EU:s tre arbetsrättsliga modeller Stadgan om de grundläggande rättigheterna Den sociala dimensionen De fyra friheterna EU en kontinent förenas Forum

Transkript

1 Del 2

2 EU:s tre arbetsrättsliga modeller Stadgan om de grundläggande rättigheterna Den sociala dimensionen De fyra friheterna EU en kontinent förenas Forum och lagval inom EU-rätten Lissabonfördraget de viktigaste förändringarna EU-quiz

3 Skillnader hur arbetsrätten fungerar i olika medlemsländer Skillnader i bl.a.: - statligt inflytande, - facklig organisationsgrad, - inflytande av praxis - arbetsmarknadsparternas inflytande etc. Grov indelning: - Kontinentala modellen - Anglosaxiska modellen - Nordiska modellen Förekommande skillnader inom de olika modellerna - EU:s utvidgning gör att ytterligare skillnader kommer att tydliggöras

4 - Dominerande inflytande på EG-rätten historiskt sett - Romansk-germansk modell - Lagstiftning central rättskälla - inriktar sig på minimiregler för arbetstagaren - Staten stort inflytande kontrollerar -Kollektivavtal rättsligt bindande kan utsträckas - Fackföreningar svagt inflytande förbund konkurrenter - Fackliga organisationsgraden % - Försäkringsbaserade arbetslöshetsunderstöd - Starkt skydd för de anställda - Medlemsländer som tillämpar denna modell: Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Spanien, Portugal, Österrike m.fl. - anledning till inflytandet på EG-rätten. -

5 -Det rättsliga systemet bygger på Common law domstolspraxis dvs. domstolen dömer efter tidigare liknande rättsfall istället för att ha lagstiftning som grund. -Common law inflytande på tidigare EG-domstolens arbete - Lagstiftning om minimiregler sällsynt - dock mer lagstiftning på senare tid - Kollektivavtal ingen rättsligt bindande verkan - parterna kan komma överrens om att det ska vara bindande men det är sällsynt - Medlemsländer med denna modell: Storbritannien och Irland - Facklig organisationsgrad låg %, lite högre på Irland - Arbetsrätten starkt politiskt styrd och förändras vid maktskiften

6 -Traditionellt sett har statens roll varit liten - arbetsmarknadsregleringen ska lämnas till arbetsmarknadens parter statligt inblandande om det behövs - Fackföreningar välorganiserade och har betydelsefull ställning - Facklig organisationsgrad hög ca. 80 % - Kollektivavtal grundläggande rättskälla - Rättsligt bindande - Arbetsgivare ofta skyldig att tillämpa detta även på oorganiserade arbetstagare - Modellen representeras av Danmark, Sverige och Finland - Fått kritik för att kollektivavtal ej har varit utsträckta det måste finnas minimiregler vid kollektivavtalslösa tillstånd.

7 Organisation - Individ Kollektivavtal - Lagstiftning Arbetsmarknadens organisationer - Staten EU-rätten har inflytande på nationell rätt Problem mellan olika arbetsrättsliga modeller - disharmoni endast viss EU-arbetsrättslig reglering - Subsidiaritetsprincipen ytterligare orsak? Det har dock inte skett några drastiska förändringar inom den svenska arbetsrätten pga. medlemskap i EU

8 Kort historik: Beslut av Europeiska rådets möte i Köln 1999: Sammanfatta de gällande grundläggande rättigheterna i EU i en stadga: - Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, - EU-medlemsstaternas författningstraditioner - Europarådets sociala stadga - Europeiska gemenskapens stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare - Internationella konventioner (FN, ILO) - Av rättspraxis följande principer från EG-domstolen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna Nicefördraget år 2000 stadgan antas ej juridiskt bindande Lissabonfördraget år 2009 stadgan blir juridiskt bindande - Artikel 6 EU-fördraget

9 Medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter för samtliga personer som lever inom EU. Stadgan innehåller 54 artiklar i 7 kapitel: - Kapitel I: Värdighet - Kapitel II: Friheter - Kapitel III: Jämlikhet - Kapitel IV: Solidaritet - Kapitel V: Medborgarnas rättigheter - Kapitel VI: Rättskipning - Kapitel VII: Allmänna bestämmelser

10 Samarbete i sysselsättningsfrågor och socialpolitik EU ska arbeta för målen: - Hög sysselsättning, - Jämställdhet - Förbättrad levnadsstandard Europeiska socialfonden - Stödja regioner som drabbats hårt av arbetslöshet - Centralt inslag i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning Det sociala protokollet - arbetsmiljö, arbetsvillkor, information och samråd med arbetstagare, jämställdhet, åtgärder för långtidsarbetslösa och socialt skydd för arbetstagare.

11 Social dialog mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter: -Unice (fr.o.m. 2007: BusinessEurope) - CEEP (European Centre of Employers and Enterprises providing Public services) - ETUC (The European Trade Union Confederation) - UEAPME (The European Association of Craft, Small and Medium-sized Enterprises) Ökat inflytande - Europeiska enhetsakten och Amsterdamfördraget

12 Sysselsättningsfrågor och sociala frågor vid toppmötet i Lissabon år 2000 Lissabonstrategin tillkom med målet: EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Mål 1: Total sysselsättning i EU 2010: 70 %, varav sysselsättning för kvinnor 60 % Mål 2: Alla medlemsländer avsätta minst 3 % av BNP till forskning och utveckling. Strategin vilade på 3 pelare: Ekonomisk politik - förbereda övergången Socialpolitik - modernisera den europeiska sociala modellen Miljöpolitik - ekonomisk tillväxt ej på bekostnad av naturtillgångarna

13 Halvtidsöversyn 2005: - resultat ej tillfredsställande - Uppställda mål luddiga Flexicurity som strategi Flexicurity: - Fler och bättre arbetstillfällen behövdes minskad stelhet på arbetsmarknaden ett krav utan att resultera i sämre trygghet - Arbetsmarknadsstrategi - förenar flexibla anställningsavtal med sysselsättningstrygghet (en garanti för att få vara kvar på sitt arbete eller att snabbt hitta ett nytt arbete) - Flexibilitet en realitet Undersökning utfärdad av kommissionen visar: - 76 % av EU-medborgarna håller med om att livslång anställning hos samma arbetsgivare är något som hör till det förgångna % håller med om att flexibilitet är en tillgång när man söker arbete % anser att flexibla anställningsavtal är avgörande för att skapa sysselsättning % instämmer i att regelbunden fortbildning förbättrar karriärmöjligheterna. Summering 2010: - Mål som sattes ej uppnådda - Orsak? - Kommissionen presentera ny 10-årsplan att ersätta Lissabonstrategin: 2020-strategin

14 Fri rörlighet över gränserna för: - Varor - Personer - Kapital - Tjänster

15 Artiklar EUF-fördraget Tullar på import och export och avgifter med motsvarande verkan mellan medlemsländer är förbjudet - Omfattar även EFTA-länderna (ej Schweiz) Gemensam tulltaxa mot länder utanför ska införas - Omfattar ej EFTA-länder som ingått EES-avtal (ej Schweiz)

16 Artiklarna EUF-fördraget Fri rörlighet för arbetstagare ska säkerställas inom EU vad gäller att: - anta erbjudanden om anställning, - förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål, - uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att inneha anställning där med samma rätt som medborgare i den staten - stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställd där, på villkor som ska fastställas av kommissionen i förordningar. All diskriminering av unionsmedborgare pga. nationalitet förbjuds Undantag: - allmän ordning, säkerhet och hälsa. - offentlig tjänst - kan innebära krav på visst medborgarskap för tillträde till anställning som innefattar myndighetsutövning eller skydd av statens allmänna intressen Ej arbetstillstånd undantag övergångsbestämmelser för nya medlemsländer

17 Schengensamarbetet Påskynda samarbetet kring fri rörlighet för personer - personer ska kunna resa fritt mellan de anslutna länderna - passkontroller vid gränserna borttagna - Omfattar även EFTA-länder - Irland och Storbritannien ej med, men omfattas till vissa delar

18 Artiklar EUF-fördraget Alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land ska vara förbjudna Fri överföring mellan medlemsländer av obegränsade summor Gäller även förvärvning av företag, fast egendom och värdepapper. Rätt att öppna bankkonton i andra medlemsländer på samma premisser som för det landets medborgare Mål: fritt betalningsområde inom EU

19 Artiklarna EUF-fördraget Tjänst = Prestation mot ersättning Med tjänster ska särskilt avses verksamhet av industriell eller kommersiell natur, inom hantverk samt inom fria yrken Förbjudet att hindra fri rörlighet av tjänster inom unionen - Alla medborgare och företag inom EU ska fritt kunna köpa, ta emot, erbjuda och utföra tjänster i andra EU-länder - En EU-medborgare ta emot sjukvård i andra EU-länder

20 Tjänstesektorn står för ca. 70 % av den europeiska ekonomin men endast 20 % av tjänsteexporten - I Sverige arbetar 3,4 miljoner människor inom tjänstesektorn (73 %) Fri rörlighet fri etablering? Tjänstedirektivet implementerat 2009/ Underlätta både tillfällig tjänsteutövning och långsiktig etablering - Stärka tjänstemottagarnas rättigheter - Ta bort handelshinder och förenkla administrationen

21 Rörliga produktionsfaktorer konkurrens optimalt resursutnyttjande Konsekvens av fri rörlighet: social dumpning Social dumpning arbetstagare bjuder under varandra för att få arbete Utnyttjande av billig arbetskraft snedvriden konkurrens Dilemma: Sociala motsättningar Sverige och social dumpning Åtgärd: Utstationeringsdirektivet

22 Åtgärd: Om gästande entreprenadföretag ej kollektivavtal okej för svenska fackföreningar att genom stridsåtgärder framtvinga villkor. - Nervion-domen - Lex britannia- domen Fackliga farhågor om att ej kunna förhindra social dumpning Ändring av 42 MBL samt tillkomst av 25 a MBL och 31 a MBL - Dessa ändringar strider dock mot EU-rättens fria rörlighet av arbetstagare samt diskriminering pga. nationalitet. Lex-britannia-regel tillåtet undantag från diskrimineringsförbuden då EU-rätten accepterar allmänintresset att förhindra social dumpning.

23 Åtgärd mot social dumpning på EG-nivå 1996: Utstationeringsdirektivet - Personer som utför tjänster i andra EU-länder ska ej omfattas av sämre anställningsvillkor än dem i mottagarlandet - Förhindra länder med sämre villkor ej ska dumpa marknaden i land med bättre villkor fackförbund i mottagarlandet får utföra stridsåtgärder - År 1999 infördes i Sverige lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

24 Ett lettiskt bolag sände år 2004 anställda från Lettland för byggnadsarbete i Sverige tjänsteutförandet gällde ett skolbygge i Vaxholm. Bolaget utsattes för stridsåtgärder från Byggnadsarbetarförbundet och Elektrikerförbundet. Stridsåtgärderna syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna kollektivavtal med Byggnads. Det svenska fackförbundet ansåg att de lettiska arbetstagarna fick arbeta för löner långt under de vanliga avtalsnivåerna i den svenska byggbranschen. 109 kronor per timme var vad det lettiska byggföretaget sade sig vilja betala de anställda vid bygget i Vaxholm. 145 kronor var Byggnads krav. De svenska fackförbunden valde att strida de lettiska arbetstagarnas rätt att komma till Sverige och arbeta på lika villkor. Vad blev utgången?

25 Detta fall är det s.k. Laval-målet. Arbetsdomstolen begärde 2007 ett förhandsavgörande av EG-domstolen om stridsåtgärdernas förenlighet med EG-rätten. EG-domstolen meddelade AD ett förhandsavgörande där domstolen bl.a. fann att stridsåtgärderna stod i strid mot EG-fördraget eftersom de innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster. AD är bunden av förhandsavgörandet, som väckte stor uppståndelse det stred mot utstationeringsdirektivet och fackföreningarnas rätt att vidta stridsåtgärder om företagen vars arbetstagare utför tjänster i Sverige ej vill höja lönerna. Domen i AD var inte enhällig. Tre av de sju ledamöterna var skiljaktiga. De två fackförbunden var skyldiga att betala allmänt skadestånd till bolaget för brott mot EG-rätten. Bolaget hade även yrkat ekonomsikt skadestånd. Bolaget kunde enligt AD dock inte visa att det lidit någon ekonomisk skada. De fackliga organisationerna fick betala allmänt skadestånd till bolaget med sammanlagt kr och fick stå för merparten av bolagets rättegångskostnader med sammanlagt kr. Uppståndelse angående utstationeringsdirektivet, och många anser att EG-domstolen har dömt mot syftet med direktivet. De vill därmed se en ändring så att de fackliga rättigheterna tydligare slås fast.

26 Nutid och framtid Villkor för medlemskap - Rättsliga krav - Köpenhamnskriterierna - Anslutningsprocessen - Frivilligt utträde ur unionen Hur stor kan unionen bli? - Geografiska gränser - Administrativa begränsningar 2 parallella strategier

27 Nya medlemsländer År 2002 tog avgörande beslut - 10 nya medlemsländer Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. - - Slutpunkten för ett splittrat Europa År Bulgarien och Rumänien blir medlemsländer Den fortsatta utvidgningen Kandidatländer - Turkiet och Kroatien Potentiella kandidatländer - f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien

28 Rättsliga krav - öppen för alla som varit beredda att ansluta sig till grundfördragen och genomföra hela EU:s lagstiftning - Respekterar artikel 2 (artikel 48) Köpenhamnskriterierna - Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter - En fungerande marknadsekonomi och kapacitet att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU. - Förmåga att uppfylla de skyldigheter som medlemskapet medför, vilket också innebär att landet ska stödja EU:s mål. Den offentliga förvaltningen måste kunna tillämpa och hantera EU:s lagstiftning i praktiken.

29 Anslutningsprocessen - Artikel 49 EU-fördraget - Förfrågan till rådet fatta beslut med kvalificerad majoritet efter att ha: - hört kommissionen - fått Europaparlamentets godkännande - Under pågående förhandlingar: - Ansökningsländerna får EU-stöd för att uppnå kraven - Exempelvis delades 41 miljarder euro ut vid utökningen 2004 Frivilligt utträde ur unionen - Artikel 50 EU-fördraget - Tidigare: Medlemsavtal på obestämd tid - Efter Lissabonfördragets genomförande: Utträde ur unionen stadgat - Avsiktsanmälan till Europeiska rådet. - Förhandla fram och ingå utträdesavtal där villkor fastställs med beaktande av dess framtida förbindelser med unionen. Om den stat som har utträtt ur unionen begär att på nytt få ansluta sig, ska dess begäran omfattas av förfarandet i artikel 49.

30 De geografiska gränserna: - Länder har olika uppfattning - - Geopolitiska intressen - - Ekonomiska intressen - Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz Uppfyller kraven men är ej medlemmar pga. folkopinion. - Om Turkiet Georgien, Armenien? - Om Vitryssland och Moldavien? Politik? - Om Ryssland Obalans?

31 Administrativa begränsningar: - Nuvarande institutionell begränsning på 27 medlemsländer - Tillkommer fler? Nytt mellanstatligt avtal krävs - Mer än 30 medlemsländer? översyn av beslutförfaranden behövs förhindra att EU blir handlingsförlamat - Officiella språk - 23 officiella språk - Känsligt ämne har de medlemsländer utan officiellt språk svagare nationell identitet?

32 EU har olika förbindelser med sina grannländer: -Stabiliserings- och associeringsavtal - - ingås med länder som ges möjlighet att bli kandidat för EUmedlemskap - - Ex. Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien - Handels- och samarbetsavtal - - Ingås med länder där det är ovisst hur framtida förbindelser ser ut - - Ex. länder i Kaukasusregionen, Östeuropa.

33 Genom EU blir internationellt privaträttsliga regler mer aktuella Domskonventionerna - Brysselkonventionen - Luganokonventionen

34 Brysselkonventionen Tillämplig på alla privaträttsliga tvister inkl arbetsrättstvister Vilken domstol är behörig att döma om tvist uppstår på den internationella arbetsmarknaden? Huvudregel: Domstolen i landet där svaranden har sin hemvist Undantag: I fall då käranden riskerar att skadas Tvist får avgöras i det land där arbetet utförts eller vanligtvis utförs Rutten-målet (C )

35 Rutten-målet Holländaren Rutten hamnar i tvist med sin brittiska arbetsgivare och vill nu stämma bolaget Ruttens arbetssituation: - Anställd av brittiskt bolag - Utförde arbete i Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och USA - Ruttens kontor: Nederländerna dit han återvänder efter tjänsteresor I vilket lands domstol kan Rutten stämma sin arbetsgivare?

36 EG-domstolen fastslog att om en arbetstagare utför arbete i flera konventionsländer ska den ort där han eller hon upprättat det faktiska centrumet för sin yrkesverksamhet anses vara den ort där han eller hon vanligtvis utför sitt arbete. Det ska dock beaktas att detta ska vara den ort där arbetstagaren tillbringar största delen av tiden, förbereder sitt arbete samt återvänder efter resor. Rätt svar: Nederländerna

37 Brysselkonventionen Luganokonventionen: - Gäller mellan EU och EFTA-länderna - Innehållsmässigt nästan identiskt med Brysselkonventionen

38 Vilket lands lag ska en domstol tillämpa när val mellan olika rättssystem kan bli aktuellt? Romkonventionen Huvudregel: Parterna får välja detta i sitt avtal - Har val ej gjorts när tvist uppstår? Avtal styrs av lag i det land där det har starkast anknytning - Skydd för arbetstagare(artikel 6): - Om lagval är gjort: Arbetstagare får ej berövas det skydd som skulle ha uppkommit, till följd av tvingande regler i lag som skulle varit tillämplig, om lagval inte gjorts. - Om lagval ej är gjort: Lag i land där arbetstagare normalt utför arbete enligt avtal med arbetsgivare Land ej bestämt? Land där affärsställe där arbetstagaren anställdes Om det av omständigheter framgår att anställningsavtalet har närmare anknytning till annat land, ska det landets lag tillämpas.

39 Syfte: Förbereda EU för framtiden genom att - anpassa EU-institutionernas organisation och arbetsmetoder - Regelverk och verktyg som EU behöver för att kunna möta framtidens utmaningar tydlighet - Stabilare och effektivare institutioner - öka EU:s demokratiska legitimitet - Europaparlamentet ökade befogenheter - Större delaktighet från de nationella parlamenten - Stärkt roll för medborgarna

40 Vad har hänt? Beslutsprocessen - De tre pelarna blir en Europeiska unionen blir en juridisk person - Polisiära och straffrättsliga frågor överstatliga - Utrikespolitiken fortsatt mellanstatlig EU:s institutioner - Fast ordförande i Europeiska rådet - En representant i utrikes frågor - Utökning av antalet Europaparlamentariker - Stabila institutioner som garanterar demokrati, mänskliga rättigheter samt respekt och skydd av minoriteter

41 Medlemsländerna De nationella parlamenten får två bromsar 1. Höjda krav på subsidiaritetsprincipen Kommissionen ska skicka alla nya lagförslag till dessa samtidigt som de går ut till Europaparlamentet och medlemsländernas regeringar 8 veckor på sig att åberopa subsidiaritetsprincipen Överklagar 1/3 eller 1/4 av nationella parlamenten omprövas lagförslaget (beror på vilka frågor saken gäller) 2. Avskaffas vetorätten för majoritetsbeslut räcker med att ett av de nationella parlamenten motsätter sig det för att förslaget ej ska gå igenom Medborgarna - Europeiska stadgan om grundläggande rättigheter - Medborgarinitiativ