Regeringens politik är långsiktigt underfinansierad och saknar långsiktiga sysselsättningseffekter.

Transkript

1 1(8)

2 Sammanfattning Den här rapporten visar att skillnaden mellan regeringens och Moderaternas ekonomiska politik är betydande för Värmland och varje enskild värmlänning. Grunden för all politik bygger på att den ekonomiska politiken håller ihop och skapar tillväxt. Här skiljer sig Moderaternas och regeringens politik åt. Flertalet expertmyndigheter har kritiserat regeringens ekonomiska politik och varnar för att den på lång sikt saknar finansiering och tillväxtskapande åtgärder. Som visas i denna rapport får detta självfallet återverkningar även på Värmland och det värmländska näringslivet och löntagarna. På lång sikt urholkas Sveriges och Värmlands konkurrenskraft utan strukturella reformer, vilket riskerar att försvaga välfärden i hela länet. Syftet med den här rapporten är att belysa hur regeringens politik påverkar företagandet, jobbet och tillväxten i Värmland samt klargöra skillnaderna mellan regeringens och Moderaternas politik vad gäller förtagande och skatter. Till grund för rapporten ligger uträkningar från bl.a. Riksdagens Utredningstjänst (RUT) och bedömningar från Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet. Rapporten i punkter Regeringens politik har inneburit en skattesmäll med minst 1 miljard kronor i höjda skatter på jobb och företagande per år för Värmland. Det innebär ungefär kronor i höjd skatt för varje arbetande värmlänning. Regeringens politik är långsiktigt underfinansierad och saknar långsiktiga sysselsättningseffekter. Moderaternas politik ökar sysselsättningen med ungefär personer i hela landet och låter arbetande människor behålla mer av sin lön. Finansministern ser inte problemen med regeringens ekonomiska politik trots kritik från expertmyndigheterna. Regeringen har även infört, eller avser införa, skatter som slår hårt mot just Värmland; höjda drivmedelsskatter, flygskatt och kilometerskatt. 2(8)

3 Inledning Med skogen som bas och genom att den tunga och innovationsdrivna verkstadsindustrin har Värmland byggt stora delar av sitt välstånd. Detta gör Värmland till ett konkurrensutsatt och exportberoende län. Företag som Stora Enso, Moelven, Uddeholm Tooling och Rolls-Royce är starkt beroende av ett gott företagsklimat och god tillgång på kompetens för att kunna hävda sig gentemot utländska konkurrenter. Varje värmländsk politiker har därför ett ansvar att värna det värmländska näringslivets framtida konkurrenskraft om inte tillväxten och välfärden ska hämmas. Förståelsen för sambandet mellan företagande och välfärd ligger till grund för Moderaternas näringslivspolitik. Det är därför vi alltid har försvarat äganderätten och den fria företagsamheten. Vi vet att statliga pålagor och ingrepp, hur välmenande de än är, nästan alltid kommer med negativa sidoeffekter. Ibland kan de vara motiverade, men konsekvenserna ska alltid utvärderas och tas i beaktande. Utifrån ett moderat perspektiv är det därför beklämmande att regeringens förda politik urholkat Värmlands konkurrenskraft. Trots att regeringen agiterat om en aktiv näringspolitik har skattetrycket höjts och uppgår nu till ungefär 44 procent av BNP 1. Samtidigt har ingenting gjorts för att förenkla för förtagande och tillväxt via exempelvis regelförenklingar. Snarare har regelbördan ökat 2. Tack vare den starka internationella konjunkturen vittnar dock många värmländska företag om att de har svårt att rekrytera. Utbildningsinsatser är således viktiga för att få arbetsmarknaden att fungera bättre, men när konjunkturen vänder behöver strukturella reformer finnas på plats. 1 SCB Svenskt Näringsliv (8)

4 Regeringens ekonomiska politik Det finns betydande frågetecken om hållbarheten i regeringens budget. I konjunkturuppgången har skatteintäkterna blivit mycket större än förutsett, vilket har stärkt de offentliga finanserna. Detta är ett inte ovanligt mönster. När konjunkturen vänder ned är dock risken stor att storleken på skatteintäkterna överraskar på nedsidan i stället. Då kommer de kraftigt ökade utgifter regeringen vill genomföra att ha varit mer än vad de offentliga finanserna tål och kraftiga åtstramningar i ett sämre konjunkturläge kan bli nödvändigt. Trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur växer antalet och andelen arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden. I Värmland är situationen likartad där flera kommuner lider av relativt hög arbetslöshet. Arbetslösheten är ofta tudelad där den inrikes födda delen av befolkningen har lätt att komma i arbete, men där de utrikes födda ofta hamnar i utanförskap och arbetslöshet. Den bästa chansen för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden är just nu, under högkonjunkturen. När tillväxten vänder nedåt kommer deras jobbchanser att försämras kraftigt. Behovet av reformer är därför påtagligt. Oroväckande nog bedöms regeringens åtgärder inte ha mer än en ytterst marginell effekt på sysselsättningen. Att under konjunkturnedgångar, när den konjunkturella arbetslösheten är hög, bygga ut arbetsmarknadspolitiska program är en rimlig åtgärd för att jämna ut effekter av konjunkturcykeln på arbetslöshet, sysselsättning och inkomster. Men regeringen använder nu samma politik under en konjunkturuppgång, med mycket osäkra eller dåliga resultat. Erfarenheter från både Sverige och andra länder påvisar riskerna med att snabbt bygga ut arbetsmarknadspolitiska program när den konjunkturella arbetslösheten är liten. Regeringen har, till skillnad från Alliansen, än så länge inte redovisat några siffersatta sysselsättningseffekter av sin politik. I stället har olika expertmyndigheter bedömt effekterna av regeringens ekonomiska politik. Konjunkturinstitutet bedömde 2015 att regeringens politik minskade den varaktiga sysselsättningen med personer. Samtidigt ledde åtgärderna till att arbetsutbudet minskar med minst personer 3. I stället konstaterar Konjunkturinstitutet att det är alliansregeringens reformer som fortfarande dämpar jämviktsarbetslösheten. Konjunkturinstitutet kommenterade regeringens budget för 2018 på följande sätt: Regeringens kraftigt underfinansierade budget för 2018 bedöms inte ligga i linje med överskottsmålet. Därför kommer det att krävas en åtstramande finanspolitik redan 2019 så att överskottsmålet nås. Om det offentliga välfärdsåtagandet dessutom ska bibehållas på 2018 års nivå, krävs det även budgetförstärkningar på ca 30 miljarder kronor Den expansiva budgeten driver på tillväxten i sysselsättningen 2018, men bara en liten del av åtgärderna på 40 miljarder kronor kan ses som strukturella, i så mening att de bidrar till att varaktigt höja sysselsättningen. 4 Sammanfattningsvis visar regeringens hantering av finans- och budgetpolitiken på stora brister som riskerar att långsiktigt försvaga Sverige. Högkonjunkturen används inte för att motverka tudelningen på arbetsmarknaden. Dessutom försvagas Sveriges och Värmlands långsiktiga tillväxtförutsättningar genom att bl.a. skattetrycket ökar. Slutligen riskerar regeringens expansiva finanspolitik att försvaga offentliga finanser om de ökade skatteintäkterna visar sig vara tillfälliga snarare än permanenta. Totalt har skattekvoten höjts med 23 miljarder sedan Marginalskatten är exempelvis uppe i som mest 57 procent. Räknas arbetsgivaravgifterna in blir siffran hela 75 procent, vilket är skadligt för ekonomin på sikt. 5 3 Konjunkturinstitutet Konjunkturinstitutet Fokus (8)

5 Den ekonomiska politikens påverkan på Värmland Av flera skäl är det svårt att ge ett exakt svar på hur Värmland påverkas av regeringens ekonomiska politik. Det går dock att beräkna hur mycket enskilda skatter på exempelvis jobb och företagande har höjts för Värmland. Andra skatter, som bensin- och dieselskatten, är dock svårare att uppskatta då dessa är svåra att härleda till ett exakt geografiskt område. Det kan dock antas att skatter på transporter drabbar befolkningen och företagen utanför storstäderna hårdare eftersom avstånden är längre och tillgången till kollektivtrafik, av naturliga skäl, är sämre. RUT har dock gjort en grov uppskattning över hur mycket skatterna har höjts på jobb och företagande i Värmland sedan 2014: Baserat på de skatter som utredningstjänsten kunnat beakta så har ökningen av skatter på jobb och företagande mellan åren 2014 och 2017 uppskattats till cirka miljoner kronor. Merparten av ökningen, miljoner kronor beror på att skatteunderlaget har ökat, det vill säga arbets- och företagarinkomsterna. I dessa siffror ingår inte skatter på transporter, arbetsgivar-avgifter eller bolagsskatt. Förändringen av skatter på transporter och bolags-skatten har inte kunnat beräknas. Bolagsskattesatsen har emellertid varit oförändrad under hela perioden varför eventuell ökning av skatterna helt kan hänföras till förändringar i skattebasen. Ökningen av arbetsgivaravgifterna har beräknats separat. För anställda i Värmland beräknas de ha ökat med miljoner kronor, varav berodde på ökade löneutbetalningar. 6 RUT beskriver hur skatteintäkterna för Värmland har ökat med ca 2,3 miljarder kronor mellan åren ,8 miljarder kronor av dessa 2,3 miljarder kronor beror på ökat skatteunderlag, dvs att fler människor arbetar tack vare den starka högkonjunkturen. Resterande 0,5 miljarder kronor beror dock på rena skattehöjningar. Detsamma gäller för arbetsgivaravgifterna. 0,5 miljarder kronor av arbetsgivaravgifterna kan härledas till höjningar av desamma. Det som ingår i skattehöjningarna är bl.a. att fler löntagare tvingas att betala statlig inkomstskatt. Regeringens politik gör det därmed mindre lönsamt att utbilda sig. Sverige har redan världens högsta marginalskatter, vilket i längden gör det oattraktivt för höginkomsttagare att jobba i Sverige. Detta drabbar arbetsmarknaden i Värmland på lång sikt eftersom det blir svårare för de stora internationella företagen att rekrytera kompetens. Utbildningsnivån i Värmland är redan lägre än riksgenomsnittet vad gäller eftergymnasial utbildning. Detta gör att det är svårt för Värmlands exportdrivna företag att rekrytera. I framtiden kommer flertalet arbetsuppgifter dessutom att utmanas av automatisering och digitalisering. Ska Värmland fortsatt kunna hävda sin konkurrenskraft bör utbildningsnivån höjas och det måste löna sig bättre att studera vidare efter gymnasiet. Totalt uppgår skattehöjningarna på jobb och företag i Värmland till ungefär 1 miljard kronor de senaste tre åren av de skatter som RUT har utvärderat. Trots att skatterna på exempelvis transporter inte är inräknade i RUT:s beräkningar har skattehöjningen för Värmland varit markant. Utslaget på varje sysselsatt värmlänning uppgår skattehöjningen till ungefär kronor per år. 7 För skattebetalarna kan det även framstå som egendomligt att regeringen väljer att höja skatten i Värmland med 1 miljard kronor samtidigt som reformutrymmet i statsbudgeten uppgick till ungefär 40 miljarder kronor Hittills har inte regeringen kunnat motivera skattehöjningarna på ett trovärdigt sätt. Från ett moderat perspektiv är ett så stort överskott ett tecken på att skatterna är för höga och att skattetrycket därmed bör sänkas. 6 RUT SCB (8)

6 Trots att regeringen uppenbarligen har bedrivit en politik som inte stärkt Sveriges och Värmlands långsiktiga konkurrenskraft på ett tillfredsställande sätt ser finansminister Magdalena Andersson (S) positivt på utvecklingen. I ett svar, på en fråga från riksdagsledamoten Pål Jonson (M), skriver hon följande: Regeringen har sedan den tillträdde 2014 bedrivit en aktiv näringspolitik för att stärka svenska företags konkurrenskraft. Regeringen anser att den bästa kunskapen om vad som behövs för att specifikt utveckla Värmlands län finns i den egna regionen. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna hos länen. Tillsammans med länens egna prioriteringar och insatser skapar regeringens satsningar inom näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken mycket goda förutsättningar för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i alla delar av landet. 8 Finansministerns svar nämner regeringens aktiva näringspolitik, men saknar konkret innehåll. Att regeringen har höjt skatterna på jobb och företagande i Värmland med minst 1 miljard kronor nämns heller inte i svaret. Vidare skriver finansministern: Goda skattemässiga villkor för att starta och driva företag är en förutsättning för att hela landet ska växa. För att underlätta för fler enmansföretag att ta steget att anställa har regeringen infört ett s.k. växa-stöd. Även små, unga företags möjligheter att rekrytera och behålla nyckelpersoner förbättras genom att beskattningen av personaloptioner förändras. En annan viktig faktor, inte minst för innovativa och växande företag, är företagens finansieringsmöjligheter i utvecklingsskeden. Regeringen har därför skapat en ny finansieringsstruktur, där utbudet av statligt riskkapital har förbättrats och effektiviserats. Sammantaget har den aktiva näringspolitiken bidragit till att förbättra konkurrensvillkoren för näringslivet i Värmland och på andra orter i Sverige. 9 Finansministern erkänner att goda skattemässiga villkor är en förutsättning för att hela landet ska växa, men bedömer, trots skattehöjningarna, att sammantaget har regeringens aktiva näringspolitik bidragit till goda konkurrensvillkor för näringslivet i Värmland. Ur svaret går även att utläsa att regeringen har satsat på ett s.k. växa-stöd för enmansföretag. Det är säkert en välmenande satsning, men medlen kommer ytterst från den ökade beskattningen på jobb och företagande. Regeringens politik ger med ena handen, men tar med den andra. Utöver de redan nämnda skattehöjningarna har regeringen försämrat RUT- och ROT-avdragen, höjt drivmedelsskatterna och fordonsskatten samt planerat för en flygskatt och en kilometerskatt. Gemensamt för de flesta av de här skattehöjningarna är att de slår extra hårt mot jobb och företagande utanför storstäderna. Enligt beräkningar från SCB och Skattebetalarna kommer 37 procent av de värmländska hushållen ha fått betala kronor mer i drivmedelsskatter mellan på grund av skattehöjningarna. 8 Riksdagen Riksdagen (8)

7 Moderaternas ekonomiska politik Inriktningen för Moderaternas ekonomiska politik är att genomföra reformer för att varaktigt öka sysselsättningen och pressa ned utanförskapet. Nedan beskrivs sysselsättningseffekterna av de prioriterade reformer som Moderaterna föreslår i budgetmotionen Sammantaget bedöms sysselsättningseffekterna uppgå till över fler sysselsatta i Sverige. 10 För Värmlands del skulle effekterna av Moderaternas politik, enkelt uppdelat, innebära att antalet sysselsatta ökade med ungefär personer. För ett län med en relativt liten befolkning och endast sysselsatta 11 är en sådan ökning helt nödvändig. I realiteten innebär således Moderaternas politik att fler värmlänningar kommer i arbete och bidrar till vår gemensamma välfärd. Samtidigt skulle skattetrycket på värmländska företag och löntagare minska och värmlänningarna skulle få behålla mer av sin lön. Pengar som, i stället för att gå till statskassan, kan gå till privat sparande eller konsumtion. Moderaterna driver även på för att kompetent arbetskraft inte ska utvisas ur Sverige på grund av mindre felaktigheter från arbetsgivare. Att Sverige fortsatt är ett attraktivt land att arbeta i är avgörande för att företagens rekryteringsbehov ska kunna uppfyllas. Fortsätter vi utvisa kompetent arbetskraft ut ur landet kan detta drabba det värmländska näringslivet. 10 Moderaternas budgetmotion SCB (8)

8 8(8)