RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

Transkript

1 RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (20) Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet sammanträde måndagen den 14 mars 2011 i Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Närvarande: Anders Bodin ordf.; Fredrik von Feilitzen, Bo Grandien, Charlotte Gyllenhammar, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson (t.o.m. 16), Henrik Nerlund, Magnus Olausson, Mia Torpe, Anders Wijkman (fr.o.m. 9, t.o.m. 16); Martin Rörby, rådets sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare samt protokollförare. Frånvaro hade anmälts av: John Chrispinsson, Daniel Helldén samt Johan Scott. Vid sammanträdet deltog även: Lovisa Khilborg (plankonsult), Inge Almqvist, Erik Isacsson, Maria Pettersson, Katarina Balog, Annika Colbengtsson, Victor Hoas Ströman, Ebba Ohlén-Carlsson (plankonsult), Stadsbyggnadskontoret; Ketil Kindestam samt Stefan Hagdahl, SL. 1. Val av protokolljusterare, dagordning Valdes ledamot H Nerlund att jämte ordförande justera protokollet. Beslöts uppta ärenden i ordningen: 1-9, 19-20, 10-13, 16-17, 14, 30, 15, 22,24-28, 21, 23, 29, 31, Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 4 april 2011, kl Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådets delegerade sammanträder den 21 mars 2011, Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning.

2 SID 2 (20) 5. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets delegationssammanträde justerats i vederbörlig ordning. 6. Rådet: fyllnadsval (SR Dnr ) Anmäldes protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde ang fyllnadsval, två ledamöter till Skönhetsrådet; (FP) John Chrispinsson samt (MP) Daniel Helldén. 7. Rådet: val av delegationsgrupper Valdes ledamot John Chrispinsson till plan- och bygglovsdelegerade samt ledamot Daniel Helldén till plan- och bygglovsdelegerade samt kulturdelegerade. Anmäldes ärenden enligt bilaga Anmälningsärenden 9. Linneduken 1, Bromma, utställning av planförslag samt skrivelser från privatpersoner (SR Dnr , samt ) Skönhetsrådet hade initierat ärende angående Linneduken 1, utställning av planförslag. Lovisa Kihlborg, plankonsult vid Stadsbyggnadskontoret redogjorde för ärendet. I ärendet hade även privatpersoner inkommit med synpunkter. I ett tidigare yttrande över detaljplaneförslaget framförde Skönhetsrådet att platsen egentligen inte är lämplig för bostäder med tanke på bullerstörningar, risk från trafikfarligt gods, avgaser m.m. Rådet tillstyrkte dock detaljplanen eftersom förslaget innebar att man kunde skapa en innergård med goda boendekvaliteter och acceptabla bullervärden. Efter plansamrådet har förslaget förändrats avståndet till Drottningholmsvägen har ökat till 25 meter, kvartersutformningen har ändrats liksom byggnadshöjderna. Bostadshusen mot Drottningholmsvägen har nu 6 våningar och den östra delen av kvarteret 12 våningar. Rådet är medvetet om att det pågår diskussioner om en utveckling av Brommaplan med kompletteringar i form av nya hus och rådet ställer sig inte främmande för att man i ett mer centralt läge också prövar högre hus. De aktuella 12-våningshusen står dock alltför långt från centrumanläggningen för att kunna markera

3 SID 3 (20) (forts 9) Brommaplan som knutpunkt och enligt rådets bedömning finns det inte heller något annat skäl att framhäva en plats halvvägs mellan Brommaplan och Abrahamsberg. I Stockholms ytterstad har höga hus traditionellt placerats på höga höjder i topografin medan lägre byggnader placerats i sänkor och dalgångar. Höga hus har också använts för att förstärka en knutpunkt eller centrumbildning som t.ex. i Björkhagen, Kärrtorp, Hökarängen och Blackeberg. Skönhetsrådet ställde sig mycket tveksam till ett så tydligt avsteg från dessa planeringsprinciper som det aktuella utställningsförslaget i praktiken innebär. Ur stadsmiljösynpunkt är höghusen förödande för närmiljön området Riksby med sin lågmälda folkhemskaraktär på andra sidan Drottningholmsvägen hamnar bokstavligt och bildligt i skuggan av det nya bostadskvarteret. Gestaltningsmässigt lämnar planförslaget vidare mycket att önska då kvarteret uppvisar en ensartad, monoton och trist arkitektur där rådet skulle vilja se större variation och mer livfullhet. Rådet är medvetet om att planförfattarna gärna ser att det finns utrymme under bygglovsprövningen att utveckla gestaltningen. Erfarenheten från senare år visar dock att det näst intill är omöjligt att få till stånd en högkvalitativ arkitektonisk utformning om man inte redan i planskedet slagit fast principerna eftersom bygglovshandläggaren då inte anser sig ha utrymme att pressa byggherren till vidareutveckling och förbättringar av projektet. Rådet skulle mer än gärna se att bygglovsskedet innebär en möjlighet att vidareutveckla byggnaders arkitektoniska gestalt men ser inte hur detta ska gå till med rådande praxis. Beslöt rådet att avstyrka det utställda planförslaget. Anmälde ledamot A Jönsson att han inte deltagit i beslutet på grund av jäv. Beslöt rådet i samband med ärendets beredning att också tillskriva stadsbyggnadsnämnden i fråga om remisshantering gällande utställningsförslag. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 10. Harholmen, Skärholmsvägen/Äspholmsvägen, förslag till detaljplan för moské i kvarteret (SR Dnr ) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över kvarteret Harholmen, Skärholmsvägen/Äspholmsvägen, förslag till detaljplan för moské i kvarteret. Inge Almqvist, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Planområdet består av en obebyggd tomt som till hälften är bergssluttning och till hälften är parkmark med gång- och cykelvägar. Moskén föreslås infogad i bergssluttningen med den lägre souterrängvåningen i nivå med en ombyggd Skärholmsväg. Avsikten är, enligt planförslaget, att skapa en flexibel byggnad

4 SID 4 (20) (forts 10) som anpassar sig till platsen speciella förutsättningar och samtidigt knyter samman modern arkitektur med islamiska attribut. Skönhetsrådet beslöt att varmt tillstyrka detaljplaneförslaget med kommentaren att det är ett av de bättre förslag rådet sett på senare tid. Ihop med den omdaning som planeras av Skärholmsvägen kommer moskén att ge området ytterligare karaktär samtidigt som byggnaden presenteras som väl inarbetat på platsen rådet framhöll särskilt vyn från väster som fin. Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 11. Grinden 21, S:t Eriksgatan, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över kvarteret Grinden 21, S:t Eriksgatan, förslag till detaljplan. Erik Isacsson, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget möjliggör en påbyggnad av ett 1960-talshus vid S:t Eriksgatan med bostäder i 2-4 våningar, totalt ca 16 lägenheter. Påbyggnaden trappas så att den i den lägre, norra delen, ansluter till jugendhuset från 1910-talet på fastigheten Grinden 20 och i söder till den högre byggnaden på fastigheten Grinden 16. Gestaltningsmässigt föreslås tillägget få en fasetterad fasad i målad plåt som är uppbruten både i horisontal- och vertikalled. Skönhetsrådet ställde sig i princip positivt till en påbyggnad men ansåg att flera aspekter av projektet måste utredas och redovisas innan rådet är berett att tillstyrka förslaget. S:t Eriksgatan tillhör en av stadens mest trafikerade gator och man bör därför utreda vilka effekter en påbyggnad av Grinden 21 får för miljön i form av ökade bullernivåer, försämrad luftgenomströmning, skadliga partiklar m.m. I underlaget saknas vidare perspektivbilder från gården samt från långt håll vilket gör det svårt att bedöma förslagets konsekvenser. För att den gestaltningsmässigt avvikande påbyggnaden ska upplevas som ett tillskott i stadsmiljön och inte konkurrera ut befintliga hus bör byggnadshöjd och arkitektoniskt uttryck beaktas. Enligt rådets uppfattning bör man pressa den totala byggnadshöjden så att den inte överstiger SEB-husets taklisthöjd. Rådet kommenterade också att gestaltningen inte övertygade och att den rödmålade plåten inte uppfattades som en djärv och spännande kombination utan mer som en omotiverad och nästan kosmetisk färgsättning. Skönhetsrådet önskade därför en vidare studie även i detta avseende.

5 SID 5 (20) (forts 11) Beslöt rådet avstyrka förslag till detaljplan i föreliggande utformning men ställde sig, med ovanstående erinran, positivt till ett fortsatt projekteringsarbete. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 12. Råckstavägen, Råcksta, programsamråd om förslag till nya bostäder (SR Dnr ) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Råckstavägen, programsamrådsförslag, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Programsamrådet visar det första skedet i planarbetet för ca 40 kedjehus i två partier längs Råckstavägens sträckning mellan Vällingbyvägen och Söderberga Allé. Området ligger inom riksintresseområdet för Vällingby: Råcksta förortsmiljö. I översiktsplanen anges områdets karaktäristik som med en blandning av höga punkthus och lägre flerbostadshus, som omges av gräsplaner och grönska, samt längst ut områden med radhus och småhusbebyggelse Planområdet ligger i utkanten av det relativt brokigt utformade småhusområdet Råcksta men är också närbeläget det kulturhistoriskt mycket värdefulla radhusområdet Vällingbyhöjden. Rådet ansåg att planområdet är mycket väl lämpat att bebygga och att syftet att uppföra kedjehus med en modern och egen karaktär stämmer väl in med stadsbyggnadstraditionen i Vällingby/Råcksta. Dalgången erbjuder en böljande omgivning som på ett naturligt sätt kommer att trappa kedjehusen, rådet menar därför att det är viktigt att inte förändra markförhållandet utan snarare utnyttja topografin (jmf Ålstensgatan). För att mildra den visuellt enformiga karaktär som en ensartad bebyggelse längs en relativt rak vägsträcka kan komma att få önskar rådet föreslå kedjehus i tre varianter på samma tema. Under sammanträdet diskuterades också möjligheten att sluta gaturummet och skapa en mer privat karaktär i gatumiljön genom häckar längs sträckningen. För att bevara en del av grönområdets synlighet (även det beskrivet i riksintresset) anser rådet att två av kedjehusen vid vardera sida om gång- och cykelvägen vid cirkulationsplatsen Råckstavägen/Vällingbyvägen bör utgå till förmån för en mer välkomnande entré mot den brant och det skogsparti som markerar småhusområdets ytterkant, samt att ytterligare två hus i den södra delen av det norra planområdet tas bort för att ge de storslagna tallarna i denna del ett större respektutrymme. Det senare partiet är också ett parti som bättre kan användas för rekreation.

6 SID 6 (20) (forts 13) Rådet ansåg också att det är det slutliga utförandet som är avgörande för om området ska bli ett nutida tillskott inom riksintresseområdet och önskar därför att det är i radhusområdet Vällingbyhöjdens tidlösa kvalitet som projektet hittar inspiration. Beslöt Skönhetsrådet ställa sig positivt till ett fortsatt planarbete med ovanstående erinran. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 13. Timotejen 17 m.m, Midsommarvägen, Midsommarkransen, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över kvarteret, Timotejen 17 m.m, Midsommarvägen, förslag till detaljplan. Ebba Ohlén-Carlsson, plankonsult vid Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som innebär att två bostadshus, totalt ca 185 lägenheter, kan uppföras. Bostadshusens fasader mot nordväst utformas för att gestaltningsmässigt ansluta till den befintliga bebyggelsen medan fasaderna mot E4:an, i avsikt att skydda mot buller, avgaser m.m., skyddas av en fristående glasfasad. För att skapa en tyst gårdsmiljö kommer glasfasaden också löpa mellan bostadshusen. Rådet ställde sig i princip positivt till den planerade utvecklingen av området som Stadsbyggnadskontoret presenterade 2004 i programsamrådet för Telefonplansområdet. Efter att ha tagit del av föreliggande detaljplaneförslag konstaterar rådet dock att planeringen inte ligger i linje med programförslaget där ett kontorshus skärmade av bostadsbebyggelsen från E4:an och de miljöproblem leden medför. Skönhetsrådet ställde sig direkt avvisande till att skapa en boendemiljö som är så trafikstörd att man måste uppföra långsträckta och höga glasväggar 4 meter från husfasaderna för att skydda de boende från buller och avgaser. Det finns så vitt rådet vet inga liknande projekt byggda och således ingen jämförbar information om hur den stora och fritt stående glasväggen kommer åldras och hur man löser problem med nedsmutsning och skador. Väggen torde även påverka temperatur och ljusinsläpp i bostäderna, kanske också förorsaka oönskade ljudeffekter. Rådet är vidare mycket tveksamt till glasväggens effekt i stadsrummet. Glas som material är bara genomsiktligt om det är beskuggat alltså tillför man en långsträckt och hög glasskärm som i bästa fall reflekterar ljus, i värsta fall upplevs som en avvisande mur kring området. Man bör i sammanhanget även ta i

7 SID 7 (20) (forts 13) beaktande att denna lösning i framtiden kan bli prejudicerande för hur man skärmar av bostadsområden från trafikmiljöer. Under rubriken Bebyggelse i remisshandlingarna till programsamrådet skrev Stadsbyggnadskontoret: Störningar från intilliggande trafikleder gör vissa lägen olämpliga för bostäder. Platser med ett för området mycket bra annonsläge bör reserveras för kontor. Enligt rådets uppfattning är det nu aktuella planområdet så starkt trafikstört att man inte bör bygga bostäder om man inte kan lösa boendemiljöfrågorna på ett bättre sätt i kvarteret Brovakten på Kungsholmen har man t.ex. hanterat problemen med störningar från E4:an genom inglasade loftgångar. Om det i nuläget inte finns något intresse för en ny kontorsbyggnad närmast trafikleden som kan fungera som skärm och om man inte kan hitta en tillfredsställande lösning ur boende- och stadsbildsperspektiv, är det rådets uppfattning att man helt enkelt bör avstå från att bygga bostäder på platsen tills vidare. Beslöt rådet att bestämt avstyrka förslag till detaljplan. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 14. Välmågan 4, Linhagensgatan 104, nybyggnad av flerbostadshus med garage, bygglov (SR Dnr ) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över kvarteret Välmågan 4, Lindhagensgatan 104, nybyggnad av flerbostadshus med garage. Katarina Balog, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Under sammanträdet kunde rådet konstatera att de bygglovshandlingar rådet haft att ta ställning till avviker markant från den gestaltning som finns redovisad i det kvalitetsprogram som togs fram i samband med att detaljplanen för kvarteret (då benämnt Lustgården 6) utarbetades. Fasaden mot Lindhagensgatan dominerades i kvalitetsprogrammet av tre vertikala sektioner med från fasaden i övrigt lätt utskjutande, glasade balkonger som med enstaka färginslag samspelade på ett elegant sätt med hela räckan av glasade kontorshus utmed Lindhagensgatan sydöst om det aktuella kvarteret. Även i fasaden mot Kjellgrensgatan fanns glasade balkongsektioner, men där var det istället en putsfasad med varierad fönstersättning som gav karaktären. Det projekt som bygglov nu söks för knyter inte på något sätt an till den angränsande kontorsbebyggelsen och har dessutom i sig fått en tämligen anonym

8 SID 8 (20) (forts 14) karaktär som rimmar illa med den höga ambitionsnivå staden har för Lindhagensgatan som något av ett nytt paradstråk. Enligt Skönhetsrådets mening motsvarar den föreslagna byggnaden således inte det viktiga och välexponerade läget i stadsbilden. Beslöt rådet att avstyrka bifall till ansökan om bygglov och önskar istället få se en bearbetad och vidareutvecklad variant av det projekt som kvalitetsprogrammet var tänkt att säkerställa för platsen. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 15. Grishuvudet 2 (Stockholmsarenan), Arenavägen 81, ansökan om bygglov avseende fasadmaterial och färgsättning (SR Dnr ) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över kvarteret Grishuvudet 2 (Stockholmsarenan), ansökan om bygglov avseende fasadmaterial och färgsättning. Katarina Balog och Annika Colbengtsson, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. I grunden var Skönhetsrådet mycket positivt till att Stockholm får en ny idrottsoch evenemangsarena. I planskedet bedömde dock rådet tomten för det aktuella projektet som alltför trång. Rådet uttryckte också en oro för att Globen som en av stadens relativt få märkesbyggnader kommer att förlora sin roll som solitär till förmån för ett mer sammansatt, men också otydligare stadssammanhang då den mycket stora volym som arenabyggnaden utgör tillförs området. I sitt yttrande underströk rådet också vikten av att det nya arenakomplexet verkligen blir den attraktion både planmässigt och arkitektoniskt som staden önskar. Med det kontorshus och det hotell som planen också omfattade såg rådet dock en stor risk att detta inte skulle gå att uppnå eftersom såväl helhet som delar skulle komma att plottras bort. Sammantaget ansåg rådet att planen i då föreliggande form inte kunde tillstyrkas. När ärendet nu återkom som en bygglovsprövning av arenans yttre skal och färgsättning kunde Skönhetsrådet till att börja med konstatera att de synpunkter som rådet tidigare framfört inte tagits i beaktande. Således handlar det om ett arenakomplex i en stadsbildsmässigt trängd situation och i ett läge som hotar Globen som stadsbyggnadselement och arkitektonisk idé. I bygglovhandlingarna framhålls särskilt att arenan ska få en egen identitet som gör den unik bland världens arenor. Skönhetsrådet skulle önska att så blev fallet, men anser att det nu aktuella förslaget tyvärr inte lever upp till den målsättningen.

9 SID 9 (20) (forts 15) Den mer helgjutna, mjuka form som det yttre skalet tillsammans med arenans tak skulle utgöra enligt tidigare redovisningar i projektet har tyvärr gått förlorad då primärbalkarna i takkonstruktionen byttes ut i samband med att bygglov gavs för stommen. Resultatet har blivit att taket fått en missprydande upphöjning, som förfelar den ursprungliga gestaltningsidén. Såsom projektet nu står, ter sig arenakomplexet därför nästan som arkitektoniskt mer intressant utan det yttre skalet än med. Valet av aluminium som material för det yttre skalets perforerade plåtar ter sig för Skönhetsrådet något märkligt i en tid då energi- och hållbarhetsaspekter på framställningen bör väga tungt. I kvalitetsprogrammet, i den form rådet såg det i samband med planbehandlingen, talades det inte om aluminium och det fanns till och med en formulering om att förnyelsebara byggmaterial skulle väljas. I det reviderade kvalitetsprogrammet som fanns med i utställningsskedet, då rådet inte remitterades ärendet, hade denna formulering dock strukits. Förvisso uppfattas aluminium som underhållsfritt, men i praktiken innebär ju detta att det inte heller går att underhålla. Aluminium har en tendens att åldras på ett sådant sätt att det mattas ner och mörknar, vilket inte torde gynna den efterstävade upplevelsen av anläggningen som silverglänsande över tid. Skönhetsrådet beklagade att arenalösningen inte fått utvecklas till det djärva arkitektoniska påstående den skulle kunna ha blivit. I den nu i hög grad redan låsta situationen önskar rådet en bearbetning i fråga om skalets form och materialval som på ett bättre sätt överensstämmer med såväl de rådande tekniska förutsättningarna som med stadens höga miljöambitioner. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 16. Konsthallen 2 m.fl, (Lindgården) Djurgårdsvägen, underrättelse om utställning samt inkommen skrivelse från privatperson (SR Dnr samt ) Skönhetsrådet hade på eget initiativ kallat Stadsbyggnadskontoret för en föredragning av Konsthallen 2, Djurgårdsvägen, underrättelse om utställning. Victor Hoas Ströman, Stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. I samband med ärendets beredning förelåg även skrivelse inkommen från privatperson.

10 SID 10 (20) (forts 16) Skönhetsrådet har tidigare yttrat sig över planförslaget (SR Dnr , ) och då avstyrkt förslaget i föreliggande form. Rådet ansåg då att en ny byggnad på platsen var möjlig att acceptera under förutsättning att inga alternativ till bevarande av restaurang Lindgården kvarstod men att den måste gestaltas med ett nutida formspråk och på ett sätt som i gaturummet underordnar sig Liljevalchs konsthall. Förslaget som remitterats redovisade en byggnad med fasader i färgat och klart glas, karaktäriserad av ett harlequinmönster mot Djurgårdsvägen. Länsstyrelsen upphävde den plan som antogs året efter remissrundan med hänvisning till att den nya byggnaden istället bör ansluta sig till befintlig bebyggelse vad gäller höjd, placering på tomten, volym, formspråk och material. Det förslag som nu redovisas har efter en bearbetning tillgodosett några av de synpunkter som rådet framförde i det tidigare yttrandet: fasaden är trappad inom kvarteret med en lägre volym mot gatan och har ett mindre dominerande formspråk. Fortfarande är gestaltningen ändå allt för dominerande, nu genom sin allvarliga enkelhet och den skalförskjutning som finns mellan den rena limträfasaden och de stora fönsterytorna. Rådet anser därför att länsstyrelsens anförande att den nya byggnaden genom att inte harmoniera med omgivningen kan komma att skada den kulturhistoriskt värdefulla miljön även gäller för det nya förslaget. Rådet anser också att det är allvarligt att Länsstyrelsens överprövning och upphävande av planen inte innebar en ny remittering av ärendet. Den tidsplan som nu presenteras för antagande i kommunfullmäktige (andra kvartalet 2011), tillsammans med det faktum att rådet inte remitterades utställningsförslaget, beskär ärendet den beredning som den känsliga frågan kräver. Enligt rådet bör det vara självklart att ett förslag som i så avsevärd mening förändrats mellan detaljplaneremiss och utställningsförslag ska vara föremål för ny granskning för de ursprungliga remissinstanserna. Rådet har således på eget initiativ begärt föredragning av ärendet och beslutat att avge ett nytt yttrande. I det nu utställda förslaget har byggnaden fått en något justerad placering i jämförelse med det förra förslaget. Gårdsrummet öppnar sig, likt i det förra förslaget, mot gatan och byggnaden är fortfarande spegelvänd jämfört med den nuvarande byggnadens placering. Huskroppen är däremot indragen mot Djurgårdsvägen. Byggnaden uppförs som ett vinkelhus i tre våningar med en fjärde, indragen våning. Fasaderna terrasseras mot gården och mot den angränsande bebyggelsen på ett sätt som enligt förslaget syftar till att bryta ned skalan på huset i volymer som kopplar till kvarterets lägre, lik väl som högre, byggnader. Rådet har inget att erinra mot placeringen inom fastigheten men anser att byggnadens höjd i än högre grad bör underordna sig Liljevalchs markanta volym och att den följaktligen bör sänkas med en våning. Ett borttagande av den fjärde indragna våningen skulle också få till följd att byggnadens nu kantiga och klossliknande gestalt mildras från den

11 SID 11 (20) (forts 16) zigguratuppbyggnad den minner om till en mer paviljongliknande byggnad. Däremot anser rådet att de raka linjerna i takuppbyggnad, limträbalkarnas robusta gestalt och de stora glasytorna gör byggnaden allt för allvarlig för miljön. Den lätthet som utmärker Djurgårdsarkitekturen av trä saknas och en skalförskjutning mellan byggnadens bärande struktur och de överstora glasytorna ger en obalans. Byggnadens bör utformas mer i dialog med platsen, inte bara sänkas en våning utan även bearbetas, för att bli en modern paviljongbyggnad med eget uttryck anpassad till den plats den blir del av. Rådet inser också fönstren kommer att kräva en effektiv solavskärmning, vilket inte minst de befintliga markiserna på dagens byggnad vittnar om. Rådet anser därför att en med fasaden samkomponerad solavskärmning måste tas i beaktan redan nu, även om fönsterytorna minskas. Likaså måste det utredas hur den fasad med element av målat massiv- och limträ kommer att åldras i miljön. Skönhetsrådet har beslutat att avstyrka bifall till det utställda förslaget i dess nuvarande utförande. Till beslutet anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande samt reserverade sig ledamot H Nerlund, bilaga 3. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 17. Rågö, förslag till detaljplan, enkelt planförfarande, permanent angöring till fastighet från Farstavägen (SR Dnr ) Genom remiss hade Stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över kvarteret Rågö, förslag till detaljplan, enkelt planförfarande. Hänsköts ärendet till nästkommande sammanträde. 18. Djurgårdsbron- Ropsten, inbjudan till samråd för järnvägsplan för sträckan (SR Dnr ) Genom remiss hade SL begärt Skönhetsrådets yttrande över Djurgårdsbron- Ropsten, inbjudan till samråd för sträckan. Ketil Kindestam och Stefan Hagdahl, SL, redogjorde för ärendet. SL avser att förlänga Spårväg City från Strandvägen, i höjd med Djurgårdsbron, fram till Ropsten vilket betyder att Spårväg City binder sina första delar mellan Sergels torg och Waldemarsudde (den moderniserade Djurgårdslinjen) samman med Lidingöbanan. I fullt utbyggd sträcka kan en spårväg komma att dras från nordvästra Kungsholmen via Fridhemsplan, Stockholm Central, Nybroplan till Ropsten och Norra Djurgårdsstaden. Kollektivtrafiksatsningen blir en viktig länk

12 SID 12 (20) (forts 18) mellan de två stadsutvecklingsområdena, och utbyggnaden sker parallellt med planeringen för Värtan, Frihamnen och Norra Djurgårdsstaden vilket i den remitterade sträckan innebär en hel del längre lösningar som ännu är tillfälliga. Skälet till den forcerade utbyggnadstakten är i förstone behovet av en anslutning till en ny depå. Skönhetsrådet fann inget att erinra mot den föreslagna sträckningen utan tillstyrker en fortsatt projektering. I samband med ärendets dragning presenterades också det gestaltningsprogram som inkluderar hållplatser, väderskydd och stolpar för kontaktledning. Rådet ställde sig mycket positivt till detaljutformningen av väderskydden så väl som principer för dragning och hållplatsers anordnande. Under mötet diskuterades också ett eventuellt emblematiskt program för logotypen SL avseende detaljer i väderskydden (jmf kryssprofilens betydelse) så väl som önskemålet att tillgänglighetsfrågor vad gäller nivåskillnader löses av fordonens nigning snarare än lutning 1:20 för hållplatsen. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 19. Djurgården 1:1 (Djurgårsbrons besökcentrum), uppförande av besöksoch evenemangscentrum med kiosk, servering, toaletter, m.m. (SR Dnr ) Anmäldes formellt beslut avseende ärende behandlat vid delegationssammanträde ( 1). 20. Kvarnberget 1, Hjulstavägen/Rinkeby allé, förslag till detaljplan för del av fastigheten (SR Dnr ) Anmäldes formellt beslut avseende ärende behandlat vid delegationssammanträde ( 2). 21. Albano-området, programsamråd (Norra Djurgården 2:2 m.m.) (SR Dnr ) Anmäldes formellt beslut avseende ärende behandlat vid delegationssammanträde ( 4).

13 SID 13 (20) 22. Vasaparken, ny året-runt servering i parken vid Odengatan/Dalagatan, förhandsbesked (SR Dnr ) Anmäldes formellt beslut avseende ärende behandlat vid delegationssammanträde ( 3). 23. Slussen (diskussion) (SR Dnr ) Anmäldes formellt beslut avseende ärende behandlat vid delegationssammanträde ( 1). 24. Nya lisapåudden, förhandskontakt inför ny detaljplan avseende serveringsbyggnad (SR Dnr ) Hänsköts ärendet till nästkommande delegationssammanträde. 25. Farsta 2:1, Ullerudsbacken, skrivelser från privatpersoner (SR Dnr samt ) Privatpersoner hade tillskrivit Skönhetsrådet med anledning av detaljplaneärende rörande Farsta 2:1, Ullerudsbacken. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Hänsköts ärendet till nästkommande delegationssammanträde. 26. Skyltar vid cirkulationsplats, Akallarondellen (SR Dnr ) Hänsköts ärendet till nästkommande delegationssammanträde. 27. Sekreteraren informerar Hänsköts informationspunkten till nästkommande delegationssammanträde.

14 SID 14 (20) 28. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Cecilia Skog Henrik Nerlund vidi: Martin Rörby

15 SID 15 (20) Bilaga 1 till protokoll Anmälningsärenden Nomineringar till kulturnämndens handikappråd; från HSO Stockholms stad. (SR Dnr ). Bjällerkranen 5-6, korttidsboende; från privatperson. (SR Dnr ). Projekt anläggning av för inomhustennisbanor vid Djurgårdsbrunn; från privatperson. (SR Dnr ), utsänd. Protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde ang 17 E-tjänster i Stockholms stad utvärdering och förslag till fortsatt utveckling. (SR Dnr ). Protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde ang 25 Inrättande av kommunstyrelsens stadsmiljöråd. (SR Dnr ). Skansen 23, information inför kommande detaljplanearbete. (SR Dnr ). Byggnadsminneförklaring av KF-huset i Stadsgården, brev till Länsstyrelsen med kopia till kommunstyrelsen; från privatpersoner. Översänt till rådet för kännedom. (SR Dnr ), utsänt. Underlag för budget 2012 med inriktning för 2013 och 2014; från stadsledningskontoret. (SR Dnr ), utsänd. Nordiskt ljus/ljus i bebyggelsen; från privatperson. (SR Dnr ), utsänt. Stadsbibliotekets utbyggnad; från privatperson. (SR Dnr ). Vattenfallet 2 m.m.; från privatperson. (SR Dnr ). Protokollsutdrag från kommunfullmäktiges sammanträde ang 15 Val av ledamöter och ersättare till Mälardalsrådets rådsstämma. (SR Dnr ).

16 SID 16 (20) Bygglov besvarade av kansliet Överkikaren 31 (Hilton Slussen), ny ljussättning. (SR Dnr ). Information från arkitekten till akten. Nimrod 7, Jägmästargatan 2, konstbelysning av vattenackumulator och gasturbintorn. (SR Dnr ), avstyrkt. Gökungen 6, Norr Mälarstrand 78, balkonger och franska fönster mot gatan. (SR Dnr ), avstyrkt. Norrmalm 2:41 (Kungsträdgården), uppförande av kiosk, ersätter befintlig. (SR Dnr ), tillstyrkt. Djurgården 1:1, ändring av Galärskjul till Vin- och spritmuseum. (SR Dnr ), tillstyrkt med erinran. Allmänna Gränd, ommålning av gatukök. (SR Dnr ), avstyrkt. Terminalen 3, World Trade Center, nytt fläktrum på tak, förhandsbesked. (SR Dnr ), avstyrkt. Djurgården 1:1, Villa Godthem, Rosendalsvägen 9, glastak över veranda, nybyggnad av sommargrill, 5 st flaggstänger. (SR Dnr ), avstyrkt. Djurgården 1:1 (Rosenvik, hus 2), yttre ändring av kontor/lager, fönster ändras till dörr. (SR Dnr ), ingen erinran. Hasseln 1, Kungsgatan 65, flaggor på fasad fastsatt med vajer. (SR Dnr ), avstyrkt. Skrivelser från privatpersoner besvarade av kansliet Vårt fula Stockholm. (SR Dnr ). Besvarat per mail. Offentlig utsmyckning. (SR Dnr ). Hänvisat till Trafikkontoret och Stockholm Konst. Park vid Valhallavägen. (SR Dnr ). Vidarebefordrat till stadsträdgårdsmästaren och stadsdelsförvaltningen. Sveavägen, omålad kiosk. (SR Dnr ). Vidarebefordrat till stadsbyggnadskontoret.

17 SID 17 (20) Fasadbelysning på hyresfastighet. (SR Dnr ). Vidarebefordrat till stadsbyggnadskontoret. Skönhetsrådet och Stockholms parker. (SR Dnr ). Besvarat per telefon. Abessinien, fråga om förändringar. (SR Dnr ). Vidarebefordrat till stadsbyggnadskontoret. Tänk på att lämna ytor för vatten, gröna ytor med träd och för den fria sikten! (SR Dnr ), utsänd. Besvarat per mail. Grev Turegatan 8, väggmålning. (SR Dnr ). Hänvisat till stadsbyggnadskontoret.

18 SID 18 (20) Bilaga 2 till Harholmen, Skärholmsvägen/Äspholmsvägen, förslag till detaljplan för moské i kvarteret (SR Dnr ) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Placeringen av de två identiska, traditionellt utformade minareterna på ömse sidor om ett asymmetriskt och uppdelat byggnadskomplex ger ett något egendomligt intryck och strider mot gängse principer inom islamsk arkitektur. Jag har inte kunnat belägga ett enda motsvarande exempel, varken bland äldre eller nya (modernistiska) moskéer. Konstellationen förefaller mer tyda på ofullständig kunskap än om strävan att åstadkomma okonventionell och djärv arkitektur. Antingen bör minareterna placeras symmetriskt i relation till gudstjänstdelens kupol, eller möjligen ges en sinsemellan olikartad höjd och utformning. Ett bra alternativ vore att nöja sig med en enda minaret intill gudstjänstdelen, helst modernt utformad med anknytning till byggnadens arkitektur.

19 SID 19 (20) Bilaga 3 till Konsthallen 2 m.fl, (Lindgården) Djurgårdsvägen, underrättelse om utställning samt inkommen skrivelse från privatperson (SR Dnr samt ) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: I planbeskrivningen citeras kritiklöst den av fastighetsägaren Arcona AB beställda miljöinventering som gjorts av Miljöinvest AB. I ingressen till denna framgår att uppdraget varit Kontroll och undersökning av befintliga tekniska installationer samt byggnadsdelar med avseende på innehåll och/eller utförda av farligt material som vid rivning, demontering kan bli föremål för speciell hantering. Miljöinventeringen är inte gjord med syftet att klargöra kraven vid en upprustning av byggnaden utan i stället att underlätta rivning. Detta intygas av Knut Åkesson (anlitas av Statens Fastighetsverk vid sanering av mögel- och fuktskadade byggnader) som nagelfarit inventeringsrapporten och känner till byggnaden. Av inventeringen framgår inte ens att huset är byggt med en stålstomme. Jag har fotodokumentation från inspektion av husets interiörer i september 2009, tillsammans med ägaren, och kan från mina mångåriga erfarenheter i AB Stadsholmens kulturhusråd säga att Stadsholmen framgångsrikt rustat upp hus som varit i betydligt sämre skick än Lindgården. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att upprustnings- eller bevarandealternativ inte är rimligt om någon verksamhet ska kunna bedrivas på fastigheten (Planbeskrivningen sid. 10). Jag finner att denna bedömning inte är underbyggd. Ett krav bör vara utredning av utomstående expert med specialkunskaper på området. Anmälde ledamot H Nerlund reservation enligt följande: Södra Djurgården tillhör Stockholms största attraktioner. I en naturskön miljö finns byggnader från olika epoker representerade sida vid sida. Gemensamt för de flesta är den festliga arkitekturen som leder tankarna till tivoli och nöjesetablissemang. Detta gäller också den idag kraftigt nedgångna sommarrestaurangen Lindgården. Byggnaden, som inte är vinterbonad, har blivit något av en skamfläck för området sedan den tomställdes Efter att byggnaden ansetts omöjlig att rädda har flera nybyggnadsförslag tagits fram. Det tidigare förslaget till nybyggnad anknöt bättre till Södra Djurgårdens tivolikaraktär med sitt harlekinmönster. Det reviderade förslaget i trä får ses som en modern blinkning till den byggnad den är tänkt att ersätta. Även om uttrycket är mer återhållet än det

20 SID 20 (20) tidigare förslaget erbjuder nybyggnaden väl ett gott alternativ till dagens förfall. Hur markiser eller motsvarande förändrar de stora fönstren bör studeras eftersom det går att anta att någon form av solskydd kommer att behövas. Med anledning till ovanstående reserverar jag mig tillförmån för bifall av ärendet.