Trelleborg sker med de geografiskt närbelägna kommunerna och främst med Malmö. Studier av flyttmönster visar att främsta skälet vid flytt mellan 20 och 35 kilometer är bostad och boendemiljö. Den slutsatsen passar väl in i Trelleborgs utveckling mot boendekommun. Antalet in- och utflyttare till och från Trelleborg var, under perioden , som störst i åldrarna år. Mellan 19 och 24 år var antalet utflyttare betydligt högre än antalet inflyttare medan i åldern var inflyttarna fler än utflyttarna. Både antalet inflyttare och utflyttare minskade med ökad ålder. 12

13 bostadsbehov Demografisk utveckling Antalet Trelleborgare 65 år och äldre har ökat med 25 procent de senaste tio åren. Antalet kommer att fortsätta öka fram till 2028 enligt befolkningsplan Barn i förskola, grundskola och gymnasieskola beräknas bli betydligt fler 2028 än I arbetsför ålder bedöms befolkningen öka för de mellan 20 och 43 och 52 och 64 år medan åringar beräknas bli färre 2028 än Försörjningsbördan, kvoten mellan invånare i icke-yrkesverksam ålder (0-19 och 65 år och äldre) och invånare i yrkesverksam ålder (20-64 år), beräknas att öka från 0,79 år 2014 till 0,84 år ÅLDER (år) Äldre Mot livets slut ökar behoven av service kopplad till bostaden. Många bor de sista åren på äldreboenden. Pensionärer Semi-heterogen befolkningsgrupp Vuxna Heterogen befolkningsgrupp vars olika bostadsbehov inte kan härledas specifikt till åldern Unga vuxna Semi-heterogen befolkningsgrupp 40 Antal invånare efter ålder, utfall 2014 och plan 2028 Befolkningssammansättningen har förändrats över perioden, det har blivit 25 procent fler som är 65 år och äldre, åringar har ökat med 38 procent, 1-5 åringar med 31 procent och nyfödda med 14 procent. Grundskolebarnen, 6-15 år, var 11 procent färre 2013 jämfört med För övriga åldersgrupper var det mindre förändringar ANTAL INVÅNARE Så här ser befolkningen ut indelad efter ålder för att beskriva olika bostadsbehov i olika skeden i livet. Varje figur motsvarar 200 invånare. Barn De flesta barn står under vårdnaden av sina föräldrar som ansvarar för omvårdnad, trygghet och boende till 18 års ålder. Men det finns också barn som exempelvis saknar föräldrar. Då är det socialnämnden som ansvarar för att värna barnets rätt till vårdnad, boende och umgänge. 13

14 bostadsbehov Bostadsbehovet för olika grupper Ungdomar och studenter Det finns ett underskott på lägenheter för ungdomar vilket beror på ett generellt underskott av små lägenheter. Särskilda ungdomsbostäder finns i två av Trelleborgshems bostadshus med totalt 33 lägenheter. Samma förhållande gäller för studenter då det inte finns särskilda studentbostäder i kommunen. Nyanlända personer Underskottett på bostäder drbaddar även nyanlända personer och svårigheten att hitta bostad ökar ju större familjen är. Under kommande år väntas antalet flyktingar till Sverige öka. För Trelleborgs del kan det årligen handla om minst 40 ensamkommande flyktingbarn och runt 350 vuxna flyktingar och barn som kan komma till Trelleborg. Detta ställer stora krav på bostadsförsörjningen. Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden Kommunen hyr ut lägenheter i andrahand, förenade med tillsyn eller särskilda villkor eller regler till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Då det i allmänhet är bostadsbrist blir det självklart ännu svårare för den som har problem av olika slag. Även kommunen får svårare att hitta lägenheter att hyra ut i andrahand när det råder underskott på bostäder. Särskilda boendeformer för äldre För tillfället råder balans mellan utbud och behov men på 2-5 års sikt kommer behovet att vara större. Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning För närvarande är det balans mellan utbud och efterfrågan och detta ser ut att råda även under kommande 3-4 år men efterfrågan kan ändras ganska snabbt. 14

15 bostadsbehov Bostadsbeståndet Nuvarande bostadsbestånd Huvuddelen av småhusen i Trelleborgs kommun är byggda innan 1930 och mellan 1961 och 1990 medan bostäder i flerbostadshus främst är byggda mellan 1941 och En stor del av bostäderna har därigenom relativt låga boendekostnader. Förväntade renoveringar av flerbostadshus byggda på 60- och 70-talen kommer att ge ökade hyresnivåer. För att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad behöver fler bostäder med relativt låga boendekostnader frigöras genom att bygga nya och attraktiva bostäder för de som kan klara en högre boendekostnad och få igång flyttkedjor. Så som tillgänglighetsinventeringen av flerbostadshus visade finns många brister men också potential för att öka tillgängligheten i nuvarande bostadsbestånd. Tillgänglighet i bostadsbeståndet Den inventering som Trelleborg genomförde av flerbostadsbeståndet under visade att endast 11% av de undersökta fastigheterna hade tillgång till hiss. Endast en mycket liten andel (0,4%) av de undersökte fastigheterna uppnådde god eller mycket god tillgänglighetsnivå. Majoriteten av uppmätta tillgänglighetsbrister går att åtgärda relativt enkelt, och en fortlöpande dialog med medverkande fastighetägare kring detta pågår. Bostadsbyggandet Antalet bostäder har ökat från till mellan 1990 och Småhusens andel av bostadsbeståndet har ökat något från 56 procent 1990 till 57 procent Under 1990-talet byggdes fler bostäder i flerbostadshus medan det under de senaste tio åren främst byggts småhus. Fördelat på upplåtelseform 2013 utgjordes 53 procent av äganderätt, 27 procent av hyresrätt och 20 procent av bostadsrätt. Mellan 2004 och 2013 nyproducerades bostäder, 77 procent av dessa var i småhus. Jämförelsen görs mellan 1990 och 2013 då dessa är de enda säkra siffrorna för bostäder i flerfamiljshus genom Folk- och bostadsräkningen 1990 och det färdiga lägenhetsregistret Boendetätheten Befolkningsökningen har under de senaste tjugo åren varit högre än ökningen av bostadsbeståndet. Trelleborg skiljer sig därmed inte från andra kommuner som haft en positiv befolkningsutveckling. Antalet invånare har ökat med 0,8 % per år medan antalet bostäder bara har ökat med ca 0,56%. Det betyder att det bor i genomsnitt 2,25 invånare i varje hushåll ikommunen jämfört med 2,20 år Men detta behöver inte betyda att vi har blivit mer trångbodda utan kan bero på att större delen av bostäderna som byggts de senaste decennierna är villor. 15

16 bostadsbehov 16 Bostadsmarknaderna Marknadsförutsättningar sydvästra Skåne De fem kommunerna vars planer för befolkningsökning tidigare redovisats planerar att totalt växa till invånare Region Skåne tror inte i sin befolkningsprognos att detta är möjligt utan hamnar på invånare samma år, Skulle de fem kommunerna realisera sina bostadsbyggnadsplaner skulle det innebära ett bostadsöverskott. Det är dock svårt att tro att detta skulle hända, dessutom anger Malmö i sin översiktsplan att det vore gynnsamt för staden att växa lite långsammare än vad man planerar för. Sydvästra Skåne kan betraktas som en gemensam bostadsmarknad för de som redan bor här. På småhusmarknaden kan det vara så till stor del medan det för bostäder i flerbostadshus till mindre del är gemensam bostadsmarknad. Vid inflyttning från andra delar av landet är marknaden mer förskjuten mot Malmö och Lund. Inflyttningen till Trelleborg sker främst från närliggande kommuner där främsta anledningen troligtvis är boendemiljön. Trelleborgs roll som boendekommun har förstärkts under de senaste åren i takt med att antalet arbetstillfällen blivit färre i förhållande till befolkningsantalet. Under dessa år har utpendlingen ökat i betydligt högre grad än inpendlingen så att andelen Trelleborgare som idag jobbar i annan kommun är närmare 50 procent. Trelleborg kommer med stor sannolikhet att bli attraktivare som bostadsort när persontågtrafiken kommit igång. Tillgången till persontåg kommer troligen också att öka Trelleborgs attraktivitet för företagsetableringar vilket i förlängningen också gör Trelleborg till en attraktivare bostadsort. Bostadsmarknaderna i Trelleborg Bostadsmarknaden i Trelleborg är i viss mån beroende av och gemensam med sydvästra Skåne. Hyresrätter Marknaden för hyresrätter är i större utsträckning lokal än marknaden för bostads- och äganderätter. Genom att både bostadsrättslägenheter och småhus har en gynnsam kostnadsbild i Trelleborg relaterat till övriga Sydvästskåne är sökområdet begränsat för den som i första hand söker en bostad i Trelleborg. På motsatt sätt har Trelleborg blivit ett attraktivt alternativ som boendekommun för den som söker bostad i sydvästra Skåne. Det finns ett underskott på bostäder i Trelleborgs stad och det är främst mindre hyreslägenheter till rimligt pris som det är stor efterfrågan på. Denna efterfrågan uttrycks främst av ungdomar och äldre där de senare också efterfrågar tillgång till hiss. I övriga delar av kommunen bedöms bostadsmarknaden vara i balans. Acceptansen för hyresnivåerna vid nyproducerade hyresrätter har ökat men fortfarande anser många att nivåerna är för höga vilket troligen beror på att hyresnivåerna i Trelleborg generellt är lägre än i jämförbara kommuner. Bostadsrätter Efterfrågan är stor på bostadsrätter i flerbostadshus. Bostadsköpare föredrar en högre kontantinsats och lägre hyra framför det motsatta. Marknaden för nyproducerade bostadsrätter bedöms av mäklare som försiktigt positiv.

17 bostadsbehov Äganderätter Villamarknaden har återhämtat sig efter att bankernas skärpta lånevillkor infördes Marknaden är god för villor runt två miljoner kronor men för villor som kostar 2,5 miljoner kronor eller mer är det svårare. Marknaden för nyproducerade villor är låg men bättre än för två år sedan. Bostadsbristen Hur stort underskottet är på bostäder i Trelleborg är svårt att klargöra. Om boendetätheten skulle vara på samma nivå 2013 som 1990, med 1,65 personer per lägenhet och 2,64 personer per småhus, skulle Trelleborgs kommun behövt ytterligare 376 bostäder Trelleborgshem har över personer i sin intressekö men hur många av dessa som har ett omedelbart behov av bostad finns det inte uppgift på. Efterfrågan på bostäder Redan idag finns en stor efterfrågan på mindre lägenheter bland ungdomar och äldre och befolkningsutvecklingen visar på en fortsatt hög efterfrågan. Befolkningsutvecklingen indikerar också en ökad efterfrågan av bostäder från unga familjer. Samtidigt vet vi att många äldre stannar kvar i sin villa för att det inte finns lämpliga lägenheter att flytta till. Den flyttkedja som har bäst utsikter att bli framgångsrik i Trelleborg pekar mot ett ökat bostadsbyggande för äldre som kan lämna sina villor för att yngre barnfamiljer ska kunna ta över. De yngre barnfamiljerna lämnar i sin tur lägenheter för yngre par som i sin tur, i bästa fall, lämnar två mindre lägenheter lämpliga som första bostad för ungdomar som flyttar hemifrån. I Trelleborgshems intressekö fanns drygt personer. Sedan dess har det kommunala bostadsbolaget övergått till att låta bostadsförmedlingsföretaget Boplats Syd förmedla allmännyttans hyresrätter. I den kommunala tomtkön fanns i maj hushåll registrerade. Kommunen arbetar dock inte aktivt med detaljplaner för ny villabebyggelse på kommunal jordbruksmark och antalet tomter som har förmedlats genom den kommunala tomtkön de senaste tio åren är försumbar. Bostäder med god tillgänglighet Det råder i Trelleborg en brist på bostäder med god tillgänglighet, inte minst i flerfamiljsbeståndet. Lägenheter med god tillgänglighet i alla storlekar efterfrågas inte bara av äldre och personer med funktionsnedsättning utan också av barnfamiljer som gärna underlättar sin vardag genom att bo i hus med hissar eller på markplan. Utöver brist på ordinarie bostäder med god tillgänglighet, ökar också behovet av fler bostäder i särskilda boendeformer för äldre och personer med funktionsnedsättning. I synnerhet för gruppen äldre boende i egna hem på Trelleborgs landsbygd och i övriga tätorter kan det också finnas ekonomiska trösklar för att klara hyror i nybyggnation, då huspriserna fortfarande är relativt låga jämfört med i omgivande kommuner. Det är därför viktigt att fokus 17

18 insatser Insatser Insatser för balans på bostadsmarknaden Bostadsbyggnadsplan Det är fullt möjligt att bygga bostäder i Trelleborgs kommun under kommande tio år som medför att befolkningsmålet från 2011 på invånare 2025 uppfylls. En revidering till att befolkningsmålet istället uppnås 2028 ger en mer hanterbar befolkningsutveckling och en mer realistisk bostadsutbyggnad. Ombyggnader i befintligt bostadsbestånd I centrumläge har ombyggnadsarbeten genomförts för 24 mindre lägenheter i f.d. Centralskolan i kvarteret Bävern och de närmaste åren ska 60 lägenheter byggas i tre hus i detta område. Det pågår en del mindre projekt som skapar bostäder i flerbostadshus genom inredning av vindar, ombyggnad av delar av butikslokaler, uppförande av mindre flerbostadshus och liknande. Dessa initiativ beräknas ge runt tio nya bostäder per år. Pågående planering för nybyggnation av bostäder I kvarteret Herkules invid Centralstationen planeras 130 bostäder uppföras med trolig byggstart under Då busstationen flyttar från Trelleborg Övre till Trelleborg C möjliggörs bostadsbyggande i detta område, totalt cirka 330 bostäder kan uppföras här. Brandstationen flyttar om ett par år vilket ger möjlighet att i ytterligare ett centrumläge uppföra runt 100 bostäder. Inflyttningsklara hyresrätter på Engelbrektsgatan När infarten till de nya färjelägena i hamnen har lösts frigörs en stor del av nuvarande hamnområde för bostadsbyggande. Under kan här med start vid Duxfabriken och Ångkvarnen byggas runt bostäder. Ett område en bit från centrum i kvarteret Hyveln (Johan Kocksgatan Hedvägen) kan 200 bostäder uppföras. 18

19 insatser Planberedskap Markberedskapen ska vara god och riktad för att möjliggöra intentionerna i kommunens översiktsplaner. Det är övervägande bostäder i flerbostadshus som planeras i Trelleborgs tätort. Småhus beräknas uppföras i befintliga småhusområden i Svartesjö och Serresjö samt på Västervång där cirka 100 bostäder kan uppföras. I kommunens utvecklingsorter beräknas cirka 25 procent av bostadsutbyggnaden ske. I Skegrie planeras för ett nytt område mellan nuvarande bebyggelse i Skegrie och Snarringe. Cirka 200 bostäder kan byggas här. Anderslöv och Alstad kommer att gynnas av kommande persontågstrafik via Östra Grevie. I synnerhet Anderslöv kommer att gynnas och en ökande bostadsproduktion planeras därför. Möjligt bostadsbyggande , antal bostäder Område Nr i karta Betan Sparven Förtätning Trelleborgshem Herkules Bävern ABF-huset 5 15 Övre och Signalen Brandstationen Angkvarnen söder Dux Hyveln Östervång Förtätning, mindre projekt Pågående objekt övrigt 44 Västervång Svartesjö Serresjö Skegrie Västra Tommarp Anderslöv Alstad Smygehamn Beddingestrand Totalt

20 insatser Definiera målgrupper vid nyproduktion av bostäder Parkeringsnormen vid nybyggnation behöver sänkas för att bättre möta de förhållanden som råder, för att uppmuntra ett minskat bilberoende och för att sänka kostnaderna för bostadsproduktion. En gemensam bostadsförmedling där de större bostadsföretagen i Trelleborg är anslutna för att göra det enklare för bostadssökande och göra bostadsmarknaden i Trelleborg tillgängligare. Information Information om alla lediga tomter på kommunens webbplats för att ingen ska förledas att tro att bara kommunen tillhandahåller tomter. Bra förhållande med medborgare och byggföretag genom korrekt information och ett bra bemötande. Planläggning och bygglov Korta och förutsägbara handläggningstider för att underrätta planering och därmed effektivare byggtider. En tät blandstad med boende, verksamheter och service ska vara den ledande inriktningen för stadens utveckling. Nybyggnation ska ske primärt längs befintligt trafikstråk för att reducera investeringskostnader för infrastruktur och öka möjligheten för förbättrad kollektivtrafik. Samverkan MalmöLundregionen. Bostadsförsörjningen blir alltmer en regional fråga. Sydvästra Skåne kommer sannolikt att ha fortsatt hög befolkningsökning. En bra samverkan mellan kommunerna ökar möjligheten för att det bostadsbyggandet görs effektivt och kan tillgodose behovet. Förverkliga planerna för staden Dessa planer föder ett intresse för Trelleborg som bostadsort men för att ett intresse ska förverkligas behövs konkret resultat. Bygga attraktiva bostäder; unika bostäder med kvalitet i boendet och med havsutsikt. Detta förstärker Trelleborg som stad och skapar intresse för boende och bostadsbyggande. Genom att bygga nytt och attraktivt kunna frigöra bostäder i nuvarande bostadsbestånd för att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad. Bostadsförsörjningsplan En bostadsförsörjningsplan behöver vara långsiktig, speciellt för en kommun som vill växa. Nya bostäder ska planeras för inflyttningar samtidigt som behovet för den nuvarande befolkningen ska tillgodoses. En bostadsbyggnadsplan är på längre sikt, uppåt tio år, väldigt osäker. Det kan ta flera år från beslut om att inleda en planprocess tills den boende kan sätta nyckeln i låset. Beslut kan skjutas upp eller överklagas och därmed försena färdigställandet. Även de första åren i bostadsbyggnadsplanen innehåller ett visst mått av osäkerhet. Byggnationer kan försenas av olika anledningar, lagar kan ändras, konjunktursvängningar kan uppkomma och regler kan ändras såsom bankernas låneregler gjorde

21 insatser Projektkatalog En projektkatalog bör tas fram som beskriver var och för vilket ändamål kommunen tillhandahåller mark. Detaljplanearbetet ska bli mer genomförandeinriktat och knutet till intresserade exploatörer. Prognos för bostadsbyggandet Totalt kan bostadsproduktionen uppgå till drygt bostäder. Eftersom andelen bostäder i flerbostadshus är större än i småhus blir den genomsnittliga boendetätheten 2,0. Ett bostadsbyggande på drygt bostäder skulle ge en ökning med drygt invånare vilket skulle uppfylla befolkningsmålet 2028 på invånare. Att slå fast var, när och hur många bostäder som ska byggas under kommande 14 år är en omöjlig uppgift men utifrån vad som är känt i maj 2015 kan en möjlig bostadsutbyggnad ske såsom beskrivs i tabellen nedan. Utpekade områden i staden är numrerade och geografiskt placerade i kartan under tabellen. 21

22 Insatser för att säkerställa välfärden Allmännyttan Det allmännyttiga bostadsföretaget AB Trelleborgshem planerar att bebygga i två centrumnära lägen, kvarteret Betan och kvarteret Sparven, med 128 respektive 160 lägenheter. Man planerar också att förtäta i befintliga bostadsområden med mellan 100 och 300 lägenheter under den kommande tioårsperioden. En del invånare i kommunen kan av olika skäl inte efterfråga bostäder på de olika bostadsmarknaderna. En förutsättning för att de ska kunna leva i goda bostäder är att kommunen tillhandahåller bostäder eller vidtar särskilda insatser för att ge dem tillträde till hyresbostadsmarknaden. Antal kommuner som har gett förtur till bostad för vissa grupper under Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2016, Boverket. Illustration: Boverket 8 Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016 Länsstyrelsen Skåne (BMA2016) 8 22

23 Insatser för ökad tillgänglighet På nationell nivå lämnades utredningen Bostäder att bo kvar i bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer till regeringen I utredningen finns flera viktiga förslag för att säkerställa ett tillgängligt boende för äldre och personer med funktionshinder; bland annat förslaget att införa statligt stöd till hissinstallationer och att utöka kraven på åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder till att också omfatta bostäder. Sådana åtgärder kommer att bidra till att Trelleborg snabbare kommer ikapp den ökande efterfrågan på bostäder med god tillgänglighet. Resultaten av den inventering som genomfördes i Trelleborg under visar att de flesta fastigheter har flera brister i entréerna, främst beroende på att det saknas kontrastmarkeringar i trappor och bra belysning i entréer och längs gångvägar. Det är således tämligen enkla och billiga åtgärder som kan vidtas för att förbättra fastigheterna ur tillgänglighetssynpunkt. Samtidigt konstateras att en mycket stor andel av fastigheterna i flerbostadsbeståndet saknar hiss, vilket medför stora problem främst för gruppen personer med funktionsnedsättningar och äldre, men också för andra, exempelvis småbarnsfamiljer. Flera fastighetsägare har uttryckt intresse för att gå vidare och använda inventeringens resultat som underlag för åtgärder i samband med drift och underhåll. Projektet har generellt medfört ökad medvetenhet bland fastighetsägarna om vikten av god tillgänglighet, och hur man kan vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Behovet av bostäder med god tillgänglighet kan inte endast lösas genom nybyggnation. Krav på god tillgänglighet måste också ställas vid om- och tillbyggnad av fastigheter. God tillgänglighet i entrén Brf Kvadraten 90 8 BMA2016 Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016, Länsstyrelsen Skåne (2016) 23

24 mål Mål Mål för kommunens befolkningsutveckling Planerad bostads- och befolkningsutveckling Trelleborgs kommun har ambitioner att växa och utvecklas och spela roll som regional kärna i Skånes utveckling. Befolkningsmål Trelleborgs kommun arbetar efter ett befolkningsmål om invånare år För att detta ska förverkligas behöver cirka bostäder färdigställas mellan 2015 och Det innebär en ökad befolkning med drygt 16 procent jämfört med Översiktsplan 2010 I översiktsplanen från 2010 anges att 75 procent av befolkningsökningen ska ske i Trelleborgs stad och därmed minst lika stor andel av bostadsbyggandet. Resterande andel av ny bebyggelse bör främst lokaliseras till utpekade utvecklingsorter. De områden som pekas ut för nya bostadsutbyggnader i Trelleborgs stad ligger i randen av nuvarande bebyggelse; Västervång, Mellanköpinge och Larsgården, Maglarps strand i väster, Gislöv/Serresjö i öster samt Sjöstaden. Bostadsbyggande i form av förtätning av centrum uttrycks lite försiktigare men översiktsplanen tar upp kvarteren Sjöjungfrun, Betan, Signalen och Sparven som lämpliga områden att bebyggas. På landsbygden anges huvuddelen av ny bebyggelse ske i utvecklingsorterna, varav hälften i Skegrie-Västra Tommarp, samt en mindre andel på landsbygd och i byar. Mot bakgrund av senare års småhusbyggande uttrycker översiktsplanen ett behov av även andra bostadstyper och upplåtelseformer och anger behovet av ökad variation i alla nybyggnadsområden. Målbild för Hamnstad möter Kuststad ur Fördjupad Översiktsplan för Trelleborgs Stad Fördjupad Översiktsplan för Trelleborgs Stad 2025 I samband med beslutet om Översiktsplan 2010 beslutade kommunfullmäktige om att sätta igång ett arbete med en fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Denna fördjupade översiktsplan antogs av kommunfullmäktige Den fördjupade översiktsplanen förespråkar byggandet av en tät blandstad med boende, verksamheter och service. Redan hårdgjord mark ska bebyggas och därmed kan mindre andel jordbruksmark tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Den kommande möjligheten att bygga havsnära får stort utrymme. 24

25 mål Fram till 2025 anger den fördjupade översiktsplanen 800 nya bostäder genom centrumförtätning, nya bostäder i Sjöstaden och 400 nya bostäder i kransområden, varav vardera 120 bostäder på Västervång, Östervång respektive Mellanköpinge. Maglarps strand anges som möjligt bebyggelseområde efter planperioden. Fördelning efter bostadstyp innebär enligt den fördjupade översiktsplanen: Villor, kedjehus och radhus: 400 bostäder i Trelleborgs stad och 900 totalt i kommunen. Lägenheter i öppna kvarter: 700 bostäder i Trelleborgs stad och 900 totalt i kommunen. Lägenheter i stadsmässiga centrumkvarter: bostäder i Trelleborgs stad och inga i övriga kommunen. Hållbar Utveckling Social hållbarhet I kommunens olika delar ska bostäder med olika upplåtelseformer, storlekar, standard och boendetyper finnas. Bostadsområden ska kunna innehålla även arbetsplatser, verksamheter, kommersiell och offentlig service, möjligheter för kultur- och fritidsaktiviteter och andra naturliga mötesplatser. Behovet av platser och grönområden för rekreation och uteaktiviteter ska beaktas vid nybyggnation och förtätning. Tillgång till gång- och cykelvägar och kollektivtrafik för att nå andra målpunkter i staden ska ingå från början vid planläggning av bostadsområden. Vid ny- och ombyggnad av bostäder ska tillgänglighets-, trygghets-, säkerhets- och folkhälsoaspekter beaktas. Åtgärder genomförs för ökad tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Miljömässig hållbarhet Vid allt byggande ska resurssnåla och miljömässigt hållbara lösningar användas. Förtätning och byggande på redan hårdgjord mark ska användas i hög utsträckning och därmed minska exploatering av jordbruksmark. Bebyggelse ska placeras så att den stärker befintlig infrastruktur. Ekonomisk hållbarhet Kostnadseffektiva lösningar ska användas vid bostadsbyggandet. En helhetslösning ska eftersträvas som inkluderar lokalbehovet för skola och omsorg. Befintliga tekniska system ska utnyttjas i hög utsträckning. 25

26 underlag Övriga Källor Kommunfakta och Områdesstatistisk databas, Statistiska Centralbyrån Befolkningsplan Trelleborgs kommun. Statisticon Samverkan Skåne Sydväst, SSSV / MalmöLundregionen Bostadsmarknadsanalys för Skåne Länsstyrelsen Skåne Varför flyttar man? PP-presentation Thomas Niedomysl Bostadsmarknadsenkät 2014 Boendeplanering i praktiken en vägledning till statistiken. Boverket Befolkning och bostäder 2014, rapport. Mats Åstrand Det öppna Skåne Region Skåne Skånes befolkningsprognos Region Skåne Gällande översiktsplaner för Malmö, Vellinge, Svedala, Skurup och Staffanstorp Översiktsplan 2010 för Trelleborgs kommun Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad Varför byggs det inte på detaljplanelagd mark i Skåne? Länsstyrelsen Skåne (2014) 10 BMA2015 Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015, Länsstyrelsen Skåne (2015) 11 Hemlöshet - många ansikten mångas ansvar, Socialdepartementet Regeringskansliet (2007)