1 (2) Utskicksdatum

Transkript

1 1 1 (2) Utskicksdatum KALLELSE Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott kallas till sammanträde Dag Tisdagen den 13 september 2016 Tid Kl Plats Nacka stadshus, sammanträdesrummet Jelgava Ordförande Mats Gerdau Nämndsekreterare Görel Petersson Föredragningslista Nr Ärende Noteringar 1. Val av justeringsman 2. Anmälningar 3. Delegationsbeslut Stadsbyggnadsärenden 4. Revidering av Nacka kommuns översiktsplan Hållbar framtid i Nacka KFKS 2016/ Detaljplaneprogram för Planiaområdet på västra Sicklaön Antagande KFKS 2012/ Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Sydvästra Plania 9242 KFKS 2015/ Markanvisning genom anbudstävling i Svindersberg, etapp 1 KFKS 2016/ Tillägg till exploateringsavtal i stadsbyggnadsprojektet Verksamhetsområde Semestervägen, om utbyggnad av allmänna anläggningar Fastigheterna Lännersta 10:1, 1:808 och Boo 1:1070 KFKS 2012/139 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 2 (2) Nr Ärende Noteringar 9. Projektavslut för Långvägen/Skymningsvägen, stadsbyggnadsprojekt 9323 KFKS 2004/ Projektavslut för Svärdsö stadsbyggnadsprojekt 9537 KFKS 2011/ Överlåtelse av Ramavtal för Nacka strand med Nacka Strand Fastighets AB KFKS 2014/ Exploateringsredovisning tertial 2 år 2016 KFKS 2016/ Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, Del 2 Yttrande till Stockholms läns landsting KFKS 2016/ Fossilbränslefritt Stockholm 2040 Yttrande till Stockholm stad KFKS 2016/490 Fastighetsärenden 15. Investeringsbeslut och -sammanställning för fastighetsverksamheterna tertial 2 KFKS 2016/ Infrastrukturärenden 16. Regionalt trafikförsörjningsprogram Yttrande till Stockholms läns landsting KFKS 2016/ Övriga frågor

3 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/704 1 (6) Kommunstyrelsen Revidering av Nacka kommuns översiktsplan Hållbar framtid i Nacka Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt enheten för strategisk stadsutveckling att utarbeta ett förslag till revidering av Nacka kommuns översiktsplan Hållbar framtid i Nacka, utifrån kommunfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning 20 juni Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 20 juni 2016 att gällande översiktsplanen antagen i juni 2012, till största del är aktuell, men att vissa mindre förändringar bör göras för bibehållen aktualitet, 1. avsnitten som behandlar vision, mål och strategier är innehållsmässigt aktuella, men behöver redaktionella uppdateringar, 2. redovisningen av mark- och vattenanvändningen är inaktuell inom vissa områden och bör därför revideras och kompletteras i dessa delar, 3. riktlinjer för bostadsförsörjning är delvis inaktuell och behöver revideras. Kommunfullmäktige noterade även att det ligger i kommunstyrelsens ansvar att verkställa kommunfullmäktiges beslut att besluta om justeringar av översiktsplanen enligt ovan. En mindre revidering av översiktsplanen efter fyra år stämmer väl med den ambition om en kontinuerlig översiktsplanering som var grundläggande när gällande översiktsplanen togs fram. Processen för en sådan revidering bör kunna vara relativt kort och en reviderad översiktsplan skulle troligtvis kunna antas i slutet på Gällande översiktsplan Den 11 juni 2012 antogs översiktsplanen Hållbar framtid i Nacka. Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela kommunen. Översiktsplanen är inte bindande, men den ska enligt 3 kap. 5 plan- och bygglagen (PBL) ge vägledning om hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

4 4 2 (6) ska användas, utvecklas och bevaras. Det innebär att översiktsplanen har stor betydelse vid detaljplanering av olika områden och vid andra strategiska beslut som rör stadsbyggandet. Den gällande översiktsplanen är till största delen aktuell vad gäller mål och strategier. Nya övergripande mål har visserligen tillkommit sedan 2012 och kommunfullmäktige antog lokala miljömål 2014, samt ett miljöprogram med indikatorer Dessa dokument överensstämmer emellertid väl med inriktningen på den gällande översiktsplanen. Redovisningen av mark- och vattenanvändningen är däremot inaktuell i vissa delar. De mest väsentliga frågorna redovisas nedan. Kommunens åtagande med nya bostäder på västra Sicklaön till följd av avtalet om utbyggd tunnelbana, innebär en generellt ökad utbyggnadstakt i denna del av kommunen. Betydande förtätning planeras i Nacka strand och Skvaltan, vilket inte behandlas i översiktsplanen. Det detaljplaneprogram för Finntorp som antogs 2006 är inte längre aktuellt. Viss exploatering av Ryssbergen ska ske enligt antaget program för centrala Nacka. Sammantaget är översiktsplanens uppgifter om mängden ny bebyggelse, service och infrastruktur för västra Sicklaön inaktuella. Det stora antalet bostäder gör också att målet bibehållen självförsörjningsgrad när befolkningen ökar blir svårt att uppnå. I gällande översiktsplan är området Bergs gård (Bergs oljehamn) betecknat som utredningsområde. Efter utredning har Nacka kommun sagt upp tomträttsavtalet med Statoil som bedriver oljeverksamhet på platsen. Kommunen har även startat planarbete för området Bergs gård och räknar enligt antaget start-pm med att cirka bostäder kan byggas i området. Planerade åtgärder för väginfrastruktur och kollektivtrafik inom västra Sicklaön, övriga Nacka och dess regionala kopplingar har förändrats. Bland annat fastställdes en ny transportinfrastrukturplan våren 2014 och en åtgärdsvalsstudie för Värmdöledens trafikplatser i centrala Nacka togs fram i början av Den generella utvecklingen av Nackas lokala centra inryms i gällande översiktsplan och utvecklas i pågående planprogram, men det antal bostäder och det behov av service som anges i översiktsplanen är till vissa delar inaktuellt. Miljöbalken och plan- och bygglagen har ändrats beträffande vägtrafikbuller och regeringen har tagit beslut om nya riktvärden för utomhusbuller från trafik. Ny kunskap om klimatförändringar har tillkommit, t.ex. höjda havsvattennivåer, översvämning och ökad temperatur. Länsstyrelsen har bland annat tagit fram nya riktlinjer för lägsta grundläggningsnivå. Riktlinjerna för Nackas bostadsförsörjning är delvis inaktuella. Det gäller dels bostadsbehovet för nyanlända, dels det totala bostadsbehovet.

5 5 3 (6) Planeringsinriktningen för området Gröna Dalen mellan Fisksätra och Saltsjöbaden ska utredas. Området är betecknat som natur och rekreation i gällande översiktsplan. Östlig förbindelse är en del i Sverigeförhandlingen och kan komma att påverka Nackas översiktsplan, med exempelvis ytterligare tillkommande bostäder. Detta kan innebära att ytterligare områden behöver utredas för bebyggelse. Länsstyrelsens synpunkter Som en del i aktualitetsprövningen lämnade länsstyrelsen den 28 oktober 2015 synpunkter i form av en sammanfattande redogörelse. Länsstyrelsen gör bedömningen att översiktsplanen i sina huvuddrag är aktuell utifrån de statliga och mellankommunala intressen som Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för enligt 3 kap. 16 plan- och bygglagen. Länsstyrelsens anser att översiktsplanen är tydlig och lättanvänd, och den har även gett god vägledning för olika beslut och prövningar. Översiktsplanen bör även fortsättningsvis kunna utgöra stöd för planläggning och tillståndsgivning. Länsstyrelsen noterar samtidigt att nya frågor har aktualiserats sedan översiktsplanen antogs Länsstyrelsen skrev i sitt granskningsyttrande ( ), över Nackas gällande översiktsplan att verksamheten vid Bergs oljehamn inte bör avvecklas förrän frågan om hur Stockholmsområdet ska försörjas med petroleumprodukter är löst. I den nu föreliggande redogörelsen konstaterar länsstyrelsen att Nacka kommun sagt upp Statoil och inlett planarbete för bostäder på området. Under förutsättning att uppsägningen av verksamhetsutövaren fullföljs stödjer länsstyrelsen kommunens intention att fortsatt utreda möjligheten till bostadsbebyggelse i området och därmed integrera området som en del av västra Sicklaöns stadsbebyggelse. Länsstyrelsen redovisar även de ändringar som gjorts i miljöbalken och plan-och bygglagen beträffande trafikbuller och framhåller att deras synpunkter vad gäller bebyggelse vid miljöstörande verksamheter kvarstår. Översyn och revidering av översiktsplanen Eftersom översiktsplanens mål och strategier fortfarande är aktuella behöver inga större förändringar ske på grund av aktualitetsprövningen. Mindre revideringar i översiktsplanen stämmer också väl med den ambition om en kontinuerlig översiktsplanering som var grundläggande när översiktsplanen togs fram. Genom detta förfaringssätt kan kommunen också slippa att senare lägga ner ett omfattande arbete på en total omarbetning av översiktsplanen. Nedanstående förslag till översyn är redovisat utifrån den gällande översiktsplanens olika avsnitt. Översiktsplanens upplägg Detta avsnitt av översiktsplanen är rent informativt. Nödvändig uppdatering görs i form av redaktionella ändringar.

6 6 4 (6) Vision och övergripande mål Sedan översiktsplanen antogs 2012 har nya övergripande mål antagits av kommunfullmäktige (mål och budget för ). Dessa övergripande mål är: Bästa utveckling för alla Attraktiva livsmiljöer i hela Nacka Stark och balanserad tillväxt Maximalt värde för skattepengarna Målen rimmar väl med översiktsplanens nuvarande mål, utmaningar och stadsbyggnadsstrategier och kan med fördel inarbetas i översiktsplanen. Kommunfullmäktige har även antagit lokala miljömål och ett miljöprogram som bör nämnas i detta kapitel. Utmaningar och målområden I den gällande översiktsplanen finns nedanstående utmaningar och målområden: Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem. En attraktiv och hållbar byggd miljö. Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald. Mångfald och trygghet i livets alla skeden. Starkt näringsliv, bra handelsutbud och gott om mötesplatser i hela Nacka. Ett regionalt tänkande i planeringen. Samtliga utmaningar och målområden är aktuella och ska inte ändras eller omarbetas i sak. Vissa redaktionella ändringar kan dock behöva göras. Inom området Starkt näringsliv, bra handelsutbud och gott om mötesplatser i hela Nacka kan målet bibehållen självförsörjningsgrad behöva omformuleras. Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplanen innehåller följande Stadsbyggnadsstrategier: Skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön. Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka. Utveckla Nackas lokala centra och deras omgivning. Planera, förvalta och utveckla den gröna och blå strukturen. Stadsbyggnadsstrategierna möter utmaningarna och ger oss möjlighet att uppnå ett stort antal av målen. Stadsbyggnadsstrategierna är fortsatt aktuella och ska inte att oformuleras. Åtgärderna för att genomföra strategierna behöver dock ses över och kompletteras. I vissa fall kan det handla om redaktionella uppdateringar, men det kan även handla om helt nya åtgärder. Det kan också vara aktuellt att ta bort åtgärder som blivit inaktuella eller prioriterats ner. Samtliga kartor till stadsbyggnadsstrategierna behöver uppdateras. Mark- och vattenanvändning En översyn ska göras av mark- och vattenanvändningens samtliga kapitel. De generella riktlinjerna är till största delen aktuella, men i vissa fall kan nya kommunala eller statliga beslut påverka riktlinjerna. Detta gäller bland annat buller- och klimat- och

7 7 5 (6) parkeringsfrågor. De områdesvisa riktlinjerna måste revideras vad gäller tillkommande bebyggelse (framförallt bostäder) och behov av service och infrastruktur. Översiktsplanens redovisning av behovet för idrott- och fritid behöver särskilt ses över. Det är främst kapitlen Tät stadsbebyggelse (västra Sicklaön) och medeltät stadsbebyggelse (i huvudsak lokala centra) som behöver revideras, men även övriga delar ska genomgå en översyn. I vissa fall behöver översiktsplanens beteckningar ändras eller gränserna mellan olika beteckningar justeras. Riktlinjerna för bostadsförsörjning behöver en översyn och uppdatering. Bland annat gäller det behovet av bostäder för nytillkomna. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ställer också krav på ett ställningstagande av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kapitlet om genomförandemedel bör också uppdateras. Kapitlen Säkerställande av riksintressen och Hur Nacka avser att följa gällande miljökvalitetsnormer kan i vissa delar behöva uppdateras utifrån förändrad lagstiftning och ny bedömning. Översiktsplanens markanvändningskarta ändras i enlighet med de riktlinjer som ändras och övrigt kartmaterial uppdateras vid behov. Översiktsplanens bilagor Den översiktsplan som antogs den 11 juni 2012 hade följande bilagor: Översiktsplanens underlag Miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Länsstyrelsens granskningsyttrande Översiktsplanens underlag samt miljö- och hälsoskyddsbeskrivningen behöver revideras i tillämpliga delar. De tre övriga dokumenten kommer att upprättas på nytt under processen med att revidera översiktsplanen. Ekonomiska konsekvenser Arbetet med översiktsplanens revidering finansieras genom anslaget för översiktlig planering på enheten för strategisk stadsutveckling. Om den reviderade planen skall tryckas på samma sätt som översiktsplan 2012 tillkommer en kostnad på kr. Till översiktsplanen 2012 utarbetades en särskild webbversion. Om denna ska finnas kvar måste den uppdateras i enlighet med revideringen. En uppdatering av webbversionen förutsätter ett särskilt anslag på ca 250 tkr. Konsekvenser för barn Den formella revideringen av översiktsplanen har i sig inga direkta konsekvenser för barn, men en översyn av innehållet i planen gör det möjligt att dessa frågor kan bli bättre belysta.

8 8 6 (6) Tidplan för översyn och revidering av översiktsplanen Enligt PBL ska en ändring av översiktsplanen gå igenom en formell planprocess med samråd och utställning, där remissinstanser och allmänheten ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Nedanstående tidplan har bedömts rimlig. Reviderad översiktsplan tas fram hösten 2016 Beslut om samråd i kommunstyrelsen kv Samråd ca 2 mån kv Beslut om granskning i kommunstyrelsen kv Utställning 2 mån kv Antagande i kommunfullmäktige kv Andreas Totschnig Enhetschef/Bitr. stadsbyggnadsdirektör Enheten för strategisk stadsutveckling Sven Andersson Översiktsplanerare Enheten för strategisk stadsutveckling

9 9 HÅLLBAR FRAMTID I NACKA ANTAGEN 20 2 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NACKA KOMMUN

10 10 Politiskt ansvar för översiktsplanen Kommunstyrelsen Kommunens projektorganisation Projektägare: Anders Ekengren, stadsbyggnadsdirektör Projektledare: Sven Andersson, översiktsplanerare Delprojektledare och projektledare sektorprogram Johan Aspfors, kulturmiljöprogram Birgitta Held Paulie, miljöfrågor Peter Lundin, GIS-kartor Lina Malm, kustprogram Marianne Möller, trafikstrategi Magnus Rothman, grönstrukturprogram Medverkande tjänstemän Ulrika Andersson, idrott och fritid Anders Börjesson, näringslivsfrågor Marilou Forsberg Hamilton, vatten och avlopp Emil Hagman, trafik Kristina Heuman, barnomsorg och utbildning Karin Westling, kultur Anna Green, energifrågor Katarina Kjellberg, trafik Jan Landström, trygg och säker Per Leckström, fastighetskontoret Nina Mautner Granath, folkhälsa Lotta Nordkvist, social omsorg Ann-Christin Rudström, översiktsplanering Elisabet Rosell, park och grönstruktur Mårten Sessler, kommunikationsstrateg Karolina Stenström, kartor Lisa Ståhlberg, statistik Anna Sundblad, kartor Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 11 juni 2012 och vann laga kraft 10 juli 2012.

11 11 Innehåll Sammanfattning... 5 Översiktsplanens upplägg... 6 Inledning... 8 Vision och övergripande mål...12 Utmaningar och målområden...15 Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem En attraktiv och hållbar byggd miljö Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald Mångfald och trygghet i livets alla skeden Starkt näringsliv, bra handelsutbud och gott om mötesplatser i hela Nacka Ett regionalt tänkande i planeringen Stadsbyggnadsstrategier...39 Skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka Utveckla lokala centra och deras omgivning Planera, förvalta och utveckla den gröna och blå strukturen Mark- och vattenanvändning...57 Generella riktlinjer för planering och byggande Områdesvisa riktlinjer Riktlinjer för bostadsförsörjning Säkerställande av riksintressen Hur Nacka avser att följa gällande miljökvalitetsnormer Genomförandemedel... 92

12 12

13 13 Sammanfattning Det här är översiktsplan för Nacka kommun, antagen i juni Dokumentet ska vara vägledande för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen visar kommunens viljeriktning och ska skapa tydliga spelregler för kommuninvånarna och marknadens aktörer, utan att hindra den flexibilitet som är nödvändig i en dynamisk region. Kommunens vision, öppenhet och mångfald, ska genomsyra både plan arbetet och den färdiga planen. Nacka hör till de mest expansiva kommunerna i länet och befolkningen beräknas öka med cirka nya invånare de närmaste 10 åren. Alla prognoser tyder på att tillväxten i Stockholmsregionen kommer att fortsätta även efter Att lösa bostadsförsörjningen och den kommunala servicen på ett bra sätt, är därför stora utmaningar för framtiden. Då även Värmdö kommun expanderar, är behovet av infrastruktursatsningar stort, och en fokusering på transportfrågan nödvändig. Målet Ett hållbart Nacka är en sammanfattning av översiktsplanens övergripande mål. Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet och arbetet handlar till stor del om att balansera mellan olika krav där allt inte är möjligt samtidigt. Översiktsplanen syftar till att Nacka ska utvecklas till en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun som bidrar till en positiv utveckling i Stockholmsregionen. Utifrån detta förhållningssätt beskrivs kommunens möjligheter och problem i sex kapitel som kallas Utmaningar och målområden : Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem En attraktiv och hållbar byggd miljö Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald Mångfald och trygghet i livets alla skeden Starkt näringsliv, bra handelsutbud och gott om mötesplatser i hela Nacka Ett regionalt tänkande i planeringen I slutet av varje kapitel presenteras ett antal mål i syfte att uppnå ett hållbart Nacka. Översiktsplanens stadsbyggnadsstrategier möter utmaningarna och ger möjlighet att uppnå ett stort antal av målen: Skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka Utveckla Nackas lokala centra och deras omgivning Planera, förvalta och utveckla den gröna och blå strukturen Stadsbyggnadsstrategierna beskriver inriktningen för stadsbyggandet, men även andra genomförandemedel behövs för att alla mål i översiktsplanen ska uppfyllas. I översiktsplanen finns ett förslag till mark- och vatten användningen, med generella och områdesvisa riklinjer. Översiktsplanen redovisar även hur riksintressen ska säkerställas, hur Nacka avser att följa gällande miljökvalitetsnormer samt kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. Sammanfattning Översiktsplan för Nacka kommun 5

14 14 Översiktsplanens upplägg Översiktsplanens upplägg Översiktsplanen och dess bilagor består av: Översiktsplan för Nacka kommun Översiktsplanens underlag Miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Länsstyrelsens granskningsyttrande Översiktsplan för Nacka kommun innehåller kommunens syn på en långsiktigt hållbar utveckling. Den redovisar visioner, utmaningar och mål samt stadsbyggnads strategier och konkreta åtgärder för genomförandet. Översiktsplanen innehåller även förslag till mark- och vattenanvändningen med generella och områdesvisa riktlinjer. Detta dokument har antagits av kommunfullmäktige. Översiktsplanens underlag är en bilaga till översiktsplanen och innehåller redovisning av befintliga förhållanden i form av inventeringar och statistik samt prognoser för framtida utveckling. Dokumentet är uppdelat i tematiska kapitel. Dokumentet antas inte av kommunfullmäktige utan uppdateras fortlöpande för att ligga till grund för en kontinuerlig översiktsplanering. Samrådsredogörelsen beskriver hur samrådet varit upplagt, vilka aktiviteter som genomförts och vilka synpunkter som kommit in. Den redovisar också kommunens kommentarer till synpunkterna och vilka förändringar som gjorts på grund av samrådet. Utlåtandet upprättas efter att översiktsplanen ställts ut för granskning. I utlåtandet sammanställs de synpunkter som kommit fram och de förslag som synpunkterna gett anledning till. Länsstyrelsens granskningsyttrande redovisas tillsammans med översiktsplanen enligt reglerna i planoch bygglagen. Översiktsplan för Nacka kommun Miljö- och hälsokonsekvensbeskrivningen redovisar översiktsplanens konsekvenser för miljön och människors hälsa. Den ska ge beslutsfattarna tillgång till ett beslutsunderlag som möjliggör ökad miljöhänsyn och bättre beslut ur miljösynpunkt, samt klarlägga planens samlade hälsoeffekter och hur dessa fördelas över olika grupper i befolkningen. 6

15 15 Vision Öppenhet och mångfald Övergripande mål Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem En attraktiv och hållbar byggd miljö Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald Ett hållbart Nacka Socialt, ekologiskt, ekonomiskt Utmaningar och målområden Mångfald och trygghet i livets alla skeden Starkt näringsliv, bra handels utbud och gott om mötesplatser i hela Nacka Ett regionalt tänkande i planeringen Översiktsplanens upplägg Strategier och åtgärder Skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka Utveckla lokala centra och deras omgivning Mark - och vattenanvändning samt genomförandemedel Planera, förvalta och utveckla den gröna och blå strukturen Översiktsplan för Nacka kommun 7

16 16 Inledning Inledning Översiktsplan för Nacka kommun Detta är ett förslag till ny översiktsplan för Nacka. Dokumentet ska vara vägledande för kommunens framtida utveckling. Översiktsplanen visar kommunens viljeriktning och ska skapa tydliga spelregler för kommuninvånarna och marknadens aktörer, utan att hindra den flexibilitet som är nödvändig i en dynamisk region. Kommunens vision öppenhet och mångfald ska genomsyra både planarbetet och den färdiga planen. Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen anger inriktningen och ger vägledning för beslut Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela kommunen. Översiktsplanen är inte bindande, men den ska ge vägledning om hur mark- och vattenområden ska användas. Den ska även ge vägledning om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Det innebär att översiktsplanen har stor betydelse vid detaljplanering av olika områden och vid andra strategiska beslut som rör stadsbyggandet. Lagen fastställer visst obligatoriskt innehåll Översiktsplanen ska redovisa allmänna intressen som har betydelse för beslut om mark- och vattenanvändningen. Av planen ska enligt lag framgå: Grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden. Kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer. Stor frihet för kommunen Förutom de obligatoriska delarna har kommunen stor frihet att utforma översiktsplanens innehåll. Allt fler kommuner väljer att använda översiktsplanen som en strategisk utvecklingsplan och lyfta in frågor som traditionellt inte hör till fysisk planering. Förutom att redovisa mark- och vattenanvändningen vill Nacka kommun fokusera på mänskliga värden som upplevelser och välbefinnande. Förslag och underlagsmaterial är separerade i skilda dokument, vilket underlättar en fortlöpande uppdatering av underlagsmaterialet. I den slutliga översiktsplanen utnyttjas geografiska informationssystem fullt ut och det ger en koppling mellan text och karta som underlättar användandet. 8

17 17 Översiktsplan för Nacka kommun Inledning 9

18 18 Inledning Varför behövs en ny översiktsplan? Ostsektorn expanderar och har speciella förutsättningar Den gällande översiktsplanen antogs År 2000 hade Nacka cirka invånare och 2010 hade befolkningen ökat med personer. Det innebär att Nacka hör till de mest expansiva kommunerna i länet. I Nacka finns planer för cirka nya lägenheter de närmaste 10 åren och befolkningen beräknas öka med cirka invånare. Alla prognoser tyder på att tillväxten i Stockholmsregionen kommer att fortsätta även efter Att lösa bostadsförsörjningen och den kommunala servicen på ett bra sätt, är därför några av kommunens största utmaningar för framtiden. Då även Värmdö kommun expanderar, är behovet av infrastruktursatsningar stort och en fokusering på transportfrågan nödvändig. Ostsektorn är dessutom speciell på grund av sin trattform där alla transporter måste passera ett mycket smalt område på västra Sicklaön. Den mycket kuperade topografin styr hur bebyggelse och infrastruktur placeras. Lokala och regionala och nationella mål Det politiska majoritetsprogrammet nämner välfärdsområdena skola, förskola och omsorg som kommunens huvudansvar och pekar dessutom ut fokusområdena arbete och näringsliv, barn och ungdomars uppväxtvillkor, ett balanserat bostadsbyggande och goda trafiklösningar samt klimatarbete och naturvård. En aktuell, tydlig och strategiskt inriktad översiktsplan bidrar till en positiv utveckling inom alla dessa områden. Landstingsfullmäktige beslutade i maj 2010 om en regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). I RUFS ingår västra Sicklaön i den regionala stadskärnan och bland annat redovisas tunnelbana till Nacka. RUFS visar även på betydelsen av att en ny översiktsplan belyser kopplingarna till angränsande kommuner. De nationella miljömålen, miljökvalitetsnormerna och medvetenheten om klimathotet innebär dessutom att miljöfrågorna kräver en mer ingående behandling. Nytt kunskapsunderlag och många nya projekt Nacka kommun har tagit fram program för grönstrukturen, kusten och kulturmiljön. Inventeringarna och förhållningssätten i dessa dokument är ett viktigt underlag till översiktsplanen. Programmen är antagna av kommunstyrelsen och är vägledande för kommunens arbete med kulturmiljöer, grön- kust- och vattenområden. Stora infrastrukturprojekt är nära förestående och den pågående exploateringen av Kvarnholmen får också betydande konsekvenser för infrastrukturen. En fördjupning av översiktsplanen för centrala Nacka håller på att tas fram. Översiktliga stadsbyggnadsstudier görs i Sickla, Fisksätra, Orminge och Älta. Det finns ett stort behov av ett helhetsgrepp i den översiktliga planeringen, som kan fånga in kommunala mål, nya förutsättningar och aktuella projekt, samt sammanväga olika intressen. Detta har aktualiserat arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplan för Nacka kommun 10

19 19 Hur översiktsplanen tas fram Ett planförslag arbetas fram I september 2009 antog kommunstyrelsen projektdirektivet för ny översiktsplan och därefter startade arbetet med att sammanställa underlagsmaterial. Underlaget består bland annat av inventeringar av till exempel naturvärden och kulturhistoriska miljöer, prognoser för befolkning och trafik, kalkyler för framtida behov av skolor, förskolor och äldreboenden samt annat betydelsefullt material. Under 2010 anordnades seminarier och andra möten för politiker, företagare och olika intressegrupper. Allmänheten har kunnat följa arbetet på kommunens webbplats och haft möjlighet att lämna bidrag till underlaget. I projektet Ungt inflytande som genomfördes under sommaren 2010 gav 12 gymnasieungdomar sitt perspektiv på hur Nacka skulle kunna se ut Syftet med processen har varit att tidigt väcka intresse för, och förankra, det kommande arbetet. Samråd om planförslaget Under perioden 15 november 2010 till 31 januari 2011 genomfördes samråd om förslaget till ny översiktsplan. Enligt plan- och bygglagen ska kommunen samråda med länsstyrelsen, regionplaneorgan och andra kommuner. Även myndigheter, sammanslutningar och enskilda medborgare som har ett väsentligt intresse av förslaget ska få tillfälle att yttra sig. Information om förslaget fanns tillgängligt på flera platser i kommunen, bland annat på biblioteken. Allmänheten hade också möjlighet att ta del av förslaget på kommunens webbplats. Syftet med samrådet var att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Omarbetning och utställning Efter samrådet sammanställdes framförda synpunkter i en samrådsredogörelse. Ändringar och kompletteringar gjordes med anledning av de synpunkter som kommit fram under samrådet. Kommunen ställde ut översiktsplaneförslaget från 19 december 2011 till 19 mars Utställningen innebar ytterligare en möjlighet att lämna synpunkter. Antagande De synpunkter som kommit in vid utställningen sammanställdes i ett utlåtande där också ändringarna redovisades. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 11 juni I kommunfullmäktiges antagandebeslut fanns fyra mindre justeringar i antagandeversionens text. Översiktsplanen vann laga kraft den 10 juli I och med detta upphör den kommuntäckande översiktsplanen, antagen 2002 och fördjupningen av översiktsplanen för Sickla, antagen 2000, att gälla. Inledning Tidplan för Översiktsplanen september 2009 hösten november 2010 januari 2011 februari november 2011 december 2011-mars juni 2012 Projektdirektivet Sammanställning Seminarier och möten Samråd om planförslaget Omarbetning och Utställning Översiktsplanen antogs underlagsmaterial Ungt inflytande komplettering antogs av kommunfullmäktige Översiktsplan för Nacka kommun 11

20 20 Vision och övergripande mål Översiktsplan för Nacka kommun Vision och övergripande mål Visionen Kommunens vision Öppenhet och mångfald ska genom syra såväl planarbetet som den färdiga planen. Begreppet öppenhet kan enklast tydliggöras i planprocessen, det vill säga i arbetet med att ta fram översiktsplanen. Kommunen har strävat efter öppenhet och dialog med medborgare, företag och föreningar redan i planarbetets inledningsskede. Utmaningar och idéer har redovisats i seminarier och på kommunens webbplats. Detta arbetssätt fortsatte under den formella samrådsperioden genom ett flertal olika kommunikationskanaler. Den färdiga översiktsplanen bör därför vara väl förankrad i kommunen. Begreppet mångfald kan i många avseenden likställas med en väl utvecklad stadsmiljö. I den goda staden finns en blandning av bostäder och verksamheter, olika hustyper och upplåtelseformer, mötesplatser av skilda slag, en mångfald av människor och stora valmöjligheter för individen. Mångfalden är oerhört viktig även när det gäller naturmiljön. Nacka med sina stora grönområden, varierade sprickdalslandskap, sjöar och havsvatten har utmärkta förutsättningar för en god biologisk mångfald och rekreativa upplevelser. Nackas övergripande mål Översiktsplanen är ett av de främsta utvecklingsdokumenten i kommunen. Det är därför lämpligt att kommunens övergripande mål ligger till grund för översiktsplanen. Planeringen av bostäder, verksamheter, kommunikationer och service ska samordnas så att en god kommunal service erhålls i hela kommunen. De strategier och konkreta förslag som tas fram i översiktsplanen ska bygga på effektivt resursutnyttjande av mark, vatten och kommunala medel. En resurseffektiv utveckling av den byggda miljön, där befintliga strukturer nyttjas, bidrar också till målen lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter samt kommunal ekonomi i balans. Översiktsplanen ska utformas så den bidrar till stor valfrihet vad gäller bostäder, utbildning, omsorg, kommersiell service och fysiska miljöer. Planprocessen ska genomföras med starkt medborgarinflytande genom att en dialog med kommuninvånare, föreningar och företag inleds tidigt i planprocessen. God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling ska ligga till grund för de stadsbyggnadsstrategier som tas fram i översiktsplanen. Översiktsplanen ska skapa förutsättningar för en säker och trygg kommun. 12

21 21 Ett hållbart Nacka Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Målet om ett hållbart Nacka skulle därför kunna vara en sammanfattning av översiktsplanens övergripande mål. Översiktsplanen syftar till att Nacka ska utvecklas till en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun som bidrar till en positiv utveckling i Stockholmsregionen. Hållbarhet handlar till stor del om att balansera mellan olika krav där allt inte är möjligt samtidigt. Översiktsplanen ska understödja en utveckling mot ett hållbart samhälle. Den ska även skapa förutsättningar för mänskligt välbefinnande på alla plan och ge möjlighet till god miljö och ett rikt socialt liv. Vad innebär hållbar utveckling? Hållbar utvecklig är ett begrepp som blev allmänt känt i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid Rapporten definierar hållbar utveckling som en utveckling som... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodo se sina behov. Målet är att förbättra levnadsstandarden för oss människor samtidigt som kommande generationer ska få chansen att ha det lika bra. Hållbar utveckling består av tre delar: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Hållbar utveckling Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet innebär en strävan efter balans mellan förbrukning av och tillgång på naturresurser. Ekosystemens produktionsförmåga ska behållas och påverkan på naturen och människors hälsa ska begränsas. Den långsiktiga målsättningen är ett kretsloppsanpassat samhälle där inga nya resurser behöver tas i anspråk. För Nacka innebär detta att bebyggelsen ska vara tillräckligt tät för att ge underlag för gemensam infrastruktur och för att inte ta i anspråk onödigt mycket mark. För att den biologiska mångfalden ska säkerställas är det viktigt med en balans mellan grönska och bebyggelse samt att vattenkvaliteten är god i både sjöar och kustvatten. Klimatförändringarna är en global fråga och ett av vår tids mest angelägna miljöproblem. Vi påverkar alla klimatet genom att produkter och tjänster vi använder leder till utsläpp av så kallade växthusgaser, främst koldioxid och metan. Ett ändrat klimat kommer att innebära ökad nederbörd, kraftigare svängningar i vädret och ökade temperaturer. Nacka måste därför ta sin del av ansvaret för att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa klimatpåverkan och dess effekter. Vision och övergripande mål Översiktsplan för Nacka kommun 13

22 22 Vision och övergripande mål Social hållbarhet Social hållbarhet innebär ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Nacka ska ha en god livsmiljö och gott om mötesplatser för boende, arbetande, studerande och besökare. Nacka är certifierat som en säker och trygg kommun enligt WHO:s kriterier. Målet är att kommunen ska bli säker och trygg att leva och verka i, samt att olycksfall i alla åldrar ska minimeras. För att en social hållbarhet ska uppnås måste planeringen ta hänsyn till olika gruppers livssituation. Vardagslivet ser ofta olika ut beroende på kön, ålder, ekonomi, kulturell bakgrund och funktionsnedsättning. Det ställer olika krav på samhällsplaneringen vad gäller service, infrastruktur med mera. Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter att röra sig fritt och verka i samhället. För att detta ska fungera måste alla grupper komma till tals i planeringsprocessen. En konstruktiv dialog med medborgarna förbättrar kunskapsunderlaget inför beslut, och gör det möjligt att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle, bland annat sett utifrån ett folkhälsoperspektiv. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Det förutsätter att Nacka är attraktivt för nya invånare, näringsidkare och besökare. Vi måste skapa vackra och stimulerande offentliga miljöer, attraktivt boende och goda utvecklingsmöjligheter för nya och befintliga företag. Vi måste också erbjuda bra service i form av skolor och omsorg, kultur- och fritidsaktiviteter, samt ett brett butiksutbud. Stadsbyggandet ska hushålla med samhällets resurser. Befintlig infrastruktur ska utnyttjas i första hand, och positiva värden i samhället och miljön ska bevaras och utvecklas. En ekonomisk hållbarhet underlättas också av en flexibel struktur som kan anpassas till marknad och konjunktur. God ekonomi innebär bland annat effektiv markanvändning och möjlighet att förnya och utveckla den byggda miljön. Strukturen bör därför vara så generell att den kan fungera för behov som skiftar över tiden. Översiktsplan för Nacka kommun >> Vår vision Nackamalm Där man tillhör och tillför! I Nacka 2030 ser vi ett samhälle där varje invånare är en pusselbit. En pusselbit som kompletterar det stora pusslet. I Nackamalm har alla en betydelse känner tillhörighet och tillför. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflytande 14

23 23 Utmaningar och målområden Kommunens vision och övergipande mål ligger till grund för kommunens utveckling. I avsnittet Ett hållbart Nacka har vi redovisat det förhållningssätt som är utgångspunkten för översiktsplanen. I detta avsnitt beskrivs problem och möjligheter i sex följande kapitel: 3 Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem 3 En attraktiv och hållbar byggd miljö 3 Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald 3 Mångfald och trygghet i livets alla skeden 3 Starkt näringsliv, bra handelsutbud och gott om mötesplatser i hela Nacka 3 Ett regionalt tänkande i planeringen De teman som redovisas har lyfts fram under seminarier och diskussioner med olika intressegrupper. I slutet av varje kapitel presenteras ett antal mål i syfte att uppnå ett hållbart Nacka. Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 15

24 24 Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem Nackas framtida trafikinfrastruktur är av central betydelse för ett hållbart samhälle. Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem är nödvändigt för att Nacka ska fortsätta vara en expansiv del av Stockholmsregionen. Detta kräver en samordnad trafikplanering där resurserna läggs på de trafikslag som är mest effektiva och klimatsmarta. Resor med kollektivtrafik, cykel och miljöfordon ska stimuleras. Vägsystemen klarar inte en kraftig ökning av biltrafiken En prognos har tagits fram för vägtrafiken i Nacka för åren 2015 och Enligt trafikprognosen ökar biltrafiken så snabbt att Värmdöledens västra del når sin kapacitetsgräns redan om några år, och det övriga huvudvägnätet på Sicklaön blir mycket hårt belastat. Det innebär att kollektivtrafikens andel av resandet måste öka kraftigt om vi ska ha möjlighet att undvika en kaotisk trafiksituation och uppnå målet om ett klimatanpassat transportsystem. SL har i sina prognoser räknat med en kraftig ökning av kollektivtrafikresandet med buss till år 2030, även om kollektivtrafikens andel av resandet inte ökar. Om kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka innebär detta ett mycket stort behov av framtida kollektivtrafik. Bra kollektivtrafik med stor kapacitet och god tillgänglighet Ostsektorn är Stockholmsregionens mest expansiva del och med hänsyn till prognoserna måste kollektivtrafiken ha mycket stor kapacitet för att möjliggöra en fortsatt befolkningsökning. Men det räcker inte med att kollektivtrafiken är kapacitetsstark. För att kollektivtrafiken ska vara ett verkligt alternativ till bilen så krävs god tillgänglighet, det vill säga korta gångavstånd eller bra parkeringsmöjligheter vid knutpunkter. Det är särskilt viktigt att infartsparkeringarna har tillräcklig kapacitet, så att bilresan verkligen kan avslutas där. Turtätheten måste vara god och bytestiderna korta. Det är också viktigt att kollektivtrafikmiljöerna är attraktiva och trygga. Den totala restiden ska vara rimlig och resan ska upplevas som behaglig. Utbyggnaden av den framtida kollektivtrafiken är i högsta grad en regional fråga och mål och strategier måste samordnas med våra grannkommuner. De framtida lösningarna kommer förutom spårtrafik och buss även omfatta kollektivtrafik på vatten. Ostsektorns expansion ställer krav på vägtrafiknätet Även om kollektivtrafikens andel av resandet ökar, så medför ändå ostsektorns expansion en ökning av biltrafiken. Busstrafiken kommer även framöver att vara viktig för kollektivtrafiken, vilket kräver vägkapacitet. Östlig förbindelse kan bli en viktig länk mellan Nacka och den norra delen av regionen för Nackas invånare och för näringslivet i kommunen. I övrigt är inga nya trafikleder aktuella. Det innebär att förändringar av det befintliga vägnätet och kompletteringar till detta är de åtgärder som står till buds i den framtida planeringen. 16

25 25 För att Nacka ska fortsätta vara en attraktiv och expansiv kommun är det nödvändigt att välja långsiktigt hållbara lösningar för transporterna. Det innebär dels att vi måste eftersträva största möjliga nytta i förhållande till investerat kapital, men också att vi ska undvika lösningar som kan leda till ett ökat bilanvändande. Åtgärder i det befintliga vägnätet ska bidra till ökad trafiksäkerhet och platser med speciella trafiksäkerhetsproblem ska prioriteras särskilt. Utmaningar och målområden Värmdövägen och Saltsjöbanan vid Sickla. Översiktsplan för Nacka kommun 17

26 26 Utmaningar och målområden Utveckla gång- och cykelvägnätet Det är ur flera aspekter viktigt att förbättra förutsättningarna att röra sig till fots och med cykel. Om gångoch cykelvägarna är gena och attraktiva kan kortare förflyttningar göras helt utan andra transportmedel. Ett välutbyggt gång- och cykelvägnät leder också till att det är snabbt och enkelt att ta sig med cykel eller till fots till närmaste kollektiv trafik. Goda möjligheter till cykelparkering är viktigt. Bra huvudcykelstråk innebär att fler väljer att pendla med cykel även längre sträckor. Alla dessa tre effekter minskar bilanvändandet och har därmed en positiv påverkan på klimatet och luftkvaliteten. Gång- och cykelvägnätet behöver byggas ut och förbättras. Den ökning av gång- och cykel trafiken som en höjd standard skulle föra med sig, är även mycket positiv för folkhälsan. Översiktsplan för Nacka kommun Attraktiva och säkra cykelvägar har hög prioritet. 18

27 27 Minskat resbehov En minskning av det totala resbehovet leder till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar samt därmed till minskad klimatpåverkan. I viss mån kan vi påverka detta i planeringen. Ett rikt utbud av arbets platser som blandas med bostäder innebär att fler människor har möjlighet att arbeta nära hemmet. Väl utbyggda bredband, så kallade elektroniska motorvägar, kan också göra det möjligt att utföra fler uppgifter utan att resa. Många tjänster kan redan idag utföras via internet i stället för genom personliga besök. Vi ska emellertid inte överdriva möjligheterna att minska behovet av resande. Människor behöver träffas för att utbyta tankar och idéer och en av storstadsregionens mest betydande fördelar är det stora utbud av arbete, service och kultur som finns tillgängligt inom ett inte alltför stort avstånd. Åtgärder för minskat resbehov kommer därför att ha relativt marginell betydelse för en minskad klimatpåverkan. Mål Nacka ska ha ett trafiksystem där alla fordonsslag är samordnade på ett hållbart sätt. Trafiksäkerheten ska öka vid omformning och utveckling av trafiksystemen. Kollektivtrafiken ska vara dimensionerad och utformad så att dess andel av resorna avsevärt ökar till Kollektivtrafik till sjöss ska särskilt utvecklas, kopplas till landburen kollektivtrafik och samordnas regionalt. Trafiksystemet ska vara utformat så att andelen resor till fots eller med cykel ökar. Energianvändningen i transportsektorn och utsläppen av växthusgaser ska minska i enlighet med målen i den regionala utvecklingsplanen (RUFS). Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 19

28 28 Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun En attraktiv och hållbar byggd miljö En attraktiv och hållbar byggd miljö är ett självklart mål i Nackas framtida stadsbyggande. Det innebär hushållande med resurser som mark, material och energi. Det innebär även en miljö som skapar möjligheter till egna initiativ, som är rik på upplevelser och som gör det möjligt för människor att trivas och må bra. Tillsammans med byggherrar och fastighetsägare i regionen ska Nacka sträva efter att bygga bättre och långsiktigt hållbart. En hållbar stadsstruktur En hållbar stadsstruktur kan se olika ut på olika platser. Ett effektivt markutnyttjande som innebär bästa möjliga hushållning med naturens resurser är dock en bra utgångspunkt. Det är också naturligt att eftersträva en struktur som ger bra möjligheter att nyttja kollektivtrafiken och minska bilberoendet. Förekomsten av arbetsplatser och handel i bostädernas närhet bidrar till att minska resandet och därmed energianvändningen, och ger även tillgång till arbete och service för grupper som har små möjligheter att förflytta sig långa sträckor. En hållbar stadsstruktur ska även bidra till att minska segregationen i samhället. Boendesegregation innebär att olika grupper bor åtskilda från varandra, och detta ökar då olika bostadstyper och upplåtelseformer koncentrerats till skilda områden. Även om stadsbyggandets möjligheter är begränsade så kan en blandning av bostadstyper, upplåtelseformer, verksamheter och mötesplatser främja en allsidigt sammansatt social struktur och skapa möjligheter till ökad integration och samhörighet. Hälsosamma och trygga miljöer För att människor ska må bra i den byggda miljön krävs att bostäder, arbetsplatser, skolor och andra lokaler är hälsosamma. Det innebär att frågor som buller, föroreningar och lokalklimat måste beaktas tidigt i både översiktlig planering och detaljplanering. Det kan innebära att vissa lägen blir omöjliga att bebygga, åtminstone för bostäder. Utemiljön i närområdet har också stor betydelse, särskilt för de små barnen och för äldre. I detaljplaneringen och i senare skeden av stadsbyggnadsprocessen är frågor om inomhusklimat och val av byggnadsmaterial viktiga, då även detta har en stor betydelse för människors välbefinnande. Invånare och besökare ska också känna sig säkra och trygga i bostadsområden, på gator, i parker och i andra offentliga miljöer. Ett bra sätt att uppnå trygghet är att skapa miljöer som är levande och befolkade större delen av dygnet. Det leder också till att fler människor väljer att färdas till fots och med cykel, vilket minskar påfrestningen på klimatet och bidrar till en bättre hälsa. 20

29 29 Stadsgestaltning och konst betydelsefullt för den byggda miljön Den byggda miljöns utformning och estetiska värden är av stor betydelse. Det är viktigt att gestaltningsfrågorna har en central roll i alla planeringsskeden och att utformningen av allmänna platser studeras ur en estetisk synvinkel, och att en analys görs av om ny bebyggelse ska vara tät, gles, hög eller låg. Konst kan gestalta en historia om den aktuella platsen. Den kan berätta något om oss och den tid vi lever i för kommande generationer. Det offentliga rummet bör tilltala alla våra fem sinnen. Utsmyckningar i det offentliga rummet är viktiga och vid val av plats för rekreation så värderas skönhetsupplevelsen högst. Det är viktigt att arbetet med konsten i det offentliga rummet är välplanerad. Det förutsätter att planeringen av den konstnärliga gestaltningen inte bara utgår från den aktuella platsen, utan från hela det offentliga rummet så att konsten bidrar till och blir en del av helheten. Blandning av gammalt och nytt i Järla sjö. Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 21

30 30 Utmaningar och målområden Tillvarata kulturmiljöerna Ett framsynt tillvaratagande och brukande av kulturarvet i all dess mångfald är en nödvändig utgångspunkt i den översiktliga planeringen. Framför allt har kulturhistoriska och estetiska värden betydelse för människors välbefinnande samt deras identitet och sammanhang i tillvaron. Kulturmiljön har även betydelse för kreativitet och företagsamhet och därmed för lokal och regional ekonomisk utveckling. Kommunens kulturmiljöprogram utgör ett kulturhistoriskt kunskapsunderlag som ska vara vägledande för samhällsplaneringen genom att identifiera kulturhistoriska kvaliteter som kan skapa en attraktiv livsmiljö i en framtida utveckling av kommunen. En stor utmaning är hanteringen av de efterkrigstida kulturmiljöer som programmet identifierat som särskilt värdefulla, då dessa miljöer inte tidigare har behandlats ur ett kulturmiljövårdande perspektiv i samhällsplaneringen. De äldre miljöerna har i många fall fått olika typer av skydd och har redan utvecklats, inte minst industrierna, men det finns fortfarande miljöer, exempelvis delar av Saltsjöbaden, som ännu väntar på kulturmiljöhänsyn i planeringen. I Nacka finns även flera marina kulturmiljöer, exempelvis båt- och fartygslämningar som vi har otillräcklig kunskap om. Hållbara tekniska system I en hållbar byggd miljö är väl fungerande tekniska system en nödvändighet. För att Nacka ska kunna fortsätta att växa måste vatten- och avloppsnätet successivt kompletteras och förbättras. När det gäller spillvatten och dagvatten ska vi eftersträva system som är långsiktigt hållbara, som klarar en fortsatt befolkningsökning och som gör det möjligt att uppnå god vattenstatus enligt vattendirektivet. Kommunens dagvattenstrategi och dagvattenpolicy utgör viktiga strategiska dokument i detta arbete. Den byggda miljön måste utformas så att energiförsörjningen blir effektiv och klimatpåverkan så liten som möjligt. Miljövänligt producerad fjärrvärme är oftast det mest hållbara alternativet när det gäller energiförsörjning av ett tättbebyggt område. Möjligheter till lokal energiproduktion i syfte att minimera användningen av fossila bränslen och minska den totala energianvändningen bör också studeras. Den byggda miljön måste utformas så att den möjliggör en modern och miljövänlig avfallshantering. Det innebär avfallssystem med god tillgänglighet för brukarna, med möjlighet till rationell hämtning och med en bra anpassning till den omgivande miljön. Tillräcklig plats för återvinningssystem måste finnas både lokalt och vid centrala anläggningar så att återvinningsgraden kan öka och avfallsmängderna minska. Översiktsplan för Nacka kommun 22

31 31 Mål Förändringar i den byggda miljön bör innebära förbättringar; estetiskt, funktionellt och socialt samt leda till mer hälsosamma och trygga miljöer. Nya bostäder och arbetsplatser av större omfattning samt skolor, förskolor och idrottsanläggningar ska ha god kollektivtrafikförsörjning. De samlade kulturvärdena ska bevaras, förvaltas och utvecklas. Energianvändningen och utsläppen av växthusgaser i bebyggelsesektorn ska minskas i enlighet med målen i den regionala utvecklingsplanen (RUFS). Utmaningar och målområden Möjlighet till utsortering av matavfall ska finnas. Insamlingen av förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall ska utvecklas så att god tillgänglighet uppnås och så att de nationella målen uppfylls. Dagvattnet ska vara en positiv resurs i stadsbyggandet. Bostäder vid Sickla strand. Översiktsplan för Nacka kommun 23

32 32 Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun Värna NATur och vatten för rekreation och biologisk mångfald Naturen är en del av vår livsmiljö och utgör en grund för hälsa och välfärd. Nacka har unika rekreationsmiljöer med en lång kuststräcka och ostörd, varierad och artrik natur. Här finns några av storstockholms största grönområden, av vilka flera har höga kvaliteter, både ekologiskt och ur rekreationssynpunkt. Kustområdet innehåller också flera unika värden. I takt med att antalet invånare ökar så måste människors möjlighet att uppleva naturområden med höga kvaliteter säkerställas. Det är också viktigt att vårda naturmiljöer så att de behåller och utvecklar sin ursprunglighet och artrikedom. Höga naturvärden nödvändiga för biologisk mångfald Grönområden, skogar, sjöar, hav och vattendrag, men även tätortens grönområden och parker, bidrar till att skapa fungerande ekosystem med ett rikt växt- och djurliv. I skogsområden skapas höga naturvärden av gamla, ibland grova träd och död ved. I betesmarker är det istället öppenheten, avsaknaden av ett tätt trädskikt i kombination med långvarig skötsel i form av bete som ger förutsättningar för naturvärdena. I undervattensmiljöerna är bottnarna av stor betydelse. Bottnarnas miljö varierar med en mängd faktorer som styr vilka djur- eller växtarter som finns i ett vattenområde. Grunda områden och vassområden är särskilt viktiga för växt- och djurliv, och de är också mest åtråvärda att exploatera. De största hoten mot naturvärdena i kommunen utgörs av exploatering, okänsligt skogsbruk, igenväxning av betesmarker samt när det gäller kust området även övergödning, fartygstrafik och båtliv. Förlusten av gamla skogsbestånd, och de naturvärden som finns knutna till dessa är mycket svåra att återskapa, då det tar mycket lång tid innan skogarna återfår de strukturer som krävs för en biologisk mångfald. Detsamma gäller för naturbetesmarker som inte längre hävdas i tillräcklig utsträckning. När igenväxningen har gått tillräckligt långt är det svårt att återskapa de naturvärden som en gång fanns. Den gröna och blå strukturen betydelsefull för socialt liv, kultur och folkhälsa Parkerna, naturmarken och vattnet har en viktig social och rekreativ funktion som mötesplats och vistelserum för människor. De har också en stor betydelse för vår fysiska och psykiska hälsa. Här kan rymmas en mångfald av aktiviteter med möjligheter till lek, spel, motion, bad, båtliv och kulturupplevelser. Här ska också finnas möjlighet att uppleva stillhet, avkoppling och att andas frisk luft. Promenader, friluftsliv och annan fysisk aktivitet i det fria gör människor friskare och förebygger olika sjukdomstillstånd. Tillgång till stora naturområden med variationsrik natur, gammal skog och närheten till naturen är tre viktiga aspekter även för den rekreativa grönstrukturen. I parker och grönområden bevaras strukturer och spår av kommunens historia. Grönstrukturen är betydelsefull för stadsbilden och den kulturella identiteten som orten förmedlar till sina invånare och besökare. Dessa värden kan hotas av förtätning, om större naturområden krymper och fragmenteras och om de övergripande gröna kilarna skärs av. Båtlivet är en stor folkrörelse och Stockholms skärgård erbjuder unika möjligheter till båtliv. I Nacka finns cirka båtar. Behovet av nya bryggplatser, vinteruppställningsplatser samt möjlighet till bottentvätt och toalettömning är stort, och kommer sannolikt att öka i framtiden. Dessa behov måste lösas på ett hållbart 24

33 33 sätt. En stor utmaning är att möjliggöra en befolkningstillväxt, utveckling av friluftsliv, båtliv och marin verksamhet och samtidigt värna och utveckla natur- och kulturvärden. Viktigt med bostadsnära grönstruktur Med en växande befolkning i Nacka är det en stor utmaning att säkra tillgången till natur, parker och promenadstråk. Det är också viktigt att öka tillgängligheten till den bostadsnära naturen och skapa nya attraktiva parker som stimulerar till möten och aktivitet. Natur i människors vardagsmiljöer har stor betydelse för livskvalitet, stressnivå och hälsa. Fler ska lockas till utevistelse och Nackas gröna miljöer ska ge möjlighet till rekreation och lek för alla åldrar och grupper i samhället. Barn, äldre och funktionsnedsatta är särkilt beroende av närhet till lättillgängliga grön- och naturområden för lek, spontan fysisk aktivitet, rekreation och återhämtning. Vissa kommundelar kommer att få en tätare mer urban stadsstruktur med trädplanterade gator, kajer, torg och anlagda parker. Befintliga naturområden och parker kan behöva ges nytt innehåll och ny karaktär med hög kvalitet vad gäller utformning och innehåll. I Nacka bör det finnas en sammanhängande och variationsrik grönstruktur, rik på upplevelser och med både orörd natur och moderna stadsparker. Nyckelvikens ädellövskogar är av nationellt värde. Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 25

34 34 Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun Tillgänglighet till grönområden och stränder Utmed Nackas kust finns många områden som är intressanta för friluftsliv. Att promenera, vandra och springa längs vattnet ger ofta en stark natur- och rekreationsupplevelse. Att grönområden och stränder ska vara tillgängliga för alla innebär exempelvis att vägen dit ska vara lätt att hitta, tydligt markerad och kunna nås med cykel och kollektivtrafik, inte bara med bil. På vissa sträckor ska det också gå att ta sig fram med barnvagn och rullstol. Det är en utmaning att öka allmänhetens tillgång till stränderna samtidigt som värden för växtoch djurlivet bevaras. Grönområden, parker och badplatser ska upplevas som trygga och välvårdade, risken finns annars att många inte vågar använda dem. Möjligheten att vistas i naturen ska även ges dem som saknar kunskap eller erfarenhet av den svenska naturen. Tydlig information, markerade slingor, stigar och leder ger en känsla av ökad trygghet och kan få fler människor att våga röra sig i skog och mark. Grönytor eller stråk där allemansrätten inskränks av fysiska hinder och skyltar är i praktiken inte tillgängliga eftersom de upplevs som privata. För att undvika konflikter är det viktigt med tydliga gränser mellan privat och offentligt. Erstaviksbadet en sommardag. 26

35 35 Vattendirektivet innebär en stor utmaning EU beslutade i oktober 2000 om ett ramdirektiv för vatten. Direktivet innebär ett nytt sätt att förvalta olika vattenresurser. Målet är att nå minst god status i alla vatten senast år 2015 och att inget vattens status ska försämras. Vattendirektivet har sin grund i en insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Utgångspunkten är att vatten är gränslöst, och att vi, om vi ska kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över administrativa gränser. I arbetet ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde och som en social och ekonomisk resurs. Ett samordnat vattenförvaltningsarbete, där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv, kallas integrerad vattenförvaltning. Vattenförvaltningen ska involvera alla som berörs av vattenfrågor såsom näringsliv, kommuner, markägare, intresseorganisationer med flera. Att uppnå god ekologisk och kemisk status i våra vatten är en mycket stor utmaning. Mål Naturligt förekommande växt- och djurarter ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Ökad medvetenhet om naturmiljöers biologiska, sociala, kulturella, hälsofrämjande och estetiska värden. Rika möjligheter till friluftsliv som tar hänsyn till naturens förutsättningar. En långsiktigt hållbar utveckling av båtlivet. Tillgång och tillgänglighet till parker och bostadsnära natur ska vara god i alla kommundelar. God ekologisk och kemisk status på alla vatten till Trygga den allenmansrättsliga tillgången och förbättra tillgängligheten till strand- och vattenområden. Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 27

36 36 Utmaningar och målområden Mångfald och trygghet i livets alla skeden Nacka ska vara en bra kommun att leva och bo i för alla åldrar och för alla grupper i samhället. En mångfald i utbudet av service och tjänster och en öppenhet i attityderna innebär möjligheter för individen att tillvarata sina livschanser oavsett kön eller bakgrund. Alla människor i samhället ska också känna trygghet i sin livssituation. Trygghet bygger på tillit till andra människor och samhället i stort, och det är viktigt att alla invånare i kommunen kan utvecklas och känna tillit och tillförsikt inför framtiden. Översiktsplan för Nacka kommun >> Människor behöver kunna mötas året om. I Nacka 2030 finns en unik badplats för alla i Nacka som fungerar året om och kan vara en träffpunkt som kan användas till utomhusbio och andra aktiviteter. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflytande Nacka Seniorcenter Ektorp. 28

37 37 Folkhälsan i fokus Folkhälsofrågan är grundläggande och berör de flesta av våra utmaningar och målområden. Behovet av natur och bra cykelvägar är ett par exempel på frågor som är viktiga för folkhälsan och som behandlas i andra avsnitt av översiktsplanen. Mångfald och trygghet i livets alla skeden handlar emellertid om människors livsituation från vaggan till graven och här är en god folkhälsa avgörande. I det nationella folkhälsoarbetet är delaktighet och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor samt fysisk aktivitet betydande målområden som också har relevans för Nackas översiktsplan. Generellt står sig Nacka väl i nationella jämförelser på folkhälsoområdet, men det finns stora skillnader mellan olika grupper och geografiska områden. Några viktiga utmaningar är att ge alla kommunmedborgare möjlighet till delaktighet i samhällsutvecklingen, att underlätta möjligheterna till fysisk aktivitet samt att öka integrationen mellan människor med olika kulturell bakgrund, olika ekonomiska förutsättningar och olika ålder. Världens bästa skola och förskola Nacka har höga ambitioner med utbildningen. Det pågår en ständig kvalitetsutveckling i syfte att skapa världens bästa förskola och skola. Den utbildnings politiska strategin betonar kunskap, arbetsro och valfrihet. Alla har rätt till stimulerande lärande, inflytande och trygg arbetsmiljö. Samarbete sker med flera andra kommuner i länet kring till exempel utvärdering samt forskning och utveckling för ökad måluppfyllelse. Nacka har också ett nära samarbete med flera lärosäten i regionen och bidrar på olika sätt aktivt till att säkra utbildning med hög kvalitet i hela regionen. För att tillförsäkra alla barn förskola och skola i sitt närområde analyseras kontinuerligt behovet av förskole- och skolplatser i kommunen. I den analysen är även valfriheten en viktig del. Det innebär att det i kommunen ska finnas en mångfald av pedagogiska inriktningar och olika aktörer. Den viktigaste frågan för den fysiska planeringen är att tillförsäkra utbildningsverksamheten tillräckligt med mark för framtida behov. Det är också väsentligt att skapa möjligheter för en bra utemiljö vid såväl förskolor som skolor. Stöd till grupper med särskilda behov Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens vision är att Nacka ska fortsätta vara en bra kommun att bo i för äldre, för de som har en funktionsnedsättning och för de som har särskilda behov. Det kräver samordnad planering och fokus på hållbar utveckling, både mänskligt och miljömässigt. Det är viktigt att försäkra sig om ett tillräckligt utbud av bostäder för äldre, gruppboenden för personer med funktionsnedsättning samt boende för personer med särskilda behov. Det sker genom analys av befolkningsprognosen och inventering av de olika målgruppernas behov och i samverkan med organisationer som är väl insatta i målgruppernas behov och önskemål. Inom samtliga områden ska individen erbjudas en mångfald av privata och offentliga anordnare som driver verksamhet med god kvalitet och långsiktigt utvecklar verksamheten. Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 29

38 38 Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun Tillgång till ett rikt och varierat utbud av idrotts- och fritidsaktiviteter I Nacka finns god tillgång till träningsanläggningar för idrott och fritid runt om i kommunen, men få anläggningar har tävlingsstandard. Befolkningsökningen och det stora idrottsintresset skapar behov av till exempel flera nya fotbollsplaner, ytterligare sporthallar och en ny simhall. Det är en stor utmaning att tillgodose dessa utökade behov, samtidigt som ett stort antal befintliga anläggningar behöver renoveras eller omlokaliseras. Detta för att kunna upprätthålla fritids- och idrottsaktiviteter som är en viktig del av den sociala service som efterfrågas av de unga kommuninvånarna och deras familjer. Nacka kommuns mål är att fortsätta arbetet med att planera för och anlägga ändamålsenliga fritidsanläggningar. För att utveckla fritids- och idrottsverksamheten behövs platser, anläggningar och lokaler av olika slag som erbjuder ett brett och varierat utbud av möjligheter till idrott, rekreation, kreativt skapande, möten och socialt umgänge på fritiden. Några viktiga utmaningar är hur befintliga anläggningar och idrottsplatser kan vidareutvecklas, effektiviseras samt för bättras och integreras i takt med att kommunen växer och får en mer stadslik eller tätortspräglad karaktär. Fotboll är en stor idrott för alla åldrar. 30

39 39 Det är viktigt att unga kommunmedborgare upplever att fritidsutbudet är lättillgängligt. Några viktiga faktorer som påverkar upplevelsen av detta är avstånd mellan fritidsanläggningar och hemmet, skolan samt välutvecklade allmänna kommunikationer. Andra faktorer som påverkar upplevelsen är möjlighet till inflytande och mångfald. Dessa två ledord beskriver ambitionen där medborgarna, främst unga och föreningslivet, ska ges möjlighet att påverka utbudet av fritidsaktiviteter. Mångfald innebär att alla nackabor ska uppleva att det finns ett brett och varierat utbud av fritidsaktiviteter eftersom det främjar människors hälsa och välbefinnande. Tillgång till mångsidig kulturverksamhet av hög kvalitet Nacka ska bidra till att utveckla det lokala konst- och kulturutbudet, samt till möjligheterna för medborgarna att själva skapa och delta i kulturverksamhet. Kommunen ska aktivt verka för regional utveckling inom kulturområdet, till exempel genom samarbete med andra kommuner. Nackaborna ska ha tillgång till konst och kultur både som en frivillig aktivitet på fritiden, och som en integrerad del i utbildning och pedagogisk verksamhet. Möjligheter att delta i och själv utöva konst- och kulturverksamhet är positivt för människors hälsa och lärande samt känsla av välbefinnande och inflytande. Därmed bidrar kulturen till att viktiga delar av de nationella folkhälsomålen uppnås. Inte minst för barn- och ungdomar, liksom för nyinflyttade, är det viktigt med mötesplatser för utbyte, kontakter och skapande på egna villkor. Det ger förutsättningar för positiva uppväxtvillkor, integration och ett livslångt lärande. Nackas tillväxt innebär ett fortsatt behov av ändamålsenliga lokaler för kultur- och biblioteksverksamhet samt kulturella mötesplatser så att en mångfald av kulturaktörer kan bedriva verksamhet i hela kommunen. Ett tryggt och säkert Nacka En väsentlig grund för välbefinnande är att människor upplever att miljön är trygg och säker att vistas i. En miljö som är befolkad dygnet runt, som är lätt att orientera sig i och som saknar uppenbara faror upplevs som trygg av de flesta människor, men behoven varierar mellan olika grupper. Kvinnor och äldre upplever generellt större otrygghet i offentliga miljöer än män och unga. Såväl barn som äldre har ofta begränsade rörelsemöjligheter. De är mer beroende av trygghet i närmiljön och trafiksäkerheten är ofta av större betydelse. Olika typer av funktionsnedsättningar medför också speciella behov vad gäller säkerhet som måste beaktas i alla faser av samhällsbyggandet. Genom att på olika sätt arbeta brottsförebyggande kan vi öka den faktiska och upplevda tryggheten. Genom fysiska åtgärder kan vi arbeta skadeförebyggande och förbättra säkerheten i den offentliga miljön, vilket minskar olycksrisken och ökar den upplevda tryggheten. Vi får inte heller glömma att en stor del av olyckstillbuden, särskilt för äldre, sker i hemmen. Här kan kommunen göra en insats genom bra information. Mål Nacka ska ha världens bästa skola och förskola. Nacka ska vara en bra kommun att leva i för alla grupper i samhället. Utvecklingen i samhället ska främja en god folkhälsa. Medborgarna ska ha tillgång till ett bra och varierat utbud av idrotts- och fritidsanläggningar samt friluftsområden. Medborgarna ska ha tillgång till mångsidig kulturverksamhet av hög kvalitet. Alla ska vara trygga och säkra i Nacka. Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 31

40 40 Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun Starkt näringsliv, bra handelsutbud och gott om mötesplatser i hela NACKA Ett hållbart samhälle förutsätter en blandning av bostäder, arbetsplatser och handel samt ett varierat utbud av kultur och fritidsaktiviteter. Det är också viktigt att denna blandning finns i alla kommundelar, även om graden av utbud kommer att variera. En översiktsplan kan aldrig skapa detta blandade utbud, men vi kan genom klok planering erbjuda de rätta förutsättningarna. >> Nackas hjärta recept på koncept Tanken med Nackas hjärta är att den ur ett ekonomiskt perspektiv ska fungera som en marknadsplats för second hand- och byteshandel. En stor, centralt belägen plats som ska vara öppen för alla som tillhör och tillför i Nacka och i världen. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflytande Bibehållen självförsörjningsgrad Nacka har idag en självförsörjningsgrad på 0,65, det vill säga antalet arbetande inom kommunens gränser är 65 procent av antalet yrkesverksamma invånare. Nacka är en attraktiv kommun för bostadsbyggande och antalet invånare förväntas öka kraftigt de närmaste 20 åren. Det finns därför risk för att självförsörjningsgraden minskar och att Nacka successivt utvecklas till en kommun med i huvudsak bostäder, en så kallad sovstad. En sådan utveckling minskar mångfalden i samhället och betyder att färre nackabor kan få arbete på hemorten. Det leder i sin tur till ett ökat transportbehov och förmodligen till ett större bilanvändande. För att förhindra en sådan utveckling måste det befintliga näringslivet ges möjlighet att utvecklas, samtidigt som Nacka är attraktivt för nya företagsetableringar. Utvecklingsmöjligheter för det befintliga näringslivet Det är nödvändigt att vi ger befintliga företag möjlighet att fortleva och expandera i Nacka. I översiktsplaneringen är det därför viktigt att möjliggöra flexibilitet för framtiden. Detta kan för många företag underlätta möjligheten att utvecklas på den plats de är etablerade. För vissa verksamheter kan en befintlig lokalisering däremot vara olämplig på sikt och kommunen måste då vara tydlig med den framtida inriktningen för ett område. I dessa fall gäller det att utreda alternativa lägen och ha en sådan planberedskap att vi kan behålla företag som betraktas som störande, men som ändå är nödvändiga för kommunens utveckling. En tydlighet i den långsiktiga inriktningen skapar också en tryggare spelplan för alla aktörer på marknaden. 32

41 41 Attrahera nya företag Om antalet sysselsatta ska kunna öka i samma takt som invånarna krävs också ett stort antal nyetablerade företag i kommunen. Det innebär att Nacka måste vara minst lika attraktiv som andra delar av regionen för att konkurrera om företagsetableringar. En utveckling av transportinfrastrukturen är då av största betydelse och såväl persontransporterna som varutransporterna måste vara snabba och effektiva. Tjänstesektorn är helt dominerande i storstockholmsregionen och nya företagsetableringar kan till stor del rymmas inom en blandad stadsbebyggelse. Dessa verksamheter är inte störande för kringliggande bostäder men ställer ofta speciella krav på till exempel varuleveranser och parkering. Även om kontor och handel kommer att vara de dominerande arbetsplatserna i Nacka, så behövs också större platser lämpliga för bullriga eller på annat sätt störande verksamheter. Kontor och butiker i Nacka strand. Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 33

42 42 Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun Detaljhandel i Orminge centrum. En handelsutveckling som gynnar alla De stora handelsområden som finns på Sicklaön är viktiga för att ge kommuninvånarna den valfrihet som ett stort och varierat utbud innebär. Med ett tillskott av bostäder i omgivningen kan dessa handelsområden också bli naturligt integrerade delar i en väl utvecklad stadsstruktur. Det är emellertid lika viktigt att det finns ett lokalt utbud av varor och tjänster i alla kommundelar. Det lokala handelsutbudet är särskilt viktigt för de grupper i samhället som saknar tillgång till bil. För att en lokal ekonomi ska fungera måste verksamheterna rikta sig mot befolkningen i området och de presumtiva kunderna måste tycka att det är naturligt att handla lokalt. Detta påverkas av utbudets kvalitet, av kommunikationsmönstret och av hur trygga och säkra de lokala miljöerna är. Fler attraktiva mötesplatser som stärker sammanhållningen För att utveckla den sociala sammanhållningen är det viktigt att skapa utbyte och kontakt mellan olika grupper av människor. I det attraktiva samhället har mötesplatsen därför stor betydelse. Mötesplatserna kan rikta sig till enskilda individer och göra det lättare för dem att utnyttja sina möjligheter i arbetslivet, samhällslivet och på fritiden, men de kan också vara offentliga och rikta sig till alla i samhället. Fler mötesplatser ger människor med olika bakgrund möjlighet att mötas på ett naturligt sätt och bidrar därmed till att öka den sociala integrationen. Mötesplatser kan vara mer eller mindre exkluderande eller överbryggande. Kommunen behöver därför 34

43 43 medverka till att arbetsplatser, utbildningar, föreningsliv, idrott, kultur och nöjesliv blir så öppna och överbryggande som möjligt. Mötesplatser på internet och i det offentliga rummet ses ofta som de mest öppna och överbryggande, och det är också här de flesta oplanerade möten sker. Mötesplatser i det offentliga rummet behöver utvecklas för att bli mer tillgängliga för alla grupper. Det krävs också mötesplatser av olika karaktär, både för långvariga kontakter i grannskapet och i arbetslivet. Även ytliga kontakter och möten mellan människor bidrar till att utveckla tilliten och acceptansen för det som är annorlunda. Mål Utmaningar och målområden Bibehållen självförsörjningsgrad när befolkningen ökar. Ett bra handelsutbud i alla kommundelar. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter av god kvalitet i hela kommunen. En väl utbyggd infrastruktur för konst och kultur i hela kommunen. Ett ökat antal platser för spontana möten. Uteservering vid Moranviken, Saltsjöbaden. Översiktsplan för Nacka kommun 35

44 44 Utmaningar och målområden Ett regionalt tänkande i planeringen Landstingsfullmäktige antog i maj 2010 en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). Utvecklingsplanen bygger på visionen att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Regionen ska vara bra att bo och leva i, och den ska vara lockande att besöka och investera i. Här ska finnas gynnsamma förutsättningar för olika slags verksamheter. Västra Sicklaön är enligt RUFS en del av den centrala regionkärnan. Genom att vara en del av en attraktiv storstadsregion har Nacka stora möjligheter till en positiv utveckling, men det ställer även krav på att Nacka tar sitt ansvar och aktivt bidrar till regionens utveckling. Översiktsplan för Nacka kommun 36 Plankarta till RUFS 2010.

45 45 Trafikinfrastrukturen måste lösas regionalt De generella förutsättningarna för att skapa välstånd ökar med bättre förbindelser. En ökad rörlighet är bra för både individer och arbetsgivare. I en region med hög rörlighet finns det fler arbets- och utbildningstillfällen för individen, och fler kvalificerade potentiella arbetstagare för arbetsgivarna. Det finns fler möjligheter till konsumtion och fritidsaktiviteter för individerna, samtidigt som kundunderlaget ökar för företagen. Ostsektorn har en komplicerad trattform som innebär att alla transporter oavsett trafikslag måste passera ett mycket smalt område på västra Sicklaön. I Stockholmsförhandlingarna 2007 lades grunden till de kommande decenniernas infrastruktursatsningar i regionen. För Nackas del innebär det att planering påbörjats för en modernisering av Saltsjöbanan och för en ny bro över Skurusundet. Två investeringar av vital betydelse för Nackas utveckling, tunnelbana och östlig förbindelse, är i den statliga infrastrukturplanen placerade efter För Nackas del är det avgörande att dessa investeringar blir verklighet, så fort som möjligt. Alla kapacitetsförstärkningar över Saltsjö-Mälarsnittet främjar också ekonomisk utveckling och livschanser i hela regionen. Kollektivtrafik på vatten är också en fråga som måste utvecklas regionalt. Nacka kan fortsätta bidra till bostadsförsörjningen För att förverkliga visionen i RUFS gäller det att stärka regionens kapacitet och attraktionskraft i konkurrens med andra regioner. Nackas västra del utgör tillsammans med intilliggande områden i Stockholm ett utvecklingsområde av regional betydelse. I den regionala utvecklingsplanen utgör också västra Sicklaön en del av den så kallade centrala regionkärnan. Tanken är att detta område kommer att utvecklas samtidigt som storstaden, som en del av den regionala kärnan, och med en tydlig integration med kärnans södra del. Nacka har under flera år tagit ett stort ansvar för att bidra till regionens bostadsförsörjning, och den pågående planeringen av västra Sicklaön syftar bland annat till att göra bebyggelsestrukturen tätare och mer variationsrik. Den successiva förtätning som pågår kan göra västra Sicklaön till en självklar del av den centrala regionkärnan. De nuvarande bristerna i kollektivtrafiksystemen är dock ett hinder i utvecklingen och en förstärkning av trafikinfrastrukturen är nödvändig för det önskvärda bostadsbyggandet. Nacka kan bidra till utbildning med hög kvalitet I Nacka pågår en ständig kvalitetsutveckling i förskola och skola i syfte att skapa världens bästa skola. Nacka samarbetar med flera andra kommuner i länet kring till exempel utvärdering samt forskning och utveckling för ökad måluppfyllelse. Nacka har också ett nära samarbete med flera lärosäten i regionen, till exempel Stockholms universitet, Mälardalens högskola och Södertörns högskola. Vi vill på olika sätt aktivt bidra till att säkra utbildning med hög kvalitet i hela regionen. Mälardalens högskola har etablerat sig i Sickla och diskussion pågår om en eventuell utbyggnad, för att göra det möjligt för studerande i Stockholmsområdet att studera vid Mälardalens högskola utan att resa till Västerås eller Eskils tuna, och för att tillföra regionen ytterligare högskole platser. Nacka kommun och högskolan, till exempel Mälardalens Högskola och Södertörns Högskola, samarbetar aktivt i att skapa nya attraktiva museiverksamheter med tydlig forskningsanknytning. Vidare arbetar kommunen tillsammans med Mälardalens högskola och KTH i syfte att stärka det lokala näringslivets behov av generell kompetensutveckling och specifik forskningsanknuten teknikutveckling. Utmaningar och målområden Översiktsplan för Nacka kommun 37

46 46 Utmaningar och målområden Nacka har betydelse för den regionala grön- och blåstrukturen Regionalt delas grönstrukturen in i tio gröna kilar, naturområden mellan bebyggda områden, som tillsammans bildar en stjärnformad struktur längs spår- och vägsystemen. Två av dessa kilar, Nacka-Värmdökilen och Tyrestakilen, ligger delvis i Nacka kommun. Ett tiotal naturreservat finns inom grönkilstrukturerna i Nacka. Kilarna möjliggör en variationsrik och artrik naturmiljö i Nacka som helhet, och därmed mer variationsrika och upplevelserika rekreationsmiljöer. Nacka kommun har tagit fram ett grönstrukturprogram, som bland annat innehåller omfattande inventeringar av både biologiska värden och rekreationsvärden, samt utvecklingsförslag för grönstrukturen. Det program för Nackas kust som tagits fram ska ligga till grund för en långsiktigt hållbar utveckling i kustområdet med balans mellan ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska intressen. Programmen ger underlag för en planering som kan komma hela regionen till godo. Nacka har tack vare sitt läge möjlighet att utvecklas till en marin resurs för regionen. En utveckling av den reguljära båttrafiken skulle kunna skapa en bättre tillgänglighet till Nackas kuster och grönområden. Frågor som berör miljö, friluftsliv, båtliv och turism är viktiga regionala och mellankommunala frågor. Mål Regional infrastruktur ska vara utbyggd så att Nacka kan fortsätta att starkt bidra till Stockholmsregionens bostasdsförsörjning, utbildning och arbetsmarknad. Ökat regionalt samarbete inom teknisk försörjning och andra delar av samhällsbyggandet. Översiktsplan för Nacka kommun 38

47 47 StadsbyggNADSSTRATegier I föregående kapitel tog vi upp utmaningar och målområden. Detta kapitel beskriver följande strategier som möter utmaningarna och ger oss möjlig het att uppnå ett stort antal av målen: 3 Skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön 3 Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka 3 Utveckla Nackas lokala centra och deras omgivning 3 Planera, förvalta och utveckla den gröna och blå strukturen Stadsbyggnadsstrategier Strategierna beskriver inriktningen för stadsbyggandet, men även andra medel behövs för att översikts planens mål ska uppfyllas. Generella riktlinjer är därför ett viktigt medel för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. >> År 2010 är miljövänlighet ett val man gör som innefattar uppoffringar och svårigheter. År 2030 kommer miljövänlighet i sig inte att vara ett val. År 2030 är det ett miljövänligt val att bo i Nacka, tack vare att översiktplanen 2010 möjliggör det. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflytande Översiktsplan för Nacka kommun 39

48 48 Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplan för Nacka kommun Skapa en tätare och mer BLANDAD STAD på västra SICKLAÖN Nacka är med sina drygt invånare en av regionens folkrikaste kommuner. Däremot finns ingen riktig kärna med den blandning av funktioner och det urbana liv som kännetecknar en stad. Den täta staden erbjuder lösningar på flera av de utmaningar Nacka står inför. I den täta staden finns goda förutsättningar för Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem, då tät bebyggelse skapar förutsättningar för god kollektivtrafik och för att fler resor sker till fots eller med cykel. Där finns även möjlighet att skapa En attraktiv och hållbar byggd miljö med resurssnålt byggande och en blandning av funktioner. Genom att förtäta redan bebyggd miljö kan vi Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald trots ökad befolkning. Det förutsätter dock att små grönområden som innehåller natur- och rekreationsvärden inte byggs bort. En förtätning på Sicklaön stämmer dessutom överens med regionplanens redovisning av västra Sicklaön, det vill säga Ett regionalt tänkande i planeringen, även om översiktsplanen redovisar en mer detaljerad markanvändning för det som RUFS 2010 betecknar centrala regionkärnan. 40

49 49 Rumsliga kvaliteter i en tät och blandad stad Det är viktigt att stadens form och liv samverkar, så att staden får karaktär och identitet. En tät och blandad stad bör ha en övergripande gestaltning där det är lätt att hitta samtidigt som de enskilda stadsdelarna, kvarteren och byggnaderna har en egen utformning inom den övergripande ramen. I en tät stad är det nära till såväl service, arbete och medmänniskor som grönområden och rekreation. Det är också lätt att ta sig runt till fots. Bebyggelsen och parkerna är utformade med en omsorg som ger området karaktär. Vägar och gator har en gestaltning som håller ihop stadsdelen istället för att splittra den. En blandad stad innehåller en blandning av bostäder, arbetsplatser och service samt attraktiva mötesplatser. Det bör finnas ett utbud av olika bebyggelsetyper och upplåtelseformer. I den trygga och säkra staden vistas människor dygnets alla timmar genom att butiker, matställen, kontor, bostäder, skolor och förskolor samt kultur- och fritidsaktiviteter är integrerade så långt det är möjligt. Gående, cyklister och bilister separeras inte i onödan från varandra. Flexibilitet i markanvändningen I en blandad stadsbebyggelse är det bra om strukturen är så generell som möjligt för att passa olika behov över tiden. Tänkbara funktioner i den stadsmiljö som eftersträvas är bostäder handel, kontor, skolor, sportanläggningar och andra verksamheter som inte är störande. För att markanvändningen ska vara flexibel behöver huvudgator och andra trafikanläggningar klara krav som ställs på olika typer av anläggningar. Handel genererar till exempel både leveranstrafik med lastbil och mer personbilstrafik. Till sportanläggningar, förskolor och skolor blir det ofta mycket trafik vissa tider på dygnet. Gatusektioner och parkeringsmöjligheter bör därför utformas så att de enkelt kan anpassas till olika trafikbehov. För att öka flexibiliteten är det även viktigt att minska barriärer i form av befintlig topografi och infrastruktur. Nya förutsättningar i en tät stad Strategin innebär att en stor del av Nackas kommande bebyggelseutveckling sker på västra Sicklaön, som kan få cirka nya invånare fram till år För att uppnå målet om bibehållen självförsörjningsgrad bör antalet arbetsplatser öka minst lika mycket. Denna utveckling är fullt möjlig i våra exploateringsområden, men bygger på att näringslivet tycker att Nacka är tillräckligt intressant. För att västra Sicklaön ska uppnå tillräcklig attraktivitet är åtgärderna i strategin Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka mycket viktiga. Den tänkta befolkningsutvecklingen ställer stora krav på service i form av förskolor, skolor, omsorg, idrott och rekreation, men sätter också begränsningar som tvingar oss att tänka i nya banor och erbjuda lösningar med hög kvalitet på liten yta. I den täta staden blir det också viktigare att tydligt visa vad som är offentliga, halvprivata och privata miljöer. >> År 2030 räknas Nacka inte längre som en kommun utanför Stockholm, istället kommer Nacka att betraktas som en del av staden, en stadsdel. Vi kallar denna nya unika stadsdel Nackamalm. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflytande Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplan för Nacka kommun 41

50 50 Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplan för Nacka kommun Åtgärder för att genomföra strategin Kvarnholmens utbyggnad pågår enligt antaget program. Målet är att skapa en stadsdel som tillfredställer stadsmänniskans krav på variationsrik miljö och boendekvalitet, samt tjänstesektorns krav på en representativ och inspirerande miljö. Fördjupad översiktsplan för centrala Nacka är under utarbetande. Det kommer att bli det mest omfattande stadsbyggnadsprojektet på Sicklaön. Målet är att skapa en långsiktigt hållbar stadsdel som blir centrum för östra Stockholmsregionen. Utbyggnaden förutsätter tunnelbana till Nacka centrum. Lägen för tunnelbanestationer, bussterminal vid Nacka Forum och eventuell tunnelbanedepå kommer att utredas. Värmdövägen är Nackas huvudgata. För att utveckla Värmdövägen till en attraktiv och funktionell stadsgata bör denna studeras i hela sin längd vad gäller kompletteringsbebyggelse och utformning av gaturummet för alla trafikslag. Stadsbyggnadsidén Entré Sickla med tankar om stråk och mötesplatser utvecklas och tillförs ytterligare planeringsaspekter. Eventuellt utarbetas en fördjupad översiktsplan för området. Nya vägförbindelser för bättre trafikfördelning på västra Sicklaön. Den framtida användningen av Bergs oljehamn kommer att utredas. Utredningen kommer att belysa konsekvenserna av en avveckling av oljehamnen samt möjligheten att bebygga området med bostäder. Kommunen ska verka för att Västra Sicklaön blir attraktiv för befintliga företag och nya arbetsplatsetableringar. Dieselverkstaden, kulturhus i Sickla. 42

51 51 Lilla Vilrtan Danviken Finnboda Kvarnholmen Bergs oljehamn ;\-- \ --k'7'j ~ '/~./ Sicklaön Stadsbyggnadsstrategier Nacka centrum Sickla ~ Nyexploateringsområden D Förtitningsomrllden på Västra Sicklaön ~ Urrcdningsomr.idc - Värmdövägen, Nackas huvudgata -- Gräns för centnl regionkärna enligt RUFS (västra Sickl ön) Översiktsplan för Nacka kommun 43

52 52 Stadsbyggnadsstrategier Komplett transportsystem med tunnelbana till NACKA Enligt befolkningsprognosen beräknas Nacka ha cirka invånare år Trafikprognosen pekar på närmare fordon per dygn på Värmdöleden på västra Sicklaön redan 2015 och SL räknar med en resandeökning på 45 procent från ostsektorn till Om vi ska uppnå Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem måste vi hitta en lösning som innebär en kraftig ökning av kollektivtrafikkapaciteten, samtidigt som vi fortsätter att utveckla andra trafikslag på ett hållbart sätt. Transportsystemet måste också utformas så att det är tillgängligt och enkelt att använda för alla. En parkeringstrategi tas fram parallellt med översiktsplanen. Översiktsplan för Nacka kommun 44

53 53 Tunnelbana stommen i en modern kollektivtrafiklösning Utredningar av kommande resmängder och prognoser över resbehov visar att Nacka behöver tunnelbana, utbyggt kapacitetsstarkt bussystem med både direkt- och lokalbussar samt en moderniserad Saltsjöbana, för att möta den planerade utvecklingen. Om översiktsplanens andra strategier ska vara genomförbara krävs en utbyggnad av tunnelbanan. Det gäller särskilt förtätningen av Sicklaön och utvecklingen av Orminge centrum. Det enda rimliga alternativet för tunnelbana till Nacka är en förlängning av blå linjen från Kungsträdgården till Nacka. En utredning om tunnelbanans sträckning har inletts och det är idag för tidigt att markera lägen för stationer i översiktsplanen. För en bra kollektivtrafikförsörjning krävs också depåer för både tunnelbana och bussar. Nödvändig utveckling av övrig kollektiv trafik samt gångoch cykelstråk Förutom tunnelbana och en moderniserad Saltsjöbana behövs också en väl utbyggd busstrafik med bra turtäthet i stora delar av kommunen. Det är grundläggande att transportsystemet binder ihop olika kommundelar och olika funktioner, samt underlättar byten mellan olika färdsätt. Bland annat behövs busslinjer till tunnelbanestationerna. Utbyggnadsplanerna i Älta kräver en särskild satsning på busstrafiken i denna kommundel. Kollektivtrafik på sjön är ett bra komplement till övrig kollektivtrafik och bör utvecklas. Under hösten 2010 pågick ett pilotprojekt med båtpendling som gjorde det möjligt att resa med båt mellan flera bryggor i Nacka till bland annat Lidingö och Nybroviken. För att kollektivtrafiksystemen ska fungera behövs också bra placerade och tillräckligt stora infartsparkeringar. Parkeringarna är särskilt viktiga för områden med gles småhusbebyggelse och mindre god kollektivtrafikförsörjning. Bra och trygga gång- och cykelförbindelser inom och mellan olika områden är viktiga för att minska bilberoendet och för att förbättra folkhälsan. Behovet av att snabbt ta sig fram till fots eller med cykel längs attraktiva stråk ökar med en tunnelbanelösning eftersom stationerna ligger glesare än busshållplatser. Gång- och cykelvägnätet behöver kompletteras på många ställen. Huvudcykelstråken har bitvis varierande standard och stråket mellan Sicklaön /Saltsjö Duvnäs och Saltsjöbaden har mycket dålig standard. Det behövs ett trafiksäkert cykelstråk som binder ihop kommundelarna. Det är också viktigt att stationer, busshållplatser samt gång- och cykelvägar utformas så att människor känner sig trygga och säkra. I olika sammanhang under årens lopp har idén att binda samman Södra Boo med Skogsö och Fisksätra kommit upp. Denna möjlighet behöver studeras ytterligare. >> Ett effektivt transportsystem kopplar samman Nackas alla större mötesplatser. Dessa mötesplatser är estetiskt planerade och utformade med mycket fokus på hälsa och kultur. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflytande Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplan för Nacka kommun 45

54 54 Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplan för Nacka kommun Det behövs förbättringar i vägtrafiksystemen En utbyggnad av kollektivtrafiken är det viktigaste medlet för att uppnå ett effektivt och klimatanpassat transportsystem, men investeringar i vägtrafiken är också nödvändiga. Vägnätet måste utvecklas för att det ska vara en hållbar lösning utifrån dagens behov, och tillräcklig parkering måste planeras in i nybyggnadsområden för att bilen ska kunna lämnas hemma. Förbättringarna ska syfta till att förhindra trafikinfarkter och till att trafiken löper smidigare. Då kan också köbildningen och de luftföroreningar den medför minskas. En ny Skurubro är nödvändig för befolkningsutvecklingen i Nacka och Värmdö. Svindersviksbron behövs för exploateringen på Kvarnholmen. Östlig förbindelse är betydelsefull för näringslivet och för Nackas kontakt med Stockholmsregionens norra delar. Flera ny- eller ombyggda trafikplatser behövs också. Åtgärder för att genomföra strategin Kommunen verkar för att planerade projekt som Saltsjöbanans modernisering, ny Skurubro, Kvarnholmsförbindelsen inklusive trafikplats Kvarnholmen och Danvikslösen realiseras så fort som möjligt. En förstudie inleds för utbyggnad av tunnelbana till Nacka. Kollektivtrafik på vatten permanentas och utökas. Busskörfälten kompletteras så de blir sammanhängande. Områden för kollektivtrafikdepåer utreds. Fullständig trafikplats på Värmdöleden vid Nacka centrum utreds och byggs. Ny trafikplats vid Boovägen planeras och byggs. För Östlig förbindelse finns gällande detaljplaner mellan Södra länken och Kvarnholmsvägen, inklusive anslutningsramper till Värmdöleden. Fortsatt utredning och planläggning behövs. En cykelplan tas fram. Lägen för infartsparkeringar inventeras och reserveras. Bilfärja mellan Bergs oljehamn och Frihamnen har utretts. Kommunen verkar för det finns tillgång på klimatanpassade bränslen i Nacka. 46

55 55 Bo o e Boo T1afikpl:.t <: ] x... ~ sl}ärden Stadsbyggnadsstrategier - Tvärbanan l '- SallsjÖbåden: Tunnelbana - - Tunnelbana altemativ st rack. -- Modern 111ng ISerad SaHsJ'öb... Bä ana tirafik - - östlig lörbindelse Utveckling U. gang och cykel tbyggn d Yiignät Eventuell bi~....,. Allo Et'$l12Viken,. Översiktsplan för Nacka kommun 47

56 56 Stadsbyggnadsstrategier Utveckla lokala centra och deras omgivning I Nacka finns ett antal lokala centra. En utveckling av dessa och deras omgivning är särskilt viktig för att uppnå målet om Ett starkt näringsliv, bra handelsutbud och gott om mötesplatser i hela Nacka. Det lokala perspektivet är också väsentligt för att skapa Mångfald och trygghet i livets alla skeden. Lokala centra är lätta att försörja med kollektivtrafik och en förtätning kan bidra till ett hållbart stadsbyggande ur flera aspekter. Översiktsplan för Nacka kommun >> Nacka kommer år 2030 förutom Nackas hjärta ha flera lokala centrum, vilka fundamentalt kommer att skilja sig från de som finns idag. Vi vill sätta en egen identitet på varje centrum. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflyttande 48

57 57 Lokala centra är viktiga De små lokala centrumen bidrar till Nackas identitet. Det är därför viktigt att i stadsplaneringen skapa goda förutsättningar för dessa historiska centra, så att handel och kulturell verksamhet fungerar väl i alla kommunens delar, Ektorp, Björknäs, Orminge, Fisksätra, Saltsjöbaden och Älta. Planeringen bör därför öppna för fler bostäder runt dessa lokala centra. På det sättet skapas fler mötesplatser, ökas mångfalden och stärks den långsiktiga hållbarheten. För att denna utveckling ska bli framgångsrik måste hela tiden de boende ges möjlighet till delaktighet. Även invid Saltsjöbanans stationer och vid viktigare busshållsplatser bör det finnas service i form av närhandel. Planeringen bör också vara sådan att det är cykeleller gångavstånd till dessa små service/mötesplatser. En lokal ekonomi nödvändig För ett mer varierat näringsliv är det avgörande att det skapas en lokal ekonomi. Några faktorer för att en lokal ekonomi ska fungera är att verksamheterna riktar sig till befolkningen i området. Verksamheterna ska ha sina kunder i området och drivas av ägarna själva. Det är viktigt att ge goda förutsättningar för företag som ingår i de kreativa och kulturella näringarna. Nacka kommun använder Tillväxtverkets definition av kulturella och kreativa näringar vilken innefattar företag verksamma inom arkitektur, design, film, foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism, besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. Kommunen ska skapa förutsättningar för att de kreativa näringarna och det övriga näringslivet ska kunna utvecklas och berika varandra. En väl utbyggd infrastruktur för konst och kultur, med goda förutsättningar för konstnärer, kulturaktörer, föreningsliv, arrangemang, folkbildning och kultur i den pedagogiska verksamheten bidrar till kreativitet, innovation och näringslivsutveckling. Det är också viktigt att förutsättningarna för olika småindustriella verksamheter får uppmärksamhet, då dessa ofta har stor ekonomisk betydelse. Små och medelstora företag fungerar ofta som underleverantörer till mer synliga verksamheter. Möjliggör naturliga mötesplatser Restauranger, kaféer och affärer etablerar sig naturligt kring mötesplatser. För att ett lokalt centra ska bli attraktivt under större delen av dygnet bör verksamheterna ha öppet även under kvällstid. Människor behöver nära tillgång till olika verksamheter, och förutom det kommersiella utbudet ska en bra mötesplats kunna erbjuda kulturella upplevelser, fritidsaktiviteter Stadsbyggnadsstrategier >> År 2030 kommer centrum inte vara förknippat med shopping utan möten och upplevelser. Nackas hjärta gör det möjligt att mötas och interagera! Nackas hjärta är ett centrum i form av ett torg ett ställe som pumpar av energi, möjligheter, interaktion och samhörighet, den naturliga knutpunkten för alla nackabor. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflytande Översiktsplan för Nacka kommun 49

58 58 Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplan för Nacka kommun och möjlig heter till spontana möten. Ett bra centrum behöver mötesplatser som är generationsöverskridande, ytor som delas av alla, så att både ungdomar och äldre känner sig välkomna. Med väl definierade mötesplatser och ett bra utbud gynnas den lokala ekonomin samtidigt som miljön blir mer händelserik och tryggare att vistas i såväl dagtid som kvällstid. Komplettera med det som saknas För att ett lokalt centrum ska fungera som en levande knutpunkt under olika tider på dygnet så krävs att den närmaste omgivningen har samma blandning av bostäder, verksamheter och aktiviteter som tidigare beskrivits när det gäller en tät stadsmiljö. Ett bra riktmärke för en positiv utveckling är därför att försöka komplettera med det som saknas. Det kan vara nya bostadstyper, andra upplåtelseformer, vissa typer av nya verksamheter eller kultur- och fritidsaktiviteter. Kompletteringar behöver inte innebära nya byggnader och anläggningar utan kan lika gärna vara förbättringar av befintliga miljöer och verksamheter. I detta arbete ingår åtgärder för att öka tillgängligheten för människor med olika typer av funktionsnedsättning. Ju mer komplett ett centrum och dess omgivning blir, desto mer levande blir mötesplatsen, och desto mer stöds integrationen mellan människor av olika ålder och bakgrund. Åtgärder för att genomföra strategin Program för Orminge centrum antas och detaljplanearbete startas. Bussterminal och infartsparkering och plats för framtida tunnelbanestation integreras i centrumanläggningen. Diskussionen med medborgarna i Fisksätra, den så kallade Fisksätradialogen utvecklas och får ligga till grund för fortsatt arbete. Ett detaljplaneprogram tas fram. Omvandling av Älta centrum med ett utarbetat detalj planeprogram som grund. Program eller fördjupad översiktsplan för utvecklingen av Björknäs centrum. Analys av framtida utvecklingsbehov för Saltsjöbadens centrum. I detaljplaneprogrammet för Finntorp finns förslag till åtgärder för Finntorps centrum. Komplettering med ny bebyggelse vid vissa av Saltsjöbanans stationer. I samtliga lokala centra ska åtgärder genomföras för att främja mötesplatser och för att komplettera med funktioner som saknas. Åtgärdsprogram för genomförandet tas fram i samarbete med berörda intressenter. Kommunen ska verka för att lokala centra blir attraktiva för befintliga företag och nya arbetsplatsetableringar. 50

59 59 l l ' o o Bagflensfjärden Stadsbyggnadsstrategier O Lokalt centrum O Mindre service/mötesplatser - Framtida tunnelbana - - Tunnelbana alt sträckning -- saltsjöbanan ~ Tat stadsbebyggelse Älta o Översiktsplan för Nacka kommun 51

60 60 Stadsbyggnadsstrategier Planera, förvalta och utveckla den gröna och blå strukturen En av Nackas viktigaste målsättningar är att Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald. Det har traditionellt gjorts genom att bevara och skydda värdefull natur genom till exempel reservatsbildning. Idag finns ett bra underlag i de inventeringar som gjorts för grönstrukturprogram och kustprogram och vi kan därför på ett helt annat sätt utveckla så kallade gröna korridorer och rekreativa samband. Program men ska ses som komplement till översiktsplanen med mer specifika rekommendationer inom sina respektive specialområden. Planeringen skulle också kunna innebära att viss mark som behållits orörd, men som är mindre värdefull ur natur- och rekreationssynpunkt, kan användas för annat ändamål. Sammantaget kan denna strategi i högsta grad bidra till En attraktiv och hållbar byggd miljö. Översiktsplan för Nacka kommun 52

61 61 Stärk och utveckla gröna kilar och värdekärnor På regional nivå indelas grönstrukturen i tio gröna kilar. Kilarna utgörs av naturområden mellan bebyggda områden, som tillsammans bildar en stjärnformad struktur längs spår- och vägsystemen. Två av dessa kilar, den så kallade Nacka-Värmdökilen och Tyrestakilen, passerar igenom Nacka kommun. Inom dessa områden finns ett tiotal naturreservat. Kilarna möjliggör en variationsrik och artrik naturmiljö i Nacka och därmed mer variationsrika och upplevelserika rekreationsmiljöer. Områden som innehåller flera upplevelsevärden eller områden med unika värden, är särskilt värdefulla och utgör så kallade värdekärnor i den rekreativa grönstrukturen. Totalt har 18 värdekärnor för rekreation identifierats i Nacka. Tillgång till större sammanhängande oexploaterade områden har mycket stor betydelse för boende, både i Nacka och i intilliggande kommuner. Att stärka sambanden mellan områden i de gröna kilarna hör till de viktigaste frågorna i planeringen av grönstrukturen. Framförallt behöver orörda, tysta skogsområden värnas. >> År 2030 är Nacka byggt så att möten mellan generationer möjliggörs! I framtiden är ålderdomshemmen byggda i anslutning till dagis i form av en park vilket skulle främja kontakt och skapa möten mellan gammal och ung. Ur rapporten Drömsamhället av Ungt inflyttande Öka tillgängligheten till grönområden Nackas grönstruktur har stora kvaliteter men här finns också brister och behov av åtgärder. Den splittrade landskapsstrukturen i kombination med trafikleder och tågspår skapar åtskilda bostadsenklaver, där grönstrukturen inom respektive del måste kunna tillgodose invånarnas behov. Bättre förbindelser mellan olika kommundelar kan förbättra tillgängligheten till olika grönområden och skapa integrerade mötesplatser. Genom en mer strategisk planering är det möjligt att åstadkomma en mer sammanhängande och tydligare grönstruktur. Generellt bör bostäder ha ett kort gångavstånd till park eller grönområde, detta är särskilt viktigt utifrån ett barnperspektiv. Villapromenader genom värdefull bebyggelse och i parkliknande miljöer bör också uppmärksammas i planeringen. I tät bebyggelse kan modernt gestaltade stadsparker med aktivitetsytor, kafé och blomsterprakt planeras. Ökad tillgänglighet för barn, äldre och människor med funktionsnedsättning är viktiga frågeställningar i grönstrukturplaneringen för Nacka. Stränderna och vattenområdena har stor betydelse för många intressen Strandskyddet syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och till att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, på land och i vatten. Det generella strandskyddet är 100 meter, men i Nacka är det på många håll utökat till 300 meter. En stor del av Nackas stränder är ianspråktagna av bebyggelse och bryggor. Det gör att det på många platser är svårt att ta sig fram längs stränderna. Det behövs förbättrade möjligheter för friluftslivet att röra sig fritt längs stränderna. På en del platser kan det ordnas genom strandpromenader. Sjöarnas status är av stor betydelse för både friluftslivet och den biologiska mångfalden. För flera sjöar sker en regelbunden provtagning. I Nackas kustvatten är det många intressen som ska samsas: växt- och djurliv, friluftsliv, båtliv, turism och sjöfart. Det finns även gott om marinarkeologiska lämningar. Det kräver noggranna avvägningar mellan olika intressen. Det som sker på land påverkar också det som sker i vattnet. Det innebär att exploatering i form av bebyggelse och bryggor också påverkar förhållandena i vattnet. Det är bland annat för dessa frågor som Nackas kustprogram tagits fram. Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplan för Nacka kommun 53

62 62 Stadsbyggnadsstrategier Åtgärder för att genomföra strategin Under 2010 har kommunen genomfört samråd om kustprogram och grönstrukturprogram. Många av nedan stående åtgärder är hämtade ur dessa program. Analys av möjliga åtgärder för att skydda och utveckla svaga länkar i de gröna kilarna och viktiga spridningsvägar mellan värdekärnorna, samt för att minska barriäreffekter av vägar, spårvägar och bebyggelse. Utredning av framtida skydd för områden med höga naturvärden som är ekologiskt särskilt känsliga eller som utgör rekreativa värdekärnor. Planerade naturreservat framgår av karta på motstående sida. Ta fram ett natur- och friluftsprogram i syfte att värna och utveckla värden för naturvård och rekreation. Kvalitativa riktlinjer för parker i tät bebyggelse utarbetas. Översyn av äldre detaljplaner med dåligt skydd för grönområden och vatten. Där strandskyddet har utökats till 300 meter behålls vanligtvis denna utökning. Strandskyddet tas bort i några redan bebyggda områden där det helt saknar betydelse. Genomförande av nya småbåtshamnar och nya båtuppläggningsplatser. Nya strandpromenader enligt förslag i kustprogram. Kartläggning och förslag till åtgärder för gröna, gärna generationsöverskridande mötesplatser i samspel med lokalsamhället. En marinarkeologisk sårbarhetsanalys tas fram över kommunens vattenområden i syfte att utreda vilka områden som kan kräva marinarkeologisk förundersökning inför åtgärder. Ett stort antal sjöar utgör ESKO-områden (ekologisk särskilt känsliga områden) enligt miljöbalken, där även små ingrepp eller förändringar kan rubba den ekologiska balansen. Dessa observeras kontinuerligt. Kustvattnen Erstaviken och Vårgärdssjön utpekas som nya ESKO-områden. Arbetet med att identifiera ESKO-områden på land och i kustvatten ska fortsätta. Tillgängligheten till och inom grön- och vattenområden förbättras genom tydlig vägvisning, attraktiva stråk och entréer till naturen. Översiktsplan för Nacka kommun 54

63 63 D Befintuga naturre serval naturresenat pagar ~ ~Jdande av 9d for fram t da naturreservat f'/771 Ut redn~ngsomr e 1 eservat pagar Bildande av kultur r den enrigt miljöbalken ~ rsl<ilt kansuga omra F--.-: l El<ologtsl<l sa O., r<k.r ro,- ba ttrc Behov av acga ormi den tlllgiingligtlet till gron, önst:rukturcn Svaga sam~nd l gr laneringen... ~---.- som bör beaktas l p Slcklaön r ~c:. Fisksätra o '\::7 Bildande av res ervat pågår 1 Ryssber.gen ~ 2 Skarpnas 10' 3 Skur~P.a rken 1 4 TroiiSJO~ 5 Svärdso 6 Baggesstäket Bag nsfj6rde d för framtida Utredningsomra e naturrese':'at Nyckelviken 7 Utvidgntng av 8 Rensättra 9 Bergholmen 10 Sumpholmen Stadsbyggnadsstrategier Översiktsplan för Nacka kommun 55

64 Översiktsplan för Nacka kommun Stadsbyggnadsstrategier 64 56

65 65 En aktivare markpolitik Nacka äger relativt lite mark som inte är naturreservat eller planlagd som allmän plats. Detta innebär att det många gånger kan vara svårt att hitta lämplig mark för skolor, förskolor, särskilda boenden, äldreboenden eller idrotts- och fritidsanläggningar. En aktivare markpolitik har därför stor betydelse för att skapa Mångfald och trygghet i livets alla skeden. Även när det gäller bostadsbyggande, infrastrukturutbyggnad och grönstrukturplanering skulle en mer aktiv markpolitik kunna bidra till smidigare processer och en större variation. Det betyder inte att kommunen ska bli en stor markägare, utan att man ska underlätta stadsbyggandet genom ett aktivare agerande. Samarbete med markägare, exploatörer och företag I många stadsbyggnadsfrågor är ett nära samarbete mellan markägare, exploatörer och kommunens företag av stor betydelse. För strategierna Bygg en tät och blandad stad på västra Sicklön och Utveckla Nackas lokala centra är detta samarbete extra viktigt då det finns många delar i en sådan utveckling som kommunen inte rår över. Enskilda intressen kan i stor utsträckning bidra till att dessa strategier genomförs och kommunen bör därför hitta en organiserad form för ett sådant samarbete. För att uppnå målet om ett hållbart Nacka räcker inte lagstiftningens krav. Nacka vill gå längre och kommer i all exploatering arbeta för att höga miljökrav ställs och Mark- och vattenanvändning I översiktsplanen ska kommunen ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden. Kommunen ska också redovisa sin syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras, samt hur man avser att tillgodose redovisade riksintressen och följa gällande miljökvalitetsnormer. Detta förslag till mark- och vattenanvändning utgår från de utmaningar, mål och strategier som tagits fram. Eftersom översiktsplanen i första hand ska vara ett strategiskt hjälpmedel för kommunens framtida utveckling är redovisningen av mark- och vattenanvändningen relativt övergripande. Till mark- och vattenanvändningen hör även generella och områdesvisa riktlinjer som klargör kommunens förhållningsätt i olika frågor och kommunens syn på utvecklingen av olika delområden. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 57

66 66 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Generella riktlinjer för planering och byggande Översiktsplanens fyra stadsbyggnadsstrategier visar den huvudsakliga inriktningen för kommunens utveckling, men innehåller inte alla åtgärder som behövs för att uppnå visionen om ett hållbart Nacka. Redovisningen av mark- och vattenanvändningen är övergripande och begreppen stadsbebyggelse och blandad bebyggelse kräver riktlinjer inom olika teman. Dessa generella riktlinjer är vägledande för planering och byggande i hela kommunen och kompletteras av områdesvisa riktlinjer för specifika geografiska områden. I översiktsplanen hänvisas till kommunala policydokument och strategier inom olika områden av samhällsbyggandet. Kommunfullmäktige kan komma att anta ytterligare dokument av denna typ efter att översiktsplanen har antagits. Därför redovisas samliga policydokument och strategier med betydelse för den översiktliga planeringen på kommunens webb. Trygg, säker och tillgänglig miljö I en trygg och säker stadsbebyggelse vistas människor dygnet runt genom att olika funktioner som bostäder, handel, kontor och skolor är integrerade. De mänskliga värdena är viktiga i den byggda miljön och det mänskliga ögat skapar trygghet och verkar brottsförebyggande. Planläggningen ska verka för tillgänglighet till alla samhällets funktioner. Handel och annan service bör finnas inom promenad- och rullstolsavstånd för äldre och invånare med funktionsnedsättningar. Det bör vara enkelt och tryggt att ta sig fram gående och med cykel mellan olika målpunkter i bostadens grannskap, som till exempel skola, idrotts- och fritidsanläggningar samt mellan olika områden. God belysning är viktig och olika grupper av trafikanter bör inte separeras från varandra i onödan. Alla gruppers livssituation ska uppmärksammas i planeringen genom ökat deltagande och genom ökad kunskap. Barnkonventionens intentioner ska särskilt beaktas. Tillgängliga och attraktiva mötesplatser för alla grupper ska eftersträvas i planläggningen. Fler mötesplatser bildas genom att prioritera sambanden mellan olika platser och genom att samla och inte sprida människors rörelsemönster. Vid nyexploatering eller förtätning inom 150 meter från rekommenderad transportled för farligt gods ska risksituationen beskrivas och bedömas, i enlighet med länsstyrelsens rekommendation. Klimatsmart, energieffektivt och sunt byggande I ett hållbart Nacka ska planering och byggande ske så att den byggda miljön blir hälsosam, energieffektiv och har så så liten klimatpåverkan som möjligt. Ett projekts egen klimatpåverkan ska belysas redan i samband med planbesked eller annan form av initiering. Risk för översvämningar och andra konsekvenser av förmodade klimatförändringar ska belysas vid planläggning. En kombination av förväntad permanent höjning av havsnivån och temporärt högvattenflöde kan ge en sammanlagd havsnivåhöjning på mellan 1,9 och 2,5 meter. Alla stadsbyggnadsprojekt bör certifieras enligt vedertagna miljöcertifieringssystem eller motsvarande. Certifieringar kan till exempel innehålla krav på energianvändning, sunda material, avfallshantering, närhet till kollektivtrafik med mera. En så bra ljudnivå som möjligt ska alltid eftersträvas. Vid nyexploatering och förtätning tillämpas de riktvärden för buller från trafik som riksdagen beslutat. Vid beteckningarna tät och medeltät stadsbebyggelse kan avstegsfall A tillämpas i goda kollektivtrafiklägen. Vid tät stadsbebyggelse kan även avstegsfall B tillämpas 58

67 67 i syfte att uppnå ett hållbart stadsbyggande ur ett helhetsperspektiv. (Avstegsfall, se översiktsplanens underlag sidan 42). Idrott och fritid Anläggningar för idrotts- och fritidsverksamhet kräver oftast stora ytor. Det är därför viktigt att belysa behov av sådana anläggningar i ett tidigt skede, både vid nyexploatering och i områden som planeras för förtätning. Centrumnära anläggningar med möjlighet till synergieffekter och närhet till kollektivtrafik bör prioriteras. Cirka invånare genererar en större fritidsgård/ verksamhetsplats, idrottsanläggning, kulturlokaler med mera. Behovet är större i mer tätbebyggda och socioekonomiskt svaga områden. Behoven för befintlig fritids- och idrottsverksamhet, till exempel ökad användning av befintliga anläggningar ska belysas vid planläggning. Verksamheter och idrottsområden bör inte bara bevaras, utan även utvecklas. De fysiska förutsättningarna för ett bra utbud av fritid- och idrottsverksamhet bör tillgodoses vid nyexploatering och förtätning genom att tillräckligt med mark avsätts för anläggningar och övriga verksamheter. Närhet till kollektivtrafik är viktigt. Vid planläggning ska möjligheten till förbättringar i den befintliga strukturen och ökad integrering av idrotts- och fritidsverksamhet studeras. Behov av spontanidrottsplatser och motionsspår för vardagsnära fritidsaktiviteter bör tillgodoses. Allas behov och intressen ska beaktas oavsett ålder, kön, bakgrund och rörelseförmåga. Lekplatser som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning bör utvecklas. I hela kommunen bör det finnas lekplatser med stimulans för alla sinnen. Den öppna fritidsverksamheten, som fritidsgårdar och ungdomskaféer, bör få möjligheter att etablera sig och utvecklas. Bostadsnära natur/grönområde Utvecklingen av större natur- och parkområden behandlas i strategin planera, förvalta och utveckla den blå och gröna strukturen, samt i områdesvisa riktlinjer för natur och större rekreationsområden. Dessa riktlinjer är därför i huvudsak avsedda för översiktsplanens bebyggelseområden. En attraktiv och hållbar rekreativ grönstruktur med tillgång till parker och bostadsnära natur bör säkerställas. Forskning har visat att de flesta människor inte vill gå längre än 300 meter till ett grönområde om de ska använda det ofta. Bostadsnära natur av hög kvalitet bör vara tillgänglig för alla oavsett kön, bakgrund, funktionsnedsättning, socioekonomisk status och ålder. Det bör finnas en närlekplats eller bostadsgård i bostadens närhet och en grannskapspark, en grön oas för lek, promenader och avkoppling, inom gångavstånd från bostaden utan att man behöver korsa trafikerade vägar. För att uppleva ostördhet och få möjlighet till återhämtning bör människor ha tillgång till bostadsnära utemiljöer utan störande buller. Natur- eller ändamålsenliga parkområden bör finnas i anslutning till skolor, förskolor och äldreboenden. Utemiljön bör vara inspirerande och locka till fysisk aktivitet. Vid planläggning för ny bebyggelse i anslutning till vatten bör allmänhetens tillgänglighet till stränder och bad garanteras och en utveckling av strandområdet ske. Begreppet grönytefaktor bör tillämpas i planläggning. Metoden innebär att till exempel vatten, grönska på mark, gröna tak, träd som bevaras eller tillkommer, poängsätts och gör det möjligt att lättare jämföra olika byggprojekt samt att följa upp projekten vid till exempel bygglovgivning. Naturligt förekommande växt- och djurarter ska ha möjligheter att fortleva i livskraftiga bestånd. Kulturmiljöer De kulturella och estetiska värdena i den fysiska miljön är en resurs som ska beaktas i planering, bygglovshantering och övrig tillståndsgivning. Förändringar ska göras med omsorg och med respekt för den historiska Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 59

68 68 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun avläsbarheten. Samhällsplaneringen ska skydda och tydliggöra kulturmiljöers strukturer i landskap, bebyggelse och fornlämningar. Särskild vikt läggs på bevarandet av riksintressanta områden och områden som är utpekade i kommunens kulturmiljöprogram. Kommunens kulturmiljöprogram är vägledande vid planläggning och bygglovshantering och annan kommunal tillståndsgivning. Detaljplaneläggning föregås vid behov av antikvariska förstudier. Vid detaljplanläggning bör skyddsbestämmelser och/ eller varsamhetsbestämmelser införas för kulturvärden som idag saknar planskydd. Fornlämningar som skyddas enligt kulturminneslagen är kommunens äldsta mänskliga lämningar och ska beaktas i planläggning och bygglovshantering. Vid inrättande av nya farleder, kabeldragningar, muddringar och andra anläggningar i vatten bör särskild hänsyn tas till maritima kulturvärden. Kyrkomiljöer kräver särskild varsamhet och respekt, med beaktande av kyrkobyggnaders roll i stads- och landskapsbilden. Trafik och parkering De viktigaste åtgärderna inom detta område beskrivs i strategin komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka. Vissa frågor är emellertid viktiga att beakta i all planering och redovisas därför här. Parkeringsmöjligheter för både bilar och cyklar bör finnas i tillräcklig omfattning i anslutning till bostäder, arbetsplatser, handel, skolor och idrottsanläggningar. I största möjliga mån ska parkering ske på tomtmark. Parkeringstal för nyexploatering ska tas fram för olika områden. Så god trafiksäkerhet som möjligt ska eftersträvas vid nyexploatering och vid planering i befintliga miljöer ska möjligheten till förbättrad trafiksäkerhet studeras. Vid nyexploatering ska god tillgänglighet för alla eftersträvas och vid planering i befintliga miljöer ska möjligheten till förbättringar i gatunätet vad gäller tillgängligheten studeras. Förbättringar och kompletteringar av huvudcykelstråken och eventuella lägen för cykelparkeringar ska studeras vid planläggning. Vid all planering ska frågan om trafikbuller belysas och möjligheten till förbättringar av den befintliga bullersituationen studeras. Avfallshantering Avfallshanteringen ska fungera bra både för boende och för hämtpersonalen. Vid nybyggnation är det viktigt att planera för en väl fungerande avfallshantering. Som stöd i planeringen används Handbok för avfallsutrymmen, framtagen av branschorganisationen Avfall Sverige. Handboken kan ersättas av lokala anvisningar. Vid nybyggnation är det viktigt att planera för en väl fungerande avfallshantering. Manuell hantering vid hämtning bör minimeras av arbetsmiljöskäl. Det ska ges planmässiga förutsättningar för nya och befintliga återvinningsstationer, genom att behov och möjliga placeringar studeras vid detaljplanläggning. Om program utarbetas sker detta i program skedet. I områden med tät bebyggelse bör man undersöka möjligheterna till gemensamma system som underjordsbehållare eller gemensamma uppsamlingsplatser för kärlen. Vid flerbostadshus bör även grovavfall och elavfall kunna tas omhand separat. Vägar bör vara utformade så att sophämtningsfordonet kan komma fram utan att backa. Dagvattenhantering Riktlinjerna utgår från den strategi och den policy för dagvatten som antogs 2008 respektive Dagvatten bör så tidigt som möjligt återföras till sitt naturliga kretslopp. Huvudprincipen är att flödena från området inte ska öka efter en exploatering, jämfört med situationen före. En dagvattenutredning ska normalt göras i samband med exploatering av nya områden och förnyelse eller förtätning av befintliga bebyggelseområden. Utredningen ska bland annat beskriva områdets förutsättningar (hydrogeologi), hur avrinningen ska säkras och vilka lösningar som kan vara lämpliga. Byggnadssättet ska anpassas så att risken för olägenhet, till exempel översvämning i låglänta områden, minimeras. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom tomtmark ska främjas. Om förutsättningar genom infiltration eller perkolation saknas, ska möjligheten till utjämning eftersträvas. Föroreningar ska så långt som möjligt begränsas vid källan. Reningskraven för dagvattnet ska utgå från recipientens känslighet. 60

69 69 Områdesvisa riktlinjer Redovisningen av mark- och vattenanvändningen har en relativt grov indelning. Följande typer av användning redovisas: Tät stadsbebyggelse (Bt) Medeltät stadsbebyggelse (Bm) Gles samlad bebyggelse (Bg) Arbetsplatsområden och tekniska anläggningar (A) Natur och större rekreationsområden (N) Vattenområden (V) Utredningsområde (U) De områdesvisa riktlinjerna beskriver befintliga värden och intressen som ska beaktas vid detaljplanläggning och lovgivning, samt redovisar hur kommunen ser på den framtida utvecklingen i olika geografiska områden. De områdesvisa riktlinjerna är indelade i rubrikerna: Befintliga värden och intressen Utveckling av mark och bebyggelse Framtida behov av service och infrastruktur För vissa områden saknas någon del då rubriken inte är aktuell i det enskilda området. Riksintresse för kust och skärgård redovisas inte i beskrivningen av befintliga intressen för respektive område eftersom detta riksintresse saknar exakt geografisk avgränsning. Riksintresse för kust och skärgård har framförallt betydelse för oexploaterade naturområden. Generellt strandskydd gäller 100 meter från stranden på land och i vatten i alla områden. Strandskyddet redovisas endast i de områden där det utvidgats till 300 meter på land. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 61

70 70 Mark- och vattenanvändning Tät STADSBebyggelse Tät stadsbebyggelse har alla funktioner som är typiska för en blandad stad, det vill säga bostäder, handel, kontor, skolor och förskolor, lokaler för kulturella ändamål, lokaler för vård, anläggningar för idrott och rekreation samt andra verksamheter som inte innebär betydande störning. Ett område med tät stadsbebyggelse innehåller även grönområden, parker och den infrastruktur som är nödvändig för en blandad stad. Där nyexploatering eller förtätning är möjlig kan en exploateringsgrad mellan 1,0 och 2,0 tillämpas. Bebyggelsen i Järla sjö och i Hammarby sjöstad finns exempelvis inom detta intervall. Inriktningen är en bebyggelsehöjd på fyrasex våningar, men högre hus kan vara lämpliga i vissa områden. Begreppet tät stadsbebyggelse beskriver den huvudsakliga inriktningen för nybebyggelse. Inom områden för tät stadsbebyggelse förekommer även inslag av småhusbebyggelse som bör bevaras (se respektive delområden). Bt1 Nordvästra Sicklaön Befintliga värden och intressen En stor del av området omfattas av Kvalitetsprogram för Nackas norra kust, antaget av kommunfullmäktige Området har unika kvaliteter och omfattas i sin helhet av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms inlopp). Dessutom finns tre områden av lokalt intresse för kulturmiljövården. Naturvärden klass 3 finns i form av ädellövskog på Kvarnholmen och barrskogar i områdets västra delar. Det finns även bostadsnära grönytor och annan natur med rekreativa värden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av befintlig farled och planerad östlig förbindelse. Utveckling av mark och bebyggelse Totalt planeras cirka bostäder till år 2020, varav cirka på Kvarnholmen och cirka 400 i Finnboda. Under samma period kan cirka 2000 nya arbetsplatser tillkomma i området. Utbyggnaden sker till största delen under den närmaste 10-årsperioden, men ytterligare cirka bostäder och cirka arbetsplatser kan tillkomma till 2030, framförallt i Henriksdal. Översiktsplan för Nacka kommun Exempel på tät stadsbebyggelse. Järla sjö ovan och Saltsjökvarn nedan. Framtida behov av service och infrastruktur Utvecklingen förutsätter byggandet av Kvarnholmsförbindelsen, ombyggnad av Henriksdals trafikplats och förstärkt kollektivtrafikförsörjning både på land och till sjöss. Två småbåtshamnar är aktuella. En skola för cirka 650 elever och cirka 300 förskoleplatser planeras i området inom en 10-års period. Den utbyggnad som är möjlig efter 2020 genererar ett ökat behov av cirka 100 förskoleplatser. En fullstor sporthall planeras i anslutning till den nya skolan (på Kvarnholmen). Två mindre 62

71 71 konstgräsplaner och lekplatser är inplanerade. En lekplats särskilt anpassad för personer med funktionsnedsättning bör anläggas. En badanläggning för de boende i närområdet kan komma att byggas. Bt2 Alphyddan - Finntorp Befintliga värden och intressen Området närmast Svindersviken omfattas av riksintresse för kulturmiljövården (Norra kusten). Svindersvik, Alphyddan, delar av Finntorp samt vissa byggnader längs Birkavägen är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Naturvärden klass 3 i form av ädellövskog som även har rekreativa värden finns utmed Svindersviken. Området innehåller också bostadsnära grönytor av betydelse. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av Saltsjöbanan, väg 222 (Värmdöleden) och planerad östlig förbindelse. Inom tät stadsbebyggelse finns även villor och radhus. Exempel Birkavägen-Finntorp. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller befintlig flerbostadshusbyggelse från i huvudsak och 1960-talen. För Finntorp finns ett antaget detaljplaneprogram. I området finns inga konkreta projekt planerade under den närmaste 10-årsperioden, men förtätning är lämplig i vissa delar och ytterligare cirka 400 bostäder och cirka 50 arbetsplatser bör kunna tillkomma genom förtätning till I Birkaområdet planeras ingen nybebyggelse av betydelse, men enstaka kompletteringar kan vara aktuella. Framtida behov av service och infrastruktur En ny förskola med cirka 80 platser färdigställs under Om förtätning av bostäder sker i området behövs ytterligare cirka 80 förskoleplatser samt lekplatser och ytor för spontanidrott. Bt3 Sickla Befintliga värden och intressen Den äldre industribebyggelsen (Atlas Copco med mera) och bostäderna från 1940-talet vid Sickla strand är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Natur med rekreativa värden finns framförallt längs stränderna. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av Saltsjöbanan, väg 222 (Värmdöleden), Södra länken och planerad östlig förbindelse. Utveckling av mark och bebyggelse Den norra delen av området består till stor del av ett före detta industriområde som omvandlats till handelsområde (Sickla köpkvarter), men rymmer även kontor, lokaler för utbildning och kultur samt andra verksamheter. Södra delen är bebyggd med flerbostadshus från 1940-talet till början av 2000-talet. Området ligger centralt, har bra kommunikationer och är attraktivt. Förtätning är lämpligt, cirka 700 bostäder och cirka nya arbetsplatser bör kunna tillkomma i området till år Ytterligare cirka 200 bostäder och cirka 2500 arbetsplatser bör kunna tillkomma till I områdets sydligaste del längs Sicklasjön bör ny bebyggelse inte tillkomma. Framtida behov av service och infrastruktur En gatuförbindelse mellan Värmdövägen och Järlaleden bör tillkomma. Mark bör avsättas för tunnelbana (stationsläge) och Tvärbanans förlängning. Inom den närmsta 10-årsperioden planeras cirka 200 förskoleplatser. Om fler bostäder tillkommer behövs ytterligare platser fram till 2030 och det bör i så fall finnas beredskap för utbyggnad av befintliga skolor. En fullstor konstgräsplan är planerad intill den nybyggda Sickla gymnastikhall. Om fler bostäder tillkommer och skolorna byggs ut, krävs nya ytor för lek och spontanidrott. Bt4 Ekudden - Järla sjö Befintliga värden och intressen Järla sjö är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Här finns äldre ombyggd industribebyggelse och en 1700-talsherrgård. Området innehåller även ett bostadsnära grönområde med rekreativa värden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av Saltsjöbanan. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller flerbostadshus från 1950-talet, från början av 2000-talet och helt nybyggda bostäder. Någon ytterligare nybebyggelse av betydelse planeras inte i området, men vissa kompletteringar kan vara aktuella. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 63

72 72 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Framtida behov av service och infrastruktur Mark bör avsättas för tunnelbana (stationsläge) i området. Inga ytterligare förskoleplatser planeras. Bt5 Centrala Nacka (Nacka stad) Befintliga värden och intressen Området innehåller flera bostadsnära grönytor med rekreativt värde. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av Saltsjöbanan och väg 222 (Värmdöleden). Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller skolor, idrottsanläggningar, kommunal administration och viss bostadsbebyggelse. Det finns stor potential för nybebyggelse och en fördjupning av översiktsplanen ska utarbetas. Cirka 100 bostäder och cirka 1000 nya arbetsplatser bör kunna tillkomma i området till år Ytterligare cirka bostäder och cirka arbetsplatser bör kunna tillkomma till Utformningen av Värmdövägen är av stor betydelse. En överdäckning av Värmdöleden är aktuell. Framtida behov av service och infrastruktur En utbyggnad av denna omfattning förutsätter tunnelbana med station i området och en fullständig trafikplats på Värmdöleden. Mark bör avsättas för dessa ändamål. Eventuellt läge för tunnelbanedepå bör utredas. Den tillkommande bebyggelsen fram till 2030 skapar behov av cirka 350 förskoleplatser och utbyggnad av befintliga skolor. För att tillgodose behoven bör Nacka idrottspark behållas och vidareutvecklas. Redan idag finns behov av utbyggnad av den befintliga sporthallen, fler fotbollsplaner och en eventuell ombyggnad av sim- och ishallarna. Det befintliga badet behöver tillgänglighetsanpassas och få möjlighet att utveckla öppen fritidsverksamhet. Den tillkommande bebyggelsen fram till 2030 genererar behov av en ny sporthall och fotbollsplaner. Det finns även behov av ett ökat kulturutbud i området. Bt6 Område mellan Värmdöleden och Värmdövägen Befintliga värden och intressen Villorna längs Värmdövägen är av riksintresse och av lokalt intresse för kulturmiljövården. Området innehåller vissa bostadsnära grönytor med rekreativt värde. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av väg 222 (Värmdöleden). Utveckling av mark och bebyggelse Området består av handels- och kontorsbebyggelse (Nacka Forum), ett stort antal flerbostadshus och några villor från 1900-talets början. Någon ytterligare nybebyggelse av betydelse planeras inte i området, men vissa kompletteringar kan vara aktuella. Bt7 Nacka strand - Jarlaberg Befintliga värden och intressen Området omfattas av riksintresse för kulturmiljövården (Norra kusten). Dessutom finns tre områden av lokalt intresse för kulturmiljövården. Det finns även flera bostadsnära grönytor och natur med rekreativa värden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av befintlig farled och väg 222 (Värmdöleden). Utveckling av mark och bebyggelse Området är till största delen bebyggt med kontor och flerbostadshus. Förtätning med cirka 100 bostäder planeras och ytterligare kompletteringar kan vara aktuella. Framtida behov av service och infrastruktur Med nu planerad bebyggelse finns inget behov av nya förskoleplatser. 64

73 73 Medeltät STADSBebyggelse Medeltät stadsbebyggelse har alla funktioner som är typiska för en blandad stad, det vill säga bostäder, handel, kontor, skolor och förskolor, lokaler för kulturella ändamål, lokaler för vård, anläggningar för idrott och rekreation samt andra verksamheter som inte innebär betydande störning. Områden med medeltät stadsbebyggelse innehåller även grönområden, parker och den infrastruktur som är nödvändig för en blandad stad. Där förtätning är möjlig kan en exploateringsgrad mellan 0,5 och 1,0 tillämpas. Tvåvåningshus med markparkering ger en exploateringsgrad på cirka 0,5. Inriktningen är en bebyggelsehöjd på två-sex våningar, men högre hus kan förekomma i vissa lägen. Begreppet medeltät stadsbebyggelse beskriver den huvudsakliga inriktningen för nybebyggelse. Inom områden för medeltät stadsbebyggelse förekommer betydande inslag av småhusbebyggelse som bör bevaras (se respektive delområde). Bm1 Skogalund-Ektorp-Saltängen Befintliga värden och intressen Delar av Skogalund och Saltängen är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Området innehåller vissa bostadsnära grönytor av betydelse. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av väg 222 (Värmdöleden). Utveckling av mark och bebyggelse I området finns blandad bebyggelse med en mängd olika funktioner. Bland annat ligger Nacka sjukhus inom området. Den befintliga bebyggelsestrukturen bör i huvudsak behållas, men förtätning är lämplig i flera delar. I Ektorp planeras cirka 300 bostäder till Cirka 50 arbetsplatser kan under samma tid tillkomma i området. Ytterligare bostäder och cirka 100 arbetsplatser bör kunna tillkomma genom förtätning till Den största delen av Skogalund innehåller småhusbebyggelse. I dessa delar bör områdets karaktär och skala behållas. Någon nybebyggelse av betydelse planeras inte här, men vissa kompletteringar kan vara aktuella. Mark- och vattenanvändning Exempel på medeltät stadsbebyggelse. Orminge ovan och Saltsjöbaden nedan. Framtida behov av service och infrastruktur Ny Skurubro och ombyggnad av Skuru trafikplats. Mark bör avsättas för tunnelbana under jord och station i Ektorp. Under den närmaste 10-årsperioden planeras cirka 100 förskoleplatser och ytterligare 100 tillkommer fram till Planerad utbyggnad fram till 2030 skapar behov av ytterligare en lekplats och ytor för spontanidrott. Översiktsplan för Nacka kommun 65

74 74 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Bm2 Björknäs-Eknäs Befintliga värden och intressen Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av väg 222 (Värmdöleden) och farled (Skurusundet). Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller en blandning av småhus, flerbostadshus, handel och andra verksamheter. Den befintliga bebyggelsestrukturen bör i huvudsak behållas, men förtätning är lämplig utefter Värmdövägen, i centrala Björknäs och vissa delar av Eknäs. Cirka 100 bostäder bör kunna byggas till Cirka 50 arbetsplatser kan under samma tid tillkomma i området. Ytterligare cirka bostäder och cirka arbetsplatser bör kunna tillkomma genom förtätning till Det bör utredas om SL:s bussdepå på sikt kan lokaliseras till annan plats för att frigöra detta område för annan exploatering. Framtida behov av service och infrastruktur Ny Skurubro och ny trafikplats. Mark bör avsättas för tunnelbana och station i Björknäs. Ny bebyggelse som försvårar tunnelbana ovan mark bör inte tillkomma närmast Värmdöleden och Ormingeleden. 80 förskoleplatser planeras inom den närmaste 10-årsperioden och om ytterligare bostäder byggs fram till 2030 behövs ytterligare cirka 200 förskoleplatser. Björknäs idrottsplats behöver vidareutvecklas. En huvudanläggning för friidrott bör utvecklas. Bm3 Tollare Befintliga värden och intressen Tollare folkhögskola och gårdsmiljö är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Området innehåller barrskogar med naturvärden klass 2 och 3, och det finns även natur med höga upplevelsevärden. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av farled i Skurusundet och Lännerstasunden. Längs vissa delar av Skurusundet och Lännerstasunden är strandskyddet utökat till 300 meter. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs av en före detta industrimiljö och omgivande naturmark. Enligt framtagna detaljplaner kan cirka 500 bostäder i flerbostadshus varav cirka 50 lägenheter i äldreboende, samt cirka 500 bostäder i småhus byggas till Under samma tid kan arbetsplatser tillkomma i området. Ytterligare nybebyggelse är inte aktuell. Framtida behov av service och infrastruktur 200 förskoleplatser planeras inom den närmaste 10-års perioden. En fotbollsplan behövs. Bm4 Orminge Befintliga värden och intressen Den karaktäristiska flerbostadshusbebyggelsen är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Området innehåller bostadsnära grönytor av betydelse. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller en blandning av småhus, flerbostadshus, handel och andra verksamheter. Ett detaljplaneprogram har utarbetats för delar av området. Den befintliga bebyggelsestrukturen bör i huvudsak behållas, men förtätning är lämplig i första hand i och omkring Orminge centrum men även i vissa andra delar. Cirka 500 bostäder bör kunna byggas till Cirka 50 arbetsplatser kan under samma tid tillkomma i området. Ytterligare cirka 750 bostäder och cirka 100 arbetsplatser bör kunna tillkomma genom förtätning till Framtida behov av service och infrastruktur En ny bussterminal är prioriterad i centrumutvecklingen. Mark bör avsättas för tunnelbana med station i Orminge centrum. 100 förskoleplatser planeras inom den närmaste 10-årsperioden. Om förtätning sker behövs fram till 2030 ytterligare 200 förskoleplatser och utbyggnad av befintliga skolor. Utbyggnaden till 2030 kan generera behov av en större idrottsanläggning. Ett badhus bör tillkomma. Mark behövs för att tillgodose ytor för lekplatser och spontanidrott. Det finns också ett behov av fler lokaler för kulturell verksamhet. Bm5 Telegrafberget Befintliga värden och intressen Området berörs av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms farled och inlopp). I norra delen av området finns också naturvärden klass 2, samt natur med höga upplevelsevärden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled (Stockholms inlopp). Strandskyddet är utökat till 300 meter. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs av en före detta industrimiljö och viss naturmark. Enligt framtagen detaljplan kan cirka

75 75 bostäder byggas till Ytterligare nybebyggelse är inte aktuell. Under förutsättning att planen vinner laga kraft upphävs strandskyddet för det byggbara området. Framtida behov av service och infrastruktur 50 förskoleplatser planeras inom den kommande 10-årsperioden. En busslinje till Orminge centrum planeras. Bm6 Stensö - Älta centrum Befintliga värden och intressen Delar av flerbostadshusbebyggelsen är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Området innehåller natur med upplevelsevärden och bostadsnära grönytor av betydelse. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller i huvudsak flerbostadshus, men även småhus, handel och andra verksamheter. Ett detaljplaneprogram har utarbetats för området. Befintlig bebyggelsestruktur bör i huvudsak behållas, men förtätning är lämplig i flera delar. Mer än 800 bostäder bör kunna byggas i området, flertalet fram till Cirka 150 arbetsplatser kan under samma tid tillkomma i området. En planering för utveckling av Älta centrum pågår i samarbete med berörda fastighetsägare. Framtida behov av service och infrastruktur Cirka 300 förskoleplatser och utbyggnad av en befintlig grundskola behövs för att möta behovet som nybyggnationen skapar. En ny sporthall tillkommer. Vid en så pass stor utbyggnad av bostäder bör en större konstgräsplan planeras in. Mark behövs även för att tillgodose ytor för lekplatser. Redan nu finns stor efterfrågan för utveckling av en bmx-park i Älta. Bm7 Fisksätra Befintliga värden och intressen Fågelhöjden är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Strandområdena har höga upplevelsevärden och det finns flera bostadsnära grönområden av betydelse. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av Saltsjöbanan och farleden i Lännerstasunden. Det berörs även av riksintresse för energidistribution i form av planerad 220 kv kabel mellan Fisksätra och Gustavsberg. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller i huvudsak flerbostadshus och gruppbyggda småhus, men även handel och andra verksamheter. Ett detaljplaneprogram utarbetas för delar av området. Den befintliga bebyggelsestrukturen bör i huvudsak behållas, men förtätning är lämplig i flera delar. Cirka 450 bostäder bör kunna byggas till Cirka 50 arbetsplatser kan under samma tid tillkomma i området. Ytterligare cirka 300 bostäder och cirka 100 arbetsplatser bör kunna tillkomma genom förtätning till Planering pågår för en utveckling av verksamheten vid Fisksätra marina och en utökning av småbåtshamnen. Två nya museer planeras samt en ny allmän brygga och en strandpromenad mellan Fisksätra och Skogsö. Framtida behov av service och infrastruktur Cirka 150 förskoleplatser och eventuell utbyggnad av befintliga skolor behövs inom den närmaste 10-årsperioden. Fisksätra idrottsplats behöver utvecklas. Bm8 Saltsjöbadens centrum - Neglinge Befintliga värden och intressen Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av Saltsjöbanan. Neglingehöjden och Neglinge gård är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller i huvudsak flerbostadshus och gruppbyggda småhus, men även handel och andra verksamheter. Befintlig bebyggelsestruktur bör i huvudsak behållas, men förtätning är lämplig i första hand kring Saltsjöbadens centrum och vid Neglinge station. Cirka 150 bostäder bör kunna byggas till Cirka 50 arbetsplatser kan under samma tid tillkomma i området. Ytterligare cirka bostäder och cirka 50 arbetsplatser bör kunna tillkomma genom förtätning till Framtida behov av service och infrastruktur Cirka 80 förskoleplatser behövs. Bm9 Norra Rösunda Befintliga värden och intressen Stora delar är av riksintresse och hela området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Strandområdena har höga upplevelsevärden. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av Saltsjöbanan och farleden i Baggensfjärden. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller en blandning av småhus, flerbostadshus, handel och andra verksamheter. Befintlig bebyggelsestruktur bör behållas, men viss komplettering Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 67

76 76 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun är möjlig. I området finns två konferensanläggningar som bör få möjlighet att utveckla sin verksamhet. Framtida behov av service och infrastruktur Behov av förskola och ytor för idrott kan uppstå vid komplettering av bostäder. Bm10 Norra Solsidan Befintliga värden och intressen Området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av Saltsjöbanan. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller i huvudsak friliggande småhus, men även flerbostadshus, viss handel och andra verksamheter. Den befintliga bebyggelsestrukturen bör i huvudsak behållas men förtätning är lämplig i vissa delar bostäder bör kunna tillkomma i området. Framtida behov av service och infrastruktur En infartsparkering för boende på Älgö bör anordnas vid Solsidans station. Utbyggnad av Solsidans skola behövs på grund av befolkningsökningen på Älgö. Det kan innebära ett ökat tryck på befintliga idrottsanläggningar i området. Exempel på gles blandad bebyggelse. Källvägsområdet, Boo. Gles blandad bebyggelse Områden med gles blandad bebyggelse domineras av bostäder men kan även innehålla handel, kontor, skolor, förskolor, och andra verksamheter som inte innebär betydande störning, samt grönområden och nödvändig infrastruktur. Dessa områden har idag en låg exploateringsgrad. För ny bebyggelse kan en exploateringsgrad mellan 0,1 (mycket gles småhusbebyggelse) till 0,5 (tät radhusbebyggelse eller låga flerbostadshus) tillämpas. Inriktningen bör vara en bebyggelsehöjd på högst två våningar, men enstaka högre hus kan vara möjliga i vissa lägen. Bg1 Trollebo - Nysätra Befintliga värden och intressen Delar av området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar småhusbebyggelse från i huvudsak 1900-talets första hälft. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon nybebyggelse av betydelse planeras inte inom området, men vissa kompletteringar kan vara aktuella. Bg2 Vikdalen Befintliga värden och intressen Området omfattas av riksintresse för kulturmiljövården (Norra kusten). Det finns även bostadsnära grönytor och natur med rekreativa värden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av befintlig farled och väg 222 (Värmdöleden). Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar befintlig småhusbebyggelse. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon nybebyggelse av betydelse planeras inte inom området, men vissa kompletteringar kan vara aktuella. Bg3 Lillängen - Storängen Befintliga värden och intressen Storängen är av riksintresse och lokalt intresse för kulturmiljövården. Naturvärden klass 3 och höga upplevelsevärden finns i en barrskog vid Järlasjön i Lillängen. 68

77 77 De centrala grönytorna har betydelse som bostadsnära natur. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av Saltsjöbanan. Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar småhusbebyggelse från början till mitten av 1900-talet. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon nybebyggelse av betydelse planeras inte inom området, men vissa kompletteringar kan vara aktuella, till exempel i anslutning till Storängens station. Framtida behov av service och infrastruktur Om komplettering av bebyggelse sker behövs ytterligare förskoleplatser och fler möjligheter för idrott och fritid. Bg4 Saltsjö-Duvnäs - Sågtorp Befintliga värden och intressen Största delen av området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av Saltsjöbanan. Söder om Duvnäsviken är strandskyddet utökat till 300 meter på land. Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar småhusbebyggelse i huvudsak från 1900-talets första hälft. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon nybebyggelse av betydelse planeras inte inom området men vissa kompletteringar kan vara aktuella i anslutning till Saltsjöbanan och på Duvnäsvikens södra sida. Befintlig småbåtshamn kan utvidgas något. Framtida behov av service och infrastruktur Se Bm1 (Ektorp med flera) gällande utbyggnad av förskolor. Bg5 Skuru - Duvnäs utskog Befintliga värden och intressen Området berörs i norr av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms farled och inlopp). I norra delen av området finns också naturvärden klass 2 och 3, samt bostadsnära grönytor av betydelse. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form farled (Stockholms inlopp och Skurusundet) samt Värmdöleden. Strandskyddet är utökat till 300 meter längs norra kusten mot Värtan. Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar friliggande och gruppbyggda småhus från början av 1900-talet till vår tid. Områdets karaktär och skala bör behållas. Viss nybebyggelse är möjlig, främst i Duvnäs utskog, och området bör kunna kompletteras med bostäder i form av radhus, mindre flerbostadshus eller friliggande småhus. En borttagning av befintlig högspänningsledning medger vissa kompletteringar. Framtida behov av service och infrastruktur Om komplettering av bebyggelsen sker krävs ytterligare förskoleplatser. Eventuellt genomförs en tidigare planerad idrottsplats med bland annat en sjumanna konstgräsplan, löparbana, omklädningsrum, förråd och toaletter. De befintliga funktionerna bör utvecklas och sammanföras med den tänkta nya idrottsplatsen. Bg6 Lilla Björknäs - Björknäsplatån Befintliga värden och intressen Området berörs i norr av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms farled och inlopp). I området finns en ravin med naturvärden klass 2 (bland annat sumpskog) och området innehåller även natur med höga upplevelsevärden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled (Stockholms inlopp och Skurusundet). Utveckling av mark och bebyggelse Området är ett före detta fritidshusområde som omvandlas till permanent småhusbebyggelse. Enligt gällande detaljplaner kan ytterligare cirka 75 småhus byggas på befintliga fritidshustomter. Annan bebyggelse är inte aktuell. Framtida behov av service och infrastruktur Delar av området har under lång tid haft enskilt huvudmannaskap. Utbyggnaden av allmänna anläggningar och skötseln av naturmark är ofta eftersatt. I vissa delar kan allmän plats (park och natur) därför behöva utvecklas. Bg7 Hasseludden - Kummelnäs (Norra Boo) Befintliga värden och intressen Området berörs i norr av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms farled och inlopp). Vissa delar är även utpekade som lokalt intresse för kulturmiljövården. Inom området finns naturvärden klass 2 och 3, natur med höga upplevelsevärden samt bostadsnära Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 69

78 78 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 70 grönytor av betydelse. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled (Stockholms inlopp). Utveckling av mark och bebyggelse Området är till största delen ett äldre fritidshusområde som omvandlas till permanent småhusbebyggelse och omfattas av flera detaljplaner. Enligt gällande och kommande detaljplaner beräknas området kunna bebyggas med ytterligare bostäder, i huvudsak småhus på mark för befintlig fritidshusbebyggelse. På platsen för det före detta Porsmosseverket och längs Kummelnäsvägen kan det vara aktuellt med ny bebyggelse i form av offentlig service, bostäder, båtuppläggning eller andra verksamheter. Vid Hasseludden finns två konferensanläggningar som bör få möjlighet att utveckla sin verksamhet. Framtida behov av service och infrastruktur Behovet av nya förskoleplatser är beroende av hur mycket ny bebyggelse som tillkommer och hur snabbt detta sker. I området finns ett uttalat behov av ytor för tennisplaner. Mark bör avsättas för lekplatser och spontanidrott. Delar av området har under lång tid haft enskilt huvudmannaskap. Utbyggnaden av allmänna anläggningar och skötseln av naturmark är ofta eftersatt. I vissa delar kan allmän plats (park och natur) därför behöva utvecklas. Bg8 Tegelön - Knarrnäs Befintliga värden och intressen Områdena berörs av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms farled och inlopp). De är även utpekade som lokalt intresse för kulturmiljövården. Inom områdena finns natur med höga upplevelsevärden. Områdena berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled (Stockholms inlopp). I Knarrnäs är strandskyddet utökat till 300 meter på land. Utveckling av mark och bebyggelse Tegelön som är bebyggd med fritidshus och viss permanentbebyggelse har områdesbestämmelse i syfte att bevara ön som ett område för fritidshus. Knarrnäs är inte planlagt och har spridd bebyggelse. Avsikten är att behålla nuvarande markanvändning och förtätning bör inte ske. Bg9 Insjön Befintliga värden och intressen Kils gård med omgivning är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Inom området finns naturvärden klass 2 och 3, natur med höga upplevelsevärden, samt bostadsnära grönytor av betydelse. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av Värmdöleden. Strandskyddet är utökat till 300 meter utmed vissa delar av Kilsviken och Insjön. Utveckling av mark och bebyggelse Området är bebyggt med småhus av varierande ålder. Enligt gällande detaljplaner kan området bebyggas med ytterligare cirka 60 småhus. Ytterligare bebyggelse planeras inte. Bg10 Graninge Befintliga värden och intressen Inom området finns naturvärden klass 3 och natur med höga upplevelsevärden. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av Värmdöleden. Strandskyddet är utökat till 300 meter utmed Kilsviken. Utveckling av mark och bebyggelse I området finns Graninge stiftsgård och några fritidshusfastigheter. Stiftsgårdens verksamhet bör få möjlighet att utvecklas men i övrigt bör inte ny bebyggelse tillkomma i området. Bg11 Södra Boo Befintliga värden och intressen Vissa delar är av lokalt intresse för kulturmiljövården och ett kulturreservat kommer att bildas vid Baggensstäket. Inom området finns naturvärden klass 2 och 3, natur med höga upplevelsevärden samt bostadsnära grönytor av betydelse. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled (Lännertasunden-Baggensstäket) och Värmdöleden. Utveckling av mark och bebyggelse De nordvästra delarna av området utgörs av friliggande småhusbebyggelse med inslag av grupphus. Någon förändrad markanvändning planeras inte i dessa delar men enstaka kompletteringar kan bli aktuella. De södra och östra delarna av området är till största delen äldre fritidshusområden som omvandlas till permanent småhusbebyggelse och omfattas av flera detaljplaner. Som stöd för processen har ett detaljplaneprogram för sydöstra Boo tagits fram. Enligt gällande och kommande detaljplaner beräknas området kunna bebyggas med ytterligare bostäder, i huvudsak i form av friliggande småhus men även som gruppbyggda småhus eller mindre flerbostadshus på befintliga fritidshustomter. Ny bebyggelse längs Värmdöleden som försvårar en bra kollektivtrafikförsörjning till Värmdö bör inte tillkomma. Kulturreservatsbildning pågår vid Baggensstäket men exakt avgränsning är inte klarlagd.

79 79 Framtida behov av service och infrastruktur Standarden på Dalvägen bör förbättras för att möjliggöra busstrafik och vägen bör förlängas västerut till Boovägen. Möjligheter till lokal service bör skapas. En utökning av kulturreservatet och utveckling av småbåtshamnar och strandpromenad bör utredas. En ny skola för cirka 500 elever och med cirka 250 förskoleplatser kommer att behövas. Skolan placeras lämpligen i område A3 Dalkarlsängen. En ny skola skapar behov av en idrottshall, en bollplan och en lekplats för spontanaktiviteter. Behov för utveckling av befintliga fritids- och idrottsverksamheter bör ses över. Verksamheten på Boovallens idrottsplats bör tryggas och ges möjlighet att utvecklas. Delar av området har under lång tid haft enskilt huvudmannaskap. Utbyggnaden av allmänna anläggningar och skötseln av naturmark är ofta eftersatt. I vissa delar kan allmän plats (park och natur) därför behöva utvecklas. Bg12 Hästhagen Befintliga värden och intressen Inga speciella värden eller intressen finns dokumenterade. Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar småhusbebyggelse från i huvudsak 1900-talets första hälft. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon nybebyggelse planeras inte inom området, men enstaka kompletteringar kan vara aktuella. Strandskyddet på land bör upphävas där det saknar betydelse för strandskyddets syften. Bg13 Nordvästra Älta Befintliga värden och intressen Inom området finns bostadsnära grönytor av betydelse. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs av friliggande och gruppbyggda småhus av varierande ålder. Någon förändrad markanvänd ning planeras inte men enstaka kompletteringar kan förekomma. Verksamheten på Älta idrottsplats bör tryggas och få möjlighet att utvecklas. Bg14 Sydöstra Älta Befintliga värden och intressen Vid Ältabergsvägen i söder finns två barrskogsområden med naturvärden klass 3. I området finns även natur med höga upplevelsevärden och bostadsnära grönytor av betydelse. Vissa delar i norr ligger i det yttre skyddsområdet för Sandasjöns reservvattentäkt. Utveckling av mark och bebyggelse Det norra och västra området utgörs av friliggande och gruppbyggda småhus av varierande ålder. Någon förändrad markanvändning planeras inte i dessa delar men enstaka kompletteringar kan förekomma. Enligt gällande och kommande detaljplaner bör Hedvigslund i söder och Ältadalen i öster kunna bebyggas med cirka 600 bostäder i form av friliggande och gruppbyggda småhus samt mindre flerbostadshus. Ny bebyggelse nås i första hand från den nya trafikplatsen vid Tyresövägen. Vid Ältavägens anslutning till Tyresövägen planeras ett handels- och verksamhetsområde som idag till största delen ligger i Stockholms stad. När detaljplanen vinner laga kraft överförs området till Nacka kommun genom en ändring av kommungränsen. Framtida behov av service och infrastruktur Cirka 80 nya förskoleplatser och en utbyggnad av Sigfridsborgs skola planeras. En lekplats, en bollplan och en varierad yta för spontanidrott bör tillkomma. Bg15 Östra Skogsö Befintliga värden och intressen Delar av området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av farled (Baggensstäket-Baggensfjärden). Utveckling av mark och bebyggelse Området är ett före detta fritidshusområde som omvandlas till permanent småhusbebyggelse. Gällande detaljplan medger ingen omfattande nybebyggelse, men enstaka kompletteringar kan vara aktuella. Bg16 Igelboda - Baggensudden Befintliga värden och intressen En mindre del av området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Här finns mindre grönråden med betydelse som bostadsnära natur. Området berörs av riksintresse för energidistribution i form av planerad 220 kv kabel mellan Fisksätra och Gustavsberg, samt riksintresse för kommunikationer i form av farled (Baggensstäket-Baggensfjärden). Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs av friliggande småhusbebyggelse med inslag av grupphus. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon betydande nybebyggelse planeras inte inom området, men vissa kompletteringar kan vara aktuella. En utveckling av strandpromenaden kan vara aktuell. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 71

80 80 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Bg17 Tattby Befintliga värden och intressen Området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. I området finns natur med höga upplevelsevärden och bostadsnära grönytor av betydelse. Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar friliggande småhusbebyggelse från i huvudsak 1900-talets första hälft. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon nybebyggelse planeras inte inom området, men enstaka kompletteringar kan vara aktuella. Framtida behov av service och infrastruktur Det bör finnas en möjlighet att förlänga Solsidevägen för att avlasta Byvägen. En ny förskola blir klar under våren Den befintliga badanläggningen behöver i framtiden förnyas. Saltsjöbadens idrottsplats behöver vidareutvecklas. Det finns behov av ytterligare fotbollsplaner. Bg18 Östra och södra Rösunda Befintliga värden och intressen Stora delar är av riksintresse och hela området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Inom området finns naturvärden klass 3, natur med höga upplevelsevärden samt bostadsnära grönytor av betydelse. Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar friliggande och gruppbyggda småhus, enstaka flerbostadshus och institutioner från i huvudsak 1900-talets första hälft. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon nybebyggelse av betydelse planeras inte inom området, men vissa kompletteringar kan vara aktuella. Slalomanläggningen bör tryggas och få möjlighet att utvecklas. Bg19 Södra Solsidan Befintliga värden och intressen Området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Strandzonerna har höga upplevelsevärden. Strandskyddet är upphävt på land men gäller i Vårgärdssjöns och Erstavikens vattenområde 100 meter ut från stranden. Utveckling av mark och bebyggelse Området omfattar småhusbebyggelse från i huvudsak 1900-talets första hälft. Områdets karaktär och skala bör behållas. Någon nybebyggelse planeras inte inom området men enstaka kompletteringar kan vara aktuella. Bg20 Älgö Befintliga värden och intressen Delar av området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Inom området finns naturvärden klass 2 och 3 samt natur med höga upplevelsevärden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled (Baggensfjärden-Ägnöfjärden). Utveckling av mark och bebyggelse Området är ett före detta fritidshusområde som omvandlas till permanent småhusbebyggelse. Det kan bebyggas med ytterligare cirka 175 småhus på befintliga fritidshustomter, enligt gällande detaljplan. Någon annan bebyggelse är inte aktuell. Framtida behov av service och infrastruktur En förskola med cirka 50 platser planeras i området. Det behövs mark för närlek och spontanidrott. Bg21 Gåsöarkipelagen Befintliga värden och intressen Området är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Inom området finns naturvärden klass 2 samt natur med höga upplevelsevärden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled (Baggensfjärden-Ägnöfjärden). Utveckling av mark och bebyggelse Gåsöarkipelagen innehåller fritidshusbebyggelse. Avsikten är att behålla nuvarande markanvändning och området bör inte förtätas. Bg22 Bergholmen Befintliga värden och intressen Bergholmen är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Strandskydd gäller på hela ön samt i berört vattenområde. Utveckling av mark och bebyggelse På ön finns enstaka fritidshus. Mindre kompletteringar kan vara möjliga i omedelbar anslutning till befintlig bebyggelse, men nyexploatering bör inte förekomma. Skydd av Bergholmen bör utredas. 72

81 81 Återvinning av elektronik vid återvinningsstation. arbetsplatsområden och tekniska anläggningar Områden som är specifikt avsatta för industrier, tekniska anläggningar eller andra verksamheter som kan vara störande för omgivningen och inte bör blandas med bostäder, betecknas arbetsplatsområden och tekniska anläggningar. Inom beteckningen ryms områden för mindre entreprenadföretag, trafikdepåer och anläggningar för avfall eller energiproduktion. Graden av exploatering eller byggnadernas höjd kan inte beskrivas generellt eftersom detta är helt beroende av verksamhetens art. A1 Kummelberget Befintliga värden och intressen Inga speciella värden eller intressen finns dokumenterade. Utveckling av mark och bebyggelse Ett befintligt verksamhetsområde där markanvändningen behålls. En mindre utökning av området (cirka en hektar) utreds i samband med bildandet av Skarpnäs naturreservat. Kompletteringar på befintliga tomter kan förekomma. A2 Område vid Orminge trafikplats Befintliga värden och intressen Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av väg 222 (Värmdöleden). Utveckling av mark och bebyggelse Ett befintligt verksamhetsområde där markanvändningen behålls. En utökning av området är inte aktuell. Ny bebyggelse och kompletteringar på befintliga tomter kan förekomma. Ny bebyggelse som försvårar en bra kollektivtrafikförsörjning till Värmdö bör inte tillkomma. A3 Dalkarlsängen Befintliga värden och intressen Vissa delar innehåller naturvärden klass 2 i form av lövskog. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av väg 222 (Värmdöleden). Utveckling av mark och bebyggelse Området är bullerstört och omfattar en före detta Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 73

82 82 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun soptipp och naturmark på båda sidor om Värmdöleden. Området kan rymma cirka m2 kvartersmark. Förutom småindustri bör området rymma en ny skola och en återvinningscentral. Vissa mer personalintensiva verksamheter kan vara aktuella. Totalt kan området innehålla arbetsplatser beroende på typ av verksamheter. Framtida behov av service och infrastruktur En ny trafikplats behövs för att koppla Boovägen till Värmdöleden. För att området ska kunna utvecklas behövs en viss ombyggnad av Boovägen. Busshållplatser på Värmdöleden är angelägna. Ny bebyggelse som försvårar en bra kollektivtrafikförsörjning till Värmdö bör inte tillkomma. En ny skola placeras här för att möta behovet i södra Boo. A4 Kil Befintliga värden och intressen Vissa delar innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av ädellövskog och barrskog. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av väg 222 (Värmdöleden). För en mindre del av området är strandskyddet utökat till 300 meter. Utveckling av mark och bebyggelse Området bör användas för verksamheter på grund av störande buller från Värmdöleden. En buffertzon bör skapas mot det intilliggande bostadsområdet för att minimera buller och trafikstörningar. Inom Nacka kommun kan m2 tomtyta rymmas. En ny bussdepå bör lokaliseras hit. Biogasanläggning och återvinningscentral kan också vara aktuella. Planeringen av området bör ske i samarbete med Värmdö kommun. En kommungränsjustering kan vara aktuell. Framtida behov av service och infrastruktur En exploatering av området förutsätter en ny väganslutning till infarten mot Insjön från väg 222. Ny bebyggelse som försvårar en bra kollektivtrafikförsörjning till Värmdö bör inte tillkomma. A5 Kovik Befintliga värden och intressen Avfallsanläggningen är utpekad som regionalt intresse i Regionplanen (RUFS 2010). Utveckling av mark och bebyggelse Området består till största delen av en befintlig avfallsanläggning. Södra delen av området reserveras för en utökning av avfallsanläggningen på grund av framtida ökade behov av återvinning av avfall och massor. Framtida behov av service och infrastruktur Vid utökad verksamhet på platsen bör Lagnövägens standard förbättras. A6 Område vid Saltsjöbadsleden Befintliga värden och intressen Naturvärden klass 2 och 3 i form av lövskog, barrskog och sumpskog finns i mindre delar av området. Området berörs av riksintresse för energidistribution i form av befintliga och planerade luftledningar. Strandskyddet är utökat till 300 meter. Utveckling av mark och bebyggelse Området innehåller en befintlig transformatoranläggning och en återvinningscentral söder om Saltsjöbadsleden. En zon längs Saltsjöbadsledens norra sida kan användas för verksamheter, exempelvis är behovet av båtuppläggning stort. Cirka m 2 tomtyta kan rymmas. Endast generellt strandskydd (100 meter) bör gälla i framtiden. A7 Igelbodadepån Befintliga värden och intressen Delar av området har betydelse som bostadsnära natur. Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av Saltsjöbanan. Utveckling av mark och bebyggelse Området är avsett för en ny tågdepå i samband med Saltsjöbanans modernisering och ombyggnad till snabbspårvagn. Framtida behov av service och infrastruktur En passage över Saltsjöbanan behövs för att förbinda Fisksätra med Skogsö naturreservat. A8 Ältaberg Befintliga värden och intressen Inga speciella värden eller intressen finns dokumenterade. Utveckling av mark och bebyggelse Området har en gällande detaljplan för småindustri. Utbyggnad kommer att ske under de närmaste åren. 74

83 83 Området kan komma att innehålla cirka 150 arbetsplatser. Framtida behov av service och infrastruktur Området angörs från den nya trafikplatsen vid Tyresövägen. A9 Område söder om Tyresövägen Befintliga värden och intressen Inga speciella värden eller intressen finns dokumenterade. Utveckling av mark och bebyggelse Området bör användas för verksamheter på grund av störande buller från Tyresövägen. Under förutsättning att befintlig högspänningsledning grävs ner kan den södra delen användas för bostäder. Åtgärder bör genomföras för att minimera buller och trafikstörningar i det intilliggande bostadsområdet i Tyresö. Området, som idag ägs av Stockholms stad, överförs eventuellt till Stockholm genom ändring av kommungränsen. Framtida behov av service och infrastruktur Området angörs från den nya trafikplatsen vid Tyresövägen. Långsjöns naturreservat. natur och större rekreations område Skogsområden, kulturlandskap eller större anlagda rekreationsområden betecknas natur och större rekreationsområde. Användningen av sådana områden kan variera från aktivt skogsbruk till ren naturvård. Områdena bör inte exploateras utan bevaras för rörligt friluftsliv och biologisk mångfald. Verksamheter och viss kompletteringsbebyggelse kan tillkomma inom dessa områden om de stämmer överens med naturvårdens och det rörliga friluftslivets behov, behövs för jord- och skogsbruk eller är av mycket stort allmänt intresse. Sammanhängande skogar bör bevaras som strövområden och för orientering. Bevarandet av tysta naturområden bör särskilt beaktas vid exploatering i anslutning till naturområdena. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 75

84 84 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun N1 Ryssbergen Befintliga värden och intressen Området innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog och även höga upplevelsevärden, främst på grund av sin orördhet. Största delen är av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms inlopp). Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av väg 222 (Värmdöleden). Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs av naturmark förutom en före detta hamnanläggning som planlagts för bostäder på pontoner. Större delen av området planeras bli naturreservat men exakt avgränsning är inte klarlagd. En vägförbindelse planeras mellan Kvarnholmen och Nacka centrum, i en tunnel genom området och på en bro över Svindersviken. Möjligheten till eventuell bebyggelse norr om Värmdövägen avgörs i utredningen om gränserna för Ryssbergens naturreservat. N2 Nyckelviken Befintliga värden och intressen En stor del av området är avsatt som naturreservat. Det innehåller naturvärden klass 1-3 i form av bland annat ädellövskog och även mycket höga upplevelseoch rekreationsvärden. Största delen är av riksintresse och lokalt intresse för kulturmiljövården. Det berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled och väg 222 (Värmdö leden). Strandskyddet är utökat till 300 meter på land. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. Naturreservatet bör utvidgas åt nordost efter att en avgränsning av utvidgningen studerats. N3 Långsjön Befintliga värden och intressen Området är avsatt som naturreservat. Det har höga upplevelsevärden och stor betydelse som bostadsnära natur. Strandskydd gäller för Långsjöns vattenområde. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. N4 Skuruparken Befintliga värden och intressen Området innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog och ädellövskog samt höga upplevelse- och rekreationsvärden. Det berörs av riksintresse för kommunikationer i form av farled och väg 222 (Värmdöleden). Strandskyddet är utökat till 300 meter på land. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs i huvudsak av naturmark, delvis bebyggd med små, mycket enkla stugor. Naturreservatsbildning pågår för området. Norra delen av området påverkas av en ny Skurubro. N5 Tollare naturreservat Befintliga värden och intressen Området är avsatt som naturreservat. Det innehåller naturvärden klass 1-3 i form av barrskog och ädellövskog samt höga upplevelse- och rekreationsvärden. Området berörs av riksintressen för kommunikationer i form av farled. Strandskyddet är utökat till 300 meter på land. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. N6 Skarpnäs Befintliga värden och intressen Området innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av bland annat barrskog och ädellövskog. Det har även flera höga upplevelse- och rekreationsvärden. En stor del av området är av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms inlopp). Strandskyddet är utökat till 300 meter utmed Halvkakssundet, Krokträsken och Vittjärn. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs av naturmark förutom vägen till Telegrafberget. Naturreservatsbildning pågår men den exakta avgränsningen är inte klarlagd. I samband med bildandet av naturreservatet ska möjligheten att lokalisera bostäder eller verksamheter på ett litet område (cirka en hektar), i anslutning till befintligt arbetsplatsområde (A1) studeras. N7 Gärdesudden Befintliga värden och intressen Området är avsatt som naturreservat. Det innehåller naturvärden klass 3 i form av barrskog och har höga upplevelsevärden och stor betydelse som bostadsnära natur. Området är av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms inlopp) och berörs av riksintresse för kommunikationer i form av farled. 76

85 85 Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. N8 Rensättra Befintliga värden och intressen Delar av området innehåller naturvärden klass 3 i form av barrskog. Det utgör en viktig en spridningskorridor mellan Skarpnäs och Velamsund och innehåller höga upplevelse- och rekreationsvärden. Området är också en svag men viktig kil i den regionala grönstrukturen. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs av skog och öppen ängsmark. Naturreservatsbildning planeras men den exakta avgränsningen är inte klarlagd. N9 Abborrträsk Befintliga värden och intressen Området är avsatt som naturreservat. Det har höga upplevelsevärden och stor betydelse som bostadsnära natur. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. N10 Velamsund - Ramsmora Befintliga värden och intressen Största delen av området är avsatt som naturreservat. Det innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog, sumpskog och ädellövskog. Tre mindre områden är avsatta enligt EU:s förordning Natura Området har även mycket höga upplevelse- och rekreationsvärden. Jordbrukslandskapet i de centrala delarna är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Strandskyddet är utökat till 300 meter utmed Insjön, Velamsundsviken, Sågsjön och Kilsviken. Utveckling av mark och bebyggelse Området består till största delen av naturmark men innehåller även verksamheter som golfbana och ridanläggning. För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. De västra delarna (Ramsmora) ligger utanför reservatet men är en spridningskorridor och viktig del av den gröna kilen och bör därför i huvudsak behållas som natur. All verksamhet som kan påverka bevarandestatusen för Natura 2000-områdena är tillståndspliktig. N11 Ekoberget Befintliga värden och intressen Området är avsatt som naturreservat och enligt EU:s förordning Natura Det innehåller naturvärden klass 3 i form av barrskog och har höga upplevelsevärden. Strandskyddet är utökat till 300 meter på land. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. All verksamhet som kan påverka bevarandestatusen för Natura 2000-områdena är tillståndspliktig. N12 Nackareservatet Befintliga värden och intressen Området är avsatt som naturreservat. Söderbysjöns och Dammtorpssjöns sjösystem är även avsatt enligt EU:s förordning Natura Det innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog, sumpskog, ädellövskog och våtmarker. Området har även mycket höga upplevelse- och rekreationsvärden. Nacka ström är av riksintresse och området runt Hellasgården är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Hela reservatet är av riksintresse för friluftslivet. Området berörs av riksintresse för energidistribution i form av befintlig luftledning. Utmed sjöarna i område är strandskyddet utökat till 300 meter. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. Området består till största delen av naturmark men innehåller även verksamheter som golfbana och friluftsanläggning (Hellasgården). För att skydda bebyggelse och bebyggelselämningar vid Nacka ström kan kulturreservatsbildning vara aktuell. All verksamhet som kan påverka bevarandestatusen för Natura 2000-områdena är tillståndspliktig. N13 Älta mosse - Strålsjön Befintliga värden och intressen Området utgörs av två naturreservat, varav det ena ligger inom Erstaviks fideikommiss. Det innehåller naturvärden klass 3 i form av ädellövskog och våtmarker samt höga upplevelse- och rekreationsvärden. De nordöstra delarna utgör riksintresse för både kulturmiljövården och friluftslivet. Runt Strålsjön är strandskyddet utökat till 300 meter. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 77

86 86 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun N14 Sågtorp - Drevinge Befintliga värden och intressen Området innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog, sumpskog och lövskog. Vissa delar har även flera höga upplevelse- och rekreationsvärden. Strandskyddet är utökat till 300 meter utmed Lännerstasunden. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs till största delen av naturmark men viss bebyggelse finns i Drevinge och Östervik. Kompletteringar kan göras på befintliga bebyggda fastigheter men nyexploatering bör inte förekomma. N15 Erstavik Befintliga värden och intressen Området är ett av de största sammanhängande grönområdena i Stockholms närhet. Det innehåller naturvärden klass 2 och 3 med en stor variation av olika biotoper. Området är av riksintresse för friluftslivet. Det har mycket höga upplevelse- och rekreationsvärden. Jordbrukslandskapet och bebyggelsen i de centrala delarna är av riksintresse och lokalt intresse för kulturmiljövården. Strandskyddet är utökat till 300 meter utmed största delen av Erstaviken och runt de flesta sjöarna i området. En mindre del i väster ligger inom skyddsområdet för Sandasjöns reservvattentäkt. Utveckling av mark och bebyggelse Området består till största delen av skog och öppen mark där det bedrivs jord- och skogsbruk, men det innehåller även golfbana, ridanläggning och vissa andra verksamheter. Befintliga verksamheter bör ges möjlighet att fortleva och utvecklas och ska vägas mot det rörliga friluftslivets, naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Ytterligare verksamheter för rekreation kan tillkomma i områdets utkanter förutsatt att det inte skadar riksintressena och befintliga naturvärden. I Källtorp finns planer för en ny ridanläggning. Erstavik är idag ett fideikommiss och användningen regleras i avtal med markägaren. På sikt kan det vara aktuellt med bildande av natur- och kulturreservat. N16 Skogsö Befintliga värden och intressen Största delen av området är avsatt som naturreservat. Det innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog och ädellövskog. Området har även mycket höga upplevelse- och rekreationsvärden. Området berörs av riksintresse för energidistribution i form av planerad 220 kv kabel mellan Fisksätra och Gustavsberg, samt riksintresse för kommunikationer i form av farled (Baggen sstäket-baggensfjärden). Strandskyddet är utökat till 300 meter utmed Lännerstasunden-Baggensstäket. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. Den del som ligger utanför reservatet innehåller en begravningsplats och enstaka bostäder. Kompletteringar kan göras på befintliga bebyggda fastigheter men nyexploatering bör inte förekomma. En ny allmän brygga och en strandpromenad mellan Fisksätra och Skogsö bör komma till stånd. Tillgängligheten för gående och cyklister till Skogsö från Boo bör utredas. N17 Gröna dalen Befintliga värden och intressen Området innehåller vissa naturvärden klass 3 i form av barrskog men har störst värde som bostadsnära natur. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs till största delen av naturmark men det innehåller även kolonilotter, en bollplan och ett vattentorn. Befintliga verksamheter bör få möjlighet att vara kvar och utvecklas men nyexploatering bör inte förekomma. N18 Tattby naturreservat Befintliga värden och intressen Området är avsatt som naturreservat. Det innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog och sumpskog. Området har även mycket höga upplevelseoch rekreationsvärden. Delar av området är av riksintresse för friluftslivet. Strandskyddet är utökat till 300 meter utmed Lundsjön och Dammsjön. Utveckling av mark och bebyggelse För naturreservatet finns reservatsbestämmelser och skötselplan. N19 Svärdsö Befintliga värden och intressen Stora delar av området innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog och sumpskog. Det har även flera höga upplevelse- och rekreationsvärden. Strandskyddet är utökat till 300 meter för hela Svärdsö. 78

87 87 Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs till största delen av naturmark men viss yta används för båtuppläggning. Naturreservatsbildning planeras men den exakta avgränsningen är inte klarlagd. I samband med bildandet av naturreservatet ska möjligheten att lokalisera småbåtshamn och förskola inom området studeras. N20 Område kring Trollsjön Befintliga värden och intressen Området innehåller naturvärden klass 2 och 3 i form av barrskog och viss ädellövskog samt höga upplevelseoch rekreationsvärden. Utveckling av mark och bebyggelse Området utgörs i huvudsak av skog. Naturreservatsbildning pågår för området men exakt avgränsning är inte klarlagd. Mark- och vattenanvändning N21 Sumpholmen Befintliga värden och intressen Området berörs av riksintresse för kommunikationer i form av farled (Baggensstäket-Baggensfjärden). Strandskydd gäller på hela ön samt i berört vattenområde. Utveckling av mark och bebyggelse Ön bör behållas som orörd natur och eventuellt skydd i form av fågelskyddsområde eller utvidgning av Skogsö naturreservat bör utredas. Baggenstäket. vattenområden Nackas kustområden och de större sjöarna betecknas som vattenområde. På grund av vattenområdenas läge, förutsättningar och status kan olika användning vara lämplig. Alla kustvatten omfattas av riksintresse för kust och skärgård. Belastningen på kommunens sjöar har under de senaste åren minskat och sjöarna uppvisar generellt en positiv utveckling. För att fortsätta denna utveckling, att förbättra vattenkvaliteten och därmed det rekreativa värdet, måste tillrinningen av föroreningar till sjöarna begränsas. Vid all nybebyggelse och förändrat markutnyttjande inom sjöarnas tillrinningsområden, måste föroreningsbelastningen utredas och åtgärdas. Strandskydd gäller 100 meter ut från stranden i alla vatten - områden där det inte av någon anledning upphävts. Översiktsplan för Nacka kommun 79

88 88 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun V1 Strömmen Befintliga värden och intressen Området omfattas i sin helhet av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms inlopp). Det omfattas även av riksintresse för kommunikationer i form av befintlig farled samt riksintresse för kust och skärgård. Området gränsar till nationalstadsparken och har vissa naturvärden. Naturvärdet består främst i att inre delarna av Svindersviken är utpekade av länsstyrelsen som lek- och uppväxtområden för abborre, gädda och gös. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för båttrafik och inga åtgärder får vidtas som väsentligt försvårar användningen av farleden. En ny småbåtshamn kan anordnas på Kvarnholmen och befintliga småbåtshamnar vid norra sidan av Svindersviken kan utvecklas. V2 Lilla Värtan Befintliga värden och intressen Området omfattas i sin helhet av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms inlopp). Det omfattas även av riksintresse för kommunikationer i form av befintlig farled samt riksintresse för kust och skärgård. Sydvästra delen ingår i nationalstadsparken och resten av området gränsar till parken. Området har vissa naturvärden som främst består i att en mycket begränsad kuststräcka vid Nacka strand har av länsstyrelsen pekats ut som uppväxtmiljö för gös. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för båttrafik och inga åtgärder får vidtas som väsentligt försvårar användningen av farleden. V3 Askrikefjärden Befintliga värden och intressen Området omfattas i sin helhet av riksintresse för kulturmiljövården (Stockholms inlopp). Det omfattas även av riksintresse för kommunikationer i form av befintlig farled samt riksintresse för kust och skärgård. Området har vissa naturvärden som främst består i stora kustområden bland annat är de skyddade vikarna vid Velamsund utpekade av länsstyrelsen som lek- och uppväxtområden för abborre, gädda och gös. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för båttrafik och inga åtgärder får vidtas som väsentligt försvårar användningen av farleden. V4 Skurusundet och Lännerstasunden Befintliga värden och intressen Området omfattas av riksintresse för kommunikationer i form av befintlig farled samt riksintresse för kust och skärgård. Området har vissa naturvärden som främst består i att en stor del av kuststräckan är utpekad av länsstyrelsen som lek- och uppväxtmiljöer för abborre, gädda och gös. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för rekreation och båttrafik och inga åtgärder får vidtas som väsentligt försvårar användningen av farleden. Den befintliga småbåtshamnen vid södra Duvnäsviken kan utvecklas. Vid Fisksätra marina föreslås en ny allmän brygga för kollektivtrafik och en utökad småbåtshamn. Vid Skogsö bör en ny allmän brygga för kollektivtrafik anordnas. V5 Baggensfjärden Befintliga värden och intressen Området omfattas av riksintresse för kommunikationer i form av befintlig farled samt riksintresse för kust och skärgård. Området vid Saltsjöbaden omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Området har höga naturvärden, som består i en stor artrikedom och variation. En del ovanliga undervattensväxter har observerats i området. Det finns många olika naturtyper med bland annat grunda vikar. Området har även naturvärden som lek- och uppväxtområde för abborre, gädda och gös, speciellt områdena utmed kusten i Boo, Pålnäsviken och Älgömaren. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för natur, rekreation, friluftsliv och båttrafik. Inga åtgärder får vidtas som väsentligt försvårar användningen av farleden. I södra Boo pågår ett arbete med program för detaljplan. Inom det området finns möjlighet att utveckla en befintlig 80

89 89 småbåtshamn och seglingsverksamhet för barn och ungdom. V6 Ingaröfjärden Befintliga värden och intressen Området omfattas av riksintresse för kommunikationer i form av befintlig farled samt riksintresse för kust och skärgård. Området har höga naturvärden som består i en stor artrikedom och variation. En del ovanliga under vattensväxter har observerats i området. Det finns många olika naturtyper med bland annat grunda vikar. Blåstångbältet är bland de största i kommunen. Området har även naturvärden som lek- och uppväxtområde för abborre, gädda och gös, speciellt kustområdena utmed Gåsö och angränsande öar. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för natur, rekreation, friluftsliv och båttrafik. Inga åtgärder får vidtas som väsentligt försvårar användningen av farleden. V7 Erstaviken Befintliga värden och intressen Den inre delen av Erstaviken omfattas av riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård. Området har höga naturvärden som består av en stor artrikedom och variation. En del ovanliga undervattensväxter har observerats i området. Blåstångbältet är bland de största i kommunen. Området har även naturvärden på grund av lek- och uppväxtområde för abborre, gädda och gös, speciellt de inre delarna av Erstaviken. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för natur, rekreation och friluftsliv. Ingen bebyggelse eller annan förändring av markanvändningen som påverkar Erstavikens vatten negativt får ske. Den inre delen av Erstaviken föreslås bli nytt ESKO-område (Ekologiskt Särskilt Känsliga Områden) enligt miljöbalken. Vid den befintliga uppläggningsplatsen på Svärdsö bör möjligheten att bygga en småbåtshamn utredas. V8 Neglingeviken Befintliga värden och intressen Området har vissa naturvärden som består av att trösklade vikar normalt har ett stort värde som lek- och uppväxtmiljö för många vattenlevande arter, främst fiskar. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för natur, rekreation och friluftsliv. Det behöver utredas varför Neglingeviken har lägre naturvärden än Vårgärdssjön och vilka åtgärder som behöver vidtas för att höja naturvärdena. Restriktivitet bör råda vad gäller nya anläggningar och bryggor. V9 Vårgärdssjön Befintliga värden och intressen Området har höga naturvärden som består av att trösklade vikar normalt har ett stort värde som lek och uppväxtmiljö för många vattenlevande arter, främst fiskar. Bland annat finns löslevande blåstång. Utveckling av vattenområdet Vattenområdet bör användas för natur, rekreation och friluftsliv. Vårgärdssjön föreslås bli nytt ESKO-område (Ekologiskt Särskilt Känsliga Områden) enligt miljöbalkens 3 kap 3. Inga nya anläggningar och bryggor bör tillkomma. De privata båtplatser som finns bör om möjligt samordnas till föreningsbryggor. Olovligt tillkomna bryggor bör tas bort. V10 Järlasjön Befintliga värden och intressen Järlasjön är Nackas största sjö och ligger intill högexploaterade områden med bostäder, vägar och industrier. Sjön har ett stort rekreativt värde för skridsko- och skidåkning, fiske, bad, paddling och motorbåtssporter som till exempel vattenskidåkning. Järlasjön är näringsrik, sjön har fått ta emot föroreningar från omkringliggande hushåll och industrier under lång tid. Både näring och höga halter av tungmetaller har därför ansamlats i sedimenten vid bottnen. Järlasjön tar fortfarande emot stora mängder förorenat dagvatten. Flera pumpstationer har katastrofutsläpp till sjön. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 81

90 90 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Utveckling av vattenområdet För att öka tillgängligheten till sjön bör möjligheterna att utveckla strandpromenader längs till exempel sträckan Nysätra - Hästhagen utredas. Det bör även tydliggöras vad som är allmän plats runt sjön. V11 Ältasjön Befintliga värden och intressen Ältasjön är en stor, grund och näringsrik sjö. Möjligheten att ta sig fram utmed stränderna begränsas av vägar och bebyggelse. Sjön har ett stort rekreativt värde och används för vintersporter, bad, vattenskidåkning och fiske. Fiske upplåts via sportfiskekortet. Vid sjön finns två badplatser, Ältabadet och Stensöbadet. Sjön har ett relativt rikt fågelliv. Ältasjön är näringsrik och belastningen är något större än vad sjön tål. Ältasjöns vattennivå regleras av dämme vid Brotorp och vid reglering vid Dammtorpssjön vid Ältavägen. Om tillrinningen till Ältasjön blir för snabb riskerar låglänt bebyggelse vid Ältasjön att översvämmas. Utveckling av vattenområdet För att öka tillgängligheten till sjön bör möjligheterna att utveckla strandpromenader längs sjön utredas. Det bör även tydliggöras vad som är allmän plats runt sjön. För att förhindra att sjön växer igen bör vegetationsborttagning fortsätta, dock med hänsyn till de biologiska värdena i sjön. Behovet av en ny miljödom för reglering av Ältasjön bör ses över. V12 Insjön Befintliga värden och intressen Insjön är en sprickdalssjö belägen i Velamsunds naturreservat i nordöstra Nacka. Området är måttligt exploaterat. Sjön används mycket för bad, paddling och vintersporter. Två kommunala badplatser finns vid Insjön. I området kring sjön och i skogen finns mycket goda möjligheter till motion, vandring och friluftsliv. I sjöns södra del förvaltas fisket av Insjöns sportfiskeförening. I norra delen av sjön är fisket privat. Både sjön och dess omgivningar har ett mycket högt botaniskt och zoologiskt värde. Närmast sjöns norra strand finns ett våtmarksområde med ett rikt fågelliv. En stor del av tillrinningsområdet består av skogs- och myrmark samt ängs- och åkermark vid Velamsunds gård. Siktdjupet är litet och sjön är mycket näringsrik. V13 Sågsjön Befintliga värden och intressen Sågsjön är en djup sprickdalssjö i norra Boo. Sjön är en populär bad- och fiskesjö. Sågsjön är också Nackas mest studerade sjö tack vare ett långvarigt engagemang från Stockholms universitet. En kommunal badplats finns i sjöns nordöstra del och även andra platser runt sjön inbjuder till bad. Boo fiskevårdsområdesförening förvaltar fisket i sjön. Stockholms universitet har studerat sjön sedan 1956 och sjön har därför ett speciellt vetenskapligt värde. Sågsjön är näringsrik. Siktdjupet är måttligt (2,5-5,0 m). V14 Bagarsjön Befintliga värden och intressen Bagarsjön är belägen söder om Värmdövägen i Lännersta. Den är mycket populär som lokal bad- och fiskesjö och utnyttjas även för aktiviteter vintertid. En kommunal badplats med fin sandstrand, bryggor och badflotte finns vid norra stranden. Boo fiskevårdsområdesförening förvaltar fisket i sjön men har upplåtit fiskerätten till Lännersta fiskevårdsförening. Sjön är näringsrik och har periodvis drabbats av algblomning och igenväxning. Föreningar i området har tillsammans med kommunen gjort stora insatser för att förbättra tillståndet i sjön. Utveckling av vattenområdet För att öka tillgängligheten till sjön bör möjligheterna för en strandpromenad runt sjön utredas. Allmän plats runt sjön bör tydliggöras. UTREDNINGSOMRÅDE U1 Bergs oljehamn Befintliga värden och intressen Området omfattas av riksintresse för kulturmiljövården (Norra kusten) och för kommunikationer i form av befintlig farled. Utveckling av mark och bebyggelse Den framtida användningen av Bergs oljehamn kommer att utredas. Utredningen kommer att belysa konsekvenserna av en avveckling av oljehamnen samt möjligheten att bebygga området med bostäder. 82

91 91 Större förändringar i markanvändningen ~ Nyexploateringsomraden (Bt1, 615, 6m3, Bm5. Bg14) ~ Fönätningsomrade pa Vastra SicklaOn '"--J (811, ) r7771 Omvandlingsomrad en av fritid shus till permanentbebyggelse ~ (8g5. 8g6. Bg7. Bgll. Bg20) ~ Nya arbet$pl;;ttsomrilden (A3. A4. AG. A7. AB) C} Utr&~ningsomlOde (U 1) O Utveckling oro förtätning l och omkring lokalt centh.lm Q Utvec kllng oeh viss kompletteting av mindre $e Mce/m61es.platser Lilla Vältan Sicklaön ~~-:~0 o ---- Älta (p f} _ ' --- o Bo o ~. Q Q o Ersta o sattsjöbaden o en Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 83

92 92 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning Stockholmsregionen växer och alla prognoser tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta. Nacka har under flera år tillhört de mest expansiva kommunerna och kommer även i fortsättningen att ta sitt ansvar för regionens bostadsförsörjning och möta den efterfrågan som finns av att bygga och bo i Nacka. Detta avsnitt i översiktsplanen utgör kommunens riktlinjer enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Övergripande mål Allt bostadsbyggande ska vara långsiktigt hållbart. Ekologisk hållbarhet innebär bland annat energieffektivt byggande och miljömässigt hållbara byggnadsmaterial. Bostadsbyggandet ska samordnas med utbyggnad av service som förskolor, skolor och idrottsanläggningar samt med utvecklingen av transportinfrastrukturen. Nacka ska erbjuda goda boendemiljöer med levande stadsdelar och ett varierat utbud av funktioner. Nacka ska vara en bra kommun att leva och bo i. I Nacka ska det finnas en blandning av upplåtelseformerna äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Samtliga upplåtelseformer ska finnas i nyproduktionen. Nacka ska kunna erbjuda bostäder för alla oavsett kön, ålder, kulturell bakgrund, funktionshinder, och sociala förutsättningar Bakgrund och prognoser Nacka är attraktivt som bostadsort och många exploatörer är intresserade av att bygga här. Under 2000-talet färdigställdes i genomsnitt 523 bostäder per år i kommunen. Vissa år under 00-talets andra hälft färdigställdes cirka 850 nya bostäder per år. Att beräkna behovet av nya bostäder är svårare eftersom Stockholmsregionen har en gemensam bostadsmarknad och befolkningen är relativt lättrörlig. Behovet av bostäder påverkas också av konjunkturen. Vi vet emellertid att Stockholmsregionen som helhet växer. Regionplanekontoret räknar i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) med ett befolkningstillskott i regionen på mellan och personer till år I Nacka bör det därför finnas beredskap för en befolkningsökning på under samma period, vilket motsvarar ett behov av mellan och nya bostäder. Befolkningsstatistiken är en viktig källa för att beräkna behovet av olika typer av bostäder. Nacka har idag många ungdomar i åldrarna år och en förhållandevis liten befolkning mellan 20 och 30 år. Även om många ungdomar flyttar till andra orter för att studera så ökar med all säkerhet behovet av bostäder för unga, åtminstone under de närmaste åren. Nacka står också inför en kraftig ökning av befolkningen mellan 65 och 80 år vilket kan leda till ett ökat behov av äldreboende, även om det är svårt att veta hur stor del av framtidens pensionärer som kommer att behöva äldreboende. Ökningen av äldre kan även leda till ett ökat behov av attraktiva lägenheter för de som vill flytta från sin villa till ett boende som kräver mindre arbete. Bostadsbyggandet kopplas till översiktsplanens strategier I enlighet med översiktsplanens strategier kommer det framtida bostadsbyggandet i Nacka i stor utsträckning att ske på västra Sicklaön och i anslutning till kommunens lokala centra. Genom förtätningen av Sicklaön förstärks Nackas koppling till Stockholm. Den ger även förutsättningar för en hållbar stadsutveckling med god kollektivtrafikförsörjning och effektivt markutnyttjande. Bostadsbyggande i anslutning till lokala centra skapar bättre underlag för handel och andra servicefunktioner, samtidigt som det ger möjlighet till bostäder med god kollektivtrafikförsörjning. Nya bostäder ska i första hand byggas på redan ianspråktagen mark och i form av försiktig komplettering i äldre bostadsområden. Planeringen av nya bostäder måste också samordnas med utbyggnaden av infrastruktur och service. Det innebär att en större utbyggnad av bostäder i den centrala delen av Sicklaön kan komma till stånd först när tunnelbanan byggts ut till Nacka. Bostadsbyggande i Björknäs och Orminge är beroende av en ny Skurubro men även av framtida utbyggnad av kollektivtrafiken. Bostadsbyg 84

93 93 gandet måste också gå hand i hand med utbyggnaden av skolor och förskolor samt idrott- och fritidsanläggningar. Skapa blandade miljöer En blandning av bostäder, arbetsplatser och service är en naturlig del i den hållbara staden. Vid förtätning och nyexploatering är det viktigt att eftersträva blandade miljöer och undvika homogena bostadsområden. Det är även önskvärt att få till stånd en blandning av olika typer av bostäder, både vad gäller storlekar och upp låtelseformer. En mångfald i bostadsbeståndet kan gynnas på två sätt, dels genom att enskilda bostadsprojekt innehåller lokaler för verksamheter i bottenvåningen och en viss andel hyresrätter, dels genom att projekten begränsas i storlek och att flera intressenter och byggherrar blandas i ett område. Blandning är lättare att få till stånd i tätt bebyggda områden, men även i småhusområden med gles bebyggelse är det önskvärt med olika upplåtelseformer och inslag av verksamheter. I alla projekt är det viktigt att om möjligt öka stadens mångfald. Utveckling av befintligt bostadsbestånd Det totala bostadsbeståndet i Nacka kommun uppgick 2010 till bostadslägenheter, varav i småhus. Av flerbostadshusens lägenheter var hyresrätter och bostadsrätter. Nacka kommun Strandnära bostäder i Järla sjö. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 85

94 94 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun har inget kommunalt bostadsbolag och utveckling av det befintliga bostadsbeståndet bygger därför på samarbete mellan kommunen och de privata fastighetsägarna. Samarbetet kommer att koncentreras på de relativt omfattande områdena med hyresrätter som finns i Fisksätra, centrala Älta(Stensö) och Orminge. Fortsatt förnyelseplanering I Nacka finns ett stort antal gamla fritidsområden som successivt omvandlas till permanentbebyggelse. Dessa områden finns framförallt i Boo och på Älgö. Omvandlingen innebär utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, samt att fritidshusen ersätts med byggrätter för permanenta bostäder. För vissa områden finns detaljplaner som vunnit laga kraft och utbyggnad pågår. För andra områden pågår planläggning och i vissa områden har planläggningen ännu inte startat. Vatten- och avloppsförsörjningen är ur miljösynpunkt mycket viktig i dessa områden. Planeringen av förnyelseområdena fortsätter enligt tidigare beslut. Utbyggnaden väntas fortsätta under de närmaste fem sex åren och leda till totalt ytterligare cirka småhus. Mer nybyggnad av hyresrätter Ett viktigt motiv för att bygga hyresrätter till rimliga kostnader är att Nackas egna ungdomar ska kunna flytta hemifrån utan att lämna kommunen. Ett större utbud av hyresrätter gynnar dessutom många andra grupper i samhället och underlättar rörligheten på bostadsmarknaden. För att få en nödvändig produktion av hyresrätter krävs ett samarbete mellan kommunen och bostadsmarknadens aktörer. När det är fråga om privata markägare kan kommunen förhandla med exploatörer i inledningen av ett projekt. Där kommunen äger marken finns möjlig heter att från början styra upplåtelseformen och kommunen har bland annat möjlighet att erbjuda tomträttsavtal. Bostadsbyggande för särskilda behov Nacka kommun har en fortlöpande planering av äldreboende och bostäder för personer med funktionshinder (LSS-boende) eller psykisk funktionsnedsättning. Under de närmaste 10 åren behövs cirka en gruppbostad (LSSboende) per år med sex lägenheter i varje enhet. När det gäller boende för personer med psykisk funktionsnedsättning så saknar idag vissa gruppbostäder fullvärdiga lägenheter vilket innebär ett behov av antingen ombyggnad eller nybyggnad. Det finns ett mycket stort behov av framförallt mindre lägenheter för olika målgrupper. Byggandet av hyresrätter har stor betydelse för ungdomars möjlighet att få lägenhet, men även speciella ungdoms- eller studentlägenheter kan behöva byggas. Även små, prisvärda bostadsrätter underlättar för ungdomar och andra små hushåll. Kommunen undersöker även möjligheten att stötta människor som av olika skäl inte hittar in på bostadsmarknaden och som vill byta till en egen ägd bostad. Behovet av specialbostäder för mindre grupper utreds och beaktas vid detaljplanering i olika delar av kommunen, detta kan gälla skyddat boende för kvinnor, gruppbostäder och boende för hemlösa och jourboenden. Boende för äldre och funktionshindrade integreras i nya och befintliga bostadsområden. Planerat bostadsbyggande till 2020 Det finns cirka bostäder i flerbostadshusprojekt där det antingen finns en detaljplan som vunnit laga kraft eller där planprocessen hunnit långt. Av dessa bostäder är 510 hyresrätter och 130 äldreboende. Ytter ligare cirka bostäder i flerbostadshus planeras under perioden. De befinner sig på programstadiet och någon upplåtelseform är inte bestämd. Cirka småhus beräknas tillkomma till De utgörs framförallt av friliggande hus i förnyelseområden. Planerat bostadsbyggande För denna period finns inga specificerade projekt. Cirka bostäder är en grov uppskattning av hur mycket som skulle kunna byggas med utgångspunkt i översiktsplanens strategier. 86

95 95 Säkerställande av riksintressen I miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel finns regler för områden av riksintresse. Dessa områden ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada utpekade värden eller intressen. I översiktsplanen ska kommunen ange hur man avser att säkerställa riksintressena. Kulturmiljövård (3 kap. miljöbalken) Följande riksintressen för kulturmiljövård finns i Nacka kommun: Nackas norra kust Herrgården Erstavik Brukslämningarna vid Nacka ström Centrala Saltsjöbaden Villaområdet Storängen Befintligt skydd och åtgärder för säkerställande I kulturmiljöprogrammet anges förhållningssätt för hantering av riksintressemiljöernas olika kulturvärden. Vid planläggning ska dessa förhållningssätt omsättas till skydds- och varsamhetsbestämmelser som ger ett juridiskt skydd. I det omfattande riksintresset Stockholms farled ska kulturhistoriska värden i semesterhemsområdet Visborgs minne få planmässig reglering. Planskydd ska även tillkomma för den mycket värdefulla sommarherrgårdsmiljön Svindersvik från 1730-talet. Sommarvillamiljöer som idag har utökad lovplikt; Tegelön, Vikingshill, Eolsudde och Hasseludden-Hamndalen, får på sikt skydds- och varsamhetsbestämmelser. Farledens efterkrigstida flerbostadsområden närmast Stockholm är i behov av reglering av kulturhistoriska värden. För övriga delar av farledsmiljön som idag inte har något skydd, eller där en markförändring planeras, ska riksintressets värden i bebyggelse och landskapsbild alltid tillgodoses i planeringen. Detsamma gäller för riksintressemiljöerna Saltsjöbaden, Storängen och bebyggelsen i Erstavik-Källtorp samt Nacka ström. De två sistnämnda miljöernas kulturlandskap utgör starka värdekärnor som ligger inom fideikomiss-förvaltat område (Erstavik-Källtorp) eller inom naturreservat. Något överhängande hot finns inte, men på sikt bör ett förstärkt skydd i form av till exempel kulturreservat utredas för dessa områden som då även kan hantera det byggda kulturarvet. Friluftsliv (3 kap. miljöbalken) I Nacka finns ett stort område av riksintresse för friluftslivet: Erstavik och Nackareservatet Befintligt skydd och åtgärder för säkerställande Den västra delen av området (Nackareservatet) är skyddat genom naturreservat. Den övriga delen av området utgörs av Erstaviks fideikommiss. Kommunen säkerställer idag riksintresset genom avtal med markägaren. På sikt kan det vara aktuellt att upprätta naturreservat enligt 7 kap. miljöbalken. Kommunikationer (3 kap. miljöbalken) I Nacka finns följande riksintressen för kommunikationer: Farleden till Stockholm längs nackas norra kust Farleden genom Skurusundet och Baggensstäket Södra länken, väg 75 och Östlig förbindelse Värmdöleden, väg 222 Väg 222/260 från Stadsgården till Sickla Saltsjöbanan Befintligt skydd och åtgärder för säkerställande Farleden till Stockholm och farleden genom Skurusundet och Baggensstäket säkerställs genom att inga åtgärder vidtas som väsentligt försvårar användningen av farlederna. Södra länken är byggd och säkerställd genom befintliga detaljplaner. Östlig förbindelse är delvis säkerställd genom befintliga detaljplaner och ska säkerställas i kommande detaljplan. Värmdöleden säkerställs genom att en ny Skurubro byggs och genom att inga åtgärder vidtas som väsentligt försvårar användningen av vägen. Saltsjöbanan säkerställs genom moderniseringen och genom att inga åtgärder vidtas som väsentligt försvårar användningen av järnvägen. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 87

96 96 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Energidistribution (3 kap. miljöbalken) Energimyndigheten har inte pekat ut några riksintressen, men länsstyrelsen har bedömt att stamnätet utgör riksintresse. Befintligt skydd och åtgärder för säkerställande Inga åtgärder vidtas som väsentligt försvårar användningen av befintliga eller planerade kablar och luftledningar som ingår i stamnätet. Totalförsvaret (3 kap. miljöbalken) I Nacka kommun finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Inom kommunen kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvars makten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Informationen används också som förberedelse för införandet av höga objekt i landets flyghinderdatabas. Natura 2000 (4 kap. miljöbalken) Följande Natura områden finns i Nacka kommun: Söderbysjön-Dammtorpssjön Ekoberget Tre områden med äldre lövskogar inom Velamsunds naturreservat Befintligt skydd och åtgärder för säkerställande Samtliga områden är skyddade genom befintliga naturreservat. Kustområde och skärgård (4 kap. miljöbalken) Kustområdet och skärgården utanför Stockholm. Området är av stort intresse för turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet. Någon tydlig avgränsning av riksintresset finns inte, men länstyrelsens tolkning är att hela kustområdet inklusive Nacka kommun ingår. Bestämmelserna innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp får komma till stånd endast om de inte påtagligt skadar områdenas naturoch kulturvärden. Bestämmelserna utgör inget hinder för utveckling av befintliga tätorter och eller det lokala näringslivet. Befintligt skydd och åtgärder för säkerställande Riksintresset säkerställs genom att Nackas stora oexploaterade områden behålls som natur. 88

97 97 Bo o l --- l -... l..., l --- ', l ~~... l ' l..._.,, Mark- och vattenanvändning Riksintressen - Farled - Vägar - Salujöbanan ~ NationalslJdspark [] Frilufuliv Natura 2000 ~ Kultu r miljö - Befintlig kol><! l - Befintlig luftledning --PI>nerad luldednlng Översiktsplan för Nacka kommun 89

98 98 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Hur Nacka avser ATT följa gällande miljökvalitetsnormer Vad är miljökvalitetsnormer? Miljökvalitetsnormer är bindande nationella föreskrifter. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för bland annat utomhusluft och vattenförekomster. Enligt planoch bygglagen får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. Kommunen ska i översiktsplanen redovisa hur gällande miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer för luft Normerna överskrids på vissa platser i Nacka Miljökvalitetsnormen för partiklar avseende dygnsmedelvärde överskrids i nuläget längs Värmdöleden fram till avfarten mot Nacka centrum cirka 250 meter öster om Nacka gymnasium. Överskridanden görs i en zon mellan meter norr och söder om Värmdöleden. Halterna avtar med avståndet och cirka 100 meter från Värmdöleden är PM10-nivåerna jämförbara med bakgrundshalten. Miljökvalitetsnormen för partiklar överskrids även vid Sickla-rondellen, upp till 10 meter från rondellen. Överskridande görs även inom vägområdet vid trafikplats Sickla strax öster om Sickla-rondellen. Vad kan Nacka göra för att följa normerna? Översiktsplanens strategier innebär att planeringen inte ska överskrida miljökvalitetsnormerna. Det genomförs genom att kollektivtrafiken byggs ut så att en större andel resor sker med kollektivtrafik och genom att ny bebyggelse placeras så att kollektivtrafikförsörjningen blir god. Kommunen planerar ingen bebyggelse där miljökvalitetsnormer idag överskrids. Målsättningen är att genomförandet av översiktsplanen ska leda till att inga miljökvalitetsnormer överskrids i Nacka. Miljökvalitetsnormer för vatten Vattendirektivet ställer kvalitetskrav på Nackas vatten EU beslutade i oktober 2000 om ett ramdirektiv för vatten. Direktivet innebär ett nytt sätt att förvalta olika vattenresurser. Målet är att nå minst god vattenstatus i alla vatten senast år 2015 och att inget vattens status ska försämras. Utifrån kartläggningen av vattenförekomsterna har vattenmyndigheten fastställt miljökvalitetsnormerna (MKN) för samtliga vattenförekomster i distriktet. MKN anger vilken kvalitet vattnet ska ha i framtiden. MKN är ett juridiskt bindande kvalitets krav och utgör den juridiska grunden för åtgärdsprogrammet. För ytvattenförekomster finns MKN för kemisk status samt för ekologisk status eller ekologisk potential. För Nacka berörs endast kustvatten. Inga sjöar räknas som vattenförekomster enligt direktivet. Kemisk status Lilla Värtan, Strömmen och Baggensfjärden ska uppnå god kemisk ytvattenstatus till 2021(exklusive kvicksilver). Orsaken till att dessa vattenområden fått en tidsfrist till 2021 är att det finns problem med för höga halter av TBT (tributyltennföreningar). TBT ingår i båtbottenfärger som är förbjudna på ostkusten men fortfarande används. Höga halter har konstaterats utmed Nackas kuster. Alla övriga kustvatten i Nacka ska ha god kemisk ytvattenstatus Strömmen Lilla Värtan Sicklaön Älta Surusundet Kemisk status/potential idag god kemisk status uppnår ej god kemisk status Askrikefjärden Boo Baggensfjärden Fisksätra Neglingeviken Saltsjöbaden Vårgärdssjön Erstaviken Torsbyfjärden 90

99 99 Ekologisk status Lilla Värtan och Strömmen ska uppnå god ekologisk potential För de övriga vattenområdena gäller att de ska uppnå god ekologisk status till Orsaken till att vattenområdena fått en tidsfrist till 2021 är att det finns problem med övergödning. Övergödningen beror främst på påverkan från sötvattenutflöden från Mälaren som innehåller höga halter av närsalter. Även de stora reningsverken Henriksdal och Käppala belastar vattenområdet. Strömmen Lilla Värtan Sicklaön Älta Surusundet Ekologisk status/potential idag måttlig ekologisk potential måttlig ekologisk status otillfredställande ekologisk status Askrikefjärden Boo Baggensfjärden Fisksätra Neglingeviken Saltsjöbaden Vårgärdssjön Erstaviken Torsbyfjärden Åtgärder för att uppnå målet: God ekologisk och kemisk status på alla vatten till 2021 Vid bedömning av hur planer, tillstånd och yttranden påverkar naturmiljön ska bedömningen ske utifrån ett helhetsperspektiv (landskapsekologiskt perspektiv). Man ska ta hänsyn till hur vattenkvaliteten påverkas och vilket avrinningsområde och vilken havsbassäng som berörs. Vid beslut om verksamheter som påverkar ett vattenområde som berör flera kommuner, ska samråd ske mellan kommunerna. Ett samarbete med angränsande kommuner bör utvecklas när det gäller åtgärder för att uppnå god status på de olika havsvattenområdena. Förnyelseområden detaljplaneras så att kommunalt vatten och avlopp (va) byggs ut och ersätter bristfälliga enskilda avloppsanläggningar. Va-nätet dimensioneras så att bräddningar och nödutsläpp från ledningsnätet och pumpstationer minimeras. Kommunen tar fram en va-plan som ger en heltäckande långsiktig va-planering för hela kommunen. Kommunens dagvattenpolicy och anvisningar för dagvattenhantering ska följas. Kommunen ska ha en effektiv tillsyn enligt miljöbalken på enskilda avloppsanläggningar, avloppspumpstationer, avloppsledningar och dagvattenledningar. Kommunen ska utveckla en effektiv tillsyn på båtklubbar, marinor, varv och andra verksamheter som kan inverka på vattenmiljön. Kommunen ska utveckla det samarbete som finns med marinor och båtklubbar så att de kan ordna och informera om mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar och båtbottentvättar. Kommunen ska verka för minsta möjliga utsläpp av miljöföroreningar på land och i vatten. Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun 91

100 100 Mark- och vattenanvändning Översiktsplan för Nacka kommun Genomförandemedel En aktivare markpolitik Nacka äger relativt lite mark som inte är naturreservat eller planlagd som allmän plats. Detta innebär att det många gånger kan vara svårt att hitta lämplig mark för skolor, förskolor, särskilda boenden, äldreboenden eller idrotts- och fritidsanläggningar. En aktivare markpolitik har därför stor betydelse för att skapa Mångfald och trygghet i livets alla skeden. Även när det gäller bostadsbyggande, infrastrukturutbyggnad och grönstrukturplanering skulle en mer aktiv markpolitik kunna bidra till smidigare processer och en större variation. Det betyder inte att kommunen ska bli en stor markägare, utan att man ska underlätta stadsbyggandet genom ett aktivare agerande. Samarbete med markägare, exploatörer och företag I många stadsbyggnadsfrågor är ett nära samarbete mellan markägare, exploatörer och kommunens företag av stor betydelse. För strategierna Bygg en tät och blandad stad på västra Sicklaön och Utveckla Nackas lokala centra är detta samarbete extra viktigt då det finns många delar i en sådan utveckling som kommunen inte rår över. Enskilda intressen kan i stor utsträckning bidra till att dessa strategier genomförs och kommunen bör därför hitta en organiserad form för ett sådant samarbete. För att uppnå målet om ett hållbart Nacka räcker inte lagstiftningens krav. Nacka vill gå längre och kommer i all exploatering arbeta för att höga miljökrav ställs och att byggandet certifieras enligt branschens vedertagna miljöcertifieringssystem. Samarbete med andra kommuner samt statliga och regionala organ När det gäller trafikinfrastrukturen är Nacka beroende av omgivande kommuner och av utvecklingen i regionen i övrigt. Om strategin Komplett transportsystem med tunnelbana till Nacka ska bli verklighet krävs en lösning i samarbete med Stockholms stad, Värmdö kommun, SL och Trafikverket. Ett mer organiserat samarbete kring ostsektorns trafikinfrastruktur behövs och det skulle vara lämpligt att ta fram någon form av regionalt handlingsprogram. Ett sådant handlingsprogram skulle kunna stödja innovationer inom såväl det tekniska som ekonomiska området, och till viss del även kunna påverka transportbeteendet. Lokal förankring För att översiktsplanens målsättning om ett hållbart Nacka ska bli verklighet krävs att stadsbyggnadsstrategierna har en lokal förankring. Samrådet är en möjlighet att stämma av de övergripande idéerna för att bättre kunna avväga olika intressen. Under den fortsatta processen kan lokala riktlinjer och åtgärder diskuteras med föreningar, boende och företagare. När det gäller strategier som Utveckla Nackas lokala centra och Bevara, förvalta och utveckla den gröna och blå strukturen kan lokala initiativ vara av avgörande betydelse. 92

101 101 Uppföljning av översiktsplanen Översiktsplanens underlag kommer att uppdateras kontinuerligt när ny statistik blir tillgänglig och när nya prognoser och inventeringar görs. En årlig avstämning kommer att göras av det reviderade underlagsmaterialet för att få ett helhetsgrepp om eventuella förändrade förutsättningar. I samband med årsbokslutet görs en uppföljning och redovisning av läget vad gäller översiktsplanens mål och åtgärder. Vid den lagstadgade aktualitetsprövningen vart fjärde år genomförs en större uppföljning av de resultat som översiktsplanens strategier lett till. I samband med aktualitetsförklaringen kan beslut tas om tillägg eller ändringar i översiktsplanen. Tillägg eller ändringar i översiktsplanen ska givetvis genomgå den demokratiska processen i plan- och bygglagen, men kan ändå genomföras förhållandevis enkelt eftersom endast enstaka delar av översiktsplanen behöver ändras. Mark- och vattenanvändning Centrala Sicklaön från norr. Översiktsplan för Nacka kommun 93

102 102

103 103 Produktion Nacka kommun, kommunikationsenheten Form: Ricardo Abarza Foto Omslag: Jan Johansson Ryno Quantz Ann Thafvelin Inlaga: Nacka kommun, Miljö & Stadsbyggnad Bertil Nordahl Ryno Quantz Jan Johansson Peter Orevi Håkan Lindgren Nina Mautner Granath Peter Knutson Tryck DanagårdLiTHO november 2012 Papper: Profimatt g. Upplaga: 250 ex.

104 104 Översiktsplan för Nacka kommun antagen juni 20 2 Miljö och Stadsbyggnad, KFKS 2009/ Nacka kommun 3 8 Nacka tfn e-post info@nacka.se sms

105 _, ~ - - NACKA KOMMUN HÅLLBAR FRAMTID I NACKA ÖVERSIKTSPLAN FÖR NACKA KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 11 JUNI ', ', ' ' -. Lilla Värtan Boo t faffkplats. / ' _,... ~ ~ ~ l l \ ' ---- ~~ N120 ~. Bg 11. vs Huvuddragen i mark- och vattenanvändningen '. ' ' ' ' ' ' ' ~ D D D Tät stadsbebyggelse Medeltät stadsbebyggelse Gles blandad bebyggelse Arbetsplatsområden och tekniska anläggningar Utredningsområde D Natur och större rekreationsområden D Vattenområden N ~ S Tvärbanan ansluten till Sickla Tunnelbana Tunnelbana alternativa sträckningar Älta Bg 14 Moderniserad Saltsjöbana Båttrafik Östlig förbindelse Lokalt centrum Fritidskluster som bör beaktas i planeringen N...._--t.,~ Svaga samband i grönstrukturen som bör beaktas i planeringen - Utbyggnad vägnät o Meter

106 (80) 20 juni 2016 NACKA KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 179 Dn r KFKS 2015/ Aktualitetsprövning av Nacka kommuns översiktsplan "Hållbar framtid i Nacka" Beslut Kommunfullmäktige beslutar att gällande översiktsplan antagen i juni 2012, till största del är aktuell, men att vissa mindre förändringar bör göras för bibehållen aktualitet, 1. avsnitten som behandlar vision, mål och strategier är innehållsmässigt aktuella, men behöver redaktionella uppdateringar, 2. redovisningen av mark- och vattenanvändningen är inaktuell inom vissa områden och bör därför revideras och kompletteras i dessa delar, 3. riktlinjer för bostadsförsörjning är delvis inaktuell och behöver revideras. Kommunfullmäktige noterar att det ligger i kommunstyrelsens ansvar att verkställa kommunfullmäktiges beslut att besluta om justeringar av översiktsplanen enligt ovan. Ärendet Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandatperioden pröva om översiktsplanen är aktuell enligt de krav som ställs i plan- och bygglagen. En genomgång ska göras av de förutsättningar som förändras sedan planen antogs. Aktualitetsprövningen bör också avgöra om översiktsplanen behöver revideras i någon del. Den gällande översiktsplanen är till största del aktuell vad gäller mål och strategier. Därför behöver inga större förändringar ske på grund av aktualitetsprövningen. Redovisningen av mark- och vattenanvändningen är dock inaktuell inom vissa delar. De största förändringarna beror på kommunens åtagande med nya bostäder på västra Sicklaön till följd av tunnelbaneavtalet, föreslagen ändrad användning av Bergs gård, samt eventuellt förändringar till följd av Sverigeförhandlingen om Östlig förbindelse. Det avsnitt som behandlar mark- och vattenanvändningen behöver därför revideras i vissa delar. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning är också delvis inaktuell i och behöver revideras. Dessa mindre revideringar av översiktsplanen stämmer väl med den ambition om en kontinuerlig översiktsplanering som var grundläggande när gällande översiktsplanen togs fram. Ordfö ra nd ~s signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande '-- Page 1 of 3

107 (80) 20 juni 2016 NACKA KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Handlingar i ärendet Kommunstyrelsen den 7 juni Enheten för strategisk stadsutveckling den 11 maj 2016 Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse den 28 oktober 2015 Ärendets tidigare behandling Beslut i kommunstyrelsen den 7 juni Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle fatta följande beslut. Kommunfullmäktige beslutar att gällande översiktsplanen antagen i juni 2012, till största del är aktuell, men att vissa mindre förändringar bör göras för bibehållen aktualitet, 1. avsnitten som behandlar vision, mål och strategier är innehållsmässigt aktuella, men behöver redaktionella uppdateringar, 2. redovisningen av mark- och vattenanvändningen är inaktuell inom vissa områden och bör därför revideras och kompletteras i dessa delar, 3. riktlinjer för bostadsförsörjning är delvis inaktuell och behöver revideras. Kommunfullmäktige noterar att det ligger i kommunstyrelsens ansvar att verkställa kommunfullmäktiges beslut att besluta om justeringar av översiktsplanen enligt ovan. Yrl<anden Cathrin Bergenstråhle yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med Cathrin Bergenstråhles yrkande. Protokollsantecl<ningar Rolf Wasteson lät anteckna följande för Vänsterpartiets fullmäktigegrupp. "Det är bra och angeläget att aktualisera översiktsplanen. Mycket i planen är bra och fortfarande aktuellt. Samtidigt så finns det främst på området bostadsförsörjning anledning att uppdatera planen. En mycket viktig aspekt är att antalet och andelen hyresrätter minskat under många år. Detta samtidigt som så många efterfrågar hyresrätter. Det gäller självklart unga människor som inte har det startkapital som behövs för att köpa en bostadsrätt men också många andra som av olika skäl inte kan eller vill köpa en bostadsrätt. Översiktplanen har som ett av de övergripande målen social hållbarhet och där passar hyresrätterna in. Nacka är en av landets allra mest segregerade kommuner, enligt SCB, och åtskillnaden i On:tförande5 signatur Juste111ndes signatur p~~ Utdragsbestyrkande Page 2 of 3

108 (80) 20 juni 2016 NACKA KOM M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige bostäder är en viktig pusselbit där. Samtidigt är det viktigt att planera för att hyresbostäderna inte blir andra klassens bostäder med skugga, buller och dåliga lägen." Khashayar Farmanbar lät anteckna följande för Socialdemokraternas fullmäktigegrupp. "Från socialdemokraterna anser vi att dokumentet ska kompletteras med markering av områden som är möjliga att tillgängliggöra för strandpromenader, markera vikten av att få så sammanhängande gång- och cykelstråk som möjligt samt att i tidigt skede peka ut gröna områden som kan komma att utvecklas till odlingslottsområden. Det är en fördel om detta finns med i en översiktsplan så att dessa frågor inte enbart ska lösas från fall till fall när detaljplaner tas fram." Ordförandes -- signatur / Utdragsbestyrkande Page 3 of 3

109 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/ Projekt (8) Kommunstyrelsen Detaljplaneprogram för Planiaområdet på västra Sicklaön Antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar detaljplaneprogrammet. Kommunstyrelsen delegerar till planchefen och exploateringschefen var för sig att starta kommande stadsbyggnadsprojekt inom programområdet förutsatt att de överensstämmer med antaget detaljplaneprogram för Planiaområdet. Sammanfattning Programområdet ligger på västra Sicklaön och avgränsas av Kyrkviken och Finntorp i öster, Sickla köpkvarter och Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr och Nysätra i söder. Kommunstyrelsen antog den 11 februari 2013, 44 Start- PM för detaljplaneprogrammet. Den 29 juni 2016, 160 tillstyrkte miljö- och stadsbyggnadsnämnden programmet. Inom programområdet föreslås ny bebyggelse utifrån både platsens förutsättningar och ett stadsbyggnadsperspektiv. Sammantaget föreslås ca 2100 nya bostäder, nya förskolor, utökad skolverksamhet, handelslokaler och kontor. En trafikanalys har tagits fram som visar att tillkommande trafikalstring från den föreslagna bebyggelsen är relativt låg och främst ger lokala skillnader i trafikmängder. En dagvattenutredning har tagits fram som föreslår en kombination av olika LOD-lösningar (lokalt omhändertagande av dagvatten) inom programområdet, samt rening av dagvatten i Kyrkviken. Om de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen genomförs så kommer belastningen av föroreningar till Järlasjön, Sicklasjön och Strömmen att minska när bebyggelsen inom detaljplaneprogrammet genomförts. Grundprincipen för exploateringskalkylen är att samtliga för programmet nödvändiga infrastrukturåtgärder samt andra åtgärder avseende allmänna anläggningar inom och i POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

110 110 2 (8) anslutning till programområdet, ska finansieras via exploateringsbidrag kopplat till tillkommande bebyggelse samt genom intäkter från markförsäljning av kommunal mark. Ärendet Programområdet ligger på västra Sicklaön och avgränsas av Kyrkviken och Finntorp i öster, Sickla köpkvarter och Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr och Nysätra i söder. Det är ett särpräglat verksamhetsområde som omfattar kommunal service, mindre privata verksamheter som kontor, lätt industri, handel med mera. Området omfattar idag endast ett fåtal bostäder. Stora områden domineras av infrastruktur så som Saltsjöbanan och Värmdövägen, som delar programområdet, och Järlaleden som skär igenom området i östvästlig riktning. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden (MSN) beslutade 12 december 2012, 352 att tillstyrka startpromemorian för detaljplaneprogrammet. Kommunstyrelsen antog den 11 februari 2013, 44 Start- PM för detaljplaneprogrammet och gav därmed planenheten uppdraget att påbörja arbetet med att ta fram ett program för området. Planchefen beslutade, i enlighet med delegation från miljö- och stadsbyggnadsnämnden, att sända förslag till detaljplaneprogram på samråd. Information om programförslaget gavs i MSN i oktober 2013 och i kommunstyrelsen stadsutvecklingsutskott den 5 november Programsamråd pågick under perioden 28 oktober-6 december Två öppna hus hölls på kvällstid i Dieselverkstadens entré, dit allmänhet och intresserade var välkomna. Totalt på de båda kvällarna uppskattades besöksantalet till ca 200 personer. Berörda fick träffa representanter för Nacka kommun samt Atrium Ljungberg, en av flera fastighetsägare inom programområdet. Den 11 juni 2014, 153 tillstyrkte miljö- och stadsbyggnadsnämnden programmet samt beslutade att kommunstyrelsen delegerar till planchefen och mark- och exploateringschefen att starta kommande detaljplaneprojekt, förutsatt att de överensstämmer med antaget detaljplaneprogram. Den 28 oktober 2014, 291 antog kommunstyrelsens stadsbyggnadsutskott programmet. Den 17 november 2014, 238 beslutade kommunstyrelsen att bordlägga programmet i avvaktan på att det kommer fram avtal kopplade till programmet. Den 22 februari har kommunstyrelsen beslutat att inriktningen för vidare arbete ska vara att rening av dagvatten för Planiaområdet ska ske i Kyrkviken och att arbetet med en tillgänglig och publik brygganläggning ska påbörjas parallellt. Den 20 oktober , beslutade kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott att anta start PM för stadsbyggnadsprojektet Saltsjöbanans upphöjning. Då lång tid gått sedan beslut om tillstyrkan skedde (juni 2014) och ändringar gjorts i programförslaget, togs programmet åter upp till miljö- och stadsbyggnadsnämnden för tillstyrkan den 29 juni 2016, 160. Den föreslagna delegationen att starta kommande stadsbyggnadsprojekt inom programområdet syftar till att förkorta startprocessen i synnerhet och därmed stadsutvecklingsprocessen i allmänhet. Det är ett led i arbetet med att få en effektivare stadsutvecklingsprocess med kortare handläggningstider. Delegationen gäller endast

111 111 3 (8) förutsatt att innehållet överensstämmer med det av kommunstyrelsen antagna detaljplaneprogrammet för Planiaområdet. I praktiken betyder det att en kortfattad startpromemoria tas fram och beslutas på delegation av exploateringschef och planchef. Inom programområdet föreslås lokalisering av ny bebyggelse utifrån platsens förutsättningar och utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Sammantaget föreslås ca 2100 nya bostäder, nya förskolor, utökad skolverksamhet, handelslokaler och kontor. I förslaget till ny bebyggelse redovisas även principer för den tillkommande bebyggelsens placering, höjd och anpassning till befintliga förhållanden. Bland annat föreslås ny bebyggelse på det kuperade området mellan Finntorp och Alphyddan (Svindersberg), närmast norr om Värmdövägen vid Olofssons bil och Kaisers Cars, i kilen mellan Kyrkviken och Värmdövägen, samt inom och i anslutning till Sickla skola och gymnastikhallen. En trafikanalys har tagits fram som visar att tillkommande trafikalstring från den föreslagna bebyggelsen är relativt låg och främst ger lokala skillnader i trafikmängder. För att möjliggöra åtkomst till föreslagen bebyggelse samt för att skapa ett mer flexibelt och robust trafiknät i området föreslås ett antal förändringar och kompletteringar i trafiknätet. Bland annat föreslås Planiavägen och Värmdövägen kopplas samman genom att Saltsjöbanan lyfts upp på en bro för att möjliggöra för gång-, cykel och biltrafik under Nacka station. Kring den planerade upphöjningen planeras en tät stadsmiljö med lokaler under de upphöjda spåren och nya bostadskvarter med lokaler i bottenplan på norra sidan av Värmdövägen. Planiavägen föreslås byggas om till stadsgata, med smalare körbanor för fordon till förmån för gång - och cykeltrafikanter. Järlaleden föreslås ändras för att minska dess barriäreffekt och för att ge mer utrymme åt Kyrkviksparken att utvecklas till en stadspark. Stora arealer med hårdgjorda ytor (vägar, byggnader, parkeringsplatser) i kombination med underdimensionerade ledningar samt det faktum att området vid Planiarondellen ligger lågt i förhållande till Järlasjöns normalvattenstånd, innebär dagvattenproblem i området. En förtätning av området innebär ökade mängder förorenat dagvatten och snabbare avrinning om inga åtgärder vidtas. Klimatförändringarna innebär dessutom att större nederbördsmängder kommer att komma med tätare mellanrum. En dagvattenutredning har tagits fram som föreslår en kombination av olika LOD-lösningar (lokalt omhändertagande av dagvatten) inom programområdet, samt rening av dagvatten i Kyrkviken. Om de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen genomförs så kommer belastningen av föroreningar till Järlasjön, Sicklasjön och Strömmen att minska när bebyggelsen inom detaljplaneprogrammet genomförts. Förutsättningarna att klara miljökvalitetsnormen för Strömmen och uppnå god status för Järlasjön och Sicklasjön ökar därmed. Nya parker och torg placeras in i stadsmiljön för att tillgodose behov av lek och rekreation. 28 nya förskoleavdelningar och utbyggnad av de båda skolorna (Sickla skola och Svindersviksskolan) föreslås för att dels ersätta befintliga tillfälliga paviljongförskolor samt för att tillgodose förväntad befolkningsökning i närområdet. Sammanfattning av inkomna synpunkter under samrådet På de två öppna husen inkom totalt 32 lappar med synpunkter. Övriga synpunkter inkom per e-post eller brev och uppgick till totalt 166 stycken. Därutöver har en lista med

112 112 4 (8) namnunderskrifter lämnats in. Alla inkomna synpunkter sammanfattas i en samrådredogörelse som biläggs programmet. Trafik är ett av de ämnen som tas upp mest frekvent i inkomna yttrandena från boende, verksamheter och föreningar som yttrat sig. Dessa handlar främst om trafiken på Gillevägen, då de boende längs gatan är oroliga för att gatan ska öppnas för allmän genomfartstrafik och därmed få ökad trafik på sträckan. Flera önskar en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen och en avstängning eller ombyggnad av Järlaleden öster om Planiarondellen. Ca 20 boende i Alphyddan och Finntorp har synpunkter på förslaget om bebyggelse på höjden mellan Finntorp och Alphyddan. De menar att området används som natur- och rekreationsområde, att trafiken till området ökar i och med mer bebyggelse och att det finns risk för buller och stök under byggtiden. Därutöver kommenteras bland annat den föreslagna dagvattenhanteringen i området, parkering och trafiksituationen i området idag av flertalet synpunktslämnare. Ändringar inför antagande Efter samrådet, efter tidigare tillstyrkan hos MSN och KSSU och inför ett antagande av programmet har nedanstående ändringar gjorts: En ökad exploateringsgrad både på den kommunala marken och på mark som ägs av privata fastighetsägare har genererat fler antal byggrätter totalt inom programområdet. Från ca 1800 möjliga bostäder i samrådsförslaget till ca 2100 i antagandeförslaget. Ett förslag till möjlig upphöjning av Saltsjöbanan vid Planiavägen presenteras i programmet. Detta för att få till en stadsmässig koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen, utan att påverka framkomligheten på Saltsjöbanan. Byggnaden som idag inrymmer konstnärernas kollektivverkstad (i anslutning till Planiavägen) föreslås rivas till förmån för mer bostadsbebyggelse, samt då befintlig byggnad bedöms vara i dåligt skick. En volym har ritats in på Svindersviksskolans tomt som en möjlig långsiktig lösning för skol- eller förskoleändamål. En ny volymstudie över Sickla skola och området på och kring KKV-huset (konstnärernas kolletivverkstad) har tagits fram. Denna visar på en möjlighet att bygga en ny skola, ny gymnastikhall med bollplaner på taket samt fyra nya bostadskvarter. Två av skolans befintliga byggnader föreslås bevaras. I programmet

113 113 5 (8) sammanfattas behovet och en möjlig lösning på hur förskole- och skolbehovet kan lösas på lång sikt inom hela Planiaområdet (sidan 57 i programhandlingen). En ny volymstudie har tagits fram över området mellan Finntorp och Alphyddan (Svindersberg). Denna visar på en möjlighet att bebygga området med ca 230 bostäder. Volym och skala på volymerna varierar mellan 3 och 8 våningar. En ny byggnad har lagts till närmast Värmdövägen väster om bilfirman på kommunens mark. Trafikutredningen och programmets trafikavsnitt har uppdaterats utifrån förutsättningen att Saltsjöbanan höjs upp på en bro vid Nacka station och Planiavägen kopplas till Värmdövägen. Järlaleden föreslås finnas kvar men ska utformas så att den används till förmån för gång- och cykeltrafikanter och inte som genomfartsled som idag. Ett inriktningsbeslut om att rening ska ske av dagvatten Kyrkviken har tagits i kommunstyrelsen den 22 februari 2016, 95. En översiktlig ekonomisk kalkyl som visar på hur kommunens ekonomi påverkas genom programförslaget har tagits fram och beskrivs närmare under ekonomiska konsekvenser. Utöver ovan nämnda ändringar har redaktionella ändringar gjorts i programhandlingen och ett antal nya illustrationer tagits fram. Ekonomiska konsekvenser En övergripande exploateringskalkyl för kommunen har i samband med detta arbete tagits fram. Grundprincipen är att samtliga för programmet nödvändiga infrastrukturåtgärder samt andra åtgärder avseende allmänna anläggningar inom och i anslutning till programområdet skall finansieras via exploateringsbidrag kopplat till tillkommande bebyggelse samt intäkter från markförsäljning av kommunal mark. Programmet medför stora infrastrukturkostnader för anläggningar som är av vikt för utvecklingen av programområdet och till viss del även för närliggande områden. Kostnader för allmänna anläggningar, så som gata, torg och park, som är till nytta för den tillkommande exploateringen i området ska finansieras av berörda fastighetsägare via ett exploateringsbidrag som grundar sig på den mängd byggrätt (BTA) som erhålls i kommande detaljplaner. Utöver exploateringsbidraget kommer fastighetsägare som erhåller nya byggrätter inom programområdet att bekosta medfinansiering av tunnelbanan grundat på det beslut som tagits av kommunstyrelsen 29 april 2014, samt medfinansiering av

114 114 6 (8) Saltsjöbanans upphöjning. Kostnadsfördelning för Saltsjöbanans upphöjning ska regleras i kommande ramavtal med berörda fastighetsägare. VA-anläggningsavgift tas även ut av exploatörerna i området. Ramavtal ska träffas mellan fastighetsägaren Atrium Ljungberg AB och Nacka kommun om ekonomiska och praktiska förutsättningar för utbyggnad av allmänna anläggningar samt för bebyggelse på kvartersmark. Avtalsförhandlingar pågår och förväntas vara klar hösten Ramavtal med andra berörda fastighetsägare planeras att tas fram under hösten Samtliga kostnader avseende allmänna anläggningar och övergripande infrastrukturåtgärder inom allmän plats ska bäras av tillkommande bebyggelse och fördelas i relation till exploateringsgrad. Innan detaljplanearbete påbörjas för områden som ägs av en privat fastighetsägare ska det för varje etapp tecknas ett detaljplaneavtal mellan exploatören och Nacka kommun. Innan en detaljplan kan antas av kommunfullmäktige ska även ett exploateringsavtal upprättas mellan Nacka kommun och exploatören. Avtalet reglerar bland annat ansvar- och kostnadsfördelning för allmänna anläggningar, uttag av VA-anläggningsavgifter, ställande av säkerhet, exploateringsbidrag för allmänna anläggningar, medfinansiering till Saltsjöbanans upphöjning och till kommande utbyggnad av tunnelbanan. Vid markanvisning av kommunal mark till en utsedd exploatör tecknas på motsvarande sätt ett markanvisningsavtal inför planarbetet och därefter ett markgenomförandeavtal inför detaljplanens antagande. Markgenomförandeavtalet reglerar ansvar- och kostnadsfördelning för det aktuella planområdet och medfinansiering till övergripande infrastrukturåtgärder. Kommunen äger exploaterbar mark på flera ställen inom programområdet. Den kommunala marken med tillkommande byggrätter kommer att markanvisas till exploatörer i enlighet med kommunens program för markanvändning. En försäljning av den kommunala marken förväntas ge en positiv effekt på kommunens projektbudget. Tidplan Tillstyrkan av programmet i MSN Antagande av programmet i KSSU Antagande av programmet i KS Bilagor - Samrådsredogörelse, Detaljplaneprogram för Planiaområdet på västra Sicklaön, Programhandling Program för Planiaområdet, antagandehandling Protokoll miljö- och stadsbyggnadsnämnden , 160

115 115 7 (8) Planenheten Nina Åman Jenny Nagenius Petra Carlenarson planchef Planarkitekt Projektchef Bilden visar programförslaget

116 116 8 (8) Värmdövägen föreslås byggas om till stadsgata och Saltsjöbanan höjas upp på bro vid Planiavägen. Nya lokaler föreslås tillskapas i upphöjningen och nya bostadskvarter med bebyggelse uppföras på norra sidan om gatan.

117 117 PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET PÅ VÄSTRA SICKLAÖN ANTAGANDEHANDLING 2016

118 118 PLANIAOMRÅDET - EN STADSDEL I NACKA STAD Vi vill se ett Nacka där alla får utrymme att växa och utvecklas. Varje människa ska komma till sin rätt och kunna förverkliga just sina idéer om hur man vill leva sitt liv i Nacka. Nya människor och företag ska välkomnas. Planiaområdet är en del av Nacka stad som ska utvecklas till en tät och ännu mer levande stadsdel. Här ska fi nnas ett attraktivt stadsliv såväl dagtid som kvällstid. Det förutsätter en blandning av trivsamma bostäder med gröna gårdar, arbetsplatser, handel, kultur, skolor, förskolor, idrott, restauranger, nöjen och möjligheter till rekreation. Men också närhet till service och natur. Förutsättningar skapas för ännu bättre kollektivtrafi k med tunnelbana, Tvärbanan och modernare Saltsjöbana samt för att fl er ska kunna gå eller cykla. Vi vill att du som bor, verkar och investerar i Nacka ska vara aktiv och delaktig i det arbetet och hoppas att du ska känna stolthet och engagemang när vi bygger stad tillsammans. Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande

119 119 INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND 5 VISION OCH MÅL FÖR PLANIAOMRÅDET 7 SAMMANFATTNING 9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 11 PROGRAMFÖRSLAGET 25 PROGRAMMETS KONSEKVENSER 54

120 120 Linjebåten m/s Östanå 1 vid Stäket. Kyrkviken

121 121 INLEDNING OCH BAKGRUND Detta är ett detaljplaneprogram för Planiaområdet som ska vara vägledande för områdets framtida utveckling av bebyggelse och verksamheter, liksom för hantering av natur- och kulturhistoriska värden. Planiaområdet sträcker sig mellan Kyrkviken och Finntorp i öst, Sickla köpkvarter och Alphyddan i väst, Värmdöleden i norr och Nysätra och Sickla skola i söder. Programområdet är en del av västra Sicklaön som enligt Nackas översiktsplan Hållbar framtid i Nacka (2012) ska utvecklas till en tät stadsbebyggelse där arbetsplatser blandas med bostäder, service och handel. VAD ÄR ETT DETALJPLANEPROGRAM? Plan- och bygglagen anger att kommunen ska ta fram ett program om detta kan underlätta för kommande detaljplanarbeten. Programmet ska ange förutsättningar och mål för kommande detaljplanearbete och uttrycka kommunens vilja och avsikter gällande utvecklingen av ett specifikt område. Syftet med programmet är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska breddas med erfarenheter och synpunkter från fastighetsägare, boende och andra berörda. Genom programarbeten ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. Under programskedet genomförs samråd då myndigheter, fastighetsägare och övriga berörda ges tillfälle att framföra sina synpunkter. Synpunkterna ska sedan sammanfattas och bemötas i en samrådsredogörelse, varpå programmet kan revideras med avseende på de synpunkter som kommit in innan det antas. När programmet har antagits av kommunen ligger det till grund för de detaljplanearbeten som kommer att sättas igång inom det aktuella området under de närmsta åren och på längre sikt. I varje detaljplaneprocess kommer ytterligare två tillfällen att lämna synpunkter att ges, då på ett mer detaljerat planförslag. STADSBYGGNADSPROCESSEN FÖR PLANIAOMRÅDET Kommunstyrelsen antog den 11 februari 2013, 44 Start- PM för detaljplaneprogrammet och gav därmed planenheten uppdraget att påbörja arbetet med att ta fram ett program för området. I uppdraget ingår att Pilen visar stadsbyggnadsprocessen och i vilket skede vi befi nner oss nu genom programarbetet arbeta fram utgångspunkter för kommande detaljplanearbeten inom området. Programmet ska på så sätt visa hur en attraktiv och hållbar stadsdel kan skapas utifrån översiktsplanens övergripande mål och strategier för kommunen och det aktuella planområdet. Programmets uppgift är även att i ett tidigt skede hämta in synpunkter och kunskaper hos sakägare, intresseorganisationer och berörda myndigheter. Programmet var på samråd under perioden 28 oktober - 6 december Två öppna hus hölls för allmänheten på Dieselverkstaden i Sickla. Under samrådet inkom ca 160 yttranden från boenden, myndigheter, remissinstanser med flera. Synpunkterna har sammanställts i en samrådsredogörelse. INLEDNING OCH BAKGRUND PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 5

122 122 INLEDNING OCH BAKGRUND Efter programsamrådets slut bearbetades förslaget utifrån de synpunkter som inkom. Den 11 juni 2014, 153 tillstyrkte miljö- och stadsbyggnadsnämnden programmet och den 28 oktober 2014, 291 antog kommunstyrelsens stadsbyggnadsutskott programmet. Den 17 november 2014, 238 beslutade kommunstyrelsen att bordlägga programmet i avvaktan på att det kommer fram avtal kopplade till programmet. Efter borläggningen har programmet kompletterats med ett principbeslut från kommunstyrelsen kring att rening av dagvatten ska ske i kyrkviken (22 februari 2016, 95). En uppdaterad trafikutredning och dagvattenutredning har tagits fram m.m. Efter det att programmet är antaget i kommunstyrelsen kan arbetet med att ta fram detaljplaner inom området påbörjas. Det större programområdet delas då upp i mindre områden för att detaljplaneras i lämpliga etapper. Detaljplanernas syfte är att redovisa hur marken får användas och bebyggas. Då är det åter möjligt att bidra med kunskaper, åsikter och på olika sätt yttra sig om respektive detaljplaneförslag. TIDIGARE BESLUT Parallella arkitektuppdrag Under våren 2012 lät AtriumLjungberg AB genomföra parallella uppdrag för deras del av programområdet. AtriumLjungberg valde tillsammans med kommunen att gå vidare med två av förslagen till markanvändning (framtagna av Nyréns arkitektkontor och ALMA arkitekter) i det fortsatta programarbetet. Förslagen har bearbetats och ligger delvis till grund för programmet inom den del av programområdet som ägs av AtriumLjungberg. Planbesked Två ansökningar om planbesked har inkommit till kommunen under 2012 och 2013 inom programområdet. I oktober 2012 inkom AtriumLjungberg med en ansökan om planbesked på sin del av programområdet. I december PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 6

123 123 VISION OCH MÅL FÖR PLANIAOMRÅDET VISION FÖR PLANIAOMRÅDET Alldeles i gränslandet till Stockholms innerstad ligger Sickla och det vi i detta program valt att kalla Planiaområdet. Denna del av Nacka kommun har historiskt sett varit sluten och dominerats av industrier, medan bostäderna varit få. På senare tid har industrierna en efter en ersatts av handel och kontor. Med förändrade förutsättningar skapas nya möjligheter och nu står vi inför nästa steg i utvecklingen; att skapa nya stadsmiljöer dit människor inte bara kommer för jobb och handel, utan där även bostäderna utgör en självklar del och där blandningen och helheten utgör en hållbar och attraktiv stadsdel. Programmet för Planiaområdet ska tillsammans med angränsande utvecklingsområden ses som ett viktigt steg mot att förändra västra Sicklaön från fragmenterad stadsbygd till en sammanhållen, tät och levande stad. Planiaområdet ska karaktäriseras av en blandning av bostäder med olika upplåtelseformer, arbetsplatser, verksamheter, service och offentliga platser, samtidigt som områdets blå och gröna värden lyfts fram och där områdets rika kulturhistoria förblir en viktig del av stadsdelens själ. Hållbarhet ska vara ett ledord i planeringen. Ekologiska samband ska värnas och resurser utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt. I Planiaområdet ska både innehåll, skala och arkitektonisk utformning på bebyggelsen präglas av variation. Husen ska byggas med entréer mot gaturummen för att bidra till öppenhet och trygghet. Rörelsemönster och trafik sprids ut i ett sammanlänkat gatunät istället för att samlas på barriärskapande leder. Tätheten och blandningen ska bidra till en god försörjning av kollektivtrafik, minskad bilism och god tillgänglighet till service och rekreation för alla befolkningsgrupper. Framtidens Sickla och Planiaområdet ska bli en naturlig förlängning av Stockholms innerstad, men samtidigt en egen stadsdel med egen identitet där kommunens vision Öppenhet och mångfald är en självklarhet. VISION FÖR NACKA STAD Under 2013 genomförde Nacka kommun ett omfattande dialogarbete där 5000 i kommunens framtidsverkstad. Ur alla de förslag som inkom formades sedan en vision för byggandet av hela Nacka stad - nära och nyskapande. VISION NÄRA OCH NYSKAPANDE Här är det nära till allt mötesplatser, natur och kultur - stadens puls, lugna platser och varandra. Här är det enkelt att leva och arbeta att gå, cykla och åka kollektivt. Här får du möta det oväntade en mångfald av arkitektur, uttryck och människor med ett aktivt liv mellan husen Här skapar vi en levande och hållbar stad för alla där det kuperade landskapet, vattnet och platsens historia ger staden karaktär. Här utvecklar vi staden i samspel med andra tänker nytt, långsiktigt och innovativt. MÅLOMRÅDEN FÖR PLANIAOMRÅDET En attraktiv och hållbar stadsmiljö Ett sammanvävt trafi knät (barriärfritt) Ett område för rekreation, lek och möten En långsiktigt hållbar dagvattensituation En grön stad med starka ekologiska samband Kulturbyggnader och andra kulturhistoriska spår blir en tillgång för området VISION OCH MÅL FÖR PLANIAOMRÅDET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 7

124 124 VISION OCH MÅL FÖR PLANIAOMRÅDET FUNDAMENTA Fundamenta är Nacka kommuns stadsbyggnadsstrategi för Nacka stad. Fundamenta ska stärka Nacka stads karaktär och komplettera den utvecklade strukturplanen. Dokumentet ska användas som ett verktyg för analys och vägledning i planeringen och byggande av Nacka stad. Nacka stad har sju fundamenta: Sammanhang Stadsrum Stadsgator Stadsgrönska Kvartersformer Stadens objekt Karaktärsdrag RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Nacka kommun har tagit fram riktlinjer för hållbart byggande (beslutade i MSN ). Syftet med riktlinjerna är att öka hållbarheten i stadsbyggnadsprojekten samt underlätta uppföljning av prioriterade hållbarhetsområden. Inom ramen för detta programarbete pekas fyra mål ut som särskilt viktiga att fokusera på: Dagvatten som renas och infiltreras Effektiv mark- och resursanvändning Hållbart resande En levande kulturmiljö Dessa fyra hållbarhetsmål har arbetats in och ska genomsyra målen och visionen för programmet som beskrivs i inledningen av programförslaget. I kommande detaljplaneskeden ska dessa mål följas upp. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 8

125 125 SAMMANFATTNING Ett detaljplaneprogram för Planiaområdet har tagits fram och ska vara vägledande för områdets framtida utveckling gällande bebyggelse och verksamheter, liksom hantering av natur och kulturhistoriska värden. Visionen för Planiaområdet tar avstamp i kommunens översiktsplan Hållbar framtid i Nacka (2012) och dess stadsbyggnadsstrategier. Programmet för Planiaområdet ska tillsammans med angränsande utvecklingsområden ses som ett viktigt steg mot att förändra västra Sicklaön från fragmenterad stadsbygd till en sammanhållen, tät och levande stad. Programområdet ligger på västra Sicklaön och avgränsas av Kyrkviken och Finntorp i öster, Sickla köpkvarter och Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr och Nysätra i söder. Det är ett särpräglat verksamhetsområde som omfattar kommunal service, mindre privata verksamheter som kontor, lättare industri, handel med mera. Området omfattar idag endast ett fåtal bostäder. Stora områden domineras av infrastruktur så som Saltsjöbanan och Värmdövägen och Järlaleden som skär igenom området i östvästlig riktning. Programområdet omfattar också större grönytor, dels i norr, dels intill Kyrkviken. I syfte att hantera utmaningarna och styra utvecklingen i riktning mot målen, har ett antal stadsbyggnadsstrategier utarbetats i översiksplanen. De handlar om att komplettera transportsystemen med tunnelbana till Nacka, utveckla Nackas lokala centrum och deras omgivning, samt om att förvalta och utveckla den gröna och den blå strukturen. De är alla viktiga parametrar i den kommande utvecklingen av Nacka. För Planiaområdet är det framförallt strategin Skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön som är vägledande. Inom programområdet föreslås lokalisering av ny bebyggelse utifrån platsens förutsättningar och utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Sammantaget föreslås ca 2100 nya bostäder, nya förskolor, utökad skolverksamhet, handelslokaler och kontor. I förslaget till ny bebyggelse redovisas även principer för den tillkommande bebyggelsens placering, höjd, och anpassning till befintliga förhållanden. Bland annat föreslås ny bebyggelse på det kuperade området mellan Finntorp och Alphyddan (Svindersberg), området närmast norr om Värmdövägen, i kilen mellan Kyrkviken och Värmdövägen, samt inom och i anslutning till området för Sickla skola. Kulturmiljövärdena i området består främst av ett antal äldre villor, stationsmiljön samt spår av äldre odlingslandskap i form av ekar samt industribyggnader från 1900-talet. En inventering av naturvärdesträd i området har gjorts. Tillkommande bebyggelse har placerats så att befintliga naturvärden kan bevaras i största möjliga mån. Samtidigt föreslås nya träd planteras i gatumiljön för att stärka de ekologiska sambanden i gaturummen. Nya parker och torg placeras in i stadsmiljön för att tillgodose behov av lek och rekreation. 28 nya förskoleavdelningar och utbyggnad av de båda skolorna (Sickla skola och Svindersviksskolan) föreslås för att dels ersätta befintliga tillfälliga paviljongförskolor samt för att tillgodose förväntad befolkningsökning i närområdet. Trafiken är idag dominerande inom området. Utgångspunkten i programarbetet har därför varit att planera för ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter samt att skapa en robust och tydligt sammanhängande trafikstruktur. Översiktsplanens mål om att bygga en tät och blandad stad har varit en förutsättning. En förlängning av tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården kommer att passera genom området, med ett stationsläge med entréer i Sickla. En trafikanalys har tagits fram som visar att tillkommande trafikalstring från den föreslagna bebyggelsen är relativt låg och främst ger lokala skillnader i trafikmängder. För att möjliggöra åtkomst till föreslagen bebyggelse samt för att skapa ett mer flexibelt och robust trafiknät i området föreslåsett antal förändringar och kompletteringar i trafiknätet. Bland annat föreslås Planiavägen och Värmdövägen kopplas samman genom att Saltsjöbanan lyfts upp på en bro för att möjliggöra för gång-, cykel och biltrafik under Nacka station. Planiavägen föreslås byggas om till stadsgata, med smalare körbanor till förmån för gång - och cykeltrafikanter. Området är utsatt för buller främst från Värmdöleden, Värmdövägen, Saltsjöbanan och Järlaleden. Delar av föreslagen bebyggelse inom programområdet SAMMANFATTNING PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 9

126 126 SAMMANFATTNING PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 10 är utsatt för trafikbuller främst från Värmdöleden men även ifrån Värmdövägen, Saltsjöbanan samt Järlaleden. Regeringen har tagit fram en förordning till miljöbalken med bestämmelser om riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader. Inom ramen för respektive detaljplanearbeten ska reglerna i förordningen följas. Stora arealer med hårdgjorda ytor (vägar, byggnader, parkeringsplatser) i kombination med underdimensionerade ledningar samt det faktum att området vid Planiarondellen ligger lågt i förhållande till Järlasjöns normalvattenstånd, innebär dagvattenproblem i området. En förtätning av området innebär ökade mängder förorenat dagvatten och snabbare avrinning om inga åtgärder vidtas. Klimatförändringarna innebär dessutom att större nederbördsmängder kommer att komma med tätare mellanrum. En dagvattenutredning har tagits fram som föreslår en kombination av olika LOD-lösningar (lokalt omhändertagande av dagvatten) inom programområdet, samt rening av dagvatten i Kyrkviken. Om de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen genomförs så kommer belastningen av föroreningar till Järlasjön, Sicklasjön och Strömmen att minska när detaljplaneprogrammet genomförs. Förutsättningarna att klara miljökvalitetsnormen för Strömmen och uppnå god status för Järlasjön och Sicklasjön ökar därmed. Nacka Station. Foto: Jan Johansson, Nacka kommun

127 127 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAMOMRÅDET Programområdet ligger på västra Sicklaön och avgränsas av Kyrkviken och Finntorp i öster, Sickla köpkvarter och Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr och Nysätra i söder. Det är ett särpräglat verksamhetsområde omfattande kommunal service och mindre privata verksamheter som kontor, lättare industri, handel med mera. Området omfattar endast ett fåtal bostäder. Stora områden domineras av trafikanläggningar, där ibland Saltsjöbanan, Värmdövägen och Järlaleden som skär igenom området i östvästlig riktning. Planområdet omfattar också större grönytor, dels i norr, dels intill Kyrkviken. Programområdet omfattas av ett flertal olika fastigheter. Norra delen av programområdet består av ett kuperat skogsområde mellan Finntorp och Alphyddan som ägs av kommunen. AtriumLjungberg är största privata fastighetsägare inom programområdet och äger skolområdet i nordost och området mellan Värmdövägen, Järlaleden och Planiavägen. Detta område består idag av lättare industrier, en tillfällig förskola samt ett antal äldre villor. Ett större kommunägt område söder om Järlaleden rymmer en sporthall, en förskolepaviljong, Sickla skola samt kontorsfastigheter. Övriga ytor ägs av ett antal mindre privata fastighetsägare. Programområdets läge programområdet PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 11

128 PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR foto: Jan Johansson, Nacka

129 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Järlaleden 2. Planiavägen 3. Nacka station 4. Gångväg mellan Alphyddan och Finntorp 5. Sickla skola 6. Gångtunnel under Saltsjöbanan 7. Kyrkviken 8. Alphyddan från Värmdövägen 9. Ny konstgräsplan och Sickla gymnastikhall Kommunägd mark 5. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 13

130 130 REGIONALT PERSPEKTIV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Landstingsfullmäktige antog i maj 2010 en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). Utvecklingsplanen bygger på visionen att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Regionen ska vara bra att bo och leva i, och den ska vara lockande att besöka och investera i. Här ska finnas gynnsamma förutsättningar för olika slags verksamheter. Västra Sicklaön är enligt RUFS 2010 en del av den centrala regionkärnan. Många vill bo och arbeta här, och trots den höga tätheten fi nns det möjligheter att bygga nytt i dessa stadsdelar. Även den yttre delen av kärnan har en stor potential att förtätas med bostäder och verksamheter samt erbjuda service. Det gäller särskilt områden i anslutning till spårutbyggnader norrut mot Sundbyberg och Solna samt österut mot Nacka. (RUFS 2010) PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN Programområdet är en del av den yttre delen av centrala regionkärnan (RUFS 2010) 14

131 131 ÖVERSIKTSPLAN Nacka kommuns översiktsplan Hållbar framtid i Nacka (2012) anger fem stadsbyggnadsstrategier, varav en är att skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön. I övrigt anges att en gatuförbindelse mellan Värmdövägen och Järlaleden bör tillkomma. Mark bör avsättas för tunnelbana (stationsläge) och Tvärbanans förlängning. Inom den närmsta 10-årsperioden planeras cirka 200 förskoleplatser. Om fler bostäder tillkommer behövs ytterligare platser fram till 2030 och det bör i så fall finnas beredskap för utbyggnad av befintliga skolor. En konstgräsplan planeras intill den nybyggda Sickla gymnastikhall. Om fler bostäder tillkommer och skolorna byggs ut, krävs nya ytor för lek och spontanidrott. UTVECKLAD STRUKTURPLAN Planiaområdet är en av pusselbitarna till den strukturplan för Nacka stad som antogs Strukturplanen utgår ifrån överisktsplanens strategi en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön och för visionen för Nacka stad - nära och nyskapande. KULTURMILJÖPROGRAM Nacka kommuns Kulturmiljöprogram som antogs 2011 är ett vägledande kunskapsunderlag för beslut i den fysiska planeringen. I kulturmiljöprogrammet står bland annat att en kulturmiljö mår bäst av att få leva och brukas. Den ska ha plats för årsringar från vår tid, men förändringar ska göras med omsorg och med respekt för den historiska avläsbarheten. RIKSINTRESSEN Saltsjöbanan och Värmdöleden (väg 222) utgör riksintressen för kommunikation. GRÖNSTRUKTURPROGRAM I Grönstrukturprogram för Nacka kommun, antaget 2011, anges Kyrkviken som ett område med höga upplevelsevärden. Ett kommunalt rekreativt mål i Grönstrukturprogrammet är att bostäder max bör ha 300 meters gångavstånd till park eller grönområde. Ett av naturvärdesmålen är att skydda och utveckla svaga länkar i de gröna kilarna och viktiga spridningsvägar mellan värdekärnorna. STRANDSKYDD För områdena närmast norr om Kyrkviken gäller strandskydd 100 meter. Kommunen kan upphäva strandskyddet för ett område i samband med att en ny detaljplan antas, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att detaljplanera området väger tyngre än strandskyddets syften. Om strandskyddet har varit upphävt i en detaljplan och den upphör att gälla eller ersätts av en ny detaljplan, återinträder strandskyddet. Om man då vill upphäva skyddet eller få dispens måste det prövas på nytt mot de nu gällande reglerna. Inom markerat område gäller strandskydd PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 15

132 132 GÄLLANDE DETALJPLANER PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Större delen av programområdet är detaljplanelagt. Området närmast norr om Kyrkviken är dock inte planlagt. Flertalet av de planer som finns i området är gamla och gjordes då området dominerades av industri och förortsbebyggelse då andra förutsättningar rådde i området. I kartan till vänster har alla gällande detaljplaner inom området sammanställts i en mosaik. Alla detaljplanerna finns att läsa i sin helhet på kommunen. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 16 Kartan visar en översikt över gällande detaljplaner inom programområdet.

133 133 PARALLELLA PROJEKT Tvärbanan till Nacka Utbyggnaden av Tvärbanan mellan dagens ändhållplats Sickla Udde i Hammarby Sjöstad till Saltsjöbanans Sickla station i Nacka pågår. Förlängningen kommer koppla samman Nacka med Hammarby sjöstad och övriga Stockholm med ett nytt attraktivt resealternativ, samt avlasta Slussen under ombyggnationen. Detaljplanen vann laga kraft våren 2015 och utbyggnaden beräknas vara klar under Tunnelbana till Nacka I en politisk överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka, Värmdö och Järfälla kommuner beslutades 2012 att en förstudie för tunnelbana till Nacka ska genomföras års Stockholmsförhandling resulterade i att tunnelbaneutbyggnaden till Nacka kommer utgöras av en förlängning av tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården, med stationer vid Sofia, Hammarby kanal, Sickla, Järla och Nacka forum. År 2025 beräknas tunnelbanan till Nacka vara färdigbyggd. Bostäder längs Gillevägen/Atlasvägen I augusti 2015 antog kommunstyrelsen stadsutvecklingsutskott ett start-pm med syfte att komplettera området vid Gillevägen/Atlasvägen med ca nya lägenheter med möjlighet till lokaler i bottenvåningarna mot Gillevägen. Bilden visar den nya tunnelbanesträckningen från Kungsträdgården till Nacka som beräknas stå färdig år PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 17

134 134 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN En av de två byggnaderna med nya studentbostäder som ska byggas i Alphyddan (Sandell Sandeberg arkitekter) Studentbostäder i Alphyddan Ca 230 studentbostäder kommer att byggas i Alphyddan. En ny detaljplan för detta vann laga kraft under våren Bostäderna är fördelade på två hus som varierar i höjd mellan 10 och 16 våningar. Bostäderna bedöms stå klara under slutet av Centrala Nacka 2013 beslutade kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott (KSSU) att ta fram ett detaljplaneprogram för centrala Nacka. Visionen är att centrala Nacka ska utvecklas till en attraktiv och långsiktigt hållbar stadsdel som kan uppfattas som kommunens centrum. En viktig målsättning är att förbättra sambanden mellan närliggande stadsdelar så att området ska kunna upplevas som en helhet. Detaljplaneprogrammet för Centrala Nacka antogs Detaljplan för bostäder på Nobelberget Längs Sickla industriväg ligger Nobelberget. Här skapas en tät stadsbebyggelse med huvudsakligen nya bostadshus med plats för handel i delar av husens bottenplan. Inom området planeras även för en ny förskola. Några av de gamla industribyggnaderna ska bevaras. Detaljplanen bedöms kunna vinna laga kraft under 2017 och möjliggöra för ca 600 nya bostäder. Program för Henriksdal Arbete med att ta fram ett program för området mellan Henrikdals trafikplats och Finnboda park pågår. Programmet ska lyfta möjligheterna att bygga bostäder, kontor och handel för att skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön. Detaljplan för Klinten (Klint Bernards färgfabrik) Ett detaljplanearbete ska påbörjas för att möjliggöra för ny bebyggelse i form av bostäder, kontor och handel inom fastigheten som ligger i direkt anslutning till både Sickla köpkvarter och Hammarby Sjöstad. Upprustning av Saltsjöbanan SL genomför en allmän teknisk upprustning av Saltsjöbanan mellan Slussen och Saltsjöbaden. Arbetet planeras pågå mellan Bland annat innebär upprustningen kapacitetshöjande åtgärder samt införande av ATC-system (säkerhetshöjande system). Efter upprustningen kommer tågen att kunna avgå med fler och tätare avgångar än idag. Slussen En ny detaljplan för Slussen i Stockholm har tagits fram. Genomförandet av ombyggnationerna planeras ske under perioden vilket kan påverka resenärer från Nacka och Värmdö genom trafikomläggningar mm. under ombyggnadstiden. När Slussen är klart kommer det att bli en viktig knutpunkt för många resenärer och en attraktiv mötesplats med bland annat torg, kajer och park. Mer plats kommer att ges till gång- och cykeltrafikanter samt för kollektivtrafiken. 18

135 135 HISTORIK Programområdet har i århundraden varit en del av Stora Sickla gårds jordbruksmarker vars huvudbyggnad från 1790-talet låg ungefär vid platsen för nuvarande Fredells byggvaruhus. Industrialiseringen tar fart i Stockholm i slutet av 1800-talet. Närheten till staden, vatten och järnvägsförbindelser gör att områden utanför Stockholm snabbt blir attraktivt att etablera verksamheter på. Inom det som idag är Sickla köpkvarter etablerar sig AB Diesel Motorer år senare slog de sig samman med Nya Atlas ändrade de namn till Atlas Copco. Många av de äldre industribyggnaderna finns kvar än idag, men används nu huvudsakligen för handel- och kontorsverksamheter. Även andra fabriker grundades i området. Närmast Nacka Station och Kyrkviken, där Sjötorpsvägen möter Planiavägen, anlades år 1900 en sodafabrik för tillverkning av bland annat tvättsoda. Längst in i Kyrkviken etablerar sig 1914 kolborstfabriken Plania, med en 43 meter hög skorsten. Batteritillverkningen upphörde på 1950-talet då fabriken såldes till Svenska Precisionsverktyg. Planiafabriken revs 1985 för att ersättas av två kontorshus mellan Kyrkvikens västra strand och Planiavägen. Mitt emot kontorshusen ligger före detta Precisionsverktygs fabriksbyggnad från med sin svängda fasad mot Planiavägen, ritat av Backström och Reinius. Under talen byggs det bostäder på västra Sicklaön. Bland annat tillkommer bostadsområdena Finntorp och Alphyddan. Vid samma tid byggs även Värmdöleden, för att skapa bättre kontakt mellan staden och skärgården, men blir samtidigt en betydande barriär mellan norra och södra Sicklaön. Tillkomsten av villorna utmed Sjötorpsvägen och intilliggande industriella verksamheter hänger intimt ihop med tillblivelsen av bad- och villaorten Saltsjöbaden på 1890-talet. I planerna för detta samhälle ingick att orten skulle bindas ihop med huvudstaden med en järnvägsförbindelse invigs Saltsjöbanan mellan Slussen och Saltsjöbaden. Försäljning av mark utmed banan var ett av sätten att finansiera järnvägen. Flera större trävillor uppförs i området kring Kyrkviken(många av dessa rivs under och 60-talet). Setterwallska villan från 1886 hör till en av de mer exklusiva, samt Agneshill från 1898 på klippan söder om Saltsjöbanans spår närmast stationen även kallad Stinsbostaden. Kyrkviken är en del av Järlasjön som tillsammans med Sicklasjön tillhörde en förhistorisk farled som sträckte sig österut via Lännerstasundet och Baggenstråket. En inventering av kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer i området har genomförts (Byggnader och miljöer av kulturhistoriskt intresse i Planiaområdet, Johan Aspfors, Nacka kommun, juni 2013). De objekt som påverkas av programförslaget redovisas längre fram i programmet under stycket Förhållningssätt till befintlig bebyggelse och kulturmiljövärden. Bildtext ovan: Värmdövägen och Saltsjöbanan nedanför Setterwallska parken i början av 1900-talet. Nacka kyrkas torn syns bortom murens slut. Nedan: den nu rivna Planiafabriken med sin 43 meter höga skorsten (Tekniska museets arkiv och Nacka kommuns lokalhistoriska bildarkiv). PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 19

136 136 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIKEN IDAG Gång och cykel I området finns två stråk som tillhör det regionala cykelstråket. Det ena går längs Värmdövägen där cykelbanan är enkelriktad på vardera sidan om vägen. Stråket är en viktig länk i området och kopplar samman centrala Stockholm och Gustavsberg. Det andra går i Gillevägen men cykelvägens bredd uppfyller inte acceptabel standard enligt Stockholms regionala cykelplan. De största bristerna i gång- och cykelvägnätet inom programområdet är tillgängligheten för cykel och personer med funktionsnedsättning. Området är kuperat och Saltsjöbanan utgör en kraftig barriär eftersom den inte kan passeras i plan. I dagsläget finns endast en passage förbi Saltsjöbanan inom programområdet och ytterligare två finns strax utanför programområdet. I Planiavägens förlängning finns en gångtunnel under Saltsjöbanan. Tunneln är mycket smal och trappan som leder ner till tunneln är brant. Tunneln är både otillgänglig för cyklister och personer med rörelsehinder och upplevs som otrygg. De två andra passagerna över Saltsjöbanan ligger i väster i anslutning till Sickla station och i öster vid Finntorp, där spåren passeras i ett övre plan. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 20 Kartan visar cykelnätet idag Regionalt cykelstråk Huvudnät Lokalnät Cykel i blandtrafi k

137 137 Kollektivtrafi k idag Programområdet är väl försörjt med kollektivtrafik. Inom området finns både busstrafik och spårtrafik i form av Saltsjöbanan. Enligt Trafikförvaltningens planeringsmått anges cirka 400 meters gångavstånd till busstrafik som ett lämpligt längsta avstånd. Till spårtrafik kan man tänka sig gå lite längre, meter. Området uppfyller dessa mått. Dock är inte Saltsjöbanan tillgänglighetsanpassad. Bilden visar kollektivtrafi kförsörjningen i området idag - B=buss, J=Saltsjöbanan De bussar som berörs av programmet är buss 401, 821, 840, 71 och 74. Linjerna har viktiga regionala funktioner eftersom de sammanbinder Älta med Slussen, Nacka med Tyresö samt delar av östra Nacka med Stockholm. Busslinjerna har även lokala funktioner som berör programområdet direkt. Utöver dessa linjer finns även ett antal linjer på Värmdövägen, 404, 409, 410, 413, 414, 420, 422,469 samt nattlinjer. Parkering Det finns gott om infartsparkeringar i anslutning till programområdet. Vid Nacka station finns en infartsparkering i form av markparkering mellan Saltsjöbanan och Värmdövägen med ca 90 parkeringsplatser. Det finns även en infartsparkering i parkeringsgaraget i Sickla köpkvarters östra del (vid Nacka station) med ca 103 parkeringsplatser. I dagsläget finns inga parkeringsplatser för cykel vid någon av Saltsjöbanans stationer. Gator Det kommunala huvudnätet består främst av huvudleder som binder samman kommunens olika delar. Värmdövägen och Järlaleden är två av dessa huvudgator. Gillevägen och Siroccogatan är uppsamlingsgator i området. Uppsamlingsgator ska fungera uppsamlande för alla trafikslag. Lokalgator är gator i bostadsområden med lokal trafik. På lokalgator med hastighetsbegränsning 30 km/tim bedöms cyklister kunna cykla i blandtrafik. Bland annat Sjötorpsvägen är klassad som en lokalgata. En brist som har identifierats i området idag är saknaden av sammankopplande uppsamlings- och lokalgator (främst i nord-sydlig riktning) mellan de stora huvudgatunätet. Detta leder till ett sårbart trafiknät som lätt leder till bilköer om något händer på huvudgatorna. Dessutom leder fler kopplingar till genare resvägar och kortare resvägar. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 21

138 138 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 22 GRÖNSTURKTUR, REKREATION OCH ALLMÄN PLATS - NULÄGE Programområdet ingår i en del av Nacka som sammanbinder grönkilen Erstavik/Tyresta med Nacka/Värmdökilen som är utpekad i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Sambanden är dock svaga och bör utvecklas och förstärkas. Den park- och naturmark som finns inom programområdet idag är bristfällig, begränsas av barriärer och kan uppfattas som otydlig. Några allmänna torg finns inte heller inom området idag. Lek och rekreation Inom programområdet finns idag inga allmänna lekplatser och inga områden för spontanidrott. Det finns idag en 7-manna konstgräsplan som uppfördes Denna ersatte den 11-manna grusplan som funnits på platsen fram till för några år sedan. En lekplats finns inom området för Sickla skola, men då den ligger inom skolans område är den inte att betrakta som allmän. Exempel på rekreativa målpunkter inom och i anslutning till programområdet är Svindersviken, Järlasjön och Kyrkviken. Mycket av den mark som är natur eller park idag är antingen avskärmad av barriärer eller utsatta för trafikbuller. Sammanfattningsvis kan konstateras att det idag saknas mark som är iordningställd för lek och rekreation inom området. Park- och naturmark På kartan på följande sida anges (förutom inventerade naturvärdesträd) mark som i gällande detaljplaner är planlagd som Natur eller Park. Mycket av denna mark är bullerutsatt (främst från Värmdöleden, men även från Järlaleden, Värmdövägen och Saltsjöbanan). Marken inom Svindersberg är bitvis svårtillgänglig på grund av höjdskillnader och snårig natur. Längs med Kyrkvikens norra strandkant består strandzonen av höga naturvärden i form av bland annat klibbal. Regionala grönsa stukturer. Planiaområdet är markerat i orange (bild från regional utvecklingsplan RUFS 2010).

139 139 Naturvärden idag En inventering av naturvärdesträd i programområdet har gjorts (Naturvärdesträd Kyrkviken -Planiaområdet, Pro Natura, 2013) med syfte att kartlägga grönstrukturerna i området och peka på värdefulla strukturer. Inventeringen visar även på större trädbestånd som tillsammans skapar viktiga helhetsmiljöer i den sammanhängande grönstrukturen på Sicklaön. Längst i norr pekar inventeringen på förekomsten av bland annat tall, ek och klibbal, huvudsakligen mellan Värmdöleden och den befintliga gång- och cykelvägen. Rester av allén till Svindersviks herrgård finns också att finna i området. På södra sidan av berget mellan Finntorp och Alphyddan finns en samling av ekar där naturvärdena bedömts inneha stora värden som motsvarar ett nyckelbiotopsområde (området är markerat med rött på flygfotot). I de centrala delarna av programområdet består grönstrukturen idag främst av äldre villatomter, där trädslagen är blandade. Marken närmast viken är en viktig del av grönstrukturen på grund av de många äldre ekarna (området är markerat med rött på flygfotot). Närmast Sickla skola finns bland annat ett flertal stora solitära ekar och tallar. Främst står ekarna inom skolgården, men även ett fåtal längs med Gillevägen. På flygbilden visas natur- och parkmark inom programområdet idag. Naturvärdesträd är inmätta - rödmarkerade träd motsvarar natur väredsträd med potensiella bärare av rödlistade arter, grönmarkerade träd motsvarar naturvärdesträd. Två områden har bedömts innehålla särskilt höga naturvärden, dessa är markerade med rött. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 23

140 140 STYRKOR Det centrala läget ger goda förutsättningarna för kollektivtrafi kförbindelser och hållbara resalternativ. Närhet till vatten och kulturutbud ger ytterligare förutsättningar för attraktivt boende. God tillgänglighet till service, handel och kulturutbud. Dagens ostrukturerade och låga markutnyttjande ger stor frihet i utformningen av ny bebyggelse och nya gator. SVAGHETER Skärgårdslandskapets berg och höjdskillnader, som på många sätt ses som en kvalitet, bidrar tyvärr också till barriärer inom programområdet och gör det svårt att röra sig fritt. Utöver de naturliga höjdskillnaderna utgör även Värmdövägen och Saltsjöbanan betydande barriärer. Trafiklederna orsakar buller och till viss del sämre luft i programområdet. Området kring Järlaleden och Planiavägen saknar idag hållbara lösningar för dagvattenhantering, avseende både flödes- och föroreningsbelastning. Marken inom delar av programområdet är idag förorenat. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN OMRÅDESANALYS Som underlag till programförslaget har en analys gjorts för att lyfta fram områdets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. MÖJLIGHETER Med nya strukturer och utvecklad kollektivtrafi k går det att överbygga barriärer, stärka kopplingen till innerstaden och tillgängliggöra de gröna och blå värdena. Sickla köpkvarter har redan idag en stark dragningskraft. Med bättre tillgänglighet och nya inslag av bostäder stärks stadsdelen och underlaget för lokal handel ytterligare. Den glesa strukturen ger stora möjligheter att med fysisk planering skapa inbjudande mötesplaster i form av torg, parker och promenader. Strukturen tillåter att trafi klederna ändras på ett mer gång- och cykelvänligt sätt där barriäreffekterna minskar. Genom utveckling av områden med dagvattenoch föroreningsproblematik ökar möjligheterna att nå god vattenstatus för Järlasjön, eftersom dagvattenproblematiken åtgärdas. HOT Risken om tunnelbanan inte tillkommer är att biltrafi ken ökar och förhållandena för gång- och cykeltrafi kanter försämras. Uteblir den önskade blandningen av bostäder, verksamheter, service med mera uppnås inte tillräckligt underlag för god kommunal service och kollektivtrafi k. Planiaområdet blir inte som planerat en levande och attraktiv stadsdel. Om området exploateras utan att hänsyn tas till dagens brister i dagvattensystemet och framtida klimatförändringar, ökar risken för översvämningar medan möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattnet i Järlasjön minskar. 24

141 141 PROGRAMFÖRSLAGET PROJEKTETS MÅL OCH STRATEGIER Nacka kommuns översiktsplan Hållbar framtid i Nacka (2012) utgår ifrån ett antal utmaningar och målområden. I syfte att hantera utmaningarna och styra utvecklingen i riktning mot målen har därför fem så kallade stadsbyggnadsstrategier utarbetats. De handlar om att komplettera transportsystemen med tunnelbana till Nacka, utveckla Nackas lokala centra och deras omgivning, samt om att förvalta och utveckla den gröna och den blå strukturen. Dessa är alla viktiga parametrar i den kommande utvecklingen av Nacka, men för Planiaområdet är det framför allt strategin att Skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön som är vägledande. Mål och strategier har anpassats för att tillämpas på Planiaområdet och områdets lokala förutsättningar. Här presenteras projektets mål följt av de strategier som förväntas leda utvecklingen på rätt väg. De riktlinjer för hållbart byggande som nämns under planeringsförutsättningar genomsyrar och ligger till grund för alla projektmålen. En attraktiv och hållbar stadsmiljö, och hög arkitektonisk kvalité En tät och blandad stad innehåller en blandning av bostäder, arbetsplatser, service och allmänna platser. Blandning och täthet ger inte bara variation och rumsliga kvaliteter utan också bättre underlag för lokal service och kollektivtrafik. Det blir således lättare för befolkningen att röra sig till fots, på cykel eller kollektivt. Den täta staden skapar också förutsättningar för effektivare användning av gemensamma resurser; gator, grönytor, allehanda sorters infrastruktur och kommunal service. Strategin bygger således på att tidigt peka ut och arbeta in platser och noder för rekreation och möten. Den handlar också om att identifiera och utveckla dåligt utnyttjade områden samt länka samman mellanrummen. Strategin ämnar att genom blandning möjliggöra en flexibel markanvändning där bostadshus har lokaler för varierande verksamheter i bottenvåningen där det anses lämpligt och att tillgodose framtida behov av förskola, skola och annan kommunal service. En långsiktigt hållbar dagvattensituation Dagvattensituationen inom Kyrkvikens tillrinningsområde är idag problematisk avseende såväl flöden som föroreningar. För att få till en hållbar dagvattensituation för programområdet, kan det komma att krävas fördröjningsåtgärder för dagvattnet inom men även utanför programområdets avgränsning. Att området utvecklas med bebyggelse, befolkning och verksamheter ska inte leda till ytterligare ökade dagvattenflöden, utan tvärt om. För att möjliggöra en sådan utveckling bör marken inte hårdgöras mer än nödvändigt, det vill säga att andelen grönytor (parker, gröna tak, gröna gårdar etc.) och genomsläppliga material genomgående i programområdets alla delar ska hållas så hög som möjligt. Dagvattenhanteringen ska lyftas fram i gestaltningen och hanteras som ett element som tillför kvaliteter till stadsmiljön till exempel i form av gröna bostadsgårdar, gröna tak med mera. Delar av marken inom programområdet måste saneras, dels för att vara godtagbar för bostadsändamål, och dels för att lokalt omhändertagande och naturlig infiltration av dagvatten ska vara möjligt. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 25

142 142 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN Ett sammanhållet och stadsmässigt trafi knät Ett sammanvävt gatunät blir mindre sårbart och barriärer för gående och cyklister hålls nere. Trafikflödena sprids ut för att undvika barriärskapande flöden på vissa gator. Strategin innebär också att ha den kommande tunnelbanan med i betänkande och då anpassa för framtida koppling till stationslägen. En fungerande trafiksituation betyder i detta program bland annat att ta tillvara på det centrala och kollektivtrafiknära läget. Biltrafiken ska hållas på rimliga nivåer och gång-, cykel- och kollektivtrafiken kommer att prioriteras. Befintliga barriärer och outnyttjade platser blir en del av staden, antingen genom att bebyggas eller genom att utnyttjas för till exempel rekreation. Nya kopplingar skapas för att bryta barriärerna. Ett område för rekreation, lek och möten I den nya blandade och täta stadsdelen ska det vara nära till park- och rekreationsmiljöer. Stor vikt ska därför läggas på utformning av gårdar, torg och parker. Kopplingarna mellan grönytorna ska värnas, dels för de ekologiska sambanden, och dels för att minimera barriärer för gående i området. Bevara och stärk de ekologiska sambanden En viktig faktor för att bygga tätt på ett fördelaktigt sätt är att i samklang med hus och gator också bygga in grönskan för trivsel, mikroklimat, estetiska värden och inte minst för de ekologiska sambanden. Strategin går därför ut på att ta tillvara på befintliga kopplingar, lämna gröna lungor på strategiska platser inom och mellan de nya områdena, liksom om att tillföra nya där det behövs. Även för detta ändamål kommer marksanering krävas inom delar av området. Kulturbyggnader och andra kulturhistoriska spår blir en tillgång för området Programområdet ligger i gränslandet mellan områden av mycket olika karaktär. Sickla köpkvarter i väster består av mer storskalig äldre industribebyggelse, medan områdena i söder och öster domineras av villabebyggelse. Även inom programområdet är variationen stor, både sett till ålder, funktion, skala och arkitektoniska uttryck på bebyggelsen. Att utveckla området innebär därför inte bara att tillföra ny bebyggelse och platser med stor variation, utan också om att ta vara på befintliga inslag som på olika sätt beskriver områdets historia. Programmet pekar därför ut enskilda byggnader och miljöer som ska bevaras på grund av dess historiska värden. Utvecklingen ska också ske på ett sätt där ny bebyggelse ges en skala som anpassas till den omgivande stadsbilden. Referensbild: Hammarby Sjöstad - i en stad bör det fi nnas lugna och rekreativa platser (bildkälla ALMA arkitketer). Foto från Järla Sjö där äldre byggnader har en viktig roll som kulturbärare. 26

143 143 ÖVERGRIPANDE PROGRAMKARTA NY BEBYGGELSE I programkartan till vänster redovisas föreslagen huvudsaklig markanvändning inom programområdet samt de tre delområdena som området är indelat i. Platserna som anges är utsedda som lämpliga för lokalisering av ny bebyggelse utifrån platsens förutsättningar och utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Under kommande stycke presenteras förslaget mer detaljerat uppdelat i tre delområden. Därefter anges och förklaras några av de gestaltningsprinciper som programförslaget i sin helhet bör utgå ifrån. I de kommande detaljplaneprocesserna för respektive plats, ska sedan lämplig placering, omfattning, höjd, funktion, innehåll och utformning av nya byggnader studeras i detalj. PROGRAMFÖRSLAGET Totalt inom Planiaområdet (alla delområden) möjliggörs för ca: huvudsakligen bostäder skola/förskola park/natur/rekr. park/rekreation gata/torg kontor/lokaler Övergripande programkarta som visar föreslagen huvudsaklig markanvändning inom programområdet. Området är indelat i tre delområden som presenteras detaljerat längre fram i dokumentet nya bostäder kvm handel/kontor 28 avdelningar förskola Utökade skolverksamheter Nya torg och parker PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 27

144 144 PLANIA NORRA NORR OM VÄRMDÖVÄGEN PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 28 Området ligger mellan Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr, Finntorp i öster och Värmdövägen i söder. I området finns goda förutsättningar att både utveckla gaturummet längs Värmdövägen och att hitta lämpliga lägen för bostäder och verksamheter. I korsningen Värmdövägen/Alphyddevägen är det tänkt att tunnelbanan får en av sina entréer. I programmet föreslås dels ny bebyggelse utmed Värmdövägen, och dels i det kuperade området mellan Alphyddan och Finntorp, som kallas för Svindersberg. Detta området är idag obebyggt och ägs av kommunen. På grund av den kuperade terrängen är delar av området svårtillgängligt. Föreslagna byggnader och tillfarter måste därför både placeras och utformas med stor omsorg och hänsyn till topografi och naturförhållanden. På de högst belägda delarna av höjden föreslås därför bebyggelse i lägre skala, medan bebyggelse kan öka i höjd och skala i de lägre belägda delarna av området. Stor vikt ska läggas på anpassning av gata och bebyggelse till terräng och natur. Där höjdskillnaderna kräver det utförs bebyggelsen i soutteräng. För att säkra tillgängligheten till bebyggelsen på höjden måste möjliga kopplingar till delområdets lägre delar studeras vidare i kommande detaljplanearbeten. Förslagsvis förses området både med gångvägar/trappor och med allmän hiss, antingen via bergrummet eller via bebyggelsen som reser sig mot branten närmast Värmdövägen. Plania Norra: Ny gatustruktur och placering av ny bebyggelse i förhållande till natur och befi ntlig bebyggelse. Möjligt antal våning anges på respektive byggnad/kvarter.

145 145 En utredning pågår för att se över möjligheterna att utöka det befintliga bergrummet för att nyttja det till parkering. En sådan lösning skulle minimera behovet av parkering i anslutning till bebyggelsen på höjden och på så sätt minimera trafiken via Finntorp. Med begränsad trafik kan tillfartsgatan utformas som en mindre gårdsgata som lättare kan anpassas till befintliga natur- och terrängförhållanden och där gående prioriteras. En ny park/naturplats föreslås anläggas som en koppling mellan Värmdövägen och höjden, mellan bebyggelsen i Finntorp och de nya husen i Svindersberg. Förutom att ett nytt parkområde tillgängligörs så bevaras stora delar av de naturvärden som inventeras inom ramen för programarbetet och som redovisas på sidan 23. PROGRAMFÖRSLAGET Inom Plania norra möjliggörs för ca: 850 nya bostäder kvm handel/kontor 5000 kvm skola/förskola Volymstudie över Svindersberg har tagits fram för att studera bebyggelsens anpassning till befi ntliga förhållanden (Mandaworks AB) PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 29

146 146 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 30 Mötet mot Värmdövägen På de idag dåligt utnyttjade ytorna längs Värmdövägens norra sida föreslås bebyggelse i högre skala. Kvarteren kommer huvudsakligen att innehålla bostäder, men förutsättningar ska ges för verksamheter att bedrivas i de lägen det anses lämpligt, i synnerhet i bottenvåningar längs Värmdövägen. En av entréerna till den nya tunnelbanan planeras att förläggas i korsningen Värmdövägen/ Alphyddevägen. Denna tunnelbaneuppgång kommer att utgöra en central mötesplats i området, med goda förutsättningar för kommersiella verksamheter. Utrymme för uppgången måste avsättas inom kommande detaljplanearbete. Kvarteren bör byggas med avskilda tysta gårdar för de boende där det är möjligt då både Värmdövägen och Saltsjöbanan genererar buller. Byggnadernas entréer riktas mot gatan och Värmdövägen utformas till en stadsgata där gång- och cykeltrafik, serveringar och trädplantering får rikligt med plats. Skalan på bebyggelsen på norra sidan om vägen tål på mindre avsnitt högre våningsantal då sträckan genom området ligger relativt lågt. För att skapa variation föreslås att fasaderna bryts upp i mindre sektioner som varierar i utformning och höjd. En viktig förutsättning för områdets utveckling är att en eller flera kopplingar till områdena söder om Saltsjöbanan skapas. Mer om Saltsjöbanans upphöjning går att läsa om under avsnittet Trafik-framtida förändringar. Svindersviksskolan föreslås vara kvar på platsen, men är i behov av att byggas ut och renoveras. I kommanande detaljplanearbete kommer skolans utbyggnad att utredas och en bedömning av bevarande av befintlig bebyggelse att göras. Illustrationen visar en möjlig utformning av Värmdövägen, med ny bebyggelse, tunnelbaneentré vid kosrningen Alphyddevägen samt en upphöjd Saltsjöbana (Atkins).

147 147 PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN PROGRAMFÖRSLAGET Sektionen visar förhållandet mellan Värmdövägen och det nya området på höjden mellan FInntorp och Alphyddan(Svindersberg), samt det möjliga bergrumsgaraget med infart från Värmdövägen (Mandaworks arkitekter). 31

148 148 PROGRAMFÖRSLAGET PLANIA MELLAN - MELLAN VÄRMDÖVÄGEN OCH JÄRLALEDEN SAMT MÖTET MED KYRKVIKEN Området avgränsas av trafikbarriärer, där Värmdövägen och Saltsjöbanan i norr är dominerande. Järlaleden i söder begränsar i sin tur kontakten med Kyrkviken. Marken ägs i huvudsak av AtriumLjungberg, men området omfattas även av en kommunägd grönyta mellan Saltsjöbanan och Järlaleden i öster. På grund av områdets läge mellan trafiklederna är denna plats idag bullerutsatt och de rekreativa värdena är idag begränsade. Inom området föreslås ca 700 nya bostäder, samt att grönområdet omgestaltas till parkmark med bättre kopplingar till Kyrkviken, genom att Järlaleden byggs om till förmån för gång- och cykeltrafikaner. Bebyggelsen i detta område ska i huvudsak vara av uppbruten kvarterskaraktär. På så sätt kan byggnaderna anpassas till den befintliga terrängen i möjligaste mån, samtidigt som gaturummet blir tydligt och gårdsmiljöer för de boende kan skapas. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 32 Skiss Plania mellan som visar möjlig placering av gata och bebyggelse i förhållande till natur och befi ntlig bebyggelse. Ett s antal våningar anges på respektive byggnad.

149 149 Byggnadsvolymerna inom området ska i huvudsak vara i 5-7 våningar. Mot Sickla köpkvarter och Värmdövägen, där skalan idag är högre, kan dock möjligheten till högre volymer studeras. Bebyggelsen anpassas om möjligt till bevarandevärda träd. Sjötorpsvägen inom området byggs om till stadsgata och förlängs ner till Järlaleden. I områdets södra del föreslås ett torg som vänder sig mot Järlaleden och Kyrkviken. Planiavägen och Järlaleden byggs om för att ge bättre utrymme för önskat stadsliv i den offentliga miljön med gångtrafik, parkmöbler, uteserveringar mm (läs mer om gotornas utformning på sidan 48). Bebyggelsen mot Planiavägen samt delar av Järlaleden ska ha lokaler i bottenvåningarna för att bidra till ett livfullt och tryggt gaturum. Två hus utmed Sjötorpsvägen pekas ut som särskilt bevarandevärda: Den så kallade Stinsbostaden och den röda villan (Villa Tomtebo) från tidigt 1900-tal (läs mer under stycket Förhållningssätt till befintlig bebyggelse och kulturmiljövärden på sidan 54-56). Dessa byggnader ska bevaras. PROGRAMFÖRSLAGET Perspektiv över föreslaget torg med möjlig utformning av tillkommande bebyggelse (ALMA Arkitekter). Inom Plania mellan möjliggörs för ca: 700 nya bostäder 4000 kvm lokaler 6 avdelningar förskola PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 33

150 150 PLANIA SÖDRA- SICKLA SKOLA, PLANIAVÄGEN SAMT MÖTET MED KYRKVIKEN PROGRAMFÖRSLAGET Området omfattas idag bland annat Sickla skola, en tillfällig förskolepaviljong, en gymnastikhall, en handelsoch kontorsbyggnad från 1950-talet samt en bollplan. Området ligger i södra delen av programområdet och avgränsas i norr av Järlaleden och i söder av Gillevägen och Ältavägen och ägs till största delen av kommunen. Öster om Planiavägen, närmast Kyrkviken finns kontorsbebyggelse som ägs privat. Inom Plania södra möjliggörs för ca: PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 600 nya bostäder 5000 kvm lokaler 16 avdelningar förskola Skiss delområde C: Möjlig placering av gata och bebyggelse. Möjligt antal våningar anges på respektive byggnad. 34

151 151 För att utnyttja marken effektivt, föreslås den befintliga fotbollsplanen flyttas till ett nytt läge ovanpå en ny gymnasikhall. Genom att placera gymnastikhallsbyggnaden i soutteräng skapas kopplingar till bollplanen via grönområdet väster om hallen och skolområdet. Bollplanen beläggs med konstgräs och ges mått motsvarande de för den befintliga 7-mannaplanen. För att säkerställa att en bollplan ska kunna vara i drift under hela byggtiden, föreslås att gymnastikhall, skola och bollplan byggs först så att befintlig bollplan kan nyttjas under tiden. De befintliga byggnaderna och befintlig bollplan längs Planiavägen ersätts med ny bostadsbebyggelse i fyra kvarter med skyddade bostadsgårdar. Kvarteren ska ha entréer mot Järlaleden och Planiavägen men också kunna nås från de nya lokalgatorna som sträcker sig genom området. Parkering ska ske i garage under kvarteren, som nås från lokalgatan. Lokalgatans trafik och utformning anpassas till gångtrafiken och aktiviteten i det angränsande skol- och idrottsområdet. Bebyggelsen skala är högre mot de större gaturummen i norr och öster, men trappas ner i skala för att möta den befintliga bebyggelsen i söder på ett hänsynsfullt sätt. Inom fastigheterna öster om Planiavägen är förutsättningarna goda för att även här uppföra bostadsbebyggelse. Detta måste dock ske med stor hänsyn till ett antal värdefulla ekar och till småhusbebyggelsen i angränsande Nysätra. Bebyggelsen bör placeras utmed gatorna och få skyddade bostadsgårdar som vetter bort från trafiken. Närmast Kyrkviken utvecklas det befintliga gångstråket till ett parkstråk. Då delar av området ligger nära Kyrkviken återinträder strandskyddet (som är upphävt sedan tidigare) vid ny detaljplaneläggning och måste då åter prövas i samband med detta. Volymstudien visar området i Sydvästra delarna av programområdet. En ny skola föreslås byggas de befi ntliga byggnaderna föreslås användas för förskola. Fyra nya bostadskvarter kan placeras i anslutning till Planiavägen, Järlaleden och Gillevägen. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 35

152 152 PROGRAMFÖRSLAGET Sektionen visar ny gymnastikhall och föreslagen skolbyggnad. Gymnastikhallen föreslås läggas i soutteräng så att fotbollplanen på taket kan nås i markplan från grönområdet väster om byggnaden (White arkitekter). PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN Sektionen visar föreslagna kvarter närmast Planiavägen och den nya lokalgatan. Principen är att parkering i detta område placeras i ett halvplan under mark med hänsyn till de dåliga markförhållandena som råder här. Lokaler placeras i bottenvåningarna mot gatorna för att skapa liv och rörelse i gaturummen (White Arkitekter). 36

153 153 GENERELLA GESTALTNINGS- PRINCIPER OCH RIKTLINJER FÖR NY BEBYGGELSE Inom och i anslutning till programområdet är bebyggelsen av varierad karaktär, har uppförts under olika tidsepoker och består av varierande volymer. Det råder även olika förutsättning inom olika delar av programområdet. I detta stycke presenteras ett antal gestaltningsprinciper som bör gälla för all tillkommande bebyggelse inom området. För varje gestaltningsprincip visas ett referensexempel. Nya byggnader ska hålla hög arkitektonisk kvalitet. Fasadlängderna och kvarteren bör brytas upp i mindre exploateringsenheter och hålla en måttlig skala. Arkitekturen ska vara varierad. Volymer och byggnadshöjder ska anpassas till omkringliggande bebyggelse. Samtidigt ska den nya arkitekturen spegla sin samtid och tillföra en ny årsring till området. PROGRAMFÖRSLAGET Variationsrik arkitektur i Västra Hamnen, Malmö Exempel från industrilandskapet i Norrköping där det framgår tydligt vad som är nytt och vad som är gammalt PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 37

154 154 PROGRAMFÖRSLAGET Ett antal stråk/gator har under planeringsarbetet identifi erats som lämpliga för butiker och verksamheter i bottenvåningarna. Dessa har markerats på den övergripande programkartan. För att skapa rörelser och liv i gatumiljön ska entréer och utfarter till bebyggelse i huvudsak vändas ut mot gatan. Byggnader och gator placeras utifrån områdets terräng. Där det krävs ska markens höjder tas upp av souterrängvåningar. För att skapa ett trivsamt och väl utnyttjat gaturum placeras bebyggelse med fördel utmed gatans båda sidor. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN Södermalm, Stockholm: Butiker och verksamheter i bostadshusens bottenplan bidrar till liv och rörelse både dag- och kvällstid Terränganpassad bebyggelse i Annedal (Kjellander+Sjöberg) Biblioteksgatan i Stockholm 38

155 155 OFFENTLIGA RUM, GRÖNSTRUKTUR OCH REKREATION I grönstrukturprogrammet anges att det inte bör vara längre än cirka 300 meter till ett park- eller grönområde. En analys av förlaget visar att om programförslaget genomförs behöver det inte någonstans inom området bli längre än 300 meter till grön- och rekreationsområden. Grönstruktur och naturvärden Illustrationen till vänster visar programområdets övergripande sammanhängande grönstruktur. De träd som är inmätta enligt inventeringen av naturvärdesträd är markerade på programillustrationen. Längs de gator som föreslås byggas om planteras nya träd. Naturmark bevaras i norra delen av programområdet samt längs med Kyrkviken. Nya trädplanteringar i gaturum ger ett grönt intryck, och tillsammans med bevarad natur bidrar dessa även till att stärka den sammanhängande grönstrukturen på Sicklaön. Torg och parkmark Tre nya torgplatser föreslås inom programområdet. Idag saknas torg inom allmän plats på hela västra Sicklaön. Parkmarken norr om Kyrkviken utvecklas till bullerskyddad plats för lek och rekreation. Norr om Värmdövägen föreslås ett parkstråk som sträcker sig upp mot berget som en koppling till det nya området Svindersberg och Finntorp. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN Kartan visar huvuddragen i den föreslagna grönstrukturen, torg samt de träd som enligt inventeringen bedöms biologiskt viktiga och möjliga att bevara. 39

156 156 I anslutning till Sickla skola föreslås bollplanen med konstgräs få ett nytt läge men bibehåller sina mått. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN Stadsnära fotbollsplan i Hjorthagen/Norra Djurgårdsstaden Allmän lekplats vid Liljeholmskajen Moa Martinssons torg vid Hornsbergs strand, Kungsholmen i Stockholm. Torget vänder sig ner mot vattnet och lokaler i byggnadernas bottenplaen bidrar till stadsliv. Platsen är också en arena för den offentliga konsten (foto: Nyréns arkitektkontor). Lek och rekreation Idag saknas det helt allmänna lekplatser inom programområdet, varpå det är viktigt att detta byggs när nya parker anläggs. Det vill säga en i området mellan Finntorp och Svindersberg och en norr om Kyrkviken. Fler bostäder inom programområdet ställer höga krav på möjligheter till lek, idrott, motion och rekreation. Inom alla tillkommande bostadsprojekt ska det anläggas lekplatser på bostadsgårdarna. För Sickla skola finns redan idag bra lekmöjligheter. Parkområdet mellan Järlaleden och Saltsjöbanan föreslås utvecklas och en lekplats anläggas. Bullerskyddsåtgärder kan behövas mot järnvägen för att skapa en mindre bullrig miljö. Grönområdet på västra sidan om Kyrkviken breddas och förstärks för att skapa ett tydligare parkstråk. Konsten att skapa stad Nacka kommun driver Konsten att skapa stad, ett arbete med konst, kultur, konstnärlig kompetens och medskapande som verktyg och resurser i stadsutvecklingens olika faser. Arbetet genomsyrar utvecklingen i hela kommunen. Olika aktiviteter och insatser, av varierande karaktär och tidsomfattning, bör uttryckas tidigt i utvecklingen av ett område. Aktiviteterna/insatserna kan syfta till att skapa attraktiva och innovativa platser, uppmärksamma platser eller händelser, utveckla identitet, aktivera en byggnad eller erbjuda oaser i byggkaos. Inom Sicklaområdet har det identifierats ett antal områden att jobba vidare med inom projektet konsten att skapa stad. Topografi och geologi I samband med att detaljplaner tas fram inom programområdet ska geotekniska utredningar tas fram för respektive detaljplaneområde. Då delar av programområdet närmast Kyrkviken består av sjöbotten tros markbeskaffenheten vara sådan att åtgärder krävs vid ombyggnation av Järlaleden samt nybyggnation av bostäder. 40

157 157 TRAFIK - FRAMTIDA FÖRÄNDRINGAR Trafiken är idag ett dominerande inslag inom och i anslutning till programområdet. Inom ramen för programarbetet har en trafikutredning tagits fram, dels för att lyfta hur trafiksituation påverkas av föreslagen utbyggnad, och dels i syfte att titta på olika alternativ till koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen. Utgångspunkten i programarbetet har varit att planera för ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter samt att skapa en robust och tydligt sammanhängande trafikstruktur. Översiktsplanens mål om att bygga en tät och blandad stad har varit en förutsättning i trafikutredningen. Det är beslutat att tunnelbanans blå linje ska förlängas till Nacka Forum och att en station placeras i Sickla. Den östra uppgången hamnar inom programområdet med föreslagna entréer på vardera sida om Värmdövägen. Planiavägen och Järlaleden föreslås få separata cykelbanor på gatornas båda sidor. Idag saknar Planiavägen helt cykelbana och Järlaleden på vissa sträckor. Gång- och cykelnätet inom köpkvarteret föreslås kopplas på huvudnätet mot Sickla Industriväg för att skapa ett genare flöde genom köpkvarteret. Vidare föreslås att de regionala cykelstråken (Gillevägen och Värmdövägen) inom området uppgraderas till bättre standard. PROGRAMFÖRSLAGET Gång och cykel Exempel på identifierade brister i dagens gång- och cykelnät är bland annat svårigheten att korsa Värmdövägen och Saltsjöbanan samt bristfälliga kopplingar i nord-sydlig riktning. Två nya kopplingar i plan föreslås under Saltsjöbanas upphöjning (Läs mer om detta på sidorna 44-45), mellan Värmdövägen och Planiavägen, repektive Värmdövägen och Simbagatan. Detta medför bättre tillgänglighet mellan programområdets idag frånskilda norra och södra delar. Det saknas idag bra möjligheter att parkera cykeln vid Nacka station. Med nya tunnelbanan kommer det att behövas många nya cykelparkerinsgplatser. Detta föreslås i anslutning till t-banans entréer. På kartan syns föreslaget cykelvägnät PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 41

158 158 PROGRAMFÖRSLAGET Kollektivtrafi k I Sickla blir den framtida kollekivtrafikförsöjningen mycket god. Redan idag passerar flertalet lokala och regionala busslinjer genom området. Med en förlängd tvärbana och tunnelbana genom området blir denna del av Nacka ett av de bäst kollektivtrafikförsörjda områdena i kommunen. Busstrafi k Busstrafiken i programområdet påverkas inte av programförslaget. Busshållplatserna bör kunna ligga kvar i ungefär samma lägen som idag. Med den förväntade befolkningsökning inom programområdet bör busstrafiken i framtiden kunna köra tätare. I samband med planeringen av tunnelbanan genomförs en studie av det framtida bussnätets utformning i området. Tunnelbanan År 2025 planeras tunnelbanans blå linje från Kungsträdgården till Nacka stå färdig. Förlängningen kommer gå genom Sickla och programområdet, med ett stationsläge i Sickla. En av uppgångarna placeras i läge med korsningen Värmdövägen/Alphyddevägen och får entreér på vardera sidan om vägen och Saltsjöbanan. En tunnelbana med stationsläge i Sickla ger området förstaklassig kollektivtrafikförsörjning, och alla som vistas inom området gångavstånd till tunnelbana. Saltsjöbanan Saltsjöbanans läge är oförändrat i programförslaget. Trafikförvaltningen (SL) utför förnärvarande (klart 2017) upprustning av Saltsjöbanan, som innebär att tågen i framtiden ska kunna avgå med tätare avgångar jämfört med idag. I programmet föreslås en upphöjning av Saltsjöbanan i anslutning till Nacka station i syfte att koppla samman Planiavägen och Värmdövägen för biltrafik och Simbagatan och Värmdövägen för gång- och cykeltrafikanter. Mer om detta går att läsa om på kommande sida. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 42 Bilden visar framtida kollektivtrafi k inom och i anslutning till Planiaområdet. Tvärbana En förlängning av Tvärbanan genomförs från Sickla udde till Sickla station. Detta innebär ännu ett resalternativ för boende inom och i anslutning till programområdet. Tvärbanan ska vara i drift vid slutet av 2017.

159 159 Planiavägen idag Tunnelundergången under Saltsjöbanan idag där förlängningen av Planiavägen planeras förläggas. Ny kopplingar mellan Planiavägen, Simbagatan och Värmdövägen En koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen har utretts ett flertal gånger genom åren, som resulterat i ett flertal alternativ till lösningar. En koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen skulle ge ett mer robust och flexibelt trafiksystem i området runt Sickla och på hela västra Sicklaön. Med en ny nordsydlig länk fördelas trafiken jämnare och onödiga omvägar kan undvikas. Ytterligare skäl till sammankopplingen är att bryta den barriäreffekt som Saltsjöbanan idag har samtidigt som möjligheterna till en mer sammanhängande stadsmässig miljö möjliggörs. I samband med programarbetet har därför olika alternativa lösningar analyserats och resluterat i ett förslag där Saltsjöbanan höjs på bro på en sträcka förbi Nacka station. På så sätt skapas bil,- gång- och cykelkopplingar i markplan under Saltsjöbanan mellan Värmdövägen och Planiavägen och en gång- och cykelkoppling mellan Värmdövägen och Simbagatan. Under delar av den upphöjda sträckan bedöms det möjligt att inrymma verksamhetslokaler för exempelvis handel. På så sätt skapas dubbelsidiga adresser och en mer stadsmässig miljö längs Värmdövägen. Kommunstyrelsen fattade den 25 maj 2015 beslut 136 om att den fortsatta planeringen i området ska utgå ifrån att Saltsjöbanan höjs upp och att en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen skapas med utrymme för fordon, fotgängare och cyklister, med en utformning som stärker de stadsmässiga kvaliteterna i området. Utformning och funktion utreds vidare i kommande detaljplanearbete. Arbetet ska samordnas med utbyggnaden av tunnelbanan och då i synnerhet kopplingen till stationen Sickla och dess uppgångar i öster samt utformningen av Värmdövägen som stadsgata. Utredning (Ramböll, januari 2015) visar att en planskild koppling mellan Värmdövägen och Planiavägen/ Simbagatan kommer att medföra en jämnare fördelning av trafiken på vägarna både inom och i anslutning till programområdet. Med kopplingarna ökar trafiken mest på Värmdövägen, medan trafiken minskar på Järlaleden. Framkomligheten till bland annat Sickla köpkvarter förbättras därmed avsevärt. På nästa sida visas idéskisser/illustrationer på hur denna lösning kan tänkas se ut. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 43

160 160 PROGRAMFÖRSLAGET Saltsjöbanans upphöjning sedd från öster på Värmdövägens södra sida. (Atkins) Ny gång- och cykelkoppling mellan Simbagatan och Värmdövägen sedd från söder. (Atkins) PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN Saltsjöbanans upphöjning och Planiavägens möte med Värmdövägen sett från söder. (Atkins) Korsningen Värmdövägen och Alphyddevägen med Saltsjöbanan till höger i bild. (Atkins) 44

161 161 Kantstensparkering Hammarby Sjöstad Högalidsgaraget - exempel på bergrumsgarage Parkering För tillkommande bebyggelse ska parkering i första hand anordnas inom den egna fastigheten. Större parkeringar förläggs i garage under mark. Förutom parkering inom kvartersmark är det viktigt att det även finns besöksparkeringar inom allmän platsmark, i anslutning till service, handel och bostäder. För att undvika att större markytor tas i anspråk för ytparkeringar placeras gästparkering lämpligtvis längs körbanan inom gatumarken, exempelvis som kanstensparkering. Även parkering för bollplan, sporthall och skola löses i första hand inom egen fastighet. Då skolverksamhet och sportevenemang oftast infaller vid olika tidpunkter är det lämpligt att samutnyttja parkeringen för dessa ändamål. Nacka kommun har antagit en parkeringspolicy samt en parkeringsnorm för kommunen i syfte att fungera som riktlinjer i planeringsarbeten. I kommande detaljplanerarbeten ska i första hand dessa ligga till grund för parkeringstalen som föreslås. Cykelparkering ska finnas i anslutning till alla offentliga platser såsom större busshållplatser, tågstationer, skolor, idrottsplatser och handel. Det ska även finnas goda möjligheter till cykelparkering i anslutning till alla bostäder. Ramlåsbara cykelparkeringar bör placeras så nära entrén som möjligt. Bergrumsparkering Inom programområdet föreslås ett nytt bergrumsgarage mellan Finntorp och Alphyddan för att, i första hand, tillskapa nya parkeringsplatser för tillkommande bebyggelse inom programområdet. Då det idag råder brist på parkeringsplatser i Finntorp och Alphyddan föreslås även att utreda möjligheten att tillskapa boendeparkering avsedd för befintlig bebyggelse i anläggningen. Någon detaljstudie på bergrumsgaraget har ännu inte gjorts, vilket föreslås ske i samband med kommande detaljplanearbete för området Svindersberg. Först då kan det framgå mer detaljer kring utformning, omfattning, kostnader, genomförande med mera. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 45

162 162 PROGRAMFÖRSLAGET Motortrafi k och utformning av gator Trafikutredningar har tagits fram (Sweco Infrastructure, augusti 2013) och senare kompletterats (Ramböll, januari 2015). Utredningarna visar att tillkommande trafikalstring från den föreslagna bebyggelsen är relativt låg och bedöms inte ha betydande påverkan på kapaciteten i vägnätet. Kapacitetsmässigt är det alltså inga problem att genomföra planerad exploatering. För att möjliggöra åtkomst till föreslagen bebyggelse, för att skapa ett mer flexibelt och robust trafiknät i området och för att anpassa, förenkla och göra gatunätet trivsammare för gångoch cykeltrafikanter, föreslås ett antal kompletteringar i trafiknätet som presenteras nedan. Koppla samman Alphyddan och Finntorp I programområdets norra del föreslås en ny länk för biltrafik mellan Alphyddevägen och Becksjudarvägen. Den nya gatan kopplar ihop Alphyddan med Finntorp och bidrar till att skapa ett mer finmaskigt och robust gatunät där trafikflödet kan fördela sig. Trafikanalyser visar att gatan inte kommer att bli attraktiv för genomfartstrafik och därför endast får måttliga trafikflöden. Sjötorpsvägen PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 46 Sjötorpsvägen förlängs I östra delen av Planiaområdet förlängs Sjötorpsvägen österut till Järlaleden för att fungera som lokalgata för planerad bebyggelse inom området. Huvudnät Uppsamlingsgata Lokalgata

163 163 Planiavägen För Planiavägen föreslås en typsektion för sträckan norr om korsningen med Siroccogatan och en annan för den södra delen. Breda gångbanor, utrymme för cykelbana, kantstensparkering samt plats för öppen dagvattenhantering har prioriterats. Utformningen av gatan är kapacitetsmässigt anpassad för den föreslagna sammankopplingen med Värmdövägen. Trots att Planiavägen har ett relativt högt trafikflöde finns enligt trafikanalysen goda förutsättningar att utveckla gatan till en stadsgata. Gångbanan på den västra sidan är något smalare än den på den östra. Detta motiveras med att den östra sidan ligger på solsidan och det därför finns bättre förutsättningar för uteserveringar. Vidare föreslås öppen dagvattenhantering på västra sidan mellan gångbanan och kantstensparkeringen. För att vinna utrymme får parkering och grönska dela utrymmet på östra sidan i form av parkeringsfickor med träd emellan. Järlaleden blir stadsgata Trafikverket är väghållare för Järlaleden väster om och kommunen för sträckan öster om Planiarondellen. Den östra sträckan har studerats utifrån två scenarier ett där den byggs om till stadsgata till förmån för gång- och cykeltrafikanter och ett annat där den tas bort helt och hållet på sträckan efter föreslagen bebyggelse norr om Kyrkviken. Med den nya kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen minskar Järlaldens betydelse som genomfartsled. Både med och utan en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen förordas att Järlaleden bör finnas kvar i någon form. Dock kommer gatans utformning, placering och betydelse för omgivningen att studeras vidare inom ramen för kommande detaljplanearbete för området norr om sträckan. En viktig förutsättning när sträckan studeras vidare är att Kyrkviksparken ska ges mer plats för att utvcklas till en stadspark och kopplingarna mellan parken och vattnet förstärkas. Rererensbild för Järlaledens framtid autformning: Raoul Wallenbergs Torg. Torgets beläggning fl yter ut i körbanan för att ge känslan av att bilisterna kör på de gåendes villkor. PROGRAMFÖRSLAGET Möjlig utformning av Planiavägen i framtiden. Järlaleden idag. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 47

164 164 PROGRAMFÖRSLAGET Värmdövägen Värmdövägen kommer även fortsättningsvis vara en viktig huvudgata på västra Sicklaön, men kommer att utvecklas till en stadsgata i samspel med planerad stadsutveckling. Sträckan genom programområdet blir ett av Värmdövägens mest intensiva avsnitt, med ny bebyggelse, verksamheter och viktiga målpunkter på båda sidorna. Gaturummet utvecklas med möbleringszoner för träd med mera, bättre framkomlighet för gång och cykeltrafikanter, samt kantstensparkering och angöringszoner där det fordras. Den nya utformningen av Värmdövägen innebär att körbanans bredd minskas, samtidigt som utrymmet för gång- och cykeltrafikanter breddas. Extra bred trottoar prioriteras i lägen med mest gynnsamma solförhållanden. Gillevägen Gillevägen ska likt i dag förbli stängd för genomfartstrafik. I samband med att Sickla skola och området öster om denna utvecklas föreslås Gillevägen dock byggas om och rustas upp. Sträckan är i den refionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) utpekat som regionalt cykelstråk och gång- och cykelbanan föreslås därmed få bättre standard än idag. I samband med kommande detaljplanearbete kommer gatans utformning att detaljstuderas. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 48 Möjlig utfomning av Värmdövägen, typsektion sedd mot väster (White Arkitekter)

165 165 FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL BEFINTLIG BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖVÄRDEN Bebyggelsen inom programområdet är mycket varierad både sett utifrån ålder, skala och utformning. Väster om programområdet ligger Sickla köpkvarter bestående av mer storskalig äldre industribebyggelse, medan områdena öster och söder om domineras av villor. En inventering har gjorts (Byggnader och miljöer av kulturhistoriskt intresse i Planiaområdet, Johan Aspfors, Nacka kommun, juni 2013) som pekar ut de byggnader och miljöer med störst kulturhistoriskt intresse inom programområdet. Bland annat pekar denna på några av de äldre villornas värde från runt sekelskiftet, men även nyare bebyggelse såsom Sickla skola från 1950-talet, Svindersviksskolan från 1960-talet och Atlashuset från 1970-talet. Utifrån inventeringen har ett antal byggnader pekats ut som föreslås bevaras inom programområdet: Svindersviks skola är en del av helhetsmiljön i Alphyddan. Huvudbyggnaden och matsalen representerar högst värden. Tornvillan i Alphyddan är det äldsta historiska inslaget i Alphyddan, uppfört i slutet av 1800-talet, och bör betraktas som särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap, 13, PBL. Stationsbyggnaden vid Nacka station speglar stationshusarkitekturen utmed Saltsjöbanan uppförd under slutet av 1800-talet. Denna bedöms som särskilt värdefull enligt 8 kap, 13 PBL. I programförslaget krockara stationshusets placering med den föreslagna upphöjningen av Saltsjöbanan. Detta innebär att stationshuset behöver flyttas. Placering av huset avgörs i kommande planarbete. Stinsbostaden Agneshill är även denna från slutet av 1800-talet, med säregen arkitektur med uttryck av en formell stationsbyggnad. Många ursprungliga detaljer är bevarade i byggnaden som bedöms särskilt värdefull enligt 8 kap, 13, PBL. Villa Tomtebo hör till Sjötorpsvägens bäst bevarade i nationalromantisk stil uppförd i början av 1900-talet. Den bedöms som särskilt värdefull enligt 8 kap, 13 PBL. Även interiöra värden såsom planlösning, bevarade snickerier och äldre eldstäder bör hanteras i kommande detaljplanearbeten. Atlashuset har en stark prägel av terrasshus med tegelfasader från 1970-talets slut. Byggnaden uppfördes för att användas för personalvård för personal inom Atlas Copco. Trots byggnadens ringa ålder och jämförelsevis svaga värdebild bör det allmänna varsamhetskravet beaktas. Före detta Precisionsverktygs industribyggnad i anslutning till Planiavägen är ritad av Backström & Reinius på 1950-talet. Även denna byggnad har ett visst kulturhistoriskt värde, men har i programmet ej valts att bevaras. En avvägning har gjorts där antalet tillkommande nya bostäder vägt tyngre än byggnadens bevarandevärde. Sickla skola uppfördes på 1950-talet i samband med ny bostadsbebyggelse i området. Skolbyggnaderna håller arkitektonisk kvalitet, och har vissa samhälls- och socialhistoriska värden. Skolan ligger vid foten av Tallbackens höjdrygg omgiven av flera äldre ekar som bidrar till helhetsupplevelsen. Skolverksamheten har idag växt ur sina lokaler som delvis är i dåligt skick. För att utnyttja marken effektivare och för att tillskapa, för dagens behov, mer ändamålsenliga lokaler föreslås att en ny skolbyggnad ersätter delar av den befintliga bebyggelsen. En av villorna i inventeringen med kulturhistoriska värden har i programmet inte bevarats en gul villa vid Sjötorpsvägen från sekelskiftet Villan representerar en enklare typ av villaarkitektur som har funnits i Finntorpsområdet. Den har en något lägre värdebild än intilliggande Villa Tomtebo men har ändå ett visst kulturhistoriskt bevarandeintresse. En avvägning har gjorts och lett till att av villabebyggelse längs Sjötorpsvägen är det Stinsbostaden och Villa Tomtebo som bevaras. Även tillhörande trädgårdsmiljöer behålls. Inom ramen för kommande detaljplanearbeten ska det göras kulturhistoriska inventeringar om förslaget involverar bebyggele som i programmet pekas ut som intressanta. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 49

166 166 VILLA PÅ SJÖTORPSVÄGEN FINNTORP PROGRAMFÖRSLAGET ATLASHUSET VILLA TOMTEBO F.D. INDUSTRILOKAL VID PLANIAVÄGEN STATIONSBYGGNAD SICKLA KÖPKVARTER VILLA AGNESHILL (STINSBOSTAD) PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 50 TORNVILLAN I ALPHYDDAN SICKLA SKOLA ALPHYDDAN

167 167 SERVICE, SKOLA OCH FÖRSKOLA Förskola Kommande befolkningstillväxt medför att ytterligare omkring 17 nya förskoleavdelningar kommer att behövas inom programområdet (utöver de som finns idag). Av de förskoleavdelningar som finns i området idag är 11 avdelningar i tillfälliga paviljonger. Sammanfattningsvis innebär detta att det behövs 28 nya förskoleavdelningar inom programområdet för att ersätta paviljongbyggnaderna samt för att tillgodose det behov som uppstår på grund av befolkningstillväxt. Principen inom hela programområdet är att i första hand inrymma förskolorna i bottenplan på planerad bostadsbebyggelse (med undantag för de nya förskolor som inrymms inom befintliga skolfastigheter). Planen för att lösa förskolebehovet inom Planiaområdet ser ut som följer: Sickla skolas befintliga byggnader byggs om till ca 12 förskoleavdelningar. Minst 4 avdelningar behöver byggas närmast Kyrkviken om dessa fastigheter utvecklas med bostadskvarter. Inom Plania mellan ska totalt 6 avdelningar fördelas i bottenvåningar i tillkommande bostadsbebyggelse. Inom Plania norra föreslås att delar av befintlig bebyggelse inom Svindersviksskolan rivs och ersättas med ny och mer yteffektiv skolbebyggelse. På denna plats ska 6 avdelningar förskola inrymmas. Sammantaget bedöms det med denna modell vara möjligt att bygga 28 avdelningar förskola inom området vilket krävs för att klara framtida behov beräknat på befolkningsökning och för att ersätta idag tillfälliga paviljonger. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN Bilden illustrerar nya lägen för förskola och nya ytor för skola. Rödmarkerat på kartananger lämpliga lägen för lokaler i bottenplan. 51

168 168 PROGRAMFÖRSLAGET Skola Sickla skola har uttryckt ett behov av en framtida expansion i och med den antagna befolkningsökningen på västra Sicklaön. Flera olika alternativ har utretts under programarbetet, vilket har landat i ett förslag där det byggs en helt ny skola som ersätter den gamla. Volymstuden visar på att det är möjligt att få plats med en byggnad om ca kvm inom Sickla skolaområdet, som sammanbyggs med ny gymnastikhall med bollplan på taket. Delar av de befintliga skolbyggnaderna bevaras och byggs om till förskola. Därutöver föreslås att det i en detaljplaneprocess ska prövas att inrymma mer skolverksamhet vid Svindersviksskolan. Handel och övrig service Tillkommande handel föreslås i bottenplanen på bostadshusen främst utmed Planiavägen, delar av Järlaleden och Värmdövägen. På kartan på föregående sida illustreras i vilka lägen det föreslås lokaler i byggnadernas bottenplan. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 52 Principsektion som visar hur gymnastikhallen kan förläggas i soutterängplan och byggas samman med den nya skolbyggnaden. Gymnastikhallen föreslås förläggas ovanpå den nya bollplanen. (White Arkitekter).

169 169 PROGRAMMETS KONSEKVENSER Ledstjärnor för detaljplaneprogrammet för Planiaområdet är en långsiktigt hållbar utveckling. Det gäller både för utvecklings- och detaljplanearbetet samt för kommande projekterings- och förvaltningsarbete. Hållbarhetsaspekten ska beaktas i överväganden och beslut om placering av nya byggnader, val av byggnadsmaterial, uppvärmning med mera. Att arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling ligger i linje med de nationella miljömålen och Nacka kommuns övergripande mål. I detta avsnitt beskrivs vilka konsekvenser på miljön som ett genomförande av programmet kan innebära. Viktiga miljöaspekter identifieras för att beaktas i kommande detaljplanearbete. Något lagkrav på behovs-bedömning för ett planprogram finns inte. FARLIGT GODS Värmdöleden är primärled för farligt gods. Enligt länsstyrelsens riktlinjer ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en led för farligt gods. Områden inom Svindersberg och Svindersviksskolan är inom 150 meter från vägen, varför riskhanteringsfrågorna behöver beaktas i samband med dessa detaljplanearbeten. BULLER Enligt PBL ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet, bland annat med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt till möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Delar av föreslagen bebyggelse inom programområdet är utsatt för trafikbuller främst från Värmdöleden men även ifrån Värmdövägen, Saltsjöbanan samt Järlaleden. Regeringen har tagit fram en förordning till miljöbalken med bestämmelser om riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader. Inom ramen för respektive detaljplanearbeten ska reglerna i förordningen följas. Förordningen trädde i kraft 1 juni 2015 och ska tilllämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa i 2 kap 6 a PBL är uppfyllt vid planläggning samt i ärenden om bygglov och förhandsbesked. Förordningen anger också vilka kompensationsåtgärder som bör vidtas vid förhöjda bullervärden. Om detaljplaneområdet är bullerutsatt ska bullerutredningar tas fram och beräknade bullervärden anges i planbeskrivning till detaljplanen om det handlar om bostadsbyggnader. RADON Ny bebyggelse ska utföras radonskyddande. Radonhalten i bostäder ska inte överstiga 200 Bq/m3. PROGRAMMETS KONSEKVENSER PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 53

170 170 PROGRAMMETS KONSEKVENSER PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Någon fördjupad studie av luftsituationen i området har ännu inte utförts. Med utgångspunkt från den översiktliga kartläggning av kvävedioxid och partikelhalter som Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund har tagit fram bedöms miljökvalitetsnormerna (MKN) klaras på grund av bra ventilationsförhållanden vid vägarna. Under de kommande detaljplanearbetena kan det bli aktuellt att utreda föroreningshalten beroende av hur bebyggelsen utformas. DAGVATTEN OCH MILJÖ- KVALITETSNORMER FÖR VATTEN Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om kvalitetskrav och åtgärder för alla så kalllade vattenförekomster i distriktet. Det innebär att det har fastställts miljökvalitetsnormer som ska uppnås till år 2015 såvida inte en förlängd tidsfrist har meddelats, vilket i detta fallet innebär att kravet får uppnås vid senare tidpunkt. Dagvatten från området avrinner huvudsakligen till Järlasjön som rinner ut i Hammarby sjö (del av Strömmen). Strömmen utgör ett övergångsvatten och har klassificerats som kraftigt modifierat på grund av påverkan från hamnverksamheten. Miljöproblemen i vattenförekomsten utgörs av både övergödning och miljögifter (tennföreningar och kvicksilver). Den ekologiska potentialen är måttlig och den kemiska statusen uppnår inte god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormerna för Strömmen är: god ekologisk potential med en tidsfrist till år god kemisk ytvattenstatus 2015 (exklusive kvicksilver) förutom för tributyltennföreningar med en tidsfrist till år Vattendelegationen föreslår att även Sicklasjön (del av Järlasjön) ska klassas som vattenförekomst. Orsaken till det är att det finns ett EU-bad (offentligt bad där badvattnet regelbundet kontrolleras) i sjön. Statusen är idag måttlig på grund av övergödning. Det finns än så länge inget förslag till miljökvalitetsnorm för Sicklasjön. Enligt kommunens miljöövervakning är näringsnivån betydligt högre i Sicklasjön än i Järlasjön. För att uppnå en god status i Järlasjön och Sicklasjön krävs att nuvarande belastning av näringsämnen till sjön reduceras samt att mängder antracen, kadmium och bly i vattnet ska minska till Stora arealer med hårdgjorda ytor (vägar, byggnader, p-platser) och underdimensionerade ledningar i kombination med att området vid Planiarondellen ligger lågt i förhållande till Järlasjöns normalvattenstånd, innebär att ledningsnätet är uppdämt och att Planiavägen svämmas över nästan årligen. En förtätning av området innebär ytterligare mängder förorenat dagvatten och snabbare avrinning om inga åtgärder vidtas. Klimatförändringarna innebär dessutom att större nederbördsmängder kommer under kortare perioder. En dagvattenutredning har tagits fram (Sweco Environment AB, , kompl ) i syfte att bedöma hur framtida exploatering kommer att påverka både flödet och föroreningar av dagvattnets i området, samt föreslå lösningar på dagvattenhantering utifrån Nacka kommuns dagvattenpolicy. För att hantera dagvattensituationen inom och runt Kyrkviken fordras ett tydligt helhetsgrepp där lösningarna för programområdets alla delar ses tillsammans. För att hantera flödet av dagvatten och lösa översvämningsproblematiken vid Planiavägen och Järlaleden föreslås att totalt fem utjämningsmagasin anläggs inom programområdet och Sickla köpkvarter. Ett antal dagvattenledningar måste läggas om för att kunna avleda vatten till magasinen. Befintliga utloppsledningar måste rensas eftersom utredningen tyder på att de delvis är igensatta vilket minskar dess kapacitet med cirka 40 %. Den 22 februari tog kommunstyrelsen ett inriktningsbelut att dagvatten från Planiaområdet ska renas i Kyrkviken och att arbetet med en tillgänglig och publik brygganläggning ska påbörjas. Detta föreslås ske genom en reningsbassäng med en yta om ca 2000 kvm. Bassängens anläggs genom att sjön avgränsas med läns eller tät duk under vattenytan som förankras mot sjöbotten. Ytan innanför länsen sedimenterar föroreningarna innan vattnet rinner vidare ut i sjön. Länsen kan täckas med trädäck för att inte synas och samtidigt fungera som promenadstråk. I detta fall ska utformningen ske med höga gestaltningsmässiga ambitioner och med hänsyn till befintlig strandzon. I kommande planarbete kommer anläggningen att gestaltas och en bedömning kommer att göras hurvida den ska täckas av brygga eller ej. I samband med detta arbete kommer kommunen att söka miljödom för anläggningen. Reningsbassängen föreslås kombineras med lokala lösningar i området, exempelvis trädplanteringar i skelettjord och gröna tak. Med alla föreslagna åtgärder kommer belastningen av 54

171 171 föroreningar till Järlasjön, Sicklasjön och Strömmen att minska när detaljplaneprogrammet genomförts. Förutsättningarna att klara miljökvalitetsnormen för Strömmen och uppnå god status för Järlasjön och Sicklasjön ökar därmed. Om inga åtgärder vidtas fortsätter stora mängder orenat dagvatten (bland annat från Järlaleden och Värmdövägen) att rinna ut i Kyrkviken. GRUNDVATTEN Grundvattnet ligger högt inom delar av programområdet. Inom de områden som föreslås för bostadsbebyggelse ska, om det visar sig nödvändigt, garage uppföras med vattentät konstruktion. PROGRAMMETS KONSEKVENSER Gröna tak (Bildkälla: Sweco) Kartan visar föreslagna dagvattenlösningar inom programområdet. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 55

172 172 GRÖNSTRUKTUR, NATUR OCH REKREATION PROGRAMMETS KONSEKVENSER PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 56 Träd i gatumiljö som växer i skelettjord (Bildkälla: Sweco) Principskiss för dagvattenhantering i Planiavägen nedsänkta växtbäddar och trädplantering i skelettjord. Exempel på strandpromenad med dagvattenrening i Växjö. Sedimenteringen sker under bryggan genom att orenat vatten skiljs från renat vatten med hjälp av en avskärmande duk under vattenytan (bildkälla: Sweco). Programmets intentioner är att bevara en stor del av de befintliga naturvärdena och att på vissa ställen även förstärka dem (med bland annat nya trädplanteringar längs gaturummen). Även rekreationsstrukturen förstärks bland annat genom att göra Kyrkviken mer tillgänglig, utveckla parkområdet i öster samt ett mer attraktivt gaturum. Lek och rekreationsmöjligheterna ökar om programförslaget byggs ut då nya allmäna lekplatser föreslås. Även krav på enskilda lekplatser ska ställas i samband med att nya bostadsprojekt planeras. JÄMSTÄLLDHET Att utveckla Planiaområdet innebär att fler människor ges möjlighet att bo och verka i Nackas mest centrala delar. Offentliga miljöer, gator och parker ska skapas eller rustas, bli tillgängliga och trygga för alla, oavsett kön, ålder eller bakgrund. I Planiaområdet ska försättningar ges till ett varierat utbud av bostäder och verksamheter. Här ska det vara lätt att röra sig till fots, med cykel och kollektivttrafik. Närliggande förskola, lokal service och god kollektivtrafik underlättar exempelvis för föräldrar att dela på ansvar för hem och barn. På så sätt kan den fysiska planeringen bidra till ökad jämställdhet. Utvecklingen av Planiaområdet ska innebära att områdets innehåll berikas för alla. Ett jämställt stadsliv är avgörande för den sociala hållbarheten.

173 173 TRYGGHET För att den upplevda tryggheten ska öka är kvällsaktiva verksamheter, ljusa skyltfönster, upplysta kvällsaktiva målpunkter (till exempel busshållplatser) och bostadsentréer viktiga faktorer. Även möjligheten att överblicka en plats samt att lätt kunna orientera sig är viktiga aspekter för trygghet. Närvaron av bilar, gång- och cykelflöden är också viktiga för den upplevda tryggheten. Gaturummen längs Planiavägen och Järlaleden föreslås utvecklas med verksamheter i bottenplan samt bostadsentréer mot gatan med mera, vilket tillför mer liv, rörelse och belysning i området jämfört med hur det ser ut idag. Det är viktigt att i kommande detaljplanearbeten bevaka att lokaler byggs i bottenplan samt att områden både inom allmän plats och inom kvartersmark blir ordentligt upplysta. Det ställs stora krav på utformningen av det parkeringsgarage som planeras i berget under Svindersberg för att motverka otrygghet då bergrummet saknar naturliga ljusinsläpp. PROGRAMMETS KONSEKVENSER Exempel från Århus - kvällsaktiva verksamheter inger trygghet. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 57

174 174 MARKFÖRORENINGAR PROGRAMMETS KONSEKVENSER PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 58 Inom och i anslutning till programområdet har det funnits flertalet industrier genom åren. Saneringar har utförts i samband med tidigare byggnationer i området, de senaste i samband med byggnation av sporthallen vid Sickla skola och Magasinet inom Sickla köpkvarter. I provtagningar har konstaterats förekomster av bland annat bly, zink, kolväten och även cyanid. Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark. Metoden kallas för MIFO-modellen som står för metod för inventering av förorenade områden. Enligt MIFOdatabasen (nationell databas för markföroreningar) finns inom området drygt 10 objekt utpekade. Objekten indikerar på att det kan finnas risk för markföroreningar från områdets före detta industriverksamheter. Avrinning från området sker mot Kyrkviken. Framtida byggnadsåtgärder kommer att föregås av noggranna markundersökningar för att utreda risken för markföroreningar. Eventuella markföroreningar ska saneras i samråd med tillsynsmyndigheten. Exploatering av förorenad mark inom området kommer att innebära en avsevärd förbättring utifrån nuvarande situation. All schaktning och andra markåtgärder ska genomföras under noggrann kontroll från sakkunnig personal. På fl ygbilden markeras förekomster av markföroreningar enligtenligt MIFO-databasen.

175 175 GENOMFÖRANDE Planprogrammet ska vara vägledande i framtida stadsutveckling och ange riktlinjer för kommande detaljplaner. Genomförandet av programmet kommer att innebära komplexa frågeställningar där befintliga miljöer planeras om. Förändringarna kommer att behöva ske i flera etapper under en längre tidsperiod. Programförslaget innehåller flera exploateringsområden som är beroende av varandra och andra närliggande områden, vilket får till följd att vissa områden måste planeras och byggas ut innan andra kan påbörjas. Tidplan Förändringen av Planiaområdet kommer att pågå de närmaste åren. När planprogrammet har antagits kan detaljplanearbeten i området påbörjas. En detaljplan tar ungefär två år att ta fram, men kan ta längre tid beroende av planens komplexitet. Därtill kan detaljplanen överklagas, vilket ytterligare kan dra ut på tiden. Det betyder att den nya bebyggelsen som föreslås tidigast kan börja byggas år Samråd planprogram nov - dec 2013 Tillstyrkan efter samråd av planprogram MSN juni 2016 Antagande av planprogram hösten 2016 i kommunstyrelsen Huvudmannaskap Inom programområdet ska Nacka kommun vara huvudman for allmän platsmark. Med allmän platsmark omfattas gator, park- och naturmark, torg, strandpromenad samt gång- och cykelvägar. Under kommande detaljplanearbeten, inom programområdet, kommer förslag till allmän platsmark och dess utformning att detaljstuderas. Det är viktigt med en medveten avgränsning mellan allmän platsmark och kvartersmark (privatägd som regel) för att säkerställa allmänhetens långsiktiga tillgång till det som anses allmänt. Kommunen ansvarar som regel för utbyggnad, drift och underhåll samt reinvestering av anläggningar på allmän plats. Kommunens Natur- och trafiknämnd är huvudman för det allmänna VA-nätet (vatten och avlopp) och Nacka Energi för det allmänna elnätet. Iordningsställande av anläggningar inom kvartersmark åligger respektive exploatör och det är exploatören som svarar för drift och underhåll av sina respektive anläggningar. Exploateringskostnader Programmet omfattar betydande ombyggnation av allmänna anläggningar, såsom gator, parker, torg med mera. Utöver de anläggningar som byggs inom de kommande detaljplaneområdena kommer till exempel Värmdövägen, Planiavägen, Järlaleden och Gillevägen att byggas om. Området öster om Sodafabriken, intill Kyrkviken, samt området mellan Finntorp och Svindersberg iordningställs till parkmark och tre nya allmänna torg ska byggas inom programområdet. Nya gång- och cykelstråk kommer att skapas och likaså lösningar för dagvattenhantering. Exakt omfattning av allmänna anläggningar kommer att bestämmas närmare i kommande detaljplaner. Kostnader för allmänna anläggningar som är till nytta för exploatörer i området, dvs både inom och utanför detaljplaneområdet, kommer att fördelas på exploatörer genom ett exploateringsbidrag som grundar sig på nytillkommande byggrätter (antal BTA). Utöver exploateringsbidraget ska exploatörer i området medfinansiera tunnelbanan enligt beslut i kommunstyrelsen maj 2014 samt bidra till medfinansiering av den planerade upphöjningen av Saltsjöbanan. VA-anläggningsavgift ska även erläggas av exploatörer. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsrättsliga frågor så som ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar och liknande redovisas inte i detalj i detta detaljplaneprogram utan kommer att hanteras i kommande detaljplaneprocesser precis som fastighetsbildning, eventuella tomträttsupplåtelser och liknande. Fastighetsrättsliga frågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och övriga fastighetsrättsliga frågor handläggs av lantmäterimyndigheten i Nacka kommun. Avtal En principöverenskommelse (ett ramavtal) ska träffas mellan Atrium Ljungberg AB och Nacka kommun om ekonomiska och praktiska förutsättningar för utbyggnad av allmänna anläggningar och bebyggelse på kvartersmark inom programområdet. Syftet är att synliggöra dessa förutsättningar i ett tidigt skede. Liknande principöverenskommelser ska även utarbetas mellan Nacka kommun och andra berörda fastighetsägare, bland annat fastighetsägare norr om Värmdövägen (Oscar Properties och Olofssons PROGRAMMETS KONSEKVENSER PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 59

176 176 PROGRAMMETS KONSEKVENSER PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN bil). När avtal har träffats och kommunstyrelsen beslutat att anta programmet kan detaljplanearbeten för de första etapperna påbörjas. Innan planarbetet påbörjas ska det för varje detaljplan tecknas ett detaljplaneavtal mellan exploatör/ fastighetsägare och Nacka kommun. Avtalet reglerar bland annat ansvar- och kostnadsfördelningen under planarbetet. Innan en detaljplan kan antas av kommunfullmäktige ska ett exploateringsavtal upprättas mellan Nacka kommun och exploatören. Avtalet reglerar bland annat utbyggnaden av allmänna anläggningar, ansvar- och kostnadsfördelning för genomförandet samt eventuella marköverlåtelser och rättighetsupplåtelser. Exploateringsavtalet reglerar även skydd för bebyggelse, mark och vegetation samt uttag av VA-anläggningsavgifter och ställande av säkerhet. Markanvisningar Den kommunala marken med tillkommande byggrätter inom programområdet kommer att markanvisas till exploatörer enligt kommunens Program för markanvändning. Den exploatör som får en markanvisning tecknar ett markanvisningsavtal med kommunen (en option) inför planarbetet och därefter ett markgenomförandeavtal och ett fastighetsöverlåtelseavtal inför detaljplanens antagande. Markgenomförandeavtalet reglerar bland annat ansvar- och kostnadsfördelning för det aktuella planområdet och medfinansiering till övergripande infrastrukturåtgärder. Detta förfarande kan påverka tidsaspekten för genomförandet av detaljplaneetapper där kommunal mark ingår. Etappindelning Programområdet kommer att delas upp i flera detaljplaneområden, vilket betyder att planläggning och utbyggnad kommer att ske i etapper. Etappindelningen är preliminär och kan komma att ändras. Programområdet omfattar såväl befintliga bebyggelsemiljöer som oexploaterade områden, framför allt berget norr om Värmdövägen. Om programförslaget byggs ut i sin helhet innebär detta att mycket kommer att byggas samtidigt på en relativt liten yta under begränsad tid. Därför behöver planering och genomförande ske i etapper. Samverkan är viktigt mellan närliggande utbyggnadsområden. Inom programområdet pågår redan planering av utbyggnad av tunnelbana samt planering för Saltsjöbanans upphöjning vid Nacka station. Planering av ny bebyggelse kommer att behöva ta hänsyn till och samverka kring dessa infrastrukturprojekt. Programområdets detaljplaner prioriteras högt eftersom de ligger på västra Sicklaön och har nära till bra kommunikationer. Genomförandets tider och utbyggnadstakt kan påverkas av faktorer så som marknadssituation och konjunkturcykler. Etapp Plania norra Inom etapp Plania norra möjliggörs för ca 850 nya bostäder samt kontor. Kommunen äger framför allt markområdet på berget. Områdena direkt norr om Värmdövägen ägs av privata fastighetsägare, liksom skoltomten. En markanvisning för de ca 230 bostäder uppe på berget kommer att genomföras av kommunen som ett första steg i utvecklingen inom etapp Plania norra. Parkering ska lösas i ett bergrumsgarage under bostadsbebyggelsen med infart från Värmdövägen eller Alphyddevägen. Ytterligare markanvisning av planerade bostäder i sluttningen ner mot Värmdövägen behöver ske samordnat med utvecklingen av den privata fastigheten (Olofssons bil) direkt norr om Värmdövägen. Vidare ska området väster om Alphyddevägen (Kaiser Cars) utvecklas för ca 250 bostäder. Det behöver ske samordnat med den intilliggande tunnelbaneuppgången som planeras. Svindersviksskolan ska byggas ut för att klara delar av behovet av skol- och förskoleplatser i området. En utbyggnad av skolan behöver ske tidigt i processen, före alla nya bostäder är på plats. Etapp Plania mellan Öster om Planiavägen, mellan Värmdövägen och Järlaleden, möjliggörs för ca 700 nya bostäder inom programområdet i ett mycket kollektivnära läge. Ny tunnelbaneuppgång planeras i närheten. Marken inom denna etapp ägs huvudsakligen av fastighetsägaren Atrium Ljungberg AB. Ett mindre kommunalägt område finns i östra delen. Bostadsutvecklingen inom etapp Plania mellan behöver beakta planeringen av Saltsjöbanans upphöjning vid Nacka station som redan pågår. Bebyggelsen i denna etapp behöver likaså ta hänsyn till de kringliggande vägarna som Värmdövägen, Planiavägen och Järlaleden. Samtliga vägar kommer att byggas om. Järlaleden planeras att byggas om till en stadsgata till förmån för gång- och cykeltrafikanter. Etapp Plania södra Inom etappen för Plania södra möjliggör planprogrammet ett effektivare nyttjande av området för skolverksamhet, idrottsändamål samt bostadsbebyggelse. Marken ägs 60

177 177 till största delen av kommunen. För att klara befintligt och tillkommande behov av skolplatser i närområdet behöver en ny skola byggas. Den befintliga skolbyggnaden kommer istället att inrymma förskoleavdelningar. Inför utbyggnad av ny skola ska befintlig förskola, gymnastikhall och bollplan i området först ersättas provisoriskt. Därefter kan utbyggnad av ny skola ske tillsammans med en ny gymnastikhall. Ovanpå gymnastikhallen byggs en permanent fotbollsplan. Utbyggnad av bostadskvarteren kan påbörjas först när nya Sickla skola är fullt utbyggd. Etappen innehåller ca 600 bostäder. Markanvisning kommer att ske av den kommunala marken inom området. Parallellt sker utbyggnaden av allmänna anläggningar i området, så som gata och park. PROGRAMMETS KONSEKVENSER På fl ygbilden illustreras föreslagna detaljplaner och när dessa bedöms kunna antas i kommunfullmäktige. PROGRAM FÖR PLANIAOMRÅDET VÄSTRA SICKLAÖN, NACKA KOMMUN 61

178 178

179 179 Medverkande i framtagandet av programmet Programmet har bedrivits av en projektgrupp på Nacka kommun bestående av följande representanter: Planarkitekt: Jenny Nagenius och Christian Rydberg Dahlin Trafi k: Mahmood Mohammadi och Renée Klarberg Kulturmiljö: Johan Aspfors Natur/Park: Elisabeth Rosell Miljö: Birgitta Held Paulie VA(vatten och avlopp): Thomas Fahlman och Per Jonsson Kommunikation: Helena Joseph Produktion Nacka kommun, Planenheten och Kommunikationsenheten Form: Jenny Nagenius Omslag: Form: Jenny Nagenius Visionsbilderna är framtagna av White arkitekter Projektledare har varit Jenny Nagenius och Christian Rydberg Dahlin på planenheten och Petra Carleinarsson och Richard Hallman på exploateringsenheten. Programmet har tagits fram i samarbete med bland annat AtriumLjungberg AB. Som underlag till programmat har följande utredningar tagits fram Trafi kutredning (Sweco Infrastructure, Trafi kutredning kring Planiaområdet, östra Sickla, augusti 2013) Kompletterande trafi kutredning (Ramböll, Kompletterande trafi k- utredning Planiaområdet, augusti 2015) Dagvattenutredning (Dagvattenutredning för planprogram Sicklaön, rev , Sweco Environment) Kompletterande dagvattenutredning (COWI, Dagvattenutredning Planiaområdet, maj 2015) Inventering av naturvärdesträd (Naturvärdesträd Kyrkviken- Planiaområdet, Pro Natura, maj 2013) Inventering av byggnader och miljöer av kulturhistoriskt intresse (Byggnader och miljöer av kulturhistoriskt intresse, Nacka kommuns planenhet genom kommunantikvarie Johan Aspfors, Maj 2013) Om inget annat anges har bilder och illustrationer tagits fram av Jenny Nagenius och Christian Rydberg Dahlin, Nacka kommun.

180 180 Program för Planiaområdet på västra Sicklaön Nacka kommun Miljö och Stadbyggnad DNR: KFKS 2012/ Projektnummer: 9223 Nacka kommun Nacka tfn

181 181 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KFKS 2012/ Projekt (77) S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E Detaljplaneprogram för Planiaområdet på västra Sicklaön, Nacka kommun Sammanfattning Programområdet ligger på västra Sicklaön och avgränsas av Kyrkviken och Finntorp i öster, Sickla köpkvarter och Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr och Nysätra i söder. Området är ett särpräglat verksamhetsområde omfattande kommunal service och mindre privata verksamheter inom kontor, lättare industri, handel med mera. Området omfattar endast ett fåtal bostäder. Stora områden domineras av trafikanläggningar, där ibland Saltsjöbanan, Värmdövägen och Järlaleden som skär igenom området i ostvästlig riktning. Planområdet omfattar också större grönytor, dels i norr och dels intill Kyrkviken. Inom programområdet föreslås lokalisering av ny bebyggelse utifrån platsens förutsättningar och utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Förslaget till ny bebyggelse redovisar även principer för den tillkommande bebyggelsens placering, höjd, och anpassning till befintliga förhållanden. Ny bebyggelse föreslås på det kuperade området mellan Finntorp och Alphyddan, området närmast norr om Värmdövägen, i kilen mellan Kyrkviken och Värmdövägen samt i anslutning till området runt Sickla skola och den nya sporthallen. Programmet möjliggör för ca 2100 nya bostäder samt kommunal service i form av skolor och förskolor samt handel och kontor. Ett förslag på en ny koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen presenteras i programmet genom att Saltsjöbanan spår, vid Nacka Station, höjs upp på bro för att skapa gång-, cykel- och bilkopplingar under spårområdet. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden (MSN) beslutade 12 december 2012, 352 att tillstyrka startpromemorian för detaljplaneprogrammet. Kommunstyrelsen antog den 11 februari 2013, 44 Start- PM för detaljplaneprogrammet och gav därmed planenheten uppdraget att påbörja arbetet med att ta fram ett program för området. Planchefen beslutade, i enlighet med delegation från miljö- och stadsbyggnadsnämnden, att sända förslag till detaljplaneprogram på samråd. Information om programförslaget gavs i MSN i oktober 2013 och i kommunstyrelsen stadsutvecklingsutskott den 5 november Den 11 juni 2014, 153 tillstyrkte MSN detaljplaneprogrammet. Då det gått lång tid sedan tillstyrkan och området genomgått förändringar föreslås programmet tillstyrkas på nytt i MSN inför antagande i KS som planeras i augusti POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

182 182 2 (77) Samrådet Programsamråd pågick under perioden 28 oktober-6 december Under perioden var förslaget utställt på Nacka stadshus och biblioteken i Nacka Forum och på Dieselverkstaden i Sickla köpkvarter. Förslaget fanns även på Nacka kommuns hemsida och skickades ut till boende och fastighetsägare inom och i anslutning till programområdet. Två öppna hus hölls på kvällstid i Diesleverkstadens entré, dit allmänhet och intresserade var välkomna. Totalt på de båda kvällarna uppskattades besöksantalet till ca 200 personer. Ca 6-7 representanter från kommunen, med kompetens kring planering, trafik, kulturmiljö, park- och natur, miljö, exploateringskompetenser, deltog per kväll. Sammanfattning av inkomna synpunkter under öppna hus En synpunktslåda fanns uppställd under båda kvällarna och i denna fanns totalt 32 lappar från de båda kvällarna med synpunkter från besökare. Några av synpunktslämnarna är de samma som sedan skickat sina synpunkter via e-post eller brev till kommunen under samrådsperioden. Synpunkterna på det öppna huset speglar i stort sett de synpunkter som inkom under samrådsperioden via e-post eller brev. Många av lapparna innehåller flera synpunkter, nedan sammanfattas dessa: Det som kommenterats av flest är angående en eventuell öppning av Gillevägen för genomfartstrafik. Totalt nämns detta ca 15 gånger och synpunktslämnarna hänvisar till trafiksäkerhet för gående och cyklister till och från skolan, de ökade trafikrörelserna, luftkvalitet, buller samt att många bor i villor i direkt anslutning till gatan varpå de menar att boendemiljön försämras. Någon föreslår att busshindret flyttas in för att komma närmare skolan. Två av dessa synpunktslämnare föreslår att de det borde göras en koppling från Järlaleden in till skolområdet istället. Några kommenterar att det idag tidvis är problem med trafiken in till Sickla köpkvarter. Att ta bort rondellen vid Sickla köpkvarter och vid Fredells och ersätta med ljusreglering tror vissa skulle minska köerna och öka trafiksäkerheten. En person kommenterar att cykelvägen på Gillevägen borde vara på motsatt sida jämfört med idag då detta skulle ge bättre sikt. Tre boenden på Becksjudarvägen kommenterar föreslagen bebyggelse inom område B, närmast Värmdövägen då de menar att utsikten påverkas samt att de blir påverkade av skugga samt att trafikbuller skulle studsa på de nya fasaderna och påverka deras boende negativt. Idag ligger deras uteplatser i söderläge, vilka riskerar att skuggas av den nya bebyggelsen. Några boende har endast enkelsidiga lägenheter idag. En person efterfrågar en siktlinjeanalys. Bebyggelse på detta område samt inom Sickla köpkvarter menar en person skulle göra befintlig bebyggelse mindre attraktiv. Viktigt att hålla ljudnivån ner under byggtiden. 6 personer tyckte att det hade varit positivt att koppla samman Planiavägen och Värmdövägen för att öppna upp möjligheten att stänga eller bygga om Järlaleden. Dock är en boende på Becksjudarvägen orolig för ökad trafik på Värmdövägen till följd av detta. En person tyckte att det borde placeras ytparkering på delar av det område där bebyggelse föreslås i anslutning till Planiavägen. En fråga ställdes om varför det planeras för så mycket nya bostäder nu, och om detta beror på planeringen av t-banan?

183 183 3 (77) Tre personer har kommenterat dagvattensituationen i området. Några av dessa ville ha en landbaserad reningsanläggning, någon kommenterar att det är viktigt att ta prover på vattnet i Kyrkviken innan reningsanläggningen är på plats för att kunna se effekten av bassängen. En person ansåg att dagvattnet ej borde ledas till Kyrkviken för att renas i bassänger. Tre personer har skrivit att de tyckte att dialogformen öppet hus inte var bra och ansåg att det borde vara samrådsmöte för att alla kommer till tals bättre på ett samrådsmöte samt att de som vill tillsammans kan resonera öppet kring förslaget. Tre personer kommenterade förslaget om att bygga bostäder på området mellan Finntorp och Alphyddan. En person oroade sig för byggnadshöjderna och två personer var oroliga för att det som idag är en grön lunga och naturområde försvinner. En person tyckte inte att de vore bra att öppna för mer biltrafik i området mellan Finntorp och Alphyddan. Angående parkeringssituationen i området var det en person som tyckte att p-avgifter borde införas i området och att vissa platser borde avsättas som besöksparkering. En person nämnde att den ville ha en gångbro mellan Finntorp och Alphyddan. En person tyckte att det borde planeras in en elbilpool och cykelgarage i området samt att p-normen borde vara extremt låg i området. Några kommentarer var positiva rörande möjlighet till garage i berget samt bättre kopplingar till Värmdövägen. En person tyckte att all strandnära områden borde skyddas mot bebyggelse. En person tyckte att bensinstationen i Finntorp borde rivas eller renoveras. Några tyckte att det var bra med tunnelbana och tvärbana och viktigt att Saltsjöbanan behålls. En person tyckte att p-platserna i Sickla köpkvarter borde grävas ned så att området kan bebyggas med nya bostäder. Bra för att få en blandad bebyggelse. Kommunens kommentarer på synpunkterna från de öppna husen: Angående Gillevägen finns det inte något beslut om att öppna denna för allmän genomfartstrafik i nuläget. Antagandeförslaget av programmet bygger på att Gillevägen behålls stängd för genomfartstrafik. Angående bebyggelse inom Plania mellan (B): Det kommer att inom ramen för kommande detaljplanarbeten att tas fram en solstudie och en bild som visar bebyggelsen eventuella påverkan på utsikten för befintlig bebyggelse. Likaså kommer det att göras bullerutredningar och luftkvalitetsutredningar för området i samband med detaljplanearbetet. Ett förslag på hur det är möjligt att koppla samman Planiavägen och Värmdövägen samtidigt som Saltsjöbanan är kvar presenteras i antagandehandlingarna. Om detta förslag finns mer att läsa på sidan i programhandlingen. Angående kommentaren kring antalet föreslagna bostäder: Kommunens mål är att bygga ca nya bostäder på västra Sicklaön fram till år Målen är satta delvis för att öka underlaget till tunnelbanan som beslutats ska gå till Nacka. Planiaområdet är ett av de områden som kommer att få bäst kollektivförbindelser i Nacka efter genomförandet av

184 184 4 (77) tunnelbaneprojektet. Det är viktigt att koncentrera bebyggelse kring dessa kollektivlägen för att minska bilberoendet och öka resande med kollektivtrafiken. Angående kommentarerna kring dagvattenutredningen: Inför antagandehandlingen har en utredning tagits fram för att visa vad en landbaserad anläggning skulle få för konsekvenser. Det har visat sig svårt, utkrävande och dyrt att förlägga en landbaserad anläggning i anslutning till Kyrkviken. Det är heller inte så att dagvattenutredningen föreslår att det ska ledas ytterligare dagvatten till Kyrkviken. Mer om svar på frågor kring dagvattenhanteringen finns att läsa under svar på kommentarer från synpunktslämnare Nysätra villaägareförening. Angående dialogformen: Kommunen tror på formen öppet hus och att detta är det dialogsätt där flest personer kommer till tals. Flera tjänstemän var delaktiga under de båda kvällarna för att det skulle finnas möjlighet att prata med någon under kvällen. Angående parkeringssituationen i området: Nacka har nu infört parkeringsavgifter på allmänna gator på västra Sicklaön. Enligt p-normen bör antalet p-platser vara ca 0,8 bilar per lägenhet i området. Därutöver bedöms det behövas gästparkeringar och angöringsytor inom gatumark för att tillgodose behovet till service och handel. Angående bensinstationen i Finntorp så pågår det diskussioner mellan kommunen och fastighetsägaren för detta område. I programmet föreslås att området ska omvandlas till bostadsändamål, vilket förutsätter att bensinstationen flyttas från området. Angående bebyggelse på Sickla köpkvarters parkering: Marken ägs av en privat fastighetsägare som därmed har rådigheten över platsen. Även om det skulle vara önskvärt att utveckla platsen till något annat så finns inte denna möjlighet förrän fastighetsägaren i fråga själva tar detta initiativ. Ändringar efter samråd Efter samrådet, efter tidigare tillstyrkan hos MSN och KSSU och inför ett antagande av programmet har nedanstående ändringar gjorts: En ökad exploateringsgrad både på den kommunala marken och på mark som ägs av privata fastighetsägare har genererat fler antal byggrätter totalt inom programområdet. Från ca 1800 möjliga bostäder i samrådsförslaget till ca 2100 i antagandeförslaget. Ett förslag till möjlig upphöjning av Saltsjöbanan vid Planiavägen presenteras i programmet. Detta för att få till en stadsmässig koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen, utan att påverka framkomligheten på Saltsjöbanan. Byggnaden som idag inrymmer konstnärernas kollektivverkstad (i anslutning till Planiavägen) föreslås rivas till förmån för mer bostadsbebyggelse, samt då befintlig byggnad bedöms vara i dåligt skick.

185 185 5 (77) En volym har ritats in på Svindersviksskolans tomt som en möjlig långsiktig lösning för skol- eller förskoleändamål. En ny volymstudie över Sickla skola och området på och kring KKV-huset (konstnärernas kolletivverkstad) har tagits fram. Denna visar på en möjlighet att bygga en ny skola, ny gymnastikhall med bollplaner på taket samt fyra nya bostadskvarter. Två av skolans befintliga byggnader föreslås bevaras och användas för förskola. I programmet sammanfattas behovet och en möjlig lösning på hur förskole- och skolbehovet kan lösas på lång sikt inom hela Planiaområdet (sidan 51 i programhandlingen). En ny volymstudie har tagits fram över området mellan Finntorp och Alphyddan (Svindersberg). Denna visar på en möjlighet att bebygga området med ca 230 bostäder. Volym och skala på föreslagen bebyggelse varierar mellan 3 och 8 våningar. En ny bebyggelsevolym har lagts till närmast Värmdövägen väster om bilfirman på kommunens mark för att prövas i ett kommande detaljplanearbete. Trafikutredningen och programmets trafikavsnitt har uppdaterats utifrån förutsättningen att Saltsjöbanan höjs upp på en bro vid Nacka station och Planiavägen kopplas till Värmdövägen. Gillevägen ska tillsvidare hållas stängd för genomfartstrafik. Ett inriktningsbeslut om att rening ska ske av dagvatten i Kyrkviken har tagits i kommunstyrelsen den 22 februari 2016, 95. En översiktlig ekonomisk kalkyl som visar på hur kommunens ekonomi påverkas genom programförslaget har tagits fram och beskrivs närmare under genomförandestycket i programhandlingen. Utöver ovan nämnda ändringar har redaktionella ändringar gjorts i programhandlingen och ett antal nya illustrationer tagits fram.

186 186 6 (77) Sammanfattning av inkomna synpunkter på programmet Här redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. Synpunkter från boende och övriga redovisas tematiskt. För yttrandena i sin helhet hänvisas till kommunen. På de två öppna husen inkom totalt 32 lappar med synpunkter. En sammanfattning av dessa redovisas som eget stycke på sidan 2-3. Övriga synpunkter inkom per e-post eller brev och uppgick till totalt 166 stycken. Därutöver har en lista med namnunderskrifter lämnats in. Nedan följer en sammanfattning av de synpunkter som inkommit per e-post eller brev: Länsstyrelsen tycker att det är bra att dagvattenhanteringen belysts i ett tidigt skede efter som det råder ansträngda miljöförhållanden i Kyrkviken/Järlasjön. De poängterar vikten av att ta hänsyn till framtida klimatförändringar. De belyser bullerfrågan och är medvetna om att programområdet är utsatt för buller. Länsstyrelsen är positiva till att förstärka den urbana karaktären i området genom att tillföra fler bostäder. De belyser även vikten av att ta hänsyn till markföroreningarna i området i kommande detaljplanearbeten samt risken för att de gröna sambanden försvagas om inte dessa beaktas i kommande planarbete. Trafikverket kommenterar bullersituationen och det bör göras en bullerutredning i kommande planarbete. Trafikverket lyfter vikten av samarbete mellan kommunen och trafikverket vad gäller trafikförändringar på de gator som berör dem. Trafikförvaltningen är positiva till en framtida koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen. Trafikverket lyfter även byggnadshöjder, luftföroreningar med mera. Trafikförvaltningen anser att det är positivt att Nacka planerar för förtätning och utveckling av Västra Sicklaön. Trafikförvaltningen anser att programförslaget innehåller begränsade resonemang om dagens kollektivtrafik och om vilka konsekvenser programförslaget orsakar på densamma. Saltsjöbanan är ett regionalt riksintresse vilket trafikförvaltningen anser inte framgår av programförslaget. De nämner att det är viktigt att programförslaget inte inskränker på Saltsjöbanans framkomlighet och kapacitet. De poängterar vikten av att hantera bullersituationen i området och anser att dagens busstrafik inte redovisats tillräckligt i samrådsförslaget, samt på vilket sätt busstrafiken påverkas i förslaget. Trafik är ett av de ämnen som tas upp mest frekvent i de övriga inkomna yttrandena. Dessa handlar främst om trafiken på Gillevägen, då de boende längs gatan är oroliga för att gatan ska öppnas för allmän genomfartstrafik och därmed få ökad trafik på sträckan. Några synpunktslämnare kommenterat förslaget om bebyggelse på höjden mellan Finntorp och Alphyddan. Några (främst boende i Finntorp) anser att området används som natur och rekreationsområde idag, att trafiken till området skulle öka med ny bebyggelse och att det är risk för buller och stök under byggtiden.

187 187 7 (77) Därutöver kommenteras bland annat den föreslagna dagvattenhanteringen i området, frågan om en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen samt parkering och trafiksituationen i området idag och i förslaget. Några få synpunktslämnare tycker att det är ett bra förslag och att det är bra att området förtätas. Synpunkter på programmet från remissinstanser, intresseorganisationer och föreningar 1. Länsstyrelsen Allmänt Länsstyrelsen bedömer att programmet belyser viktiga planeringsförutsättningar i planområdet och att det utgör en bra grund för fortsatt detaljplanering. Miljökvalitetsnormer för vatten och dagvattenhantering Länsstyrelsen anser att det är lovvärt att dagvattenhantering finns med som ett av viktiga mål att prioritera. Eftersom det råder ansträngda miljöförhållandena i Kyrkviken/Järlasjön är det angeläget att kraftigt minska föroreningar via dagvatten. Området avvattnas idag till Järlasjön/Kyrkviken via ledningar. Stora arealer hårdgjorda ytor, underdimensionerade ledningar samt att vissa områden ligger lågt vid Järlasjön innebär att det är problem att hantera dagvatten inom området redan idag. Tillkommande exploateringar innebär ökade arealer hårdgjorda ytor. Länsstyrelsen anser att dagvattenutredningen på ett bra sätt belyser de problem som finns rörande dagvatten, möjliga reningsåtgärder samt effekter i recipienten. Det är även positivt att en hydraulisk utredning av ledningssystemet har genomförts. Dagvattenutredningen föreslår en kombination av åtgärder (LOD) samt en strandpromenad med reningsfunktion i Kyrkviken. De föreslagna åtgärderna kommer enligt utredningen att minska den beräknade belastningen av föroreningar på Järlasjön, Sicklasjön och Strömmen jämfört med nuläget. Förutsättningarna för att uppnå MKN för Strömmen uppges därmed bli bättre. Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att de föreslagna åtgärderna ger goda förutsättningar att minska belastningen på berörda recipienter. Översvämning/Klimatanpassning Översvämningsproblem förekommer inom delar av planområdet. Dagvattenutredningen konstaterar bland annat att det är angeläget att åtgärda befintligt system för att komma tillrätta med översvämningsproblemen. I ledningsnätets nedre del går ledningarna fulla redan vid ett 2-årsregn, vilket redan idag leder till marköversvämningar. För att minimera risker för översvämning föreslår dagvattenutredningen att dagvattensystemet dimensioneras för ett l0-års regn med en klimatfaktor på l,2. Länsstyrelsen anser att samtliga planprojekt bör ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Klimatförändringar i form av ökad och intensivare nederbörd, höjda medeltemperaturer och värmeböljor, samt stigande havsnivå, medför konsekvenser för i stort sätt alla samhällssektorer och anpassningsåtgärder är därför nödvändiga. Länsstyrelsen

188 188 8 (77) är positiv till att kommunen avser att anpassa sin planering till framtida klimatförändringar, t ex genom fördröjningsåtgärder för dagvatten och genom att säkra befintliga träd och grönytor i anslutning till den nya bebyggelsen. Länsstyrelsen anser att kommunen i nästa planskede behöver förtydliga hur risken för översvämningsskador ska hanteras i planområdet. Strandskydd Viss del av Kyrkviken har l00 meter strandskydd och i samband med att nya detaljplaner tas fram krävs en prövning av strandskyddets upphävande. Länsstyrelsen anser att i de fall kommunen avser att upphäva strandskyddet inom detaljplanerat område så kan det med fördel behållas inom vattenområdet. Buller Planiaområdet tillhör stockholmsregionens centrala regionkärna. Den föreslagna tunnelbanesträckningen till Nacka med station i Sickla samt förlängningen av Tvärbanan till Sickla station kommer att stärka områdets kollektivtrafiksystem väsentligt. Länsstyrelsen anser att det är positivt att stärka Planiaområdets urbana karaktär genom att tillföra flera bostäder i detta centrala och kollektivtrafiknära läge. Området är utsatt för trafikbuller främst från Värmdöleden, Värmdövägen, Saltsjöbanan och Järlaleden. Kommunen avser att tillämpa avsteg från de nationella riktvärdena för buller. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att det centrala och kollektivtrafiknära läget kan utgöra motiv för avsteg. Kommunen bör dock alltid sträva efter att så lång som möjligt planera för en god ljudmiljö där avstegsfall tillämpas restriktivt. När avsteg från riktvärdena tillämpas, bör strävan vara att med hjälp av placering och utformning av bebyggelsen så långt som möjligt kompensera höga bullernivåer med en tystare sida och en god helhetsmiljö. Länsstyrelsen vill även framhålla vikten av att säkerställa en god ljudmiljö i skolor, på skolgårdar och lekplatser samt i områdets parker. Markföroreningar Markföroreningar förekommer inom planområdet Länsstyrelsen anser att det är viktigt att LOD inte bidrar till att dagvattnet förorenas av markföroreningarna. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att marken inte bara undersöks i samband med schaktning inför byggnation utan också i de områden där föreslagen markanvändning är skolgård, parkmark och rekreationsytor. Länsstyrelsen är positiv till att planhandlingarna uppmärksammar vikten av att vara observant på eventuella flyktiga föroreningar inom planområdet. Naturvärden Planområdet ingår i en del av Nacka som sammanbinder grönkilen Erstavik/Tyresta med Nacka/Värmdökilen. De gröna sambanden är svaga och behöver förstärkas. Idag förekommer många barriärer i form av naturliga höjdskillnader, Värmdöleden, Saltsjöbanan med flera. Flera av de inventerade trädmiljöerna berörs av bebyggelseplanerna på ett sådant sätt att lokala gröna stråk och samband riskerar att försvagas. Det gäller kanske främst östra delen av delområde C, där endast ett smalt parkstråk behålls om all bebyggelse realiseras. Enligt länsstyrelsens bedömning skulle det gröna sambandet troligen kunna behålla sina funktioner i betydligt högre grad om de östligaste 3- till 4-våningsbyggnadema omstuderas. De flesta inventerade naturvärdesträden planeras dock få vara kvar, vilket är positivt.

189 189 9 (77) Planenhetens kommentarer Dagvattenutredningarna baseras på 10 års regn med klimatfaktor 1,2. I kommande detaljplanearbete kommer dessa frågor utredas vidare. Den brygganläggning som föreslås i dagvattenutredningen är en förutsättning för att uppnå framtida krav på vattenkvalitet. För att uppföra bryggan krävs ett upphävande eller dispens av strandskyddet även en bit ut i vattenområdet på Kyrkvikens norra sida. Detta kommer att hanteras i en kommande process. Kommunen är medveten om att delar av Planiaområdet är utsatta för höga bullervärden. Dock bedöms det möjligt att uppnå goda miljöer med hjälp av avstegsfall och bra inomhusmiljöer. Även parker, skolor, skolgårdar och lekplatser är viktiga att hålla goda bullernivåer, vilket ska beaktas i kommande detaljplanearbeten. Bullerutredningar kommer att tas fram i kommande detaljplanearbeten. Förslaget till bebyggelse kommer att detaljstuderas i kommande detaljplanearbeten. Gällande området närmast viken är naturvärdena en viktig ingångsfaktor. 2. Trafikverket Buller Av programhandlingarna framgår att programområdet är utsatt för buller främst från Värmdöleden, Värmdövägen, Saltsjöbanan och Järlaleden. Kommunen skriver att en utgångspunkt för kommande planarbeten är att avstegsfall B enligt Länsstyrelsens riktlinjer ska tillämpas. Trafikverket anser att den av riksdagen beslutade propositionen 1997/97:53 ska följas för bostäder. Trafikverket anser att avsteg från riksdagens riktvärden för buller enbart får förekomma i undantagsfall och då i vissa definierade områden och endast under förutsättning att en god boendemiljö kan åstadkommas trots att riktvärdet för buller utomhus vid fasad inte uppnås vid alla fasader i den planerade bebyggelsen. I de fall då kommunen motiverat att avsteg från riktvärden kan vara rimligt att bebyggelsen ska uppfylla nedanstående ljudnivåer för att det ska finnas förutsättningar för en god boendemiljö. Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 55 dba och 60 dba ska byggnaden även ha tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan 60 och 65 dba ska bostaden ha tillgång till en tyst sida. Det ska särskilt utredas och redovisas att den maximala ljudnivån på den tysta sidan inte överstiger 70 dba (Lmax). Inomhusnivån bör minst uppfylla ljudklass B13enligt Svensk standard SS 25267:2004 för bostäder. Vid ljudnivåer över 65 dba ekvivalent ljudnivå utomhus bör överhuvudtaget inga nya bostäder eller skolor få planeras. Inför kommande detaljplanering anser Trafikverket att en bullerutredning ska göras. Luftkvalitet I fortsatt planarbete måste frågan hanteras med detaljerade spridningsberäkningar för partiklar och kvävedioxid. Trafik

190 (77) Sammanfattningsvis ska kommunen och Trafikverket vara överens om indata och resultat i trafikutredningen samt föreslaget vägnät när kommande detaljplaner når granskningsskedet. Kontakt med Trafikverket är därför nödvändig inför kommande skeden avseende prognosförutsättningar och påverkan på det statliga vägnätet. Om ytterligare åtgärder krävs till följd av planen skall dessa bekostas av annan än Trafikverket och regleras i ett avtal innan planen antas. Sickla köpkvarter behöver en stark kollektivtrafikkoppling för att avlasta vägnätet, och Trafikverket ser givetvis positivt på den ökade tillgänglighet som en framtida tunnelbana kommer att ge köpkvarteret och omkringliggande bostadsmiljöer. Vägnätet behöver därtill utformas så att flödena till och från köpkvarteret inte skapar flaskhalsar som påverkar den regionala trafiken och bussar i linjetrafik. I dagsläget föreligger bland annat framkomlighetsproblem vid helger och eftermiddagstrafik, vilket bland annat påverkar trafiken till och från väg 260 Ältavägen. En bidragande orsak är att brister i utformningen av trafiksystemet inne i köpkvarteret gör att trafiken spiller ut på Järlaleden väg 260. För att den regionala trafiken ska flyta så bra som möjligt anser Trafikverket att antalet anslutningar till Planiavägens södra del bör reduceras i möjligaste mån. En ny lokalgata föreslås i programhandlingen från Gillevägen, via Sickla skola och ut på Planiavägen. En möjlighet som bör studeras är att samla ihop anslutningarna från Planiavägens västra sida och låta dem sammanstråla vid cirkulationsplatsen vid Ältavägen, utan att förändra läget för busshindret på Gillevägen. Utformningen av cirkulationen på Ältavägen behöver då anpassas till de förändrade flödena. Trafikutredningen studerar även alternativ att öppna Gillevägen för allmän trafik. Om Gillevägens funktion ändras behöver cirkulationen vid Ältavägen anpassas för ändrade flöden. Koppling Järlaleden-Värmdövägen Trafikverket är positiva till ny koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen, bland annat eftersom den ger en ny och tydligare grundstruktur till området. Om en ny koppling åstadkoms anser Trafikverket att Planiavägens norra del borde vara en del av huvudvägnätet, vilket i sig även får konsekvenser för skyltning. Trafiken åker vanligtvis den kortaste vägen till sina målpunkter vilket innebär att det finns en överhängande risk att trafiken försöker ta sig ut på huvudvägnätet för resor i riktning mot Värmdöleden via en ny koppling mot Värmdövägen. Konsekvensen kan då bli köer på Planiavägen, och att Värmdövägen får en ökad trafikbelastning. Busstrafikens framkomlighet på Värmdövägen bör då prioriteras. I trafikutredningen saknar Trafikverket ett analysalternativ som visar konsekvenserna sammantaget av en ny koppling mellan Järlaleden-Värmdövägen samt att Gillevägen förblir stängd. Om det i en kommande detaljplanering medges en ny koppling till Värmdövägen från Planiavägen så anser Trafikverket att Planiavägens norra del lämpligast ges planbestämmelsen Genomfart. Cykeltrafik Inom programområdet finns regionala cykelstråk bland annat längs Gillevägen där standarden i dagsläget inte håller regional cykelstråksstandard. I samband med en framtida

191 (77) ombyggnad av övriga delar av Ältastråket längs väg 260 är det önskvärt att standarden längs hela sträckan är den samma, varför samordning mellan aktuella projekt är nödvändig. Trafiksäkerhet Trafikverket har i tidigare inventeringar uppmärksammat att trafiksäkerhet och tillgänglighet, särskilt för barn, är låg för passage av Järlaleden i höjd med Sickla skola och Sickla köpkvarter. I fortsatt planering bör problematiken omhändertas, och dialog med Trafikverket är nödvändig för att finna rätt åtgärder. Dagvatten I fortsatt planarbete måste dagvattenhanteringen säkerställas. Bebyggelsefritt avstånd Trafikverket har behov av en byggnadsfri zon i vägens närhet. Avståndet varierar beroende på vilken typ av väg det är och vilken hastighet som råder på sträckan. En byggnadsfri zon är nödvändig, inte bara för att skapa goda vägmiljöer, utan också för att bevara en viss handlingsfrihet, för att nå normer och riktvärden för miljöstörningar samt av trafiksäkerhetsskäl. För dessa gäller olika mått för olika typer av vägar. Risk och farligt gods Väg 222 är transportled för farligt gods vilket måste beaktas i planarbetet. Byggnadshöjd Trafikverket vill påminna kommunen om att uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter (45 meter inom sammanhållen bebyggelse) kan komma att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning i så fall ska göras. Trafikverket anser att kommunen ska kontakta Swedavia i frågan och klargöra hur denna flyghinderanalys ska genomföras. Planenhetens kommentarer Kommunen kommer att ta fram bullerutredningar för respektive detaljplaneområdet i samband med kommande detaljplanearbeten. Inom ramen för respektive detaljplanearbeten ska reglerna i regeringens förordning till miljöbalken med bestämmelser om riktvärden för trafikbuller följas. I kommande detaljplanearbete kommer det att (inom kritiska områden) att tas fram luftkvalitetsutredning för att säkerställa godtagbara värden i luften. Eventuella kostnader för ombyggnad av trafikverkets gator/vägar i området ska i huvudsak bekostas av tillkommande bebyggelse och inte belasta Trafikverket. I kommande detaljplaneskeden kommer trafikstrukturer och gatuutformningar detaljstuderas i samråd med Trafikverket. I antagandeförslaget av programmet har kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen studerats ytterligare. Saltsjöbanan föreslås höjas upp vid Nacka station för att möjliggöra för en planskild bil- gång- och cykelkoppling under spåret i markplan. Med denna koppling finns möjlighet att skapa ett mer robust och flexibelt trafiksystem i området runt Sickla köpkvarter. Detta tror de även kan minska belastningen på Järlaleden i anslutning till Sickla köpkvarter under rusning.

192 (77) I programmet anges pekas Gillevägen och Värmdövägen ut som regionala cykelstråk, varpå de föreslås utformas för att hålla god standard för ändamålet. Inom ramen för kommande detaljplanearbeten kommer dessa gator att detaljstuderas. Ältavägens sträckning som regionalt cykelstråk ligger utanför programområdet. Dock är detta viktigt att belysa i kommande planeringsarbeten. Angående dagvatten så har det under programarbetets gång tagits fram en dagvattenutredning i vilken ambitiösa och genomförbara åtgärder för dagvattenhanteringen föreslås. I kommande detaljplaner kommer dessa föreslaga åtgärder att följas upp för att säkerställa att dessa genomförs i sin helhet. Angående farligt gods så kommer en riskanalys att tas fram i samband med kommande detaljplanearbete för den bebyggelse detta berör. Om det visar sig under detaljplanearbetets gång att en flyghinderanmälan behöver göras ska detta ske innan detaljplanen i fråga antas. 3. Trafikförvaltningen (SL) Trafikförvaltningen anser att det är positivt att Nacka planerar för förtätning och utveckling av Västra Sicklaön. Det är väsentligt att åtgärder tas för att stärka den centrala regionkärnan med tillkommande bostäder och verksamheter. Programmet följer intentionerna i Nackas översiktsplan samt i RUFS Det är positivt att förutsättningarna för gående och cyklister föreslås förbättras. Trafikförvaltningen noterar att programförslaget i stora delar baseras på en utbyggd tunnelbana Kungsträdgården - Nacka Forum. Samrådsversionen av programmet vilar tungt vid att skapa stadsmässighet. Programmet bör ge sammanvägda utvecklingsförslag för denna del av den centrala regionkärnan. I detta ska kollektivtrafiken ingå som en naturlig del, vilket borde genomsyra programmet i sin helhet. Trafikförvaltningen anser att programförslaget innehåller begränsade resonemang om dagens kollektivtrafik och om vilka konsekvenser programförslaget orsakar på densamma. Utvecklingsförslag av infrastrukturen som stödjer kollektivtrafiken saknas i princip helt. Linjerna har viktiga regionala funktioner eftersom de sammanbinder Älta med Slussen, Nacka med Tyresö samt delar av östra Nacka med Stockholm. Vidare har linjerna lokala funktioner som berör programområdet direkt. Utöver dessa linjer finns även ett antal linjer på Värmdövägen samt nattlinjer. Trafiksituationen för busstrafiken intill Sickla köpmarknad är tidvis mycket dålig. Detta behöver hanteras inom arbetet med programmet och dess underlag. Exempelvis borde förändringar av vägnätet som drabbar kollektivtrafikresor till och från Älta vara tveksamma att gå vidare med för kommunen. Trafikförvaltningen anser att detta är en brist i samrådshandlingen, vilket medför att programmets slutsatser blir bristande. Trafikförvaltningen är inte nöjda med att programmet och trafikutredningen bygger på kraftigt förändrade förutsättningar för Saltsjöbanan. För att underlagsrapporten om trafik ska kunna vara ett bra och sammanvägt underlag för kommunen behöver rapporten ha ett helhetsperspektiv och samlat hantera alla trafikslag och vägförändringar. Tunnelbana till Nacka

193 (77) Inom arbetet med Förstudie Tunnelbana till Nacka planeras ett stationsläge i Sickla. En av uppgångarna planeras att läggas intill Tvärbanans (nya) och Saltsjöbanans stationslägen i anslutning till Sickla köpkvarter. I takt med att Trafikförvaltningens och kommunens planer för tunnelbanan respektive Planiaområdet drivs framåt krävs omfattande samverkan parterna emellan. Bland annat behöver förslag på tydliga stationsentréer för Tunnelbanan finnas redovisade. Dessa behöver ligga så att god tillgänglighet till gång och cykelnätet uppnås samt till anslutande buss, tåg och spårvagnstrafik. I ett sådant system kommer Tvärbanas förlängning och Saltsjöbanan utgöra kapacitetsstarka och attraktiva förbindelser till de mål- och knutpunkter som inte betjänas av tunnelbana. Saltsjöbanan Saltsjöbanan är ett regionalt riksintresse vilket trafikförvaltningen anser inte framgår av programförslaget. Det åligger Nacka kommun att beskriva vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa riksintressets funktionalitet. Beskrivning av detta saknas i sin helhet i programmet. Nacka behöver tydligt redovisa Saltsjöbanans sträckning genom programområdet i kartmaterial. Åtgärder som säkerställer tågtrafiken behöver framgå, särskilt vad gäller den ökade bullerexponering som en förtätning medför. Den exploatering som föreslås nära Saltsjöbanan kommer vara utsatta för trafikbuller. En plankorsning med Saltsjöbanan skulle kraftigt försämra järnvägens funktionalitet och därmed hota riksintresset. Programmet bör snarare föreslå åtgärder som stärker järnvägens funktion och attraktivitet. Trafikförvaltningen arbetar för närvarande med en omfattande upprustningsplan för Saltsjöbanan. Förutom reinvestering av uttjänta tekniska system vidtas trimningsåtgärder för att med kostnadseffektiva åtgärder banans kapacitet och attraktivitet. Beslut kring Saltsjöbanans upprustning finns fattade bland annat i landstingets trafiknämnd. I de planerna ingår varken en konvertering till spårväg eller ett avkortat förslag som bygger på konvertering eller avkortad järnväg. Trafikförvaltningen anser att stycket i sin helhet bör utgå från programmet. Inriktningen för kommunen bör vara att arbeta med en lösning för väginfrastrukturen som vare sig påverkar Saltsjöbanan negativt eller bygger på en ändrad funktionalitet för densamma. Vidare finns inga planer på en förkortning av Saltsjöbanan när en eventuell tunnelbana till Nacka är färdigställd. Genomförda trafikanalyser visar på att det finns ett fortsatt behov av att Saltsjöbanan trafikerar Slussen även då det finns en tunnelbana till Nacka. Framför allt rör det resande från Fisksätra och Saltsjöbaden. Där planerar kommunen för en hållbar stadsutveckling med ökad kollektivtrafikandel. En sådan utveckling är beroende av att Saltsjöbanan fortsatt är en snabb och direkt förbindelse till Stockholms innerstad. Även Henriksdals station kommer få ett ökat resande i och med närliggande stadsutveckling. En plankorsning med Saltsjöbanan är inte heller en acceptabel lösning enligt trafikförvaltningen - både vad gäller trafiksäkerhet och trafikering. Detta skulle vidare ha en negativ inverkan på riksintresset. Trafikförvaltningen planerar inte för en reducerad hastighet på Saltsjöbanan, utan snarare för åtgärder för en tätare trafik och sänkta restider, som medföra stora nyttor för kommunens medborgare. Förslaget om en bredare tunnel under Saltsjöbanan vid Nacka station är troligen kostsam och kommer att påverka trafiken på järnvägen vid ett genomförande. Detsamma torde gälla för planskilda bilpassager med Saltsjöbanan. Tidigt samråd med trafikförvaltningen är av stor vikt om kommunen avser planera vidare för dessa åtgärder.

194 (77) Trafikbuller Trafikförvaltningen anser att programförslaget ska ha som utgångspunkt att nationella riktvärden för trafikbuller ska innehållas snarare än att avstegsfall B används som planeringsförutsättning. Detta bör särskilt beaktas då Saltsjöbanan är ett riksintresse. På lång sikt kommer Saltsjöbanans vagnpark att behöva förnyas, vilket kommer förbättra bullersituationen. Busstrafik Trafikförvaltningen anser att programmet saknar en beskrivning av den befintliga busstrafiken. Detta behöver kompletteras i programmet inför ett antagande. Avsaknaden av beskrivning av konsekvenser och förbättringsförslag för busstrafiken är allvarlig, särskilt som programmet utförligt beskriver förändringar för gående, cyklister och bilister. Oavsett en utbyggd tunnelbana kommer busstrafiken och Saltsjöbanan vara det kollektivtrafikutbud som försörjer Nacka kommun och Planiaområdet vilket är viktigt att ta hänsyn till. Vägsektionernas bredd ska redovisas i programmet och motsvara det som krävs för en attraktiv busstrafik, det vill säga en bredd på sju meter samt mycket god framkomlighet. Förslag på förändrad väginfrastruktur samt vägstandard ska samrådas med Trafikförvaltningen. Även om tillkommande biltrafik bedöms vara av mindre omfattning är dagens biltrafik ett hinder för busstrafiken. Förslagen på förändrad vägstruktur behöver analyseras utifrån påverkan på busstrafiken både vad gäller förändrade körvägar och förändringar i trafikmängder. Förbättringar för busstrafiken ska vara en naturlig del i både program och trafikutredning. Programförslaget bör redovisa hur attraktiva gång- och cykelbanor ansluter till busshållplatser samt till Nacka station. Dessa anslutningar ska vara anpassade för alla resenärsgrupper. God tillgänglighet till kollektivtrafikens bytespunkter är väsentlig för en attraktiv kollektivtrafik. Förslagsvis kan en karta upprättas där busslinjer, Saltsjöbanan, bytespunkter, infartsparkeringar samt väsentliga gång- och cykelanslutningar till kollektivtrafikens infrastruktur. Upprustningen av Saltsjöbanan samt arbetet med Slussen vill trafikförvaltningen att kommunen redovisar under parallella projekt. Redovisad sträckningen över förlängningen av Tvärbanan bör uppdateras. Trafikförvaltningen anser att delar av programförslaget behöver omarbetas och förvaltningen deltar gärna i detta arbete. Planenhetens kommentarer I programmets antagandeversion beskrivs befintlig kollektivtrafik mer jämfört med vad som framgick av samrådsversionen. Likaså har stycket om framtida kollektivtrafik uppdaterats samt att konsekvenser för befintlig busstrafik belyses. Saltsjöbanans sträckning (inte bara stationslägena) har lagts till på illustrationen över befintlig kollektivtrafik. I antagandeversionen för programmet framgår föreslagen placering av tunnelbaneentré. Entrén är placerad i ett ungefärligt läge för att passa med det antagna perrongläget. På sidan 15 i programhandlingen framgår det att Saltsjöbanan är ett riksintresse för kommunikation.

195 (77) Angående buller: Kommunen kommer det att tas fram bullerutredningar för respektive detaljplaneområdet i samband med kommande detaljplanearbeten. Utgångspunkt (med hänsyn till det centrala och kollektivtrafiknära läget) kommer då att vara minst avstegsfall B enligt länsstyrelsens riktlinjer ska gå att uppfylla. En karta har upprättas där busslinjer, Saltsjöbanan, bytespunkter, och tunnelbanan redovisas i antagandeförslaget i enlighet med Trafikförvaltningens synpunkter. Upprustningen av Saltsjöbanan samt arbetet med Slussen redovisas i antagandehandlingen under stycket parallella projekt i enlighet med Trafikförvaltningens synpunkter. Angående Saltsjöbanan: I antagandeförslaget av programmet har kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen studerats ytterligare. Det alternativ som visat sig mest realistiskt att genomföra är att höja upp Saltsjöbanan för att skapa en planskild bil-, gångoch cykelkoppling under spåret i markplan. Med denna koppling finns möjlighet att skapa ett mer robust och flexibelt trafiksystem i området runt Sickla köpkvarter samtidigt som Saltsjöbanan kan ligga kvar i befintligt läge. I kommande detaljplanearbeten kommer denna lösning att detaljstuderas i samråd med Trafikförvaltningen. 4. Kulturnämnden Nämnden är positiv till att kulturvärdena har beaktats i programmet. De påpekar att det är viktigt att konsten inrymms inom den allmänna platsen. De saknar en plats för spontant kulturutövande och anser att det saknas en kartläggning av kulturverksamheterna på Sicklaön i programmet. Förvaltningen är positiv till att Öppna konsten ingår i programmet och att KKV-huset bevarats i samrådsförslaget. Planenhetens kommentarer Konsten kommer att belysas inom ramen för kommande detaljplanerarbeten inom programområdet. Någon kartläggning över kulturverksamheter på Sicklaön har inte gjorts inom ramen för Planiaprogrammet. Eftersom det planeras för två nya allmänna torgplatser inom programområdet bedöms att dessa bör kunna användas för spontana kulturevenemang. Byggnaden som konstnärernas kollektivverksstad är i antagandehandlingen borttagen till förmån för fler bostäder. Dels är byggnaden i dåligt skick, men främsta skälet till att denna föreslås tas bort är för att skapa möjlighet till att bygga bostäder i området. 5. Sickla skola Konstaterar att barnperspektivet saknas i programmet och anser att en öppning av Gillevägen skulle vara en försämring för skolan och skolbarnen. Planenhetens kommentarer Det är i nyläget inte aktuellt att öppna Gillevägen för genomfartstrafik. Programförslaget bygger på att Gillevägen hålls stängd.

196 (77) 6. Utbildningsnämnden Nämnden anser att tillkommande behov av förskoleplatser förtydligas i programmet och anser att det är viktigt att i framtiden kunna samutnyttja lokaler. Anser att trafiken runt Sickla skola ytterligare bör utredas i kommande detaljplanearbete. Planenhetens kommentarer Under stycket service, Skola och förskola finns en sammanställning av framtida behov och förslag på placering av nya förskolor och utbyggnader av befintlig skola. 7. Social och Äldrenämnden Social- och äldrenämnden önskar att det byggs serviceboendelägenheter inom programområdet. Planenhetens kommentarer Serviceboende är möjligt att inrymmas istället för vanliga bostäder som föreslås i programmet. I kommande detaljplaneprocesser kommer denna fråga att beaktas. 8. Fritidsnämnden Anser att det är positivt att det föreslås en ny allmän lekplats inom området, då det inte finns några lekplatser inom området idag. De anser att det saknas platser för bollspel, lek och annan idrott i programförslaget samt att det är olämpligt (ur bullersynpunkt) att placera nya bostäder i hörnet Gillevägen/Planiavägen och föreslår istället ett Sickla Campus inom Sickla skolaområdet. Planenhetens kommentarer Inom Sickla skolaområdet föreslås att gymnastikhall och bollplan flyttas för att utnyttja marken mer effektivt så att en ny skolbyggnad kan inrymmas inom skolområdet. En förutsättning för planeringen av utbyggnaden är att all funktioner ska kunna vara i drift under hela byggskedet. Därutöver föreslås en breddning av grönstråket längs Kyrkviken och en ny park på norra sidan av Kyrkviken. Detta är platser som planenheten bedömer är lämpligt för bollspel, lek och idrott. I programmet föreslås ny bebyggelse bland annat i hörnet Gillevägen/Planiavägen. I kommande detaljplanearbete kommer en bullerutredning att tas fram för att säkerställa att det blir acceptabla bullervärden. Byggnaderna föreslås utformas med tyst innergård så att hälften av alla boningsrum i alla lägenheter ska ha tillgång till en tyst sida (avstegsfall enligt länsstyrelsens riktlinjer för buller). 9. Tekniska nämnden Angående bebyggelse mellan Finntorp och Alphyddan: Anser att konsekvenserna av förslaget på framförallt bollspel men även lek bör belysas närmare i programmet. Nämnden anser att det är positivt om Alphyddan och Finntorp kopplas samman med en ny väg i enlighet med förslaget. Dock bör den utformas så att den inte blir attraktiv för större

197 (77) mängder gen omfartstrafik för att undvika störningar för befintlig och ny bebyggelse för boende. Nämnden föreslås att det i det fortsatta arbetet ska ingå att undersöka möjligheterna och konsekvenserna av att i framtiden ta bort Järlaleden på sträcka för att beakta den potential som finns i grönområdet i områdets östra del för rekreation och lek. Nämnden är tveksam till en öppning av Gillevägen. I samband med en ombyggnad av gatan bör gång- och cykeltrafiken förbättras vilket bland annt skulle innebära gångbanor på bägge sidor om vägen. Kopplingen mellan Värmdövägen och Planiavägen är en väsentlig fråga för programmets utbyggnad och ska utredas i det fortsatta arbetet. Utan koppling bedöms trafikproblemet kvarstå och ökas på det närliggande vägnätet vid en utbyggnad. Kopplingen stärker också en övergripande promenad och cykelvänlig stadskaraktär. Nämnden är positiv till att de regionala cykelstråken föreslås förstärkas. Den befintliga gång- och cykelbron till Finntorp, norr om Ekudden, bör kopplas med en ny östergående ramp på södra sidan om Värmdövägen. Planenhetens kommentarer I kommande detaljplanearbete för området kommer området att detaljstuderas och platser för lek och rekreation att specificeras. I programmet föreslås platser som ska iordningställas för ändamålet. I programmet föreslås att Järlaleden stängs eller byggs om till stadsgata efter det att Planiavägen och Värmdövägen kopplats samman. De trafiksimulerings som gjorts visar att detta är möjligt. Angående den befintliga gång- och cykelbron över Värmdövägen så ligger denna utanför programområdet, men bör beaktas i kommande planarbete. 10. Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott (KSSU) Miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska pröva möjligheten till högre exploateringsgrad inom programområdet. Inom södra Planiaområdet ska möjligheten till förtätning med fler bostäder intill skolan prövas. Ett prioriterat mål i kommande arbete ska vara att hitta en rimlig lösning där Planiavägen kopplas till Värmdövägen och där behovet av kopplingen förtydligas. Givet att Planiavägen kopplas till Värmdövägen, så bör Järlaleden (mellan Sjötorpsvägen och Ekudden) kunna stängas av för allmän trafik och grönområdet norr där om göras till en attraktiv stadspark. Ekonomin för kommunen måste klargöras ytterligare, inte minst med hänsyn till både kommande tunnelbanebygge och kopplingen Planiavägen-Värmdövägen. Om det är nödvändigt för att de ekonomiska konsekvenserna för kommunen ska bli godtagbara så bör möjligheten till högre exploatering prövas.

198 (77) I det vidare arbetet med detaljplaner bör Södra Plania ges samma prioritet som Plania mellan. KSSU ser inget behov av byggnadsminnesskydd i kommande planer för vare sig KKVhuset eller Atlashuset. Planenhetens kommentarer I antagandeversionen av programmet föreslås en något högre exploatering jämfört med tidigare programförslag. Samrådsförslaget byggde på ca 1400 bostäder inom programområdet och antagandehandlingen nu ca 2100 föreslagna bostäder. t.ex. inom Plania södra har antalet bostäder ökat genom att det så kallade KKV-huset föreslås rivas till förmån för fler bostäder. Sedan samråd av programmet har kommunen jobbat vidare med ett förslag på upphöjning av Saltsjöbanan över Planiavägen vid Nacka station. Järlaleden föreslås byggas om till stadsgatan. Principen inom programområdet är att den allmänna anläggning som föreslås ska finansieras genom tillkommande bebyggelse. Vad gäller prioriteten för de olika detaljplaneområdena så prioriteras de detaljplaner som kan generera flest byggrätter och allmän service först. 11. Nacka Energi Nybyggnation Elförsörjningen till detta område kräver att Nacka Energi får tillgång till mark inom området för uppförande av flera transformatorstationer. Vill exploatören eller kommunen ha ett avvikande utseende så bekostas detta av exploatören. Normalt tecknas avtal om anslutningsavgifter med exploatören innan byggstart sker. Tillfälliga anläggningar, ändring av befintliga anläggningar Nacka Energi har befintliga kablar inom området som måste beaktas. Flyttning eller ändring av befintliga anläggningar såsom kablar, transformatorstationer och tillfälliga anläggningar som byggström bekostas av exploatören. Trafikutredningen l programmet föreslås ett garage i berget. Nacka Energi har avtal om nyttjanderätt med kommunen och arrenderar i sin tur ut bergrummet till Digital Touch AB som sedan 2006 bedriver verksamhet där. Verksamheten, uthyrning av serverutrymmen och en bemannad larmcentral, är säkerhetsklassad och kan inte bedrivas på annan plats. Digital Touch AB har fram till i dag investerat i bergrummet och en förlängning av Nacka Energis nyttjanderättsavtal med kommunen och arrendeavtalet med Digital Touch AB har förutsatts av alla parter. Nacka Energi motsätter sig därför utredningens förslag att i berget inhysa ett garage. Planenhetens kommentarer

199 (77) Placering och utformning av elnätstationer samt behovet av ledningsflytt kommer att studeras i detalj i kommande detaljplaneskeden. Ett bergrumsgarage inom programområdet. Arrendeavtalet med Nacka Energi har sagt upp varpå kommunen nu har rådighet över nyttjandet av berget och bergrummet. I kommande detaljplanearbete kommer detta att studeras ytterligare för att komma fram till mer exakt hur många platser garaget kan inrymma och hur det ska utformas. 12. Nacka Naturskyddsförening Naturskyddsföreningen i Nacka ser positivt på att förtäta på västra Sicklaön och tror att det kan göras samtidigt som ekologiska värden värnas. I Vision och mål för Planiaområdet sägs att hållbarhet ska vara ett ledord i planeringen och hoppas att dessa ambitioner verkligen fullföljs i den fortsatta planeringen. Föreningen skulle gärna se att även östra delen av Sickla köpmarknad ingick i programområdet. Här finns möjligheter att utnyttja marken på ett bättre sätt än att ha en gigantisk bilparkering till exempel. Att låta en så stor yta användas för bilparkering under några timmar varje dygn är inte att utnyttja resurser så effektivt som möjligt, för att knyta an till vad som sägs i Vision och mål för Planiaområdet. En trädinventering har gjorts som underlag till programmet. Föreningen har inget att tillföra till den då den är väl utförd och har fångat in de värdefulla träd och trädbestånd som finns i området. Att Sicklaön har många värdefulla träd, framförallt ekar, är inget nytt men de finns behov av ytterligare inventeringar så att en mer heltäckande bild kan ges och inte minst viktigt hur de ekologiska sambanden ser ut, var finns det svaga länkar som kan förstärkas. Detta rekommenderas också i trädinventeringen. Föreningen önskar att trädinventeringar i Nacka fortsättningsvis görs på sommaren eller våren för ett mer tillförlitligt svar. Alltför ofta ser föreningen att biologiska inventeringar görs vintertid vilket av naturliga skäl inte är optimalt och rekommenderar att utredningen kompletteras inom programområdet av detta skäl. Inför all planering bör ekosystemtjänstanalyser utföras för att kartlägga vilka ekosystemtjänster som finns inom området så att planeringen sedan kan utgå från dessa. Detta för att man inte ska bygga bort viktiga ekosystemtjänster som reglering av vattenflöden, pollinering, klimatutjämning, rening av luft med mera. En beskrivning av ett områdes naturvärden ger inte en heltäckande bild över ett grönområdes betydelse. Ett grönområde kan ha stor betydelse för till exempel vattenreglering eller klimatutjämning utan att för den skull hysa några rödlistade arter. Föreningen avstyrker bebyggelse på Finntorpsberget medan man däremot gärna kan bygga på de föreslagna områdena nedanför berget där ingen naturmark tas i anspråk. Viktigt att Finntorpsbergets sluttningar inte exploateras då det enligt trädinventeringen områdena har höga naturvärden. Även om den föreslagna bebyggelsen på berget inte ser ut att behöva ta dessa mest värdefulla områden i anspråk har berget i sig värden för landskapsbilden och som nämns i trädinventeringen erbjuder berget möjligheter till klättring och andra uteaktiviteter och har geovetenskapliga värden som borde beskrivas i programmet. Viktigt i detta område är att de två hus som pekats ut som särskilt bevarandevärde också verkligen kan bevaras. Även viktigt är att spara så många av träden som möjligt i det gamla

200 (77) villaområdet vid Sjötorpsvägen. De östligaste husen vid Sjötorpsvägen bör utgå ur planen så att en större park kan fås vid Kyrkviken, i synnerhet om inte Järlaleden kan stängas av för trafik. Föreningen är tveksamma till den föreslagna brygganläggningen och strandpromenaden och finner det märkligt att man tycks utgå från att en reningsdamm behövs innan man vet resultatet av det försök som nu pågår med filter i dagvattenbrunnarna. Viktigt är att inte omöjliggöra att Planiavägen kopplas ihop med Värmdövägen. Att koppla ihop Planiavägen med Värmdövägen skulle möjliggöra att Järlaleden stängs av och marken kan utnyttjas för att utöka parken vid Kyrkviken. Nuvarande förslag ser dessvärre ut att försvåra, om inte omöjliggöra, en sådan framtida ihopkoppling. Här finns ett mycket värdefullt ekbestånd av nyckelbiotopsklass som dessutom pekas ut som ett grönstråk på kartan på sid 40. Ändå föreslås bebyggelse i detta grönstråk. Det sägs att eventuell bebyggelse ska utgå ifrån att de stora ekarna bevaras. De ifrågasätter om det är möjligt att kombinera bebyggelse här med ett bevarande av ekarna och deras värden. Ekar behöver utrymme, både för sin krona och sitt rotsystem, och ska de dessutom fungera som bärare av biologisk mångfald är det nödvändigt att de står öppet i landskapet och inte blir inträngda bland hus. Denna del borde utgå från programmet. Övriga förslag i denna del har de inga invändningar emot. Föreningen ser gärna att Planiavägen kopplas ihop med Värmdövägen så att Järlaleden kan stängas av och parken vid Kyrkviken utvidgas. Längre österut kan marken som frigörs användas för att bygga på. Programmet tycks ha en tveksam inställning till att åstadkomma en sådan koppling vilket är olyckligt då det finns stora fördelar att uppnå. I programmet nämns att Saltsjöbanan i framtiden kan omvandlas till spårväg. Föreningen anser att detta inte är lämpligt då trafikförvaltningen har planer på upprustning av banan. Trafikförvaltningen vänder sig emot att Saltsjöbanan skulle avkortas till Sickla station utan det är av största vikt att den även i framtiden fortsätter in till Slussen. Att koppla ihop Planiavägen och Värmdövägen är mycket viktigt men det får inte gå ut över Saltsjöbanans standard. I programmet nämns att ett parkeringstal på 0,8 är föreslaget för programområdet och anser att detta är för högt för att minska biltrafiken och klimatförändringarna. Den fysiska planeringen är en avgörande komponent för ett framgångsrikt klimatarbete. Biltrafiken är oerhört utrymmeskrävande, stora markarealer asfalteras och naturområden hotas av en ständigt ökande biltrafik och bullret ökar i bebyggda områden med hälsorisker som följd. Föreningen vill påpeka att i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, sägs att koldioxidutsläppen från trafiken ska minska med 30 % till Detta ställer stora krav på planeringen. Planeringen måste styra bort från biltrafik till kollektivtrafik och gång/cykel. Planenhetens kommentarer Marken inom Sickla köpkvarter ägs av en privat fastighetsägare som därmed har rådigheten över platsen. Även om det skulle vara önskvärt att utveckla platsen till något annat så finns inte denna möjlighet förrän fastighetsägaren i fråga själva tar detta initiativ. Kommunens ställer sig positiva till en eventuell utveckling av köpkvarteret med bostäder. Det har gjorts tester med filterinsatser under två års tid ( ) i ca 50 dagvattenbrunnar i Sickla som reningsmetod. Försöket har utvärderas och resultaten visar att trots att dagvattnet har passerat dagvattenfilter så är halterna fortfarande för höga och ger inte tillräckligt bra effekt för att uppnå god vattenkvalitet i recipienten.

201 (77) En förutsättning för att de nationella miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna nås i Kyrkviken är att någon form av rening av dagvatten sker. Kommunen har efter samrådet utrett om det är möjligt att förlägga en landbaserad reningsanläggning inom programområdet i stället för den brygganläggning som föreslås. En dagvattendamm med permanent vattenyta skulle behöva vara lika stor till ytan och ha lika lång uppehållstid som en sedimenteringsbassäng placerad i viken skulle vara för att kunna reducera lika mycket föroreningar. På grund av de höga grundvattennivåerna i området närmast sjön behöver dammen grundläggas med ett tätskikt av till exempel gummiduk. De höga grundvattennivåerna försvårar anläggandet och kan även begränsa driften av anläggningen eftersom att dammen inte kommer att kunna tömmas på vatten helt då det föreligger risk för bottenupptryckning och grundvatteninträngning. Det kommer att utredas ytterligare kring utformningen av anläggningen, ifall anläggningen ska täckas av trädäck eller främst vara synlig under vattenytan. Marken i området består av fyllnadsmassor av varierande kvalitet och marken närmast viken har varit sjöbotten. De dåliga geologiska förhållandena gör att man skulle behöva sponta runt dammen för att begränsa risken för skred. Det förekommer områden med förorenade massor i området vilket även innebär en risk för föroreningsspridning under anläggningsskedet. Den allmänna platsbristen försvårar även anläggningsarbetet och schaktningen runt dammen. Vid höga nivåer i sjön går det inte att få ut vattnet med självfall från dammen och det skulle då behövas pumpas vidare till sjön. Detta är inte ett hållbart alternativ då pumpstationer är dyra att anlägga och att drifta, leder till en hög energiförbrukning och har en inbyggd risk med driftstörningar. En dagvattendamm med samma area permanent vattenyta, som den föreslagna reningsanläggningen i viken, cirka 2000 m 2. Om dammen även ska ha en flödesutjämnande funktion blir arean ännu större. I antagandeförslaget av programmet har kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen studerats ytterligare. Det alternativ som visat sig mest realistiskt att genomföra är att höja upp Saltsjöbanan för att skapa en planskild bil-, gång- och cykelkoppling under spåret i markplan. Kommunen har nu arbetat vidare med denna koppling då det med denna skapas ett mer robust och flexibelt trafiksystem i området runt Sickla köpkvarter samtidigt som Saltsjöbanan kan ligga kvar i befintligt läge. I kommande detaljplanearbeten kommer denna lösning att detaljstuderas ytterligare i samarbete med Trafikförvaltningen. Ekar behöver utrymme, både för sin krona och sitt rotsystem. För att inte göra intrång i rotsystemet krävs ytterligare utredningar i kommande planeringsskeden. Visar det sig vara skadligt för de största ekarna att området att bebyggs krävs att förslaget då justeras utifrån ekarnas fortlevnad. Detta kommer att utreda vidare i en kommande detaljplaneprocess för området. Nacka kommun tog fram och beslutade om en parkeringspolicy under 2015 som gäller för hela kommunen. Kan inte parkeringsnormen i de enskilda fallen uppfyllas föreslås att en separat parkeringsutredning tas fram i samband med kommande detaljplanearbeten.

202 (77) 13. Nacka miljövårdsråd Handlingarna Föreningen anser att det förekommer flera felaktigheter och otydligheter i handlingarna. Beskrivningen av hållplatslägen för kollektivtrafiken på sidan 22 i planprogrammet är missvisande. Trafikutredningens alternativa scenarier på framtida trafikflöde är mycket svåra att förstå eftersom man inte gulmarkerat de vägar som i olika scenarier öppnas upp för genomfartstrafik samt mycket svårlästa sifferuppgifter om trafikvolym på kartorna. Delområde A Föreningen anser inte att berget mellan Finntorp och Alphyddan bör bebyggas. Den gångoch cykelväg som förbinder Svindersviksvägen med Becksjudarvägen norr om berget bör även i fortsättningen vara gång- och cykelväg. Delområde B Det är väsentligt att ta ställning till om och hur Planiavägen kan anslutas till Värmdövägen. Om Saltsjöbanan höjs eller sänks är det viktigt att den inte, som i tidigare förslag, får för brant lutning. De instämmer i att det är lämpligt att spara ett par värdefulla äldre villor. Delområde C Föreningen anser att det vore olämpligt att bygga om rondellen vid Planiavägen/Gillevägen till en korsning med hänsyn till att den stora mängden trafik utefter Ältavägen måste passera här. Bästa lösningen är enligt föreningen om Gillevägen även i fortsättningen förblir en bussgata utan annan genomfartstrafik. Cykelstråket i områdets östra kant (delvis på Nysätravägen, tangerar Vassvägen) har inte uppmärksammats som sådant i planprogrammet det bör vara kvar. Sickla stormarknad Omedelbart väster om aktuellt planområde finns stora ytor som idag enbart används för parkering i Sickla stormarknad. Här vore det lämpligt att bebygga ytorna med bostäder, gärna med affärslokaler i gatuplan medan parkeringen bör avgiftsbeläggas och i första hand ske under jord, i andra hand i parkeringshus. Sickla har utmärkta allmänna kommunikationer med Saltsjöbanan, många busslinjer och relativt snart Tvärbanan samt i en framtid kanske Tunnelbana. Avgiftsbeläggning och en viss minskning av antalet parkeringsplatser i området bör kunna minska de trafikproblem som nu råder. Vidare bör det även prövas om man kan bygga på bostäder ovanför befintliga affärsbyggnader i stormarknadsområdet. Dagvatten, Vattenkvalitet Hur fungerar den filterlösning för dagvatten som infördes våren 2011? En reningsanläggning ska helst placeras på land och så nära källan som möjligt. Anläggningen måste dels klara av tyngre föroreningar vilka kan sedimenteras eller filtreras, men också lätta föroreningar som flyter på vattenytan och orsakar skumbildning och oljeskimmer på sjöarna. Dagvatten från norra delen av Planiaområdet kan med fördel ledas till Svindersviken i stället för till de känsliga insjöarna. Föreningen stödjer alla åtgärder som minskar och renar dagvattenutsläppen i Järlasjön och Sicklasjön. En detaljplan med minskade hårdytor till förmån för vattenabsorberande vegetation skulle reducera dagvattenmängden. Järlasjön är hårt belastad av övergödning. Kväve från biltrafik och

203 (77) fosfor från gamla anläggningar har resulterat i syrebrist och obalans i marin flora och fauna. Sjösystemet är även belastat av miljögifter genom dagvatten från framför allt Sickla och Järla Sjö, men även från andra kringliggande områden inklusive Alphyddan. Planenhetens kommentarer Placering av busshållplatsernas läge är justerat i programmet i enlighet med Nacka Miljövårdsråds yttrande. Det har gjorts tester med filterinsatser under två års tid ( ) i ca 50 dagvattenbrunnar i Sickla som reningsmetod. Försöket har utvärderas och resultaten visar att trots att dagvattnet har passerat dagvattenfilter så är halterna fortfarande för höga och ger inte tillräckligt bra effekt för att uppnå god vattenkvalitet i recipienten. En långhålsborrning till Svindersviken skulle kosta väldigt mycket att genomföra och kostnaderna för detta skulle vara svåra att försvara när det finns andra alternativ som är mindre kostnadskrävande. På grund av befintliga terrängförhållanden skulle det endast vara möjligt att avleda dagvattnet från Alphyddan/Finntorp. Alltså skulle det ändå krävas rening och fördröjning mot Kyrkviken. Det är heller inte hållbark ut energisynpunkt då en långhålsborrning till Svindersviken skulle innebära att vattnet måste pumpas. Genom att ändra på de naturliga avrinningsriktningarna finns därutöver en stor risk att vattenbalansen i Kyrkviken rubbas och en reningsanläggning behöver byggas i Svindersviken utöver reningsanläggningen i Kyrkviken. På höjden mellan Finntorp och Alphyddan har bebyggelseförslaget justerats efter samrådet.. I programområdets norra del föreslås en länk för biltrafik mellan Alphyddevägen och Becksjudarvägen. Den nya gatan kopplar ihop Alphyddan med Finntorp och bidrar till att skapa ett mer finmaskigt gatunät där trafikflödet kan fördela sig. Den nya gatan ligger i linje med planprogrammets mål att skapa en robust struktur med en känsla av sammanhang och samhörighet mellan Alphyddan och Finntorp. Trafikanalyserna visar att gatan inte kommer att bli attraktiv för genomfartstrafik och endast får måttliga trafikflöden. I antagandeförslaget av programmet föreslås ingen öppning för allmän genomfartstrafik på Gillevägen. Angående bebyggelse på Sickla köpkvarters parkering: Marken ägs av en privat fastighetsägare vilka därmed äger rådigheten över platsen. Även om det skulle vara önskvärt att utveckla platsen till något annat så finns inte denna möjlighet förrän fastighetsägaren i fråga själva tar detta initiativ. Nacka kommun har infört avgift för att parkering inom allmän plast på delar av Sicklaön. 14. Nacka Värmdö Hyresgästförening Nacka-Värmdö Hyresgästförening ser positivt på ökad bostadsbebyggelse i det aktuella Planiaområdet, men beklagar att det i gällande planförutsättningar men tycker att det borde framgå tydligare att det ska vara mer hyresrätter i området då bostadsrätter och villor för närvarande dominerar kringliggande områden.

204 (77) Anser att det bör skapas en bostadsförsörjningsplan för Nacka där hyresrätter borde vara ett väsentligt inslag för att skapa en blandad stad med låg grad av ekonomisk och social segregation. De betonar att kommunen har skyldighet att motverka och förebygga segregation. Föreningen oroar sig för den kommande trafiksituationen, trängselproblem och flaskhalsar, okänsliga ingrepp i grönstrukturen, och miljöbelastning i form av buller och avgaser, kraftiga miljöstörningar och trafikproblem under byggtiden. Dagvattenflöden, hårdgjorda ytor och snöröjning skapar fler problem som bör beaktas och förebyggas. En detaljplan med minskade hårdgjorda ytor till förmån för lämplig vegetation kan reducera dagvattenmängden. Järlasjön är hårt belastad av övergödning, kväve från biltrafik och fosfor från gamla anläggningar har resulterat i syrebrist och obalans i marin flora och fauna. Sjösystemet är belastat av miljögifter genom dagvatten från Sickla och Järla Sjö, men även från kringliggande områden inklusive Alphyddan. Fungerar den filterlösning för dagvatten som infördes våren 2011 tillfredsställande? En reningsanläggning ska helst placeras på land, så nära källan som möjligt. Anläggningen ska klara tyngre föroreningar som kan sedimenteras eller filtreras, och föroreningar som flyter på vattenytan och bidrar till skumbildning och oljeskimmer på sjöarna. Dagvatten från norra delen av Planiaområdet kan ledas till Svindersviken i stället för till de känsliga insjöarna. Föreningen stöder åtgärder som minskar och renar dagvattenutsläppen i Järla- och Sicklasjön. I och med att Nacka ska byggas ut till en tät och blandad stad ökar betydelsen av goda kommunikationer och en bra infrastruktur, samtidigt som gamla flaskhalsar tenderar att förstärkas. Ett av Nackas större problem vad gäller kommunikationer är att mycket trafik måste passera nålsögat kring Henriksdal, särskilt trafiken in mot och ut från Stockholms City, samt den som passerar till och från Saltsjöbaden, Boo och Värmdö. Föreningen är inte helt tillfreds med de kraftiga utbyggnadsplanerna som riskerar skapa ökad genomfartstrafik och ett ökat behov av parkeringsytor. Området utgör en viktig del av grönstrukturen som i rimlig utsträckning bör bevaras. Samtidigt måste trafikfrågorna lösas. Här finns flaskhalsar och flera konfliktkällor där en genomtänkt avvägning och prioritering förordas. Stormarknaden Sickla Köpkvarter (vars tillfälliga bygglov permanentats enligt synpunktslämnaren) drar till sig kraftig biltrafik från stora områden. Besöksfrekvensen ligger i topp i Storstockholm. Detta belastar både trafikmiljöer och boendemiljöer i hög grad. Att lösa dessa frågor kräver ett mycket grannlaga förarbete. Exploateringsgraden bör ej bli för hög. Bullerfrågor och vägtrafiklösningar är viktiga. Genomfartstrafiken i Nacka sker huvudsakligen längs motorvägarna, men den redan nu betydande trafiken på Gamla Värmdövägen och Järlaleden samt Ältavägen och Nackanäsvägen kan - liksom motorvägstrafiken - förväntas öka genom hård exploatering. Även eventuella planer på att öppna Gillevägen för genomfartstrafik skapar farhågor för ytterligare trafikstörningar kring Sickla skola och de nya bostäder som tänkts lokaliseras dit, samt de redan befintliga villorna och flerbostadshus. Detta accentuerar behovet av en god kollektivtrafik, men också behovet av en god lokal infrastruktur. Stora brister finns i

205 (77) försörjning med kollektivtrafik som blir ett resultat av högt bilberoende. En kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken, inte bara i form av tunnelbana, utan även ett mer varierat utbud av andra färdmedel är central. Korsningen Planiavägen/Gillevägen,/Nackanäsvägen i delområde C har idag en rondell. Att göra om korsningen enligt föreslaget tycker de är olämpligt. All trafik till och från Ältavägen (väg 260) måste passera denna. Det är bättre om Gillevägen i fortsättningen förblir bussgata utan annan genomfartstrafik. Cykelstråket i områdets östra kant (delvis på Nysätravägen, kanten av Vassvägen) har inte uppmärksammats, det bör vara kvar. Ett stort lokalt bekymmer utgör trafiken till Sickla Köpkvarter. Omfattande trafik till stormarknaden från andra delar av kringliggande områden skapar stockningar, trängsel och flaskhalsar, samt ökar bullerstörningar, partikelhalter och avgasproblem. Här krävs en omfattande översyn av trafiklederna, och tyvärr utgör i första hand Saltsjöbanan och i andra hand de längre bort liggande motorvägarna barriärer för tvärgående lokal trafik. Nacka har inte i dagsläget stadsmässig karaktär, utan utgör ett slags övergångsområde, där öar av bebyggelse kopplats ihop av öst-västliga leder som Gamla Värmdövägen, Saltsjöbanan och Järlaleden, överlagrat av de större motorvägarna för längre transporter och mer omfattande trafikvolymer. Detta utgör besvärande problem vid skapandet av en mer tät och blandad stadsbebyggelse. Lokaltrafiken störs av detta. Det är tveksamt om en utbyggd tunnelbana i högre grad kommer att kunna lösa de uppkommande trafikproblemen i och med att en kraftig ökning av antalet bostäder aviserats. Vad som i så fall förordas är att en större del av dessa inte förläggs till områden som redan nu besväras av stockningsproblem och flaskhalsar, och då ytterligare kommer att trängas ihop och belastas. Västra Sicklaön är mycket utsatt. En blandad stad innebär förutom bebyggelse och trafikleder att tillräckliga bostadsnära grönområden bör bevaras och förstärkas. Området kring Kyrkviken, Nacka kyrka, Finntorp, Atlas- och Gillevägen samt villaområdena Trollebo och Nysätra, och sjöarna Sicklasjön och Järlasjön innefattar viktiga rekreationsområden. Föreningen instämmer inte i att strandpartiet längs Kyrkviken har begränsat rekreationsvärde och anser tvärtom att det har stort rekreationsvärde, de bullerstörningar och olägenheter som huvudsakligen beror på biltrafiken har inte samma intensitet över dygnet, även om de kan antas öka vid utbyggnaden av Nacka. Området är flitigt utnyttjat för rekreation och promenader, matning av änder, populärt hos dagisgrupper, utnyttjat av skolbarn, pensionärer och cyklister. Man har även förlagt ett populärt årligt motionslopp hit. En tät stadsbebyggelse bör i första hand förläggas till äldre industriområden, som exempelvis det som tidigare låg vid Järla Sjö. Andra möjligheter till förtätning finns i Skvaltan och kring Nacka Forum, samt möjligen i vissa villaområden. För Planiaområdets omgivning uppstår frågan om Atlas Copcos gamla industriområde med de omfattande parkeringsytorna kring nuvarande Sickla Köpkvarter. Varför inte omvandla köpkvarteren till riktiga stadskvarter, med blandat boende och mer varierad affärsverksamhet? Här finns mest parkeringsytor. Bebyggelse på tak och parkeringar bör utredas, och parkering företrädesvis ske i parkeringshus eller i parkeringsgarage. Föreningen önskar utvidga diskussionen om Planiaområdet. Väster om området finns stora ytor som används för parkering för Sickla stormarknad som de anser kunde bebyggas med bostäder med affärslokaler i gatuplan. Parkeringen bör beläggas med avgifter och i första hand ske i garage

206 (77) under jord, i andra hand i parkeringshus eller under tillkommande bostäder/affärer. Vidare bör det även prövas om man kan bygga bostäder ovanpå befintliga affärsbyggnader inom stormarknadsområdet. De instämmer till stora delar i Nacka Miljövårdsråds remissvar. Sickla har allmänna kommunikationer med Saltsjöbanan, flera busslinjer och relativt snart tvärbana samt framtida tunnelbana. Avgifter och färre parkeringsplatser i området kan minska de trafikproblem som råder om kollektivtrafiken förbättras. Det närmast påtänkta exploateringsområdet närmare Kyrkviken bör i möjligaste mån bevaras. Likaså bör bebyggelse av bergplatån intill Finntorp begränsas på grund av både bullerstörningar från motorvägen och de avsevärda höjdskillnaderna. Berget utgör också en naturmiljö som har inte oväsentliga värden trots närheten till motorvägen. Föreningen anser inte att berget mellan Finntorp och Alphyddan bör bebyggas med annat än hyresrätter, som det råder stor brist på i Nacka. Även då bör rimliga fria ytor behållas, att exploatera hela berget anser synpunktslämnaren olämpligt. Den gång- och cykelväg som förbinder Svindersviksvägen med Becksjudarvägen norr om berget bör kvarstå som cykelväg för att inte uppmuntra genomfartstrafik och skona obebyggda ytor. De instämmer i att det är lämpligt att spara ett par värdefulla äldre villor i delområde B. Det är viktigt att beakta om Planiavägen kan anslutas till Värmdövägen utan för stora nivåskillnader. Saltsjöbanan kanske kan höjas från Sickla station till Nacka station om den inte får för brant lutning. En sänkning verkar mer problematisk på grund av vattenflöden. Planenhetens kommentarer Angående upplåtelseformer så har kommunen i sin markanvisningspolicy för markanvisning av egen mark beslutat att 30 % av bostäderna ska vara hyresrätter. Angående försöket med filter i dagvattenbrunnarna i Sickla: se svar på kommentar från synpunktslämnare 12 (Nacka Naturskyddsförening). Angående prognostiserade trafikflöden för området i framtiden: I den trafikutredning som tagits fram i samband med programarbetet har det gjorts trafiksimuleringar för framtida möjliga trafikscenarion för området. Trafikanalysen visar att tillkommande trafikalstring från den nya bebyggelsen är relativt låg och främst ger lokala skillnader i trafikmängden. Kapacitetsmässigt är det inga problem att genomföra planerad exploatering. Angående föreslagen koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen och Saltsjöbanans roll genom programområdet: se svar på kommentar från Nacka Värmdös Naturskyddsförening. Kyrkviken norra strand är i programmet utpekat som ett viktigt rekreationstråk som ska bevaras och förstärkas. Kommunen anser precis som synpunktslämnaren att området närmast Kyrkviken har höga natur- och rekreationsvärde. Därför föreslogs redan i samrådsförslaget att detta område ska förstärkas som rekreationsområdet. En brygganläggning föreslås i viken i syfte att rena dagvattnet som idag rinner till viken, men även i syfte att öka tillgängligheten för allmänheten till viken. Att bryggan placeras en bit ut i vattnet gör att de värdefulla naturvärdesträd som växer utmed viken kan bevaras. Hur anläggningen ska gestaltas och om den ska täckas med trädäck är inte beslutat ännu, men kommer att utredas i en separat process.

207 (77) Angående förslaget om att omvandla parkeringen på Sickla köpkvarter till bostadsområde: Se svar på kommentar från Nacka Miljövårdsråd. Kommunens mål är att bygga ca nya bostäder på västra Sicklaön fram till år Målen är delvis satta för att öka underlaget till tunnelbanan, som beslutat ska gå till Nacka. Planiaområdet är ett av de områden som kommer att få bäst kollektivförbindelser i Nacka efter genomförandet av tunnelbaneprojektet. Det är viktigt att koncentrera bebyggelse kring dessa kollektivlägen för att minska bilberoendet och öka resande med kollektivtrafiken. Nacka kommun har infört avgift på parkering inom allmän plats på delar av Sicklaön. Angående föreslagen bebyggelse på området mellan Finntorp och Alphyddan: Se svar på kommentar från Nacka Miljövårdsråd. Följande remissinstanser har svarat att de inte har någon erinran på förslaget: - Boverket - Fortum - TeliaSonera - Vattenfall Synpunkter på programmet från fastighetsägare enligt fastighetsförteckningen 15. Brf Glassbåten Brf Glassbåten består av 5 flerfamiljshus med sammanlagt 67 lägenheter vilka är belägna strax söder om programområdet. Föreningen konstaterar att den trafikutredning som tagits fram i samband med programarbetet finns ett scenario som visar trafikflöden på ca fordon ÅDT om Gillevägen skulle öppnas. Idag är det ca Föreningen tycker att det är anmärkningsvärt att någon trafikmätning ej gjorts utanför Sickla skola. Föreningen konstaterar att det på delar av sträckan av Gillevägen saknas cykelbana trots att det är en del av det regionala cykelstråket. De tycker också att kommunen har ett ansvar att belysa barnperspektivet i den fysiska planeringen vilket inte har gjort i detta program. Förutom skolan och skolgården så kantas Gillevägen av villor och flerbostadshus, och i vägens direkta närhet finns dessutom ett kommunalt friluftsbad. Den trafikökning som beskrivs i de värsta scenarierna skulle medföra att bostäderna i vägens närhet liksom badet och andra parkområden där barn vistas skulle utsättas för väsentligt ökade bullernivåer och väsentligt ökade luftföroreningar. Det är också fler direktutfarter från villor ut på gatan. Därför anser föreningen att Gillevägen ska förbli en lokalgata utan genomfartstrafik.

208 (77) Föreningen anser att innan planeringen går vidare ska en bullerutredning, luftkvalitetsutredning samt en barnkonsekvensbeskrivning göras. Brf Glassbåten anser att kommunen i kommande planarbeten ska säkerställa att Gillevägen inte blir genomfartsgata. Planenhetens kommentarer Förslaget i programmets antagandeversion bygger på att Gillevägen inte behöver öppnas för allmän genomfartstrafik. Inom respektive detaljplanearbeten kommer fördjupningar i trafikutredningen att göras. Den utredning som tagits fram visar att om området byggs ut i enlighet med programförslaget kommer trafikalstringen från tillkommande bebyggelse att vara relativt låg och endast ge lokala effekter. Bullerutredningar kommer att göra inom respektive detaljplaneområden i samband med kommande detaljplanearbeten. För området som ligger i riskzonen för att överskrida miljökvalitetsnormerna för luft ska det i kommande detaljplanearbeten göras luftkvalitetsutredningar. 16. Nysätra Villaägareförening Föreningen kräver att dagvatten renas och tas om hand på exploatörens mark och anser att det är mycket riskabelt att förlägga reningen i en sjö istället för i en markförlagd anläggning. De anser att alternativet att låta dagvattnet gå i bergtunnel till Svindersvik bör utredas mer. Föreningen anser att det är mycket viktigt att kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen kommer till och att detta ska läggas in i kommande detaljplanearbete. Att öppna Gillevägen ser det som en mycket dålig lösning. Föreningen ser fram emot byggandet av Kyrkviksparken och föreslår att Järlaledens sträckning ändras i samband med detta till att gå utmed Saltsjöbanans spår i väntan på att leden förhoppningsvis kan stängas permanent. Detta anser föreningen skulle innebära en mindre bullrig parkmiljö. Föreningen anser att det är mycket angeläget att bebyggelsen närmast Nysätra harmoniserar med befintlig villabebyggelse och att föreslagen bebyggelse allra närmast verkligen hålls ned i skala. Föreningen har svårt att se att nuvarande förslag tar hänsyn till detta då det närmast villorna planeras för mindre flerbostadshus i 3 till 4 våningar. Föreningen vill säkerställa att det inte blir någon genomfart på Vassvägen och önskar att få detta bekräftat. Föreningen ser även fram emot en fortsatt dialog med kommunen. En komplettering av yttrandet inkom i efterhand med följande frågor/synpunkter som föreningen önskar få svar på: - Föreningen vill se ett landbaserat alternativ. Det vill säga att rening av dagvattnet sker på land innan det når recipienten.

209 (77) - Hur effektiv är en sjöförlagd anläggning? - Behöver dessa anläggningar tömmas på sediment/slam? I så fall hur går det till? - Enligt miljöbalken är det den som orsakar föroreningarna som också är ansvarig för att rena dagvattnet så nära källan som möjligt? Vilket ekonomiskt ansvar tar Atrium Ljungberg gruppen för den del av föroreningarna som orsakas av köpkvarteret? - Uppfyller det nuvarande förslaget EUs nya regler om dagvatten det vill säga att förorenat vatten inte får släppas ut i sjöar? Planenhetens kommentarer Det är kommunen som är VA-huvudman och som ansvarar för avledning och rening av dagvattnet innan utsläpp i recipient. Kommunen har rätt till att ta ut en VA-taxa och kan även ställa krav på rening och fördröjning innan förbindelsepunkt. Utöver detta planeras för fördröjningsåtgärder inom köpkvarteret. Exploatörerna inom de kommande detaljplanerna ska vara med och delfinansiera nya anläggningar, vilket kommer att regleras i avtal. Rening och fördröjning endast på kvartersmark är inte tillräckligt för att uppnå de vattenkvalitetsnormer som eftersträvas. Sjöns vattenstatus kommer inte att försämras jämfört med idag om man bygger reningsanläggning så som planerat. Statusen i sjön kommer att förbättras eftersom man kommer att rena dagvatten från ett befintligt utlopp. Idag sker en omfattande föroreningstransport till Kyrkviken och genom att sätta in en lämplig åtgärd kan föroreningsspridningen begränsas och uppsamlingen av föroreningar ske på ett kontrollerat sätt istället för att diffust och okontrollerat spridas ut i viken och i sjön. När anläggningen byggts kommer denna att omfattas av ett skötselprogram som innebär att föroreningarna tas bort med jämna mellanrum och omhändertas på rätt sätt. Detta är inte möjligt i nuläget då diffus spridning sker och bortförsel av dessa föroreningar skulle innebära muddring av en stor del av viken. Angående alternativet att långhålsborra och transportera dagvattnet till Svindersviken: En långhålsborrning till Svindersviken skulle för det första kosta väldigt mycket att genomföra och kostnaderna för detta skulle vara svåra att försvara när det finns andra alternativ som är mindre kostnadskrävande. På grund av befintliga terrängförhållanden skulle det endast vara möjligt att avleda dagvattnet från Alphyddan/Finntorp. Alltså skulle det ändå krävas rening och fördröjning mot Kyrkviken. Det är heller inte hållbark ut energisynpunkt då en långhålsborrning till Svindersviken skulle innebära att vattnet måste pumpas. Genom att ändra på de naturliga avrinningsriktningarna finns därutöver en stor risk att vattenbalansen i Kyrkviken rubbas och en reningsanläggning behöver byggas i Svindersviken utöver reningsanläggningen i Kyrkviken. I antagandeförslaget har en möjlig lösning på koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen tagits fram. Med denna lösnings skulle det vara möjligt Att bygga om Järlaleden till en lokalgata. Även kommunen anser att det är angeläget att ny bebyggelse harmoniserar med befintlig bebyggelse. Där av är skala på föreslagen bebyggelse närmast Nysätra lägre än i resterande delar av programområdet. I eventuellt kommande detaljplanearbete kommer hänsynen till träd och natur samt skala/anpassning att vara de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till i planering.

210 (77) Någon genomfart vid Vassvägen är inte aktuellt. En konsekvensanalys för en landbaserad anläggning har gjorts till antagandehandlingarna av programmet. En dagvattendamm med permanent vattenyta skulle behöva vara lika stor till ytan och ha lika lång uppehållstid som den föreslagna sjöbaserade reningsanläggningen för att kunna reducera lika mycket föroreningar. På grund av de höga grundvattennivåerna i området närmast sjön behöver dammen grundläggas med ett tätskikt av till exempel gummiduk. De höga grundvattennivåerna försvårar anläggandet och kan även begränsa driften av anläggningen eftersom att dammen inte kommer att kunna tömmas på vatten helt då det föreligger risk för bottenupptryckning och grundvatteninträngning. Marken i området består av fyllnadsmassor av varierande kvalitet och marken närmast viken har varit sjöbotten. De dåliga geologiska förhållandena gör att man eventuellt skulle behöva spont runt dammen för att begränsa risken för skred. Det förekommer områden med förorenade massor i området vilket även innebär en risk för föroreningsspridning under anläggningsskedet. Normala reningseffekter för en dagvattendamm är ca 50 % för totalfosfor, 35 % för totalkväve, % för metaller och % för den lösta metallfraktionen. Gällande skärmbassänger genomfördes en utvärdering av en sådan anläggning under centralbron i Stockholm under Denna skärmbassäng tar emot dagvatten från ett 7000 m 2 stort avrinningsområde som är hårt exploaterat, den har en yta på cirka 185 m 2 och en uppehållstid på minst 12 timmar. Provtagningen genomfördes vid sex regntillfällen vid inlopp, utlopp och på tre ställen i anläggningen. De uppmätta halterna flödesviktades och vid en jämförelse av halterna vid inlopp och utlopp erhölls reningseffekter på ca 57 % för totalfosfor, 76 % för totalkväve och % för metaller exklusive nickel. Detta är något högre än motsvarande förväntad effekt från en dagvattendamm och tyder på att en skärmbassäng har en god reningseffekt. Gällande sjön Trehörningen i Huddinge kommun avlägsnades och analyserades sediment från en befintlig skärmbassäng i samband med en upprustning av anläggningen. Där kunde man se att cirka 1000 m 3 sediment innehöll 850 kg alifater (olja), 80 kg koppar, 240 kg zink och 1 kg PAH. Sammansättningen i sedimentet från en anläggning beror dock på avrinningsområdets markanvändning. Sjöförlagda reningsanläggningar behöver driftas och underhållas på samma sätt som andra dagvattenanläggningar eller reningsverk för att upprätthålla en långsiktigt god funktion. Som exempel kan nämnas att all dagvattenbrunnar inom Kyrkvikens avrinningsområde slamsugs två gånger per år. Eftersom denna anläggning blir en reningsanläggning för dagvatten så kommer VAhuvudmannen, det vill säga Nacka Kommun att ansvara för drift och skötsel. I samband med projekteringen upprättas alltid drift- och kontrollprogram. Där beskrivs hur ofta anläggningen ska kontrolleras och när man lämpligtvis bör genomföra ett kontrollprogram, samt på vilket sätt detta bör gå till.

211 (77) Anläggningarna bör tömmas ca vart 8-10 år, men kan bli aktuell mer sällan, beroende på tillväxttakten, anläggningsdjupet och om det finns en försedimentering av grövre partiklar. I sådant fall sköts försedimenteringen oftare och huvudanläggningen kanske vart år. Miljö- och hälsoskydd blir tillsynsmyndighet för denna anläggning, vilket kommer att säkerställa en god funktion på anläggningen. Skötseln sker genom muddring (slamsugning) och omhändertas i en tankbil som sedan fraktar bort sedimentet till en avfallsanläggning. Alternativet är att sedimentet grävs ur för att sedan fraktas bort. Det är mycket dagvatten som redan idag släpps ut orenat i sjön och det är därför som denna åtgärd föreslås. Dagvattenutredningen visar en rad förslag till lösningar och påvisar samtidigt att det sjöförlagda alternativet är det bästa och mest effektiva. Även om småskaliga gröna lösningar föreslås nära källan, så är det inte tillräckligt för att uppnå önskad reningseffekt. Exempelvis så är det mycket dagvatten från Järlaleden och Värmdövägen som släpps orenat och här finns inte möjligheten att rena vattnet lokalt på grund av befintlig infrastruktur. I framtiden bedöms trafikintensiteterna troligtvis att öka, vilket skulle medföra att ännu mer föroreningar hamnar i Järlasjön jämfört med idag, om dess spridning inte begränsas genom den föreslagna reningsanläggningen. 17. Nacka Hembygdsförening Anser att trafikutredningen endast behandlar området som en isolerad ö och har inte tagit med den ökning som kommer att bli i och med Nacka stad. Eftersom Sickla köpkvarter endast har infart från ett håll anser de att det är mycket viktigt att det tillkommer en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen för att komma förbi de trafikproblem som är idag och som de tror blir värre i och med nya bostäder som ska byggas. Det behövs en koppling direkt till köpkvarteret från Värmdövägen. Föreningen föreslår att man prövar att slå samman Nacka och Sickla station för att få en bättre central kollektivtrafikpunkt. De anser att dagvattenförslaget är dåligt då de tycker att Kyrkvikens vågor ska få slå mot en naturlig strand och ingen bassängkant, vilket också minskar den öppna ytan i sjön. Vill att reningsanläggningen ska ligga på land och att avledning av dagvatten kan ske mot Järlasjön istället. Planenhetens kommentarer Trafikutredningen bygger på att alla planerade nya bostäder på västra Sicklaön byggs och är alltså inräknat i den prognos som gjorts för området. I programmets presenteras en möjlig koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen, samt en koppling med Simbagatan (in till köpkvarteret). Den tunnelbana som planeras genom området är tänkt att ha uppgångar åt två håll en mot Nacka Station och en mot Sickla Station.

212 (77) Angående föreslagen dagvattenhantering i området: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 16 (Nysätra villaägareförening). 18. Saltsjöbadens Hembygdsförening Föreningen anser att den trafikutredning som tagits fram är inaktuell då utredningen inte beaktar beslutet från trafikförvaltningen att (SL) har tagit om att upprusta Saltsjöbanan, samt det beslut som anger att man ska förlänga tvärbanan till Sickla station. Föreningen kan inte acceptera att framkomligheten och bekvämlighetem försämras på Saltsjöbanan Planenhetens kommentarer I programmets antagandeversion presenteras ett möjligt förslag till koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen som inte skulle påverka framkomlighet eller bekvämlighet för Saltsjöbanans resenärer. 19. Bodin Fastigheter (Sicklaön 118:4) Fastighetsägaren accepterar förslaget med bebyggelse på deras fastighet med föreslagen användning kontor/bostäder/handel. De anser att föreslaget antal våningar för deras byggnader är något lågt då det tvärs över gatan (på kommunens mark) föreslås högre bebyggelse i upp emot 13 våningar. De föreslås en ny formulering om förslag 5-13 våningar. Ett ökat bostadsantal ger bättre ekonomi för dem och därmed sannolikhet att de vill utveckla området. Bodin Fastigheter är måna om att de tills vidare vill fortsätta använda tomten som idag, varpå det är viktigt att programmet på kort sikt inte inskränker på dessa möjligheter. Bodin Fastigheter vill i samband med ett eventuellt detaljplanearbete föra en oberoende dialog med kommunen och vill inte att stödfunktioner såsom dagis och parkering enbart placeras inom deras tomt bara för att det är så idag (kontor främst idag). De menar att de endast vill bygga stödfunktioner i form av det som behövs för det som bebyggelsen inom deras fastighet genererar. I övrigt ser de mycket positivt på att området utvecklas. Planenhetens kommentarer I antagandeförslaget har bebyggelsens höjd på motsatt sida Planiavägen (från Sicklaön 118:4) håller en höjd på upp till 12 våningar närmast Planiavägen. Om fastighetsägarna till fastigheten Sicklaön 118:4 vill planlägga och bebygga sin fastighet, görs en individuell bedömning av denna fastighet tillsammans med fastighetsägarna. Denna bedömning görs med hänsyn till framtaget detaljplaneprogram och till omkringliggande bebyggelse och naturvärden. Programmet är ett förslag till hur fastigheterna i en framtid skulle kunna utvecklas, men om fastighetsägarna i fråga vill ha kvar fastigheterna som de är idag är detta fastighetsägarens val. Programmet begränsar inte några möjligheter för befintlig markanvändning. De förskoleplatser som tillkommande bebyggelse genererar ska kunna gå att gå att tillskapa inom den egna fastigheten om fastighetsägaren vill bebygga sin tomt med nya bostäder.

213 (77) Längs bottenplanen i bostadskvarteren bedöms det möjligt att tillskapa ett antal förskoleavdelningar. Detta kommer att utredas i ett eventuellt kommande detaljplanearbete. 20. Nysätra Fastighets AB Nysätra fastighet AB är ägare till det så kallade KKV-huset närmast rondellen vid Planiavägen/Järlaleden och området söder där om. - Önskar att högre exploateringsgrad tillåts i enlighet med Nacka kommuns ambition att bygga en tät och blandad stad på västra Sicklaön fördela placering av lokaler för skola, förskola bredare inom hela Sicklaområdet. - Tillåta högre byggnadshöjd på norra delen av fastigheten Sicklaön 269:1. - Högre byggnadshöjd på norra delen till förmån för att byggnadshöjd kan hållas lägre mot söder och främja ljusinsläpp och utsikt. - Tillåt flexibel användning på fastigheten Sicklaön 269:1. (bostad, kontor, kultur, handel, skola, omsorg) - För att kunna uppfylla ambitionen att bygga en tät och blandad stad bör byggnaden KKV-huset inte anses bevarandevärd - Utvärdera om kapacitet för bollspel kan tillhandahållas på annan plats inom Sickla området. Planenhetens kommentarer Sedan samrådet har programförslaget på delar arbetats om och kompletterats. Det gäller bland annat området runt Sickla Skola samt den mark som ägs av Nysätra Fastighets AB där antalet föreslagna bostäder har ökat något inom delområde C. Bland annat har KKV-huset ersatts med ny bebyggelse, vilket har möjliggjort en tätare bebyggelsestruktur. I programmet föreslås användningar för byggnaderna, men det är först under detaljplaneskedet som användningen fastställs. Antagandeförslaget innebär relativt mycket nya bostäder. Principen är att bottenplan i bostadsbyggnaderna ska innehålla bland annat lokaler för skola eller förskola. Det finns idag få ytor på västra Sicklaön som kan inrymma en bollplan, med hänsyn till den yta som en bollplan upptar. Det behövs områden för lek och rekreation inom Planiaområdet, varför en bollplan finns med i antagandeförslaget. Behovet är stort och ytterligare fler platser för spontanidrott behövs på Sicklaön. 21. Boende på Gillevägen 12 Är orolig för en kraftigt försämrad boendemiljö med buller, luftföroreningar och en farlig trafiksituation om Gillevägen skulle öppnas. De är även oroliga för att barnens skolmiljö skulle försämras i och med en sådan lösning. De anser att kommunen i detta fall saknar långsiktiga lösningar av trafikproblematiken och ställer sig bakom Trollebo villaägareförenings skrivelse.

214 (77) De ser gärna att det byggs bostäder och förtätas så att isolerade öar byggs samman, men att det är viktigt att ta till vara på de unika värden som finns redan idag. Det bör presenteras ett nytt trafikförslag med korrekta ingångsvärden och visionära påkostade lösningar. Anser att de behövs göras en bullerutredning, miljökonsekvensbeskrivning samt en barnkonsekvensanalys. Planenhetens kommentarer I antagandeförslaget av programmet föreslås ingen öppning av Gillevägen för allmän genomfartstrafik. Bullerutredning och barnkonsekvensanalyser kommer att tas fram i samband med kommande detaljplanearbeten. Inför alla detaljplanerarbeten tas även en behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning fram för att bedöma om en sådan behövs. 22. Brf Långsjön Brf Långssjön förvaltar två radhuslängor med 18 bostäder som ligger söder om programområdet. Föreningen glädjer sig om området förbättras estetiskt, funktionellt och socialt, samt att kulturvärdena bevaras. Föreningens uppfattning är att exploateringen bör bygga på och ta till vara på de värden som över tiden har utvecklats inom området. Föreningen nämner då lugna områden, gröna och blå rekreationsområden, gammal villabebyggelse och kulturhistoriskt intressant bebyggelse från exempelvis Atlas Copcotiden. Exploateringen bör ske varsamt för att bevara och på så vis skapa mervärden. Stötande trafik kan byggas bort, outnyttjade ytor kan användas mer aktivt och industrimark kan bli bostadsmark. Föreningen anser att detta beaktats i programförslaget förutsatt att Gillevägen inte öppnas samt att bebyggelsen i områdets södra del anpassas till befintlig bebyggelse i skala. Föreningen anser att trafikutredningar har anmärkningsvärda brister och att trafiken bör planeras utifrån en avvägning mellan framkomlighet för trafikanter och störningen för boende och miljö för boende som bor runt i kring. Föreningen tror att det använts tvivelaktiga underlag när bedömningar gjorts om Gillevägen och tror inte att siffran 3999 fordon ÅDT stämmer med verkligheten eftersom Gillevägen endast försörjer trafik till och från skolan och för befintlig bebyggelse. En ökning till fordon skulle innebära en betydande försämring. De anser att det är mycket viktigt att belysa konsekvenser utifrån ett barnperspektiv. Effekter av buller, miljöföroreningar och trafiksäkerhet måste belysas enligt synpunktslämnaren, vilket anses saknas. De anser vidare att en öppning av Gillevägen skulle försämra för barnen som går på Sickla skola. Ökad trafik längs Gillevägen ökar bullernivåerna vilket skulle påverka hela området negativt. De anser att Gillevägen bör ges status som mjuktrafikrum och enbart betraktas som uppsamlingsgata och inte går att jämföra med Järlaleden som är en genomfartsgata.

215 (77) Föreningen anser vidare att förbindelsen mellan Planiavägen och Värmdövägen bör prioriteras för att lösa befintliga problem som idag finns runt Sickla köpkvarter. Programmet bör vidare beakta tunnelbanans utformning. Planenhetens kommentarer En inventering av kulturhistorisk intressant bebyggelse har gjorts inför att programmet var ute samråd. Exploateringen i antagandeförslaget till programmet är anpassad till skalan på befintlig bebyggelse. Närmast befintlig villabebyggelse är skalan på föreslagen bebyggelse lägre medan ju närmast de större vägarna (Järlaleden, Värmdövägen och delar av Planiavägen) desto fler våningar föreslås (upp till 6 våningar). I antagandeförslaget av programmet föreslås inte någon öppning av Gillevägen för allmän genomfartstrafik. 23. Boende på Nysätravägen 4 Fastighetsägaren informerar om att det (när befintliga kontor byggdes) skapades en grön barriär och gjordes indrag på bebyggelsens översta plan för att anpassa mot villaområdets skala. Fastighetsägaren informerar även om att det sågades ner äppelträd och anlades en parkeringsplats för några år sedan. I samband med detta ska kommunen då ha beviljat ett bygglov och en detaljplan för detta, vilket gör att de inte har något stort förtroende för att kommunen kommer att se till att grönområdet bevaras i framtiden. De anser att presentationen i programförslaget inte är särkilt övertygande då de menar att träd är placerade på fel plats och att det markerade grönområdet inbegriper delar av deras tomt. De anser att om det för gällande bebyggelse var begränsat till tre våningar (som det är idag) så borde inte en eventuell framtida bebyggelse få lov att bli högre, särskilt inte då förslaget i programmet visar bebyggelse ännu närmare villaområdet än befintlig bebyggelse. De är positiva till att kontorshusen skulle ersättas med bostäder, men trycker på värdet av att grönområdet mellan villorna och tomterna bevaras, iordningställs och skyddas. De anser även att skalan ska anpassas till villaområdets skala. Planenhetens kommentarer En översyn av trädens placering på planillustrationerna har gjorts inför antagandet. Angående skala och anpassning av bebyggelsen närmast Nysätra se svar på kommentar från synpunktslämnare 16 (Nysätra Villaägareförening). 24. Brf Bergakungens styrelse Styrelsen är positiv till en upprustning av sitt närområde, men anser att samrådstiden inte varit tillräcklig för att föreningen ska ha kunnat samordna sig med sina medlemmar. De konstaterar i sitt yttrande att området idag är utsatt för buller från Värmdöleden,

216 (77) Värmdövägen och Saltsjöbanan och oron är stor att bullerpåverkan blir större. Med den nya bebyggelse öka bullret då denna genererar ner trafik. Styrelsen är oroliga för påverkan på föreningens garage blir påverkad i och med föreslagen väg intill deras hus. Vägen kommer även att påverka en väl utnyttjad gångväg och trappa till Värmdövägen. Föreningens styrelse konstaterar att det redan idag råder stor brist på parkeringsplatser i Finntorp. Nya vägar och hus medför en negativ trafikpåverkan när alla ska leta efter en parkeringsplats, vilket i sin tur medför miljö och bullerproblem. Föreningens styrelse är negativ till om Becksjudarvägen och Svindersviksvägen skulle bindas samman, då de anser att detta skulle öka buller och miljöproblemen i området. Området mellan Finntorp och Alphyddan som föreslås bebyggas används flitigt som vattenhål enligt styrelsen. Föreningen anser att Nacka kommun bör ta sitt ansvar när det gäller att skapa balans mellan kommersiella krav och människors behov av en grön miljö. Föreningens styrelse är orolig över att grundvattenbalanden skulle påveras av sprängning av bergrumsgaraget som föreslås och påpekar att detta måste säkerställas. Föreningen har borrat för bergvärme som inte får påverkas negativt. Föreningen som sitter inne på stora kunskaper om sitt område föreslår att representanter bjuds in till en dialog inför kommande detaljplanearbete. Planenhetens kommentarer I programmet ingår ett förslag på bergrumsparkering under det föreslagna nya området mellan Finntorp och Alphyddan. Vart angöringen till denna ska ske är inte klart, men troligtvis fördelat på fler än en infart. I kommande detaljplanearbete kommer bergrumsparkeringen att fortsatt utredas. Angående angöring till det nya området mellan Finntorp och Alphyddan: Det finns två olika alternativ att ta sig in till det nya området antingen norr eller söder om Brf Bergskungens hus. Vilken av de båda tillfartsvägarna (eller båda) kommer att behövas studeras ytterligare i kommande detaljplanearbete. I programområdets norra del föreslås en länk för biltrafik mellan Alphyddevägen och Becksjudarvägen. Den nya gatan kopplar ihop Alphyddan med Finntorp och bidrar till att skapa ett mer finmaskigt gatunät där trafikflödet kan fördela sig. Den nya gatan ligger i linje med planprogrammets mål att skapa en robust struktur med en känsla av sammanhang och samhörighet mellan Alphyddan och Finntorp. Trafikanalyserna visar att gatan inte kommer att bli attraktiv för genomfartstrafik och endast får måttliga trafikflöden. Då det föreslagna bebyggelseområdet mellan Finntorp och Alphyddan ligger i ett av Nackas mest centrala läget och i direkt anslutning till kommande tunnelbaneentré har området bedömts som ett viktigt utvecklingsområde för ny bostadsbebyggelse. Ett område har i antagandeförslaget pekats ut som park/naturområde, mellan ny bebyggelse och befintlig. Området är tänkt att iordningställas som ett allmänt rekreationsområde. Längs gångvägen upp från Värmdövägen har natur bevarats, då det här har identifierats ett antal större ekar med bevarandevärde.

217 (77) Innan byggnation och sprängningar för bergrumsgaraget kan påbörjas krävs omfattande utrednings och projekteringsarbeten. Detta för att säkerställa att exempelvis ändringar i grundvattennivån med mera inte påverkas. 25. Brf Bergakungens medlemmar Medlemmarna i föreningen är negativa till föreslagen bebyggelse på höjden mellan Finntorp och Alphyddan. Speciellt för att det kommer att få negativ påverkan på deras boendemiljö på grund av borttagandet av grön- och strövområde, buller, utsläpp samt byggandet och öppnandet av fler bil- och genomfartsvägar som kommer att öka trafiken i ett redan trafiktätt område. Jävrisk Föreningen anser att det finns en jävrisk eftersom att Atrium Ljungberg är delaktiga i programarbetet och även äger Sickla köpkvarter (de vill ha så många kunder som möjligt till köpkvarteret). Hur stor del av programplanen för Planiaområdet har Atrium Ljungberg AB bidragit med? Ser Nacka Kommun inte något jävsproblematik eller risker med att Atrium Ljungberg AB är det enda fastighetsbolaget som har bidragit till programmets förstudier och planering? Trafik, vägar och buller De föreslagna vägarna kommer att generera ökad trafik, parkeringsproblem och ökade buller och luftföroreningar. De bedömer även att det blir mycket svårt att bygga gator söder om bostadsrättsföreningens byggnad, då det är för smalt för detta och konstaterar att det i illustrationer ser ut som att den föreslagna vägen går igenom deras byggnad. De undrar om området besökts av någon byggnadsingenjör eller lantmätare besökt området och om det gjorts några analyser kring trafikolyckor och risker för skador på Bergakungens fastigheter? Förslaget tar inte tillräckligt hänsyn till Finntorp som redan idag är väldigt utsatt för buller från Värmdöleden och Värmdövägen särskilt morgon och kväll. Det har tidigare gjorts försök med bullerplank som gett skiftande resultat. Men ny bebyggelse öka antalet bilar och buller. Föreningen undrar om bullernivåerna idag är inom normerna och på vilket sätt föreslagen bebyggelse påverkar bullernivåerna? Föreningens medlemmar är negativa till om Becksjudarvägen och Settewallsväg skulle kopplas samman samt om gång- och cykelvägen mellan Finntorp och Alphyddan skulle byggas om till bilväg. De anser att detta skulle bidra till mer trafikbuller, ökad genomfartstrafik och större risk för trafikolyckor. Gatuutformning och terränganpassning Det blir även mycket svårt, om inte omöjligt, att bygga en ca 4 meter bred (exklusive säkerhetsmarginaler och eventuellt skyddsräcke) väg upp till bergsområdet söder om bostadsrättsföreningen Bergakungen med tanke på det smala området mellan huset och den sydöstra branten med tanke på terrängen. Detta anser föreningen ger ett oseriöst intryck. Föreningens medlemmar tror att den nya vägen till den föreslagna bebyggelsen skulle behöva två filer och anser att det skulle bli svårt att bygga med tanke på terrängen och det begränsade utrymmet.

218 (77) Natur, flora och fauna Miljö, flora och fauna blir stark påverkad av att området mellan Finntorp och Alphyddan bebyggs och anser att det är ett av få grön/naturområden i Sickla och Finntorp. De nämner att enligt Statens Folkhälsoinstitut bör till nåbarheten till grön/naturområden vara max 300 meter. Föreningen föreslår att grönområdet bevaras som grönområde och görs mer tillgängligt med ny gångväg, lekpark för barn och rekreationsplatser. Om Nacka Kommun bebygger bergsområdet kommer flera boende i Finntorp att fä längre än 300 meter från bostaden till grönområde och natur. Föreningen undrar varför man vill minska möjligheten för vila och hur de boende i området ska kompenseras för detta. De tycker att det är anmärkningsvärt att pekar på att det finns flera grönområden i närområdet då föreningen inte tycker det samma. Träd längs trottoarerna anser de inte kunna räknas som grönområde. Föreningen anser att det finns flera olika växter och träd samt djurarter som bl.a. fåglar, gnagare, insekter och sniglar och vidare strövar harar, rådjur, rävar med mera. Parkering sättningar Utsprängning av parkeringsplatser i bergrummet riskerar att skapa sprickor och sättningar i husen närmast och grundvattnet riskerar att sjunka, vilket skulle skada föreningens bergvärmeanläggning innefattandes 32 st. 210 meter djupa borrhål. Hur kommer nybyggnationen att påverka installationer/kulvertar i berget? Fastighetsfrågor och utformning Föreningen menar att det krävs expropriering av Bergakungens mark, vilket de motsätter sig då detta skulle ändra funktionen av föreningens hus samt för att gångvägen är flitigt använd. De anser att skissen på föreslagen bebyggelse inte ser skalenlig ut och vill att detta görs tydligare. De anser att byggnaderna ser för smala ut och är för utspridda ut i förhållande till terrängen som råder. De anser att det blir svårt att avgöra hur stor del av bergsområdet som kommer att bebyggas och hur mycket grönområde som kommer att bevaras i dessa skisser. Kostnader Dessutom måste det uppföras många fastigheter (bostäder) på bergsområdet eftersom byggkostnaden med stor sannolikhet blir mycket hög med tanke på det svårtillgängliga och utsatta läget. Exempelvis måste det sättas upp väldigt mycket belysning och byggas höga och massiva räcken/stängsel på flera ställen runt om uppe på bergsområdets ytterkant för att förhindra att boenden i området (till exempel bilförare, cyklister eller fotgängare) av misstag skulle störta ner för bergskanten. Planenhetens kommentarer Atrium Ljungberg äger området söder om Finntorp, på motsatt sida Värmdövägen. Av de föreslagna byggrätterna så motsvarar deras del av byggrätterna ca 30 % av hela Planiaområdet. Kommunen ser inte att det finns någon risk för jäv. Eftersom Stockholm växer och bostadsbristen är stor har Nacka (precis som övriga kommuner i Stockholmsregionen) ett ansvar att planera för nya bostäder oavsett vem som är ägare till marken.

219 (77) Angående bebyggelse på höjden mellan Finntorp och Alphyddan samt gatuutformning: Området ligger mycket strategiskt och central, särskilt efter att tunnelbanan är utbyggd, då en av stationernas entréer är i direkt anslutning till området. Höjden på bebyggelsen i antagandeförslaget varierar mellan 3-7 våningar för att anpasss till närliggande bebyggelse. Ett område har i antagandeförslaget pekats ut som park/naturområde, mellan ny bebyggelse och befintlig. Området är tänkt att iordningställas som ett allmänt rekreationsområde/park. Längs gångvägen upp från Värmdövägen har natur bevarats, då det här har identifierats ett antal större ekar med bevarandevärde. Angående förslaget att koppla samman Alphyddan och Finntorp med en ny bilkoppling: se svar på kommentar från synpunktslämnare 24 (Brf Bergakungens styrelse). En luftutredning kommer att tas fram i samband med kommande detaljplanearbete. Innan någon sprängning påbörjas för ett parkeringsgarage kommer detta att föregås av detaljerade utredningar och projekteringar. Området för en eventuell bergrumsparkering kommer inte att inkräkta på privat fastighetsmark, utan hållas inom det som idag är kommunal mark. Därför bör inte föreningens bergvärmeanläggningar påverkas av eventuella sprängningsarbeten. Ett eventuellt bergrum för parkering skulle innebära stora kostnader, en förutsättning för att detta är möjligt är att området delvis exploateras med nya bostäder. Illustrationerna i programmet är skalenliga och innebär flerbostadshus i mindre skala samt ett antal radhus i 2-3 våningar. Hur gatan till området ska utformas kommer att utredas i detalj i kommande detaljplanearbete. 26. Brf Berglandet Föreningen är positiv till kommunens initiativ till dialog och anser att de bor i ett område som behöver utvecklas. Föreningen ser fram emot att vara med i kommande planprocess. Buller Föreningen anser att bullerkartan som presenteras i programmet bör uppdateras för byggnadernas samtliga våningsplan. Med tanke på föreslagen bebyggelse på motsatt sida Värmdövägen borde bullerutredningen ta hänsyn till eventuellt bullerstuds från de nya fasaderna mot föreningens hus. Föreningen anser att programmet borde innehålla åtgärder för att minska bullret även från Värmdöleden. Luftföroreningar Föreningen anser att det måste göras luftkvalitetsutredningar och mätningar göras innan man beslutar att flytta trafik från Järlaleden till Värmdövägen. Trafik, vägar, parkering Föreningen anser att det i programmet saknas en analys som visar på både positiva och negativa effekter av förslaget till nya väg- och gatukoppling, då de anser att detta saknas. Föreningen undrar om byggandet av bergrumsparkeringen är avhängigt tunnelbaneplanerna och när man tror att parkeringsgaraget kan stå klart. De undrar även vilka som kommer att

220 (77) få rätt att nyttja garaget? De anser att programmet mer borde beakta den befintliga parkeringssituationen i Finntorp och Alphyddan. Föreningen undrar även om de kommer att byggas (förutom bergrumsparkeringen) någon gästparkering inom det föreslagna området mellan Finntorp och Alphyddan. Om inte skulle det bli fler som slåss om de få platser som finns idag i området. Natur och rekreation Föreningen är kritisk till att 11-mannaplanen vid Sickla skola minskades till en 7-mannaplan och undrar vart barnen i Sickla ska spela boll när det dessutom flyttar in många nya invånare? De anser att man borde planera för mer fritidsanläggningar. Föreningen önskar se en sammanställning av nettoförlusten/vinsten av grönområden efter att programmet genomförs jämfört med idag. Befintliga lokala centrum Föreningen anser att ingen hänsyn har tagits i programmet till befintlig bebyggelse eller hur olika lokala centrum kan samverka eller påverkas av den kraftiga utbyggnaden. Programmet borde beakta hur Finntorps befintliga centrum ska kunna utvecklas och leva vidare. De anser att inte bara nya områden ska utsmyckas med konst och fina planeringar, utan att även de befintliga centrumen bör beaktas här. Med ny befolkning är det viktigt att strandpromenaden förbi Nacka Båtklubb byggs. Planenhetens kommentarer Detaljerade bullerutredningar kommer att tas fram i samband med kommande detaljplanearbeten inom programområdet. Där kommer bland annat hänsyn tas till bullerstuds. En luftföroreningsutredning kommer att göras i samband med detaljplanearbetet för bebyggelsen närmast Värmdöleden. I trafikutredningen (som finns som bilaga till programmet) finns beskrivet både för- och nackdelar för olika trafikscenarion. I kommande detaljplanearbeten kommer detta att utredas vidare. Parkeringsgaraget är inte avhängigt byggandet av tunnelbanan. Det är inte ännu klart vilka som kommer att kunna nyttja parkeringsgaraget. Delvis är det dock tänkt att det ska kunna försörja parkering för tillkommande bebyggelse. Det har dock inom ramen för programarbetet identifierats att det finns brist på parkering i Alphyddan och i Finntorp. En möjlighet skulle kunna vara att delar av bergrummet kan nyttjas som allmän parkering eller boendeparkering. En sjumanna bollplan föreslås inom programområdet. En 11-manna bollplan är ytkrävande, varpå en sådan är svårt att få plats med i ett område som är tänkt att bli tät stad. Detta har vägts mot att kunna bygga fler nya bostäder. 27. Brf Bergsmannen

221 (77) Bostadsrättsförening ligger alldeles öster om delområde A. Föreningen påpekar att Settewalls väg inte nämns trots att det innebär en förändring då gatan blir genomfart till det planerade området och motsätter sig att gatan klassas som uppsamlingsgata utan att det ska vara en lokalgata då föreningens boende har utgång direkt mot körbanan idag. Att bredda gatan skulle innebära ingrepp i föreningens mark. Då gatan används som parkering på norra sidan är det viktigt att denna får vara kvar. Föreningen nämner den stora parkeringsbrist som råder i området idag. Planenhetens kommentarer Angående parkeringssituationen i området: Det finns idag få parkeringsplatser både inom fastigheterna samt inom allmän plats i Finntorp och Alphyddan idag. Parkeringsbehovet som uppstår i och med tillkommande bebyggelse är tänkt att lösas inom egen fastighet genom att föreslaget ca 0,8 parkeringar per ny bostad ska byggas. För den bebyggelse som föreslås på berget mellan Finntorp och Alphyddan ska utredas om det är möjligt att placera parkering i berget under bebyggelsen. De antal platser som är möjliga att bygga i berget är troligen fler än behovet uppe på höjden, varpå förhoppningen är att dessa platser kan nyttjas av boende i befintlig bebyggelse också. 28. Brf Bergkanten Bostadsrättsföreningen Bergkanten har förståelse för att Nacka kommun är under utveckling och att bebyggelsen kommer att förtätas. De ser också positivt på utvecklingen av kollektivtrafiken samt en utveckling och upprustning av vårt närområde. Föreslagen bebyggelse utformning och volymer Föreningen anser att det är av största vikt att föreslagen bebyggelse harmoniserar med befintlig samt att man tar hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Föreningen tycket att det är fel att bebyggelsen på motsatt sida Värmdövägen planeras såsom om det vore en baksida mot Värmdövägen. Föreningen anser att det är av allra högsta vikt att utformningen av området B(Atrium Ljungbergs mark) görs med hänsyn till föreningens medlemmar. De anser att eftersom området redan varit bebyggd med bostäder har de inte haft anledning att tro att detta område skulle bebyggas ytterligare. Eftersom att lägenheterna i föreningen är utformade så att ljusinsläpp ska ske från söder och många lägenheter/rum är enkelsidan från detta håll är de oroliga för negativ påverkan i form av skuggning och skymd sikt. Föreningen anser utifrån detta skäl att byggnaderna på motsatt sida Värmdövägen ej bör uppföras högre än i 2-4 våningar. Eftersom markytan söder om järnvägen är kraftigt kuperad är det extra viktigt att byggnadshöjderna hålls nere. Föreningen kräver att det görs noggranna beräkningar och simuleringar på hur byggnadshöjderna på tillkommande bebyggelse förhåller sig jämfört med befintlig och att detta sker i samråd med Brf Bergsmannen. För att hålla en bra tidplan kan det vara lämpligt att de som gör beräkningarna kommer till föreningens hus och studerar solens höjd nu under midvintermånaderna. Föreningen anser inte att förslagen bebyggelse närmast Saltsjöbanan stämmer överrens med intensionerna i programmet om att bebyggelsen ska brytas upp i mindre enheter och hålla en måttlig skala. Dels pekar de på de långa fasadlängorna längs med Saltsjöbanan och dels

222 (77) på förslaget om en högre volym närmast stationen och Planiavägen. De anser de långa längorna stänger ute kontakten med befintlig bebyggelse. Föreningen föreslår istället att bebyggelsen närmast runt Sickla skola ses över. För de byggnader där det i programförslaget här anges 3-4 våningar anser föreningen bör kunna byggas högre. De föreslår även att parkeringsgaraget närmast Ica Kvantum i Sickla köpkvarter kan ersättas med bostadsbebyggelse kan vara högre än p-huset. Även ett bostadshus på infartsparkeringen föreslås av föreningen med följade motiv: Målet med blandad bebyggelse uppfylla ännu mer och en del av våningsantalen mitt emot Bostadsrättsföreningen byggnad kan flyttas hit. Byggnaden skulle kunna hjälpa till med vattenrening (till exempel sedumtak) samt att det blir trevligare med ett hus än en parkering. Föreningen föreslår även ett litet torg på denna plats. Föreningen föreslår även en påbyggnad av det så kallade Planiahuset (KKV-huset) med 1-2 våningar, då detta hus ligger längre ifrån befintlig bebyggelse på Becksjudarvägen och nedanför Alphyddan. De vill understryka gestaltningsprinciperna i programmet som anger att bebyggelse ska hålla hög arkitektonisk kvalité och spegla sin samtid samt att fasadlängder och kvarter bryts upp i mindre enheter och håller måttlig skala. Föreningen framhåller Järla sjö som ett gott exempel där de anser att detta uppnås. Föreningen vill att det byggs en gångväg över Värmdövägen mellan Finntorpsberget Atrium Ljungbergs fastigheter och välkomnar en eventuell tunnelbaneuppgång i programområdet. Buller och luft Föreningen anser också att det redan i detta skede måste planeras in åtgärder för att motverka buller och försämrad luftkvalité. Föreningen föreslår att bebyggelse på motsatt sida Värmdövägen får en bullerabsorberande fasad i stället för en studsande fasad. Föreningen kräver att det görs en ordentlig mätning och simulering av luftkvaliteten i området. Parkering Föreningen menar att det anges i programmet att det finns gott om infartsparkering i området, vilket föreningen inte kan håll med om. Föreningen anser att områdena Finntorp och Alphyddan är eftersatta beträffande infrastruktur och miljö då dessa inte rustats upp de senaste 20-åren. Föreningen menar att delar av området befinner sig i en av Stockholmsområdets värsta bullermattor. Föreningen oroar sig för ökade buller, utsläpp, partikelhalter och ett ökat tryck på parkeringsplatser i området om programförslaget genomförs. Föreningen är dessutom oroliga för ökade trafikproblem om bebyggelsen genomförs på området mellan Finntorp och Alphyddan. Föreningen föreslår att en bilkoppling öppnas mellan Värmdövägen, Alphyddevägen och infartsparkeringen. Föreningen anser att kommunen borde skapa Workshops tillsammans med bostadsrättsföreningarna i Finntorp och Alphyddan innan något detaljplanearbete påbörjas. Föreningen hänvisar till överklagandet av Slussenplanen (från Atrium Ljungberg) där de anger minskade fastighetsvärden som skäl till överklagan och menar att eftersom

223 (77) Atrium Ljungberg bör vara införstådda med att de bör anpassa exploateringen för att undvika att boende i föreningen lider skada. Planenhetens kommentarer Angående utformningen av bostäderna inom området närmast söder om Saltsjöbanan: Dessa bostäder är utformade för att klara de bullerriktlinjer som länsstyrelsen ställt vid nyproduktion av bostäder i Stockholmsområdet. Detta innebär att för att bostäderna ska gå att uppföra krävs att minst hälften av alla rum i alla lägenheter ska ha tillgång till en tyst sida samt att bostäderna ska ha tillgång till en tyst gård. Det krävs då en byggnad som skärmar av bebyggelsen för att detta ska vara möjlig, alltså en byggnad som är placerad i linje med bullerkällan. Eftersom Saltsjöbanan kommer att gå relativt nära de nya bostäderna är det svårt att få till en framsida mot denna sida till exempel går det inte att ha entréer och lokaler mot järnvägen när det ligger så nära. I kommande detaljplanearbete kommer det att göra grundliga utredningar som säkerställer att bullerriktlinjerna kan uppfyllas samt att omkringliggande bebyggelse inte får någon negativ påverkan. Det kommer även att göras studier av volym, placering och utformning i mer detalj. Inom de områden som ligger nära gränsvärdena för mindre bra luftkvalité kommer det även att göras luftkvalitetsutredningar för att säkerställa att framtida värden inte överstiger uppsatta gränsvärden. Parkeringshuset som ligger inom Sickla köpkvarter ägs av en privat fastighetsägare. Därför har kommunen inte rådighet kring om denna ska planläggas på nytt. Så länge fastighetsägaren i fråga känner att behovet att ha kvar byggnaden finns kan kommunen inte planlägga för något annat. Sedan programsamrådet har föreslaget antal möjligt bostäder inom södra Plania ökat något. Dock har bedömningen gjorts att de antal våningar som föreslogs i samrådet inte bör överstigas. Ett av skälen till att antalet möjliga bostäder har ökat är att det så kallade KKVhuset nu är ersatt med ett nytt kvarter med bostäder. Angående risk för ökat tryck på befintliga parkeringsplatser: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 27 (Brf Bergsmannen). I programmets antagandeversion anges en plats för möjlig entré till tunnelbanan. Denna är placerad i korsningen Värmdövägen/Alphyddevägen. Ett förslag presenteras även på en upphöjd Saltsjöbana för att möjliggöra för en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen under spåren. Synpunkter från privatpersoner, föreningar och verksamheter (ej enligt sändlistan) stycken yttranden (varan 1 protestlista med ca 67 underskrifter) har inkommit med synpunkten att de inte vill att Gillevägen ska öppnas för genomfartstrafik:

224 (77) Synpunktslämnarna har följande argument mot ett öppnande av allmän genomfartstrafik på Gillevägen: - Den ökade trafikmängden som blir på sträckan, vilket i sin tur skulle innebära större trafikfara för boende och skolbarn. - Buller: Mer trafik innebär högre bullernivåer. - Luftkvalitet: Med mer trafik kan luftkvaliteten försämras. - Villorna närmast gatan är inte anpassade att ligga nära en så pass trafikerad gata. Planenhetens kommentarer I antagandeförslaget av programmet föreslås inte någon öppning av Gillevägen. Förslaget bygger på att Gillevägen tillsvidare hålls stängd yttranden från boenden i Finntorp har inkommit som enbart berör bebyggelsen på höjden mellan Finntorp och Alphyddan Synpunktslämnarna har följande argument mot bebyggelse på höjden mellan Finntorp och Alphyddan: - Natur: Idag används platsen av boende och många djurarter har synt till på platsen. - Rekreation: Platsen används av boende för korvgrillning, hundpromenader med mera. Lekplats och mötesplats för boenden. Området används även för picnic. - Byggnadshöjd: Bebyggelsen som föreslås kommer att skymma sikten för vissa samt eftersom bebyggelsen som föreslås ligger högt från början så kommer det att synas för mycket. - Buller: En ny gata innebär mer trafik i Finntorp vilket vissa tror innebär en försämring. Bullret från Värmdöleden innebär mycket höga bullernivåer, vilket måste tas hänsyn till i planeringsarbetet. - Trafik: Den nya gatan innebär fler trafikrörelser i Finntorp. - Parkering: Då det idag uppfattas som problem med parkeringen i Finntorp tror vissa att dessa problem ska bli värre. - Ny bilväg i det läge som idag är gång- och cykelväg mellan Finntorp och Alphyddan skulle innebär mer trafik i områdena och ännu mera buller. Planenhetens kommentarer För svar på kommentarerna se svar på kommentarer från synpunktslämnare 24 (Brf. Bergakungens styrelse) och synpunktslämnare 25 (Brf. Bergakungens medlemmar). 31. Boende i Alphyddan Anser att stopplikten på utfarten från Alphyddevägen till Värmdövägen inte efterlevs idag och anser att det vore att föredra om en upphöjd överfart går att skapa. Synpunktslämnaren anser också att trottoarkanterna bör fasas av så att barn som ska till Maistroskolan kan cykla på trottoaren. Anser inte att det är lämpligt med en utfart från det föreslagna bergrumsgaraget ut mot cykelbanan på Värmdövägen och anser att det skulle innebära att bilar blir stående över cykelbanan. Anser att det vore bättre att leda ut trafiken från garaget till Alphyddevägen för

225 (77) att anpassa till korsande trafik. Anser dock att det är en nackdel då utfarten kommer nära Maistroskolan. Anser att det är problem vid busshållplatserna på Värmdövägen där cyklisterna passerar. Med mer bostäder i området skulle det bli ett större problem. Anser att det måste finnas marginaler mellan busshållplatsen och cykelvägen. Synpunkteslämnaren undrar om det är möjligt att leda cykeltrafiken genom bussfilen för att undvika konflikten mellan gående och cyklister som uppstår vid busshållplatserna. Anser att det är viktigt att människor som kliver av bussar kan ledan på sånt vis att de inte kolliderar med cyklisterna och anser att området vid Sickla bro inte fungerar och är för smalt. Anser att det vore bra för cyklisterna om Gillevägen blir en väg utformad för 30 km/h (utan cykelbana) förutsatt att det inte är några hinder i körbanan. Anser att det är dåligt att det stått en betongsugga mitt på cykelbanan på Gillevägen under en längre tid. Anser att det är viktigt med en koppling mellan Planaivägen och Värmdövägen, men att detta inte får störa cykeltrafiken och att det är för mycket passager och hinder för cyklister på Värmdövägen idag. Anser att cykelparkeringarna på Nacka Forum är dåliga då det inte finns möjlighet att låsa fast cykel i ramen. Anser även att det är viktigt att cykelställen placeras så att cyklar inte sticker ut i trottoaren. Påpekar att parkeringssituationen i Alphyddan är ansträngd idag och att datumparkering är onödigt under sommarhalvåret. Anser att det är viktigt att det föreslagna bergrumsgaraget även kan inrymma parkering för boende i Alphyddan. Anser att grönområden i Sickla borde kopplas samman bättre så att det går att ta sig runt i en runda, för att möjliggöra för löparlopp. Menar att det saknas belysning och att gångbanan vid Sicklasjön är att jämföra med en isbana. De önskar även ett trailspår för MTB som utgår ifrån Hammarby Sjöstad. Anser att löftet om en 11-mannaplan bör hållas. Även fotbollsytan i Alphyddan måste bevaras. Planenhetens kommentarer Någon planskildhet vid utfarten från Alphyddenvägen mot Värmdövägen är inte aktuellt i detta program. Istället föreslås båda gatorna byggas om till stadsgator, med ett av syftena att få ner hastigheten på biltrafiken genom området. Exakt placering och utformning av det föreslagna parkeringsgaraget och dess utfarter kommer att utredas i kommande detaljplanearbete, likaså utformningen av Värmdövägen genom området som stadsgata. Gillevägen föreslås även denna att få en ny utformning för att skapa bättre möjligheter för cyklister och gångtrafikanter. Detaljutformning av gatan föreslås ske i samband med kommande detaljplanearbete. Hur cykelställen i området kommer att se ut bestäms inte i programskedet, men planenheten håller med om att cykelställ bör utformas så att cykeln går att låsa fast.

226 (77) Angående parkering i Alphyddan och Finntorp och det föreslagna parkeringsgaraget se svar på kommentar från synpunktslämnare 27 (Brf Bergsmannen). Att bygga en 11-manna fotbollsplan, en 7-manna fotbollsplan eller ingen fotbollsplan alls i området har vägts mot möjligheten att uppföra nya bostäder. I antagandehandlingen föreslås den befintliga 7-mannaplanen ersättas med en ny 7-mannaplan. 32. Boende på Atlasvägen Synpunktslämnaren har till en början ett antal frågor: - Var ska all dessa nya invånares barn utöva sin idrott, spela fotboll när vi redan nu ligger manaplaner efter behovet? - I vilka skolor ska dessa barn få plats? - Var ska alla dessa nya invånares bilar parkera, det är redan nu knökfullt i området? - Vilka bussar ska dessa personer få plats på i rusningstrafik? - Hur kommer ombyggnationen av Slussen att klara den ökade mängden trafikanter? Ni kunde inte återbygga den gamla grus-11-manaplanen, som ni hade utlovat, pga en dagvattenbrunn men det går tydligen hur bra som helst att smälla upp byggnader på samma mark!? Det tycker jag är ett enormt stort svek mot de barn som redan nu bor i området men ni sviker ju också de barn som ni bygger för. Synpunktslämnaren undrar om Gillevägen ska öppnas för biltrafik trots att det är en skola där med redan stora lämna- och hämtaproblem för bilar? Ni sväljer ju knappast fler bilar den vägen då den genomfarten ändå måste genom rondellen vid Vittra Skola. Det ända ni kommer att uppnå är att buss 401, 403 & 821 blir ännu mer försenade då dessa ska trängas med ökad biltrafik. Synpunktslämnare anser att elevernas säkerhet äventyras med den ändringen och att skatteintäkter värderas före invånarnas hälsa. Planenhetens kommentarer Angående bollplanen inom södra Plania se svar på kommentar från synpunktslämnare 31 (boende i Alphyddan). En prognos har gjorts av det framtida behovet av skolor och förskolor i området. Det största behovet (som det redan idag är brist på) är förskoleplatser. Detta löses i programmet genom att planera och möjliggöra för 28 nya permanenta förskoleavdelningar i området. Detta bedöms tillräckligt för att dels ersätta de avdelningar som idag inryms i tillfälliga paviljonger samt dels för att tillgodose behovet som uppstår i och med befolkningsökningen. Läs mer om detta i programmet under stycket Service, skola och förskola. Parkeringen i området löses i första hand inom egen fastighet. Detta innebär att 0,8 bilplatser per ny bostad ska vara riktmärke för det som vill bygga i området. Därutöver föreslås allmänna längsgående parkeringsplatser i gaturummen (till exempel kantstensparkering) i syfte att fungera som gästparkering för besökande till exempel butiker, restauranger och boende.

227 (77) Det är SL (Trafikförvaltningen) som ansvarar (i samråd med kommunerna) för att dimensionera kollektivtrafiken efter det ökande behovet. Det bör vara möjligt att öka antalet turer med bussarna i området, vilket också då skulle ge bättre turtäthet för redan boende i området. Därutöver är det nu beslutat att tunnelbanans blå linje ska förlängas från Kungsträdgården till Nacka. Ett av stationslägena ska då ligga i Sickla med stationsentré inom programområdet. Någon öppning av allmän genomfartstrafik på Gillevägen är inte aktuell i nuläget. 33. Boende på Gillevägen Är kritiskt till att öppna Gillevägen för genomfartstrafik och saknar ett resonemang i programmet kring säkerhet, risk, luftkvalitet och miljöaspekter då trafiken på Gillevägen skulle öka markant och vad detta skulle få för konsekvenser för boende och skolorna längs gatan. Synpunktslämnaren vill upplysa om att Järlaleden och Gillevägen har olika karaktärer. Synpunktslämnaren vill också upplysa om att snöskottningen på gångvägarna längs Gillevägen är i det närmaste obefintligt och skulle trafiken öka ökar riskerna då det inte går att använda gångbanorna vintertid. Boende vid Sickla alle har idag svårt att lämna sitt område med långa väntetider på upp emot 20 minuter på grund av mycket trafik vid rondellen vid Fredells. Synpunkteslämnaren undrar hur detta ska se ut om trafiken ökar mer på Gillevägen och om det finns planer på att installera trafikljus på platsen istället? Planenhetens kommentarer Någon öppning av Gillevägen för allmän genomfartstrafik är inte aktuellt i nuläget därför har inga utredningar avseende buller, luftföroreningar etcetera gjorts. Programmet föreslår en ombyggnad av Gillevägen för att förbättra standarden för cykel- och gångtrafikanter, men antagandeförslaget bygger på att Gillevägen hålls stängd. 34. Boende i Nysätra Är positiva till att Sickla köpkvarter och att det byggs nya bostäder i området och anser att det finns plats för fler i Sickla. Dagvatten Anser att Siktdjupen i Kyrkviken har försämrats efter att Ljungebrggruppen byggde ut köpkvarteret och anser att det inte funnits någon bra plan för dagvattenhanteringen i samband med denna utbyggnad. De badar inte gärna i sjön då vattenkvaliteten verkar ha blivit sämre. De hoppas att kommunen fattar ett klokt beslut kring reningen för att rädda Järlasjön som är en stor naturtillgång. De tror att avsättning för våtbäddar framför sjön verkar intressant. Trafik Upplever att trafiken i området och på Järlaleden har ökat. Synpunktslämnaren har många gånger räknat och uppskattat att ca 7 av 10 bilar tar Järlaleden i stället för att köra Värmdövägen. Redan i dag kan det vara svårt att finna parkeringsplats. Något som leder till

228 (77) en långsam ström av bilar inom området. De känner en fara med att trafiken kommer att öka i och med den nya bebyggelsen trots smalare gator och lägre hastigheter. De anser att de finaste vi har i Nacka är området runt Järlasjön men att nöjet förtas av den trafikerade Järlaleden. Synpunktslämnaden tror inte att ett torg längs med leden är en god idé. Synpunktlämnaren föreslår att Järlaledens nuvarande sträckning tas bort så att bebyggelse kan sträcka sig ända med till sjön med gångvägar och våtbäddar framför den nya brygganläggningen. Leder till bättre boendemiljö och lekplatser för barnen. Om vägen måste vara kvar föreslår de att titta på möjligheten att leda denna längs med Saltsjöbanan i stället och mynna ut vid korsningen vid Simbavägen. Cykelvägen som kommer från Järla sjö kan fortsätta rakt fram. Synpunktslämnaren förutsätter att Planiavägen måste kopplas ihop med Värmdövägen förr eller senare. Kanske kan detta lösa sig tidigt genom att byte från Saltsjöbanan kan ske på stationen vid Järla sjö när tvärbanan kommer igång och med ytterligare förbättringar när T- banan ansluter. Det vore synd om man i detta läge satsar fel och har kvar biltrafiken längs med sjön i stället fur att bygga en god boendemiljö de nya innevånarna och för alla oss andra. Det ger också helt andra möjligheter att stärka helhetsmiljöer i en sammanhängande grönstruktur som ni förordar i broschyren. Ni måste vara medvetna om att alla de många nya familjer som flyttar in längs Värmdöleden med all säkerhet kommer att ta bilen till köpcentrat vid stor upphandling vilket ofta sker på helger och som kommer att leda från kaos till infarkt. Planenhetens kommentarer För mer info om föreslagna dagvattenlösningar se kommentarer till synnpunktslämnare 16 (Nysätra villaägareförening). I programmet presenteras en lösning med en upphöjd Saltsjöbana genom området, för att möjliggöra för en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen. Men denna koppling visar trafiksimuleringar att bör vara möjligt att bygga om Järlaleden till lokalgata eller helt stänga den. Med en ny karaktär på Järlaleden borde det föreslagna torget i anslutning till gatan bli ett bra tillskott allmän platsmark. 35. Boende i Nacka Anser att det är dåligt med de öppna hus som ordnades och anser att sammankomster borde ordnas i ordenliga samlingssalar till exempel i Nacka Gymnasium, där planhandläggare eller annan kunnat lämna en redovisning av projektet. Därefter borde utrymme för frågor och synpunkter funnits. Synpunktslämnaren bedömer sig själv ha hyfsade kunskaper kring området samhällsplanering och vet hur viktigt det är med ordentliga möten. Planenhetens kommentarer Formatet öppet hus har valts då det bedöms att fler personer får möjlighet att komma till tals på ett öppet hus till skillnad från på samrådsmöten. Ett samtal direkt med handläggarna bedömer vi ofta ger mer i kunskapsutbyte. Vi som jobbar med projektet har dessutom funnits tillgängliga per telefon för ytterligare frågor och synpunkter för de som kommit på fler idéer/synpunkter efterhand.

229 (77) 36. Förälder till barn på Leklabbets förskola Synpunktslämnaren är orolig över hur byggnationerna i området kommer att drabba deras barn, då det inte är hållbart att ha en förskolegård så nära en byggarbetsplats. Anser att det är viktigt att kommunen hittar en annan lokal till förskolan Leklabbet i nära anslutning till området. Det anser att det inte är något bra alternativ att slå ihop förskolan med någon av de andra större förskolorna i området. Planenhetens kommentarer Vad gäller lokalen för leklabbets förskola så ägs denna av Atrium Ljungberg. Kommunen och Atrium Ljungberg jobbar tillsammans med att hitta ersättningslokaler till Leklabbets förskola. 37. Boende på Långsjövägen 18 Anser att det är primärt att Planiavägen kopplas samman med Värmdövägen med en planskildhet och en underjordisk rondell under Värmdövägen. Trafik I tillfartsvägen från Södra länken till Sickla köpkvarter från Atlasrondellen till Planiarondellen råder sedan i början av 2000 talet trafikkaos enlig synpunktslämnaren. För trafikanter som tvingas passera Gillerondellen öster ifrån och som ska vidare mot Stockholm, Sickla Strand, med mera är det praktiskt taget omöjligt att ta sig fram från torsdag eftermiddag till söndag kväll mellan Planiarondellen och Gillerondellen. För cirka fyra år sedan kallade Nacka Kommun och Vägverket till ett informationsmöte angående trafikkaoset, presenterade kommande åtgärder samlade in synpunkter från deltagarna med namn och e-postadress. Vad har hänt? Villaägarna i Nysätra och Trollebo, Bostadsrättsföreningarna Trollebo, Långsjön, Sickla sjö, Tallbacken och Sickla Skola med flera har under en tioårsperiod kämpat för en trafiksäker miljö genom att minska trafiken på Gillevägen. Vägen är en skolväg som saknar gångbana på vissa delar är smal och kurvig, (bussar kan inte mötas på vissa sträckor), har redan nu bärighetsskador och ingen dagvattenavrinning. Gillevägen före Nackanäsvägen är anlagd som en grusväg på 1910-talet har senare försetts med nytt ytskikt fanns i stort sett bara hästtransporter, dagens vägkropp håller 1910-års standard som förorsakat sättningsskador på intilliggande bebyggelse. Att öppna vägen för genomfartstrafik kommer bara att förvärra trafikkaoset vid Marcusrondellen. Synpunktslämnaren föreslå att stryka förslaget om att öppna Gillevägen. Hållbara gång- och cykelvägar Synpunktslämnaren upplyser om att det för äldre och handikappade är det vid många tillfällen olämpligt att cykla och att det vintern var mycket bristfällig snöröjning på Gillevägen med exempelvis höga snövallar framförallt vid övergångsställena. Hållbara dagvattenlösningar saknas Mängder dagvatten rinner i dag ut orenat ut från Sickla köpcentrum till Järla/Sicklasjön. AL-gruppen fråntar sig allt ansvar for rening av dagvattnet, menar att det är en kommunal

230 (77) angelägenhet. Fiskbeståndet av rovfisk gädda, gös och abborre har helt försvunnit från Järla/Sicklasjöarna sedan kommunen lät allt dagvatten gå ut i sjösystemet, varför? Den reningsanläggning som detaljplan visar, är ett häpnadsväckande experiment som tidigare förkastat men nu återkommer. Hur har kommunen tänkt övervaka/kontrollera en sådan anläggning? Hur tar man bort sediment? Hur kan kommunen föreslå bryggor efter Kyrkvikens norra strand, det är Nackas vackraste vy som kommer att gå förlorad för all framtid? Varför gäller inte strandskyddet? Varför inte bygga en markbunden reningsanläggning som går att kontrollera och sköta? Av programmet framgår problem med dagvattenavrinningen vid Planiarondellen. Men varför har kommunen höjt vattennivån i Järla/Sicklasjön 5-6 cm i samband med ombyggnaden av Sickla sluss? Detta har ställt till med en hel del för fastighetsägare som fått skaffa vattenpumpar och inte minst för kommunen vid låglänta ytor (till exempel strandängarna vid Sickla Strand). Planenhetens kommentarer Angående ny koppling mellan Planiavägen och Vrämdövägen se svar på kommentar från synpunktslämnare 3 (Trafikförvaltningen) Angående ombyggnad av rondellerna på Järlaleden se svar på kommentar från synpunktslämnare 33 (boende på Gillevägen). Någon öppning av Gillevägen är inte aktuellt i nuläget därför har inga utredningar avseende buller, luftföroreningar etcetera gjorts. Programmet föreslår en ombyggnad av Gillevägen för att förbättra standarden för cykel- och gångtrafikanter. Angående föreslagen dagvattenhantering samt skötsel med mera av reningsanläggningen/strandpromenaden i Kyrkviken- se svar på kommentar från synpunktslämnare 16 (Nysätra Villaägareförening). En sedimenteringsanläggning är en väl beprövad metod som visat sig effektiv mot rening av befintliga förorenade vattendrag. Anledningen till att en reningsanläggning föreslås i Kyrkviken är primärt för att förbättra vattenkvalitén i Kyrkviken, som idag inte når upp till de nationella miljökvalitetsmål som finns uppsatta. Mer om detta finns att läsa om i dagvattenutredningarna som biläggs programhandlingen. Dessutom tillgängliggörs miljön i och runt Kyrkviken för flera och blir förhoppningsvis ett viktigt rekreationsstråk för allmänheten. Idag råder strandskydd på platsen. I samband med kommande detaljplanearbete för nya bostäder i närområdet avses strandskyddet upphävas. Kommunen har undersökt om det skett någon höjning av vattennivå i Järlasjön efter ombyggnaden av Sickla sluss, men hittar inga belägg för detta. I ett beslut från länsstyrelsen i september 2010 hänvisas till en dom från 1978, varpå där anges att vattenståndet inte får överstiga + 5,12, att medelvattenståndet högst får vara +5,01 samt att vattennivån lägst får vara +4,91. Det finns dokumentation om nivåerna i Sicklasjön från där högsta nivå under denna period var +5,0.

231 (77) Kommunen vill informera om att pågående planeringsarbete är i programfasen det vill säga att något detaljplanearbete ej ännu har påbörjats. 38. Synpunktslämnare som ej angivit bostadsort Anser att det är fantastiskt att det byggs, men att det pratas mer om att bevara grönområden än om att bygga stad. Det är stad och stadsparker som Stockholm behöver och inte mer förort. Bygg en tät rutnätsstad med lokaler i bottenplan och lägg in ett par stadsparker och torg som samlingspunkter. Planenhetens kommentarer Sedan programmet var på samråd har förslaget omarbetats för att se möjligheten att öka exploateringen i programområdet. 39. Boende på Turbinvägen Anser att det är bra att man tar ett helhetsgrepp om flera angränsande områden på samma gång så som man gör med det nu föreslagna detaljplaneprogrammet. Uppmanar till att samla in synpunkter som inkommit via Visionsverkstaden i detta samråd eftersom det delvis är samma område som berörs. Synpunktslämnaren är i grunden positiv till att utveckla platsen till en sammanhängande stadsdel och bereda plats för fler bostäder, kontor och butiker. Anser att målsättningen att låts västra Sicklaön bli stad är bra, men tycker inte att presentationen i programmet helt lever upp till detta. Önskar ett mer effektivt markutnyttjande. Anser att Sickla har mycket bra förutsättningar att bli en levande plats. Det som måste tillkomma är fler boende, mer verksamheter och bättre parker och allmänna ytor. En hög exploateringsfaktor är nödvändig om Sickla ska bli en del av innerstaden. Synpunktslämnaren anser att det är viktigt att undvika ytor som inte används och bygga slutna kvarter (med hänsyn till effektivt markutnyttjande, buller, samt bra gårdsmiljöer). Synpunktslämnaren anser att det är viktigt att bygga så att det går att bygga vidare på den struktur som planeras. Till exempel gavlar i öppna kvarter borde byggas som brandväggar utan fönster där en ny byggnad senare kan ansluta. Anser även att det är viktigt med hög exploatering så att underlaget för handeln ökar samt utbudet av aktiviteter och upplevelser. Anser att det är viktigt att bygga verksamheter i bottenplan på bostadshusen och att stadskvaliteter tas tillvara för att undvika mer förort. Delområde A Norra delen mellan Alphyddan och Finntorp Är positiv till bebyggelse utmed Värmdövägen och föreslaget torg i anslutning till gatan. Anser att det är bra med slutna kvarter på detta ställe. Anser att området där det nyligen byggts en villa borde användas till att bygga flerbostadshus på vilket kunde hjälpa till att överbrygga höjdskillnader upp mot berget. Kommunen borde därför undersöka om den nuvarande markägaren är intresserad av att bygga ett större hus på platsen eller sälja. Anser att det är viktigt att samordna lokaltrafiken vid Nacka station. Bussar, tunnelbana och Saltsjöbana borde ligga närmare varandra.

232 (77) Tycker att det är intressant med föreslagen bergrumsparkering, men tror inte att det är genomförbart på grund av stora kostnader. Synpunktslämnaren föreslås istället att man höjer upp Värmdövägen och däckar över Saltsjöbanan för att frigöra mark och skapa parkering under vägen. Anser att det är viktigt att koppla samman programområdet med områdena runt omkring och anser att detta inte gjorts i programmet. Till exempel är Saltsjöbanan i samrådsförslaget fortfarande en barriär. Det krävs med än en koppling för att överbrygga barriäreffekterna. Anser att föreslagen bebyggelse mellan Finntorp och Alphyddan bör koppla samman de två områdena bättre, främst för människor som går. Synpunktslämnaren anser att det borde gå att skapa fler kopplingar än de som presenterades i samrådsförslaget. Synpunktslämnaren önskar ett förslag där det visuellt är lättare att se vart man ska gå för att hitta till områdena från Nacka station. Anser att föreslagen bebyggelse på bergknallen inte är stadsmässig och marken ej fullt utnyttjad. Anser att det är viktigt att hålla bebyggelsen samlad och tycker att det borde gå att bygga två slutna kvarter i stället uppe på höjden. Därutöver lämna plats åt en grönkil som i ett senare skede kan bebyggas. Tycker att man borde undersöka sopsug i programområdet för att exempelvis undvika tung trafik i området. Synpunktslämnaren anser att de grönområden som byggs ska vara kvalitativa och att nacka redan har mycket skogsmark på andra ställen som bättre lämpar sig att bevaras. Anser att det är viktigare med mänskliga samband. Förespråkar gröna tak. Delområde B Även här anser synpunktslämnaren att det är bra med kvartersstruktur. Anser att det är viktigt att planera bebyggelse för i fall Saltsjöbanan läggs ner eller i tunnel och att kvarteren bör kunna bli mer slutna än i samrådsförslaget. Förslaget innehåller ett attraktivt torg vid Kyrkviken som är ett positivt tillskott till området men att det vore bra med en kontorsbyggnad i anslutning till torget för att ge liv och rörelse vid fler tidpunkter på dygnet. Anser att det inte bara ska vara lokaler i bottenplan längs Planiavägen utan också längs delar av Järlaleden och Sjötorpsvägen. Bedömer att det borde gå att skapa en allmän plats även vid Stinsvillan. Synpunktslämnaren föreslår även att dagvatten kan ledas genom område B och i det som är tänkt som grönstråk. Anser att förslaget med bebyggelse längs Planiavägen är bra och att det även här är viktigt med entréer mot gatan och lokaler i bottenplan. Promenadstråket på bryggor i kyrkviken tillför mycket till platsen, och är en oerhört bra lösning på dagvattenproblemen. Synpunktslämnaren hoppas att Järlaleden går att stänga i framtiden för att kunna förlänga parken ner till vattnet. Anser att Atlashuset borde rivas för bättre markutnyttjande. Delområde C Området runt Sickla Skola samt mötet med Kyrkviken Ser att området har goda förutsättningar till stadsbebyggelse och önskar en ännu tydligare kvartersstruktur. Föreslår att parkerningen under Magasinet i Sickla köpkvarter borde omvandlas till butikslokaler och anser att programmet borde tillåta kontorsbebyggelse på fler platser i området.

233 (77) Anser att fotbollsplanen mellan KKV-huset och Sickla Sporthall är ett bra tillskott men kan placeras bättre genom att rotera planen så att mer bebyggelse får plats. Även om man inte vill planera någon byggnad just nu är det bra om den sammanhängande markytan sparas för att eventuellt bebyggas senare. Övrigt Synpunktslämnaren konstaterat att höjdskillnaderna i området är en stor utmaning som måste övervinnas om det ska bli stad i området. Därför föreslås synpunktslämnaren en överdäckning av Värmdövägen genom programområdet till samma höjd som Stinsvillan i område B. Genom att Saltsjöbanan läggs i tunnel försvinner dess barriäreffekt i området. Under marken kan förutom saltsjöbanan också parkeringar anläggas, genom fler underjordiska parkeringsplatser. Med en överdäckning skulle det vara möjligt att ge Värmdövägen karaktären av stadsgata på en längre sträcka. Föreslår en bro som en ny förbindelse över Värmdövägen mellan Finntorp och område B. Bron kan vara både byggd som en gång- och cykelbro, men även för att tillåta biltrafik. Föreslår även en höjning av Planiavägen norr om Järlaleden mellan parkeringsgaraget vid Sickla Station och Magasinet. Då skulle nivån för den stora parkeringen i Sickla köpkvarter blir den nya marknivån och backen som idag finns vid parkeringsgaraget flyttar närmare Järlaleden. Den högre nivån längs Planiavägen kan tonas ner mot dagens marknivå med en jämn sluttning mot sjön. Även här kan parkering förläggas under marken, och man behöver inte gräva under Järlasjöns vattennivå för att anlägga källare i husen vilket man i dagsläget måste göra. Anser att Nacka Kommun borde ta över ansvaret för huvudvägarna genom området från Trafikverket för att undvika intressekonflikter mellan stadsbebyggelse och framkomlighet. Synpunktslämnaren tycker att parkering borde samutnyttjas mer i området så att parkeringen nyttjas under större del av dygnet samt att p-talet sänks under 0,8. Planenhetens kommentarer Närmare 5000 nackabor har varit med och bidragit med sin syn på hur Nacka ska bygga stad. Dessa synpunkter ligger till grund för den vision som tagits fram för Nacka Stad. Visionen finns det mer att läsa om på Nacka kommuns hemsida och ligger till grund för de program och detaljplaner som färdigställs på västra Sicklaön. Angående en önskan om högre exploatering från synpunktslämnaren så har förslaget justerats något sedan samrådet och förslaget möjliggör nu för ett något högre exploatering än tidigare (från ca 1400 till ca 2100 bostäder). En avvägning har gjort mellan att bevara befintliga markhöjder och att bygga kvartersstuktur. På vissa ställen inom programområdet (exempelvis på höjden mellan Finntorp och Alphyddan) har det bedömts mer lämpligt att anpassa bebyggelsen till befintliga natur- och terrängförhållanden. Den relativt nya villan i anslutning till Alphyddevägen är privatägd. Att riva eller bevara denna villa är upp till den enskilde fastighetsägaren av besluta.

234 (77) En utredning har gjorts kring möjligheten att däcka över Saltsjöbanan på en sträcka genom programområdet. Det har visat sig för svårt att få ut höjdskillnaderna som uppstår på en bra och stadsmässigt sätt. Projektet skulle dessutom bli beroende av många fler aktörer och innebära betydigt större osäkerhetsfaktorer. Därför att denna möjlighet avfärdats under programarbetets gång. Möjligheten till bergrumsgarage kvarstår dock i syfte att tillgodose parkering för tillkommande bebyggelse uppe på höjden mellan Finntorp och Alphyddan, men förhoppningsvis även i syfte att tillgodose parkering för redan boende i de båda befintliga bostadsområdena. Några grönområden eller parker har inte tagits bort sedan samrådsskedet av programmet, då de som föreslås bedöms behövas i området. Det föreslås lokaler i bottenplan på flerbostadshusen längs Planiavägen, Värmdövägen och delar av Järlaleden, i kommande detaljplanearbete kommer dock detta att studeras ytterligare. Järlaleden föreslås byggas om till stadsgata/shared space efter det att kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen är färdig. Angående mer kvartersstruktur och mer bebyggelse inom område C: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 20 (Nysätra Fastigheter AB) Angående bollplanen i området: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 20 (Nysätra Fastighets AB). Magasinet inom Sickla köpkvarter ägs av ett privat fastighetsbolag. Därför ligger det inte i kommunens rådighet att bestämma över förändringar i denna byggnad (så länge fastighetsägaren i fråga inte själv tar initiativ till en förändring). En ny koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen under Saltsjöbanan föreslås i programförslaget. Detta göra möjligt genom att Saltsjöbanan föreslås höjas upp på bro. Läs mer om detta i programmets antagandehandling. Det finns idag inga planer på att ta över trafikverkets sträckor av Planiavägen och Järlaleden genom programområdet. Angående parkeringstal: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 12 (Nacka naturskyddsförening). 40. Boende på Atlasvägen 43 Är i det stora hela nöjd med programförslaget. Tycker att det är bra att stänga eller minska körbanan/hastigheten på Järlaleden. Undrar dock vart den tunga trafiken ska gå då detta inte framgår av programmet. Anser att det är dåligt att öppna Gillevägen då gatan är smal, krokig och har dålig sikt och har hastighetsbegränsningen 30 km/h pga. skolan. Gatan passerar genom ett villaområde. Intensiv tung genomfartstrafik med krav på högre hastighet skulle utgöra en livsfarlig barriär. Det skulle bli farligt och hälsovådligt på grund av buller och luftföroreningar. Allra

235 (77) värst är livsfaran för alla skolbarn. Liv, hälsa, trivsel och ekonomi står på spel för de som färdas på gatan. Vi kan inte ta emot fler bilar nu då ingen vill bo i en förgiftad, bullrigt och farligt trafikinferno. Föreslår att kollektivtrafiken får en snabb och omfattande utbyggnad med tystgående bussar till dess att tunnelbanan är på plats och att Saltsjöbanans kapacitet höjs. Ingen ska behöva ta bilen. Förstör inte den goda boendemiljö som finns idag och förflytta och förvärra inte trafikproblemen. Utan lös dem. Planenhetens kommentarer För att det ska vara möjligt minska framkomligheten för motorfordon på Järlaleden är en förutsättning att det går att skapa en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen. I antagandehandlingen presenteras ett möjligt sätt att tillskapa denna koppling. Programmets antagandehandling bygger på att Gillevägen inte öppnas. Trafikförvaltningen ansvara för utbyggnaden av kollektivtrafiken, i samråd med kommunen. 41. Boende på Långsjövägen Anser att de föreslagna förändringarna innebär kraftiga försämringar för synpunktslämnaren. Det är redan idag stor brist på barnomsorg, vilket har lösts med tillfälliga paviljonger och undrar hur detta ska lösas med denna kraftiga inflyttning som föreslås? Anser att förtätning behöver ske på ett sätt som värnar befintliga boende mer. Gillevägen och trafik En öppning av Gillevägen skulle innebära kraftigt försämrad luft, ökat buller samt markanta säkerhetsrisker för barn och vuxna som ska till och från skolan. Menar att barnen på skolan skulle få sämre luftkvalité och bli utsatta för buller vilket inte har belysts i programmet. Öppning av Gillevägen skulle innebära stor trafikfara för bilister, cyklister och fotgängare då flera boende har sina utfarter läng med gatan och flera mindre gator leder ut på Gillevägen. Om det blir en genomfartsgata tror synpunktslämnaren att det blir mer eller mindre omöjligt för bilister och cyklister att komma ut på Gillevägen under rusningstrafik. Detta kommer att leda till incidenter och en otrygg miljö för fotgängare. Tror även att högerregeln kommer att åsidosättas. Barnens säkerhet och välmående måste prioriteras. Trafikfaror, buller, luft. Äldre fastigheter som inte är konstruerade för att filtrera föroreningar blir mest utsatta till skillnad från flerbostadshus där bostäderna ligger på ett högre plan. Exploatering och störningar under byggtid Föreslås att hela arbetet görs om genom att uppförandet av nya bostäder sker på ett sätt som värnar om den befintliga miljön. En kraftig exploatering kommer att förvärra trafiksituationen och pendlingen mot Slussen kraftigt. Eftersom Slussen kommer att vara en flaskhals under flera år blir en förtätning en försämring för kommuninnevånare i Nacka och Värmdö. Till detta vill synpunktslämnaren lägga till att Nacka tappar arbetsplatser. Det blir störande för befintliga boende som tvingas bo i en byggarbetsplats under många år, vilket kommer att få konsekvenser på hälsan och välmående avseende buller och skadliga utsläpp från byggarbetsplatsen.

236 (77) - Atrium Ljungbergs roll bör minska till förmån för kommunens invånare. - Föreslagen expansion ska planeras och genomföras på ett sätt som värnar om miljön och befintliga invånare. - Barnens perspektiv ska sättas i första rummet Kommunal service Fysisk och social infrastruktur till exempel hälso- och sjukvård, skola, barnomsorg måste finnas på plats innan man föreslår någon förtätning. Natur och grönområden Synpunktslämnaren menar att Stockholm är bättre på att bevara grönområden, befintliga rekreationsområden och unik bebyggelse. Tror inte att motsvarande områden skulle kunna exponeras för ny bebyggelse på detta sätt i Stockholm och hänvisar till exempel som Tantolunden, Långholmen, Diplomatstaden och Djurgården. Anser att det är märkligt att Nacka inte värnar om sina grönområden på samma sätt. Planenhetens kommentarer I Nacka görs regelbundna prognoser över framtida behov av skola, förskola och annan kommunal service. Inom denna del av västra Sicklaön bedöms att det främst kommer att bli brist på förskoleplatser. Inom Planiaområdet planeras för 28 nya permanenta förskoleavdelningar, ny Sickla skola, samt en utbyggnad av Svindersviksskolan vilket motsvarar de prognoser som gjorts för området. För att säkerställa att det inte blir brist på platser är det angeläget att den kommunala servicen färdigställs samtidigt som bostäderna. Programmets antagandehandling bygger på att Gillevägen inte öppnas för allmän genomfartstrafik. Nackas mål om att bygga cirka nya bostäder på västra Sicklaön bygger på att tunnelbanan byggs. Alla dessa resenärer kommer alltså inte att passera Slussen då tunnelbanans planerade dragning ska gå till Kungsträdgården via stopp i Hammarby sjöstad och Sofia. Det har gjorts prognoser för trafiken till och från Nacka utifrån dessa mål, vilka visar att med den nya bussterminal som planeras i Slussen kommer denna ökning inte att innebära några problem. Det finns lagar kring störningar i samband med nybyggnation i befintliga bostadsområden. Detta för att säkerställa att boende i närområdet inte blir drabbade av hälsovådliga störningar i form av buller, föroreningar med mera. Atrium Ljungberg är fastighetsägare till ca 30 % av marken inom programområdet. Därför är deras roll (i egenskap av fastighetsägare) betydelsefull, precis som övriga fastighetsägare i programområdet. Eftersom de äger mark inom området går det inte att minska deras roll i sammanhanget. Någon fastighetsägare premiers inte framför någon annan. 42. Boende på Ältavägen 102

237 (77) Anser att de målområden som ställs upp i programmet inte uppfylls i och med förslaget. Anser att utformningen är för snäv för att utveckla en stad i världsklass. Saknar en tydlig miljöprofil kring utbyggnaden i sin helhet. Saknar promenadstadens tankar om att en fotgängare ska kunna röra sig fritt med enkelhet utan större insikt i trafikregler. Barn, blinda, dementa med flera ska lätt kunna navigera sig och känna trygghet i området under alla tider på dygnet och under alla årstider. Fotgängarnas trygghet och trivsel är av högsta prioritet. Anser att staden ska byggas efter de oberäkneliga fotgängarnas perspektiv samt att man ska minimera antalet stråk där fotgängare behöver passera trafikburna vägar. Anser att det är viktigt att skapa en intuitiv tillgänglighet för rullstolsbundna samt att det är viktigt att skapa en attraktionskraft i promenaden. Anser att marksanering skulle vara med under en av de fyra målområdena för hållbart byggande. Detta då området är förorenat och att grundvattnet ligger högt i området. Synpunktslämnaren menar att detta inte nämns i programmet och heller inte hur detta ska hanteras. Anser att marken borde saneras nu så att programmet och andra framtida exploateringar inte äventyrar miljövärden för människor och djur. Anser att i den skiss som visar möjlig bebyggelse andas miljöprogramområde med tråkig arkitektur. Anser att detta inte är fantasieggande och skapar borgårdar av alldaglig karaktär som är långt ifrån det man förväntar sig ett område som Sickla. Föreslår en kraftfull utbyggnad men med prägel av aktiva mål för hållbarhet. Hänvisar till Linköping Bo16 som skapar en stadsdel full av överraskningar och där ekologisak lösningar byter av varandra. Även hänvisning till Skåne och den arkitektur som finns där som enligt synpunktslämnaren där man jobbat länge med att utmana arkitektur. Detta är Nackas entré enligt synpunktslämnaren och Atrium Ljungberg har visat att det går att bygga attraktivt. Det går at bygga mycket bostäder utan att det ska uppfattas som tråkigt och gå stick i stäv med ekologisk och social hållbarhet. Alla typer av folk ska kunna känna att området är bejakande. Anser att det borde tas fram ett alternativ till programmet som visar där arkitekturer får vara med och forma större områden än lösryckta punkthus och att undvika miljonprogram. Anser att mark bör kunna frigöras som idag är ineffektiva trafiklösningar. Anser också att man bör frigöra mark för folk som vill odla mat i närheten av sitt hem. Anser att fler aktörer bör bjudas in för att utmana programmet med tankar och idéer mot en social och ekologisk hållbarhet, samt att området ska fungera för alla människor. Dagvatten Anser att stomnätet för dagvatten ska ha fullgod kapacitet, där detta inte finns bör detta byggas ut. Anser att programmet ska ha kapacitet så att vattnet renas innan det når recipienten så att programmet inte är avhängigt dagvattenlösningen som föreslås till programmet. Anser att arbetet med gröna tak bör arbetas mer aktivt med. Kollektivtrafik Anser att området runt Nacka station är viktigt i framtiden inte minst för utvecklingen av ett hållbart samhälle med fotgängarperspektiv. Föreslår att Saltsjöbanan grävs ned och att tvärbanan ligger i nivå med övrig trafik (plankorsning) för att minsak buller och möjlighet

238 (77) att exploatera ny mark och på grund av dess barriäreffekt. Föreslår även att bilar och bussar ska kunna ta sig från Älta via Planiavägen till Värmdövägen. Staden Nacka borde bygga miljöer som gör bilen onödig för att möjliggöra för bebyggelse längre ut i Nacka och Värmdö. Tycker inte att Gillevägen ska öppnas för allmån genomfartstrafik men är för tankarna om en plankorsning vid Planiavägen/Värmdövägen. Ta med i programförslaget möjligheten att minska trafiken från Älta med minst lika många som programförslaget kräver för sin utbyggnad. Konstaterar att det idag finns många småbandsfamiljer i området. Dessa kommer att växa upp och bli tonåringar och kommer då att behöva en plats att etablera sig på i det fria rummet. Föreslår att maximera bollplanen som föreslås till en 11-mannaplan i konstgräs, samt att i anslutning till fotbollsplanen ge förutsättningar för en byggnad som är tänkt att vara en knutpunkt för det civila samhället där föreningar så som Sickla IF kan etablera sig. Planenhetens kommentarer Ett av målen i programmet är att öka tillgängligheten och framkomligheten för gångtrafikanter. Detta kan göras genom att minska det utrymme som biltrafiken tar i området idag. Men även genom att analysera och komplettera bristfälliga gång- och cykelkopplingar. Angående hanteringen av dagvattnet i området se svar på kommentarer från synpunktslämnare 16 (Nysätra Villaägareförening). I den utredning som gjort kring dagvattenhanteringen konstateras att det inte räcker med lokala fördröjningsåtgärder inom kvartersmark för att uppnå acceptabla kvalitetsnivåer på vattnet i Kyrkviken. Under kapitlet Programmets konsekvenser finns ett stycke som berör markföroreningar. Det är konstaterat att det finns markföroreningar inom delar av programområdet. I samband med detaljplanearbeten för berörda områden ska marksaneringsutredningar och provtagningar göras. Innan byggnation kan påbörjas ska sanering ha skett. Det har gjorts flertalet utredningar kring Saltsjöbanan genom området och möjligheten att skapa en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen. I programmets antagandehandling finns ett förslag på en möjlig planskild koppling mellan gatorna. Mer om detta går att läsa i programmets antagandehandling. Angående bollplanen vid Sickla skola: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 31 (boende i Alphyddan). 43. Boende på Gamla Värmdövägen 6 Synpunktslämnaren konstaterar att programmet har ambitiösa mål som kräver starka styrmedel för att förverkligas. Det stor a bilberoende utgör ett stort problem. De planerings som varit i Nacka har länge prioriterat biltrafikens framkomlighet, vilket har motverkat ett hållbart byggande. Anser att förslaget i programmet gällande gång- och cykeltrafikanterna är otillräckligt och anser att det bilberoende synsättet är styrande för planeringen istället. Anser att kommunen

239 (77) bör börja med att skissa för framkomlighet för cyklisterna och att de oskyddade trafikanterna bör ses som stadens huvudpersoner. Anser att det är extra viktigt att det byggs gena och attraktiva stråk för gående och cyklister som förbättrar kopplingarna till Hammarby Sjöstad och kontakterna med östra och västra Finntorp. Föreslår att det byggs en ny gång- och cykelbro från rosenstigen, över Värmdövägen/Saltsjöbanan vidare mot Planaivägen och Sickla Köpkvarter. Anser att det är nödvändigt att den befintliga gång- och cykelbron söder om Finntorp får en ny ramp i västlig riktning genom den planerade stadsparken och att programområdet utökas så att denna del är med i programmet. Konstaterar att nästa alla tar bilen för att handla på Sickla köpkvarter vilket har ökat bilismen i området. Genom att införa parkeringsavgifter i Sickla köpkvarter tror synpunktslämnaren att detta problem skulle minska. Järlaleden Föreslår att Järlaleden byggs om till ett attraktivt gång- och cykelstråk med busstrafik vilket skulle få stora miljöförbättringar och tillgänglighet till Järlasjön, Sickla och Nackareservatet. Viktigt att återskapa kontakten med vattnet och skapa ett attraktivt parkområde. Anser att man genast borde genomföra en opartisk och mer omfattande trafikutredning som belyser konsekvenserna av Järlaledens stängning. Ny bebyggelse bostäder, torg och stadsparker Anser att det skulle innebära stora ingrepp i befintlig naturmark om området mellan Finntorp och Alphyddan skulle exploateras. Området innehåller äldre ekar och 200-åriga tallar. Exploateringen innebär stora terrasseringsarbeten med bergssprängningar och schaktningar, vilket innebär betydande problem med hanteringen av schaktmassor och transporter ut från området. Anser att det nya området skulle bli en enklav pga av höjdskillnaderna, vilket är raka motsatsen till ambitionerna i programmet. Föreslår att området A stryks i programmet och att bilkopplingen mellan Finntorp och Alphyddan stryks och att området bevaras som naturområde. Anser även att exploateringen i området B är för hög och bör bantas med 20 % och ge mer utrymme för stadsparken. Om Järlaleden tas bort öppnas möjligheten till en större park med mindre buller och ett trivsamt torg utan bilar. Planenhetens kommentarer Ett av målen i programmet är att öka tillgängligheten och framkomligheten för gångtrafikanter. Detta tror vi görs bäst genom att minska det utrymme som biltrafiken tar i området idag. Men även genom att analysera och komplettera bristfälliga gång- och cykelkopplingar. Någon planskild gångväg över Värmdövägen föreslås inte i antagandeförslaget. Förslaget (efter samråd) bygger istället på en planskild gång- cykel- och bilkoppling mellan Planiavägen och Värmdövägen under Saltsjöbanan. Läs mer om detta i svar på kommentarer från synpunktslämnare 3 (Trafikförvaltningen).

240 (77) Nacka kommun har sedan programmet varit på samråd hunnit införa avgifter på parkering inom allmän plats inom delar av västra Sicklaön. Om en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen byggs finns det möjlighet att bygga om Järlaleden till stadsgata. Detta kommer att utredas ytterligare i kommande detaljplanearbete. Angående bebyggelse på höjden mellan Finntorp och Alphyddan: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 25 (Brf Bergakungens medlemmar). Den två parkområdet föreslås inom programområdet. En mellan Finntorp och Svindersberg (området på höjden mellan Finntorp och Alphyddan) och en norr om Kyrkviken. Båda parkerna är relativt stora, varav den norr om Kyrkviken ca 5000 kvm. 44. Boende på Blomstervägen 7 Anser att det är angeläget att det skapas trygga stråk där föräldrar och barn kan röra sig utan att riskera att bli påkörda av bilister och snabbsyklister. Påpekar att de själva har varit med om incidenter på gångbanorna längs Värmdövägen. Anser att trafiken bör koncentreras till få vägar som gång- och cykeltrafikanter kan undvika. Föreslår att en gångbro byggs (med hiss) mellan Finntorpsberget och Värmdövägen och Saltsjöbanan till Nacka station. Detta för att skapa ett tryggt gångstråk hela vägen till Nacka gymnasium från Finntorp. Dessutom slipper man den uråldriga och tidvis vattenfyllda undergången under Nacka station. Föreslår att genomfartstrafiken koncentreras till Värmdövägen och Planiavägen och öppna inte Gillevägen för genomfartstrafik. Synpunktslämnaren föreslår att man bygger en avsläppningsparkering till Sickla-skolaområdet i östra änden för att undvika onödiga rundturer runt tallbacken för att komma till skolans parkering. Nacka saknar en stor central lekpark som blir mötesplats i området. Kanske kan parken vid Settewallska villan i Finntorp utvecklas? Bygg stora lägenheter 4-5 rum och kök då efterfrågan för detta är stor i Nacka. Se till att skapa lokaler för dagis och andra kommunala verksamheter. Kanske kan KKV-huset göras om till ett hus för musikskolor och studieförbund samt användas av Sicka skola. Tror att infartsparkeringen på sikt inte är tillräckligt stor. Särskilt när tunnelbanan kommer till Nacka. Se över busshållplatserna på Värmdövägen då det är för mycket incidenter på denna sträcka idag. Till exempel genom att sätta stängsel runt busshållplatsen vid Nacka station i västlig riktning som är mycket farlig. Kan man flytta denna hållplats längre västerut? Planenhetens kommentarer Angående planering av en planskild gångkoppling över Värmdövägen: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 43 (boende på Gamla Värmdövägen 6). Det är i nuläget inte aktuellt att öppna Gillevägen. I samband med kommande detaljplanearbete för området runt Sickla skola kommer bland annat trafikfrågorna studeras mer detaljerat.

241 (77) I programmet föreslås bland annat en park i anslutning till Kyrkviken. Parken är tänkt att innehålla bland annat en lekplats. Angående storlek på lägenheterna i området: I kommande detaljplanearbete kommer lägenhetsfördelning upplåtelseformer etc. att studeras. Angående skola, förskola och behovet av kommunal service: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 32 (boende på Atlasvägen). Det bedöms inte lämpligt att stora ytparkeringar tar upp mark i en kommande tät stadsbebyggelse, där marken är högt värderad och ska utnyttjas effektivt. Allmän parkering kommer att tillskapas i anslutning till gatorna i form av kantstensparkering i stället. Därutöver föreslås ett bergrumsgarage under höjden mellan Finntorp och Alphyddan. Användningsområden för detta garage kommer att utredas vidare i kommande detaljplanearbete. Värmdövägen är tänkt att byggas om till stadsgata genom området. I samband med detta ser man över busshållplatsernas placering, bredd på gång och cykelbanor, vägar och trottoarer med mera. 45. Boende på Becksjudarvägen 27 Anser inte att det är försvarbart att bibehålla den stora parkeringen inom Sickla köpkvarter i ett plan när Nacka nu ska byggas så mycket nya bostäder i Nacka. Föreslår att parkering istället byggs i flera våningar med bostäder ovanpå. På så vis kan man kanske bygga lägre hus inom området B som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Finntorp? Planenhetens kommentarer Angående att bebygga parkeringen på Sickla köpkvarter: Se svar på kommentar till synpunktslämnare 12 (Nacka Naturskyddsförening). Vad gäller höjden på bebyggelsen inom områdena föreslås lämpliga höjder i programmet men kommer att utredas vidare i kommande detaljplanearbeten. 46. Boende på Långsjövägen 6 Tycker att et mesta i förslaget är jättefint. Dock undrar synpunktslämnaren hur man har tänkt när man föreslår en öppning av Gillevägen? Detta vore en trafiksäkerhetsmässig katastrof med hänsyn till skolan och förskolan. Det är redan idag obehagligt att korsa Gillevägen vid Långsjövägen på grund av dold sikt och bussar som inte håller hastighetsbegränsningarna. Kan man inte istället bredda Järlaleden för att ge plats åt större trafikflöden här. En viadukt över Saltsjöbanan till Värmdöleden skulle också avlasta området enormt. Planenhetens kommentarer

242 (77) Det är i nuläget inte aktuellt att öppna Gillevägen. Antagandehandlingen och nya trafikberäkningar bygger på att Gillervägen hålls stängd för genomfartstrafik likt som det är idag. Järlaledens östra del föreslås byggas om till stadsgata efter att kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen kommit till. I programmet förelås en planskild koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen under Saltsjöbanan. Mer om detta finna att läsa om i programmets antagandeversion under stycket Trafik. 47. Boende i Hästhagen Anser att en förtätning runt Sickla, Kyrkviken och Nysätra är klokt, då det är nära kollektivtrafik, natur och annan service. Detta är samhällsekonomiskt rationellt och positivt för oss som redan bor i området då detta kan leda till bättre service och fler skattebetalare. Förtätningen bör göras så att vår fina natur inte hotas och att det finns en realistisk plan för infrastrukturen och utbyggnaden av kommunal service (till exempel skola, förskola). Anser att det är olämpligt att öppna upp Gillevägen för genomfartstrafik då det redan idag är utsatt. Redan idag fungerar trafiksituationen dåligt här. Föreslår att trafiken till Sickla köpkvarter bör underlättas genom att en påfart görs mot Gamla Värmdövägen. På sträcka Ältavägen-Nysätra (bron) bör staket sättas upp mellan cykelbanan och bilvägen. Planenhetens kommentarer Programförslaget bygger på att det inte bör vara mer än 300 meter till närmaste park- eller grönområde. Naturmark bevaras i norra delen av programområdet (mellan Finntorp och Alphyddan) och längs med Kyrkvikens strand. Måna av de naturvärdesträd som mätts in i området kommer att gå att bevara, vilket kommer att bevakas under kommande detaljplanearbete. Det är inte aktuellt att öppna Gillevägen för allmän genomfartstrafik. Utformningsförslaget i programmet bygger på att Gillevägen inte öppnas. En planskild koppling föreslås mellan Planiavägen och Värmdövägen samt även möjligheten att koppla samman Simbagatan (Sickla köpkvarter) med Värmdövägen. Mer om detta: se svar på kommentar från synpunktslämnare 3 (Trafikförvaltningen). Angående Ältavägen har denna inte studerats i programmet. 48. Boende Älta Strandväg 33 Tycker att det förefaller trevligt att planera Planaivägen som stadsgata, men anser att genomfartsmöjligheterna bör prioriteras eftersom detta är Ältabornas förbindelselänk till centralare delar av Nacka. Det är redan idag tidvis problem att passera cirkulationsplatserna vid Sickla köpkvarter. Om Nacka kommun eftersträvar en stadsliknande stor utbyggnad av Sicklaön som inte tillåter

243 (77) genomfartstrafik till Älta bör möjligheterna undersökas att överföra Älta till Tyresö kommun. Planenhetens kommentarer Det har under programarbetes gång bedömts möjligt att bygga om Planiavägen till stadsgata och ändå behålla en god framkomlighet till Älta. 49. Boende på Tallvägen Ser fram emot en lösning på det trafikkaos som råder kring Sickla, framförallt på helger. De känner sig avskurna eftersom det ofta är stillastående kö på Järlaleden mellan Fredells och Planiavägen och tar ofta vägen via Järla sjö istället in mot Stockholm, en stor omväg. Alternativt via Älta. Om Gillevägen skulle öppnas för trafik skulle det underlätta. Kortare köer, snabbare flöde och säkrare trafik. Planenhetens kommentarer Det är inte i nuläget aktuellt att öppna upp Gillevägen för allmän genomfartstrafik, med hänsyn till de ökade trafikmängder på gatan som blir av ett öppnande. Angående en framtida ombyggnad av Järlaleden öster om Planiavägen: Se svar på yttrande från synpunktslämnare 33 (boende på Gillevägen). 50. Boende vid Sickla Strand Bestörtas över att det finns förslag på att öppna Gillevägen och protesterar som kraftigast mot detta med följande argument: Sickla strand miljö är unik i västra Nackaområdet och strimman av bebyggelse mellan Gillevägen och stranden kan knappt vara mer än 200 meter. Miljön är själva orsaken till att många bor där. Miljön kring Sickla strand och Trollebo är näst intill K-märkt i mångas upplevelse. Att Nacka ska bygga stad innebär att en av de finaste, lugnaste tullnära miljöerna förstörs av fördubblad trafik, tung trafik, minskad kvalitet på lekplatser, stränder och promenader är oacceptabelt. Mer trafik = mer avgaser, mer buller, mer slitage, mer risker för barn, äldre cyklister och gångtrafikanter. Visst behövs det förbättringar i Sickla, men hur mycket yta upptas inte redan av bilvägar, parkeringar, Sickla köpkvarter, tåg och trafiklösningar? Den yta som ringlar runt Tallbacken på köpkvarterets sida är redan upptagen av trafik och oanvändbar för något annat och bör utvidgas, medan Tallbacken bör bullerskyddas. Kräver att kommunen tar hänsyn till de unika miljövärden som finns längs Gillevägen och att verklig framgång är en kombination av effektivitet och kvalitet. Att kortsiktigt öka trafik, risker, buller och avgaser i Sickla strand och Trollebo för att avlasta nya bostäder kring Planiavägen är dåligt enligt synpunktslämnaren. Synpunktslämnaren refererar till Ronneby där man blev tvungen att bygga en helt ny bro över spårområdet och industrimark för att dels bevara en unik miljö, men även för att öka effektiviteten. Anser även att det inte är särskilt effektivt att förstöra ett idag väl fungerande område för några nya bostadsområden.

244 (77) Utvidgning och expansion är viktigt för Atrium Ljungberg. Anser att det finns mycket bättre möjligheter än detta programförslag. Att förstöra områden längs Gillevägen är inte särskilt visionärt eller modigt. Planenhetens kommentarer Det är inte i nuläget aktuellt att öppna Gillevägen för allmän genomfartstrafik. Programförslaget bygger på att Gillevägen förblir stängd. Eftersom Stockholm växer väldigt fort behövs det byggas nya bostäder i regionen. Sicklaön ligger mycket nära Stockholms stadskärna och är därför en strategisk och viktig plats för framtida förtätning. Genom att tillföra nya bostäder finns det också mer resurser att skapa nya allmänna platser, lekplatser, handel, service med mera. I programområdet föreslås bland annat en breddning av rekreationsstråket längs Kyrkviken, en ny stadspark med lekplats samt nya torg. Atrium Ljungberg är inte fastighetsägare till marken längs Gillevägen, utan den mark som föreslås utvecklas med ny bebyggelse ägs av kommunen. Förslaget på denna plats har tagits fram av kommunen. Atrium Ljungberg är till största del fastighetsägare till marken inom mellersta delen av Plania. Det förslag som tagits fram för detta område har bedömts inneha många goda kvalitéer. Dock kommer utformning, placering och utseende av området och bebyggelsen att studeras ytterligare i kommande detaljplanearbete. 51. Boende i Nysätra Det är bra att Nacka kommun tar ett samlat grepp kring utbyggnad och infrastruktur men detta förslag stödjer synpunktslämnaren inte. De gillar inte de områden som byggt i Nacka där det endast är liv och rörelse under en begränsad tid på dygnet då det blir mörk och öde efter stängningsdags. Till exempel Fredells, kontoret vid korsningen Järlaleden/Sickla Industriväg, Sickla köpkvarter och Järlasjöområdet. Men varför denna satsning på ännu mera stadsbebyggelse? Vilka verksamheter tror kommunen kommer ett klara sig i bottenplan på bostadshusen längs Planaivägen i skuggan av Sickla köpkvarter? Det är knappt att butiker går runt i Hammarby Sjöstad, där avstånden till annan service är mycket längre och där det bor en väldigt köpstark målgrupp. Synpunktslämnaren citerar programmet på sidan 7 som bland annat handlar om att bereda plats för nya kommuninvånare och undrar till vilket pris kommunen ska göra detta? Refererar till Sickla köpkvarter som fört med sig bilköer, smutsigt dagvatten, tegelkolosser till byggnader och ödelandskap på kvällarna. Ska det bli ännu mer bilkö i framtiden, då det redan idag är jättemycket? Synpunktslämnaren valde att flytta till Nacka för småskaligheten, den blandade bebyggelsen och naturen. Om det ska byggas bygg då villor och småhus som i Järla sjö där man byggt i liten och genomtänkt skala. Men hur roligt ser det ut runt omkring? Grustag, öde parkeringsplatser och otryggs spårområde.

245 (77) Planenhetens kommentarer Stadsbebyggelse innebär en blandad typ av bebyggelse med olika innehåll, användningar och upplåtelseformer. Genom att blanda bostäder, service, handel, kontor med mera i ett och samma område är möjligheterna större att skapa liv och rörelse under större delar av dygnet. I Planiaområdet framhålls dessa värden som viktiga och ska följas upp i kommande detaljplanearbeten. Med den förväntade befolkningsökningen som blir i området efter utbyggnad bedöms det att lokalerna i byggnadernas bottenplan går att fylla med lämpliga verksamheter. Angående biltrafiken i området så har det gjorts simuleringar och prognoser för framtida trafik i området. Dessa visar att en utbyggnad enligt programförslaget är relativt låg och främst ger lokala skillnader i trafikmängder. Utgångspunkt är att skapa bättre framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter. Eftersom Stockholmsregionen växer väldigt fort krävs det att det byggas nya bostäder i regionen. Nacka bär en del av ansvaret att se till att den rådande bostadsbristen byggs bort. Sicklaön ligger mycket nära Stockholms stadskärna och är därför en strategisk och viktig plats för framtida förtätning. Då det även planeras för tunnelbana i området är det viktigt att utnyttja platserna inom programområdet effektivt, samt för att få fler personer att åka kommunalt. Att bygga villor inom programområdet bedöms inte som ett effektivt markutnyttjande. 52. Boende vid Sickla Strand Synpunktslämnaren föreslår en parallell infart bredvid bilhindret på Gillevägen så att bilar till sporthallen kan köra direkt dit och slipper belasta Gillevägen. Föreslår att Planiavägen ska gå fram till Värmdövägen under spåren. Anser dessutom att Atrium Ljungberg bör vara med och finansiera en sådan byggnation vilket skulle avlasta trafiken på Järlaleden. Planenhetens kommentarer I antagandehandlingen av programmet föreslås att vändplanen på Gillevägen förläggs så att infart till de föreslagna bostäderna, bollplanen och sporthallen går att nå från Planiavägen. Detta för att undvika att ny trafik dras förbi skolan och befintlig bebyggelse på Gillevägen. I antagandehandlingen föreslås en lösning där Värmdövägen och Planiavägen kopplas samman under en upphöjd Saltsjöbana. Mer om detta går att läsa om i programhandlingen under kapitlet Trafik framtida förändringar. De infrastruktursatsningar, åtgärder och anläggningar som föreslås inom allmän plats inom planområdet är tänkta att i huvudsak bäras av tillkommande bebyggelse. 53. Trollebo Villaägareförening Föreningen anser att områdena söder om Sickla köpcentrum är redan idag extremt attraktiva. De karaktäriseras av småskalighet, fantastisk tillgång på friluftsliv, service och kommunikationer och en lång kulturhistoria. En exploatering av näraliggande områden

246 (77) måste ta ett större perspektiv och visa stor hänsyn till dessa områden för att säkerställa att målen om att förändringar i den byggda miljön förbättras samt att trafiksäkerheten ökar som står i Nacka kommuns översiktsplan. En förtätning är naturlig och möjlig, men måste ta avstamp i de existerande förhållandena och områdets existerande kvaliteter, och inte i en abstrakt vision om en förlängning av innerstaden. Trafik Att sprida trafiken över fler vägar leder till ökade barriärer och syftar främst på Gillevägen, som liksom Järlaleden, Värmdövägen och Värmdöleden. Rörande Gillevägen så har den en felaktig klassificering som integrerat transportrum i trafikutredningen och föreningen ifrågasätter starkt de däri angivna trafikflödena för denna väg. De menar att Gillervägen är glest trafikerad och då fräst skräckan intill Sickla Skola. Anser att en eventuell öppning av Gillevägen går stick i stäv med Nacka kommuns översiktplans mål om trafiksäkerhet och området Bg1. Anser att det i detaljplaneprogrammet tydligt bör framgå att Gillevägen inte ska öppnas för genomfartstrafik. Anser att en öppning mellan Värmdövägen/Planiavägen är akut oavsett exploateringsplanerna. Istället för via Atlas/Gillerondellerna bör trafik från Nackarondellen ledas direkt in på Värmdövägen via Värmdömotet. Trafikutredningen är undermålig, bland annat avseende nulägesbeskrivning (uppgivna trafikflöden, vägklassificeringar), simuleringar och bullerutredning, och måste göras om innan den kan betraktas som ett godtagbart underlag för ett detaljplaneprogrambeslut. Villaägareföreningen anser inte att det är förenligt med byggnader som är våningar inom programområdet. Detta med hänsyn till omkringliggande bebyggelse och kulturmiljöer. Ny bebyggelse ska anpassas till existerande bebyggelse. Dagvatten och kommunal service Föreningen är kritiska till den föreslagna dagvattenlösningen för området samt att viktiga infrastrukturella frågor såsom skola/förskola saknar täckning i programmet. Barnkonsekvensanalys Anser att det är mycket allvarligt att det saknas en barnkonsekvensanalys i programmet. Privata intressen i programarbetet De är kritiska till kommunens nära samarbete med privata särintressen i den pågående processen som ska leda till nya detaljplaner. Med anledning av ovanstående ser föreningen det som nödvändigt med en grundlig omarbetning av såväl underlag (speciellt trafikutredningen) som förslaget innan något beslut om detaljplaneprogrammet kan tas. I denna process är det viktigt att berörda ges ytterligare möjlighet att yttra sig. Planenhetens kommentarer Det är inte i nuläget inte aktuellt att öppna Gillevägen för allmän genomfartstrafik. Programförslaget bygger på att Gillevägen förblir stängd.

247 (77) Angående ny koppling mellan Planiavägen och Värdmövägen: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 3 (Trafikförvaltningen). Bebyggelsen närmast Nysätra föreslås i programmet inte överstiga tre våningar och bebyggelsen närmast Gillevägen föreslås inte överstiga fyra våningar. Detta för att ta hänsyn till den skala som råder i de befintliga villaområdena. En successiv upptrappning av bebyggelsen föreslås mot Järlaleden för att där tillåtas bli upp till 6 våningar som högst. Angående föreslagen dagvattenhantering se svar på kommentar från synpunktslämnare 16 (Nysätra Villaägareförening). Angående prognos av framtida behovet av förskola och skola: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 32 (boende på Atlasvägen). En barnkonsekvensanalys bör tas fram i samband med kommande detaljplanearbeten inom programområdet. Atrium Ljungberg är ägare till delar av marken inom programområdet, varpå deras intressen ska vägas mot de allmännas intressen i området i samband med planeringsarbetet. Kommunen är också ägare till en stor del av marken inom programområdet. Kommunen i egenskap av fastighetsägare ska få samma prioritet som övriga fastighetsägare i området. Någon enskild fastighetsägare främjas inte framför någon annan. Efter att programmet är antaget kan detaljplanearbetena inom området att påbörjas. Innan detaljplanen har vunnit laga kraft kan ingen bebyggelse påbörjas. Troligtvis blir det fler detaljplaner inom programområdet. I samband med detaljplaneprocessen kommer åter sakägare, myndigheter, remissinstanser och övriga intresserade åter ha möjlighet att yttra sig kring planförslagen. 54. Boende på Atlasvägen 37 Anser att vas som är barnens bästa ska prövas i en barnkonsekvensanalys och frågar varför någon sådan inte gjorts. Synpunktslämnaren undrar hur programmet tillgodoser att det blir en bra utemiljö för förskolebarnen i tillkommande förskolor. Nämner att det krävs ytor för förskolegårdar och refererar till Malmö kommun som rekommenderar 30 kvadratmeter per barn och Lund som rekommenderar 50 kvm per barn enligt synpunktslämnaren. Det är också viktigt att gårdarna får hög kvalitet och undrar om Nacka har några sådana riktlinjer. Synpunktslämnaren anser att det leder till konflikter när man kombinera förskola och bostäder i samma byggnad. Anser att det vore dumt att bygga på förskolan vid Sickla skola med bostäder då det bedrivs 5-årsverksamhet i byggnaden och då detta i så fall skulle behövas för Sickla skola som växer. Undra hur det är tänkt med skolorna och tillväxten?

248 (77) Anser inte att en brygga är en bra lekmiljö för skolbarn och att detta inte räcker. Anser att kartan som visar grönstruktur är missvisande då ett stråk går igenom skolgården som är asfalterad. Sluttningen norr om Atlasvägen är angivet som natur, men påpekar att detta inte går att vistas i då det är för brant. Den föreslagna stadsparken norr om Kyrkviken kommer enligt synpunktslämnaren inte att bli bra om man inte minskar trafiken på Järlaleden. Anser att man borde tagit med ett större område som även inbegriper Sickla köpkvarter. Parkering borde läggas under mark och bebyggas med bostäder här istället för de gröna områdena som föreslås i programmet. Anser att Gillevägen inte borde öppnas för allmän genomfartstrafik. Planenhetens kommentarer En barnkonsekvensanalys kommer att tas fram i kommande detaljplanearbete om man då anser att detta behövs. De platser som pekats ut för förskola har bedömts ha lämpliga placeringar, men kommer att detaljstuderas i kommande detaljplaneprocesser. Kommunens fastighetskontor rekommenderar att gårdarna ska uppgå till 20 kvm per barn om det är möjligt. Detta kommer att prövas i kommande detaljplanearbete och vägas mot att det kommer att behövas förskolor även i områden med tät stad. I stadsparken föreslås en ny lekplats, likaså på området mellan Finntorp och Alphyddan. Vad gäller det gröna stråken som redovisas så är det dels stråk som är tänkta att fungera som rekreationsstråk, men även stråk för biologisk spridning. På skolgården växer fler större ekar som fyller ett viktigt syfte ut spridningssynpunkt och som bärare av olika arter. Gillevägen är inte tänkt att öppnas för allmän genomfartstrafik i nuläget. Boende på Nysätravägen 15 Genomfartstrafik från Ältavägen och Järlaleden samt lokaltrafik till skolorna och Sickla Köpkvarter har ökat. Synpunktslämnaren tror att detta kommer att öka ännu mer. Anser att det är av största vikt att Järlaleden öster om Planiarondellen stängs av samt att en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen kommer till stånd. Anser att det inte är bra om Gillevägen öppnas för allmän genomfartstrafik och att västra Järlaleden inte klarar mer trafik och önskar planskilda eller reglerade gångvägar över NackanäsvägenlPlaniavägenlJärlaleden. Säkerheten vid Sickla skola är ansträngd. Anser att dagvattnet i området ska minimeras och i första hand ledas till andra utlopp än till dessa som är mest känsliga. Anser att dagvattnet ska renas med en landbaserad anläggning. Det kommer inte på fråga att vattennivån sänks eller att en sedimenteringsbassäng anläggs i viken. Dock kan gångvägen vid östra Järlaleden efter Järlaledens avstängning med fördel ersättas med ett bredare trädäck som i kombination med muddring gör det möjligt för båtägare att tillfälligt lägga till? Viktigt att bevara sammanhängande grönkilar. Planenhetens kommentarer I programmet föreslås att Järlaleden öster om Planiarondellen stängs av eller byggs om till stadsgata efter det att en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen kommit till. Det

249 (77) presenteras i antagandehandkingen av programmet en möjlig koppling som innebär att Saltsjöbanan lyfts upp på en bro. Det är inte aktuellt i nuläget att öppna upp Gillevägen för allmän genomfartstrafik, men att Gillevägen är tänkt att byggas om för att förbättra för gång- och cykeltrafikanter (bättre trottoarer och cykelbana till exempel). Angående dagvattenhanteringen i området: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 16 (Nysätra villaägareförening). 55. Sickla Skola intresseförening Anser att det är bekymmersamt att planprogrammet helt saknar en barnkonsekvensanalys då barnen är särskilt utsatta samhällsmedlemmar och anser att programmet bör underkännas på dessa grunder. Föreningen ifrågasätter trafikutredning, som de anser innehåller felaktigheter. Särskilt i frågan om Gillevägen och bör därmed underkännas. Detta då de menar att det säaknas mätningar utanför skolområde, vilket gör att det inte går att se skillnaderna mellan förslagen och nuläget. På dess grunder anser de att inga beslut eller rekommendationer för detaljplner kan tas rörande trafikåtgärder på Gillevägen förrän bristerna i underlaget är åtgärdat. Anser att de borde planerar för mer ytor för spontanidrott och barnens behov av fritidsanläggningar. Anser att de innan antagande bör föreslås fler ytor för dessa ändamål i detaljplaneprogrammet. Planenhetens kommentarer Någon öppning av allmän genomfartstrafik på Gillevägen är inte aktuellt i nuläget. Programförslaget bygger på att Gillevägen hålls stängd. I samband med kommande detaljplanearbete bör en barnkonsekvensanalys tas fram. 56. Leklabbets Föräldraråd Föräldrar och personal är oroliga för vad det förestående bygget kommer att innebära och hoppas att den goda dialogen med kommunen och Atrium Ljungberg fortsätter för att finna en bra lösning inom kort. Anser att det är viktigt för alla att barn och föräldrar får ett hållbart alternativ och att personalen får förutsättningar att fortsätta driva personalkooperativet i kommunen. De önskar en bra ersättningslokal i omedelbar närhet (och med bra kollektivtrafikläge) till det nuvarande läget på Sjötorpsvägen. Om en sådan kan erbjudas inom kort finns goda förutsättningar att driva kooperativet vidare, i annat fall finns risk att barn och/eller personal lämnar. De vill också tillägga att eftersom förskolan är liten så är den känslig för avhopp både vad gäller personal och barn och därför vill de poängtera att omlokaliseringen måste ske på ett sätt så att nuvarande barngrupp kan stanna kvar i sin helhet. Närheten till Sickla Skola, där många syskon går och där de allra flesta barn troligen kommer att fortsätta sin skolgång är också en viktig parameter. Förskolan har förstått att

250 (77) detta är kommunens ambition, och är glada för det, men vi vill bara understryka att i det fall barn tvingas byta förskola skulle det vara väldigt olyckligt för barnen och innebära ett väldigt avbräck för förskolan. Om barn tvingas sluta så finns det en stor risk att förskolans ekonomi blir alltför ansträngd för att fortsätta. De ser också en risk att belastningen på personalen blir alltför stor om öppettider behöver ändras på grund av att föräldrar till barn som väljer att stanna eller inte får plats på annan förskola får för lång resväg. En lång resväg skulle också självklart vara ett stort problem för föräldrar som väljer eller måste ha kvar sina barn på förskolan, inte minst med tanke på den utmanande trafiksituationen på Sicklahalvön. Andra frågor som det se är viktiga är att lokalen är bra och att förskolan inte samlokaliseras med andra förskolor då personal och barn trivs så väl på Leklabbet med små barngrupper. Planenhetens kommentarer Kommunen ansvarar för att det ska finnas tillräckligt med förskoleplatser. Vad gäller lokalen för leklabbets förskola så ägs denna av Atrium Ljungberg. Kommunen och Atrium Ljungberg jobbar tillsammans med att hitta ersättningslokaler till Leklabbets förskola. 57. Konstnärernas Kollektivverkstad Påpekar i yttrandet att buller från Konstnärernas Kollektivverkstad (KKV) bör klassas som industribuller och inte som trafikbuller. Befintlig pågående verksamhet kan inte tvingas upphöra om den strider mot detaljplan men innebär att bygglov för kommande ombyggnad i strid mot en detaljplan ej kan ges. Kringliggande föreslagna bostadskvarter måste liksom KKV utformas så att buller från KKV,s verksamhet, fläktar mm ej kommer att förhindra, framtida verksamhet i KKV,s lokaler. Föreningen anser att användningen för byggnaden som KKV sitter i bör få användningen Småindustri/verkstad och påpekar att PBL har som krav att det i en detaljplan finns krav på att rätt markanvändning ska anges. Gränsen mellan KKV och markanvändning "Park/Natur/Rekreation'' med idrottshall och fotbollsplanen är dragen alldeles intill KKV,s östra fasad. Utrymme behövs för stora lastbilar och inlastning antingen vid nuvarande lastbrygga eller vid eventuell ny lastbrygga vid östra fasaden. Ett tillräckligt stort område runt byggnaden måste anges i planprogrammet och i kommande detaljplan för att säkra erforderlig plats för KKV:s verksamheter samt angöring och parkering. Den i samrådsförslaget föreslagna byggnad framför KKV:s norra fasadfönster omöjliggör framtida användningen av monumentalverkstaden och anser att den är oacceptabel. Redovisad fotbollsbollplan förefaller ha måtten 70x40 m. Den kan vridas och förläggas närmare idrottshallen eller minskas i mått. En 7-mannaplan kan vara mindre, ända ner till 50x35 m. Detta ger utrymme för erforderliga ytor som kan komma att behövas för KKV:s verksamhet vid framtida ombyggnad. En sådan utbyggnad skulle heller inte vara förenligt med PBL 8 kap 13 och 14. Planenhetens kommentarer Efter samrådet föreslås i programmet att byggnaden där konstnärernas kollektivverkstad håller till ska rivas och ersättas med bostadskvarter med verksamheter i bottenplan. Detta då byggnaden bedöms vara i dåligt skick samt för att skapa en stadsmässig och mer effektivt utnyttjad markanvändning. Då området ligger mycket central och nära goda

251 (77) kollektivtrafikförbindelser, med bland annat en framtida tunnelbanestation inom programområdet) har behovet av fler bostäder vägts tyngre än ett bevarande av byggnaden. Då Planiaområdet i framtiden är tänkt att bli tät och blandad stad med goda boendemiljöer har bedömningen gjorts att någon industriell verksamhet inte är förenligt med detta. Kommunen ser för närvarande över nya lokaliseringsmöjligheter för konstnärernas kollektivverkstad. 58. Brf Diamanten Bostadsrättförening Diametern ligger på Atlasvägen 45, 47, 49, 51 och 53 består av 63 lägenheter som alla har vardagsrum och balkonger mot Gillevägen. Ökad trafik skulle innebära avsevärt mycket mer buller och smuts i vår boendemiljö. Dessutom skulle kvarteret bli avskuret från Sickla strand, och instängt mellan Järlaleden och Gillevägen. Med grund av detta protesterar föreningen mot att Gillevägen öppnas. Föreningen hänvisar till Trollebo Villaägareförenings yttrande och stödjer denna skivelse. Planenhetens kommentarer Se kommentarer till Trollebo Villaägareförening 59. Föreningen Sicklaslussen Föreningen Sicklaslussen ser positivt på planprogrammets förslag att via nya trafiklösningar styra över biltrafik från östra Järlaleden på sjöns nuvarande strand, över till Värmdövägen, och rekommenderar att dessa trafiklösningar anläggs innan ny bebyggelse tillkommer. Vattenområdet har också i omgångar naggats i kanterna, då vägar och detaljplanerade områden tillåtits annektera tidigare stränder och sjöområde. Det finns många som kommer ihåg och längtar tillbaka till Kyrkvikens gamla strandlinje som gällde före Järlaledens tillkomst. Det är därför av största vikt att åtminstone bevara nuvarande vattenområde och vattennivå. Sjösystemet är även belastat av miljögifter genom dagvatten från framför allt Sickla och Järla Sjö, men även från andra kringliggande områden ända bort till Alphyddan. En detaljplan med minskade hårdytor till förmån för vattenabsorberabde vegetation skulle reducera dagvattenmängden. Dagvatten från norra Planiaområden kan med fördel ledas till Svindersviken i stället för de känsliga insjöarna. Föreningen Sicklaslussen stödjer alla åtgärder som minskar och renar dagvattenutsläppen i Järlasjön /Sicklasjön. En reningsanläggning ska helst placeras på land och så nära källan som möjligt. Anläggningen måste dels klara av tyngre föroreningar vilka kan sedimenteras eller filtreras, men också lätta föroreningar som flyter på vattenytan och orsakar skumbildning och oljeskimmer på sjöarna. Tilläggas bör att det oaktat ovanstående åtgärder kan behövas kompletterande miljörestaurerande åtgärder såsom aluminiumfällning och syresättning av Järlasjön, samt aktiv minskning av fosforläckaget från den uppströms belägna Ältasjön.

252 (77) Föreningen Sicklaslussen värnar en estetisk och miljömässig utformning av Kyrkvikens stränder, såsom de uppfattas från sjösidan, och deltar därför gärna i diskussioner om den detaljerade utformningen - av stränder och gärna gästplatser för båtar. Planenhetens kommentarer I antagandeförslaget har en möjlig lösning på koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen tagits fram vilket bland annat skulle möjliggöra att Järlaleden byggs om till stadsgata. Kommunen anser precis som synpunktslämnaren att det är viktigt att bevara strandlinjen och de naturvärden som finns längs Kyrkvikens norra strand. Det finns inga förslag på att ändra vattennivån. Angående dagvattenhanteringen inom programområdet: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 16 (Nysätra Villaägareförening). 60. Sicklaöns Socialdemokratiska Förening Föreningen är positiv till att bygga bostäder och verksamhetslokaler, men framhåller att detta måste göras på ett ansvarsfullt sätt. De anser att det är mycket viktigt att en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen kommer till innan någon ny bebyggelse kommer till söder om Saltsjöbanan. Detta med anledning av den svåra trafiksituation som råder idag. Föreningen tror att det kommer att bli ännu sämre efter att rondellen vid Fredells ersätta med signalreglerad korsning. Anser att bebyggelse söder om Saltsjöbanan inte ska genomföras innan en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen genomförs. Föreningen anser att det är olämpligt med ny bebyggelse längs Gillevägen, samt att denna yta bör användas för en stor bollplan istället. Hela området runt Sickla skola bör reserveras för barnens behov. Likaså områdena närmast Järlaleden. Föreningen är tveksam till att öppna Gillevägen för genomfartstrafik då vägen går rakt igenom ett villa området med mycket bar på väg till och från skolområdet. Att reservera Svindersviksskolan för skoländamål i framtiden är föreningen positiva till samt att de planeras för cykelbana längs Gillevägen. Dock frågas om vart denna cykelbana ska leda då det efter Gillevägen inte går att komma vidare med cykelbanan? Föreningen ställer sig positiva till en stängning av Järlaleden öster om Sjötorp. Dock krävs att kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen förs kommit till. Dagvattnet måste tas om hand och de besvärliga dagvattenförhållandena vid rondellen åtgärdas. En reningsanläggning måste till och föreningen föredrar om denna går att lägga på land och ser gärna att denna integreras med den befintliga promenadväg som finns utmed Kyrkvikens strand. Föreningen tycker att det är en brist att det inte framgår hur förslaget hänger ihop med närliggande områden öster och väster om programområdet

253 (77) Planenhetens kommentarer Angående en sammankoppling mellan Planiavägen och Värmdövägen: Se svar på kommentar från synpunktlämnare 3 (trafikförvaltningen). Med denna lösnings skulle det vara möjligt att stänga Järlaleden eller bygga om den till lokalgatan. Angående bollplanen inom Sickla skola-området: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 31 (boende i Alphyddan). Det är inte aktuellt i nyläget att öppna Gillevägen för allmän genomfartstrafik. Programförslaget bygger på att Gillevägen är stängd. Angående dagvattenhanteringen inom programområdet: Se svar på kommentarer från synpunktslämnare 16 (Nysätra Villaägareförening). 61. Brf Bergängen Föreningen motsätter sig bebyggelse på området mellan Finntorp och Alphyddan. Detta då området används för rekreation av de boende. Föreningen bedömer att även om delar av grönområdet sparas så kommer den sammanhängande känslan av skog att försvinna. Genom att bebygga skulle det blir en försämring för området då det används för promenader, picnic, grillning och för hundpromenader. Föreningen oroar sig för att byggnader som är 4-6 våningar är för högt då området i sig ligger högt, varpå byggnader skulle skymma sikten för befintliga boenden på Finntorpsvägen och Becksjudarvägen. Detta riskerar att minska värdet på bostadsrätterna i området. Parkering Parkeringssituationen är redan idag ansträngd i Finntorp och Alphyddan och det kan stundtals vara mycket svårt att hitta en parkeringsplats. Föreningen motsätter sig en exploatering som skulle belasta parkeringssituationen ytterligare. Föreningen motsätter sig av denna anledning att man minskar dagens parkeringstal till 0,8 parkeringar per hushåll. Föreningen delar inte kommunens uppfattning om att detta område lämpar för tät och sammanhållen stad. Planenhetens kommentarer Angående förslaget på ny bebyggelse på området mellan Finntorp och Alphyddan: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 25 (Brf Bergakungens medlemmar). Angående parkeringstal: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 12 (Nacka Naturskyddsförening). Angående tät stadsbebyggelse inom programområdet: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 51 (boende i Nysätra). 62. YIMBY (Yes in my backyard)

254 (77) Anser att område A bör kunna gå att unyttja bättre och exploatera högre samt att det attraktiva söderläget borde kunna gå att göra mer tillgängligt för ett torg eller dylikt. Kring torget borde området kunna förtätas hårdare än enligt samrådsförslaget. Delområde A borde ha två anslutningar till Becksjudarvägen för att sprida ut trafiken som kan tänkas uppstå. Delområde B är i samrådsförslaget planerat som en halvöppen kvartersstad. Föreningen YIMBY är av åsikten att en sluten kvartersstruktur är bättre om man ska kunna uppnå målet om en tät och blandad stad. Ljusa innergårdar går att få genom att variera byggnadshöjderna. Angående område C anser föreningen att området går att uttnyttja mer effektivt. Om fotbollsplanen roteras och flyttas söderut frigörs ett område att bygga på. Parkmark Föreningen anser att parkmarken i området bör fokuseras till attraktiva delar. De anser att en park bör anläggas på området mellan Finntorp och Alphyddan, men att parken som föreslås norr om Järlaleden bör utgå och ersättas med icke bullerkänslig bebyggelse. Att det skulle behövas en kil som knyter an grönområden i norr och söder anser föreningen vara osannolikt men tanke på det väl sammanhållna grönområdet söder om programområdet. Stadskvarter Föreningen anser att goda exempel på stad består av slutna stadskvarter med verksamheter i bottenplan. Föreningen anser att det är viktigt att tomterna använda ända från till gatan, för att skapa tydlighet och ge ett effektivt markutnyttjande. De hoppas även på att fler olika arkitektkontor blir inblandade i kommande planprocess för att skapa variation. Föreningen föreslår att det läggs krav på verksamheter i bottenplan i kommande detaljplaner för att säkerställa att detta inte glöms bort. Exempelvis längs Planiavägen. De anser att det bör undersökas om Maistroskolan skulle kunna erbjudas lokaler inom delområde A för att området skulle kunna nyttjas för tät kvartersstruktur. Detta skulle dessutom möjliggöra för att räta ut Alphyddevägen. De anser att det borde utredas om det går att höja Värmdövägen för att överbrygga barriäreffekten som gatan har idag. Detta skulle kunna ge en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen och dessutom skulle parkering kunna förläggas under mark, exempelvis ytparkeringen på Sickla köpkvarter. Då skulle parkeringen kunna användas till bebyggelse. Trafik Föreningen är mycket positiv till att göra Planiavägen till en blandad stadsgata och förordar det samma för Järlaleden väster om rondellen. Öster om rondellen föreslår de tas bort helt. Området C bör sträckas ut för att möjliggöra för ett samlat vägnät. Park/naturområdet i väster anser föreningen ersätts med stadsbebyggelse och att parkområdena koncentreras till områdets många stränder.

255 (77) De anser att om Siroccogatan rivs upp och flyttas till västra infarten till handelsområdet, mitt för den stora markparkeringen, skulle även norra sidan om Järlaleden kunna bebyggas stadsmässigt. Föreningen förordar att Järlaleden stängs och att Planaivägen kopplas ihop med Värmdövägen. Genom att dra om Saltsjöbanan så att den inte går igenom området skulle detta vara möjligt. Om Saltsjöbanan ändå är kvar i nuvarande läge föreslår de att den förläggs i tunnel under Värmdövägen istället. Saltsjöbanans banvall kan då bebyggas för att skapa tydligare kopplingar mellan Värmdövägen och både delområde B Sickla köpkvarter. Planenhetens kommentarer Angående en önskan om högre exploatering från synpunktslämnaren så har förslaget justerats något sedan samrådet och förslaget möjliggör för mer bebyggelse. Angående överdäckning av Saltsjöbanan så har detta prövats under programarbetets gång. Detta alternativ har visat sig innehålla för många osäkerhetsfaktorer för att alternativet ska utredas vidare. Istället föreslås i programmet en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen under en upphöjd Saltsjöbana. (läs mer om detta i programmets antagandehandling. När kopplingen mellan Planiavägen och Värmdövägen har kommit till föreslås att Järlaleden (öster om Planiarondellen) byggs om till stadsgata. I antagandehandlingen för programmet föreslås en utbyggnad av Svindersviksskolan. Angående ny bebyggelse på parkeringen på Sickla köpkvarter: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 12 (Nacka Naturskyddsförening). Sedan programmet var ute på samråd så har bebyggelseförslaget inom södra Plania omstuderats. Detta innebär bland annat att industribyggnaden närmast Planiarondellen (så kallat KKV-huset) har rivits till förmån för bebyggelse i kvartersstruktur samt att nya byggnader ersätter befintliga Sickla skola och gymnastikhallen. I och med detta går det att skapa en mer stadsmässighet och fler bostäder. Idag är det brist på kvalitativ allmän plats inom och i anslutning till programområdet. Därför har det bedömts som viktigt att även planera in parkområden och annan allmän plats. Angående mer kvartersstruktur: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 39 (boende på Turbinvägen). 63. Brf Bergåsen Föreningen anser att programmet kommer att medföra ökat buller på grund av bebyggelse med mer trafik samt nya vägar såsom öppnande av den i dag befintliga gång- och cykelvägen mellan Becksjudarvägen och Svindersvik till bilväg. Närheten till Saltsjöbanan ger redan i dag ljudnivåer långt över de acceptabla sedan man för några år sedan bytte från trä- till betongsyllar. Bullerdämpande åtgärder har ej vidtagits trots åläggande. Om dessutom trafiken flyttas från Järlaleden till Värmdövägen blir situationen ännu värre för de fastigheter som ligger norr om Värmdövägen.

256 (77) Ökat tryck på parkeringsplatser inom ett område där det redan idag är stor brist på parkeringsmöjligheter på kvällar och nätter. Nya fastigheter måste åläggas att bygga en parkeringsplats per lägenhet för att inte parkeringssituationen skall bli ohållbar. Öppnande av ny bilväg mellan Becksjudarvägen och Svindersvik kommer att öka trafiken med ökade utsläpp i en redan utsatt miljö samt ökat trafiktryck på vägar som idag inte är lämpade för genomfartstrafik. Då programmet för Planiaområdet i mycket stor utsträckning påverkar bostadsrättsföreningarna i Alphyddan och Finntorp ser föreningen det som nödvändigt att Nacka kommun arrangerar ett antal möten eller work shops med berörda bostadsrättsföreningar för att mer konkret gå igenom de problem som kan uppstå och hur dessa skulle kunna lösas eller undvikas. Detta skall ske innan arbetet med "detaljplanen" påbörjas. Därvid skall alla fastighetsägare i och omkring området kallas och inte bara informeras genom Nacka Värmdöposten. Planenhetens kommentarer Angående bebyggelse på höjden mellan Finntorp och Alphyddan samt den koppling som föreslås mellan områdena: Se var på kommentar från synpunktslämnare 24 (Bergalungens styrelse). Trafikförvaltningen (SL), som ansvarar för Saltsjöbanan, har beslutat att rusta upp hela sträckan på Saltsjöbanan. En av de åtgärder som ingår i upprustningen är bulleråtgärder i anslutning till områden med befintlig bebyggelse. I programmet föreslås att Saltsjöbanan vid Nacka station ska lyftas upp på bro, för att kunna skapa en koppling mellan Planiavägen och Värmdövägen. I samband med detta kommer även bulleråtgärder att genomföras. I samband med kommande detaljplanearbeten kommer bullerutredningar att göras för att säkerställa att ingen omkringliggande bebyggelse påverkas negativt av situationen, samt att ny bebyggelse uppfyller de krav som ställs vid nybyggnation. Angående parkeringstal inom programområdet: Se svar på kommentar från synpunktslämnare 12 (Nacka Naturskyddsförening). Under programsamrådet hölls två öppna hus i Dieselverkstaden för allmänhet och intresserade. Där utöver har tjänstemännen funnits tillgängliga per telefon och per e-post för att svara på frågor och diskutera förslaget. I samband med kommande detaljplanearbeten kommer boende, myndigheter, remissinstanser och övriga åter få möjligheten att tycka till om förslaget. 64. Digital Touch AB Digital Touch har sin verksamhet i bergrummet under den föreslagna bebyggelsen inom området A mellan Finntorp och Alphyddan. De har investerat cirka 25 miljoner kronor i bergrummet långsiktigt och ger idag arbetstillfällen för ett personer. Då bergfastigheten är ett före detta ställverk och pensionerad transformatorstation, är den på mer än ett sätt idealisk för serverhallsdrift enligt dem själva. De motsätter sig att ett berg inhyses ett bergrumsgarage på platsen enligt programmets samrådsförslag.

257 (77) Planenhetens kommentarer Sedan samrådet av programmet har Nacka Energi sagts upp som hyresgäster i bergrumsgaraget. Nacka Energi hyrde då i sin tur ut bergrummet till Digital Touch AB. Planenheten Nina Åman Planchef Jenny Nagenius Planarkitekt

258 30 (59) juni 2016 NACKA KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 160 KFKS 2012/ Detaljplaneprogram för Ptaniaområdet på västra Sicklaön Beslut 1. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden tillstyrker detaljplaneprogrammet. 2. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden tillstyrker att kommunstyrelsen delegerar till planchefen och exploateringschefen att starta kommande stadsbyggnadsprojekt inom programområdet förutsatt att de överensstämmer med antaget detaljplaneprogram för Planiaområdet. Ärendet Programområdet ligger på västra Sicklaön och avgränsas av Kyrkviken och Finntorp i öster, Sickla köpkvarter och Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr och Nysätra i söder. Kommunstyrelsen antog den 11 februari 2013, 44 Start- PM för detaljplaneprogrammet och gav därmed planenheten uppdraget att påbörja arbetet med att ta fram ett program för området. Den 28 oktober 2014, 291 antog kommunstyrelsens stadsbyggnadsutskott programmet. Den 17 november 2014, 238 beslutade kommunstyrelsen att bordlägga programmet i avvaktan på att det kommer fram avtal kopplade till programmet. Då lång tid gått sedan beslut om tillstyrkan skedde Guni 2014) och ändringar gjorts i programförslaget, bedöms det lämpligt att programmet nu återigen går upp för beslut om tillstyrkan. Inom programområdet föreslås lokalisering av ny bebyggelse utifrån platsens förutsättningar och utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Sammantaget föreslås ca 2100 nya bostäder, nya förskolor, utökad skolverksamhet, handelslokaler och kontor. En trafikanalys har tagits fram som visar att tillkommande trafikalstring från den föreslagna bebyggelsen är relativt låg och främst ger lokala skillnader i traflkmängder. En dagvattenutredning har tagits fram som föreslår en kombination av olika LOD-lösningar ~okalt omhändertagande av dagvatten) inom programområdet, samt rening av dagvatten i Kyrkviken. Om de åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen genomförs så kommer belastningen av föroreningar till Järlasjön, Sicklasjön och Strömmen att minska när bebyggelsen inom detaljplaneprogrammet genomförts. Den 22 februari har kommunstyrelsen beslutat att inriktningen för vidare arbete ska vara att rening av dagvatten för Planiaområdet ska ske i Kyrkviken och att arbetet med en tillgänglig och publik brygganläggning ska påbörjas parallellt. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Page 1 of 4

259 31 (59) juni 2016 NACKA KOM HUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Nya parker och torg placeras in i stadsmiljön för att tillgodose behov av lek och rekreation. 28 nya färskoleavdelningar och utbyggnad av de båda skolorna (Sickla skola och Svindersviksskolan) föreslås. En övergripande exploateringskalkyl för kommunen har i samband med detta arbete tagits fram. Grundprincipen är att samtliga för programmet nödvändiga infrastrukturåtgärder samt andra åtgärder avseende allmänna anläggningar inom och i anslutning till programområdet skall finansieras via exploateringsbidrag kopplat till tillkommande bebyggelse samt genom intäkter från markförsäljning av kommunal mark. Kommunen äger exploaterbar mark på flera ställen inom programområdet. Den kommunala marken med tillkommande byggrätter kommer att markanvisas till exploatörer i enlighet med kommunens program för markanvändning. En försäljning av den kommunala marken förväntas ge en positiv effekt på kommunens projektbudget. Ekonomiska konsekvenser En övergripande exploateringskalkyl för kommunen har i samband med detta arbete tagits fram. Grundprincipen är att samtliga för programmet nödvändiga infrastrukturåtgärder samt andra åtgärder avseende allmänna anläggningar inom och i anslutning till programområdet skall finansieras via exploateringsbidrag kopplat till tillkommande bebyggelse samt intäkter från markförsäljning av kommunal mark. Programmet medför stora infrastrukturkostnader för anläggningar som är av vikt för utvecklingen av programområdet och till viss del även för närliggande områden. Kostoader för allmänna anläggningar, så som gata, torg och park, som är till nytta för den tillkommande exploateringen i området ska finansieras av berörda fastighetsägare via ett exploateringsbidrag som grundar sig på den mängd byggrätt (BTA) som erhålls i kommande detaljplaner. Utöver exploateringsbidraget kommer fastighetsägare som erhåller nya byggrätter inom programområdet att bekosta medfinansiering av tunnelbanan grundat på det beslut som tagits av kommunstyrelsen 29 april 2014, samt medfmansiering av saltsjöbanans upphöjning. Kostnadsfördelning för saltsjöbanans upphöjning ska regleras i kommande ramavtal med berörda fastighetsägare. VA-anläggningsavgift tas även ut av exploatörerna i området. Ramavtal ska träffas mellan-fastighetsägaren Atrium Ljungberg AB och Nacka kommun om ekonomiska och praktiska förutsättningar för utbyggnad av allmänna anläggningar samt för bebyggelse på kvartersmark A vtalsförhandlingat pågår och förväntas vara klar hösten Ramavtal med andra berörda fastighetsägare planeras att tas fram under hösten Samtliga kostnader avseende allmänna anläggningar och övergripande infrastrukturåtgärder inom allmän plats ska bäras av tillkommande bebyggelse och fördelas i relation till exploateringsgrad. Ordförandes signatur f Justerandes signatur Utdragsbestyrkande \r,rv ) ' J\ '\ Page 2 of 4

260 32 (59) juni 2016 NACKA KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Innan detaljplanearbete påbörjas för områden som ägs av en privat fastighetsägare ska det för varje etapp tecknas ett detaljplaneavtal mellan exploatören och Nacka kommun. Innan en detaljplan kan antas av kommunfullmäktige ska även ett exploateringsavtal upprättas mellan Nacka kommun och exploatören. Avtalet reglerar bland annat ansvar- och kostnadsfördelning för allmänna anläggningar, uttag av VA-anläggningsavgifter, ställande av säkerhet, exploateringsbidrag för allmänna anläggningar, medfinansiering till Saltsjöbanans upphöjning och till kommande utbyggnad av tunnelbanan. Vid markanvisning av kommunal mark till en utsedd exploatör tecknas på motsvarande sätt ett markanvisningsavtal inför planarbetet och därefter ett markgenomförandeavtal inför detaljplanens antagande. Markgenomförandeavtalet reglerar ansvar- och kostnadsfördelning för det aktuella planområdet och medfinansiering till övergripande infrastrukturåtgärder. Kommunen äger exploaterbar mark på flera ställen inom programområdet. Den kommunala marken med tillkommande byggrätter kommer att markanvisas till exploatörer i enlighet med kommunens program för markanvändning. En försäljning av den kommunala marken förväntas ge en positiv effekt på kommunens projektbudget. Tidplan Tillstyrkan av programmet i MSN Antagande av programmet i KSSU Antagande av programmet i KS Handlingar i ärendet 1. Tjänsteskrivelse Samrådsredogörelse, Detaljplaneprogram för Planiaområdet på västra Sicklaön, Programhandling Program för Planiaområdet, antagandehandling 2016 Yrkanden Cathrin Bergenstråhle (M) yrkade med instämmande av Birgitta Berggren Hedin (L), Johan Krogh (C), Johan Hiller (M), David Sitaka Lukose (MP) bifall till enhetens förslag till beslut. Beslutsgång Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade i enlighet med Cathrin Bergenstråhles (M) bifallsyrkan de. Protokollsanteckningar Johan Krogh (C) lät anteckna följande för Alliansgruppen: "I programförslaget förordas att J ärlaleden bör fmnas kvar i någon form men att den exakta dragningen ska studeras vidare. Idag bryter J ärlaleden av den grönyta som fmns från Saltsjöbanan ner till Kyrkviken. Alliansens inriktning är att anlägga en stadspark på denna yta där Nackas invånare kan röra sig fritt över grönytan ner till vattnet utan att behöva Ordförandel signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Page 3 of 4

261 33 (59) juni 2016 NACKA KO M M U N SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljö- och stadsbyggnadsnämnden passera en trafikerad väg. Det optimala vore om J ärlaleden kunde tas bort i sin helhet men på grund av trafiktekniska skäl kan det vara svårgenomförbart. Istället bör J ärlaleden placeras så nära saltsjöbanan som möjligt så att en sammanhängande stadspark utan avbrott mot vattnet kan anläggas. Vidare bör J ärlaleden smalnas av och bli mer av en stadsgata än en led. Trafiken bör prioriteras till Värmdövägen, J ärlaleden ska vara ett sekundärt alternativ." Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Page 4 of 4

262 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/ Projekt (4) Kommunstyrelsen Startpromemoria för detaljplanearbete inom stadsbyggnadsprojekt Sydvästra Plania, fastigheterna Sicklaön 40:14, 268:2, 268:4 och Sicklaön 269:1 Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar startpromemorian. Detta beslut fattas av kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott med stöd av punkten 56 i kommunstyrelsens delegationsordning. Sammanfattning Projektet ingår i Nacka stad - det nya, täta och blandade området som skapas på västra Sicklaön nya bostäder och nya arbetsplatser gör det möjligt att bygga tunnelbanan till Nacka. Syftet med projektet är att skapa en ny och utökad skol- och förskolemiljö inom Sickla skola samt möjliggöra för nya bostadskvarter med levande bottenvåningar. Projektområdet omfattas fullt ut av kommunalägd mark. Avsikten är att all kommunal mark som planläggs för bostadsändamål skall markanvisas efter att detaljplanen är klar. Om- och nybyggnation av befintlig skola, förskola, gymnastikhall och bollplan planeras i nuläget att utföras av kommunen själv. Projektet beräknas pågå mellan åren En preliminär uppdelning av kostnader mellan projekten är att stadsbyggnadsprojektet står för kostnaderna som uppstår till följd av bostadsbebyggelsen. Kostnaderna inom stadsbyggnadsprojektet kommer att täckas av markförsäljningsintäkter och projektet ska totalt gå med vinst. Ärendet Projektet ingår i Nacka stad - det nya, täta och blandade området som skapas på västra Sicklaön. Nacka stad ska vara en nära och nyskapande del av Stockholmsregionen. Här är det attraktivt att leva, vistas och verka nya bostäder och nya arbetsplatser gör det möjligt att bygga tunnelbanan till Nacka. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

263 263 2 (4) Projektområdet är en del av programområdet för Planiaområdet som tillstyrktes i miljö- och stadsbyggnadsnämnden i juni Syftet med projektet är att skapa en ny och utökad skoloch förskolemiljö inom Sickla skola samt möjliggöra för nya bostadskvarter med levande bottenvåningar. Byggnaderna ska förhålla sig till befintliga gator och omkringliggande miljöer, samt bidra till att skapa ett stadsmässigt och säkert gaturum för bland annat Gillevägen. Målet är att det inom området ska tillskapas ca 380 nya bostäder, ny skola, ny gymnastikhall, ny bollplan och ca 12 avdelningar förskola. En plan och volymstudie har tagits fram som detaljplaneförslaget i huvudsak ska baseras på. I volymstudien föreslås bebyggelse bestående av fyra bostadskvarter och en ny skola med en delvis nedgrävd gymnastikhall med bollplan på taket. I volymstudien har delar av befintlig bebyggelse och utemiljöer bevarats för att byggas om till förskola. Projektområdet omfattas fullt ut av kommunalägd mark. För fastigheterna Sicklaön 40:14, 268:2 och 268:4 är Nacka kommun lagfaren ägare och Sicklaön 269:1 ägs av det kommunala fastighetsbolaget Nysätra Fastighets AB. Avsikten är att all kommunal mark som planläggs för bostadsändamål skall markanvisas efter att detaljplanen är klar. Denna mark kommer att behöva nyttjas för uppställning av provisoriska byggnader och för byggetablering under byggnationen av nya Sickla skola-området, varpå marken ej kan anvisas och bebyggas förrän skolområdet är färdigbyggt. Projektet beräknas pågå mellan åren En startpromemoria för projektet har tidigare antagits av kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott den 26 maj 2015, 106. Efter att startpromemorian antogs har förändringar gjorts i förslaget i den omfattningen att det bedömts lämpligt att revidera startpromemorian för nytt politiskt beslut. Markanvisningarna inom området ska baseras på det gestaltningsmaterial och de utredningar som tas fram under detaljplaneskedet samt på redan gällande dokument såsom Fundamenta och programmet för Planiaområdet. Underlag för markanvisningarna beslutas i kommunstyrelsen i enlighet med kommunens Program för markanvändning. Detaljplanen bedöms kunna antas i kommunfullmäktige kvartal 2, Ekonomiska konsekvenser Projektet möjliggör för kommunen att uppfylla sin del av tunnelbaneavtalet. Om- och nybyggnation av befintlig skola, förskola, gymnastikhall och bollplan planeras i nuläget ska utföras av kommunen själv genom enheten för fastighetsutveckling och finansieras dels genom stadsbyggnadsprojektet och dels genom fastighetsutvecklingsprojektet. En preliminär uppdelning av kostnader mellan projekten är att stadsbyggnadsprojektet står för kostnaderna som uppstår till följd av bostadsbebyggelsen. Dessa kostnader består av:

264 264 3 (4) Rivning av befintliga byggnader, dvs gymnastikhall, förskola, hus C och hus D av Sickla skola. Provisoriska lösningar för att tillgodose samma behov under hela byggtiden. Ombyggnad av hus A och hus B till förskola. Ny gymnastikhall och bollplan. Restvärde för byggnader som ska rivas. Investeringskostnaden för nybyggnation av skola och angöring till nya förskolor samt skola belastar endast fastighetsutvecklingsprojektet för Sickla skola. Projektet ska anvisa mark för bostadsbebyggelse i fyra olika kvarter. Beroende på upplåtelseform för dessa bostäder varierar den uppskattade intäkten mellan kronor och kronor. En första projektkalkyl är framtagen och visar att projektet totalt går med vinst. Konsekvenser för barn Idag är området delvis obebyggt och delvis bestående av mark för skola, förskola och idrottsändamål. Om förslaget genomförs kommer de obebyggda delarna av området saneras från markföroreningar, varpå marken blir mer lämpad att nyttjas för barn och dess verksamheter. Skola och förskola får större och mer ändamålsenliga lokaler. Bollplan och idrottshall ersätts när planen är klar och under byggtiden kommer provisorium att iordningställas för att verksamheterna inte ska påverkas av byggnationer. För barnen bedöms därför projektet inte få en negativ inverkan. Bilagor Startpromemoria Christina Gerremo Biträdande exploateringschef Peter Skogberg Projektledare Nina Åman Planchef Jenny Nagenius Planarkitekt

265 265 4 (4) Översikt Sydvästra Plania (9242), kommunala beslut och detaljplanområdets avgränsning Beslut Datum Styrelse/ nämnd Kommentar Start-PM stadsbyggnadsprojekt KSSU/KS Detaljplaneavtal Planchef Delegationsbeslut Detaljplan, samråd Planchef Delegationsbeslut (alternativt MSN) Detaljplan, yttrande, samråd KSSU Detaljplan, granskning MSN Detaljplan, yttrande, granskning KSSU Detaljplan, tillstyrkan MSN Exploateringsavtal, godkännande KF Detaljplan, antagande KF Utbyggnads-PM, tillstyrkan NTN Utbyggnads-PM KSSU Upphandling av entreprenör Expl.chef Delegationsbeslut Projektavslut, tillstyrkan NTN Projektavslut, tillstyrkan MSN Projektavslut KS Planområdets läge

266 (12) STARTPROMEMORIA Sydvästra Plania, Sickla Plania KFKS 2015/372 Projekt 9242 Nacka stad Ingår i tunnelbaneavtalet Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt och detaljplan för Sydvästra Plania 9242 Stadsbyggnadsprojekt för Sydvästra Plania, del av fastigheten Sicklaön 40:12 samt Sicklaön 269:1, 268:4 och 268:2, i Planiaområdet på västra Sicklaön. Kartan visar områdets preliminära avgränsning. Den lilla kartan visar var i Nacka kommun området ligger. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen stadsbyggnad@ nacka.se

267 267 STARTPROMEMORIA 2 (12) Sydvästra Plania 1 Sammanfattning Projektet ingår i Nacka stad - det nya, täta och blandade området som skapas på västra Sicklaön. Nacka stad ska vara en nära och nyskapande del av Stockholmsregionen. Här är det attraktivt att leva, vistas och verka nya bostäder och nya arbetsplatser skapas i samband med att tunnelbanan byggs till Nacka. Projektområdet är en del av programområdet för Planiaområdet som tillstyrktes i miljö- och stadsbyggnadsnämnden i juni Syftet med projektet är att skapa en ny och utökad skoloch förskolemiljö inom Sickla skola samt möjliggöra för nya bostadskvarter med levande bottenvåningar. Byggnaderna ska förhålla sig till befintliga gator och omkringliggande miljöer, samt bidra till att skapa ett stadsmässigt och säkert gaturum för bland annat Gillevägen. Målet är att det inom området ska tillskapas ca 380 nya bostäder, ny skola, gymnastikhall, bollplan och ca 12 avdelningar förskola. En plan och volymstudie har tagits fram som detaljplaneförslaget ska baseras på. I volymstudien föreslås bebyggelse bestående av fyra bostadskvarter och en ny skola med en delvis nedgrävd gymnastikhall med bollplan på taket. I volymstudien har delar av befintlig bebyggelse och utemiljöer bevarats för att byggas om till förskola. Projektområdet omfattas fullt ut av kommunalägd mark. För fastigheterna Sicklaön 40:14, 268:2 och 268:4 är Nacka kommun lagfaren ägare och Sicklaön 269:1 ägs av det kommunala fastighetsbolaget Nysätra Fastighets AB. Avsikten är att all kommunal mark som berörs av föreslagen ny bostadsbebyggelse skall markanvisas efter att detaljplanen är klar. Denna mark kommer att behöva nyttjas för uppställning av provisoriska byggnader och för byggetablering under byggnationen av nya Sickla skola, varpå marken ej kan anvisas och bebyggas förrän skolområdet är färdigbyggt. Projektet beräknas pågå mellan 2016 och När detaljplanen har vunnit laga kraft kan skol, - och förskoleområdet börja byggas. Under byggtiden för den nya skolan avses marken för kommande bostadsändamål att användas för provisorium (bollplan, gymnastikhall, skolbyggnader etc.). Detta för att skolverksamheten ska kunna upprätthållas under hela byggtiden. Parallellt med byggstart avses inbjudan för markanvisning för föreslagen bostadsbebyggelse att skickas ut. Markanvisningarna inom området ska baseras på det gestaltningsmaterial och de utredningar som tas fram under detaljplaneskedet samt på redan gällande dokument såsom Fundamenta. Underlag för markanvisningarna beslutas i kommunstyrelsen i enlighet med kommunens Program för markanvändning. Kostnader för ny- och ombyggnation för skol- och förskoleverksamhet finansieras delvis av stadsbyggnadsprojektet. Utgångspunkten är att kostnader som uppstår på grund av bostadsbebyggelsen inte ska belasta byggandet av nya Sickla skola. En första projektkalkyl är framtagen och visar att projektet går med vinst. Projektet möjliggör för kommunen att uppfylla sin del av tunnelbaneavtalet.

268 268 STARTPROMEMORIA 3 (12) Sydvästra Plania 2 Syfte och mål 2.1 Projektets Syfte Projektet är ett delområde inom Planiaprogrammet vars vision är att skapa en tätare och mer blandad stadsdel. Projektet ska möjliggöra för attraktiva bostäder i ett kollektivnära läge. Inom projektet ska även möjliggöras för uppförande av nya ändamålsenliga lokaler för skola, idrott och förskoleverksamhet. Projektet ska syfta till att skapa en sammanhängande stadsdel mellan Järlaleden och Gillevägen genom att dels förbättra gång- och cykelförbindelser inom området men även att skapa ett säkert och stadsmässigt gaturum för Gillevägen. 2.2 Projektets Mål Projektets mål är: Möjliggöra för markanvisning av ca 380 bostäder fördelat på fyra kvarter. Möjliggöra för byggnation av ny skola, gymnastikhall och fotbollsplan samt ombyggnad av befintliga skolbyggnader till förskola. Nacka kommun har tagit fram riktlinjer för hållbart byggande som beslutades av miljö- och stadsbyggnadsnämnden i november Syftet med riktlinjerna är att öka hållbarheten i stadsbyggande och underlätta uppföljningen av prioriterade hållbarhetsområden. För stadsbyggnadsprojektet har följande målområden valts ut som prioriterade i detta tidiga skede. Dessa kan komma att ändras vid framtagande av detaljplan. Skapa rum för verksamheter, blandad bebyggelse och mötesplatser Skapa rum för verksamheter, blandad bebyggelse och mötesplatser är viktigt för att skapa en levande blandad stad. Området ligger inom 500 meter från entrén till kommande tunnelbana i Sickla och kommer att bli en del av en ny tät stad. För att en stad ska fungera måste den bestå av både bostäder, handel, kontor, service, allmän plats med mera. Dagvatten som renas och infiltreras Dagvattenlösningarna i projektet är en angelägen fråga som måste lösas för att inte få negativ påverkan på områdena nedströms och den känsliga recipienten Järlasjön. Effektiv mark- och resursanvändning Med den nya tunnelbanan blir området i och kring Sickla ett av de områdena med bäst kollektivtrafikförsörjning i Nacka. I dessa lägen är det viktigt att bygga tätt för att möjliggöra för att så många boenden som möjligt ska kunna transportera sig på ett hållbart sätt. Nära till skola, fritid, idrott och kultur Sickla-Planiaområdet ska inte bara vara ett bostadsområde, utan ska även kunna tillgodose alla boenden med den service och de rekreationsmöjligheter som behövs i form av skolor, förskolor, handel, torg, parker med mera på gångavstånd. Då blir stadsdelen levande under stora delar av dygnet, vilket bidrar till trygghet och en möjlighet att röra sig i staden på ett hållbart sätt.

269 269 STARTPROMEMORIA 4 (12) Sydvästra Plania 2.3 Projektets bakgrund & behov Nacka kommun är en del av en storstadsregion som växer fort och västra Sicklaön ligger i gränslandet till Stockholms innerstad. I maj 2010 antog Landstingsfullmäktige en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). Utvecklingsplanen bygger på visionen att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Regionen ska vara bra att bo och leva i, och den ska vara lockande att besöka och investera i. Här ska finnas gynnsamma förutsättningar för olika slags verksamheter. Västra Sicklaön är enligt RUFS 2010 en del av den centrala regionkärnan. I januari 2014 träffades ett avtal om utbyggnad av tunnelbanan mellan staten, Stockholms läns landsting samt kommunerna Nacka, Solna, Järfälla och Stockholm. För Nackas del innebär avtalet att tunnelbanans blåa linje förlängs från Kungsträdgården till centrala Nacka. Avtalet innebär ett åtagande från Nacka kommun att bygga bostäder och skapa arbetsplatser på västra Sicklaön till år Sydvästra Plania är en del av programområdet för Planiaprogrammet som tillstyrktes i miljöoch stadsbyggnadsnämnden i juni 2016 och planeras antas hösten 2016 i kommunstyrelsen. Inom programområdet föreslås ca 2100 nya bostäder, utbyggnad av skolområden, nya förskolor och parker. Programmet ska vara vägledande för kommande stadsbyggnadsprojekt. Med den nya tunnelbanestationen i Sickla blir området ännu bättre ur kollektivtrafiksynpunkt och avståndet till centrala Stockholm minskar ytterligare. Marken inom Sickla är attraktiv och högt värderad och bedöms därför lämplig att bebygga med framförallt nya bostäder.

270 270 STARTPROMEMORIA 5 (12) Sydvästra Plania Kartan visar föreslagna bebyggelsevolymer inom Planiaområdet. Projektområdet är rödmarkerat. Länk till Programförslaget För att kunna bygga nya bostäder krävs också att nya skolor, förskolor, och övrig service fungerar. Inom ramen för programmet har därför beräknats ett behov av kommunal service för att tillgodose det framtida behov som uppstår när närområdet växer och förtätas. Sickla skola bedöms behöva byggas ut och de förskolor som föreslås inom projektområdet är en del av lösningen för framtidens behov av förskolor inom Sickla. 3 Förutsättningar Se Detaljplaneprogram för Planiaområdet sidan Projektområdet består av två delområden, Delområde A som innehåller en del för skolverksamhet inklusive förskola, gymnastikhall och bollplan Delområde B som innehåller bostadsbebyggelse.

271 271 STARTPROMEMORIA 6 (12) Sydvästra Plania Bild från volymstudie som ska ligga till grund för detaljplaneförslaget (White arkitekter AB). 3.1 Projektområdets preliminära avgränsning Sydvästra Plania ligger i Sickla, söder om Sickla köpkvarter och Nacka Station. Området avgränsas av Järlaleden i norr, av Planiavägen i öster, Gillevägen i söder och i väster av en grön allmänning. Planområdet med befintlig bebyggelse.

272 272 STARTPROMEMORIA 7 (12) Sydvästra Plania 3.2 Fastighet/Område Projektområdet omfattas av kommunalägd mark. För fastigheterna Sicklaön 40:14, 268:2 och 268:4 är Nacka kommun lagfaren ägare och Sicklaön 269:1 ägs av det kommunala fastighetsbolaget Nysätra Fastighets AB. Avsikten är att all kommunal mark som berörs av föreslagen ny bostadsbebyggelse skall markanvisas. Söder om Gillevägen finns ett antal villafastigheter som angränsar till planområdet. Karta över angränsande och berörda fastigheter. 3.3 Statliga och kommunala intressen samt kommunala planer Projektet ingår i Nacka stad - det nya, täta och blandade området som skapas på västra Sicklaön. Nacka stad ska vara en nära och nyskapande del av Stockholmsregionen. Här är det attraktivt att leva, vistas och verka nya bostäder och nya arbetsplatser gör det möjligt att bygga tunnelbanan till Nacka. Nacka kommuns översiktsplan Hållbar framtid i Nacka anger fem stadsbyggnadsstrategier, varav en är att skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön. Planområdet omfattas idag av tre olika detaljplaner: - S 16 från 1959 som styr användningen i norra delen av planområdet där förskolan växthuset har sina lokaler. - S 6 från 1952 som styr användningen för Sickla skola, bollplanen och den före detta industrilokalen som nu innehåller en bilfirma och konstnärernas kollektivverkstad. - SPL 5 från 1952 som styr användningen för byggnad A inom Sickla skola och allmänningen mellan planområdet och bostäderna väster om planområdet. 3.4 Förutsättningar inom projektområdet Inom delar av projektområdet visar markundersökningar att det förekommer markföroreningar. Dessa undersökningar kommer att under detaljplaneskedet att kompletteras samt en handlingsplan för sanering kommer att tas fram.

273 273 STARTPROMEMORIA 8 (12) Sydvästra Plania Dagvatten måste renas och fördröjas inom projektområdet. En dagvattenutredning kommer att tas fram under detaljplanearbetet för att visa hur dagvattnet ska tas om hand inom planområdet. Dagvattenutredningen ska ta hänsyn till den dagvattenutredning som togs fram i samband med programarbetet för Planiaområdet. Trafikverket väghållare för Järlaleden och Planiavägen på det sträckor som angränsar mot planområdet. Under planarbetet kommer utfarter mot dessa gator att utredas, varpå en tidig dialog med trafikverket ska hållas. I arbetet med Planiaprogrammet togs det fram en inventering av naturvärdestäd (Naturvärdesträd Kyrkviken-Planiaområdet, Pro Natura 2013). Den visar på ett flertal naturvärdesträd inom projektområdet. I samband med detaljplanearbetet ska träden inom planområdet mätas in med exakta koordinater. De träd som bedöms möjliga att bevara ska skyddas i detaljplanen. Inventering av naturvärdesträd framtagen i samband med Planiaprogrammet rödmarkerade träd motsvarar naturvärdesträd med potentiella bärare av rödlistade arter, grönmarkerade träd motsvarar naturvärdesträd. Rödmarkerat område är utpekat som område med särskilt höga naturvärden i Planiaprogrammet. Detta område avses att behållas till största del och ges en mer parkliknande karaktär samt med upprustad/förbättrad gångväg. Inom området finns befintliga ledningar för fjärrvärme samt vatten och avlopp som kommer att behöva flyttas för att möjliggöra tänkt bebyggelse. Även ett nytt ställverk kommer att behöva planeras in för den framtida elförsörjningen. För att få ut en effektiv markanvändning samt kapa ändamålsenliga lokaler för skola och förskola kommer delar av

274 274 STARTPROMEMORIA 9 (12) Sydvästra Plania befintliga byggnader som hör till Sickla skola att behöva rivas. Provisoriska lösningar ska säkerställa att verksamheterna kan vara i drift under hela byggtiden. Projektområdet är delvis bullerutsatt från Järlaleden, Planiavägen och Gillevägen. En bullerutredning ska tas fram i samband med detaljplanearbetet för att visa möjliga lösningar för att klara gällande bullerriktlinjer. För dagens Sickla skola skall driften av verksamheten säkerställas under hela byggtiden. Även fotbollsplan och gymnastikhall skall vara i drift i närområdet under hela byggtiden. Detta ställer höga krav på samordningen dels inom kommunen men även med framtida byggherrar. 4 Om projektet När StartPM för området är antaget kan detaljplanearbetet påbörjas. Hela området är initialt tänkt att ingå i ett detaljplaneområde, men kan komma att delas i två detaljplaner efter samrådet har skett. När detaljplanen har vunnit laga kraft kan skola, förskola och gymnastikbyggnad börja byggas. Område B där bostäder är tänkt att uppföras kommer att behövas för provisorium för skola, förskola och idrottsändamål under färdigställandet av de permanenta byggnaderna inom område A. Först när skolområdet är färdigställt kan området för bostadskvarteren börja byggas. Detta för att säkerställa att skolan och förskolans verksamheter och idrottsverksamheter kan hållas i drift under hela byggskedet. Tänkt flödesbild med delmoment för projektet. 4.1 Delprojekt detaljplan Planarbetet kommer att bedrivas med standardförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900). Utgångspunkt för bostadsbebyggelsen är att byggnaderna ska uppföras i kvartersstruktur i 4-6 våningar, med något högre byggnadshöjd närmast Planiarondellen. Verksamheter ska inrymmas i delar av byggnadernas bottenvåningar. Parkering ska främst lösas inom egen fastighet i garage under kvartersmark. Utformningsprinciper, placering och volymer av tillkommande bebyggelse ska tas fram under detaljplaneskedet genom ett gestaltningsprogram och utgå ifrån den kvartersstruktur som tagits fram i volymstudien och grundas på programmet för Planiaområdet. Gestaltningsprogrammet ska ligga till grund för markanvisningarna som ska genomföras efter att detaljplanen har vunnit laga kraft. En trafikutredning behöver tas fram för att säkerställa att angöring, inlastning och parkering/hämtning till skola och förskolorna fungerar. Även tillfarter och angöring till bostäder behöver utredas och belysas.

275 275 STARTPROMEMORIA 10 (12) Sydvästra Plania Inom detaljplaneområdet står ett antal äldre ekar som behöver mätas in för att kunna göra en bedömning om träden ska bevaras. 4.2 Delprojekt förstudie allmänna anläggningar Förstudie avseende allmänna anläggningar kommer att utföras i detaljplaneskedet. Det kan komma att behövas förstudier som sträcker sig utanför planområdet och dessa ska då samordnas med omkringliggande projekt och med samordningsprojekt för Sickla Plania. Det pågår övergripande förstudier för bland annat Gillevägen, Planiavägen och Järlaleden som påverkar projektet. Dessa förstudier måste samordnas med projektet för att säkerställa ett gott resultat. En viktig del av förstudien är att reda ut dagvattenproblematiken i området samt nya lägen för befintliga fjärrvärme-, VA- och elledningar inom projektområdet. Gatorna inom planområdet behöver förprojekteras innan detaljplanen antas. I samband med förstudien för skolområdet ska enheten för fastighetsutveckling genomföra projektering av skola, förskola, gymnastikhall och bollplan. Samordningen med det arbetet är viktigt för att hitta bra lösningar på bland annat angöringar. 4.3 Delprojekt markanvisning Efter detaljplanen har vunnit laga kraft kommer område B att markanvisas för bostadsbebyggelse i linje med kommunens Program för markanvändning. Uppdelning av markanvisningsområden samt upplåtelseformer föreslås i ett senare skede. 4.4 Delprojekt projektering Efter att markanvisningarna är genomförda ska allmänna anläggningar projekteras och ett förfrågningsunderlag ska tas fram. 4.5 Delprojekt utbyggnad Allmänna anläggningar byggs ut av kommunen och enskilda anläggningar inom kvartersmark byggs av respektive exploatör. Under genomförandeskedet blir samordning mellan kommun och exploatörer en viktig del av arbetet samt samordning med intilliggande projekt. Utbyggnad av Sickla skola inklusive gymnastikhall och bollplan utförs av enheten för fastighetsutveckling efter att detaljplan har vunnit laga kraft. Även ombyggnad av de gamla skolbyggnaderna som föreslås bli förskola utförs av enheten för fastighetsutveckling. För att säkerställa att verksamheten kan upprätthållas under hela byggtiden föreslås området för kommande bostadsbebyggelse att användas för provisorium för skola och idottsändamål till dess att de permanenta byggnaderna är klara.

276 276 STARTPROMEMORIA 11 (12) Sydvästra Plania 4.6 Delprojekt rättsligt genomförande Då en exploatör valts ut av kommunen efter respektive markanvisning ingås ett markanvisningsavtal som reglerar parternas avsikter. Sedan tecknas ett markgenomförandeavtal som ska reglera hur området ska byggas ut, eventuell etappindelning, fastighetsbildning och en fördelning av kostnaderna och ansvar mellan parterna samt överlåtelse av den kommunala marken genom ett fastighetsöverlåtelseavtal. 5 Ekonomi, vad kostar det? Projektets mål att bygga ca 380 bostäder förutsätter att det sker om- och nybyggnation av befintlig skola, förskola, gymnastikhall och bollplan. Dessa arbeten ska utföras av enheten för fastighetsutveckling och finansieras dels genom stadsbyggnadsprojektet och dels genom fastighetsutvecklingsprojketet. En preliminär uppdelning av kostnader mellan projekten är att stadsbyggnadsprojektet står för kostnaderna som uppstår till följd av bostadsbebyggelsen. Dessa kostnader består av: Rivning av befintliga byggnader, dvs. gymnastikhall, förskola, hus C och hus D av Sickla skola. Provisoriska lösningar för att tillgodose samma behov under hela byggtiden. Ombyggnad av hus A och hus B till förskola. Ny gymnastikhall och bollplan. Restvärde för byggnader som ska rivas. Investeringskostnaden för nybyggnation av skola och angöring till nya förskolor samt skola belastar endast fastighetsutvecklingsprojektet för Sickla skola. Benämning av befintliga skolbyggnader.

277 277 STARTPROMEMORIA 12 (12) Sydvästra Plania Projektet ska anvisa mark för bostadsbebyggelse i fyra olika kvarter. Beroende på upplåtelseform för dessa bostäder varierar den uppskattade intäkten, detta redovisas i nedanstående tabell. Nedan redovisas preliminär kalkyl för projektet med två olika senarior avseende intäkter Kostnader Detaljplan Förstudie Marksanering Projektering Utbyggnad av allmänna anläggningar Omläggning ledningar Kostnader från fastighetsutveckling* Summa *Post innehåller kostnader för rivning av befintliga byggnader, restvärde för byggnader som ska rivas, provisorier under byggtiden, ombyggnad av hus A och hus B samt nybyggnation av gymnastikhall och fotbollsplan. Intäkter % fri upplåtelse, 30 % hyresrätter Intäkter 100 % Fri upplåtelseform Tidig projektkalkyl avseende kostnader och intäkter 6 Preliminär tidsplan Detaljplan samråd kv Detaljplan granskning kv Detaljplan antagande kv Förstudie Utbyggnad skola/förskola Markanvisning bostäder Utbyggnad allmänna anläggningar Utbyggnad bostäder Christina Gerremo Biträdande Exploateringschef Nina Åman Planchef Peter Skogberg Projektledare Jenny Nagenius Planarkitekt

278 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/288 Stadsbyggnadsprojekt 9265 Svindersberg 1 (9) Kommunstyrelsen Markanvisning genom anbudstävling i Svindersberg, etapp 1 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen genomför markanvisning genom anbudstävling i huvudsak enligt redovisat underlag för del av fastigheten Sicklaön 40:11 i Sickla. 2. Kommunstyrelsen beslutar att utvärdering av gestaltningsförslagen ska ske utifrån detaljutformning, volymskapande gestaltning, bebyggelsens förhållande till omgivande allmän plats och befintlig bebyggelse samt fasaders utformning. Sammanfattning Som en del av genomförandet av stadsbyggnadsprojekt Svindersberg föreslås att del av den kommunala fastigheten Sicklaön 40:11 överlåts med fri upplåtelseform genom en anbudstävling, etapp 1. Ytterligare kommunal mark i Svindersberg kommer att föreslås bli anvisad och beslutas om i ett senare skede, se karta nedan. Anbudsområdet för etapp 1 består av cirka 230 lägenheter och tillhörande allmänna anläggningar. Vid bedömning av anbudsgivare föreslås anbudsgivarens gestaltningsförslag viktas till 50 procent och offererat pris till 50 procent. Förslaget innebär i övrigt huvudsakligen följande. Bedömningen av anbudens gestaltningsförslag ska ta avstamp i stadsbyggnadsstrategin Fundamenta. Ambitionen är en varierad arkitektur avseende fasader och volymers utformning. Den nya bebyggelsen ska förhålla sig till omgivande allmän plats och befintlig bebyggelse. Anbudet innehållande högst pris föreslås få maximal anbudspoäng för pris. Resterande anbud ska då poängsättas utifrån förhållandet mellan offererat pris och högsta offererat pris. Övriga förutsättningar för markanvisning relaterade till funktion och genomförande anges som skall-krav i inbjudan samt dess bilagor. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

279 279 2 (9) De principer som gäller för anbudstävlingen är framtagna i enlighet med Program för markanvändning, med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal samt övriga styrdokument angivna i anbudsinbjudan. Ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige antog i juni 2012 en ny översiktsplan Hållbar framtid i Nacka. Att skapa en tät och blandad stad på västra Sicklaön är en av översiktsplanens viktiga strategier. En utvecklad strukturplan togs fram i maj 2015 och visar den övergripande planeringen för västra Sicklaön med förslag till bebyggelse, kopplingar till vatten och grönområden, hållbarhet med mera. Ett detaljplaneprogram har tagits fram för Planiaområdet och har tillstyrkts i miljö- och stadsbyggnadsnämnden 29 juni Det innehåller cirka nya bostäder, kvadratmeter lokaler och 28 nya förskoleavdelningar. En av tunnelbanans entréer placeras i Planiaområdet och Saltsjöbanan föreslås höjas upp vid Nacka station så att Planiavägen och Värmdövägen kan kopplas samman. Områdets strategiska placering, med närhet till service och kollektivtrafik, gör att Planiaområdet blir ett av de mest centrala lägena i Nacka kommun. Detaljplaneprogrammet ska beslutas i kommunstyrelsen. En del av fastigheten Sicklaön 40:11 berörs av markanvisningen och utgör markanvisningsområdet. Markanvisningsområdet ingår i stadsbyggnadsprojektet Svindersberg, vilket är ett av flera projekt som kommer att genomföras inom ramen för detaljplaneprogrammet. Startpromemoria för stadsbyggnadsprojektet Svindersberg antogs av kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott den 14 juni Markanvisningsområdet och metod för markanvisning Markanvisningsområdet för anbudstävlingen består av ett område som föreslås överlåtas med fri upplåtelseform till en anbudsgivare. Markanvisningsområdet är beläget mellan Alphyddan och Finntorp och avgränsas av Värmdöleden i norr samt Värmdövägen i söder. Området som är obebyggt och cirka 26 hektar stort karaktäriseras av kuperad naturmark med stor andel berg i dagen. Höjdskillnaden är cirka 30 meter mellan områdets högsta punkt och Värmdövägen i söder, med sin högsta punkt i områdets mitt. Bevarandevärda träd finns främst i den östra delen mot den befintliga bebyggelsen i Finntorp samt vid gång- och cykelvägsförbindelsen mot Värmdövägen. Nedanför markanvisningsområdet, närmast Värmdövägen, ligger fastigheten Sicklaön 89:1 (Olofssons Bil) som kommer planläggas i ett senare skede. Den bebyggelsen ska även utgöra en koppling till bebyggelsen på Svindersberg, både visuellt och med en möjlighet för boende i Svindersberg att på ett enkelt sätt kunna nå allmänna kommunikationer med mera. Berget under mark ska nyttjas för att bergrumsgarage med parkering i första hand för den nya bebyggelsen i Svindersberg. På sikt planeras bergrummet

280 280 3 (9) även inrymma parkering för intilliggande områden. En volymstudie gjordes i samband med startpromemorian för att visa på hur markanvisningsområdet kan komma att bebyggas. Den ligger till grund för anbudsinbjudan med uppskattning av antal lägenheter. Slutlig utformning av bebyggelsen beror på utfallet av planprocessen. Det är upp till byggherren att bestämma antal lägenheter. Framtagna siffror för antal lägenheter bygger på att en schablonlägenhet är 100 kvadratmeter. Anbudsförfarandet säkerställer en transparent och marknadsmässig upplåtelse givet de villkor som kommunen ställt upp. Inkomna anbud föreslås utvärderas till lika delar på gestaltning och pris (kr/bta). Detta för att säkerställa goda arkitektoniska kvalitéer och ett marknadsmässigt pris. Anbudsområdet innehåller även allmänna anläggningar, såsom gata, park och VA, där utformning föreslås ingå i anbuden. Eftersom utformning av allmänna anläggningar gestaltas av exploatör i anbud förslås utbyggnad av allmänna anläggningar ingå i anbud. Kommunen får då en godkännande roll under projekterings- och produktionsfas. Villkoren för den aktuella markanvisningen följer de principer som redan tagits fram för genomförande av markanvisningar, framförallt vad gäller det material som ligger till grund för anbudsinbjudan. Anpassningar har dock gjorts, främst avseende platsspecifika förutsättningar och kommunens under året antagna mark- och miljöprogram, Program för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal respektive Nackas miljöprogram Karta över markanvisningsområdet

281 281 4 (9) Markanvisningsområdet ligger centralt i Sickla och bedöms inte vara av strategisk betydelse för kommunen, utifrån kommunala välfärdsändamål eller andra ändamål, än stadsutveckling för bostäder. Området ingår i Plania norra i förslaget till detaljplaneprogram för Planiaområdet. Principer för prissättning Försäljning av den kommunala marken kommer att ske på marknadsmässiga villkor. Det marknadsmässiga priset kommer i detta fall att förutom fastigheternas läge, även bero på de krav kommunen ställer i samband med anbudstävlingen. Att utbyggnad av allmänna anläggningar utförs av exploatören kommer att påverka prisnivån i anbuden. Anbudspriset ska justeras för prisförändringar fram till tillträdesdagen enligt en given formel. Det justerade anbudspriset utgör köpeskillingen. En handpenning på 10 procent av anbudspriset betalas i samband med undertecknande av fastighetsöverlåtelseavtalet. Byggherren står löpande för sin andel av samtliga projekterings- och utredningskostnader som krävs för planarbetet och för att en överenskommelse om exploatering ska kunna träffas mellan byggherren och kommunen. Sådana kostnader kommer att räknas av köpeskillingen. Andelen enligt ovan är ett estimat som baseras på tilldelad BTA enligt preliminär avgränsning i anbudsinbjudan. En korrigering görs efter lagakraftvunnen detaljplan om faktiskt tilldelad BTA avviker med mer än 5 procent från estimatet. Den slutgiltiga köpeskillingen betalas när fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft och fastigheterna som omfattas av markanvisningen registrerats i fastighetsregistret. Anläggningsavgifter för vatten och avlopp debiteras separat. Krav på anbudsgivare Ett antal förutsättningar finns med i anbudsinbjudan samt dess bilagor som tydliggör de krav som ställs på anbudsgivare. Ekonomisk stabilitet och genomförandekraft ska intygas genom att anbudsgivare ska bifoga ekonomisk rapportering till sitt anbud. Anbudsgivare ska vara villiga att genomföra kommunens beslutade styrdokument och generella krav. Anbudsgivaren ska även kortfattat beskriva hur kommunens övriga villkor som beskrivs i anbudsinbjudan samt dess bilagor uppfylls. Vid val av anbudsgivare kommer kommunen att beakta anbudsgivarens förmåga att uppfylla tidplaner och produktionstakt. Hänsyn kommer även att tas till hur anbudsgivaren uppfyllt kommunens generella krav, riktlinjer och ingångna avtal i tidigare projekt med kommunen. Kommunen kommer att ta kreditupplysning på anbudsgivare. Kommunala villkor och situationsanpassade villkor Miljöförutsättningar och gröna värden För att bidra till att kommunens krav på särskilda gröna värden och lokala miljömål uppfylls, har dokumentet Miljöförutsättningar för Svindersberg tagits fram, som bilaga till anbudsinbjudan.

282 282 5 (9) En gemensam grönytefaktor för Nacka stad är framtagen. Beslut om grönytefaktor för Nacka stad togs i kommunstyrelsen 7 juni Grönytefaktorn för Nacka stad är satt till 0,6. I enlighet med Nackas miljöprogram , har följande prioriterade lokala miljömål föreslagits för detta projekt: Hållbart resande Energieffektivt och sunt byggande Dagvatten som renas och infiltreras En god ljudmiljö De föreslagna miljömålen är utvalda för att komplettera de gröna värden som ställs på kvartersmark. I syfte att nå det lokala miljömålet Rent vatten ställs krav på att dagvatten renas och infiltreras. I syfte att nå de lokala miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö uppställs ett antal villkor, bland annat ställs krav på cykelparkering och laddningsmöjligheter för elbil. Att boende ska kunna använda sig av andra transportmedel än fossildrivna bilar bidrar till målet om begränsad klimatpåverkan. Kraven på cykelparkering och laddningsmöjligheter har utformats med hänsyn till markanvisningsområdets centrala läge samt för att premiera cykeltrafik och möta den mängd elbilar som förväntas öka i framtiden. Kraven skapar förutsättningar för friskare luft och för att uppnå kommunens mål att minska växthusgaser från vägtrafik med 80 procent fram till Gestaltning Anbudens gestaltningsförslag är bedömningsgrundande och utgångspunkten för bedömningen är Nacka kommuns stadsbyggnadsstrategi Fundamenta. Nacka stad har sju fundamenta: Sammanhang, stadsrum, stadsgator, stadsgrönska, kvartersformer, stadens objekt och karaktärsdrag. På grund av bland annat områdets topografi kommer dock vissa delar inte vara tillämpbara. Nära och nyskapande är visionen för Nacka stad. Den kan uttryckas i en mångfald av arkitektur och att byggnaderna ger förutsättningar för ett aktivt liv mellan husen. Vi vill se en tolkning av visionen i förslagen. Förslagen kommer att bedömas utifrån den arkitektoniska kvalitet som redovisas utifrån Fundamenta samt nedanstående kriterier: - Detaljutformning: Möten mellan olika byggnadsdelar, material och eventuella prefabricerade byggnadsdelar ska vara väl genomtänkta och utformade. - Volymskapande gestaltning: Variationer i form, originalitet, anpassning till terräng, anpassning till befintlig natur, utformning som skapar goda ljusförhållanden i lägenheter och på platser för utevistelse.

283 283 6 (9) - Bebyggelsens förhållande till omgivande allmän plats och bebyggelse: Omgivningens arkitektoniska värden och naturvärden tas tillvara, god tillgänglighet till allmänna platser skapas. - Fasaders utformning: Varierat uttryck och originalitet såsom materialval, färg, fönstersättning, balkongutformning, entréer, sockelvåningar etc. Anbudsgivarnas gestaltningsförslag föreslås viktas till 50 procent vid bedömningen av inkomna anbud. Varierad upplåtelseform och låg boendekostnad Inom Nacka stad eftersträvas att uppnå kommunens mål avseende varierad upplåtelseform. Som en del av detta arbete har det aktuella markanvisningsområdet pekats ut som ett område för fri upplåtelseform. Med hänsyn till markanvisningsområdets kuperade terräng och utbyggnadens komplexitet så ställs inte specifika krav på låg boendekostnad i området. Bebyggelse inom viss tid Kommunen ställer krav på inom vilken tid bebyggelse och anläggningar på kvartersmark senast ska påbörjas och vara avslutade. Start- och slutbesked ska ha erhållits inom två respektive fyra år från att fastigheten tillträds. För att undvika markspekulation är ett vite bland annat kopplat till att exploatören påbörjar och utför bebyggelse inom området enligt tidplan. Försening i tidplan som beror på något förhållande på kommunens sida, ansvarar inte anbudsvinnaren för. Sådana krav och vitesklausuler kopplade till kraven kommer att anges i markgenomförandeavtalet. Sociala boenden Inom detaljplaneområden för bostadsändamål vill kommunen verka för att integrera olika former av socialt boende i nya bostadsprojekt. Kommunen ska ges möjlighet att förvärva upp till 5 procent av nyproducerade lägenheter för kommunens behov av sociala boenden, vilket kommer anges i markanvisningsavtalet. Vid tidpunkt för inflyttning kan behovet av socialt boende ha förändrats och ett lägre antal bostäder än angivet kan därför bli aktuellt. Kommunens behov av socialt boende kommer även att tillses i kommande etapper inom detaljplaneprogrammet för Planiaområdet där nya hyresrätter planeras. Praktikanter och lärlingar i byggskedet För anbudstävlingen föreslås att kommunen ställer som krav att anbudsgivaren ska tillhandahålla praktik- och lärlingsplatser under byggnationen. Riktlinjer för markanvisning Samtliga tillämpliga villkor som uppställs i avsnitt 8.2 i Programmet för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal kommer att användas i markanvisningen.

284 284 7 (9) Hur väljs anbudsgivare? Vid bedömningen viktas anbudens gestaltningsförslag till 50 procent och högsta angivet pris till 50 procent. Ett anbud kan maximalt få 20 anbudspoäng, 10 poäng för gestaltning och 10 poäng för pris. Bidragen föreslås utvärderas med avseende på gestaltning genom en samlad bedömning utifrån följande kriterier: - Detaljutformning: Möten mellan olika byggnadsdelar, material och eventuella prefabricerade byggnadsdelar ska vara väl genomtänkta och utformade. - Volymskapande gestaltning: Variationer i form, originalitet, anpassning till terräng, anpassning till befintlig natur, utformning som skapar goda ljusförhållanden i lägenheter och på platser för utevistelse. - Bebyggelsens förhållande till omgivande allmän plats och bebyggelse: Omgivningens arkitektoniska värden och naturvärden tas tillvara, god tillgänglighet till allmänna platser skapas. - Fasaders utformning: Varierat uttryck och originalitet såsom materialval, färg, fönstersättning, balkongutformning, entréer, sockelvåningar etc. Anbud bedöms individuellt utifrån ovanstående kriterier och tilldelas max 10 utvärderingspoäng. Det anbud som innehåller högst utvärderingspoäng föreslås få tio anbudspoäng. Övriga bidrag tilldelas anbudspoäng utifrån respektive bidrags utvärderingspoäng i förhållande till högsta utvärderingspoäng. Det innebär att ett bidrag som erhåller en utvärderingspoäng som är 10 procent lägre än den högsta utvärderingspoängen får 10 procent lägre anbudspoäng, det vill säga 9 anbudspoäng. Avrundning sker till en decimal. Det anbud som innehåller högst pris föreslås få 10 anbudspoäng. Övriga bidrag tilldelas anbudspoäng utifrån respektive bidrags pris i relation till högsta erbjudet pris. Det innebär att det bidrag som erbjuder ett pris som är 10 procent lägre än det högst erbjudna priset får 10 procent lägre anbudspoäng, det vill säga 9 anbudspoäng. Avrundning sker till en decimal. En separat utvärdering på pris samt gestaltning föreslås för att få en oberoende utvärdering av respektive bedömningskategori. Anbudspoängen summeras sedan för respektive anbud. Det anbud med högst anbudspoäng kommer sedan att presenteras i förslag till tilldelningsbeslut som ska fattas av kommunstyrelsen. Ett antal övriga parametrar avseende funktion och genomförande finns angivna som förutsättningar i anbudsinbjudan och dess bilagor. Anbudsgivarna förbinder sig att uppfylla dessa förutsättningar vid ingående av markanvisningsavtal. Anbudsprocessen Tävlingen kommer att pågå under hösten/vintern 2016 och annonseras genom kommunens hemsida samt i riktade utskick till markintressenter. Anbudsöppning och utvärdering kommer främst att ske under januari-februari Förslag till tilldelning och ingående av markanvisningsavtal tas fram under våren 2017.

285 285 8 (9) Kommunen föreslås också tillämpa fri prövningsrätt på inlämnade anbud, vilket innebär att kommunen kan välja att bortse från bud från anbudsgivare som kommunen av olika skäl inte tror kan fullfölja de åtaganden som beskrivs i inbjudan. Detta syftar även till att motverka markspekulation. Kommunen förbehåller sig även rätten att avbryta anbudsförfarandet om inte anbuden motsvarar kommunens förväntningar avseende gestaltning eller avgäldsnivå. Mallar för markanvisningsavtal, markgenomförandeavtal, fastighetsöverlåtelseavtal samt sidoavtal kommer att biläggas anbudsinbjudan och kommer tillsammans med Programmet för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal att skapa en tydlighet gentemot blivande exploatörer gällande de avtal som ska ingås med kommunen. Avtalsmallarna bifogas inte denna tjänsteskrivelse utan kommer att färdigställas inför utskick av anbudsinbjudan. Den föreslagna politiska processen och tidplan 1. Kommunstyrelsens stadsbyggnadsutskott tillstyrker förslag till beslut 13 sep Pressmeddelande om markanvisning 15 sep Kommunstyrelsen beslutar enligt förslag till beslut 3 okt Anbudstävling enligt preliminär tidplan nov-dec Utvärdering av inkomna anbud jan-feb Kommunstyrelsen beslutar om tilldelning och apr 2017 markanvisningsavtal 7. Kommunstyrelsen beslutar om eventuell förlängning 2019 av markanvisningsavtal 8. Kommunfullmäktige beslutar om detaljplan, 2019 markgenomförandeavtal, fastighetsöverlåtelseavtal samt sidoavtal Ekonomiska konsekvenser Planläggning i stadsbyggnadsprojektet Svindersberg finansieras genom kommunens markförsäljning. Utbyggnad av allmänna anläggningar föreslås ingå i anbud och kommer därför inte att belasta projektet. En projektkalkyl för stadsbyggnadsprojektet Svindersberg är under arbete. Projektkalkylen kommer att färdigställas efter det att anbuden inkommit och markanvisningsavtal tecknats. Under planarbetets gång kommer projektkalkylen att ytterligare förfinas. En första budget kommer att begäras under 2017, när projektet kommit en bit på väg med planarbetet. Inför utbyggnads-pm kan en mer detaljerad projektkalkyl för stadsbyggnadsprojektet tas fram.

286 286 9 (9) Konsekvenser för barn Bebyggelse av området förväntas ha begränsad negativ påverkan på barn då området inte frekvent nyttjas som lekområde idag. En park med lekmöjlighet kommer att tillskapas i områdets östra delar och ned mot Värmdövägen. Bilagor 1. Inbjudan till anbudstävling för markanvisning 2. Anbudsmall 3. Startpromemoria 4. Volymstudie 5. Utpekade träd 6. Miljöförutsättningar för anbudstävling i Svindersberg 7. Karta över befintlig VA-struktur 8. Översiktlig information om buller vid Svindersberg Bilagor till markanvisning som ej bifogas 1. Detaljplaneprogram för Planiaområdet 2. Program för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal 3. Nackas miljöprogram Riktlinjer för hållbart byggande 5. Grönytefaktor Nacka stad 6. Fundamenta, stadsbyggnadsstrategi för Nacka stad 7. Rekommenderade parkeringstal i Nacka kommun 8. Anvisningar för dagvattenhantering i Nacka kommun 9. Dagvattenpolicy 10. Avfallsföreskrifter för Nacka kommun 11. Primärkarta 12. Höjddata 13. Definition ljus BTA 14. Avtalsmallar 15. Tekniskt PM Geoteknik/hydroteknik 16. Kravspecifikation för utbyggnad Christina Gerremo Bitr Exploateringschef Exploateringsenheten Peter Skogberg Projektledare Exploateringsenheten

287 287 SVINDERSBERG Del av Planiaområdet och Nacka stad Anbudstävling för markanvisning med fri upplåtelseform November 2016 Läs mer på nacka.se/stad eller dela på # NackaStad

288 288 NU BYGGER VI NACKA STAD Nacka blev stad 1949, men vi har egentligen ingen stad. Den ska vi bygga nu och jag hoppas att du vill vara med i det arbetet! Vi planerar för en tät, blandad och framför allt levande och mysig stadsbebyggelse där stadens alla kvaliteter och utbud finns. Vackra hus, mötesplatser, parker, arbetsplatser, bostäder och butiker. Västra Sicklaön kommer alltmer att växa ihop med Hammarby Sjöstad och bli en del av innerstaden. De närmaste 15 åren kommer det att byggas cirka nya bostäder och arbetsplatser på västra Sicklaön. En förutsättning är förstås att kommunikationerna också byggs ut. I juni i år invigde vi en ny bro- och tunnelförbindelse mellan Kvarnholmen och centrala Nacka och nästa år blir förlängningen av tvärbanan från Hammarby Sjöstad till Sickla klar. Tunnelbanan till Nacka ska börja byggas Många andra projekt pågår samtidigt - från omvandlingen av Kvarnholmen med tusentals nya bostäder och arbetsplatser, till förtätning med enstaka hus. På några platser pågår byggandet för fullt, i andra områden kan ni vara med att påverka hur ny bebyggelse, grönområden och trafiklösningar ska se ut. Vi ser gärna att många olika aktörer, inte bara kommunen själv, är delaktiga i det arbetet. Vi hoppas att ni ska känna stolthet och engagemang när vi bygger stad tillsammans. Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inbjudan...3 Vision...4 Program för markanvändning...5 Planiaområdet...6 Markanvisningsområdet...7 Platsspecifika villkor och förutsättningar...9 Anbudsprocess...14 Kontakt...16 Bilagor

289 289 INBJUDAN I Nacka stad får du stadens puls, kultur och nöjen, natur och avkoppling på en och samma plats. Här finns något för alla. Och det är verkligen nära till allt. Nacka stad har en alldeles egen karaktär och historia. Och det finns långsiktighet och innovativt nytänkande. Här växer det fram en stad där människor vill bo som kombinerar det bästa av staden och naturen. Nacka stad innefattar västra Sicklaön. Nacka kommun bjuder in till anbudstävling för markanvisning för bostadsbebyggelse på Svindersberg, en del av Planiaområdet och Nacka stad. Tävlingen utgör den första av två etapper av markanvisningar inom Svindersberg. Stadsdelen beräknas vara utbyggd när den nya tunnelbanan invigs. Svindersberg ska bli en attraktiv och inbjudande stadsdel för både boende och besökande med sitt läge med mindre än fem minuter till planerad tunnelbana och Saltsjöbanan, närhet till handel och närservice i Sickla köpkvarter, utsikt mot Svindersviken och Kyrkviken och promenadavstånd till Nackareservatet. Området kommer till största delen innehålla bostäder men ett kontorshus planeras vid Värmdöleden/Svindersviksvägen. Planiaområdet ligger alldeles i gränslandet till Stockholms innerstad och blir därmed ett av de mest centrala lägena i Nacka kommun. Planiaområdet ska karaktäriseras av en blandning av bostäder, arbetsplatser, verksamheter, service och offentliga platser, samtidigt som blå och gröna värden lyfts fram och områdets kulturhistoria förblir en viktig del av stadsdelens själ. Denna inbjudan vänder sig till er som vill vara med och utveckla området och tillsammans med Nacka kommun gestalta området i enlighet med kommunens visioner. Markanvisningen omfattar cirka kvadratmeter BTA med fri upplåtelseform och anbuden kommer att utvärderas till lika delar utifrån anbudens gestaltningsförslag och pris. Om inkomna anbud inte motsvarar kommunens förväntningar avseende gestaltning eller prisnivå, kan anbudsförfarandet komma att avbrytas. Ett antal förutsättningar för att erhålla en markanvisning finns även angivna i anbudsinbjudan samt dess bilagor. Anbudsgivare förbinder sig att följa dessa förutsättningar vid deltagande i tävlingen och inlämning av anbud. Ett anbudsområde ca 230 lägenheter ca kvm BTA bostäder Anbuden ska vara kommunen tillhanda senast den 30 december 2016 kl. 17:00 KVARNHOLMEN NACKA STRAND FINNBODA HENRIKSDAL SVINDERSBERG FINNTORP CENTRALA NACKA SICKLA JÄRLA SJÖ 3

290 290 VISION Nacka stad - nära och nyskapande Här är det nära till allt mötesplatser, natur och kultur stadens puls, lugna platser och varandra. Här är det enkelt att leva och arbeta att gå, cykla och åka kollektivt. Här får du möta det oväntade en mångfald av arkitektur, uttryck och människor med ett aktivt liv mellan husen. Här skapar vi en levande och hållbar stad för alla där det kuperade landskapet, vattnet och platsens historia ger staden karaktär. Här utvecklar vi staden i samspel med andra tänker nytt, långsiktigt och innovativt. Bilder från Fundamenta, som beskriver och illustrerar stadsbyggnadsprinciper för Nacka stad. SVINDERSBERG Nacka stad sträcker sig från kommungränsen vid Hammarby sjöstad till Saltsjöbadsleden. Området innefattar flera stora utvecklingsområden som Kvarnholmen, Planiaområdet och centrala Nacka. Tunnelbanan till området med stationer i Sickla, Järla och Nacka centrum förväntas vara färdig år

291 291 PROGRAM FÖR MARKANVÄNDNING Nacka kommuns kommunfullmäktige beslutade i april 2016 om ett nytt program för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal. Programmet anger grunden för hur kommunen ska använda sitt markinnehav för att utveckla Nacka som en attraktiv plats och bo, leva och verka i. Det tar sin avstamp främst i de övergripande målen om attraktiva livsmiljöer i hela Nacka och en stark och balanserad tillväxt och syftar till en ökad tydlighet och transparens kring det kommunala fastighetsbeståndet, såväl vad gäller utveckling som överlåtelse eller upplåtelse av kommunala fastigheter. Programmet vilar på följande utgångspunkter: Marken ska förvaltas och utvecklas för att uppnå en stark och balanserad tillväxt. Stadsutvecklingen ska vara självfinansierande över tid. Kommunen ska äga, förvalta och utveckla fastigheter som bedöms vara av strategisk betydelse. Kommunal mark kan upplåtas med nyttjanderätt för att tillgodose allmänna intressen. VILLKOR VID MARKANVISNING 1. En markanvisning ska tidsbegränsas till två år från kommunens beslut. Om en bindande överenskommelse om genomförande av exploatering inte kan träffas inom denna tid får kommunen göra en ny markanvisning. 2. Projekt som avbryts till följd av beslut under detaljplaneprocessen eller på grund av att markanvisningsavtalet löpt ut ger inte rätt till ersättning eller ny markanvisning som kompensation. 3. Kommunen kan besluta om förlängning av en markanvisning dock endast under förutsättning att byggherren aktivt drivit projektet och att förseningen inte beror på byggherren. 4. Kommunen bekostar detaljplaneläggning om markanvisningen avser upplåtelse med tomträtt. 5. Kommunen ska återta en markanvisning under tvåårsperioden om det är uppenbart att byggherren inte avser eller förmår genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen eller om kommunen och byggherren inte kan komma överens om priset. Återtagen markanvisning ger inte byggherren rätt till ersättning. Om kommunen återtar markanvisningen äger kommunen rätt att genast anvisa området till annan intressent. 6. Vid avbrutet detaljplanearbete har kommunen rätt att använda all upphovsrätt och andra immateriella rättigheter hänförliga till framtagna och utförda utredningar utan att utge ersättning till byggherren eller till av byggherren anlitade konsulter eller entreprenörer. Detta innebär dock inte att kommunen övertar den upphovsrätt och andra immateriella rättigheter som byggherren eller annan kan ha i materialet. 7. Om byggherren inte längre önskar fullfölja markanvisningsavtalet ska kommunen ha rätt till ersättning för de merkostnader som kommunen härigenom orsakas i samband fullföljande av exploateringen. 8. Den som erhåller markanvisning för hyresrätt ska ha ett av kommunen godkänt, öppet och transparent system för bostadskö. 9. Markanvisning får inte överlåtas på annan part utan kommunens skriftliga medgivande. Se bilaga Program för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings-och exploateringsavtal 5

292 292 PLANIAOMRÅDET Kommunfullmäktige antog i juni 2012 en ny översiktsplan Hållbar framtid i Nacka. Att skapa en tät och blandad stad på västra Sicklaön är en av översiktsplanens viktiga strategier. En utvecklad strukturplan togs fram i maj 2015 som visar den övergripande planeringen för västra Sicklaön med förslag till bebyggelse, kopplingar till vatten och grönområden, hållbarhet med mera. Tunnelbaneavtalet I januari 2014 träffades ett avtal om utbyggnad av tunnelbanan mellan staten, Stockholms läns landsting samt kommunerna Nacka, Solna, Järfälla och Stockholm. Det innebär bland annat att tunnelbanans blåa linje förlängs från Kungsträdgården till Sofia, Hammarby sjöstad, Sickla, Järla och centrala Nacka. Avtalet innebär ett åtagande för Nacka kommun att bygga bostäder på västra Sicklaön till år Tunnelbanan planeras vara klar år Tunnelbanans nya sträckning Detaljplaneprogram Ett detaljplaneprogram har tagits fram för Planiaområdet, se bilaga. Det innehåller ca nya bostäder, kvadratmeter lokaler och 26 nya förskoleavdelningar. En av tunnelbanans entréer placeras i Planiaområdet och Saltsjöbanan föreslås höjas upp vid Nacka station så att Planiavägen och Värmdövägen kan kopplas samman. Områdets strategiska placering, med närhet till service och kollektivtrafik, gör att Planiaområdet blir ett av de mest centrala lägena i Nacka kommun. Programmet för Planiaområdet ska tillsammans med angränsande utvecklingsområden ses som ett viktigt steg mot att förändra västra Sicklaön från fragmenterad stadsbygd till en sammanhållen och tätare stad. Detaljplaneprogrammet ligger till grund för markanvisningar, detaljplaner och genomförande. Tilldelning av mark i området sker till en exploatör som sedan ska genomföra och planera bebyggelsen i samarbete med Nacka kommun. Ett startpm för stadsbyggnadsprojektet Svindersberg antogs den 14 juni 2016 av kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott. Se bilaga Startpromemoria Svindersberg. Riktlinjer för hållbart byggande Nacka kommun har tagit fram riktlinjer för hållbart byggande som beslutades av miljö- och stadsbyggnadsnämnden i november 2012, se bilaga. Syftet med riktlinjerna är att öka hållbarheten i stadsbyggandet och underlätta uppföljningen av prioriterade hållbarhetsområden i dialog med medverkande exploatörer. För Svindersberg har initialt följande hållbarhetsområden valts ut: Hållbart resande Energieffektivt och sunt byggande Dagvatten som renas och infiltreras En god ljudmiljö Det är av stor vikt att dessa mål beaktas fortsättningsvis under tävlingsprocess och detaljplaneskede såväl som i projektets genomförande. Riktlinjerna för hållbart byggande kan komma att ändras vid framtagande av detaljplan i dialog med utvald exploatör, om tydliga skäl finns. SVINDERSBERG 6 Svindersberg är en del av Planiaområdet och Nacka stad.

293 293 MARKANVISNINGSOMRÅDET Markanvisningsområdet är beläget i Nacka stads västliga del närmast Stockholms innerstad, mellan bostadsområdena Finntorp och Alphyddan. Här är det mindre än fem minuter till planerad tunnelbana och Saltsjöbanan, nära till handel och närservice i Sickla köpkvarter, området har utsikt mot Svindersviken och Kyrkviken och promenadavstånd till Nackareservatet. I norr avgränsas området av Värmdöleden och i söder av Värmdövägen vilken planeras bli en huvudgata i Nacka stad. Vid Värmdövägen söder om Svindersberg planeras Saltsjöbanan att höjas upp för att skapa bättre kopplingar mellan områden norr och söder om banan och för att skapa en mer attraktiv stadsmiljö i området. En skola (Maestroskolan) och förskola är belägen i anslutning till markanvisningsområdet i väster. Skolområdet ska utvecklas för att inrymma fler elever. Markanvisningsområdet är cirka 26 hektar stort och karaktäriseras av kuperad naturmark med stor andel berg i dagen. Höjdskillnaden är cirka 30 meter mellan områdets högsta punkt och Värmdövägen i söder, med sin högsta punkt i områdets mitt, se bilaga med primärkarta. Nedanför markanvisningsområdet, närmast Värmdövägen, ligger fastigheten Sicklaön 89:1 (Olofssons Bil). Denna kommer planläggas i ett senare skede. Den bebyggelsen ska även utgöra en koppling till bebyggelsen på Svindersberg. Stadsbild och bebyggelsestruktur Det kuperade landskapet tillsammans med olika våningshöjder ska ge stadsdelen ett varierat och stadsmässigt intryck. Den arkitektoniska utformningen ska bidra till att ge området en egen identitet och vara en del i Planiaområdet och Nacka stad. Ett gestaltningsprogram ska tas fram under detaljplanearbetet. En volymstudie har tagits fram inför markanvisningen för att ge en uppfattning om möjlig exploatering och vägsträckningar. Den är att betrakta som ett underlag för anbudsgivarna att förhålla sig fritt gentemot, se bilaga Volymstudie. Bebyggelsens omfattning, antal kvadratmeter BTA och lägenheter kan komma att ändras under detaljplanearbetet. Bostäder och verksamheter Området ingår i Plania norra i detaljplaneprogram för Planiaområdet som totalt omfattar ca nya bostäder. Denna markanvisning omfattar ca 230 lägenheter. Markanvisningsområdet omfattar markeringen på kartan på nästa sida, men anbudsgivarna har att förhålla sig till omkringliggande delars framtida utbyggnad. De södra delarna av Svindersberg planeras att markanvisas i ett senare skede samordnat med exploateringen av fastigheten Sicklaön 89:1 (Olofssons Bil). Totalt planeras i det södra området närmast Värmdövägen ca 270 bostäder och lokaler i entréplan mot Värmdövägen. Anbudsområdet Anbudsgivare ska lämna ett anbud på hela anbudsområdet inklusive utformning av allmänna anläggningar såsom gator, park och vatten- och avlopp inom anbudsområdet. Flera anbud från samma anbudsgivare beaktas ej. Antalsangivelserna i tabellen som följer är inte definitiva och ger endast en indikation på storleken på området. Storleken fastställs i kommande detaljplan för området. Utbyggnad av allmänna anläggningar Anbudslämnaren ska projektera och bygga ut allmänna anläggningar inom projektområdet. Kommunen kommer att granska och godkänna utformning av allmänna anläggningar under projektets gång. Anläggningarna ska följa kommunens kravspecifikation för utbyggnad, se bilaga Kravspecifikation för utbyggnad. Anläggningarna ska efter godkänd slutbesiktning överlåtas till kommunen utan ersättning. 7

294 294 Markanvisningsområde Senare etapper Karta över markanvisningsområdet och senare etapper i utbyggnaden av Svindersberg. Typ Uppskattat antal lägenheter Uppskattad BTA bostad Uppskattad BTA lokal Upplåtelseform Våningsantal Flerbostadshus kvm Fri 2-7 8

295 295 PLATSSPECIFIKA VILLKOR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Denna anbudstävling omfattar etapp 1 av stadsbyggnadsprojektet Svindersberg vilket är en del av detaljplaneprogrammet för Planiaområdet. Inlämnade anbud bedöms utifrån pris (kr/ljus BTA) och gestaltning till lika delar. Anbud ska utgå från och förhålla sig till de krav och förutsättningar som redovisas nedan. Tidplan Anbud ska vara inkomna till kommunen senast 30 december 2016 kl. 17:00 Kommunen kommer att meddela tilldelningsbeslut under våren 2017 till de exploatörer som har inkommit med anbud Ingående och godkännande av markanvisningsavtal hösten 2017 Planläggning Ingående och godkännande av markgenomförandeavtal med överlåtelse av mark i samband med planen antagande 2018 Utbyggnad av allmänna anläggningar påbörjas 2018 Påbörjande av byggnation inom kvartersmark 2019 Färdigställande av byggnation inom kvartersmark Den preliminära tidplanen är främst beroende av att detaljplanen vinner laga kraft. Tid för eventuella överklaganden av detaljplanen är inte inräknat. Bebyggelse inom viss tid Kommunen ställer krav på blivande exploatör att byggnation påbörjas och färdigställs inom viss tid. Startoch slutbesked ska ha erhållits inom två respektive fyra år från att fastigheten tillträds. Försening i tidplan som beror på något förhållande på kommunens sida, ansvarar inte exploatören för. Gestaltning Anbudens gestaltningsförslag är bedömningsgrundande. Fundamenta är Nacka kommuns stadsbyggnadsstrategi för Nacka stad. Fundamenta ska stärka Nackas stadskaraktär och komplettera den utvecklade strukturplanen för Nacka stad. Dokumentet ska användas som ett verktyg för analys och vägledning i planering och byggande av Nacka stad. Gestaltningsprinciperna i Fundamenta kommer att ligga till grund för gestaltningen som tas fram i detaljplanen. Nacka stad har sju fundamenta: Sammanhang Stadsrum Stadsgator Stadsgrönska Kvartersformer Stadens objekt Karaktärsdrag Bebyggelsen på Svindersberg har en utmanande terräng att anpassa sig till, vilket innebär att till exempel kvartersstrukturen inte blir utpräglad utan andra idéer och typologier får prövas. Se bilaga för beskrivning av respektive fundamenta. Nära och nyskapande Nära och nyskapande är visionen för Nacka stad. Visionen handlar bland annat om en mångfald av arkitektur, uttryck och människor med ett aktivt liv mellan husen, om att tänka nytt, långsiktigt och innovativt. Vi vill se er tolkning av visionen i gestaltningsförslagen och kunna få svar på frågorna; hur ser tolkningen av visionen Nära och nyskapande ut i gestaltningsförslagen? Hur ges detta uttryck i gestaltningen? Ny bebyggelse ska vara en förebild för hållbart byggande. Miljövänlig teknik, sunda material, vegetation och grönska kan med fördel utgöra ledord vid gestaltningen, miljövänliga lösningar kan ges synliga uttryck. 9

296 296 Bebyggelsens förhållande till omgivningen Utgångspunkten är att utforma området utifrån det offentliga rummet, omgivande gator, park med mera. Kvaliteter i det offentliga rummet och ett bra samspel med bebyggelsen är en förutsättning för ett attraktivt stadsliv. Anpassningen till den befintliga bebyggelsen ska beaktas. Byggnader och allmänna platsers utformning Bebyggelsen kommer bli synlig från flera väderstreck i och med att bebyggelsen blir en del av landskapsbilden. Det gör att fasader, tak och volymer med mera behöver gestaltas väl. Ett varierat uttryck och originalitet ska eftersträvas. Variationen kan bestå i materialval, färg, fönstersättning, balkongutformning, entréer, sockelvåningar etc. Balkonger kan sticka ut över trottoar men omfattningen får vägas mot gatusektioner. Fritt passagemått under balkonger ska vara minst 3,5 meter. Hissar, ventilationsanläggningar med mera kan sticka ovan tak om det tillför arkitekturen något. Om prefabricerade byggelement används ska dessa uppnå en hög medveten gestaltning och utformas med stor omsorg för att uppnå en god helhetsverkan. Lägenheter ska ha goda solförhållanden och genomtänkt placering mot gata avseende insyn, då endast ett fåtal lokaler i entréplan antas byggas. Gårdar, uteplatser och parker/natur ska inbjuda till utevistelse både avseende ljusförhållanden, utblickar, möblering, närlek, konst med mera samt ha god tillgänglighet. Befintlig gångvägskoppling i områdets sydöstra del ska bevaras men behöver upprustas och omgestaltas för bättre tillgänglighet och för tillvaratagande av befintliga naturvärden. Mellan befintlig bebyggelse på Becksjudarvägen och ny bebyggelse anläggs med fördel ett park- och naturområde som kan innehålla lekplats och aktiviteter för olika åldrar. Gröna värden och miljömål I Nacka kommuns program för markanvändning anges att kommunen vid bebyggelse ska ställa krav på särskilda gröna värden på kvartersmark för att främja ekosystemtjänster. Prioriterade kategorier för ekosystemtjänster på kvartersmark i Nacka stad är följande: 10 Sociala och rekreativa värden Dagvattenhantering Biologisk mångfald Luftrening Lokalklimat För att uppnå mål inom dessa prioriterade kategorier är en gemensam grönytefaktor för Nacka stad framtagen. Grönytefaktor Ett verktyg för att implementera miljömålen i Nacka stad är grönytefaktor som ska tillämpas vid exploatering av området. Den utgår från de fem kategorierna av ekosystemtjänster: sociala värden, dagvattenrening, biologisk mångfald, lokalklimat och luftrening. Grönytefaktorn är ett verktyg för att uppnå Nacka kommuns övergripande mål om attraktiva livsmiljöer i hela Nacka, se bilaga Grönytefaktor Nacka stad. För Svindersberg har grönytefaktorn i markanvisningsområdet fastställts till 0,6. Miljöförutsättningar Ett av Nacka kommuns övergripande mål är attraktiva livsmiljöer i hela Nacka. Kommunfullmäktige har dessutom antagit sex lokala miljömål. Med dessa miljömål som grund kan kommunen ange vilken miljöhänsyn som behöver tas i stadsbyggnadsprojekten för att målet i översiktsplanen ska kunna uppfyllas. Läs mer om miljöförutsättningarna i bilagan Miljöförutsättningar för anbudstävling i Svindersberg. Dokumentet utgår från kommunens miljöprogram och anger de krav kommunen ställer i samband med markanvisningen i Svindersberg. Park och natur Inom anbudsområdet ska en park anläggas mellan befintlig bebyggelse i Finntorp och ny bebyggelse vid gång- och cykelväg ner mot Värmdövägen. I sluttningen från Värmdövägen ska en ny gång- och cykelbana anläggas som blir en ny förbindelse mellan bebyggelsen på berget och Värmdövägen. Gång- och cykelväg ska uppfylla tillgänglighetskrav, vilket kan resultera i andra allmänna anläggningar. I detaljplaneprogrammet för Planiaområdet har ett antal naturvärdesområden och träd pekats ut. Dessa framgår av programmets avsnitt Grönstruktur och naturvärden samt bilaga Utpekade träd.

297 297 Buller Området är utsatt för trafikbuller från Värmdöleden, Värmdövägen och Saltsjöbanan. Detta ska beaktas vid utformning av bebyggelsen. Se bilaga Översiktlig information om bullersituationen vid Svindersberg. Den planerade upphöjningen av Saltsjöbanan ska beaktas. Trafik och gator Tunnelbanans station Sickla kommer att ligga på gångavstånd från bebyggelsen, liksom busstrafik. Tvärbanans förlängning till Sickla station kommer ligga på ca 500 meters avstånd. Angöring med bil till området kan ske genom en eller flera vägar. Bergknallevägen är idag en gång- och cykelväg med brant lutning som angör från väst. Att möjliggöra denna för biltrafik ska ingå i anbudet. Becksjudarvägen har möjlig nordostlig angöring samt en sydostlig som kräver markinlösen. Fordonstrafiken begränsas av tänkt parkering i bergrum där hissförbindelse kommer behövas. Gång- och cykeltrafik ska ha god koppling till intilliggande bostadsområden, kollektivtrafik på Värmdövägen, närservice i Sickla och skola/förskola. I anvisningsområdets södra del ska angöring till kommande bebyggelse i söder beaktas. Allmänna anläggningar ska vara självbärande. Parkering Parkering för bil ska främst lösas i underjordiskt garage i bergrum. Den exploatör som tilldelas markanvisning ska samverka med övriga exploatörer inom detaljplan och närområde för att samordna garage med in- och utfarter. Garaget ska ingå i gemensamhetsanläggning. Garaget kommer att uppföras i olika etapper vartefter exploateringen i närområdet sker. Utformningen ska möjliggöra denna utbyggnad. Inom markanvisningsområdet ligger en kommunal VAtunnel som ska beaktas vid uppförandet av bergrumsgaraget, se bilaga Karta över befintlig VA-struktur. 11 P-tal för västra Sicklaön är 0,8 bilplatser per lägenhet för tvårumslägenheter eller mindre. För större lägenheter är P-talet 0,9. P-talet kan reduceras om exploatören redovisar åtgärder för detta under detaljplanearbetet. Parkeringsplatser på allmänna gator och vägar är avsedda för besökare till området och kan inte tillgodoräknas. En cykelparkeringsplats per rum i lägenhet ska anordnas inom kvartersmark varav minst hälften av det totala antalet cykelparkeringar är väderskyddade, se bilagor Rekommenderade parkeringstal i Nacka kommun samt Miljöförutsättningar för anbudstävling i Svindersberg. Vatten och avlopp Området ligger inom verksamhetsområde för vatten, spillvattenavlopp och dagvatten. Anläggningsavgifter erläggs av den som enligt lagen om allmänna vattentjänster jämställs med fastighetsägare (exploatören). Kommunalt vatten- och avloppsnät byggs ut inom planområdet. Nya ledningar ska i huvudsak förläggas i allmän platsmark. Exploatören ska projektera och genomföra utbyggnad av vatten, spillvattenavlopp och dagvattenledningar. Kommunen ska godkänna handlingar innan utförande. Varje fastighet ska förses med en uppsättning förbindelsepunkter (anslutningspunkter) för de vattentjänster som behövs. Tillgång till brandvattenförsörjning ska ansökas hos VA-huvudmannen. Beviljas ansökan ska avtal upprättas och särskilda förbindelsepunkter för brandvattenförsörjning upprättas. För mer information om VA-avgifter se: Se även bilaga Karta över befintlig VA-struktur. Dagvatten Dagvattenfördröjande åtgärder ska utföras inom kvartersmark innan anslutning sker till allmänt dagvattennät. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska tillämpas så långt som möjligt. Det får inte bli mer föroreningar i dagvattnet från området än innan exploatering. Detta innebär att förutom att fördröja, utjämna och rena dagvattenflöden också att synliggöra dagvattnet i stadsutvecklingen genom kreativa och hållbara lösningar. Se bilaga Dagvattenpolicy och Anvisningar för dagvattenhantering i Nacka kommun. Dagvattenanläggningar ska ha en medveten gestaltning och ska utformas så de skapar attraktiva miljöer. Avfall Avfallssystem ska planeras och dimensioneras för minst fraktionerna mat- och restavfall. Systemet ska utformas så att sophämtning sker via bergrummet under området, och dimensioneras så att omkringliggande områden på Värmdövägen och Svindersviksvägen har möjlighet att anslutas i framtiden. Lokal om cirka 200 kvadratmeter för så kallad miniåtervinningscentral ska planeras in med fraktionerna grovavfall, farligt avfall och elavfall samt återbruksmaterial. För mer information, se bilaga Avfallsföreskrifter för Nacka kommun.

298 298 Geoteknik En geoteknisk och hydrogeologisk utredning har genomförts där det gjorts en översiktlig bedömning av markförhållanden samt eventuella förstärkningsbehov i området. Prover på jord, berg och grundvatten har analyserats. Framkommer det under planläggning att det förekommer dåliga grundläggningsförhållanden betalar kommunen inte ut någon ersättning. Bifogad geotekniskt PM är endast indikativ, kommunen tar inte ansvar för faktiska grundläggningsförhållanden. Se bilaga Teknisk PM Geoteknik/Miljögeoteknik. En bedömning av möjlig utformning av bergrumsgarage har ingått i denna utredning, se bilaga. Konsten att skapa stad Nära och nyskapande är visionen för Nacka stad. Nackabor och andra som verkar i Nacka ska vara delaktiga när vi tillsammans bygger Nacka stad och vi hoppas att stolthet och engagemang ska prägla processen. För att kunna vara nyskapande behöver vi utmana våra sätt att tänka och göra när vi bygger stad. Kommunen arbetar därför aktivt och medvetet med konst, kultur och konstnärlig kompetens som verktyg och resurser i stadsutvecklingens olika faser. Syftet är att skapa en attraktiv och levande stad där människor trivs och mår bra, både under byggtiden och när det är färdigbyggt. Vi förväntar oss att exploatörer och entreprenörer anammar Nackas ambition att levandegöra Nacka stad på ett nyskapande sätt, och driver en utvecklingsprocess som inkluderar medborgare, konst, kultur och konstnärlig kompetens från början av utvecklingen av området tillsammans med Nacka kommun eller på egen hand. Läs mer på: Detaljplan När beslut har fattats om att tilldela exploatör aktuell markanvisning, ska markanvisningsavtal tecknas med exploatör. Därefter vidtar detaljplaneprocessen. Exploatör ska i samarbete med kommunen ta fram en detaljplan som omfattar nybebyggelse inom anvisningsområdet. Det är detaljplanen som slutligen avgör omfattningen av den nya bebyggelsen. Ett markgenomförandeavtal inklusive överlåtelse av fastighet ska vara påskrivet från exploatörens sida innan detaljplan antas av kommunfullmäktige. Den slutliga omfattningen av byggrätten kommer att framgå av den lagakraftvunna detaljplanen och kan komma att avvika från vad som framgår av den i inbjudan presenterade situationsplanen. 12 Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram ska tas fram av exploatören i samarbete med kommunen under detaljplaneprocessen. Förhållningssätt till stadsbyggnadsprinciper finns beskrivet i dokumentet Fundamenta. Bebyggelsen på Svindersberg har dock den utmanande terrängen att anpassa sig till, vilket innebär att till exempel kvartersstrukturen inte blir utpräglad utan andra idéer och typologier får prövas. Gestaltningsprogrammet ska reglera de viktigaste gestaltningsfrågorna och utgå från de gestaltningskrav som redovisas på sida Gestaltningsprogrammet kommer att knytas till det markgenomförandeavtal som tecknas mellan kommunen och exploatör. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Hela anvisningsområdet ska byggas ut och anläggas av utsedd exploatören inklusive gator, gång- och cykelbanor, parker, anläggningar, vatten och avloppsledningar med mera. Eventuell underentreprenör för utbyggnad av allmänna anläggningar ska godkännas av kommunen innan upphandling. Kommunen är huvudman för allmänna platser såsom gator, torg och park inom området, vilket innebär att kommunen ansvarar för drift och underhåll av dessa platser när de är utbyggda. Exploatören kommer att vara huvudman för och ansvarar för utbyggnad och skötsel av kvartersmark i enlighet med detaljplanen. Respektive ledningsägare är huvudman för de allmänna ledningarna inom den allmänna platsmarken. Ekonomiska förutsättningar Anbudsnivån för bostäder förutsätter att eventuella lokaler i bottenvåningen som enligt kommande detaljplan inte får användas för bostadsändamål, åsätts ett pris om kr/kvm ljus BTA. Anbud ska anges i prisnivå 31 oktober 2016 (värdetidpunkten). Antal kvadratmeter BTA fastställs i detaljplan. Anbudet ska regleras enligt prisförändringar fram till tillträdesdagen enligt nedanstående formel: A = B + 30 % * (C-D) A = pris på tillträdesdagen, kr/kvm ljus BTA B = pris vid värdetidpunkten, kr/kvm ljus BTA C = senaste månatliga genomsnittspris på bostadsrätter uttryckt i kr/kvm lägenhetsarea inom Nacka som på tillträdesdagen kan avläsas ur prisuppgifter från

299 299 Mäklarstatistik. D = månatligt genomsnittspris på bostadsrätter inom Nacka enligt Mäklarstatistik uttryckt i kr/kvm lägenhetsarea vid värdetidpunkten. Exploatören står löpande för sin andel av samtliga projekterings-och utredningskostnader som krävs för planarbetet och för att en överenskommelse om exploatering ska kunna träffas mellan exploatören och kommunen. Andelen av totala kostnader enligt ovan uppskattas vid planläggning baserat på andelen tilldelad BTA enligt den preliminära avgränsningen i anbudsinbjudan och fastställs efter framtagande av detaljplanen. I köpeskillingen för marken ingår förrättningskostnader samt bidrag för fullföljande av tunnelbaneavtalet. Det ingår även exploateringsbidrag för allmänna anläggningar som inte ligger inom projektområdet. Utöver köpeskillingen står byggherren för kostnader för utbyggnad av samtliga allmänna anläggningar såsom gata, park, VA och konstnärlig utsmyckning på allmän platsmark samt kostnader för planarbete. Byggherren står även för kostnader för; Bygg- och anläggningsåtgärder på kvartersmark Sprängnings- och schaktningsarbeten Anslutning till omgivande allmänplatsmark och övriga kvarter (exempelvis stödelement) i samråd med kommunen Anläggningsavgift VA Konstnärlig utsmyckning på kvartersmark Eventuellt bildande av gemensamhetsanläggningar samt lagfartskostnader, bygglovavgift, anläggningsavgifter m.m. En handpenning på 10% av preliminär köpeskilling betalas i samband med undertecknande av fastighetsöverlåtelseavtalet. Den slutgiltiga köpeskillingen enligt ovanstående betalas när fastighetsbildningsbeslutet vunnit laga kraft och fastigheten som avser markanvisningen registrerats i fastighetsregistret. Samordning och kommunikation Projektområdet kommer att exploateras av flera exploatörer. Exploatörerna ansvarar för och bekostar tillsammans med övriga exploatörer i huvudsak den samordning som behövs mellan dem. Nacka kommun kommer att initiera projektsamordningsmöten tillsammans med de utvalda exploatörerna. Målet är att skapa en gemensam kunskapsbas kring exploateringsfrågor samt underlätta exploatörernas samordning. Detaljplanen kan komma att förutsätta att det bildas flera olika gemensamhetsanläggningar. Då parkering främst ska lösas i bergrumsgarage kommer ett omfattande samordningsbehov av garage samt infarter till dessa att erfordras. Kommunen förväntar sig att exploatören själv leder ett proaktivt arbete kring planering och genomförande. Praktikanter och lärlingar i byggskedet Kommunen eftersträvar att byggherrarna tillhandahåller praktik- och lärlingsplatser i genomförandeskedet, främst för nyanlända. Detta kommer att fastställas i markgenomförandeavtalet. Sociala boenden Inom detaljplaneområden för bostadsändamål vill kommunen verka för att integrera olika former av socialt boende i nya bostadsprojekt. Kommunen ska ges möjlighet att förvärva upp till 5 % av nyproducerade lägenheter i det aktuella området för kommunens behov av sociala boenden, vilket även anges i bifogad avtalsmall för markanvisningsavtalet. Vid tidpunkt för inflyttning kan behovet av socialt boende ha förändrats och ett lägre antal bostäder än angivet kan därför bli aktuellt. De kostnader som kommunen löpande fakturerat exploatören för detaljplanearbetet kommer att räknas av köpeskillingen på tillträdesdagen. 13

300 300 ANBUDSPROCESS Tilldelning Tilldelningsbeslut av mark kommer att ske under våren 2017 förutsatt att beslut fattas av kommunstyrelsen. Markanvisning sker genom att markanvisningsavtal tecknas mellan parterna. Markanvisningsavtalet är ett optionsavtal som reglerar initiala förutsättningar för markanvisningen samt kommande planarbete. En mall för markanvisningsavtal finns bifogat. Överenskommelse om exploatering (markgenomförandeavtal) ska träffas så snart planarbetet kommit så långt att detta kan ske. En förutsättning för att projektet ska kunna genomföras är att detaljplaneförslaget vinner laga kraft och att markgenomförandeavtal tecknas mellan kommunen och exploatören. En mall för markgenomförandeavtal finns bifogat. Kommunen förbehåller sig fri prövningsrätt av lämnade anbud. Kommunen förbehåller sig även rätt att avbryta anbudsförfarandet i de fall inkomna anbud inte motsvarar kommunens förväntningar avseende gestaltning eller prisnivå. Kommunen kommer att ta kreditupplysning på anbudsgivare. Anbud som inte följer tävlingsförutsättningarna kommer inte att beaktas. När kommunstyrelsen fattat beslut om markanvisning kommer resultatet av tävlingen att redovisas, dels i tjänsteutlåtande som ligger till grund för kommunstyrelsens beslut och dels på tävlingens hemsida. Anbudets ska innehålla: Situationsplan Fasadelevationer där anslutning till mark redovisas Minst tre perspektiv som är representativa för förslaget varav en från lokalgata och ett flygperspektiv samt en illustrationsbild med vy från norr. Gatusektion från gata inom området som visar fasadmaterial Solstudier som visar höst/vårdagjämning Illustrationsbild till kommunens hemsida utan några namn eller logotyper. Denna bild kommer att visas tillsammans med övriga tävlingsbidrag på kommunens hemsida under utvärderingsprocessen som en del av information till medborgarna kring markanvisningen. Bilderna kommer att visas anonymt på hemsidan, utan namn på anbudsgivare eller arkitekter. Illustrationen ska tydligt märkas Bild till kommunens hemsida. Digital 3D-modell Ifylld samt av firmatecknare underskriven anbudsmall där kr per ljus BTA enligt specifikation framgår. Senaste årsredovisning samt ekonomisk prognos för innevarande år. Finns detta inte att tillgå ska bolagets ekonomiska förutsättningar tydligt och kortfattat beskrivas och referenser som kan intyga ekonomisk stabilitet och genomförandekraft ges. Kortfattad skriftlig redogörelse hur kommunens förutsättningar som finns angivna i inbjudan samt bilagor kommer att uppfyllas. Anbudet ska i sin helhet lämnas in på USB-sticka. Endast anbudsmall (ifylld samt av firmatecknare undertecknad) samt ritningar/illustrationer ska lämnas in både på bifogad USB-sticka och i utskrivet pappersformat. På USB-stickan ska allt material finnas i en pdf-fil på max 25 MB. Anbudens gestaltningsförslag garanterar inte utformningen av den kommande exploateringen. Slutlig utformning av bebyggelsen beror av utfallet av planprocessen. Ingen ersättning för inlämnade anbud utbetalas. Bedömning Bedömning av inlämnade anbud görs till lika delar med avseende på anbudens gestaltningsförslag samt angiven prisnivå, kr/ljus BTA, förutsatt att kommunens övriga förutsättningar är uppfyllda. Ett anbud kan få maximalt 20 anbudspoäng, varav maximalt 10 anbudspoäng för gestaltning och maximalt 10 anbudspoäng för pris. Det anbud som inkommer med högst pris får 10 anbudspoäng. Övriga bidrag tilldelas anbudspoäng utifrån respektive bidrags pris i relation till högsta erbjudna pris. Det innebär till exempel att ett bidrag som erbjuder ett pris som är 10% lägre än det högst erbjudna priset får 10% lägre anbudspoäng, dvs 9 anbudspoäng. Avrundning sker till en decimal. Bidragen utvärderas med avseende på gestaltning genom en samlad bedömning utifrån följande kriterier: Detaljutformning: Möten mellan olika byggnadsdelar, material och eventuella prefabricerade byggnadsdelar ska vara väl genomtänkta och utformade. Volymskapande gestaltning: Variationer i form, originalitet, anpassning till terräng, anpassning till befintlig natur, utformning som skapar goda 14

301 301 ljusförhållanden i lägenheter och på platser för utevistelse. Bebyggelsens förhållande till omgivande allmän plats och bebyggelse: Omgivningens arkitektoniska värden och naturvärden tas tillvara, god tillgänglighet till allmänna platser skapas. Fasaders utformning: Varierat uttryck och originalitet såsom materialval, färg, fönstersättning, balkongutformning, entréer, sockelvåningar etc. Anbud bedöms individuellt utifrån ovanstående kriterier med utvärderingspoäng mellan Det bidrag som får högst sammanlagd individuell bedömning kommer att tilldelas 10 anbudspoäng. Övriga bidrag tilldelas anbudspoäng utifrån respektive bidrags utvärderingspoäng i relation till högsta poängsättning. Det innebär till exempel att ett bidrag som erhåller en utvärderingspoäng som är 10% lägre än den högsta utvärderingspoängen får 10% lägre anbudspoäng, dvs 9 anbudspoäng. Avrundning sker till en decimal. Genom att lämna ett undertecknat anbud accepterar respektive exploatör samtliga angivna förutsättningar samt att kommunen får publicera en anonym illustration (bild till kommunens hemsida) från tävlingshandlingarna på kommunens hemsida under utvärderingsprocessen. Avtal Kommunstyrelsen beslutar om tilldelning och markanvisningsavtal samt eventuell förlängning av markanvisningsavtal. Mall för markanvisningsavtal finns bifogat under bilagor. Kommunfullmäktige beslutar om detaljplan, markgenomförandeavtal, fastighetsöverlåtelseavtal samt eventuella sidoavtal. Inlämning av anbud Anbud ska märkas: Anbudstävling Exploateringsenheten, Nacka kommun Svindersberg KFKS 2016/288 Besöksadress: Nacka stadshus, Granitvägen 13 Postadress: Nacka Anbud ska vara inlämnade till receptionen senast: 30 december 2016 klockan 17:00 Inbjudan till markanvisningstävlingen finns på tävlingens webbsida med länkar till de handlingar som utgör underlag för tävlingen. Förutsättningarna återfinns förutom i denna inbjudan även i bifogade underlag. 15

302 KONTAKT Frågor rörande markanvisningstävlingen kan ställas till: 302 Ange Svindersberg i ämnesraden Kommunen kommer att finnas tillgänglig för frågor under tävlingsperioden. Frågor och svar kommer att presentas löpande på anbudstävlingens hemsida. Kompletterande information kan komma att publiceras. Respektive anbudsgivare är ansvarig för att ta del av information på hemsidan. Kontaktperson på Nacka kommun är projektledare Peter Skogberg. BILAGOR Följande bilagor anger förutsättningar för denna markanvisning. Bilagorna hittar du här: Anbudsmall Startpromemoria Detaljplaneprogram för Planiaområdet Program för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal Nackas miljöprogram Riktlinjer för hållbart byggande Grönytefaktor Nacka stad Fundamenta, stadsbyggnadsstrategi för Nacka stad Volymstudie Utpekade träd Miljöförutsättningar för anbudstävling i Svindersberg Rekommenderade parkeringstal i Nacka kommun Karta över befintlig VA-struktur Anvisningar för dagvattenhantering i Nacka kommun Dagvattenpolicy Avfallsföreskrifter för Nacka kommun Primärkarta Höjddata Definition ljus BTA Översiktlig information om buller vid Svindersberg Avtalsmallar Teknisk PM Geoteknik/Miljögeoteknik Kravspecifikation för utbyggnad 16

303 303 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar

304 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/139 1 (3) Projekt 9382 Kommunstyrelsen Tillägg till exploateringsavtal i stadsbyggnadsprojektet Verksamhetsområde Semestervägen om utbyggnad av allmänna anläggningar Fastigheterna Lännersta 10:1, 1:808 och Boo 1:1070 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunen ingår föreslaget tillägg till exploateringsavtal med Electroscandinavisk Teknikutveckling avseende utbyggnad av allmänna anläggningar inom fastigheten Lännersta 10:1. Sammanfattning Utbyggnad av vändplanen ska enligt gällande exploateringsavtal utföras av exploatören. Tillägget till exploateringsavtal reglerar att utbyggnaden av vändplats istället utförs av kommunen och exploatören betalar ett exploateringsbidrag för att täcka de kostnader för utbyggnad som enligt gällande avtal åligger entreprenören att utföra. Ärendet Kommunfullmäktige ingick 1999 ett exploateringsavtal med Electroscandinavisk Teknikutveckling i samband med antagandet av detaljplan 257 som vann laga kraft I detta avtal förband sig exploatören att bygga ut allmänna anläggningar inom detaljplan. Någon utbyggnad av dessa anläggningar skedde aldrig och vann angränsande detaljplan 556 laga kraft. Detaljplan 556 innehåller byggrätter för verksamhet på den kommunägda fastigheten, Boo 1:1070. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

305 305 2 (3) Karta över gällande detaljplaner inom projektområdet Syftet med detaljplan 556 var att möjliggöra en markanvisning av kommunens fastighet för verksamhetsutövning. För att detta ska vara möjligt måste allmänna anläggningar inom detaljplan 257 byggas ut. När den kommunala verksamhetstomten i slutet på Prästkragens väg var planlagd för verksamheter krävde detta ytterligare åtgärder vad avser utformningen av vändplanen än tidigare tänkt. Detta för att komma åt den kommunägda verksamhetstomten. Exploatörens åtagande om utbyggnad av vändplanen var således inte längre aktuellt enligt det tidigare tecknade exploateringsavtal eftersom ytterligare åtgärder krävs bland annat för att få till en lämplig tillfart till den kommunägda tomten. Syftet med tilläggsavtalet är att möjliggöra för en utbyggnad av vändplanen i kommunens regi där exploatören får stå för de kostnader som han enligt det gamla avtalet hade åtagit sig. Utbyggnad av allmänna anläggningar medför en möjlighet att exploatera för verksamhet på kommunal fastighet då angöring kommer att vara via den vändplats som ingår i befintligt exploateringsavtal. Ekonomiska konsekvenser Nacka kommun bygger ut de allmänna anläggningar i området och Electroscandinavisk Teknikutveckling betalar ett exploateringsbidrag som uppgår till totalt kronor exklusive moms. Då utbyggnaden även förbättrar för gång- och cykeltrafikanter samt möjliggör angöring till den kommunala fastigheten Boo 1:1070 kommer utbyggnadskostnaden att vara högre än exploateringsbidraget. Antagandet av detta tilläggsavtal och därmed säkerställandet av utbyggnad av vändplanen möjliggör för en försäljning av fastigheten Boo1:1070 med verksamhetssyfte.

306 306 3 (3) Bilagor Tillägg till exploateringsavtal med Electroscandinavisk Teknikutveckling inklusive bilagor. Exploateringsenheten Ulf Crichton Exploateringschef Peter Skogberg Projektledare

307 307 Tillägg till Exploateringsavtal för Verksamhetsområde Semestervägen - projekt TILLÄGG TILL EXPLOATERINGSAVTAL FÖR DEL AV VERKSAMHETSOMRÅDE SEMESTERVÄGEN(PRÄSTKRAGENS VÄG) Exploateringsavtal har tidigare tecknats avseende fastigheterna Lännersta 1:970 m fl (ONB 1999/ ). Detta tillägg till exploateringsavtalet är föranlett av en uppdaterad detaljplan samt annat utförande av allmänna anläggningar. Förändring i ursprungligt avtal gäller endast 5 och 8. I övrigt gäller exploateringsavtalet i oförändrat skick.. 1 PARTER Mellan Nacka kommun genom dess kommunstyrelse, nedan kallad kommunen, och Electroscandinavisk Teknikutveckling, Box 4001, Saltsjö-Boo (org.nr ), nedan kallade exploatören, träffas följande tillägg till exploateringsavtal avseende fastigheterna Bo 1:1070, Lännersta 1:808, Lännersta 10:1och Bo 1:608, Nacka kommun. 2 IKRAFTTRÄDANDE OCH GILTIGHET Detta avtal börjar löpa från och med dagen för Kommunens undertecknande av detta avtal. 3 MARKÖVERLÅTERLSER Parterna har enats om att 5 i exploateringsavtalet skall kompletteras med följande. Exploatören överlåter till kommunen utan ersättning de delar av fastigheten Lännersta 1:808 som enligt detaljplaneförslaget skall utgöra allmän platsmark. Kommunen överlåter till exploatören utan ersättning de delar av fastigheten Lännersta 10:1 som enligt detaljplaneförslag skall utgöra kvartersmark. 4 ALLMÄNNA ANLÄGGNINGAR Parterna har enats om att 8 i exploateringsavtalet skall ersättas med följande. Exploatören skall bekosta ombyggnad av vändplan, Prästkragens väg, samt de omläggningar av ledningar och brunnar som erfordras på grund av ombyggnaden av vändplanen. Anläggningarna kommer utföras som en del av framtaget förfrågningsunderlag daterat Kommunen utför utbyggnaden och för detta ska exploatören ersätta kommunen. Ersättningen till kommunen uppgår till kr (tvåmiljonerkronor) ex moms. 1(2)

308 308 Tillägg till Exploateringsavtal för Verksamhetsområde Semestervägen - projekt Ersättningen skall betalas 1 miljon 3 månader efter att detaljplan vunnit laga kraft och 1 miljon när arbetet med vändplatsen har färdigställts. Antagandehandlingar biläggs tilläggsavtalet. 5 ÖVERENSKOMMELSE Om inget annat uttryckligen överenskommits i detta avtal ska bestämmelserna i exploateringsavtalet ONB 1999/ , biläggs tilläggsavtalet, fortsätta att gälla med full verkan. Bilagor Exploateringsavtal ONB 1999/ Utkast till antagandehandling beträffande planändring MSN 2013/ Karlbilaga till utkast planändring Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Nacka den För Nacka kommun den För Electroskandinavisk Teknikutveckling AB Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande Ulf Crichton Exploateringschef 2(2)

309 309 ONB 1999/ EXPLOATERINGSAVTAL l PARTER Mellan Nacka kommun genom dess kommunstyrelse, nedan kallad kommunen, och Electroscandinavisk Teknikutveckling, Box 53, Saltsjö-Boo (org.nr ), nedan kallade exploatören, träffas f6ljande exploateringsavtal avseende fastigheterna Lännersta l :970 m fl, Nacka kommun. Lännersta l :809 har som lagfaren ägare Eivor Perssons dödsbo. Detta avtal baseras på att exploatören forvärvar fastigheten. 2 DETALJPLAN OCH ÖVRIGA HANDLINGAR Exploateringen avser genomforande av bebyggelse for industri, kontor och handel. Som grund for exploateringen ligger forslag till detaljplan for fastigheterna Lännersta l :970 m. fl. (Prästkragens väg) i Saltsjö-Boo, Nacka kommun, upprättad i april Till avtalet hör följande handlingar: Bilaga l Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Förslag till detaljplan med bestämmelser och beskrivning (beskrivningen biläggs ej avtalet). Exploateringsområdet är markerat med röd begränsningslinje på kartan. Marköverlåtelser. Omfattningsbeskrivning allmänna anläggningar. Tidsplan. 3 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR Partema forutsätter Att Att Nacka kommunfullmäktige före den 31 december 2000 godkänner detta avtal genom beslut som vinner laga kraft, Områdesnämnden Boo före den 31 december 2000 antar förslaget till detaljplan genom beslut som vinner laga kraft. Om någon av dessa forutsättningar inte uppfylles är avtalet forfallet om någon av partema så påfordrar inom tre (3) månader efter det att part vunnit kännedom om den bristande förutsättningen. 1(6)

310 310 4 MÅL OCH ANSV AR Exploateringsområdet skall bebyggas i huvudsak i enlighet med handlingama i 2. Exploatören ansvarar for genomförandet. s MARKÖVERLÅTELsE Kommunen överlåter till exploatören två områden av fastigheten Lännersta l 0: l om tillhopa ca 4650 kvm for El\~ILJONTREHUNDRANITTIOTUSEN ( :-) KRONOR. Områdena är rödmarkerade på bifogad kopia av detaljplanekartan, bilaga 2. Kommunen kommer att översända faktura på beloppet när de båda villkoren enligt 3 är uppfyllda. Exploatören överlåter till kommunen utan ersättning ett område av fastighe.ten Lännersta l :970 om ca 150 kvm som lagts ut som allmän platsmark. Området är blåmarkerat på bifogad kopia av detaljplanekartan, bilaga 2. Överlåtelserna gäller med de ändringar av gränserna for de överlåtna områdena som eventuellt vidtages i samband med blivande forrättning for fastighetsbildning eller fastighets bestämning. 6 TILLTRÄDE De överlåtna områdena tillträdes så snart forutsättningarna enligt 3 är uppfyllda och ersättningen enligt 5 erlagd. 7 FASTIGHETSBILDNING Kommunen ansöker om den fastighetsbildning som erfordras for marköverlåtelserna enligt 5. Exploatören svarar får samtliga med avtalets genomforande forenade förrättningskostnader. 8 ALLMÄNNA ANLÄGGNINGAR Exploatören skall i samband med genomforande av bebyggelsen på kvartermark projektera, utföra och bekosta ombyggnad av vändplan, Prästkragens väg, samt de omläggningar av ledningar och brunnar som erfordras på grund av ombyggnaden av vändplanen. Anläggningarna skall utföras enligt omfattningsbeskrivning bilaga 3. Exploatören skall bedriva arbetena så att trafikförsörjningen i området inte onödigtvis forsvåras och så att befmtlig va-försörjning kan fungera kontinuerligt. Om exploatören eller av denne anlitad entreprenör orsakar skador på allmänna anläggningar skall exploatören återställa anläggningarna till så ursprungligt skick som skäligen är möjligt. 2(6)

311 311 Belysningsanläggningama, både för nyanläggning och flyttning, projekteras och utföres av Boo-Energi AB på exploatörens bekostnad om inte annan överenskommelse träffas mellan exploatören och Boo Energi AB. Exploatören är byggherre- och driftansvarig för de allmänna anläggningarna fram till dess respektive anläggningar godkänts vid slutbesiktning. Därefter övergår anläggningarna till konummen utan ersättning till exploatören. Kontroll, besiktning och garanti Kommunen kornmer att utöva teknisk kontroll av de allmänna anläggningarna. Sedan de allmänna anläggningarna fårdigställts och arkivbeständiga relationshandlingar överlämnats till kommunen skall anmälan om slutbesiktning göras av exploatören. Besiktningsman utses av kommunen efter samråd med exploatören. slutbesiktning skall inte utföras under tiden november - april i den mån väderleken är otjänlig. Garantitiden skall vara två år från tidpunkten för godkänd slutbesiktning. Omedelbart före garantitidens utgång skall hållas garantibesiktning. Kommunen kallar till garanti besiktningen. Exploatören_ skall erlägga TIOTUSENKRONOR (10.000:-) till kommunen för kontroll, besiktning och granskning av handlingar enligt denna paragraf. Kommunen komn1er att översända faktura på beloppet i samband med att de båda villkoren enligt 3 är uppfyllda. Tidsplan, arbetshandlingar och granskning Exploatören skall efter erforderlig underhandskontakt med kommunen upprätta arbetshandlingar och detaljerad tidsplan för godkännande av kommunen. Erforderliga ritningar och övriga handlingar skall granskas av kommunen. Ritningar och övriga handlingar skall vara kommunen tillhanda för granskning senast tre arbetsveckor före planerad byggstart under fömtsättning att underhandsgranskning har kunnat ske under projekteringstiden. Senast två dagar före byggstart skall kommunen erhålla fem omgångar bygghandlingar samt produktionstidsplan. 9 BEBYGGELSE P Å KV ARTERSMARK Exploatören skall, i enlighet med i 2 angivna handlingar och vederbörligt bygglov, svara för all bebyggelse och alla anläggningar på kvartersmark inom exploateringsområdet. Dagvattenavledning från kvartersmark skall ordnas så att dagvatten inte leds till vändplanen. 3(6)

312 312 Exploatören skall kontinuerligt samråda med kommunen under tiden från lagankraflvunnen detaljplan fram till fårdigställt exploateringsområde.. 10 ADMINISTRATIONSERSÄTTNING Som ersättning for kommunens kostnader för administration såsom planläggning och exploateringsavtal m m skall exploatören till kommunen erlägga SEXTIOTUSEN RR.ONOR (60.000:-). Kommunen kommer att översända faktura på beloppet när de båda villkoren enligt 3 är uppfyllda I samband med debitering enligt bygglovstaxan skall särskild planavgift ej utgå. 11 GATUKOSTNADER ;/) /;.;e-~...!?t/1-5 -/) ::_ Exploatören skall till kommunen erlägga ENMILJONSJUTTIOTUSENKRONOR ( :-) såsom ersättning for gatukostnader inom exploateringsområdet Ersättningen skall betalas senast eller vid den tidpunkt då de båda villkoren enligt 3 är uppfyllda om denna infaller senare. Kommunen kommer att översända faktura på beloppet. Exploatören skall därmed anses ha erlagt på fastigheterna inom exploateringsområdet belöpande ersättningar for gatukostnader. Vad sålunda angivits gäller dock inte ersättning for forbättring och nyanläggning av gata och/eller annan allmän plats med därtill hörande anordningar, som framdeles kan komma att utforas. I det fall exploatören inte forvärvar fastigheten Lännersta l :809 inom ett år från tidpunkten då de båda villkoren enligt 3 är uppfyllda, skall kommunen efter uppmaning från exploatören återbetala den del av gatukostnadsersättningen som belöper på fastigheten, motsvarande kronor. 12 V A-ANLÄGGNINGSA VGIFT Exploatören skall till kommunen erläggava-anläggningsavgift enligt vid vaije tidpunkt gällande va-taxa. 13 KLOTTER Exploatören skall ta bort klotter på fasader inom 48 timmar från rapportering. Hänsyn skall dock tas till årstid och väderlek. Sker inte detta tar kommunen bort klottret på exploatörens bekostnad. Vid överlåtelse av fastigheten är exploatören och framtida nya ägare till fastigheten skyldiga att upplysa vatje ny ägare om åtagandet enligt de1ma paragraf Upplysningen skall fhllgöras genom att bestyrkt kopia av denna handling överlämnas till den nye ägaren. 4(6)

313 TIDSPLAN Bebyggelsen skall genomföras enligt tidsplan, bilaga DRÖJSMÅLSRÄNTA Erlägger inte exploatören beloppen enligt 5, 8 10 och 11 i rätt tid utgår dröjsmålsränta motsvarande en räntesats som med åtta (8) procentenheter överstiger Sveriges Riksbanks vid varje tidpunkt gällande diskonto. 16 SÄKERHET För fullgörandet av exploatörens skyldigheter enligt detta avtal skall exploatören ställa säkerhet i form som kommunen skäligen kan godkänna. Säkerheten skall uppgå till tvåmiljonerfernhundratusenkronor ( :-). Säkerheten skall vara kommunen tillhanda senast dagen innan avtalet behandlas i Kommunstyrelsens arbetsutskott. Säkerheten får nedskrivas i förhällande till erlagda ersättningar och utfört arbete, kronor av säkerheten skall dock vara kvar till godkänd slutbesiktning av allmänna anläggningar enligt TVIST Tvist angående tolkning och tillämpning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. 18 KONTAKTORGAN Kommunens kontaktorgan är Miljö & Stadsbyggnad, Plan och exploatering. 19 ÖVRIGT I den mån inte annat framgår av detta avtal gäller AB 92 och ABT 94 i tillämpliga delar. 20 ÖVERLÅTELSE AV AVTALET Detta avtal får inte utan kommunens medgivande överlåtas på annan. 5(6)

314 314 Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Nacka den För NACKAKOMMUN f~~~ r 1~. t~~~~~~~ J Bevittnas: Paul AhJkvtst Nacka den ~ 'S' ~ För El ctroscandinavisk Teknikutveckling ~J'h -_ v.. :-. ':'.. v :-:-:7:" Bevittnas: {jp)lj~i.... 6(6) /-; (/ /, '

315 NACKA KOMMUN Miljö & Stadsbyggnad Bilaga 3 till exploateri~gsavtal avseende Lännersta l :970 m.tl. Omfattningsbeskrivning allmänna anläggningar Allmänna anvisningar För projektering och utförande av de allmänna anläggningarna skall gälla Anläggnings AMA 98, och STV s foreskrifter samt den standard som tillämpas inom kommunen vid byggtillfållet. Vändplan och industrigata skall byggas om till standard motsvarande övriga utbyggda delar av Prästkragens väg. Planritningar skall upprättas i skala l :400 eller större. K vartersgränser skall redovisas på planritningar. Omfattning Allmänna gatuanläggningar Ombyggnad av vändplan i huvudsak enligt detaljplan med en radie av ca 20 m. Vändplanen skall utformas så att den ansluter till befintlig gång- och cykelbana. Vändplanen forses med rännstensbrunnar i erforderlig omfattning. Ombyggnad av befintliga dagvattenledningar, kulvertar och dräneringar skall göras i den omfattning som krävs med hänsyn till ombyggnaden av vändplanen. Mark i anslutning till vändplanen skall planeras så att dagvatten från kvartersmark inte avleds till vändplanen. Omläggning av övriga diken, kulvertar och dagvattenledningar i anslutning till kvartersmark skall göras i den omfattning som krävs för att dagvatten från kvartersmark inte skall avledas till belagd vägyta. Allmänna va-anläggningar I den mån nybyggnad på kvartersmark, infarter och ombyggnad av vändplan påverkar befintliga allmänna ledningar och brunnar skall dessa byggas om ochjusteras i erforderlig omfattning. Miljö & Stadsbyggnad Plan och exploatering Ingrid Johansson $ Omfa~ingsbeslcrivn-vandplan.doc

316 NACKA KOMMUN Miljö & stadsbyggnad Bilaga 4 till exploateringsavtal avseende Lännersta l :970 m.fl. Tidsplan Denna tidsplan'bygger pä att exploateringsavtalet godkäluls av Kornmunfullmäktige i september 2000 och att detaljplanen antas av Områdesnämnden Boo därefter. Bygglovshandlingar upprättas september- november 2000 Berghantering oktober oktober 2001 Byggnation januari oktober 2003 Vändplan m m i samband med exploatering Tidsplan Prästk.doc

317 NACKA KOMMUN Miljö & Stadsbyggnad Bilaga 3 till exploateringsavtal avseende Lännersta l :970 m. fl. Omfattningsbeskrivning allmänna anläggningar Allmänna anvisningar - För projektering och utförande av de allmänna anläggningarna skall gälla Anläggnings AMA 98, och STVs föreskrifter samt den standard som tillämpas inom kommunen vid byggtillfållet. Vändplan och industrigata skall byggas om till standard motsvarande övriga utbyggda delar av Prästkragens väg. Planritningar skall upprättas i skala l :400 eller större. Kvartersgränser skall redovisas på planritningar. Omfattning Allmänna gatuanläggningar Ombyggnad av vändplan i huvudsak enligt detaljplan med en radie av ca 20 m. Vändplanen skall utformas så att den ansluter till befintlig gång- och cykelbana. Vändplanen förses med rännstensbmnnar i erforderlig omfattning. Ombyggnad av befintliga dagvattenledningar, kulvertar och dräneringar skall göras i den omfattning som krävs med hänsyn till ombyggnaden av vändplanen. Matk i anslutning ti ll vändplanen skall planeras så att dagvatten från kvartersmark inte avleds till vändplanen. Omläggning av övriga diken, kulvertar och dagvattenledningar i anslutning till kvartersmark skall göras i den omfattning som krävs för att dagvatten frän kvartersmark inte skall avledas till belagd vägyta. Allmänna va-anläggningar I den mån nybyggnad på kvartersmark, infarter och ombyggnad av vändplan påverkar befintliga allmänna ledningar och brunnar skall dessa byggas om ochjusteras i erforderlig omfattning. Miljö & Stadsbyggnad Plan och exploatering Ingrid Johansson Omfattningsbeskrivn-vandplan.doc ~ fji.

318 NACKA KOMMUN Miljö & stadsbyggnad Bilaga 4 till exploateringsavtal avseende Lännersta J :970 m.fl. Tidsplan Derma tidsplari'bygger på att exploateringsavtalet godkänns av Kommunfullmäktige i september 2000 och att detaljplanen antas av Områdesnämnden Boo därefter. Bygglovshandlingar upprättas september- november 2000 Berghantering oktober oktober 2001 Byggnation januari oktober Vändplan mm i samband med exploatering' Tidsplan Prästk.doc

319 TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2013/ (6) Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SÄRSKILT UTLÅTANDE Ändring till Detaljplan för fastigheterna Lännersta 1:970 m.fl. (Prästkragens väg) (Dp 257) i Boo Enkelt planförfarande Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar detaljplanen. Sammanfattning Planområdet är beläget i Lännersta, i förlängningen av Prästkragens väg inom det så kallade Liljekonvaljenområdet. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade om planuppdrag , 207. Planändringen syftar till att möjliggöra uppförandet av ett handelshus i enlighet med vad detaljplanen ursprungligen syftade till. Planändringen innebär att högsta tillåtna totalhöjd på en del av fastigheten höjs, från plushöjd +44,5 meter (RH00) enligt gällande detaljplan, till +49 meter (RH00), vilket ansluter till det bakomliggande bergets nivå. Detta för att bättre möjliggöra parkeringsdäck på taket in mot bergväggen samt en angöringsväg/ramp. Byggrätten justeras inom planområdet. I planändringen ingår även en justering av utbredning och höjd på vändplanen, detta för att möjliggöra en bättre anpassning av vändplanen till rådande förhållanden och en bättre lutning på angöringsväg/ramp till den nya byggnaden. Förslaget är förenligt med översiktsplanen och bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan. Inkomna yttranden under samråd och underrättelse berör i huvudsak påverkan på naturområdet söder om planområdet samt anslutningsväg till parkeringsdäck. Planhandlingarna har reviderats efter samrådet. En tydligare illustration över området har lagts till i planbeskrivningen och höjdbegränsning för vändplatsen har tagits bort. Planenheten föreslår att miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar detaljplanen. Ärendet Detaljplanen möjliggör uppförandet av ett handelshus i enlighet med vad även gällande detaljplan ursprungligen syftade till. Denna planändring innebär att högsta tillåtna totalhöjd på en del av fastigheten höjs, från plushöjd +44,5 meter (RH00) enligt gällande detaljplan, till + 49 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

320 320 2 (6) meter (RH00), vilket ansluter till det bakomliggande bergets nivå. Detta för att bättre möjliggöra parkeringsdäck på taket in mot bergväggen samt en angöringsväg/ramp. Byggrätten justeras inom planområdet. I planändringen ingår även en justering av utbredning och höjd på vändplanen, detta för att möjliggöra en bättre anpassning av vändplanen till rådande förhållanden och en bättre lutning på angöringsväg/ramp till den nya byggnaden. Ekonomiska konsekvenser Planarbetet bekostas av fastighetsägaren. Ett mindre område blir allmän platsmark och ska bekostas av kommunen. Ett avtal har tecknats med fastighetsägaren om plankostnaderna. Kommunen har upprättat ett exploateringsavtal som reglerar kostnader kopplat till genomförandet. Avtalet ska vara undertecknat innan detaljplanens antagande. Planarbetets bedrivande Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade om planuppdrag , 207. Planförslaget har hanterats med så kallat enkelt planförfarande, det vill säga detaljplanen antas av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden efter samråd med berörda sakägare och myndigheter. Samråd har skett med bland annat Länsstyrelsens planenhet, Lantmäterimyndigheten samt med Natur- och trafiknämnden. Planhandlingarna har tillsänts sakägare samt föreningar och andra berörda enligt fastighetsförteckning. Planeförslaget har varit ute på samråd under tiden Totalt har 11 yttranden inkommit under samrådet. Förutom Länsstyrelsens yttrande har remissvar inkommit från myndigheter och organisationer, från företag med ledningar eller elanläggningar i området samt från sakägare. Flera av de organisationer och myndigheter som inkommit med svar, inklusive Länsstyrelsen, tillstyrker detaljplanen utan synpunkter på planens innehåll eller utformning. Inkomna yttranden berör i huvudsak påverkan på naturområdet söder om planområdet där det anges att parkeringsdäcket visuellt påverkar upplevelsen av naturområdet och att det riskerar att generera mer buller för området. Natur- och trafiknämnden framför att tydligare planillustrationer behöver tas fram till granskningen samt att det rimligt att föreslagen ramp ligger på kvartersmark och bekostas av exploatören. En underrättelse har även skickats till de berörda som har inkommit med synpunkter under samrådet. Underrättelsetiden pågick under tiden Efter underrättelsetiden har två yttranden inkommit. Länsstyrelsen har inga synpunkter på planförslaget, Nackas Miljövårdsråd har inkommit med synpunkter på planförslaget. De som haft synpunkter under samrådet och/eller underrättelse har fått dem bemötta. Se nedan.

321 321 3 (6) Ändringar i detaljplaneförslaget efter samrådet och underrättelsen Nedan följer en kort beskrivning över revideringar som gjorts i planförslaget efter samrådet: En tydligare illustration över området har lagts till i planbeskrivningen. Höjdbegränsning för vändplatsen har tagits bort. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts. Nedan följer en kort beskrivning över revideringar som gjorts i planförslaget efter underrättelsen: Endast mindre redaktionella ändringar har gjorts i planbeskrivningen inför antagandet. Sammanfattning av inkomna remissvar under samrådstiden 1. Länsstyrelsen har inga synpunkter på planförslaget, enligt 5 kap. 14 PBL, för närvarande och översänder därför inget skriftligt yttrande. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Planenhetens kommentarer: Noteras. 2. Natur och trafiknämnden anser att den föreslagna ändringen av detaljplanen är svår att bedöma då handlingarna inte redovisar lutning på rampen eller tydliggör vilka delar av anläggningarna som hamnar på allmän platsmark respektive kvartersmark. Nämnden anser att tydligare planillustrationer behöver tas fram till granskningen. Vidare anser nämnden att rampen måste ligga på kvartersmark, då dess komplicerade utförande innebär att kostnaderna blir höga för byggnation, liksom för drift och underhåll. Nämnden framför vidare att rampen byggs ovanpå en byggnad, vilket kan leda till oklara ansvarsförhållanden. Nämnden anser att då rampen enbart tjänar som in-/utfart till fastigheten, är det rimligt att den ligger på kvartersmark och bekostas av exploatören. Planenhetens kommentarer: Tydligare illustration över hela planområdet har lagts till i planbeskrivningen efter samrådet. Vändplatsen avses hamna på allmän platsmark. Infart och eventuell ramp till byggnaden avses hamna på kvartersmark och ska bekostas av exploatören enligt exploateringsavtal. 3. TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) framför att de har en markförlagd teleanläggning samt luftledning och telestolpar inom detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. De anser att denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skyddsåtgärder förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden bekostar den.

322 322 4 (6) Planenhetens kommentarer: Luftledningen går till exploatörens egen fastighet varpå eventuell flytt av ledningen bekostas av exploatören. Markledningen går i kommunägd lokalgata och kommer studeras i samband med kommunens projektering av lokalgatan. 4. Vattenfall eldistribution AB framför att de har inga elanläggningar inom eller i närheten av planområdet och har därför inget att erinra. Planenhetens kommentarer: Noteras. 5. Södertörns brandförsvarsförbund har inte något ytterligare att tillägga ur brand- och säkerhetssynpunkt utöver vad som redan beskrivits i samrådshandlingarna. Planenhetens kommentarer: Noteras. 6. Nacka Miljövårdsråd anser att ett handelshus överensstämmer väl med översiktsplanens föreslagna markanvändning "industri, kontor och handel", och att ett handelshus också är lämpligt med hänsyn till markens utseende och läge. Miljövårdsrådet anser att det är olämpligt att bygga en brant tillfartsramp, med hänsyn till halkrisk med eventuell nödvändig eluppvärmning på vintern. Miljövårdsrådet anser att en mindre brant tillfartsramp måste gå att åstadkomma, till exempel genom att låta rampen gå helt eller delvis inne i huset och mynna ut en bit in på parkeringsdäcket. Miljövårdsrådet anser att takparkeringen som planeras på i princip samma nivå som naturmarken ovanför bergsskärningen medför en stor olägenhet för besökare i naturmarken. Främst av estetiska skäl, men även på grund av störningar i form av buller och avgaser som negativt kommer att påverka såväl besökare som fauna och djurliv. Miljövårdsrådet föreslår att parkeringsdäcket byggs på en lägre nivå och/eller överbyggs, så att ett parkeringsgarage erhålls. Detta kommer även att medföra fördelar för "parkerare" i form bättre miljö under vintern och vid dåligt väder. Snöröjning på vintern behövs inte heller. Miljövårdsråd anser vidare att kommunen måste ställa krav på ekologiskt byggande för planerad exploatering. Energieffektivitet, grönytefaktor, klimatpåverkan, transportbehov med mera bör beaktas, så väl som möjligheterna att utnyttja solenergi, berg- och sjövattenvärme. Dagvatten måste renas och tas om hand på ett miljövänligt sätt. Planenhetens kommentarer: Plan- och bygglagen ger inte stöd att i detaljplan styra över energieffektivitet och ekologiskt byggande. Ramp- och tillfartsutformning liksom parkeringsutformning hanteras närmare i kommande mark- respektive bygglov, där även tillgänglighetsaspekter bedöms. Avståndet till Värmdöleden är kort, vilket innebär att området redan är påverkat av en betydande bullerkälla. Bullerpåverkan bedöms inte öka i till följd av föreslagen planändring. 7. Boo Hembygdsförening har inga synpunkter på planförslaget. Planenhetens kommentarer: Noteras. 8. Fortum Värme har inget att erinra mot planförslaget.

323 323 5 (6) Planenhetens kommentarer: Noteras. 9. Unihome AB har inget att erinra mot föreslagen planändring, men vill uppmärksamma att väg önskas in till östra gaveln från uppfartsvägen över prickad mark, där troligen viss sprängning erfordras samt skyddsräcken. Unihome är osäkra om detta måste anges i nya detaljplanen, då tillgängligheten på mellanliggande plan måste hopkopplas för att med fordon nå parkering och verksamhet, och vill gärna ha bekräftelse i frågan. Planenhetens kommentarer: Illustrationen i planbeskrivningen har förtydligats efter samrådet och visar en möjlig utformning av angöring tillbyggnaden. 10. Trafikförvaltningen har inga synpunkter på planförslaget. Planenhetens kommentarer: Noteras. 11. Boo Miljö- och naturvänner har tagit del av ändringsförslaget och har synpunkter angående den föreslagna höjningen av tillåten byggnadshöjd från +44,5 till +49,0 samt den parkering som föreslås på byggnadens tak, beräknat för cirka bilar. Föreningen anser att parkeringsdäcket kommer att utgöra en visuell störning från naturmarken i söder och påverka dess besökare, växt- och djurliv negativt. En parkeringsplats innebär också trafikbuller och ökade utsläpp av avgaser. Höjdskillnaden upp till parkeringsdäcket från Prästkragens väg blir 14,5-18 meter vilket ytterligare ökar såväl bullernivåer som avgasmängder. Med tanke på konsekvenserna av det föreslagna parkeringsdäcket och på den långa uppfarten, som tar stora delar av tomtens östra del i anspråk, föreslås att en lösning med parkeringsdäck inklusive infart och utfart prövas inne i byggnaden på lägre nivå. Boo Miljö- och naturvänner anser inte att anpassningen till omgivande naturmark har beaktats och anser därför inte att den föreslagna höjningen av byggnadshöjden från +44,5 till +49,0 bör tillåtas. Planenhetens kommentarer: Avståndet till Värmdöleden är kort, vilket innebär att området redan är påverkat av en betydande bullerkälla. Bullerpåverkan bedöms inte öka i till följd av föreslagen planändring. I planarbetet har planenheten bedömt att planändringen är lämplig utifrån påverkan för omgivningen. Ramp- och tillfartsutformning liksom parkeringsutformning hanteras närmare i kommande mark- respektive bygglov. Sammanfattning av inkomna remissvar under underrättelsetiden 12. Länsstyrelsen har inga synpunkter på planförslaget, enligt 5 kap. 14 PBL. Länsstyrelsen anser dock att formuleringen genom tillägg bör strykas. Planenhetens kommentarer: Handlingarna har justerats i enlighet med yttrandet. 13. Nacka Miljövårdsråd har synpunkter på att in- och utfart i planens östra delar medför onödiga trafikrörelser i området. Uppfartsramper som föreslås befaras av

324 324 6 (6) miljövårdsrådet innebära problem både vid genomförandet, med störande sprängningar och intrång i naturmiljö, men också vid drift, då snöröjning och att hålla ramperna frostfria innebär onödig energiförbrukning. In- och utfart borde istället ordnas i planområdets västra del. Miljövårdsrådet anser att ett inre garage med in- och utfart i den västra delen vore enkel att planera och att en takparkering med bland annat störande ljus, buller och avgaser för intilliggande naturområde då kan undvikas. Miljövårdsrådet anser att förslaget på byggnad har låga ambitioner att erbjuda kunder, besökare och anställda ett gott välbefinnande. Planenhetens kommentarer: Illustrerat förslag visar på en möjlig lösning för utformning av handelshuset och anläggningen. En annan utformning som är i enlighet med detaljplanens bestämmelser är inte förhindrad. Kommunen önskar inte i detaljplanen att detaljstyra och begränsa exploatörens möjligheter att utforma byggnaden på sin fastighet. Slutlig prövning av byggnationens utformning, tillgänglighet och utseende görs i bygglov. Se vidare planenhetens kommenterar på Nacka miljövårdsråds skrivelse inkommen under samrådet, s. 4. Behovsbedömning En behovsbedömning av detaljplanen har utförts för att avgöra om genomförandet av planen kan anses utgöra en betydande miljöpåverkan. Kommunens bedömning är att genomförandet av planförslaget inte innebär en betydande miljöpåverkan. Planenhetens bedömning Mot bakgrund av vad som ovan framförts föreslår planenheten att miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar planförslaget. Planenheten Angela Jonasson Biträdande planchef Tove Mark Planarkitekt Bilaga: Förslag till ändring av detaljplan, antagandehandlingar, kartbilaga

325 325 ANTAGANDEHANDLING Enkelt planförfarande 1 (9) Dnr MSN 2013/ Ändring av PLANBESKRIVNING OCH PLANBESTÄMMELSER Ändring av Detaljplan för fastigheterna Lännersta 1:970 m.fl. (Prästkragens väg) (Dp 257) i Boo Enkelt planförfarande Upprättad på planenheten i maj 2015, reviderad i december 2015 och justerad i januari 2016 Kartan visar planområdets ungefärliga avgränsning. Den mindre kartan visar var i Nacka kommun området ligger. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

326 326 ANTAGANDEHANDLING 2 (9) Ändring av PLANKARTA MED BESTÄMMELSER Plankartan ändras enligt nedanstående redovisning och förklaring. Gränser Gräns för område där ändring ska gälla (se kartbilaga med gräns i skalenlig karta). Ny användningsgräns

327 327 ANTAGANDEHANDLING 3 (9) Utgående planbestämmelser och gränser: Utgående bestämmelser. (Totalhöjd +44,5 meter (RH00), föreskriven höjd över nollplanet +33,2 meter (RH00), kryssmark inom markerat egenskapsområde). Utgående andvändningsgräns Kvartersmark utgår Tillkommande planbestämmelser L-GATA Markanvändning lokalgata Högsta totalhöjd i meter över nollplanet (RH00) Föreskriven höjd i meter över nollplanet (RH00) Genomförandetiden är 5 år från det datum ändringen vinner laga kraft.

328 328 ANTAGANDEHANDLING 4 (9) Ändring av PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade om planuppdrag , 207. Planförslaget är därmed upprättad enligt plan- och bygglagen PBL (2010:900) enligt dess lydelse före Ändringen för det på kartan markerade området gäller tillsammans med underliggande detaljplan för fastigheterna Lännersta 1:970 m.fl. (Prästkragens väg), Dp 257. Planförslaget omfattar: Ändring av plankarta med planbestämmelser och ändring av plan- och genomförandebeskrivning Kartbilaga med gränsen för denna planändring Fastighetsförteckning Övriga handlingar: Gällande detaljplan Bakgrund Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget i Lännersta, i förlängningen av Prästkragens väg inom det så kallade Liljekonvaljenområdet. Den yta som berörs av ändringen är cirka 2500 kvadratmeter. De berörda fastigheterna är Lännersta 1:808 som ägs av Elektroscandinavisk Teknikutveckling AB, där byggrätt finns att uppföra ett nytt handelshus, samt fastigheten Lännersta 1:10 som ägs av Nacka kommun och omfattar en vändplan. Föreslagen plangräns

329 329 ANTAGANDEHANDLING 5 (9) Gällande planer och tidigare ställningstaganden Föreslagen ändring strider inte mot kommunens översiktsplan, antagen Gällande detaljplan för området är detaljplan för fastigheterna Lännersta 1:970 m.fl. (Prästkragens väg), (Dp 257), som vann laga kraft den 1 december Genomförandetiden har gått ut. Markanvändningen är industri, kontor och handel. Den gällande detaljplanen anger en högsta tillåtna totalhöjd om +52,5 meter, +58,0 meter och +44,5 meter inom olika delar av fastigheten enligt det gamla höjdsystemet (RH00). Föreskriven höjd på vändplanen är +33,2 meter (RH00). Ett positivt planbesked för ändringen har fattats med stöd av punkt S34 i miljö- och stadsbyggnadsnämndens delegationsordning och beslut om planuppdrag fattades av miljöoch byggnadsnämnden den 17 september Urklipp med gällande detaljplan, dp 257. Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att möjliggöra uppförandet av ett handelshus i enlighet med vad detaljplanen ursprungligen syftade till. Planändringen innebär att högsta tillåtna totalhöjd på en del av fastigheten höjs, från plushöjd +44,5 meter (RH00) enligt gällande detaljplan, till + 49 meter (RH00), vilket ansluter till det bakomliggande bergets nivå. Detta för att bättre möjliggöra parkeringsdäck på taket in mot bergväggen samt en angöringsväg/ramp. Marknivån bakom fastigheten varierar mellan cirka +48,5 och +51 meter (RH00). Plusmarken utgår i den nordöstra delen av byggrätten och får byggrätt med en högsta totalhöjd på byggnad om +58 meter (RH00).

330 330 ANTAGANDEHANDLING 6 (9) Notera: Den 1 februari 2013 bytte Nacka kommun till höjdsystemet RH2000. Gällande detaljplan och denna ändring ligger i höjdsystemet RH00. I kartmaterial och annan geografisk information framtaget av kommunen efter 1 februari 2013 ligger all höjdsatt data i RH2000. (RH betyder Rikets Höjdsystem). I planändringen ingår även en justering av utbredning och höjd på vändplanen för att möjliggöra en bättre anpassning av vändplanen till rådande förhållanden och en bättre lutning på angöringsväg/ramp till den nya byggnaden. Detta innebär att en del av kvartersmarken ändras till allmän platsmark. Bebyggelse Ändringen av detaljplanen innebär en utökning av byggrätten med cirka kvadratmeter bruttoarea. Utökningen kommer endast i mindre utsträckning vara synlig utifrån eftersom den döljs mellan byggnadens högre del mot Prästkragens väg och berget bakom fastigheten. Sektion över detaljplanens höjder med ändringen av totalhöjden markerat med skraffering.

331 331 ANTAGANDEHANDLING 7 (9) Illustration av en möjlig byggnadsutbredning och ramp.

332 332 ANTAGANDEHANDLING 8 (9) Gator och angöring Reglerad markhöjd för vändplanen tas bort för att möjliggöra bättre lutning på angöringsväg/ramp till den nya byggnaden och en bättre anpassning till omkringliggande marknivå. Tillfartsrampen från Prästkragens väg kommer att få en förhållandevis brant lutning vilket kräver särskilda åtgärder för att rampen ska bli trafiksäker även under vinterhalvåret. Exempelvis kan rampen utföras med värmeslingor. Rampens detaljutformning måste utredas vidare vid projektering av byggnaden. Illustrerade ramper är ej avsedda för räddningstjänstens åtkomst till byggnaden. Behovsbedömning och planprocess Denna ändring är av begränsad omfattning och bedöms sakna intresse för allmänheten. Förslaget är förenligt med översiktsplanen och bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan. Förslaget hanteras med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagens regler 5 kap 7 (PBL 2010:900). Tidplan Samråd kvartal Underrättelse kvartal Antagande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden kvartal Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum ändringen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän plats lokalgata. Huvudmannaskap innebär ett ansvar för utbyggnad, drift och underhåll av allmänna platser. Inom kvartersmark ansvarar respektive fastighetsägare för iordningställande och skötsel. Fastighetsrättsliga frågor Planändringen innebär att cirka 625 kvadratmeter kvartersmark ändras till allmän platsmark, lokalgata. Kommunen har rätt och skyldighet att lösa in allmän platsmark. Bygglov och anmälan Ansökan om bygglov inlämnas till bygglovenheten i Nacka kommun. För att starta byggnationen krävs startbesked. Kommunen tar ut avgifter för bygglov och anmälan enligt gällande taxa. Ekonomiska frågor Höjningen och utbyggnaden av vändplanen bekostas av exploatören Elektroscandinavisk Teknikutveckling AB enligt exploateringsavtal. Planändringen innebär ingen kostnad för kommunen.

333 333 ANTAGANDEHANDLING 9 (9) Avtalsfrågor Ett detaljplaneavtal har upprättats mellan kommunen och exploatören. Avtalet reglerar kostnaden för planarbetet. Kommunen har upprättat ett avtal för reglering av genomförandefrågor så som fastighetsbildning och andra exploateringsfrågor. Avtalet reglerar även kostnader kopplat till genomförandet. Avtalet ska vara undertecknat innan detaljplanens antagande. Medverkande Planhandlingarna är framtagna av Norconsult AB genom uppdragsledande planarkitekt, Erik Wikström, samt medverkande planarkitekt Adam Peterson. Nacka kommun: Tove Mark, planarkitekt David Arvidsson, exploateringsingenjör Peter Skogberg, exploateringsingenjör planenheten exploateringsenheten exploateringsenheten Planenheten Angela Jonasson Biträdande Planchef Tove Mark Planarkitekt

334 334 VÄRMDÖLEDEN Teckenförklaring Gräns för område där ändring ska gälla 61:1 1:807 1:808 1:891 Skala 1: m 53:2 1:1030 1:1031 ANTAGANDEHANDLING Upprättad på planenheten i maj 2015, reviderad december 2015 och justerad i januari 2016 Kartbilaga med gränsen för: Ändring av Detaljplan för fastigheterna Lännersta 1:970 m.fl. (Prästkragens väg) (Dp 257) i Boo. 1:1029 Upprättad enligt PBL (2010:900) Utdrag ur digital kartdatabas Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Angela Jonasson Bitr. Planchef Tove Mark Planarkitekt Upprättad av Erik Wikström, Norconsult AB MSN: 2013/65-214

335 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2004/ (2) Kommunstyrelsen Projektavslut för Långvägen/Skymningsvägen, stadsbyggnadsprojekt 9323 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner slutrapporten för stadsbyggnadsprojekt 9323, Långvägen/Skymningsvägen. Information i ärendet lämnas för kännedom till miljö- och stadsbyggnadsnämnden och natur- och trafiknämnden. Nettoinvesteringar ska aktiveras på respektive verksamhet hos kommunstyrelsen och naturoch trafiknämnden. Sammanfattning Förnyelseområdet är beläget i Eknäs i Boos västra del. I norr gränsar området mot redan detaljplanelagt område och i söder mot Tollareängen. Enligt Start-PM var syftet med detaljplanen att möjliggöra permanentboende genom att förse området med kommunalt vatten och avlopp samt höja trafiksäkerheten på Långvägen och se till att den uppfyller en standard som motsvarar kraven i ett permanentbebyggt område. Projektet resulterade i fler och större byggrätter. VA har byggts ut och vägarna rustats upp i enlighet med Start-PM. Detaljplan 467 vann laga kraft den 20 maj 2009 och gatukostnadsutredningen vann laga kraft den 27 maj Utbyggnad av allmänna anläggningar skedde 2010/2011 och driftöverlämnande gjordes i oktober Fakturering av gatukostnader gjordes i april Ekonomiskt sett resulterade projektet i ett netto på minus kronor. Projektet Stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen är nu klart att avslutas. En slutrapport har upprättats, se bilaga 2. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

336 336 2 (2) Tillgångar som skapats i anläggningsregistret är 400 meter lokalgata, 150 meter VA-ledning och 650 kvadratmeter park- och naturmark. Årliga kostnader för skötsel och underhåll av anläggningarna är cirka kronor för gata, kronor för VA-ledningar och kronor för park- och naturmark. Orsaken till att projektet avslutas först nu är utdragna rättsprocesser om bland annat markinlösen/intrångsersättning då fastighetsbildningsförrättningen överklagades av fastighetsägare. Övriga detaljer framgår av slutrapporten. Bilagor 1: Ärendeöversikt 2: Slutrapport Ulf Crichton Exploateringschef Exploateringsenheten Anna Jansson Projektkoordinator Exploateringsenheten

337 BILAGA 1 KFKS 2004/ (1) Ärendeöversikt för stadsbyggnadsprojekt 9323, Långvägen/Skymningsvägen Beslut Datum Styrelse/nämnd Kommentar Start-PM, godkännande ONB Start-PM, godkännande KS Detaljplan, samråd ONB Gatukostnader, samråd Ej reggat beslut Detaljplan, utställning ONB Gatukostnader utställning KS Detaljplan, tillstyrkan ONB Detaljplan, utställning MSN Gatukostnader utställning KS Detaljplan, antagande KF Detaljplan, laga kraft Gatukostnader, antagande KS Gatukostnader laga kraft Utbyggnads-PM KS Tilldelning av entreprenad Dag Björklund Slutbesiktning allmänna anläggningar Driftöverlämning Garantibesiktning Slutredovisning, planerat datum KS POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

338 338 BILAGA 2 SLUTRAPPORT Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen Anna Jansson KFKS 2004/

339 Nacka kommun / / KFKS 2004/ Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen Sammanfattning Enligt Start-PM var syftet med detaljplanen att möjliggöra permanentboende genom att förse området med kommunalt vatten och avlopp samt höja trafiksäkerheten på Långvägen och se till att den uppfyller en standard som motsvarar kraven i ett permanentbebyggt område. Beslut om Start-PM togs i Områdesnämnden i Boo den 4 december Detaljplan 467 vann laga kraft den 20 maj Gatukostnadsutredningen vann laga kraft den 27 maj Driftöverlämnande av va-anläggningar, vägar och övrig allmän plats gjordes i oktober Projektet resulterade i fler och större byggrätter. Fem nya fastigheter medges i detaljplanen. VA har byggts ut och vägarna rustats upp. Ekonomiskt sett resulterade projektet i ett netto på ca -3,9 miljoner kronor. Alla markfrågor var inte lösta innan utbyggnaden startade, vilket föranledde merarbete och rättsprocesser. Dessutom är ett bättre underlag i form av förstudie/systemhandling för detaljplan och omfattningsbeskrivning önskvärt så att de anläggningar man planerar för i planen går att genomföra. Översiktskarta Detaljplaneområde 2 (9)

340 Nacka kommun / / KFKS 2004/ Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen Innehållsförteckning 1 Projektets syfte och mål Utfall i förhållande till mål, ramar och identifierade risker Uppfyllelse av projektmål Projektets ekonomi Nyckeltal och mått Processen Levererat projektresultat Kostnader Erfarenheter, slutsatser och förslag på förbättringar Detaljplaneprocessen Gatukostnadsprocessen Utbyggnadsprocessen Övrigt (9)

341 Nacka kommun / / KFKS 2004/ Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen 1 Projektets syfte och mål Området är beläget i Eknäs i Boos västra del. I norr gränsar området mot redan detaljplanelagt område och i söder mot Tollareängen. Enligt Start-PM var syftet med detaljplanen att möjliggöra permanentboende genom att förse området med kommunalt vatten och avlopp samt höja trafiksäkerheten på Långvägen och se till att den uppfyller en standard som motsvarar kraven i ett permanentbebyggt område. 2 Utfall i förhållande till mål, ramar och identifierade risker 2.1 Uppfyllelse av projektmål Beslut om Start-PM togs i Områdesnämnden i Boo den 4 december Detaljplan 467 vann laga kraft den 20 maj Gatukostnadsutredningen vann laga kraft den 27 maj Driftöverlämnande av va-anläggningar, vägar och övrig allmän plats gjordes i oktober Allmänna anläggningar som byggts ut är: vatten- och avloppsledningar med tillhörande system ombyggnad av två lokalgator, Skymningsvägen och Långvägen en vändplan vid Långvägens slut tillkom samt två mötesmöjligheter belysning och omläggning av befintliga ledningar en gång- och cykelväg längs Skymningsvägen en natur/gångstig anordnades vid Långvägens slut och en trätrappa byggdes 2.2 Projektets ekonomi Beslutad budget i samband med utbyggnads-pm i november 2010, redovisat i tkr inklusive VA: Verksamhet Ink/Int Utg Netto Väg/parkmark* Gata & park VA Planarbete Totalt *Kostnader för markinlösen. 4 (9)

342 Nacka kommun / / KFKS 2004/ Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen Projektets totala ekonomi redovisat i tkr inklusive VA: Verksamhet Ink/Int Utg Netto Väg/parkmark* Gata & park VA Planarbete Totalt *Kostnader för markinlösen. Den långa handläggningstiden medförde att utgifterna för detaljplanearbetet blev högre än tidigare beslutad budget. Detaljplaneprocessen avbröts 2005 i väntan på en reviderad gatukostnadsutredning och återupptogs Utgifterna för markinlösen/intrångsersättning blev högre än budgeterat då fastighetsbildningsförrättningen överklagades av fastighetsägare. Mark- och miljööverdomstolen tilldömde kommunen att betala ut ytterligare intrångsersättning på drygt kronor samt rättegångskostnader på kronor. En förlikning gentemot gatukostnadsersättningen gjordes. Anläggningar vilka registreras i kommunens anläggningsregister redovisat i tkr: Anläggning Komponent Ink Utg Netto Avskr.tid Gata/väg -Vägkropp Ytskikt Belysning Summa anläggning Park -Park VA -Ledningar Fastighet Eknäs 1: Ingen avskr. Totalt Utgifter för arbete med detaljplan uppgår till kronor. Utgifterna fördelas proportionellt på de anläggningstillgångar som projektet resulterat i. VA-anslutningsavgifter om kronor har 2011 och 2012, enligt då gällande redovisningsprinciper, redovisats som en intäkt för Tekniska Nämnden. Sammanställning anläggningar, volym, inkomster, utgifter samt beräknade driftoch kapitaltjänstkostnader redovisat i tkr. Anläggning Volym/antal meter Ink Utg Netto DoU* Kaptjänst** Gata/väg 400 meter / 1840 kvm Park- och naturmark 650 kvm VA-ledningar 150 meter Fastighet Eknäs 1: Totalt *Drift och underhållskostnad per år. 5 (9)

343 Nacka kommun / / KFKS 2004/ Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen ** Kapitaltjänst = kostnad för avskrivningar och internränta år 1. Linjär avskrivning över nyttjandeperioden. Internräntan 2016 är fastställd till 2,8% (3,8% för VA). 2.3 Nyckeltal och mått Processen 75 månader mellan start-pm och planantagande. 1 månad mellan planantagande och laga kraft. 25 månader mellan planantagande och slutbesiktning. 66 månader mellan slutbesiktning och projektavslut (KS-beslut beräknat). 166 månader mellan start-pm och projektavslut (KS-beslut beräknat) Levererat projektresultat Möjlighet till avstyckning av 5 nya fastigheter och uppförande av 9 stycken nya villor 20 fastigheter x 200 kvm = kvm + befintligt flerbostadshus samt en barnstuga med tre avdelningar 150 m nya va-ledningar 400 m eller kvm nya gator 650 kvm park- och naturmark Kostnader Planläggningskostnad kronor per ny bostad. Driftkostnader är kronor per år för allmänna anläggningar. -Nya va-ledningar 150 m kronor -Nya gator kvm kronor -Ny park- naturmark 650 kvm kronor Gatukostnadsersättning om kronor för obebyggd villatomt med andelstal 1,0. 3 Erfarenheter, slutsatser och förslag på förbättringar 3.1 Detaljplaneprocessen Beslut om Start-PM togs i Kommunstyrelsen den 17 februari Samråd för detaljplan och gatukostnadsutredning hölls den 15 december 2003 till och med den 23 januari Förslaget ställdes ut den 28 december 2004 till och med den 31 januari Detaljplanen inväntade sedan en reviderad gatukostnadsutredning och projektet var vilandeförklarat fram till våren Förslaget var utställt en andra gång under tiden den 26 augusti till och med den 23 september Under samrådet minskades vägbredden från 4,5 meter till 3,5 meter efter starka påtryckningar från boende i området. Tekniska nämnden avstyrkte detaljplaneförslaget då vägbredden medför säkerhetsrisker för trafikanter samt försvårar avfallshanteringen. Kommunstyrelsen beslutade om principer för Samlad vägstrategi för förnyelseområden där minskad körbanebredd kan accepteras om mötesmöjligheter ordnas. 6 (9)

344 Nacka kommun / / KFKS 2004/ Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen Mötesmöjligheter har därefter skapats. Dessutom är Långvägen en återvändsgata där förväntat antal fordonsrörelser är lågt. 3.2 Gatukostnadsprocessen Inkomna synpunkter under samrådet föranledde vissa förändringar i andelstal Med anledning av inkomna synpunkter under den första utställningen har förändringar skett i fördelningsområde och andelstal. Fördelningsområdet har minskats med tre byggrätter och andelstalen för bland annat barnstuga och flerbostadshus har blivit högre. Inkomna skrivelser under den andra utställningen ifrågasatte bland annat kostnadsunderlaget som då minskades med kronor då den kostnaden kunde hänföras till ett pågående planarbete för en LSS-bostad. Gångstigen vid Långvägens vändplan förväntades bli en genväg för barn till Tollare skola, vilket skulle medföra standardhöjningar. Denna kostnadsökning skulle kommunen stå för. Vid detaljprojektering uppdagades senare att detta ej var görbart i den utsträckning det var tänkt. Bland annat byggdes en trätrappa istället för en i granit. Kommunstyrelsen antog föreslagna principer för uttag av gatukostnadsersättning med ett takpris på kronor den 30 mars Beslutet vann laga kraft den 27 maj Utbyggnadsprocessen En detaljprojektering utfördes våren 2010 och entreprenör för utbyggnad av de allmänna anläggningarna upphandlades och kontrakterades hösten Projektet har varit ett pilotprojekt för hur miljöaspekter ska behandlas i utbyggnaden. Kostnader för detta har till hälften bekostats av projektet. Inköpsenheten tog sedan över arbetet med hur vi skulle ställa miljökrav i våra entreprenadupphandlingar. Utbyggnaden pågick hösten 2010 till våren 2011 och slutbesiktigades den 11 maj Övrigt Fakturering av gatukostnader skedde i april I gatukostnadsutredningen avfördes tre blivande avstyckningar samt en avstyckad fastighet från Dessa fastigheter planerades att faktureras vilande gatukostnader för de år 1974 utbyggda entrégatorna Bromsvägen och Åsavägen. Den 2 maj 2011 kom en lagändring i plan- och bygglagen. Den tidigare plan- och bygglagen hade övergångsbestämmelser om fakturering av gamla gatukostnader, vilka inte togs med i den nya då det förutsattes att alla gamla gatukostnader redan fakturerats. Detta omöjliggjorde fakturering för dessa. Orsaken till att projektet avslutas först nu är bl.a långa rättsprocesser. Lantmäteriet beslutade om fastighetsreglering i december 2012 och förrättningen överklagades av ett flertal fastighetsägare som bland annat ansåg att ersättningen 7 (9)

345 Nacka kommun / / KFKS 2004/ Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9323 Långvägen/Skymningsvägen för inlösen av mark var för låg. Mark- och miljödomstolen avvisade samt avslog samtliga överklaganden. Fastighetsägarna fick prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen som hösten 2014 tilldömde kommunen att betala ut ytterligare intrångsersättning samt rättegångskostnader. Alla markfrågor var inte lösta innan utbyggnaden startade, vilket föranledde merarbete och rättsprocesser. Dessutom är ett bättre underlag i form av förstudie/systemhandling för detaljplan och omfattningsbeskrivning önskvärt så att de anläggningar man planerar för i planen går att genomföra. 8 (9)

346 346 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

347 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/ (3) Kommunstyrelsen Projektavslut för Svärdsö, stadsbyggnadsprojekt 9537 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avsluta stadsbyggnadsprojekt 9537 Svärdsö. Informationen i ärendet lämnas för kännedom till miljö- och stadsbyggnadsnämnden samt natur- och trafiknämnden. Investeringar för kommunens utredningsarbete om kronor avskrivs direkt i kommunstyrelsens bokslut för innevarande år. Sammanfattning Under 2011 beslutade kommunstyrelsen att Svärdsö skulle bli ett naturreservat för att säkerhetsställa bevarandet av de höga natur- och rekreationsvärdena. I samband med det antogs också en startpromemoria för stadsbyggnadsprojektet 9537 (KFKS 2011/ ) vars syfte var att undersöka möjligheten att kombinera införandet av naturreservatet med tillskapandet av en småbåtshamn samt en ny förskola. Utredningen visade inget som skulle hindra möjligheten att uppföra en förskola på Svärdsö. Förskolans parkeringsbehov sågs inte heller som ett problem då det kan samordnas med naturreservatets behov av parkeringsplatser. Dock ansågs det inte vara möjligt att uppföra en småbåtshamn utan att den marina miljön inom reservatet skulle ta allt för stor skada. I och med detta får utredningen anses avslutad. Kommunstyrelsen föreslås därför avsluta stadsbyggnadsprojekt 9537 Svärdsö och nedlagt arbete om kronor direktavskrivs i kommunstyrelsens budget för innevarande år. Projektet Svärdsö är lokaliserat i den sydöstra delen av kommunen mellan Erstaviken och Baggensfjärden och består till största del av tre kommunägda fastigheter; del av Rösunda 2:30, del av Solsidan 2:25 samt del av Älgö 4:7. Under 2011 beslutade kommunstyrelsen att Svärdsö skulle bli ett naturreservat för att säkerhetsställa bevarandet av de höga natur- och rekreationsvärdena. I samband med det antogs också en startpromemoria för stadsbyggnadsprojektet 9537 (KFKS 2011/ ) vars syfte var att undersöka POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

348 348 2 (3) möjligheten att kombinera införandet av naturreservatet med tillskapandet av en småbåtshamn samt en ny förskola. Behovet av en småbåtshamn har sitt ursprung i att det inte gick att lösa båtplatser åt de boende på Gåsö i samband med att detaljplanen för Älgö togs fram. För att tillgodose gåsöbornas behov skulle ungefär 40 båtplatser krävas. Solsidans båtklubb hade också uttryckt ett intresse för att en småbåtshamn skulle uppföras i anslutning till deras befintliga varv med en kapacitet på 120 båtar. För att tillgodose båda parternas behov samt den generella bristen av båtplatser som finns i kommunen undersöktes det hur en småbåtshamn om 200 platser skulle påverka syftet med reservatet. Då det i samband med genomförandet av detaljplanen för Älgö uppkom stora mängder massor var tanken att dessa skulle kunna återanvändas i samband med konstruktionen av småbåtshamnen. Parallellt med utredningen ovan undersöktes hur uppförandet av en förskola på Svärdsö skulle samverka med reservatets syfte. Den eventuella förskolan skulle då avlasta det kommande behovet av förskoleplatser för både Solsidan och Älgö. I denna utredning ingick även hur man skulle lösa parkeringsbehovet, både för den framtida skolan men även för reservatet. Utredningen visar att det inte skulle vara lämpligt att uppföra en småbåtshamn inom reservatet. Detta då den genomförda marininventeringen visar att allt för stora naturvärden skulle gå förlorade i samband med det grundläggningsarbete som skulle krävas. Det är också extra viktigt att dessa värden bevaras då stora delar av kommunens strandområden idag redan är exploaterade vilket gör att dessa värden är relativt sällsynta inom kommunen. I och med detta är frågan om båtplatser till Gåsöborna fortfarande olöst och måste utredas vidare men det är inget som kan lösas i detta projekt. Utredningen ser dock inget som skulle hindra att en förskola skulle kunna uppföras inom reservatet för att möta behovet av förskoleplatser i närområdet. Inte heller att det skulle vara något problem att lösa det parkeringsbehov som en eventuell förskola skulle leda till. Det behov av parkeringsplatser som har undersökts och bedömts genomförbart är cirka 30 platser för förskolan och ytterligare platser för att möta det övriga behovet av parkering. För att inte få en allt för stor sammanhängande parkeringsyta är det också möjligt att anlägga två skilda parkeringar, ett område i anslutning till den tilltänkta förskolan och ett annat område närmare Älgö. I den framtagna slutrapporten för Svärdsöutredningen finns det även illustrationer som visar på ett ungefärligt läge där parkeringsplatserna och förskolan kan lokaliseras. I och med detta får utredningen anses avslutad och kommunstyrelsen föreslås därför att avsluta projekt 9537 Svärdsö. Avslutningsvis går det att konstatera att utredningsarbetet blev kronor billigare än vad som beräknades vid antagandet av startpromemorian vilket får ses som positivt.

349 349 3 (3) Någon särskild slutrapport utöver denna tjänsteskrivelse tas inte fram i detta projekt eftersom all nödvändig information framgår av tjänsteskrivelsen. Aktiveringar och avskrivningar Nettoinvesteringar om kronor för kommunens utredningsarbete ska avskrivas direkt i Kommunstyrelsens bokslut för innevarande år. Ulf Crichton Exploateringschef Exploateringsenheten Daniel Jakobsson Projektingenjör Exploateringsenheten

350 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/ (3) Kommunstyrelsen Överlåtelse av Ramavtal för Nacka strand med Nacka Strand Fastighets AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen medger att Ramavtal för Nacka strand överlåts från Nacka strand Fastighets AB till Nacka 1 AB avseende fastigheten Sicklaön 13:138 Nacka Strand 2 AB avseende fastigheten Sicklaön 369:33 Nacka 3 AB avseende fastigheten Sicklaön 369:39 Nacka 4 AB avseende fastigheten Sicklaön 369:40 Nacka 5 AB avseende fastigheten Sicklaön 13:135 Nacka 6 AB avseende fastigheten Sicklaön 13:24 Nacka 7 AB avseende fastigheten Sicklaön 13:136 Nacka 10 I AB och Nacka 10 II AB avseende fastigheten Sicklaön 362:1 Nacka 11 AB avseende fastigheten Sicklaön 362:1 och Nacka 13:79 AB avseende fastigheten Sicklaön 13:79. Sammanfattning De fastigheter som omfattas av Ramavtal för Nacka strand har överlåtits och ansökan om godkännande av överlåtelse av avtalet har inkommit till kommunen. De nya ägarna, förutom Nacka 13:79 AB, är helägda av Nacka Strand Fastighets AB, som är avtalspart i ramavtalet idag. Nacka 13:79 AB ägs indirekt till hälften vardera av Cerep D Sweden AB (moderbolag till Nacka Strand Fastighets AB) och Skanska AB. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ingå Ramavtal för Nacka strand den 16 juni 2014 (KFKS 2014/ ). Ramavtalet syftar till att klargöra förutsättningarna för den fortsatta processen med detaljplanering av området, såsom att ange principiella förutsättningar för genomförande av nya detaljplaner och innehåll i kommande exploateringsavtal. Ramavtalet tecknades med Nacka Strand Fastighets AB i egenskap av ensam ägare till 15 kommanditbolag vilka var lagfarna fastighetsägare i Nacka strand. Sedan ramavtalets tecknande har två exploateringsavtal, för norra branten delplan 1 (KFKS 2014/ ) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

351 351 2 (3) respektive delplan 2 (KFKS 2015/ ), ersatt Ramavtalet för Nacka strand i de delar som exploateringsavtalen omfattar. Exploatören har efter ingång av ramavtalet genomfört flera bolagsöverlåtelser samt flera fastighetsbildningsåtgärder, vilket har förändrat fastighetsägandet i Nacka strand, se bilaga 1 och 2. Enligt ramavtalets 16 ska överlåtelse av fastigheter vara förenade med övertagande av rättigheter och skyldigheter enligt ramavtalet, samt enligt 22 får ramavtalet inte överlåtas på annan utan kommunens, genom kommunstyrelsen, skriftliga medgivande. Exploatören har inlämnat handlingar till kommunen rörande de genomförda bolagsöverlåtelserna och ansökt om att erhålla medgivande till överlåtelse av ramavtalet till de nya bolagen, se bilaga 3a-j. De nya bolagen, exklusive Nacka 13:79 AB, är helägda av Nacka Strand Fastighets AB genom innehav av samtliga aktier i bolagen, se koncernstruktur i Bilaga 4. Nacka 13:79 AB ägs av Nacka 13:79 Holding AB, som i sin tur ägs till hälften av Cerep D Sweden AB respektive Smebab AB. Cerep D Sweden AB är moderbolag till Nacka Strand Fastighets AB. Smebab AB är dotterbolag till Skanska AB. De nya bolagens fastighetsinnehav stämmer i princip överens med de utpekade delområdena för nya bostäder i programmet för Nacka strand. För den kvarvarande marken är fastighetsägandet oförändrat och därmed kvarstår Nacka Strand Fastighets AB som ramavtalspart för dessa områden. Ekonomiska konsekvenser Överlåtelse av ramavtalet till de nya bolagen bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser, då ramavtalet inte innehåller några ekonomiska åtaganden som faller ut innan exploateringsavtal tecknas. Bilagor 1. Fastighetsindelning nu och vid ramavtalets ingång 2. Lagfarna ägare nu och vid ramavtalets ingång 3. Avtal om övertagande av rättigheter och skyldigheter enligt ramavtal samt köpeavtal a. Nacka 13:79 AB b. Nacka 7 AB c. Nacka strand 2 AB d. Nacka 5 AB e. Nacka 6 AB f. Nacka 1 AB g. Nacka 3 AB h. Nacka 4 AB i. Nacka 10 I AB, Nacka 10 II AB j. Nacka 11 AB 4. Koncernstruktur

352 352 3 (3) Ulf Crichton Exploateringschef Exploateringsenheten Sara Lindholm Projektledare Exploateringsenheten

353 353 NACKA STRAND ARBETSMATERIAL - KARTOR Fastighetsbolaget Gustafshög KB Nacka Sicklaön13:24 Fastighetsbolaget Båthamnen KB Nacka Sicklaön 13:87 Fastighetsbolaget Fabrikören KB Nacka Sicklaön 369:33 Fastighetsbolaget Skönvik KB Nacka Sicklaön 13:80 Fastighetsbolaget Ellensvik KB Nacka Sicklaön 13:82 Fastighetsbolaget Kusken KB Nacka Sicklaön 13:79 /~-~- JU'_.- FASTIGHETSGRÄNSER FÖRE Carlyles fastigheter Fastighetsgräns Fastighetsbolaget Disponenten KB Nacka Sicklaön 369:32 Fastighetsbolaget Oljekällaren KB Nacka Sicklaön13:77 Fastighetsbolaget Augustendal KB Nacka Sicklaön 369:37 - Fastighetsbolaget Saluhallen KB Nacka Sicklaön 369:36 ~~~ Fastighetsbolaget Mässan KB l Nacka Sicklaön 369:35 h Fastighetsbolaget Jakobsdal KB Nacka Sicklaön 13:81 Fastighetsbolaget Klaraberg KB Nacka Sicklaön 13:78...,. Fastighetsbolaget Philipin KB Nacka Sicklaön 369:34. O //''-- ~)> , ~.~\:::- ----%~~~s>, t ~..f',. N ~~,J.r-<: : -~ -.:: i L:~~~---~-t~ - / / / Fastighetsbolaget Ravinen KB l' \ Nacka l Sicklaön 362:3 l l '/ '... l..(... \... Fastighetsbolaget Ravinen KB Nacka Sicklaön 362: l 1. BSK ARKITEKTER AB / / BSK A

354 Teckenf ör kl ar i ng 13Expl oat er i ngsavt alharer sat tr amavt al Vi dr amavt al 4 FBKuskenKB 5 FBBåt hamnenkb 6 FBFabr i kör enkb 7 FBBåt hamnenkb 8 FBGust af shögkb 9 FBGust af shögkb 10 FBAugust endalkb 1 1 FBMässanKB 12 FBRavi nenkb 13 FBRavi nenkb Nul äge Nacka13: 79AB Nacka7AB NackaSt r and2ab Nacka5AB Nacka6AB Nacka1AB Nacka3AB Nacka4AB Nacka10IAB( 50%) Nacka10I IAB( 50%) Nacka1 1AB

355 355 Ramavtal Nacka strand Nuläge Ny ägare Ny fastighet alt. genomförd frgl Exploateringsavtal har ersatt ramavtal Bilaga Figur Fgh Ägare vid ingång av ramavtal Org.nr. DP Fgh Ägare Historiska bolagsnamn Org.nr. Andel Kommentar 1 369:32 Fastighetsbolaget Disponenten KB Dp 2 14:1 Nacka kommun 1/ :32 Fastighetsbolaget Disponenten KB Dp 2 369:32 Bostadsrättsföreningen No. 4 i Nacka / :32 Bostadsrättsföreningen Fabrikören i Nacka / :79 Fastighetsbolaget Kusken KB Dp 1 13:79 Nacka 13:79 AB KS PROVENIENS 569 AB /1 3a 4 13:79 Fastighetsbolaget Kusken KB Dp 3 13:79 Nacka 13:79 AB KS PROVENIENS 569 AB /1 3b 5 13:87 Fastighetsbolaget Båthamnen KB Dp 3 13:136 Nacka 7 AB KS PROVENIENS 624 AB /1 3c 6 369:33 Fastighetsbolaget Fabrikören KB Dp 3 369:33 Nacka Strand 2 AB KS PROVENIENS 618 AB /1 3d 7 13:87 Fastighetsbolaget Båthamnen KB Dp 5 13:135 Nacka 5 AB KS PROVENIENS 621 AB /1 3e 8 13:24 Fastighetsbolaget Gustafshög KB Dp 3 13:24 Nacka 6 AB /1 3f 9 13:24 Fastighetsbolaget Gustafshög KB Dp 3 13:138 Nacka 1 AB KS PROVENIENS 617 AB /1 3g :37 Fastighetsbolaget Augustendal KB Dp 4 369:39 Nacka 3 AB KS PROVENIENS 619 AB /1 Två överlåtelser genomförda, samma parter. 3h :35 Fastighetsbolaget Mässan KB Dp 4 369:40 Nacka 4 AB KS PROVENIENS 620 AB /1 3i :3 Fastighetsbolaget Ravinen KB Dp 4 362:3 Nacka 10 I AB KS PROVENIENS 627 AB /2 362:3 Nacka 10 II AB KS PROVENIENS 632 AB /2 3j :1 Fastighetsbolaget Ravinen KB Dp 4 362:1 Nacka 11 AB KS PROVENIENS 628 AB /1 13:24 Fastighetsbolaget Gustafshög KB Dp 3 13:137 Oförändrat 13:77 Fastighetsbolaget oljekällaren KB Dp 3 13:77 Oförändrat 13:78 Fastighetsbolaget Klaraberg KB Dp 6 13:78 Oförändrat 13:78 Fastighetsbolaget Klaraberg KB Dp 6 13:139 Fastighetsbolaget Klaraberg KB /1 13:80 Fastighetsbolaget Skönvik KB Dp 3 13:80 Oförändrat 13:81 Fastighetsbolaget Jakobsdal KB Dp 6 13:81 Oförändrat 13:82 Fastighetsbolaget Ellensvik KB Dp 3 13:82 Oförändrat 13:87 Fastighetsbolaget Båthamnen KB Dp 3 13:87 Oförändrat 369:34 Fastighetsbolaget Philipin KB Dp 4 369:34 Oförändrat 369:35 Fastighetsbolaget Mässan KB Dp 4 369:35 Oförändrat 369:36 Fastighetsbolaget Saluhallen KB Dp 4 369:36 Oförändrat 369:37 Fastighetsbolaget Augustendal KB Dp 4 369:37 Oförändrat

356 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/ (8) Kommunstyrelsen Exploateringsredovisning T beslut om ny budget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut: Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsens hemställan om att utöka den totala exploateringsbudgeten med 598,5 miljoner kronor enligt följande: Nya exploateringsprojekt Jarlaberg Enspännarvägen [9247], beräknat överskott om 2,9 miljoner kronor Dalkarlsängen [9423], beräknat överskott om 17,9 miljoner kronor Bergs gård [9238], utgift om 11,6 miljoner kronor Sydvästra Plania [9242], utgift om 7,6 miljoner kronor Område A, Eols udde [9423], utgift om 5,5 miljoner kronor Björknäs Talluddsvägen [9433], utgift om 1,4 miljoner kronor Solbrinken Grundet [9434], utgift om 9,4 miljoner kronor Delplan 1, Älta C, etapp A och B [9630], utgift om 5,9 miljoner kronor Projektram åren Kommunstyrelsen beviljas att fördela på stadsbyggnadsprojekt i tidigt skede. Projektram år 2016, utgift om 100 miljoner kronor Projektram år 2017, utgift om 100 miljoner kronor Projektram år 2018, utgift om 100 miljoner kronor Projektram år 2019, utgift om 100 miljoner kronor Förändringar i beviljade exploateringsprojekt Område Y och Z, Bo 1:51 [9320], positiv förändring om 2,5 miljoner kronor Ny Skurubro [9410], positiv förändring om 11,0 miljoner kronor Studentbostäder Ektorp [9229], ökade utgifter om 1,9 miljoner kronor Verksamhetsområde Semestervägen [9382], ökade utgifter om 0,5 miljoner kronor Allmänna anläggningar Danviksstrand [9225], ökade utgifter om 9,0 miljoner kronor POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

357 357 2 (8) Överdäckning 222 och bussterminal [9245], ökade utgifter om 180 miljoner kronor Kommunfullmäktige noterar den av exploateringsenheten genom kommunstyrelsen redovisade exploateringsbudgeten i övrigt. Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut enligt ovan delegerar kommunstyrelsen till sitt stadsutvecklingsutskott att fördela medel inom projektramen i samband med projektstart Sammanfattning Exploateringsverksamheten omfattar drygt 200 stadsbyggnadsprojekt som tillsammans har syftet att ge förutsättningar för fler bostäder och verksamhetslokaler i kommunen. Senaste budgetjusteringen gjordes i samband med tertialbokslut 1 för Till tertial föreslås en första total projektbudget för åtta enskilda projekt samt en projektram för åren För sex pågående projekt föreslås en utökning eller förändring av projektbudgeten och därmed tilläggsinvestering. Tillsammans påverkar dessa projekt den totala exploateringsbudgeten med ytterligare 599 miljoner kronor. Den totala exploateringsbudgeten kommer efter besluta att öka och ha ett negativt netto inklusive markförsäljningar på drygt 1,2 miljarder kronor. Den största budgetförändringen för pågående projekt berör Överdäckningen av 222. Därutöver föreslås helt nya medel för projekten Jarlaberg Enspännarvägen, Dalkarlsängen, Bergs gård, Sydvästra Plania, Område A, Eols udde, Björknäs Talluddsvägen, Solbrinken Grundet, Delplan 1 samt Älta C, etapp A och B. Projektram om 100 miljoner per år, för åren 2016 till och med 2019 föreslås fördelas ut på stadsbyggnadsprojekt i tidigt skede på uppdrag av kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott i samband med projektstart. Projektet kommer därefter, i vanlig ordning, begära en projektbudget hos kommunfullmäktige så fort projektet är budgeteringsbart. Ärendet Exploateringsverksamheten föreslår följande budgetförändringar för projektportföljen och därmed de beviljade medlen. Ny budget för åtta exploateringsprojekt vilket påverkar nettot negativt och ökar projektportföljen med 20,6 miljoner kronor, projektram om 400 miljoner kronor fördelat med 100 miljoner kronor per år för åren samt en utökning för sex projekt om 177,9 miljoner kronor. Sammanlagt innebär detta en negativ nettoförändring för projektportföljen om 598,5 miljoner kronor enligt tabellen nedan. Se även bilaga 2.

358 358 3 (8) Förslag på budgetförändringar: Projekt (mnkr) Tidigare beslutad total Förslag nytt beslut Ny total Projektbudget projektbudget (mnkr) (mnkr) Inkomster Utgifter Netto Inkomster Utgifter Netto Inkomster Utgifter Netto Nya investeringar: Jarlaberg Enspännarvägen [9247] 31,4-28,5 2,9 31,4-28,5 2,9 Dalkarlsängen [9423] 155,0-137,1 17,9 155,0-137,1 17,9 Bergs gård [9238] 0,0-11,6-11,6 0,0-11,6-11,6 Sydvästra Plania [9242] 0,0-7,6-7,6 0,0-7,6-7,6 Område A, Eols udde [9423] 9,6-15,1-5,5 9,6-15,1-5,5 Björknäs Talluddsvägen [9433] 3,8-5,2-1,4 3,8-5,2-1,4 Solbrinken Grundet [9434] 0,0-9,4-9,4 0,0-9,4-9,4 Delplan 1, Älta C, etapp A och B [9630] 3,3-9,2-5,9 3,3-9,2-5,9 Projektram, år ,0-400,0-400,0 0,0-400,0-400,0 Summa 203,1-623,7-420,6 203,1-623,7-420,6 Tilläggsinvesteringar/Budgetjustering: Område Y och Z, Bo 1:51 m.fl [9320], 18,5-31,1-12,6 8,6-6,1 2,5 27,1-37,2-10,1 Ny Skurubro [9410] 0,0-24,4-24,4 0,0 11,0 11,0 0,0-13,4-13,4 Studentbostäder Ektorp [9229] 2,0-10,1-8,1 2,0-3,9-1,9 4,0-14,0-10,0 Verksamhetsområde Semestervägen [9382] 8,1-4,9 3,2 1,9-2,4-0,5 10,0-7,3 2,7 Allmänna anläggningar Danvikstrand [9225] 0,0-1,0-1,0 0,0-9,0-9,0 0,0-10,1-10,1 Överdäckning 222 och bussterminal [9245] 0,0-17,0-17,0 20,0-200,0-180,0 20,0-217,0-197,0 Summa 28,6-88,6-59,9 32,5-210,4-177,9 61,1-299,0-237,9 Tillkommande invest. inkl markförsäljning 28,6-88,6-59,9 235,6-834,1-598,5 264,2-922,7-658,5 Fördelning per år av begärd projektbudget: Projekt 2016 Netto Fördelning av begärd budget per år, inkl markförsäljning (mnkr) 2017 Netto 2018 Netto 2019 Netto 2020-> Netto Summa Status Projekt avslut år Nya investeringar: Jarlaberg Enspännarvägen [9247] Plan 2020 Dalkarlsängen [9423] Plan 2024 Bergs gård [9238] Plan 2029 Sydvästra Plania [9242] Plan 2025 Område A, Eols udde [9423] Plan 2021 Björknäs Talluddsvägen [9433] Plan 2020 Solbrinken Grundet [9434] Plan 2024 Delplan 1, Älta C, etapp A och B [9630] Plan 2022 Projektram, år Plan - Summa Tilläggsinvesteringar/Budgetjustering: Område Y och Z, Bo 1:51 m.fl [9320], Genomf 2018 Ny Skurubro [9410] Plan 2023 Studentbostäder Ektorp [9229] Genomf 2018 Verksamhetsområde Semestervägen [9382] Genomf 2018 Allmänna anläggningar Danvikstrand [9225] Plan 2018 Överdäckning 222 och bussterminal [9245] Plan 2025 Summa Fördelning beviljade medel

359 359 4 (8) Projekt som begär budget för första gången Jarlaberg Enspännarvägen [9247] Detta är ett byggherreprojekt på gränsen mellan Centrala Nacka och Nacka Strand. Byggherren bekostar planläggningen och utbyggnaden av allmänna anläggningar genom exploateringsbidrag. Budgeten är en totalbudget för projektet. Planläggning pågår vilket gör att budgeten kan komma att revideras. VA-intäkterna är något större än kostnaderna för utbyggnad av VA, 14,4 respektive 11,5 miljoner kronor. Exploatörens exploateringsbidrag täcker även allmänna anläggningar i närområdet, t ex nödvändig ombyggnad av Jarlabergsvägen för anpassning till ny byggnation och tunnelbaneuppgång. Projektet beräknas generera ett överskott om 3 miljoner kronor. Därutöver beräknas projektet generera ytterligare 20 miljoner kronor i exploateringsbidrag till omkringliggande anläggningar vilka inte budgeteras för i detta projekt. Dalkarlsängen [9423] Projektet begär budget för projektområdet söder om Värmdövägen. Trafikplatsen och verksamhetsområdet norr om Värmdövägen planläggs och genomförs i senare etapper. Denna etapp innehåller sluttäckning av tippen om 67 miljoner kronor och utbyggnad av allmänna anläggningar inkl genomfartsgatan Dalvägen om 65 miljoner kronor. Dessa summor inkluderar plankostnad, interna kostnader och projektering. Inklusive upparbetade kostnader är de totala kostnaderna 137 miljoner kronor för denna etapp. Intäkterna om totalt 155 miljoner kronor avser försäljning av byggrätter för bostäder om 130 miljoner kronor och för verksamheter om 25 miljoner kronor. Nettot för denna etapp beräknas vara ett överskott om 18 miljoner kronor. Projektet inkluderar även en skoltomt utmed Boovägen. Bergs gård [9238] En initial budget om 11,6 miljoner kronor begärs för detaljplaneläggning av en första etapp och för utredningar samt rättsprocessen. Sydvästra Plania [9242] Projektbudgeten avser planarbete och förstudie för allmänna anläggningar. Totalt begärs 7,6 miljoner kronor. Förutsättningarna finns ej ännu för att begära en budget för hela projektet. Detta görs i ett senare skede. Efter omtag i projektplaneringen har anpassningar och omlokaliseringar gjorts som gör att fler bostäder kan inrymmas tillsammans med skolområdet och idrott. Markanvisningar kommer att ske i ett senare skede. Projektet beräknas generera ett överskott. Område A, Eols udde [9423] Eols udde är det sista förnyelseområdet i Norra Boo som börjar planläggas. Området planeras få enskilt huvudmannaskap. Denna första budget avser kostnader för framtagande av detaljplan om 2 miljoner kronor och utbyggnad av VA om 14 miljoner kronor.

360 360 5 (8) Intäkterna avser planavgift om kronor och VA-anläggningsavgifter om 9 miljoner kronor. Projektets netto beräknas bli ett underskott om 5,5 miljoner kronor. Björknäs Talluddsvägen [9433] Projektet är ett byggherreprojekt för byggnation av hyresrätter på byggherrens egen mark och på intilliggande kommunägd mark. Avsikten är att markanvisa kommunägd mark till byggherren med tomträtt för att få till ett bättre projekt. Byggherren bekostar planläggningen. Kommunen bygger en infart till området. Viss ombyggnation krävs om totalt 3,5 miljoner kronor. VA-anläggningsavgifter beräknas bli 2,6 miljoner kronor. Årlig tomträttsavgäld beräknas bli kronor. Projektets netto beräknas bli ett underskott på 1,4 miljoner kronor. Solbrinken Grundet [9434] Solbrinken-Grundet är ett förnyelseområde längst bort i sydöstra Boo med idag 190 fastigheter. Området planeras för kommunalt huvudmannaskap. Avstyckningsmöjligheter kommer att föreslås på delar av området. Detta prövas i detaljplanen. Planarbetet har inletts och kvartersdialoger har hållits. Projektering av de allmänna anläggningarna i området pågår. Parallellt pågår framtagandet av en gatukostandsutredning. I detta tidiga skede begärs budget om 9,4 miljoner kronor för projekteringen samt planarbetet fram till samrådshandlingar. Efter genomfört samråd och genomförd projektering kan en total projektbudget presenteras. Delplan 1, Älta C, etapp A och B [9630] Budget begärs för de tre första detaljplanerna, vilka alla tre inryms i detta projekt i Älta centrum samt för projekteringen av omläggning av huvudvattenledning. Projektet omfattar både kommunägd mark och mark ägd av byggherre. Denna etapp följs av fler etapper som utgör egna projekt vilka ännu inte startat. Kostnaderna för detaljplanering i projektet och projekteringen av huvudvattenledningen beräknas uppgå till 9,2 miljoner kronor. Intäkter om 3,3 miljoner kronor avser planavgifter eftersom Wallenstam enligt avtal ska bekosta planläggningen av sina delar. Efter genomförd förstudie och markanvisningstävling kan en total projektbudget tas fram. Projektram år 2016, 2017, 2018 och 2019 Budgetbegäran om en projektram om 100 miljoner kronor per år, för åren 2016, 2017, 2018 och 2019, syftar till att stadsbyggnadsprojekt i tidigt skede, när projekten ännu inte begärt projektbudget, kan startas upp. Förslaget omfattar att kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott ges i uppdrag att fördela ut medel från den generella projektramen på projektnivå i samband med projektstart och projektet får därmed en initial budget. Metoden motsvarar de starbesked som beviljas för fastighetsprojekt inom av kommunfullmäktige beslutade huvudprojekt. Den generella projektramen ska användas för de projekt som idag är planerade samt projekt i ett tidigt skede innan projektbudget kan begäras och beslutas. Inget

361 361 6 (8) enskilt projekt ska tilldelas ett belopp högre än 5-15 miljoner kronor från beviljad projektram. Projektet kommer därefter, i vanlig ordning, begära en projektbudget hos kommunfullmäktige. Syftet med den generella projektramen är att snabba upp processen att starta upp stadsbyggnadsprojekt. Projekt med behov av tilläggsbudget eller budgetförändring Område Y och Z, Bo 1:51 m.fl [9320], Entreprenör är upphandlad. Nu börjar utbyggnaden av området. Entreprenören blev tre miljoner kronor dyrare än tidigare beräknat. Intäkterna som gatukostnader och VAanläggningsavgifter är uppdaterade och ökar med två respektive fyra miljoner kronor tack vare indexuppräkning och ny VA-taxa. Den kommunala tomten beräknas ge 2,5 miljoner kronor mer i intäkt än tidigare budgeterat. Förändringarna innebär att nettot förbättras med 2,5 miljoner kronor. Projektets totala netto blir därmed -10 miljoner kronor. Ny Skurubro [9410] Arbetshandlingarna är överklagade och tidplanen osäker för när Trafikverket kan börja bygga den nya bron. I den tidigare beslutade budgeten finns en kostnadspost för markinlösen på 11 miljoner kronor. Markinlösen bekostas av Trafikverket enligt genomförandeavtalet och är därmed ingen kostnad för kommunen. Studentbostäder Ektorp [9229] Entreprenör för marksanering och utbyggnad av allmänna anläggningar är upphandlad. Entreprenaden blir totalt sett 1,9 miljoner kronor dyrare än tidigare beräknat. Verksamhetsområde Semestervägen [9382] Enligt ett tidigare exploateringsavtal ska verksamhetsutövaren i slutet av Prästkragens väg bygga ut en vändplan. Efter planläggning av en kommunal tomt för verksamhet längst in på Prästkragens väg behöver vändplanen byggas ut i annat läge för att möjliggöra anslutning till den kommunägda tomten. Efter förhandlingar ersätter verksamhetsutövaren kommunen med två miljoner kronor för dennes tidigare ansvar att bygga ut vändplanen. Kommunen bygger nu ut hela vändplanen och anpassar gång- och cykelvägar. Därefter säljs verksamhetstomten. Projektet fördyras med en halv miljon kronor men kommer att lämna en överskott om 2,7 miljoner kronor. Allmänna anläggningar Danviksstrand [9225] Projektet syftar till att ändra huvudmannaskapet från enskilt till kommunalt huvudmannaskap för kajen i Danviksstrand. Anläggandet av kajen, vilken ingår i tidigare exploateringsavtal, är reklamerat av kommunen eftersom genomförda undersökningar och dykning intill kajen gett vid handen att kajen inte är byggd i enlighet med gällande tekniska krav. Byggherren vägrar bygga om kajen i enligt kommunens krav i reklamationen. I enlighet med beslut i KSSU kommer kommunen att bygga om kajen på byggherrens

362 362 7 (8) bekostnad. Nu begärs budget för att kunna bygga om kajen för 10 miljoner kronor. När ombyggnationen är genomförd kommer kommunen att debitera vidare kostnaden. Överdäckning 222 och bussterminal [9245] Tidigare budget om 17 miljoner kronor ansåg förstudien för överdäckningen. Nu går projektet in i projekteringskedet och begär 180 miljoner kronor för detta. Förhandlingar för kostnadsfördelning återstår. Ekonomiska konsekvenser Den totala projektportföljen inom exploateringsverksamheten och därmed nettot av tidigare beslutad budget ökar med 599 miljoner kronor i och med den begärda budgetändringen för de redovisade projekten. Den totala exploateringsportföljen, inklusive markförsäljning, uppgår efter begärda budgetförändringar till drygt 1,2 miljarder kronor, vilket är ett negativt netto. Detaljer kring den totala portföljen återfinns i bilaga 1. Exempel på större projekt med beviljad budget som kommer bedrivas under år 2017 är Överdäckning 222, Tvärbanan, Vikingshillsvägen, Norra Skuru, Dalkarlsängen, Kvarnholmsförbindelsen, Telegrafberget, Område G, del av Kummelnäs, Mjölkudden/Gustavsviks gård samt Allmänna anläggningar Danvikstrand. Påverkan på annan nämnd Samtliga exploateringsprojekt har påverkan på annan nämnd efter projektavslut, exempelvis via kapitaltjänstkostnad och övriga driftkostnader. Information om saneringskostnader i kommande projekt: -Sydvästra Plania [9242]: I detta ärende begärs en projektbudget avseende planarbete och förstudie för allmänna anläggningar. Om projektet sedan går vidare till genomförande kommer saneringsarbeten behöva utföras. Omfattningen av detta kommer att undersökas vidare under detaljplaneskedet. Enligt prognos bedöms saneringsarbeten utföras under tidsperioden , vilket då till viss del kan få en kostnadspåverkan på drift. Konsekvenser för barn

363 363 8 (8) I princip samtliga investeringar som föreslås i detta ärende har konsekvenser för barn en del indirekt men de allra flesta direkt. Bilagor Bilaga 1, Projekttabell, alla projekt Bilaga 2, Projekttabell, projekt med ny budget Bilaga 3, Projektbeskrivning för projekt med ny budget Gunilla Glantz Stadsbyggnadsdirektör Ulf Crichton Exploateringschef

364 Förslag till exploateringsbudget T2 år 2016 Bilaga 1 1(4) Netto investeringar Summa netto Planläggni ng Mark exkl.marki nk investeringar Ink/int Utg Netto Ink/int Utg Netto Gata /Park VA Summa total projektkalkyler tkr Summa projekt under genomförande Summa projekt under planläggning Projnr Proj beskrivning Projektkalkyl 364 Varav VA kalkyl Tidigare beslut (Beslutade budget T och tidigare),netto Projekt under genomförande 9104 Norra Skuru [9104] Danvikshem II [9107] Sickla köpkvarter och industriområde [9145] Kvarnholmen [9151] Saltsjöqvarn [9164] Finnboda Varv [9171] Barnhemsvägen [9183] Marinstaden [9184] Forum Nacka [9192] Södra Sickla gemensamma anläggningar [9195] Norra Sickla gemensamma anläggningar, beslutade anläggningar [9196] 9208 Sofieberg [9208] Kvarnholmsförbindelsen [9214] Program Centrala Nacka [9215] Lokomobilvägen hyresrätter [9217] Kontor Uddvägen Sicklaön 346:1 [9218] Nacka Strand - program [9220] Flerbostadshus Sicklaön 202:9 vid Ektorp C [9221] Tvärbanan [9227] Studentbostäder Alphyddan [9228] Studentbostäder Ektorp [9229] Nacka Strand, norra branten [9233] Riset-Sångfågelvägen [9300] Kummelnäs område F [9301] Område G, del av Kummelnäs [9302] Område E, Björnberget [9306] Tollare 1:16 m fl [9309] Boo Hembygdspark [9310] Område H Munkkärrsvägen [9316] Område Y och Z, Bo 1:51 m.fl [9320] Boo kommunalhus [9321] Långvägen-Skymningsvägen [9323] Kil 1:1, söder om Värmdövägen [9368] Dalkarlsvägen Ripvägen [9374] Verksamhetsområde Semestervägen [9382] Lövberga [9384] Orminge Centrum [9387] Lilla Björknäs 2 [9390] Telegrafberget [9395] SV Lännersta-Strandpromenaden [9397] Blåmesvägen [9398] Kummelnäsvägen [9402] Tollareängen [9406] Vikingshillsvägen [9409] Ny påfartsramp vid Björknäs [9411] Varav Avvikelse jämfört med tidigare beslut netto Proj avslut år \\file01.adm.nacka.se\usersdi\gepe\skrivbord\kssu 13 september\12_exploateringsredovisning_t2_2016\12b_forslag_till_exploateringsbudget_t2_2016_alla_projekt_bilaga1

365 Projektkalkyl 365 Förslag till exploateringsbudget T2 år 2016 Bilaga 1 2(4) Netto investeringar Summa netto Varav VA kalkyl investeringar Tidigare beslut (Beslutade budget T och Projnr Proj beskrivning Ink/int Utg Netto Ink/int Utg Netto Gata /Park VA Planläggni ng Mark exkl.marki nk tidigare),netto netto Proj avslut år 9416 Rörsundsviken 2 [9416] Rörsundsviken 1 [9418] Graninge stiftsgård [9432] Ljusskärsberget Del av Tattby 2:2 [9511] Saltsjöbadens station och Restaurantholmen [9527] Älgö [9528] Båthall Neglinge 2:1 [9530] Lännbohöjden [9531] Svärdsö [9537] Södra Hedvigslund, Älta [9609] Ältadalen [9612] Stensövägen, Älta [9621] Ältabergs verksamhetsområde [9624] Oxelvägen, panncentralen [9625] Älta centrum Stensö - övergripande programfrågor Projekt under planläggning 9103 Ektorps centrum [9103] Österleden Ringlederna [9130] Sickla Ny förbindelse [9135] Danviks Center [9197] Fredrik Jahns gränd [9198] Henriksdalsberget, punkthus [9202] Program för Finntorp [9203] Henriksdalsbacken [9206] Blomstervägen/Birkavägen [9210] Nobelberget Sicklaön 83:33 [9216] Planprogram Henriksdal [9219] Tunnelbana till Nacka [9222] Program för Planiaområdet [9223] Allmänna anläggningar Saltsjöqvarn [9224] Allmänna anläggningar Danvikstrand [9225] Allmänna anläggningar Finnboda [9226] Nacka stad [9230] Sicklaön 386:6 Skvaltan [9231] Samordningsprojekt Nacka Strand [9232] Gemensamma anläggningar med Stockholm [9234] Klinten Uddvägen 11 [9235] Samordning Henriksdal [9236] Nya gatan, Centrala Nacka 1b [9237] Bergs gård [9238] Södra Nacka Strand dp 4, etapp 1 [9239] Norra Nacka Strand dp 3 etapp 1 [9240] Upphöjning av Saltsjöbanan [9241] Sydvästra Plania [9242] Samordning Sickla Plania Järla Stationsområde [9244] Överdäckning 222 och bussterminal [9245] Sickla Gillevägen/Atlasvägen [9246] Varav Avvikelse jämfört med tidigare beslut \\file01.adm.nacka.se\usersdi\gepe\skrivbord\kssu 13 september\12_exploateringsredovisning_t2_2016\12b_forslag_till_exploateringsbudget_t2_2016_alla_projekt_bilaga1

366 Projektkalkyl 366 Förslag till exploateringsbudget T2 år 2016 Bilaga 1 3(4) Netto investeringar Summa netto Varav VA kalkyl investeringar Tidigare beslut (Beslutade budget T och Projnr Proj beskrivning Ink/int Utg Netto Ink/int Utg Netto Gata /Park VA Planläggni ng Mark exkl.marki nk tidigare),netto netto Proj avslut år 9247 Jarlaberg Enspännarvägen [9247] Sickla Gillevägen/Planiavägen [9248] Ekudden Fingerörtsvägen [9249] Saltängen Fasanvägen [9250] Jarlaberg Jarlabergsvägen 4 [9251] Finntorp Furuvägen [9252] Finnboda Östra Finnbodavägen [9253] Eknäs Trädgårdsvägen [9254] Nya Nacka Forum [9255] Ryssberget [9256] Skönviksvägen (Brandstationen) [9257] Samordning Centrala Nacka [9258] Västra Nacka strand - dp 5, kajen [9259] Plania Sodafabriken [9260] Plania Bakaxeln[9261] Birkavägen [9262] Område W (Lännersta 2) [9319] Liljekonvaljen IV [9330] Hasseludden [9343] Bågvägen-Åbroddsvägen [9371] Ny Skurubro [9410] Område C, Vikingshill [9415] Norra Boo samordning [9417] SÖ BOO Samordning [9419] Dalvägen Gustavsviksvägen [9420] Dalkarlsängen (trafikplats, verksamheter, skola, förskola, park, gata m m) [9421] 9423 Område A, Eols udde [9423] Kraftledning Norra Boo samordning [9424] Verksamhetsområde Kil [9425] Lilla Björknäs 3 [9426] Studentbostäder Björknäs [9427] Fågelstigen [9428] Verksamhetsområde Orminge trafikplats [9429] Mjölkudden/Gustavsviks gård [9430] Boo Gårds skola - Galärvägen [9431] Björknäs Talluddsvägen [9433] Solbrinken Grundet [9434] Orminge 1A Nybackakvarteret [9435] Orminge 1B Sarvträsk och Ormingehus [9436] Orminge 1C Knutpunkten och Hantverkshuset [9437] Fastighetsutveckling Saltsjöbanan [9534] Erstavik 25:38, Morningside Marina [9535] Detaljplan Fisksätra marina [9536] Rösunda 5:12-16, Saltsjövägen [9539] Baggensudden 2:3 och 2:13 [9540] Saltsjöbadens centrum - program [9541] Vårgärdssjön [9542] Gröna dalen [9543] Norra centrum, Fisksätra [9544] Varav Avvikelse jämfört med tidigare beslut \\file01.adm.nacka.se\usersdi\gepe\skrivbord\kssu 13 september\12_exploateringsredovisning_t2_2016\12b_forslag_till_exploateringsbudget_t2_2016_alla_projekt_bilaga1

367 Projektkalkyl 367 Förslag till exploateringsbudget T2 år 2016 Bilaga 1 4(4) Netto investeringar Summa netto Varav VA kalkyl investeringar Tidigare beslut (Beslutade budget T och Projnr Proj beskrivning Ink/int Utg Netto Ink/int Utg Netto Gata /Park VA Planläggni ng Mark exkl.marki nk tidigare),netto netto Proj avslut år 9545 Hamnuddsvägen, Fisksätra [9545] Södra centrum Fisksätra [9546] Saltsjöblick, Fisksätra [9547] Västra Fiskarhöjden, Fisksätra [9548] Metrevsgatan, Fisksätra [9552] Fisksätra entrée [9553] Samordning renovering Saltsjöbanan [9554] Del av Ältabergsvägen [9628] Byggmax Älta [9629] Delplan 1, Älta C, etapp A och B [9630] Projektram Projekt som ska avslutas med andra projekt 9313 Se 9374, Detaljpl Bo1:502, Dalkarlsv o Ripv m fl Se Ältadalens utvecklingsplan Se 9612 och 9624 Varav Avvikelse jämfört med tidigare beslut Projektkalkyl Ink/Int = Summan av projektets totala inkomster (gatukostnadsersättningar, VA anläggningsavgifter, planavgifter och övriga inkomster enl. plan och exploateringsavtal) och projektets totala intäkter (markförsäljningar). Utg = projektets totala utgifter som kostnader för framtagandet av detaljplan, kostnader för byggandet av allmänna anläggningar o.s.v. Netto = Ink/Int Utg, summan av inkomster och intäkter i ett projekt minus projektets totala kostnader. Netto investeringar Gata/park = Totala inkomster minus totala utgifter för gata och park. VA = Totala (inkomster +intäkter) minus totala utgifter för VA. Planläggning = Totala inkomster minus totala utgifter för framtagandet av detaljplanen i projektet. Mark = Totala utgiften för inlösen av mark och utgifter för förädling av försålda mark i projektet. Summa netto investeringar = Summan av nettot på (Gata/Park + VA + Planläggning + Mark) i projektet. Tidigare beslutade budget = Detta är nettot av tidigare beslutad totalbudget. Avvikelse jämfört med tidigare beslut netto = Nettot av ny föreslagen budget minus nettot av tidigare beslutad totalbudget. Proj avslut år = Det året projektet planeras att slutredovisas i ekonomisystemet och avskrivning av tillgången börjar löpa. \\file01.adm.nacka.se\usersdi\gepe\skrivbord\kssu 13 september\12_exploateringsredovisning_t2_2016\12b_forslag_till_exploateringsbudget_t2_2016_alla_projekt_bilaga1

368 Förslag till exploateringsbudget T2 år 2016 Bilaga 1 1(1) Netto investeringar Summa netto Planläggni ng Mark exkl.marki nk investeringar Ink/int Utg Netto Ink/int Utg Netto Gata /Park VA Summa total projektkalkyler tkr Summa projekt under genomförande Summa projekt under planläggning Projnr Proj beskrivning Projektkalkyl 368 Varav VA kalkyl Tidigare beslut (Beslutade budget T och tidigare),netto Projekt under genomförande 9229 Studentbostäder Ektorp [9229] Område Y och Z, Bo 1:51 m.fl [9320] Verksamhetsområde Semestervägen [9382] Projekt under planläggning 9225 Allmänna anläggningar Danvikstrand [9225] Bergs gård [9238] Sydvästra Plania [9242] Överdäckning 222 och bussterminal [9245] Jarlaberg Enspännarvägen [9247] Ny Skurubro [9410] Dalkarlsängen (trafikplats, verksamheter, skola, förskola, park, gata m m) [9421] 9423 Område A, Eols udde [9423] Björknäs Talluddsvägen [9433] Solbrinken Grundet [9434] Delplan 1, Älta C, etapp A och B [9630] Projektram Varav Avvikelse jämfört med tidigare beslut netto Proj avslut år Projektkalkyl Ink/Int = Summan av projektets totala inkomster (gatukostnadsersättningar, VA anläggningsavgifter, planavgifter och övriga inkomster enl. plan och exploateringsavtal) och projektets totala intäkter (markförsäljningar). Utg = projektets totala utgifter som kostnader för framtagandet av detaljplan, kostnader för byggandet av allmänna anläggningar o.s.v. Netto = Ink/Int Utg, summan av inkomster och intäkter i ett projekt minus projektets totala kostnader. Netto investeringar Gata/park = Totala inkomster minus totala utgifter för gata och park. VA = Totala (inkomster +intäkter) minus totala utgifter för VA. Planläggning = Totala inkomster minus totala utgifter för framtagandet av detaljplanen i projektet. Mark = Totala utgiften för inlösen av mark och utgifter för förädling av försålda mark i projektet. Summa netto investeringar = Summan av nettot på (Gata/Park + VA + Planläggning + Mark) i projektet. Tidigare beslutade budget = Detta är nettot av tidigare beslutad totalbudget. Avvikelse jämfört med tidigare beslut netto = Nettot av ny föreslagen budget minus nettot av tidigare beslutad totalbudget. Proj avslut år = Det året projektet planeras att slutredovisas i ekonomisystemet och avskrivning av tillgången börjar löpa. \\file01.adm.nacka.se\usersdi\gepe\skrivbord\kssu 13 september\12_exploateringsredovisning_t2_2016\12c_forslag_till_exploateringsbudget_t2_2016_forandrade_projekt_bilaga2

369 Projektredovisning Område Y och Z, Bo 1:51 m.fl [9320] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beskrivning Utbyggnad Förnyelseområde Enskilda fastighetsägare Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Lägesrapport Tid Kostnad Totalt antal lägenheter 19 Antal lägenheter per år (år:antal lgh) 2016:3 2017:8 2018:5 2019:3 Förnyelseområde kring Boo Herrgård. Området innehåller 37 fastigheter och 8 nya fastigheter är möjliga att bilda genom avstyckning. En kommunal villatomt kan säljas inom planområdet. Inom området är fastigheterna mycket stora vilket leder till relativt höga gatukostnader. Skattefinansiering föreslås av ett antal anläggningar, bland annat Boo-badet och gångbana längs Boovägen. Status Orsak Åtgärd Upphandling av entreprenör är klar. Utbyggnad av allmänna anläggningar påbörjas i september och färdigställande är beräknad till september Budgeten är uppdaterad efter det att Detta påverkar nettobudgeten positiv med tkr entreprenören är upphandlad. gentemot tidigare beslutad nettobudget. Produkt Lägesbeskrivning Projekteringen blev i slutändan 3 mkr dyrare än tidigare beräknat. Intäkterna ökar i projektet. Både VA-intäkterna och gatukostandsintäkterna är uppräknade med nya taxa respektive index. VA-intäkterna ökar med 4 mkr och gatukostandsintäkterna ökar med 2 mkr. Till detta tillkommer en kommunal tomt som beräknas ge ökade intäkter om ytterligare 2,5 mkr Ingen förändring avseende produkt. Entreprenören håller på att etableras sig i området och utbyggnaden påbörjas i september Under entreprenaden kommer kommunen ansöka om fastighetsbildning för försäljningstomten.

370 Projektredovisning Verksamhetsområde Semestervägen [9382] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Beskrivning Projektering Byggherreprojekt Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) Projektområdet Prästkragens väg, 9382, ligger i centrala Boo och angränsar till det befintliga industriområdet längs Prästkragens väg, Lännersta företagsby. Området omfattar delar av de kommunala fastigheterna Bo 1:608 samt Lännersta 10:1 och uppgår till ca 9000 kvm varav kvartersmarken kan beräknas utgöra ca kvm. Syftet med projektet är att utöka Lännersta företagsby och möjliggöra ytterligare bebyggelse för kontor, handel och industri. Bebyggelsen ska utformas så att den bildar en bullerskärm mot Värmdöleden för de närliggande bostadsområdena. Status Orsak Ingen förändring mot gällande tidplan Projektet har förändrats med en större vändplan för anpassning till den kommunala verksamhetstomten längst in på Prästkragens väg och för anpassning och ombyggnad av gång och cykelväg intill vändplanen. Förhandling slutförd med exploatören som kommer att betala ett exploateringsbidrag på kr för utbygganden av vändplanen enligt tidigare exploateringsavtal. Resterande kostnad för vändplan och gång och cykelvägar belastar kommunen. Projektet beräknas gå med 2.7Msek i vinst då denna utbyggnad möjliggör försäljning av kommunal mark för verksamhet som redan är detaljplanelagd. Åtgärd Budgetförändring påverkar nettobudgeten med -511 tkr. Lägesbeskrivning Förhandling med exploatör slutförd angående exploateringsbidrag för utbyggnad. Tillägg till exploateringsavtal kommer att upprättas. När detta är undertecknat kan detaljplaneändringen tas upp i MSN. Utbyggnads-PM skall sedan upprättas och förfrågan skickas ut på allmänna marknaden.

371 Projektredovisning Ny Skurubro [9410] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beskrivning Överprövning Infrastrukturinvestering Vägverket Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) Syftet med projektet är att förbättra framkomligheten för samtliga trafikslag och därmed öka trafiksäkerheten, förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken samt för att säkra framtiden i ostsektorn. Trafikverket och kommunen träffade ett avtal gällande upprättande av vägutredning och arbetsplan om 30 miljoner kronor därav kommunen bidrar med 10 miljoner. Trafikverket och Nacka kommun har träffat ett avtal angående finansiering och det övergripande förhållandet mellan parterna. Projektet som helhet har kostnadsberäknats till 1220 miljoner. Den nya Skurubon är kostnadsberäknad till 857 miljoner och ska finansieras till 1/3 med statliga medel och 2/3 brukaravgifter. När den nya bron över Skurusundet öppnas för trafik ska en broavgift på 4 kr per passage tas ut till 2/3 av den totala investeringskostnaden totalt. Den befintliga norra bron upprustas och överförs till kommunen för att utgöra en kommunal väg. Status Orsak Tidplan uppdaterad efter den nu gällande tidplanen som Trafikverket tog fram I den tidigare beslutade budgeten finns en kostnadspost för markinlösen på 11 mkr. Markinlösen bekostas av Trafikverket enligt genomförandeavtalet och är därmed ingen kostnad för kommunen. Ingen förändring avseende produkt. Åtgärd Detta påverkar nettobudgeten med tkr gentemot tidigare beslutad nettobudget. Lägesbeskrivning Vägplanen fastställdes men överklagades till regeringen. Tidpunkten för byggstart januari 2018 (inkl. överklagandetid)samt färdigställande december 2022 kvarstår. Handlingar till mark-och miljödomstolen (MoM) för vattendom skickades in i början av MoM tittar på handlingarna efter att vägplanen vunnit laga kraft.

372 Projektredovisning Allmänna anläggningar Danvikstrand [9225] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beskrivning Detaljplanering, genomförandeförberedelser Infrastrukturinvestering Nacka kommun Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) Syftet med projektet är att vissa allmäntillgängliga anläggningar som för närvarande förvaltas genom enskilt huvudmannaskap ska överföras till kommunen i enlighet med gällande politiska beslut. StartPM är antaget. Status Orsak Reklamation av gc-väg och projektering har medfört försening. Den av JM byggda kajen vid Danvikstrand är reklamerad av kommunen eftersom den inte är utförd i enlighet med exploateringsavtalet. Kajen är i mycket dåligt skick. JM avser ej åtgärda kajen. Avsikten med budgetförändringen är att kommunen åtgärdar kajen på JM:s bekostnad. Efter slutförd entreprenad fakturerar kommunen JM. Projektet beräknas därför få en intäkt senare motsvarande utgiften. Ingen förändring avseende produkt. Åtgärd Tidplanen förskjuts 6 måmnader. Ny budget begärs för att åtgärderna ska kunna genomföras. Lägesbeskrivning Den tekniska undersökningen/tillståndsbedömningen är klar. Ytterligare dykinspektioner genomfördes under hösten Kaj och strandskoningar är i sämre skick än vad som antagits tidigare i projektet. Tidigare exploatörs utförande av kommunal gc-väg har reklamerats. Exploatören har bestridit reklamationen. Projektering av åtgärderna har genomförts. Åtgärderna genomförs hösten 2016 till våren 2017.

373 Projektredovisning Studentbostäder Ektorp [9229] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Beskrivning Utbyggnad Kommunal mark Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Totalt antal lägenheter 200 Antal lägenheter per år (år:antal lgh) 2017:200 Student och hyresbostäder i Ektorp. Planområdet angränsar till väg 222, Ektorpsvägen, Ektorpshemmet och Ektorps skola. Byggvesta vann 2012 tävling om att bygga studentbostäder och plan ska upprättas för att möjliggöra byggnation som i huvudsak överensstämmer med det vinnande förslaget. Totalt innehöll förslaget 170 lägenheter. Förslaget är vidarearbetat och nu uppe i 200 lägenheter Status Orsak Åtgärd Entreprenaden är påbörjad och avslutas Entreprenören Frentab är upphandlad tillsammans 01. med miljökonsult för hantering av farliga massor. Kostnaden för belysning har inte funnits med i En budgetförändring begärs då kostnaderna för beslutad budget och utgör en kostnad med 0,7 projektet förväntas öka med 2,0 mkr i förhållande till mkr. Kostnaden för markarbeten förväntas öka tidigare beslutad budget. med 1,3 mkr då entreprenaden blir dyrare än förväntat. Lägesbeskrivning Entreprenaden pågår och beräknas bli klar Kommunen måste marksanera innan Byggherren kan påbörja sina arbeten. Entreprenör upphandlas i januari. MF för marksaneringen framtagen under december. Statlig medfinansiering beviljades i december på ett belopp motsvarande 50% av kostnaden för utbyggnad av GC-väg.

374 Projektredovisning Bergs gård [9238] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Beskrivning Projektplanering Kommunal mark Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Lägesbeskrivning Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) 2021: : : : : : :100 Projektet syftar till att möjliggöra för cirka nya bostäder samt nya verksamheter inom tunnelbanans influensområde. Nuvarande verksamhetsutövares tomträttsavtal är uppsagt men rättsprocesser pågår. Status Orsak Åtgärd Tidplanen avser arbete fram till 2019 eftersom tomträttshavaren kan förfoga över marken fram till den 13/ Tidplanen kommer att kunna specificeras noggrannare när miljöutredningen är klar då föroreningarna är kända och en tydlig etappindelning kan göras. Initial budget begärs för framtagande av Projektet begär budget för första gången. detaljplan. Kostnader för rättsprocessen är medtagen i budgeten. Under hösten kommer flertalet utredningar att tas fram. Målet är att gå ut på samråd med den första detaljplanen under försommaren Produkten är att ta fram detaljplaner för fastigheten och ändra nuvarande ändamål med användningen av marken från industri till bostäder. Under hösten kommer bland annat miljöutredningen att starta som kommer att visa vilken eller vilka etapper som kan starta först. Samråd planeras under försommaren 2017 för den första etappen.

375 Projektredovisning Sydvästra Plania [9242] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Beskrivning Kommunal mark Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Lägesbeskrivning Status Orsak Totalt antal lägenheter 300 Antal lägenheter per år (år:antal lgh) 2019: : : :65 Stadsbyggnadsprojekt inom Nacka stad med nybyggnation på kommunal mark med markanvisning. Målsättning kring 380 bostäder i 4-7 våningar, ny förskola om 8 avdelningar samt lokaler i markplan. Ny skola om ca m² samt omdisponering av befintliga idrottsanläggningar. Befintliga idrottsanläggningar samt skola och förskola skall vara i drift under hela byggtiden. Åtgärd Projektet planläggs som en detaljplan för att minimera påverkan på sluttiden. Tidplan reviderad pga omtag i detaljplaneområde. Markanvisning kan ske först när sickla skola är utbyggd då marken behövs för provisorier och etableringar under byggtiden av skolan. Den begärda budgeten täcker kostander för Budget begärs för första gången. planarbete och förstudie för allmänna anläggningar. Kostnad för detaljplan uppskattas till 7,6 Mkr. Summan fördelas på intern tid, konsultarvoden för utredningar och arkitektarbeten. Omtaget för att få bättre anpassning av bostäder, skolområde och idrott gör detta planarbete dyrare än normalt, men kommer att generera högre markintäkter än tidigare tänkt. Markundersökningen kommer att kosta ca 2 Mkr. Denna budget innehåller även förstudier av allmänna anläggningar. Ny budget begärs i samband med kommande markanvisningar. Detaljplanekostnaderna kommer att täckas av kommande markförsäljningsintäkter och projektet kommer att ha ett positivt netto. Omtag har resulterat i fyra stora kvarter bostäder och ny skolbyggnad. Gamla miljöer och bevaringsvärda byggnader kommer att sparas. Detalljplanearbete är påbörjat. Diskussioner med trafikverket, Fortum och Nacka Energi pågår för det nya planförslaget som en del av förstudien. Hela området kommer att genomföras som en detaljplan för att sedan markanvisa planlagda byggrätter. Revidering av Start-PM pågår och kommer att vara klart efter sommaren. Gestaltningsprogram för bostadskvarteren tas fram i planskedet och ligger sedan till grund för kommande markanvisningar.

376 Projektredovisning Överdäckning 222 och bussterminal [9245] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Beskrivning Infrastrukturinvestering Lägesrapport Tid Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) Syftet med projektstarten är att tidigt definiera projektet som bland annat omfattar överdäckningen och bussterminalen vid centrala nacka. Dessutom skall skapas en initial planering och struktur för genomförandet. Uppdraget inleds med att definiera omfattning, avgränsningar och förutsättningar. Slutresultatet av arbetet skall redovisas i en förstudierapport. Förstudien skall dessutom utgöra underlag till projektdirektiv och projektledningsplan. Syftet är att kunna tillhandahålla färdiga anläggningar 2024 så att tunnelbanan till Nacka skall kunnas tas i drift För uppdraget har bildats en separat styrgrupp. Status Orsak Enbart förstudie formellt beställd. Inväntarpartsgemensam beställning (direktiv) på fortsättning. Vilket kräver överenskommelse mellan Nacka, Trafikverket och Trafikförvaltningen om gemensam organisation. Åtgärd Kostnad Avtal politisk process - upphandling. Tidigare budget på 17 mkr inkluderade förstudie. Nu begäras budget om 180 mkr avseende projektering (vägplan och detaljplan inkl systemhandling). Detta påverkar nettobudgeten med mkr gentemot tidigare beslutad nettobudget. Produkt Lägesbeskrivning Fördelning av kostnader mellan parter fortfarande osäker och kräver avtalsförhandlingar. Finansieringsavtal gällande stängande av Nacka trafikplats samt genomförande av tpl Kvarnholmen och Skvaltan 30 juni, uppe i KSSU i 9 aug, Principöverenskommelse mellan Nacka, Trafikverket och Trafikförvaltningen planeras färdigställas 30 sept. Förstudien och Åtgärdsvalsstudien är klara och kommer att beredas politiskt i april-maj Skedet avslutas genom att förslag till fortsatt genomförande tas fram. Nacka kommuns projektledare på plats. Övriga parter arbetar med sin bemanning. Planering av gemensam projektorganisation pågår.

377 Projektredovisning Jarlaberg Enspännarvägen [9247] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beskrivning Projektplanering Byggherreprojekt JM AB Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Lägesbeskrivning Status Orsak Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) 2018 Syftet med detta projekt är att möjliggöra nya bostäder, i enlighet med översiktsplanens intentioner om förtätning på västra Sicklaön och i enlighet med detaljplaneprogrammet för centrala Nacka. Fastigheten föreslås få två nya kvarter med flerbostadshus som upplåts med bostadsrätt. Cirka 250 lägenheter bedöms vara möjligt att genomföra inom projektet varav en del av dessa föreslås vara små lägenheter för ungdomar. Lokaler i bottenvåning ska möjliggöras. Studier av byggnadernas volym och placering utmed omgivande gator ska göras i förhållande till stadsbilden och till den framtida bebyggelsestrukturen liksom den framtida karaktären i området. I planarbetet ska även en ny tvärförbindelse mot Nacka strand studeras. Åtgärd Projektet följer tidplanen. Ingen åtgärd. Projektet har startat. Start-PM beslutades av KSSU Arbetet med detaljplanen pågår. Projektet beräknas gå ut på samråd i okt/nov Tiden har förskjutits men förväntas inte påverka sluttiden för antagande maj/juni 2017 Projektet begär budget för första gången. Kostnader är kalkylerade och budgetförslag är upprättad. Detaljplaneavtal finns och exploatören svara för 100% av kostnaderna. Exploatören svarar för kostnader för allmänna anläggningar genom exploateringsbidrag på 1300/kvm ljus BTA vilket blir 15,5 mkr i detta projekt. Vaanslutningsavgift blir 14,4 mkr. Kommunen bygger ut allmänna anläggningar för 24 mkr. Exploateringsavtal kommer att träffas. Ny byggnation behöver ta hänsyn till kvartersbildning enligt strukturplanen, befintlig byggnation i Jarlaberg, intilliggande byggnationer, buller från överdäckning och stadsdmässighet med lokaler i bottenvåningen. Hänsyn bör också tas till tunnelbaneuppgång samt utformningen av gatorna Planarbetet har tidsförskjutits något då utformningen av vägar och därmed angöring till fastigheten Planarbetet pågår. Planen beräknas gå ut samråd mars-april Exploatören har undertecknnat detaljplaneavtal. Start-PM har godkännt av MSN och KSSU. Arbetet med detaljplanen har påbörjats. Samråd beräknas pågå mellan januari och mars 2016

378 Projektredovisning Dalkarlsängen (trafikplats, verksamheter, skola, förskola, park, gata m m) [9421] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beskrivning Detaljplanering, genomförandeförberedelser Förnyelseområde Nacka kommun Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Lägesbeskrivning Status Orsak Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) Projektet har följande mål att: - skapa en ny trafikplats där Boovägen korsar Värmdöleden - bygga ut Dalvägen inklusive busshållplatser och förbinda den med Boovägenskapa ytor för verksamheter, skolor, förskolor och idrott om ca m² - sanera den gamla Bootippen för att möjliggöra ny bebyggelse (Den 14 juni 2016 beslutade kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott om inriktningen att arbeta vidare enligt alternativ B som innebär sluttäckning av Boo-tippen.) - skapa ett attraktivt verksamhetsområde - bygga anläggningar för dagvatten som är långsiktigt hållbara och som säkerställer jämna och rena vattenflöden Det är första gången som projektet begär budget. Budgeten avser Dalkarlsängen söder om 222:an och inkluderar ej kommande trafikplats och detaljplan norr om 222:an UTGIFTER: Sluttäckning av tipp inkl risk 20% 67 milj Utbyggnad av vägar och VA inkl förlängning av Dalv. 65 milj Redan upparbetade kostnader i projektet 5 milj Summa 137 milj INTÄKTER: Markförsäljning bostäder, 156 lgh 130 milj Markförsäljning verksamheter BTA 25 milj Summa 155 milj NETTO plus 18 milj Den 14 juni 2016 beslutade kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott om inriktningen att arbeta vidare enligt alternativ B som innebär sluttäckning av Boo-tippen. Åtgärd Den 14 juni 2016 beslutade kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott om inriktningen att arbeta vidare enligt alternativ B som innebär sluttäckning av Boo-tippen. Inför T kommer budget begäras för Dalkarlsängen söder om 222:an. Åtgärdsvalsstudie med Trafikverket och Trafikförvaltningen om en kommande trafikplats fortlöper. Detaljplanearbete norr om 222:an avvaktas.

379 Projektredovisning Område A, Eols udde [9423] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Beskrivning Projektplanering Förnyelseområde Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Status Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) Planområdet omfattar området kring Eols udde i Norra Boo och innefattar 48 bostadsfastigheter. Området är idag ett blandat område där övervägande delen av bostäderna utgörs av permanenthus, men det finns även en mindre andel fritidshus kvar. Projektet ingår i kategorin mer kortsiktig planering enligt kommunens arbete med förnyelseområden i Boo. Det innebär att inga avstyckningar är tillåtna i planen. Orsak Åtgärd Enligt beräknad tidplan. Samråd planerad till 1 kvartal Framtagande av samrådshandlingar pågår och kommer pågå framtill årsskiftet. Budget begäras för första gången. Kalkylen är Projektets totala ekonomiska netto beräknas bli baserad på tidigare erfarenheter i kommunen och tkr. Nettot för framtagande av detaljplanen blir är en grov bedömning på utbyggnadskostnader tkr. Nettot för VA beräknas till tkr. för VA. Utbyggnadskostnader för vatten-och spillledningar inkl byggledning och projektering bedöms uppgå till ca tkr. Kostnader för framtagande av detaljplanen är estimerad till ca tkr. Intäkter från VA-taxan uppgår till tkr och viss intäkt, ca 600 tkr kommer från planavgifter. Lägesbeskrivning Informationsmöte med fastighetsägarna hölls i maj. Pågående arbeten i projektet är framtagande av samrådsshandlingar, Målet är att gå ut på samråd 1 kvartal Nästa steg är att handla upp projektering samt teckna ett genomförandeavtal med vägföreningen I maj kommer kommunen bjuda in dem boende till ett informationsmöte om kommande planarbetet Pågående arbeten i projektet är framtagande av grundkarta, analys av befintliga byggrätter och fortsatt dialog med vägföreningen gällande genomförande frågor vid utbyggnadsskede. Start-PM godkänd av KSSU i december Framöver gäller det att ta fram underlag till detaljplanen, beställa geotekniskundersökning samt ha dialog med vägföreningen.

380 Projektredovisning Björknäs Talluddsvägen [9433] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beskrivning Projektplanering Byggherreprojekt Diligentia Bostäder AB Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Lägesrapport Tid Kostnad Produkt Lägesbeskrivning Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) 2018 Syftet med projektet är att komplettera kvarteret Talluddsvägen 14 med ytterligare flerbostadshus och cirka lägenheter samt att förbättra standarden på Talluddsvägen. På fastigheten Björknäs 1:52 finns idag ett flerbostadshus med hyresrätter i fyra våningar. Området är kuperat och består främst av berghällar och tallar och annan vegetation på en liten platå. Fastigheten Björknäs 1:52 ägs av Skandiafastigheter och Björknäs 10:1 ägs av Nacka kommun. Ett bostadshus bedöms kunna uppföras på privat mark och ett till två på kommunens mark. Delar av detaljplanens genomförande kräver därmed kommunal markanvisning. I och med genomförandet bör Talluddsvägens låga standard förbättras. I Nackas översiktsplan, antagen 2012, är det aktuella området som medeltät stadsbebyggelse. Status Orsak Projektet har startat. Start-PM beslutades i KSSU Arbetet med detaljplanen pågår. Detaljplanen beräknas gå ut på samråd hösten Kostnaden är kalkylerade, och en första budget begärs. Exploatören svarar för merparten av kostnaderna för detaljplanen. Kommunen svarar för återstående kostnader. Kommunen kommer att investera i kommunala anläggningar som erfordras. Kommunens kostnader bedöms till 3,5 mkr. Intäkter för VA anläggningsavgift beräknas till 2,6 mkr. Kommunalägd mark bedöms kunna markanvisas med tomträtt som upplåtelseform. En beräknad avgäld om 150kr/Kvm ljus BTA motsvarar kr per år. Ny byggnation sker med hänsyn till intilliggande äldreboende, (ny ägare Rikshem) villor och angränsande gata. Husbyggnation beräknas bli ca 5000 kvm/bta. Parkering sker på upplåten mark. Åtgärd Projektet följer tidplanen. Ingen åtgärd. Projektet begär budget för första gången Planarbetet beräknas ske i augusti Ny ägare av grannfastigheten (rikshem). Ev samordning av avfallshämtning sker mellan ägarna Planarbetet pågår. och beräknas gå på samråd mars-april Exploatören har undertecknnat detaljplaneavtal. Start-PM har godkännt av MSN och KSSU. Arbetet med detaljplanen har påbörjats. Samråd beräknas pågå mellan januari och mars 2016 Tid Projektet har startat. Start-PM godkändes av KSSU Allmänt informationsmöte om strukturplanen mm i oktober Samråd bedöms kunna ske under mars/april Kostnad Kostnader t o m antagande är kalkylerade, men någon budget finns ännu inte. Detaljplaneavtal finns och exploatören svarar för 70 % av kostnaderna. Kommunen svarar för resterande kostnader. Sannolikt kommer kommunala investeringar att erfordras i allmänna anläggningar. Viss försäljning av kommunalägd mark kan bli aktuellt. Produkt Ny byggnation behöver ske med stor hänsyn till befintlig bebyggelse i Jarlaberg.

381 Projektredovisning Solbrinken Grundet [9434] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Beskrivning Projektplanering Förnyelseområde Lägesrapport Tid Kostnad Totalt antal lägenheter Antal lägenheter per år (år:antal lgh) Förnyelseområdet runt Solbrinken och Evedalsvägen. Området omfattar cirka 190 fastigheter. Kommunen äger fastighet Backeböl 1:453 inom planområdet där förskoleverksamhet bedrivs. Gemensamt för många av fastigheterna inom området är att de är belägna nära Värmdöleden och är utsatta för höga bullernivåer från trafiken. Styckningsmöjligheter kommer att prövas i planläggningen. Status Orsak Åtgärd Går enligt tidplan. Planarbetet pågår parallellt En riskanalys med åtgärdsplaner är framtagen som med att systemhandlingar projekteras för uppdateras löpande i projektet. På så sätt kan man allmänna anläggningar. Målet är att gå ut på undvika att tidplanen rubbas allt för mycket. samråd 2 kv Projektet begär budget för första gången. Budget begäras för första gången. Budgeten avser enbart projektering av allmänna anläggningar samt detaljplanearbete framtill samrådsskedet. En total projektbudget kan begäras när kalkyler finns framtagna i projekteringen vintern Intäkterna är osäkra och är beroende av antalet avstyckningar i planen vid samrådet. Produkt Lägesbeskrivning Projektering är upphandlad och pågår fram till december. Parallellt med det arbetet påbörjas gatukostnadsutredning samt detaljplanearbete inför samråd. ingen förändring avseende produkt Projektering fortgår och följer enligt tidplan. Under höst/vinter kommer ett planförslag bearbetas fram inför samråd 1 kv För tillfället utreder planenheten inkomna ansökningar om möjliga avstyckningar från fastighetsägarna i området. Exploateringsenheten förbereder arbetet med gatukostnadsutredningen samt ansvarar för att projekteringen och detaljplanekartan inte avviker från varandra. Parallellt med projektet pågår det en utvärdering om befintliga förskolan kommer klara av framtida behov Nästan alla kvartersdialoger är avklarad med dem boende, två stycken kvarstår. Bullerutredningen är levererad, den kommer ge förutsättningar för kommande planbestämmelser för vissa fastigheter i planområdet som störs av bullret från värmdöleden. Pågående arbeten i projektet är framtagande av grundkartan, pågående förprojektering av allmänna anläggningar. Förprojekteringen börjas i maj och ska bli färdigställd i december innan samrådsskede. Till hösten kommer gatukostnadsutredning påbörjas. Start-PM godkänd av KSSU. Framöver gäller det att ta fram bullerutredning och beställa projektering, grundkarta samt geotekniskundersökning. Under våren pågår det kvartersdialoger med dem boende i området.

382 Projektredovisning Delplan 1, Älta C, etapp A och B [9630] Pågående fas Projekttyp Byggherre Beslut startpm Startbeslut projekt Detaljplan antagen Startbeslut genomförande Beslut utbyggnadspm Driftöverlämning Beslut projektavslut Beskrivning Projektplanering Byggherreprojekt Lägesrapport Tid Kostnad Totalt antal lägenheter Ca 700 Antal lägenheter per år (år:antal lgh) 2020: :350 Projektet syftar till att förverkliga del av Nacka kommuns ÖP genom att tillämpa strategin "Utveckling av lokala centra och dess omgivning". Projektet ämnar pröva en tätare stadsmiljö med ett ökat utbud av kultur, service handel och bostäder, samtidigt som kvalitén höjs i det offentliga rummet. Småstadskänslan skall stärkas och tillgängligheten till Älta C skall förbättras. En ny kommunal förskola ska byggas intill Oxelvägen och ytterligare en förskola ska byggas i bottenvåningen på nytt flerbostadshus invid Ältavägen/nya Älta torg. Status Orsak Åtgärd Samråd för Dp - förskolan Oxelvägen genomförs under tidig höst Samråd för Dp etapp A och Dp etapp B planeras i november. Detta är något senare än planerat pga fördröjning i upphandlingen av förstudien. Projektet begär budget för första gången. Projektet begär budget för första gången. Budgeten avser endast detaljplaneprocessen, bl a intern tid och utredningar, för de tre första När förstudien är klar under vintern 2017 är det möjligt detaljplanerna. Budget begärs även för att beräkna alla kostnader för utbyggnad av allmänna projektering av den huvudvattenledning som anläggningar. Intäkterna för markanvisningarna finns måste flyttas för att möjliggöra byggnation i Ältas då också tillgängliga och en total projektbudget kan nya centrum. presenteras. Wallenstam debiteras 45% av kostnaderna för detaljplan etapp A och 100% av kostnaderna för detaljplan etapp B. Fastighetsprocessen debiteras 40 % för detaljplan för förskola vid Oxelvägen. Produkt Lägesbeskrivning Projektet har jobbat med uppdaterade kalkyler samt vidareutveckling av planprogrammet. En grundläggande skillnad från programmet är att idrottshallen ej längre är aktuell inom någon av dessa planer. Därmed har Wallenstam kunna öka antalet byggrätter på sina fastigheter vilket lett till att de tot ca 475 lgh som presenteras i programmet har ökat till ca 750. Strukturplanen har i viss mån därmed även arbetats om. Projektering huvudvattenledninge pågår. Vid de geotekninska undersökningarna i juni påträffade Bjerking huvudvattenledningen som sprang läck. Förstudie inkl. trafik, landskap, dagvatten, kalkyl handlas upp av Sweco i slutet av aug. Förstudien komme rpågå t.o.m våren Samråd för detaljplanen för förskolan på Oxelvägen kommer att genomföras under tidig höst Samråd för Dp etapp A och Dp etapp B kommer att genomföras. Riskanalys för farligt god på Ältavägen pågår, likaså bullerutredning för samtliga detaljplaner.

383 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2016/ (4) Kommunstyrelsen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2050 Yttrande (del 2) till tillväxt- och regionplaneförvaltningen under samråd. Yttrandet avser Nackas syn på stockholmsregionens utveckling fram till Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslaget till yttrande över samrådsförslag till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Sammanfattning Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, har, utifrån det av Tillväxt- och regionplanenämnden, TRN, beslutade programmet för RUFS 2050, arbetat fram ett samrådsförslag för RUFS 2050 som ska delges regionens aktörer i ett samråd. Samrådet pågår från april till och med september. Samrådsförslaget bygger på RUFS 2010 men har en ny målstruktur med bland annat tidsatta, konkreta delmål och prioriterade åtgärder på kort sikt, samt två principiella strukturbilder som underlag för en diskussion om regionens rumsliga utveckling. Ambitionen är att anta den slutliga RUFS 2050 under försommaren 2018 och den nya planen kommer att gälla i åtta år enligt plan- och bygglagen (2010:900). Förslaget till Nacka kommuns yttrande koncentrerar sig på: Att målhierarkierna behöver bli mer lättförståeliga och överskådliga samt att vissa mål och åtgärder prioriteras framför andra. Vikten av att det blir en östlig förbindelse kopplat till Nackas bidrag till regionens tillväxt. Svårigheter att se konsekvenser av de enskilda åtgärderna i jämförelserna mellan de strukturbilderna som ska användas som verktyg för att diskutera viktiga vägvalsfrågor i regionens utveckling, hur olika insatser påverkar utvecklingen och vilka konsekvenser detta kan få. Nära samarbete och samordning mellan Nacka kommun och övriga aktörer såsom landstingets förvaltningar (FUT och TF) samt Trafikverket för att åstadkomma kapacitetsstarka och resenärsoptimerade lösningar. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

384 384 2 (4) Potentialen för kollektivtrafik på vatten. Nacka kommun önskar att kompetensförsörjningsfrågorna i RUFS 2050 behandlas utifrån ett tillväxtperspektiv och baseras på en djupare analys. Kommunen driver sedan några år ett arbete för att ett internationellt universitet ska etableras inom kommunen. I det ökande flyktingmottagandet så ser Nacka att vår kundvalsmodell, där vi har många olika aktörer, har möjliggjort för en kapacitetsökning och integration i hela utbildningssystemet, från förskola till vuxenutbildning. Ärendet Detta yttrande, remissyttrande del 2, behandlar Nackas syn på målstrukturen i RUFS 2050 liksom att en långsiktigt hållbar infrastruktur krävs för att möjliggöra befolkningstillväxt. Yttrandet tar även upp Nackas syn på strukturbilderna och den underliggande strukturanalysen samt transportinfrastruktur. Vidare är utbildning, kompetensförsörjning och integration viktiga faktorer som avgör hur och om regionen kan växa på ett hållbart sätt yttrade sig Nacka kommun om vår inställning till anläggningar för bränsleförsörjning i regionen. Det är en central och angelägen fråga med regional bäring kopplat till Stockholmsregionens expansion och behov av bostäder för fortsatt tillväxt. Frågan är därmed också nära förknippad med Nackas behov av ändrad markanvändning i Bergs gård på västra Sicklaön i Nacka där Circle K Sverige AB (Circle K) (tidigare Statoil Fuel & Retail AB) bedriver en sevesoanläggning med oljedepå- och oljehamnsverksamhet. Samrådshandlingen RUFS 2050 samrådsförslag har två delar. Den första delen fokuserar på regionens och den regionala utvecklingsplaneringens förutsättningar, samt regionens vision och mål. Den andra delen är inriktad på planens genomförande, både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv, och lyfter också frågor kring vilken rumslig inriktning den kommande regionala utvecklingsplanen ska ha. Samtliga samrådshandlingar finns att läsa här: Den officiella remisstiden går ut den 30 september Nacka kommun har dock fått anstånd med yttrandet till den 5 oktober Sammanfattade synpunkter på samrådsförslag till RUFS 2050 I förslaget till yttrande föreslås att Nacka kommun anför följande. Vid genomläsning är det lätt att blanda ihop de olika målhierarkierna och de tre olika tidshorisonterna med varandra. Nacka kommun anser att målstrukturen i RUFS 2050 behöver bli mer lättförståelig och överskådlig genom att minska risk för sammanblandning. Nacka anser att delmålen med indikatorer för 2030 är en bra ansats och att de bör följas upp på årsbasis. Indikatorerna bör även brytas ner på kommunnivå för att kommunerna lättare ska kunna jämföra sinsemellan

385 385 3 (4) och inspirera varandra. Det blir även lättare att anpassa och inkludera i befintliga kommunala måldokument. För en högre grad av genomförbarhet skulle RUFS 2050 tjäna på att peka ut vilken eller vilka aktörer som avses i de prioriterade åtgärderna inom planens giltighetstid. Vidare skulle förslaget till regionplan kunna bli skarpare och mer användbarbart om intressekonflikter lyfts upp och att vissa mål och åtgärder prioriteras framför andra. Nackas och regionens befolkningstillväxt är avhängig att tunnelbana och Östlig förbindelse byggs. Genom tunnelbaneavtalet och den pågående Sverigeförhandlingen, där Östlig förbindelse ingår, kommer Nacka kommun i bindande avtal åta sig att möjliggöra byggnation för minst bostäder till av dessa lokaliseras till västra Sicklaön och är kopplade till tunnelbanans utbyggnad. Nacka kommun räknar med att kunna hålla en fortsatt fördubblad tillväxttakt om ca 3 procent per år fram till och efter 2030 om den östliga förbindelsen byggs. Strukturbilderna ska användas som verktyg för att diskutera viktiga vägvalsfrågor i regionens utveckling, hur olika insatser påverkar utvecklingen och vilka konsekvenser detta kan få. Det är i nuläget svårt att se konsekvenser av de enskilda åtgärderna i jämförelserna mellan strukturbild A och B. Nacka kommun förespråkar i princip den utveckling som strukturbild B beskriver. Den visar en tätare koncentration av bebyggelse i den centrala regionkärnan, dit Västra Sicklaön och Nacka Stad hör. Det sammanfaller med den trend som rått de senaste åren och kan med hög sannolikhet kopplas till högt markpris, tillgång till service och god tillgänglighet. Nacka vänder sig dock mot att en sådan bebyggelseutveckling inte skulle kunna kopplas till en Östlig förbindelse. Mycket talar istället för att en Östlig förbindelse skulle vara en passande åtgärd även med en bebyggelseutveckling som är mer koncentrerad till regionens centrala delar, dvs. enligt strukturbild B. I strukturanalyserna för de båda strukturbilderna A och B markeras att området Bergs gård bebyggs. Bergs gård bör därför anges som förtätning bebyggelse (enligt RUFS 2010 nomenklatur) och vara en del av den centrala regionkärnan. Se även Nackas RUFS-yttrande Del 1. Det framtida kollektivtrafiksystemet utgörs av busslinjer, ny bussterminal vid Nacka centrum och Slussen, förlängd tvärbana till Sickla, en moderniserad Saltsjöbana och utbyggd tunnelbana till Nacka centrum. Alla dessa projekt har satts igång och befinner sig i planerings- eller utbyggnadsfasen. För att åstadkomma goda och resenärsoptimerade lösningar krävs ett nära samarbete och samordning mellan Nacka kommun och övriga aktörer såsom landstingets förvaltningar (FUT och TF) samt Trafikverket. Nacka vill även framhålla vikten av våra invånare kan ta sig fram på ett tillfredställande sätt under tiden då dessa spår- och väginfrastruktur byggs. Nacka kommun anser att RUFS 2050 bör få utvecklade skrivningar om det kombinerade kollektiva resandet i regionen vilket inkluderar kollektivtrafik på vatten. Nacka kommun har

386 386 4 (4) en lång kust mot Saltsjön där det runt 2030 kan komma att bo över människor inkluderat befintlig och planerad bebyggelse. Kommunen vill därför poängtera vikten av att regionens vattenvägar utnyttjar sin potential och att landstinget utreder utbyggd kollektivtrafik på vatten. Nacka kommun önskar att kompetensförsörjningsfrågorna i RUFS 2050 behandlas utifrån ett tillväxtperspektiv och baseras på en djupare analys. RUFS 2050 behöver fokusera på det som höjer kompetensen och får till en bredare spets i framförallt högre utbildning. Samrådsförslaget till ny regionplan lyfter i princip bara upp jämlikhet och jämställdhet, i och för sig mycket viktiga aspekter, men inte dessvärre inte tillräckligt för att skapa tillväxt. Nacka driver sedan några år ett arbete för att ett internationellt universitet ska etableras inom kommunen. Den planerade tunnelbanan och stadsbebyggelsen på västra Sicklaön skapar en direkt närhet till innerstaden och kan erbjuda en dynamisk och kreativ miljö. Platsen är lämplig för etablering av ett universitet som kan bidra med utveckling och förnyelse av universiteten i Stockholmsregionen. I Nacka har vi sedan länge drivit utvecklingen inom välfärdsområdet genom att skapa kundval där medborgarna själva väljer anordnare. I det ökande flyktingmottagandet så kan vi se att i kundvalsmodellen där vi har många olika aktörer har möjliggjort för en kapacitetsökning och integration i hela utbildningssystemet, från förskola till vuxenutbildning. Ekonomiska konsekvenser Ärendet har i detta skede, yttrande under samråd, inga ekonomiska konsekvenser för Nacka kommun. Bilagor Förslag till yttrande avseende samrådsförslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Enheten för strategisk stadsutveckling Andreas Totschnig Enhetschef/Bitr. stadsbyggnadsdirektör Henrik Svensson Översiktsplanerare

387 (9) FÖRSLAG TILL YTTRANDE ( YTTRANDE efter beslut) Dnr KFKS 2016/297-1 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Del 2: Nackas syn på stockholmsregionens utveckling fram till 2050 Ert dnr TRN Avgränsning för detta remissyttrande Nacka kommun har från Stockholms läns landstings Tillväxt- och regionplaneförvaltning (TRF), mottagit samrådsmaterial för regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Utvecklingsplanen ligger till grund för såväl den fysiska planeringen som tillväxtarbetet i regionen fram till år Detta yttrande, remissyttrande del 2, behandlar Nackas syn på hur målstrukturen i RUFS 2050 kan förtydligas. Yttrandet tar även upp att en långsiktigt hållbar (och utvecklad) infrastruktur krävs för att möjliggöra befolkningstillväxt samt Nackas syn på strukturbilderna och den underliggande strukturanalysen. Vidare Vill Nacka kommun framhålla att utbildning och kompetensförsörjning sett ur ett tillväxtperspektiv är faktorer som avgör hur och om regionen kan växa på ett hållbart sätt. Remissyttrande del 1 (inlämnat ) behandlade Nackas inställning till anläggningar för bränsleförsörjning i regionen. Det är en central och angelägen fråga med regional bäring kopplat till Stockholmsregionens expansion och behov av bostäder för fortsatt tillväxt. Frågan är därmed också nära förknippad med Nackas behov av ändrad markanvändning i Bergs gård på västra Sicklaön i Nacka där Circle K Sverige AB (Circle K) (tidigare Statoil Fuel & Retail AB) bedriver en sevesoanläggning med oljedepå- och oljehamnsverksamhet. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

388 388 2 (9) Nackas synpunkter på samrådsförslaget till RUFS 2050 A. Målstruktur Det finns tre olika målnivåer i RUFS 2050: Vision 4 övergripande mål (till 2050) 20 delmål (till 2030) 28 prioriterade åtgärder (RUFS giltighetstid ). Utöver dessa tillkommer 6 utmaningar. Vid genomläsning är det lätt att blanda ihop de olika målhierarkierna - mål, delmål och prioriterade åtgärder och därmed dess tidshorisonter med varandra. Nacka kommun tycker att målstrukturen i RUFS 2050 behöver bli mer lättförståelig och överskådlig genom att minska risk för sammanblandning. RUFS 2050 kan exempelvis få färre nivåer, förtydliga genom färgkodning, piktogram och figurer eller på annat sätt som snabbare ger en mer logisk förståelse. Nacka anser att delmålen med indikatorer för 2030 är en bra ansats och att de bör följas upp på årsbasis. Indikatorerna bör även brytas ner på kommunnivå för att kommunerna lättare ska kunna jämföra sinsemellan och inspirera varandra. Det blir även lättare att anpassa och inkludera i befintliga kommunala måldokument. För en högre grad av genomförbarhet skulle RUFS 2050 tjäna på att peka ut vilken eller vilka aktörer som avses i de prioriterade åtgärderna inom planens giltighetstid. Vidare skulle förslaget till regionplan kunna bli skarpare och mer användbarbart om intressekonflikter lyfts upp och att vissa mål och åtgärder prioriteras framför andra. B. Nackas och regionens befolkningstillväxt är avhängig att tunnelbana och Östlig förbindelse byggs (Mål 1: En tillgänglig region med god livsmiljö) Nacka är en av landets och stockholmsregionens snabbast växande kommuner. Västra Sicklaön i Nacka utgör en del av den centrala regionkärnan. År 2030 beräknas kommunen ha ca invånare och kommer då vara regionens näst största kommun efter Stockholm. Genom tunnelbaneavtalet och den pågående Sverigeförhandlingen, där Östlig förbindelse ingår, kommer Nacka kommun i bindande avtal åta sig att möjliggöra byggnation för minst bostäder till av dessa lokaliseras till västra Sicklaön. Kommunens beräknade välfärdsinvesteringar i tillkommande kapacitet i till exempel förskolor, skolor, kultur, fritid och sociala boenden kommande 15 år uppgår totalt till cirka 8-10 miljarder kronor. Tunnelbaneavtalet I det så kallade tunnelbaneavtalet från 2014 har regionen tagit ställning för en tät exploatering för bebyggelse inom den utbyggda tunnelbanans influensområde. För Nackas del innebär det tre nya stationer via en förlängd blå linje från Kungsträdgården via Södermalm och Hammarby sjöstad. Tunnelbaneavtalet är ett resultat av 2013 års Stockholmsförhandling. Nacka kommun har åtagit sig att inom tunnelbanans influensområde uppföra minst bostäder och nya arbetstillfällen till år Det omfattande stadsutvecklingsprojektet, som geografiskt är begränsat till västra Sicklaön,

389 389 3 (9) kallas för Nacka stad. Nacka stad beräknas inrymma cirka invånare år 2030, vilket motsvarar nära en fördubbling av antalet invånare inom det geografiska området. Sverigeförhandlingen Inom ramen för Sverigeförhandlingen har Nacka kommun i september 2015 och mars 2016 lämnat underlag i form av bland annat nyttokalkyler och om fortsatt utbyggnad av tunnelbanan först till Ektorp och sedan till Orminge. Sverigeförhandlingen har i det här läget inte valt att fortsätta utreda en utbyggnad av tunnelbanan. Nacka kommun vill dock på sikt verka för att en förlängd tunnelbana från Nacka C till Orminge byggs. Sverigeförhandlingen har lämnat ett bud till bland andra Nacka om att förhandla fram en lösning för att förverkliga Östlig förbindelse. Nacka kommun är positiva till Östlig förbindelse och vill poängtera att den är nödvändig för att tillgodose regionens bostadsbrist tillika befolkningstillväxt samt möjliggöra regional tillgänglighet och mobilitet. Nacka kommun räknar med att kunna hålla en fortsatt fördubblad tillväxttakt om ca 3 procent per år fram till och efter 2030 om den östliga förbindelsen byggs. I beräknade bostäder innebär det cirka bostäder per år i hela Nacka. Fram till och med 2035 blir det cirka nya bostäder, varav avser avtalet enligt Stockholmsförhandlingen. Om Östlig förbindelse inte beslutas och byggs fram till 2030 kommer Nacka kommun att behöva minska tillväxttakten i stora delar av Nacka till ca 1 procent per år. I dagsläget har kommunen räknat med cirka nya bostäder fram till 2030 i övriga delar av Nacka, det vill säga utöver Stockholmsförhandlingens avtalade bostäder på västra Sicklaön (angett som svar på budet i mars 2016). Flertalet av dessa bostäder kan behöva skjutas på framtiden eller i värsta fall kommer de aldrig att byggas om Östlig förbindelse inte byggs. Stockholm Öst Nacka, Värmdö, Vaxholm och Lidingös kommuner har på kommundirektörsnivå påbörjat ett samarbete kring något som kan kallas "en östlig tyngdpunkt". Kommunerna ska framöver samarbeta kring en gemensam arbetsplats- och bostadsregion samt kompetensförsörjning. Inom samarbetet kan även gemensamma nyttor lyftas som berör infrastruktur såsom behovet av Östlig förbindelse och utvecklad kollektivtrafik på vatten. Mer om detta återfinns i avsnitt D. I både RUFS 2050 och RUFS 2010 har den östra regiondelen en slagsida gentemot övriga delar. Det kan man snabbt se i de båda figurerna nedan. Utöver Östlig förbindelse som finns med som ett alternativ i strukturbild B, föreslås till exempel inga delregionala kärnor eller ytterligare infrastruktursatsningar i den östra delen av regionen (Nacka, Värmdö, Vaxholm och Lidingös kommuner).

390 390 4 (9) Rumslig struktur i RUFS Strukturbild A i RUFS C. Strukturbilder och den underliggande strukturanalysen Strukturbilderna ska användas som verktyg för att diskutera viktiga vägvalsfrågor i regionens utveckling, hur olika insatser påverkar utvecklingen och vilka konsekvenser detta kan få. Det är i nuläget svårt att se konsekvenser av de enskilda åtgärderna i jämförelserna mellan strukturbild A och B. Nacka kommun förespråkar i princip den utveckling som strukturbild B beskriver. Den visar en tätare koncentration av bebyggelse i den centrala regionkärnan, dit västra Sicklaön och Nacka Stad hör. Det sammanfaller med den trend som rått de senaste åren och kan med hög sannolikhet kopplas till högt markpris, tillgång till service och god tillgänglighet. Nacka vänder sig dock mot att en sådan bebyggelseutveckling inte skulle kunna kopplas till en Östlig förbindelse. Mycket talar istället för att en Östlig förbindelse skulle vara en passande åtgärd även med en bebyggelseutveckling som är mer koncentrerad till regionens centrala delar, dvs. enligt strukturbild B. Se bild nedan. Underlagsrapporten som behandlar konsekvenser av de två strukturbilderna år 2050, anger att det gjorts en ansats till att anpassa trafiknäten till respektive bebyggelsestruktur utan vidare förklaring. Vidare anger underlagsrapporten att ett antal centrala stombusslinjer är 2050 tänkta att istället vara spårväg, detta är mer uttalat i strukturbild B än i A (s 23). Vad ligger till grund för tanken att vissa stombusslinjer istället ska byggas om till spårtrafik? På västra Sicklaön planerar Nacka kommun stadsbebyggelse primärt i en tät kvartersstruktur med gator. Det kommer vara problematiskt av framförallt utrymmesskäl att i ett senare skede bygga om gatorna, där stombusslinje M ska färdas, till en spårvägslinje.

391 391 5 (9) Strukturbild B i RUFS Det framgår också att Väg 222/Värmdöleden kommer drabbas av ökad trängsel i anslutning till södra länken om inte en Östlig förbindelse byggs även om trängselskatterna utökas och en optimistisk teknikutveckling sker. Nacka kommun anser att en Östlig förbindelse kan avlasta centrala delar av länet från trängsel, buller och föroreningar samt möjliggör en förbättrad möjlighet till att åka kollektivt över Saltsjö-Mälarsnittet. Nacka ser framför sig en Östlig förbindelse som innehåller kapacitetsstark busstrafik med direktförbindelser mellan centrumområden i Nacka och större målpunkter såsom norra innerstaden, Universitetet, Kista och Arlanda. Underlagsrapporten beskriver vidare att de objekt som ingår i analyserna efter år 2030 är alltså inte optimerade, och det är inte utrett att dessa objekt skulle vara de mest önskvärda (s 23). Nacka kommun vill att denna osäkerhet poängteras ytterligare i RUFS 2050, eller så måste det göras ytterligare analyser och ställningstaganden kring vilka objekt som regionen faktiskt anser vara önskvärda för framtiden. I strukturanalyserna markeras att området Bergs gård bebyggs helt eller delvis. Bergs gård bör därför anges som förtätning bebyggelse, enligt RUFS 2010 nomenklatur, och därmed även utgöra en del av den centrala regionkärnan. Se även Nackas RUFS-yttrande Del 1: Nackas syn på RUFS övergripande mål och strategier i förhållande till utvecklingen av västra Sicklaön och Stockholmsöverenskommelsen.

392 392 6 (9) D. Transportinfrastruktur (Mål 1: En tillgänglig region med god livsmiljö) En långsiktigt hållbar och kapacitetsstark infrastruktur Den förväntade befolkningstillväxten och det faktum att Nacka och Värmdös kommuner tillsammans kan få över invånare år 2050, kommer ställa stora krav på hur vi reser. En förutsättning för att klara tillväxten och byggandet av bostäder och tillhörande samhällsservice, är en långsiktigt hållbar och kapacitetsstark infrastruktur. Det har gjorts ett antal utredningar kring framtidens kollektivtrafikförsörjning av Nacka och Värmdö. Det framtida kollektivtrafiksystemet utgörs av busslinjer, ny bussterminal vid Nacka centrum och Slussen, förlängd tvärbana till Sickla, en moderniserad Saltsjöbana och utbyggd tunnelbana till Nacka centrum. Alla dessa projekt har satts igång och befinner sig i planerings- eller utbyggnadsfasen. För att åstadkomma goda och resenärsoptimerade lösningar krävs ett nära samarbete och samordning mellan Nacka kommun och övriga aktörer såsom landstingets förvaltningar (FUT och TF) samt Trafikverket. Nacka kommun planerar dessutom tillsammans med Trafikverket fullständiga trafikplatser vid Kvarnholmen och Skvaltan liksom en ny Skurubro. Anläggningarna dimensioneras för buss- och biltrafik. I juni invigdes den så kallade Kvarnholmsförbindelsen med tunnel och bro mellan Kvarnholmen och centrala Nacka. Förbindelsen har en genomgående busslinje till Nacka Forum vidare till Slussen. Nacka vill även framhålla vikten av våra invånare kan ta sig fram på ett tillfredställande sätt under tiden då dessa spår- och väginfrastruktur byggs. Det kräver hög grad av samordning samt korrekt information i realtid till resenärer oavsett valt trafikslag. Kollektivtrafik på vatten Nacka kommun anser att RUFS 2050 bör få utvecklade skrivningar om det kombinerade kollektiva resandet i regionen vilket inkluderar kollektivtrafik på vatten. Cykelfrågan lyfts fram föredömligt i RUFS 2050, men samma typ av belysning och potentialbeskrivning skulle behövas för kollektivtrafik på vatten. Här finns dessutom en större potential vad gäller ett samlat genomförande eftersom det är landstinget som är kollektivtrafikmyndighet. Landstinget har mandat att genom beslut kring regelverk skapa en standard som infrastrukturhållarna kan rätta sig efter vad gäller t.ex. byggandet av kajanläggningar för hållplatser. Vad gäller vattenvägarna är de dessutom i vissa relationer mycket effektiva som genvägar för t.ex. cykelresor eftersom det är möjligt att ta med sig cykeln på båten. I RUFS 2050 står det en del om potentialen att nyttja regionens vattenvägar för godstransporter, men mycket marginellt kring dess potential att nyttas som kollektivtrafiknät för personresor. Kollektivtrafiken väntas hanteras på land, trots att det idag redan finns kollektivtrafik på vatten och att nya försökslinjer redan är sjösatta och har potential att utvecklas. Varför denna avgränsning? Kollektivtrafik på vatten har i exemplet SjöVägen visat sig vara ett mycket attraktivt och tidseffektivt sätt att resa på. Sedan

393 393 7 (9) SjöVägen linje 80 togs över av landstinget (TF) har resandet fördubblats till resenärer sedan Prognosen för 2016 är resenärer. Siffrorna är låga totalt sett till all kollektivtrafik, men med tanke på regionens befolkningstillväxt och flera trafikstörande arbeten, så kan denna typ av kollektivtrafik utgöra hela skillnaden mot totalt trafik- och kapacitetskollaps på utvalda platser. Nacka kommun har en lång kust mot Saltsjön där det runt 2030 kan komma att bo över människor inkluderat befintlig och planerad bebyggelse. Kommunen vill därför poängtera vikten av att regionens vattenvägar utnyttjar sin potential och att landstinget utreder utbyggd kollektivtrafik på vatten. E. Nackas syn på utbildning och kompetensförsörjning i ett tillväxtperspektiv (Mål 2: En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region samt Mål 3: En ledande tillväxt- och kunskapsregion) Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för Stockholmsregionen för att kunna vidareutvecklas som stark innovations- och kunskapsregion. Nacka kommun önskar att kompetensförsörjningsfrågorna i RUFS 2050 behandlas utifrån ett tillväxtperspektiv och baseras på en djupare analys. Det räcker inte längre med att bara ha en utbildning. För att stå sig i den internationella konkurrensen måste utbildningen ligga i framkant, vara innovativ och ge individer förutsättningar att hantera en alltmer komplex värld. Digitalisering och automatisering gör att gamla jobb försvinner och nya tillkommer. Hela utbildningsystemet måste ge de kunskaper och färdigheter som behövs för framtida arbetsmarknad. Nacka anser att utbildningssystemet på alla nivåer, från förskola till universitet, behöver bestå av många olika aktörer som kan skapa ett tillskott av nytänkande. En framtidsfråga för Stockholmsregionen är att ge utrymme och möjligheter för individer. Individens kompetens är grunden för ekonomisk tillväxt och RUFS 2050 behöver fokusera på det som höjer kompetensen, från gymnasieutbildning, vuxenutbildning och att få till en bredare spets i framförallt högre utbildning. Samrådsförslaget till ny regionplan lyfter i princip bara upp jämlikhet och jämställdhet, i och för sig mycket viktiga aspekter, men inte dessvärre inte tillräckligt för att skapa tillväxt. Mål 3 - En ledande tillväxt- och kunskapsregion har ett delmål som anger att andelen högskoleutbildade respektive anställda i kunskapsintensiva yrken ska vara 55 %. Nacka kommun vill påtala att det angivna målet är relativt. Om fler låglönejobb försvinner kommer andelen att öka men det säger inget om huruvida vi har rätt kompetens för att stimulera fortsatt tillväxt.

394 394 8 (9) Kundval inom välfärden som möjliggörare för kvalitet, innovation och integration I Nacka har vi sedan länge drivit utvecklingen inom välfärdsområdet genom att skapa kundval där medborgarna själva väljer anordnare. Utbildningsområdet, från förskolor till vuxenutbildning, är exempel där Nackas aktörer håller väldigt hög kvalitet. Kundvalen utgår från Nacka kommuns vision om Öppenhet och mångfald och vår grundläggande värdering som handlar om att vi tror på människor och människors förmåga att göra egna val. I kundvalet låter Nacka kommun olika serviceleverantörer, som vi kallar anordnare, utföra välfärdstjänsterna. Anordnarna kan vara kommunalt ägda, drivas av privata aktörer eller ideella krafter. För att få bli anordnare måste de leva upp till kommunens krav och kan då bli auktoriserade eller teckna avtal enligt lagen om valfrihetssystem. För att kundvalet ska fungera på ett bra sätt måste kommunen svara för en infrastruktur och systematiskt kvalitetsarbete. Vi ser att det finns flera fördelar med kundval, och inte upphandling, av välfärdstjänster: När medborgaren väljer vilken anordnare/leverantör som ska leverera den tjänst som kommunen finansierar blir medborgaren mer delaktig i tjänsten och tar ett större ansvar för att tjänsten leder till resultat. Anordnaren/leverantören vet att medborgaren kan göra avbrott och välja en ny anordnare/leverantör om man är missnöjd. Detta leder till att anordnaren/ leverantören måste möta medborgarens behov och erbjuda kvalitet konkurrensen leder till bättre kvalitet för medborgarna. Konkurrensen bland anordnare/leverantör leder till dynamik och profilering, det sker ett ständigt utvecklingsarbete för att möta medborgarnas behov. Anordnare/leverantör som inte levererar det som efterfrågas överlever inte. Kundval av välfärdstjänster leder även till lokal tillväxt av småföretag. Små lokala företag, med god lokal kännedom, har ofta fördelar framför stora koncerner och är populära bland medborgarna. I det ökande flyktingmottagandet så kan Nacka kommun se att kundvalsmodellen, där vi har många olika aktörer, har möjliggjort för en kapacitetsökning och integration i hela utbildningssystemet, från förskola till vuxenutbildning. Behov av fler högskoleplatser och mer innovation inom högre utbildning RUFS 2050 anger att en utgångspunkt är hur vi kan använda den kompetens som finns på bästa sätt. Som Nacka kommun ser det behöver vi fokusera på att skapa kompetens och ge utrymme för nya talanger från alla delar av stockholmregionen. Vidare vill vi understryka vikten av att fler högskoleplatser och forskningsmedel fördelas till regionen. Samtidigt bör det noga övervägas om de platserna ska gå till de redan etablerade lärosätena eller om, vilket Nacka förespråkar, reserveras för en eller flera nya aktörer som kan bidra till att utveckla högre utbildning genom större flexibilitet, hög kvalitet och nytänkande.

395 395 9 (9) Nacka driver sedan några år ett arbete för att ett internationellt universitet ska etableras inom kommunen. Den planerade tunnelbanan och stadsbebyggelsen på västra Sicklaön skapar en direkt närhet till innerstaden och kan erbjuda en dynamisk och kreativ miljö. Platsen är lämplig för etablering av ett universitet som kan bidra med utveckling och förnyelse av universiteten i Stockholmsregionen. Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande Lena Dahlstedt Stadsdirektör Bilaga: Protokollsutdrag från kommunstyrelsen i Nacka kommun,

396 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/490 1 (3) Kommunstyrelsen Stockholms stads strategi för Fossilbränslefritt Stockholm 2040 Yttrande till Stockholms stad Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslaget till yttrande över den planerade strategin för Fossilbränslefritt Stockholm Sammanfattning Stockholm ska vara en fossilbränslefri stad år Kommunfullmäktige har fastställt ett etappmål om att utsläppen av växthusgaser ska vara högst 2,3 ton CO2e (koldioxidekvivalenter) per invånare år Kommunstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en strategi för delmålet till 2020 samt en färdplan för fossilfrihet till Dessa två uppdrag presenteras gemensamt i kommunstyrelsens samlade strategi för ett fossilbränslefritt Stockholm Genom beslut av denna strategi ges ett antal utpekade nämnder och bolagsstyrelser ett särskilt genomförandeansvar för olika prioriterade insatser. Nacka kommun fick ta del av remissen den 9 juni Remisstiden går ut den 26 september Nacka har dock fått anstånd med remissvaret till den 5 oktober. Därför bör Nacka kommun anta sitt yttrande (förslag finns i bilaga 1) vid kommunstyrelsens sammanträde den 3 oktober. I förslaget till yttrande lyfts särskilt utökad biogasproduktion i Henriksdals reningsverk och att oljeverksamheten vid Bergs gård ska flyttas. Ärendet Förslaget till strategi för Fossilbränslefritt Stockholm 2040 har gått ut på remissrunda till berörda inom Stockholms stads organisation, grannkommuner samt myndigheter och övriga aktörer inom miljö- och hållbarhetsområdet. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

397 397 2 (3) Av underlaget framgår bland annat följande: Strategi för fossilbränslefritt Stockholm utgör riktlinje för de klimatrelaterade målen i stadens miljöprogram och för målet om fossilbränslefrihet Strategin tar sin utgångspunkt i den rådande fossilbränsleanvändningen och går sedan sektorsvis igenom trender, prognos och potential för måluppfyllelse till 2040 samt etappmålet till Strategin är i huvudsak uppdelad i tre av miljöprogrammets målområden; hållbar energianvändning, miljöanpassade transporter samt resurseffektiva kretslopp och identifierar utmaningar och nödvändiga insatser och fördelar genomförandeansvar för dessa. Målet om 2,3 ton C02e till 2020 uttrycks i miljöprogrammet och berör samtliga nämnder och bo lagsstyrelser. Genom beslut av denna strategi ges ett antal utpekade nämnder och bolagsstyrelser ett särskilt genomförandeansvar för olika prioriterade insatser. Respektive nämnd och bolagsstyrelse med genomförandeansvar ansvarar för att fastställa, genomföra och följa upp de insatser som ingår i strategin. Insatserna för att nå etappmålet till 2020 är mer åtgärdsinriktade medan insatserna för fossilbränslefrihet 2040 är av mer strategisk karaktär. Till 2040 identifieras ett stort antal strategiskt viktiga utmaningar för fossilbränslefrihet som staden behöver bemöta och bereda underlag till beslut. Merparten av dessa utmaningar ligger utanför stadens rådighet varför ett bredare angreppssätt krävs för att bereda väg för fossilbränslefrihet. Strategin lägger fram beräkningar över de utsläppsreduktioner som krävs för att nå klimatmålen. De insatser som läggs fram inom strategin är de som bedöms ge störst reduktion och där stadens nämnder och bolag har störst rådighet och där konsekvenserna i övrigt bedöms som acceptabla. De insatser som föreslås i strategin behandlar följande områden: Hållbar energianvändning, miljöeffektiva transporter, resurseffektiva kretslopp, kompensation samt fossilbränslefri organisation Länk till handlingen som Nacka kommun ska yttra sig över /Sok/?q=ett+fossilbr%C3%A4nslefritt+stockholm+2040+remiss&uaid=0F8BE43DCD34 0DDFFD3DE2EB94EDE67B: E32332E E313434: Det föreslagna yttrandet i korthet Staden genom Fortum Värme ska vidta åtgärder för att säkerställa klimatsmart fjärrvärme som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton CO2e till Fjärrvärmenätet på Sicklaön och Saltsjö Boo ägs av Fortum Värme och en avveckling av kolbaserad fjärrvärme till fördel för hållbara bränsleslag påverkar Nackas fjärrvärmekunder i positiv bemärkelse. I strategin tas nedläggningen av Louddens oljeterminal och Bergs oljehamn upp med kommentaren Flytten av hamnarna ger ingen direkt påverkan på stadens

398 398 3 (3) fossilbränsleanvändning men kan leda till ökade transporter av oljeprodukter till Stockholm. Nacka föreslås framhålla vikten av att Bergs oljehamn läggs ned och omvandlas till en blandad stadsdel. I förslaget till yttrande föreslås vidare att Nacka kommun instämmer i bilden av att kollektivtrafiken på vattnet kan komma att öka och framtidens skärgårds- och lokaltrafik och behöver drivas av förnybar energi eller annan teknik för att uppfylla klimatmålet. Strategin tar också upp resurseffektiva kretslopp och ökad biogasproduktion i Henriksdals reningsverk. Utökad biogasproduktion bedöms inte leda till större skyddsavstånd kring reningsverket, vilket inte heller skulle innebära negativ påverkan på Nackas möjligheter att bygga en attraktiv stadsmiljö i området mellan Henriksdals trafikplats och Finnboda. Enheten för strategisk stadsutveckling föreslår att kommunen bilagerar sitt yttrande till mark- och miljödomstolen om den saken, till yttrandet. Bilagor Förslag till strategi för Fossilbränslefritt Stockholm 2040 Andreas Totschnig Enhetschef/Bitr. stadsbyggnadsdirektör Enheten för strategisk stadsutveckling Henrik Svensson Översiktsplanerare

399 399 1 (2) (Ändras till beslutsdatum efter beslut) FÖRSLAG TILL YTTRANDE ( YTTRANDE efter beslut) RI-remissvar.SLK@stockholm.se KF/KS kansli, Stadshuset, STOCKHOLM Yttrande över strategi för Fossilbränslefritt Stockholm 2040 Ert Dnr: /2015 Nackas synpunkter Nacka kommun anser att strategin för fossilbränslefritt Stockholm 2040 är ambitiös. I strategin finns bland annat direktiv till Fortum Värme som innebär att Staden genom Fortum Värme ska vidta åtgärder för att säkerställa klimatsmart fjärrvärme som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton CO2e till Staden ska även bistå Fortum Värme i dess arbete med att öka anslutningarna till öppen fjärrvärme och utreder möjligheterna till ytterligare anslutningar. Fjärrvärmenätet på Sicklaön och Saltsjö Boo ägs av Fortum. En avveckling av kolbaserad fjärrvärme till fördel för hållbara bränsleslag påverkar Nackas fjärrvärmekunder i positiv bemärkelse. I avsnittet Transporter - Sjöfart konstateras att Louddens oljeterminal och Bergs oljehamn i Nacka kommun ska läggas ned och all hantering av både fossila och ickefossila oljeprodukter flyttas då över till Södertälje, Västerås och Gävle. Flytten av hamnarna ger ingen direkt påverkan på stadens fossilbränsleanvändning men kan leda till ökade transporter av oljeprodukter till Stockholm. Nacka vill framhålla vikten av att Bergs oljehamn läggs ned och omvandlas till en blandad stadsdel. Det finns alternativa och mer perifera lokaliseringar såsom omnämns ovan. Det pågår en civilrättslig process kring uppsägningen av tomträttsavtalet för området som kallas Bergs gård. I samma avsnitt står det att kollektivtrafik på vattnet kan komma att öka och framtidens skärgårds- och lokaltrafik och behöver drivas av förnybar energi eller annan teknik för att uppfylla klimatmålet. Denna uppfattning delas av Nacka kommun. I avsnittet Resurseffektiva kretslopp anmodas Staden genom Stockholm Vatten AB att öka biogasproduktionen som sammantaget motsvarar en reduktion ton. Detta kommer POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

400 400 2 (2) ske i Henriksdals reningsverk på/i Henriksdalsberget som delvis ligger i Nacka kommun. Utökad biogasutvinning ur externt organiskt material (t.ex. matavfall) bedöms inte leda till större skyddsavstånd kring Henriksdals reningsverk. Därmed skulle det inte heller innebära negativ påverkan på Nacka kommuns möjligheter att bygga en attraktiv stadsmiljö i området mellan Henriksdals trafikplats och Finnboda. Se även Nackas yttrande till mark- och miljödomstolen mål nr M , som berör ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk. Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande Gunilla Glantz Stadsbyggnadsdirektör Bilagor Protokollsutdrag från kommunstyrelsen i Nacka kommun, Nacka kommuns yttrande till mark- och miljödomstolen mål nr M

401 401 Strategi för Fossilbränslefritt Stockholm 2040 stockholm.se Page 1 of 49

402 402 Fossilbränslefritt Stockholm 2040 Juni 2016 Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr: /2015 ISBN: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i här] Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Linda Persson Produktion: [Fyll i här] Distributör: [Fyll i här] Omslagsfoto: [Fyll i här] Page 2 of 49

403 403 3 (49) Sammanfattning Stockholm ska vara en fossilbränslefri stad år Kommunfullmäktige har fastställt ett etappmål om att utsläppen av växthusgaser ska vara högst 2,3 ton CO 2 e (koldioxidekvivalenter) per invånare år Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser minskat med nästan en tredjedel. Målet om ett fossilbränslefritt Stockholm 2040 innebär att det framgångsrika arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser ska fortsätta och påskyndas. Det finns stora osäkerheter i bedömningen av utvecklingen fram till Fossilbränslefrihet bygger på smarta tekniska lösningar och minskad efterfrågan på energi. Det går att nå målet med teknik som redan är känd idag. Det kommer att krävas kontinuerliga strategiska beslut för att så tidigt som möjligt skapa gynnsamma förutsättningar för att nå målet i tid. Ett klimatsmart Stockholm innebär att klimatmålet inarbetas inom alla stadens verksamheter samt att några av stadens nämnder och bolagsstyrelser ges ett tydligt genomförandeansvar och därmed håller ihop och driver på arbetet inom det aktuella området. Fossilbränslefrihet förutsätter också ett nära samarbete med invånare, näringsliv och andra offentliga verksamheter i en tid som präglas av kraftig befolkningsökning. Den regionala utvecklingen har stor påverkan på stadens möjligheter till att nå målet, framförallt gällande kollektivtrafikutbud och fysisk planering. Strategin utgör stadens riktlinjer för hur stadens verksamheter ska arbeta på kort och längre sikt för att nå fossilbränslefrihet och identifierar de viktigaste utmaningarna för staden där beslutsunderlag behöver tas fram. Stockholms stad som organsation står för cirka 10 procent av växthusgasutsläppen och bör gå före i arbetet genom att vara fossilbränslefritt En betydande del av de insatser som måste vidtas till 2040 ligger delvis utanför stadens rådighet. Den långsiktiga strategin inbegriper därmed ett antal utredningsuppdrag i syfte att ändra långsiktiga spelregler i svensk och europeisk lagstiftning. Den nuvarande fossilbränsleanvändningen utgör cirka 30 procent av den totala energianvändningen. En minskning av fossilbränsleanvändningen från 30 till 4 procent av den totala energianvändningen motsvarar en minskning av Page 3 of 49

404 404 4 (49) växthusgasutsläppen från ca 2,8 ton CO 2 e (år 2012) till 0,4 ton CO 2 e per invånare i Stockholm år Målet om fossilbränslefrihet innebär störst utmaningar inom transportsektorn och där är behovet av insatser i närtid som mest omfattande. De kvarvarande fossilbränsleandelarna 2040 bedöms finnas inom flyg och sjöfart. Staden har begränsad rådighet inom dessa sektorer då dessa regleras inom internationella avtal och regelverk. För att komma ner närmare noll kan staden utveckla användningen av kolsänkor för att binda kol i atmosfären och på så sätt ytterligare minska klimatpåverkan. På kortare sikt, till 2020, konkretiseras i strategin de klimatrelaterade målen inom stadens miljöprogram genom att uppskatta reduktionspotential inom respektive insats. Till 2020 redovisas insatser som motsvarar en reduktion om ton CO 2 e. De insatser som läggs fram är de som bedöms ge störst reduktion och där stadens nämnder och bolag har störst rådighet och där konsekvenserna i övrigt bedöms som acceptabla. Stadens insatser för fossilbränslefrihet 2040 Följande insatser ska sammanfattningsvis genomföras för att nå fossilbränslefrihet. Ansvar inom stadens organisation fördelas och preciseras i strategin. Strategin utgör en miniminivå för att kunna nå det långsiktiga målet. Ett fossilbränslefritt Stockholm till 2040 innebär en strukturomvandling och det är väsentligt att Stockholms Page 4 of 49

405 405 5 (49) stad kontinuerligt prövar möjligheten till en snabbare takt och mer omfattande insatser i klimatarbetet. Hållbar energianvändning Staden säkerställer att Fortum Värme genomför sitt beslut att avveckla kolanvändningen. Stadens ambition är att kolanvändningen ska vara avvecklad till år En plan för avveckling av KVV6 ska redovisas senast o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen Staden samverkar med berörda aktörer för att användningen av fossila oljor för spetslast hos energibolag, sjukhus m.m. ersätts av förnybara bränslen och avrapporterar utvecklingen o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen Staden bistår Fortum Värme i dess arbete med att med att öka anslutningarna till öppen fjärrvärme och utreder möjligheterna till ytterligare anslutningar. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Exploateringsnämnden tillsammans med koncernstyrelsen och Fortum Värme Staden utreder möjligheterna att öka mängden förnybar el som produceras i staden. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen och Fortum Värme och miljö- och hälsoskyddsnämnden Staden verkar för att styrmedel, lagstiftning och regelverk stödjer en fossilbränslefri energianvändning. o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen Etappmålet om högst 2,3 ton till 2020 motsvarar ett reduktionsbehov om ton för energianvändningen inom bebyggelsen och ska uppnås genom följande åtgärder och ska årligen följas upp inom ramen för miljöprogrammet: Staden ska vidta åtgärder för att säkerställa klimatsmart fjärrvärme som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton CO 2 e till o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen och Fortum Värme Page 5 of 49

406 406 6 (49) Staden ska vidta åtgärder för energieffektivisering med tio procent jämfört med referensåret 2015 inom stadens verksamheter som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton CO 2 e till o Genomförandeansvar: Samtliga av stadens nämnder och bolagsstyrelser men i synnerhet Fastighetsnämnden och bolagsstyrelserna för Svenska bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa och SISAB Staden ska vidta åtgärder för att ställa krav på att energianvändningen i nyproducerade byggnader på av staden anvisad mark ska vara högst 55 kwh/m2 Atemp med sikte mot 45 kwh/m2 Atemp som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton CO 2 e. o Genomförandeansvar: Exploateringsnämnden Staden ska vidta åtgärder för att uppnå en egen energiproduktion baserad på solenergi motsvarande 10 procent av elanvändningen som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton CO 2 e. o Genomförandeansvar: Fastighetsnämnden och bolagsstyrelserna för Svenska bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa och SISAB. Miljöeffektiva transporter Staden ska ta fram en handlingsplan för fossilbränslefrihet inom vägtransportsektorn och utreda möjligheterna till att utfärda ett förbud mot fossilbränsleförsäljning till år 2040 med delmål till Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen med stöd av miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden. Staden verkar för att styrmedel, lagstiftning och regelverk stödjer en fossilbränslefri transportsektor. o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen Staden utreder åtgärder för fossilbränslefri sjöfart. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år 2017 Page 6 of 49

407 407 7 (49) o Genomförandeansvar: Styrelsen för Stockholms Hamnar Page 7 of 49

408 408 8 (49) Staden tar fram en handlingsplan för användande av fossilbränslefria arbetsmaskiner. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Exploateringsnämnden, trafiknämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Staden verkar för att miljözoner införs i kommunen som innebär att fordon med fossila bränslen ej tillåts från senast år o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen. Etappmålet om högst 2,3 ton till 2020 motsvarar ett reduktionsbehov om ton inom transportsektorn och ska uppnås genom följande åtgärder: Staden ska vidta åtgärder för att minska biltrafiken som sammantaget motsvarar en reduktion av utsläppen med minst ton CO 2 e o Genomförandeansvar: Trafiknämnden o Staden ska vidta åtgärder för att minska den fossila energianvändningen i transportsektorn som motsvarar en reduktion om minst ton CO 2 egenomförandeansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden tillsammans med kommunstyrelsen Staden ska vidta åtgärder för klimateffektiva transporter i stadens organisation som sammantaget motsvarar en reduktion om minst ton CO 2 e o Genomförandeansvar: Servicenämnden Resurseffektiva kretslopp Staden ska utreda möjligheterna till att minska plasten i avfallet som går till förbränning. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen tillsammans med Stockholm Vatten Avfall och Fortum Värme Staden ska ta fram en utredning för att säkerställa en ökad produktion av biogas för att möta behovet av att ersätta Page 8 of 49

409 409 9 (49) fossilt naturgas. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsammans med koncernstyrelsen Etappmålet om högst 2,3 ton till 2020 kräver en reduktion om minst ton CO 2 e som ska uppnås genom följande åtgärd och ska årligen följas upp inom ramen för miljöprogrammet: Staden ska vidta åtgärder för ökad biogasproduktion som sammantaget motsvarar en reduktion ton o Genomförandeansvar: Styrelsen för Stockholm Vatten AB Kompensation Staden ska utreda möjligheterna till att skapa kolsänkor i staden för att kompensera eventuellt kvarvarande rester av fossila bränslen. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen och Fortum Värme. Fossilbränslefri organisation 2030 Staden tar fram en handlingsplan för att staden som organisation ska vara fossilbränslefri Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden och servicenämnden Page 9 of 49

410 (49) Innehåll Sammanfattning 3 Stadens insatser för fossilbränslefrihet Inledning 10 Bakgrund 11 Stockholms fossilbränsleanvändning och klimatpåverkan 13 Hållbar energianvändning 16 Uppvärmning och kylning 16 El och stadgas 22 Insatser för fossilbränslefrihet Transporter 28 Flyg 33 Sjöfart 34 Arbetsmaskiner 36 Insatser för fossilbränslefrihet Resurseffektiva kretslopp 39 Insatser för fossilbränslefrihet Kompensation för kvarvarande utsläpp 41 Fossilbränslefri organisation Genomförande och uppföljning 43 Page 10 of 49

411 (49) Inledning Klimatförändringarna utgör en av vår tids största globala utmaningar. Vid klimattoppmötet i Paris i december 2015 enades världens länder om ett rättsligt bindande avtal som innebär en gemensam plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader med en strävan att begränsa till 1,5 grader. Det krävs åtgärder från aktörer på såväl global som lokal nivå för att åstadkomma omfattande utsläppsminskningar samt sänkt efterfrågan på energi. Riksdagen har sedan tidigare antagit miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan som innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Sveriges regering lanserade i samband med Paristoppmötet initiativet Fossilfritt Sverige med ambitionen att Sverige ska vara världens första fossilfria välfärdsländer. I miljömålsberedningens betänkande Ett samlat förslag till klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21) föreslås att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast Beredningens förslag motsvarar ett genomsnittligt utsläpp om knappt 0,9 ton per capita beräknat på en befolkning om 12,2 miljoner. En förutsättning för att nå Parisavtalets mål är att världen agerar med gemensamma krafter. Städer identifieras som en nyckelaktör eftersom det i täta, urbana miljöer finns goda förutsättningar till effektiva system för bland annat uppvärmning och kylning av bebyggelsenoch att attraktiva alternativ till resande med egen bil kan erbjudas. Stockholm stad har som mål att vara fossilbränslefritt 2040 med etappmålet högst 2,3 ton CO 2 e per invånare till Stockholm har stora möjligheter till gå före i arbetet med att hejda klimatförändringarna och visa att det är möjligt att kombinera en väl utvecklad välfärd och tillväxt med minimal klimatpåverkan. I denna klimatstrategi preciseras stadens långsiktiga färdriktning för att nå en fossilbränslefri framtid 2040 och de utmaningar som staden behöver bemöta för att nå målet. Strategin utgör en miniminivå för att nå stadens ambitiösa mål och det är väsentligt att kontinuerligt pröva möjligheten till en snabbare takt och mer omfattande insatser i klimatarbetet. Page 11 of 49

412 (49) Bakgrund Ett klimatsmart Stockholm 2040 Kommunfullmäktige har beslutat att staden ska arbeta utifrån fyra inriktningsmål för att nå Vision 2040 om en stad för alla. Ett klimatsmart Stockholm utgör ett av dessa och gäller för stadens alla verksamheter. Kommunfullmäktige antog i samband med beslut om budget 2015 målet att staden ska vara fossilbränslefri Etappmålet för år 2020 om högst 2,3 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare antogs vid samma tillfälle. Kommunstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden ta fram en strategi för delmålet till 2020 samt en färdplan för fossilfrihet till Dessa två uppdrag presenteras här gemensamt i kommunstyrelsens samlade strategi för ett fossilbränslefritt Stockholm Riktlinje till klimatrelaterade mål i stadens miljöprogram Dokumentet utgör stadens klimatstrategi och utgör riktlinje för de klimatrelaterade målen i stadens miljöprogram och för målet om fossilbränslefrihet Strategin tar sin utgångspunkt i den rådande fossilbränsleanvändningen och går sedan sektorsvis igenom trender, prognos och potential för måluppfyllelse till 2040 samt etappmålet till Strategin är uppdelad i tre av miljöprogrammets målområden; hållbar energianvändning, miljöanpassade transporter samt resurseffektiva kretslopp och identifierar nödvändiga insatser och fördelar genomförandeansvar för dessa. Strategin innebär således en konkretisering av de klimatrelaterade målen i miljöprogrammet. Strategin lägger fram beräkningar över de utsläppsreduktioner som krävs för att nå klimatmålen, viss reduktion kan tillskrivas redan beslutade åtgärder som nu tas i drift. Det är viktigt att säkerställa att planerade och beslutade åtgärder ger avsedd effekt. Genom att de ingår i strategin integreras de i stadens integrerade system för styrning och uppföljning för att säkerställa att åtgärden ger avsedd klimatnytta. De insatser som läggs fram inom strategin är de som bedöms ge störst reduktion och där stadens nämnder och bolag har störst rådighet och där konsekvenserna i övrigt bedöms som acceptabla. Page 12 of 49

413 (49) Insatserna för att nå etappmålet till 2020 är mer åtgärdsinriktade medan insatserna för fossilbränslefrihet 2040 är av mer strategisk karaktär. Till 2040 identifieras ett stort antal strategiskt viktiga utmaningar för fossilbränslefrihet som staden behöver bemöta. Merparten av dessa utmaningar ligger helt eller delvis utanför stadens rådighet varför ett bredare angreppssätt krävs för att bereda väg för fossilbränslefrihet. Strategin anger därmed vilka strategiskt viktiga beslutsunderlag som behöver utarbetas och när beslut behöver fattas. För åtgärder till och med 2018 finns i stadens budget en särskild satsning på klimatinvesteringar och strategin med dess stadsövergripande analys av utmaningar och möjligheter ger vägledning kring vilka områden som är prioriterade i fördelningen av dessa medel samt indikerar behov av budgetprioriteringar på längre sikt Page 13 of 49

414 (49) Stockholms fossilbränsleanvändning och klimatpåverkan Fossila bränslen utgör cirka 30 procent av den totala energianvändningen i Stockholm och består i huvudsak av följande: Kol i kraftvärmeverket i Värtan (KVV6) för produktion av fjärrvärme och elektricitet Olja till värmepannor i byggnader, värmeverk för produktion av fjärrvärme, industriella sammanhang samt fartyg Naturgas till värmepannor i byggnader, spisar samt fordonsgas Bensin till fordon i vägtrafiken Diesel till fordon i vägtrafiken, arbetsmaskiner samt fartyg. Fotogen till flygplan Fossilbaserad plast i avfallsförbränning i värmeverk för produktion av fjärrvärme och el År 2012 uppgick de totala utsläppen till ton CO 2 e varav energianvändningen i bebyggelsen stod för ton CO 2 e och transporterna ton CO 2 e. Stockholms stad som organisation står för cirka 10 procent av de totala utsläppen. Stockholms stads beräkningar av utsläpp sträcker sig tillbaka till 1990 och utsläppen har minskat både reellt och per invånare sedan dess. Utsläppen i staden har minskat med cirka 30 procent till Per invånare har utsläppen nästan halverats under samma period, från 5,4 till 2,9 ton CO 2 e r. Den största utsläppsminskningen har skett inom uppvärmningen av byggnader där utsläppen har mer än halverats sedan Detta har skett parallellt med en stark befolkningstillväxt, sedan 1990 har befolkningen ökat med mer än 30 procent. Page 14 of 49

415 (49) Uppvärmning Transport El-användning Källa: miljöbarometern Stockholms stad Möjlig utsläppsbana för reduktion fram till år 2040 ton CO 2 e/invånare. Systemgränser Klimatmålet och strategin omfattar all energianvändning, och därmed uppkomna utsläpp av växthusgaser, inom Stockholms stads geografiska gräns från: Uppvärmning och kylning av fastigheter. Vägtransporter inom kommungränsen oavsett vem som utför dem. Tåg och sjöfart inom stadens gränser och flyget vid Bromma flygplats upp till 915 meter. All övrig gas- och elanvändning för hushåll och verksamheter inom kommungränsen. I målet ingår inte växthusgasutsläpp från: Stockholmares resor utanför kommungränsen. Produktion av livsmedel eller andra varor eller tjänster som stockholmarna konsumerar men som tillverkas utanför kommungränsen. Freoner i köldmedia, byggavfall och lustgas i sjukvården. Kortlivade klimatföroreningar (Shortlived climate pollutants, SLCP), med undantag för utsläpp av metan och lustgas vid förbränning av bränslen. Utsläppen av växthusgaser beräknas enligt Stockholms stads nuvarande beräkningsmetod, konsumtionsmetoden med LCApåslag. Detta innebär att utsläppen är beräknade på bränslets hela livscykel och omfattar även utsläpp vid produktion och distribution Page 15 of 49

416 (49) av biobränslen. Enligt Stockholms stads systemgränser beräknas elanvändningen utifrån Nordisk elmix 2012, (83g CO 2 e/kwh). De beräkningar och prognoser som strategin bygger på utgår huvudsakligen från 2012 som basår. Stockholms stad som organisation omnämns i strategin som staden och stadens geografiska utbredning som Stockholm. Reduktionsbehov till 2020 Etappmålet till 2020 är relaterat till antalet invånare. 2,3 CO 2 e ton per invånare 2020 behöver därför räknas upp med den beräknade befolkningsmängden 2020 för att identifiera det totala reduktionsbehovet. Dessutom behöver hänsyn tas till bostadsbyggande och andra omvärldsfaktorer. Enligt stadens prognoser kommer stadens befolkning ha ökat till 1 miljon invånare För att beräkna det totala behovet av utsläppsminskningar till år 2020 har nuvarande utsläpp räknats upp med den antagna befolkningsutvecklingen. En direkt minskning av utsläpp beräknas uppstå till följd av följande faktorer. Elanvändningen beräknas inte öka trots växande befolkning på grund av att belysning och apparater blir allt energieffektivare. Ytor för bostäder och lokaler förväntas inte byggs i samma takt som stadens befolkning växer vilket därmed leder till att befolkningen bor och arbetar allt yteffektivare. En viss spontan energieffektivisering beräknas ske i det befintliga byggnadsbeståndet Detta förväntas leda till en reduktion på ca ton CO 2 e. Sammantaget kan behovet av reduktion beräknas till drygt ton CO 2 e för att nå målet om högst 2,3 ton CO 2 e per invånare. Page 16 of 49

417 (49) Faktiskt utsläpp av CO 2 e 2012, prognos för utsläpp 2020 uppräknat med befolkningsökningen samt behovet av utsläppsreduktion till 2020 Hållbar energianvändning Kapitlet innefattar energianvändning inom bebyggelsen och delas in i uppvärmning/kyla, el och gas. Sammantaget står sektorn för cirka 57 procent av de totala utsläppen i Stockholms. Uppvärmning och kylning Sektorns fossilbränsleberoende Den totala användningen av energi för uppvärmning i Stockholm uppgick år 2014 till GWh samt 700 GWh för kyla. De fyra dominerande energislagen är avfall, biobränslen, spill/sjövatten samt el och nedan framgår fördelningen av den fossila energin. GWh 1,800 1,600 1,400 1,200 1, Fossilt Förnybart Avfall Biobränsle Spill/sjövatten El Kol Olja Stadsgas Page 17 of 49

418 (49) Fossilbränsleberoende av uppvärmningen i bebyggelsesektorn 2012/13 Källa: miljöförvaltningen De dominerande fossila bränslena för uppvärmning i Stockholm är kol följt av fossil olja och plast i avfallet som förbränns vid kraftvärmeverken. Tillsammans förbrukades fossila bränslen motsvarande cirka GWh år 2012, vilket motsvarar utsläpp av växthusgaser med cirka ton CO2e, eller drygt 0,8 ton CO2e per invånare. I Stockholm värms idag cirka 80 procent av bebyggelsen med fjärrvärme. Fjärrvärmen produceras av Fortum Värme samägt med Stockholms stad i ett antal värme- och kraftvärmeverk samt i viss mån genom återvinning av värme från olika verksamheter (Öppen Fjärrvärme). Värme- och kraftvärmeverken använder idag biobränslen, kol, avfall, el och värme från havsvatten och avloppsvatten, samt mindre mängder fossil olja. Fossil plast ingår i avfallet och räknas därmed som fossilt bränsle. Idag består avfallet till närmare 30 procent av plast, vilket är det största fossila inslaget. Fortum Värme bedriver ett arbete för klimatsmart fjärrvärme och det är av central betydelse för stadens klimatmål hur det arbetet fortskrider. Fossil olja till enskild uppvärmning förekommer i begränsad omfattning i Stockholm. Det finns cirka oljepannor i större fastigheter och cirka 700 i småhus, samt en liten kvarvarande del inom stadens fastigheter. Utöver uppvärmning av viss bebyggelse används olja i mindre omfattning till spetslast i produktionen av fjärrvärme när det är som kallast. Därutöver används olja som reservkraft till sjukhus etc. Dessa har skyldighet att ha reservkraftverk och använder fossil eldningsolja som har god lagringskvalitet m3 olja (EO1) levererades till slutkonsument i Stockholm år Vid förbränning genererar det utsläpp om cirka ton CO 2 e. Totalt beräknas cirka m3 av oljan användas för uppvärmning och varmvatten i bostäder med enskild uppvärmning i Stockholm per år. Detta motsvarar närmare ton CO2e. Resterande olja ( m3) används i övriga lokaler samt inom industriprocesser, motsvarande drygt ton CO 2 e. Småhusen värms huvudsakligen med el eller värmepumpar som går på el. Fördelningen är en tredjedel vardera på direktverkande el, bergvärmepumpar och luftvärmepumpar. I Stockholm förekommer Page 18 of 49

419 (49) direktverkande el i cirka småhus. Inom stadens eget fastighetsbestånd förekommer direktverkande el i vissa förskolebyggnader och tillfälliga skolpaviljonger. Inom fjärrvärmenätets utbredning förekommer andra uppvärmningslösningar, som gaspannor, biobränsleeldade pannor och/eller geotermiska lösningar och värmepumpar. Bebyggelse med kylbehov Under 2012 bedöms det totala kylbehovet i Stockholm till ca 700 GWh varav 420 GWh distribuerades via fjärrkylenätet. Behov av kyla finns både för komfortkyla samt till olika processer. Komfortkyla används främst i kontor och handelslokaler. Processkyla används bl.a. för kyla i datahallar, inom livsmedelsindustrin och för is till isrinkar. Kyla produceras idag med fjärrkyla eller eldrivna kylmaskiner. När fjärrkyla ersätter eldriven kyla i befintliga och nya lokaler minskar elanvändningen. Fjärrkyla innebär att kallt vatten distribueras i ett ledningsnät på sammasätt som fjärrvärme. Det kalla vattnet som pumpas runt i fjärrkylenätet används för att kyla den luft som cirkulerar i fastighetens ventilationssystem. Samma vatten förs sedan tillbaka till produktionsanläggningen för att kylas ned på nytt. Av denna spillvärme kan ca en tredjedel återvinnas för fjärrvärmeproduktion. Eftersom fjärrkyla innebär bortförd energi från en fastighet är det endast den el som har gått åt till produktion och distribution som räknas som tillförd energi. I byggnader som har många och energikrävande maskiner krävs även processkyla. Kylsystemen utnyttjar frikyla d.v.s. naturligt svalt sjövatten eller svalare uteluftstemperaturer. I stället för aktiva kylsystem som drar energi kan tillfredställande temperatur ofta erhållas med så kallad passiv kyla. Med begreppet passiv kyla menas solavskärmningar av olika slag som förhindrar att instrålande solvärme når in i byggnaden. Passiv kylning kan utformas som en del av byggnadens konstruktion och läge så att behovet av tillförd komfortkyla minimeras. Trender och prognos I absoluta tal har energianvändningen i bebyggelsen varit i stort sett konstant sedan Nyproducerade byggnader har lett till ett ökat energibehov av samma storlek som de energieffektiviseringar som uppnåtts i den befintliga bebyggelsen. Befintliga bostäder inom det totala fastighetsbeståndet i Stockholm har sedan 1995 Page 19 of 49

420 (49) energieffektiviserats med i snitt 0,64 procent per år (värme, fastighetsel samt hushållsel). Stockholms stads egna fastighetsbolag och fastighetsnämnden har intensifierat energieffektiviseringen av sitt fastighetsbestånd med i genomsnitt cirka 2,5 procent per år (värme och fastighetsel) mellan 2012 till En total energieffektivisering på cirka 11 procent bedöms ha uppnåtts under perioden. Sedan 1990 har framförallt oljan fortsatt att minska samtidigt som fjärrvärmen ökat. Oljeanvändningen har minskat med närmare 90 procent sedan Under samma period har användningen av el stått still. Fjärrvärmens andel i uppvärmningen har ökat stadigt och leveranserna har fördubblats jämfört med början av 1990-talet. Merparten av denna ökning består av anslutning av befintliga fastigheter. Den samlade klimatpåverkan från uppvärmning har minskat kraftigt genom en kombination av att mindre oljepannor har kunnat stängas av, energieffektivisering i fastigheter och arbete mot en allt mer fossilbränslesnål fjärrvärmeproduktion. Efterfrågan på fjärrkyla har ökat med ett par procent per år sedan Energibehovet för komfortkyla har legat runt 700 GWh per år. I takt med klimatförändringarna och stigande temperaturer och ökad risk för värmeböljor kan behovet av kyla komma att öka. Den genomsnittliga energieffektivisering som sker av befintlig bebyggelse, avseende värme och varmvatten, antas fortsätta i samma takt även framöver vilket minskar energibehovet med ca 18 procent eller GWh fram till Under samma tidsperiod planeras nybyggnation ge ett ökat behov av energi med GWh. Sammantaget ökar således energibehovet med 520 GWh mellan 2013 och 2040, vilket innebär en ökning med 7 procent från dagens GWh. Tillsammans med åtgärder som leder till att nya byggnader blir mycket energieffektiva närmar sig Stockholm en halvering av energianvändningen räknat per kvadratmeter. Den förväntade utvecklingen av energibehovet till 2040 är svagt ökande (komfortkyla inkluderad). Detta på grund av att bebyggelseytan växer snabbare än effektiviseringen och koncentrationen av boyta. Denna ökning gör det än mer angeläget att ställa om fjärrvärmeproduktionen för att minska fossilbränsleanvändningen. Page 20 of 49

421 (49) Energibehov TWh Miljoner m2 Atemp Totalt energibehov, TWh Miljoner m2 Atemp Beräknade värden för totalt energibehov i bebyggelsen i TWh/år. Data fram till år 2012 är hämtad från SCB och Fortum. Total bebyggelse i miljoner m 2 A temp. Nybyggnationens påverkan Stadens bostadsmål är satt till nya bostäder mellan 2010 och 2030, varav till Beräkningarna har utgått från att det byggs i samma takt även de följande åren vilket skulle innebära nybyggnation av bostäder till Utöver bostäder tillkommer byggnation av förskolor, skolor, sjukhus, idrottshallar, butiker m.m. Den tillkommande energianvändningen för nybyggnation av bostäder och lokaler beräknas ge upphov till ton CO 2 e per år till följd av stadens energikrav. Beräkningen utgår från att staden kan ställa krav på 80 procent av de ytor som byggs totalt, det vill säga 4 miljoner m 2 bostäder och 1500 m 2 lokaler. Den fulla potentialen bedöms inte nås fullt ut på grund av att vissa projekt faller utanför energikraven och istället beräknas reduktionen till ton CO 2 e per år baserat på Stockholms stads energikrav enligt miljöprogrammet. Utmaningar och möjligheter för fossilbränslefrihet 2040 Stadens möjligheter till att nå klimatmålen på kort och lång sikt avgörs till stor del av hur fjärrvärmeproduktionen sker. En minskning av fossila bränslen inom produktionen av fjärrvärme kan uppnås framförallt genom en succesiv övergång till förnybar energi i Fortums fjärrvärmeproduktion. Fortum Värme har slagit fast inriktningen att fjärrvärmen ska vara klimat- och resursneutral till senast 2030 och baseras på 100 % förnybara eller återvunna bränslen. KVV6 (Fortum Värmes koleldade kraftvärmeverk 6, 0 Page 21 of 49

422 (49) Värtan) planeras av Fortum Värme vara avvecklat till senast 2030 men med ambitionen att så sker väsentligt tidigare. Det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket KVV8 (Fortums kraftvärmeverk 8) tas i drift Därmed kommer den årliga drifttiden att minska för det koleldade KVV6, vilket leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Dessutom avser Fortum att ytterligare öka biobränsleinblandningen i KVV6. Potentialen för utbytesbränsle begränsas emellertid delvis av tekniska orsaker. De kvarvarande fossila bränslen som behöver avvecklas för fossilbränslefrihet omfattar kolanvändningen vid kraftvärmeverket i Värtan samt den fossila plasten som används vid avfallsförbränningen i kraftvärmeverket i Högdalen. Till detta kommer en mindre del fossila oljor i spetslast. För att reducera klimatpåverkan måste de fossila plasterna som används som avfallsbränsle reduceras, både genom att minska på användning av fossila plaster samt arbeta med en ökad återvinning och återanvändning av fossila plaster. Det finns dessutom andra möjliga åtgärder som kan ge betydande påverkan på utsläppen av växthusgaser såsom ökad värmeåtervinning, sammankopplingar av fjärrvärmesystemen i regionen, energilagring och lågtempererade system. Några särskilda åtgärder för utfasning av oljan i bebyggelse med enskild uppvärmning bedöms inte vara nödvändigt. Denna utfasning kommer med stor sannolikhet att ske successivt i takt med att uttjänta befintliga pannor ersättas av biobränsle, fjärrvärme eller värmepumpslösningar. För de verksamheter t.ex. sjukhus, som har skyldighet att ha reservkraftverk och idag använder fossil eldningsolja, krävs utfasningsåtgärder. En långsiktig handlingsplan för att fasa ut den fossila eldningsoljan för reservkraftverken saknas. Tillförlitlig produktion av högkvalitativt lagringsbart förnybart bränsle av typen HVO utgör en förutsättning för utfasning. En högre efterfrågan på biobränsle kan resultera i en bristsituation vilket äventyrar möjligheten till konvertering. En bristsituation på biobränslen skulle även påverka priserna vilket i sin tur skulle kunna innebära att kol och naturgas framstår som fördelaktiga ur ett kostnadsperspektiv. Page 22 of 49

423 (49) Stadens arbete med att få ner energianvändningen i bebyggelsesektorn regleras till del av nationell lagstiftning och kommuners möjligheter till att ställa krav har begränsats. En annan riskfaktor utgörs av att fastighetsägare till befintlig bebyggelse kan sakna finansiering för omfattande energieffektiviseringsåtgärder. Detta skulle sammantaget kunna få till följd att efterfrågan på energi inte minskar i tillräckligt hög utsträckning. Page 23 of 49

424 (49) El och stadgas Avsnittet omfattar användning av el och gas till andra ändamål än uppvärmning och transporter och omfattar även tillförsel/produktion. För bostäder berör det främst el till belysning och hushållsel. För verksamheter är det framförallt driftel till hissar, rulltrappor, kontorsapparater etc. Gasanvändningen omfattar spisar i bostäder och restauranger samt gas till industriverksamheter och krematorier. El Sektorns fossilbränsleberoende Elanvändningen i Stockholm år 2012, exklusive uppvärmning och transporter, uppgick till GWh vilket motsvarar drygt ton CO 2 e. 4% 25% 6% Industri o. bygg Offentlig Övriga tjänster Hushåll 65% Elanvändning i Stockholm Källa: miljöförvaltningen Trender och prognos Elanvändningen i staden har varit i stort sett konstant det senaste decenniet. Per invånare har den totala elanvändningen minskat med 20 procent och hushållsel per invånare har minskat med 15 procent. Det förklaras till största del av att industrier avvecklats från Stockholm samt att vissa matarpunkter till kollektivtrafikens elanvändning flyttats ut från stadens geografiska område. Elanvändningen har gått upp inom service och kontor. Inom stadens systemgränser för klimatberäkningar används utsläppsfaktorn för el baserat på den nordiska produktionsmixen (2012). Nordens elproduktion är alltmer av förnybar, men ännu finns en del fossila bränslen kvar, framförallt utanför Sverige. Page 24 of 49

425 (49) Stockholms kraftsystem är en del av det sammanhängande nordiska och nordeuropeiska kraftsystemet. Rådigheten från Stockholm stads sida för att konvertera den Nordiska elmixen till att bli fossilbränslefri är låg. Flera av de åtgärder som beskriver hur fossil energi kan fasas ut från bebyggelsen innebär konvertering till elektricitet som energibärare, tex byte av oljepannor för värmeproduktion i småhus. Detta ställer i längden krav på ett starkt elnät. I Stockholm pågår ett projekt Stockholms Ström för att stärka upp elnätet. Den ökade elanvändningen som konvertering från fossila bränslen kan komma att innebära, kan även kompenseras med åtgärder som minskar elanvändningen i andra sektorer samt investeringar i förnybar elproduktion såsom kraftvärme och solel. Trenden går mot att elanvändningen i Stockholm ökar. Samtidigt ligger de svenska hushållens elanvändning under snittet för EU. Vitvaror och övrig hemelektronik kommer att energieffektiviseras med tiden men samtidigt kan mängden teknik som används öka. Ökad boendetäthet i städer och närförorter kan leda till en ökad elanvändning per kvadratmeter. Ökad boendetäthet kan även leda till en minskad elanvändning per capita, då det inte krävs mer belysning i ett rum med fler personer, än i ett rum med en person. Elanvändningen i lokaler och kontor ökar. Det kan bero på att trots energieffektiviseringar som görs i lokaler och kontor används el i allt större utsträckning. Med effektivare utnyttjande av lokalarean ökar också elanvändningen per areaenhet. Utmaningar och möjligheter för fossilbränslefrihet Framtidens elproduktion omgärdas av flera osäkerheter. En avgörande faktor är hur elpriset kommer att ligga i förhållande till driftkostnader av befintliga anläggningar samt i förhållande till kostnader för nyinvesteringar. För närvarande råder förhållandevis lågt elpris. Det har medfört att äldre kärnkraftsanläggningar bedöms som olönsamma, vilket lett till att energibolagen beslutat om att stänga fyra reaktorer i Sverige de närmaste åren. Flera investeringar i vindkraftsanläggningar har skjutits på framtiden av samma anledning. Samtidigt ökar intresset från elkonsumenter i Sverige att producera sin egen el med solpaneler. Solelsproduktionen förväntas öka i takt med att regelverken som styr produktionen blir mer fördelaktiga. Page 25 of 49

426 (49) Utvecklingen av den Nordiska elmixen går mot fossilbränslefrihet men är beroende av utvecklingen av produktionen i de övriga nordiska länderna. Förnybar energi gynnas av högre priser. Ett realistiskt antagande är att den Nordiska elen har en produktionsmix med 1-2 procent fossilt inslag till Till 2050 kommer sannolikt inga fossila bränslen att användas inom den Nordiska elproduktionen. I Stockholm finns möjligheter att producera egen kraft genom solel och genom att utnyttja fjärrvärmenätet för kraftvärmeproduktion. Det finns potential för en viss solelproduktion på byggnader. Produktionen skulle teoretiskt kunna motsvara cirka 10 procent av elbehovet, det vill säga uppåt 700 GWh per år. De regelverk som omgärdar förnybar elproduktion behöver justeras för att inte äventyra möjligheterna till förnybar elproduktion, framförallt gällande skattereduktion för mikroproducerad förnybar el men även inom lagen om skatt på energi och överföring av el mellan byggnader. Den främsta möjligheten till förnybar elproduktion, biokraft, i Stockholm finns i kraftvärmeverken. KVV8 togs i drift 2016 och den sammanlagda elproduktionen under ett normalår är cirka GWh, mer än vad samtliga hushåll i Stockholm förbrukar. Stadsgas Sektorns fossilbränsleberoende Stadsgasnätet började byggas vid mitten av 1800-talet. Gasen som nu används i stadsgasnätet är fossil naturgas med luftinblandning, vilket har en lägre klimatpåverkan än den naftabaserade gas som tidigare försörjde Stockholm. Om hela mängden fossil gas i stadsgasnätet ersätts med biogas skulle detta reducera mängden CO2e med ca ton/år. År 2012 levererades totalt 112,3 GWh stadsgas, varav 79,7 GWh nådde slutanvändarna och 32,6 GWh var läckage i ledningssystemet. Trender och prognos De senaste fyra åren har användningen av stadsgas minskat med 17 procent samtidigt som nätet dras med visst läckage. Energianvändningen av stadsgas förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå som idag. Trenden är en minskning av stadsgas till hushållens gasspisar, men däremot ökar restaurangköken sin Page 26 of 49

427 (49) användning av gas. Sett till den totala användningen av gas det vill säga inklusive transporter, bedöms efterfrågan öka kraftigt. Den totala leveransen av gas till Stockholms län visas nedan. Detta inkluderar även leveransen av gas till transporter och uppvärmning Biogas i fordonsgas Naturgas i fordonsgas Stadsgas såld Stadsgas läckage LNG till Viking Grace Leveranser av gas till hela Stockholms län, GWh. Det har varit en ständig ökning av biogas. År 2003 och 2004 fördubblades mängden biogas, jämfört med året innan. De senaste tre åren har ökningen varit måttlig. Källa: miljöförvaltningen Utmaningar och möjligheter för fossilbränslefri stadsgas Fossilbränslefri stadsgas förutsätter att staden arbetar för att säkerställa biogasproduktion i den omfattning som krävs för att bemöta efterfrågan på gas. Staden har som mål att minst 70 procent av Stockholms matavfall ska samlas in för produktion av biogas senast Gasen kan användas både för att ersätta naturgas i stadsgasnätet eller som bränsle för fordon. Staden har kapacitet att öka biogasproduktionen i Stockholm Vattens anläggningar. En anläggning för förbehandling av matavfall för biogasproduktion planeras i Högdalen. Anläggningen ska vara färdig senast år 2020 så att ca ton CO 2 e per år kan reduceras genom ökad biogasanvändning. Ytterligare produktion av biogas planeras på flera platser i Stockholm. Biogas har många användningsområden, som fordonsbränsle, bränsle i kraftvärmeverk och inom industrin. Konkurrensen om biogas förväntas vara fortsatt stor trots ökad produktion samtidigt som tillgången på fossil naturgas förväntas vara god. Page 27 of 49

428 (49) Insatser för fossilbränslefrihet 2040 Staden säkerställer att Fortum Värme genomför sitt beslut att avveckla kolanvändningen. Stadens ambition är att kolanvändningen ska vara avvecklad till år En plan för avveckling av KVV6 ska redovisas senast o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen Staden samverkar med berörda aktörer för att användningen av fossila oljor för spetslast hos energibolag, sjukhus m.m. ersätts av förnybara bränslen och avrapporterar utvecklingen o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen Staden bistår Fortum Värme i dess arbete med att öka anslutningarna till öppen fjärrvärme och utreder möjligheterna till ytterligare anslutningar.. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Exploateringsnämnden tillsammans med koncernstyrelsen och Fortum Värme Staden ska utreda möjligheterna till att öka mängden förnybar el som produceras i staden. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år 2017 o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen,Fortum Värme och miljö- och hälsoskyddsnämnden Staden verkar för att lagstiftning och regelverk stödjer en fossilbränslefri energianvändning. o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen Etappmålet om högst 2,3 ton till 2020 motsvarar ett reduktionsbehov om ton för energianvändningen inom bebyggelsen och ska uppnås genom följande åtgärder och ska årligen följas upp inom ramen för miljöprogrammet: Staden ska vidta åtgärder för att säkerställa klimatsmart fjärrvärme som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton CO 2 e till o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen för AB Fortum Värme Page 28 of 49

429 (49) Staden ska vidta åtgärder för energieffektivisering med tio procent jämfört med referensåret 2015 inom stadens verksamheter som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton CO 2 e till o Genomförandeansvar: Detta mål gäller alla stadens verksamheter men i synnerhet Fastighetsnämnden och bolagsstyrelserna för Svenska bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa och SISAB. Staden ska ställa krav på att energianvändningen i nyproducerade byggnader på av staden anvisad mark ska vara högst 55 kwh/m2 Atemp med sikte mot 45 kwh/m2 Atemp som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton. o Genomförandeansvar: Exploateringsnämnden Staden ska vidta åtgärder för att uppnå en egen energiproduktion baserad på solenergi motsvarande 10 procent av elanvändningen som sammantaget reducerar utsläppen med minst ton o Genomförandeansvar: Fastighetsnämnden och bolagsstyrelserna för Svenska bostäder, Stockholmshem, Familjebostäder, Micasa och SISAB. Page 29 of 49

430 (49) Transporter Transportsektorn står för cirka 42 procent av klimatutsläppen i Stockholm ( ton CO2e) (2012), och utgör den största utmaningen för ett fossilbränslefritt Stockholm. Kraftfulla åtgärder behövs för en övergång till förnybara drivmedel, minskat energibehov och ett transportsnål och tillgänglig stad. Kapitlet är uppdelat i fyra avsnitt; vägtransporter, flyg, sjöfart samt arbetsmaskiner. Vägtransporter Sektorn är starkt beroende av fossila bränslen och möjligheterna till att bryta beroendet kräver både byten av fordon och ny infrastruktur. Stockholm har goda förutsättningar som underlättar omställningen men stadens rådighet är i vissa fall begränsad. Stadens rådighet är begränsad men samtidigt har Stockholm goda förutsättningar som underlättar omställningen. Kollektivtrafiken är väl utbyggd och beslut om utbyggnad är fattade som innefattar nya tunnelbanelinjer och citybanan för pendeltågstrafiken. Stockholm har en hög bebyggelsetäthet vilket underlättar för cyklister och gående och detta leder till ett minskat biltrafikbehov. Ett av delmålen i Stockholms stads miljöprogram är att biltrafiken ska minska. Biltrafikarbetet per invånare i Stockholm är betydligt lägre än i övriga landet. Ett viktigt bidrag till att minska biltrafiken på nationell nivå är att se till att så många som möjligt av alla de som vill bo i Stockholm erbjuds den möjligheten. Stadens översiktliga planering präglas av målet om nya bostäder till Dessa satsningar kommer att stärka förutsättningarna för stockholmare att resa med andra färdmedel än bil. Den växande befolkningen leder samtidigt till att behovet av godstransporter väntas att öka. En kraftig bebyggelseutveckling innebär omfattande transporter under själva byggnationerna och tillkommande infrastruktursatsningar. Den ökande befolkningen behöver försörjas med varor och omhändertagande av avfall m.m. Det blir en stor utmaning att minska de negativa konsekvenserna av godstransporterna och se till att dessa sker med förnybara drivmedel och el. Av totalt GWh drivmedel till vägtrafiken år 2012 så uppgick den förnybara andelen till 11 procent eller 350 GWh. Av den fossila drivmedelsanvändningen var andelen bensin och diesel i det Page 30 of 49

431 (49) närmaste lika stora, ca 44 procent eller GWh. Naturgas utgjorde drygt 1 procent eller 40 GWh. De förnybara drivmedlen utgjordes huvudsakligen av biogas, ED95 (etanol för dieselbussar och lastbilar), E85 för flexifuelbilar och låginblandning av 5 procent etanol i vanlig bensin (E5). Under senare år så har även HVO (Hydrogenated Vegetable Oil) i diesel kommit som en intressant ersättare för fossil diesel i vanliga dieselfordon. Andelen elbilar har ökat men är fortfarande låg. Av totalt GWh drivmedel till vägtrafiken år 2012 så uppgick den förnybara andelen till 11 procent eller 350 GWh. Av den fossila drivmedelsanvändningen var andelen bensin och diesel bägge lika stora, ca 44 procent eller GWh. Naturgas utgjorde endast drygt 1 procent eller 40 GWh. Källa: miljöförvaltningen Trender och prognoser Utsläppen från Stockholms vägtrafik domineras av personbilar, men även godstrafiken bidrar med en betydande andel av utsläppen. Tunga fordon utför 4 procent av trafikarbetet men står för cirka 20 procent av utsläppen. Trafikarbete Stockholm stad Mfkm Totalt Personbilar Lätta lastbilar Tung lastbil Bussar Källa: miljöförvaltningen Page 31 of 49

432 (49) Utsläppen av växthusgaser från trafiken minskar och det förklaras av att trafikarbetet minskat något de senaste åren men framför allt av energieffektivare fordon och en allt högre andel förnybara drivmedel. Dock har den totala motorfordonstrafiken i Stockholm ökat med 4-6 % det senaste året. Andelen miljöbilar och förnybara bränslen ökar men från en låg nivå Snål bensin Snål diesel Etanol Fordonsgas Elhybrid El Källa: miljöförvaltningen Den lätta lastbilstrafiken förväntas öka på bekostnad av personbilstrafiken. Detta är en trend som pågått under flera år. Inbördes fördelning mellan olika fordonstyper år 2040 antas vara 74 procent personbilar, 20 procent lätta lastbilar, 4 procent tunga lastbilar och 2 procent bussar. Enligt Trafikverkets prognoser väntas trafikarbetet för godstransporter på svenska vägar öka med 53 procent från år 2006 till år Ett större antal människor i det växande Stockholm innebär högre flöden av högvärdigt gods varor såsom livsmedel, kläder, inredning, utrustning och dokument. Fordonen beräknas bli allt energieffektivare. Den svenska personbilsflottan beräknas ha effektiviserats 16 procent mellan 2012 och Dieselbilar är idag helt dominerande i nybilsförsäljningen. Några av dessa bilar kommer fortfarande att rulla år 2040 och det gäller framför allt bilar som säljs efter 2020 så gott som samtliga dessa kommer fortfarande att finnas på vägarna år En trend med hybridisering kan ses. Utfall fram till år 2013 och en prognos på energibehovet fram till år 2040 visas i diagrammet nedan. Page 32 of 49

433 (49) Prognos utfasning av fossila drivmedel, övergång till förnybar energi, TWh. Bilden är förenklad och visar en proportionell utfasning av fossil energi fram till Sannolikt kommer dock utvecklingen gå fortare i början jämfört med i slutet av perioden. Källa: miljöförvaltningen Utmaningar och möjligheter för fossilbränslefri vägtransportsektor En personbil används i ungefär 20 år. För att fordonsflottan ska vara fossilbränslefri till 2040 måste de fordon som säljs från 2020 vara förberedda för denna omställning. Det är viktigt att snarast välja färdväg och att tydliga signaler ges till marknadens aktörer redan före 2020 om hur denna omställning till en fossilbränslefri vägtransportsektor ska ske. Till år 2040 ska fossila drivmedel vara helt avvecklade och det är centralt att infasningen av framför allt eloch laddhybrider samt elbilar sker i en takt som möjliggör en fossilbränslefri fordonsflotta till Stockholms stad behöver utarbeta och följa upp långsiktiga mål för laddinfrastrukturen i för att på så sätt säkerställa den omvandling av fordonsflottan som måste inledas snarast möjligt. Stockholm växer och behovet av transporter likaså. Ytorna för fler vägtransporter är begränsade och stadens inriktning är att transporter ska ske med mer yteffektiva lösningar som t.ex. kollektivtrafik, gång och cykel. Det totala trafikarbetet ska minska, framför allt för personbilar. Inriktningen är att öka resandet med kollektivtrafik, cykel och gång och att öka framkomligheten för godstransporterna. Genom att prioritera och utveckla kollektivtrafiken kan restiden förkortas. Samtidigt behöver utrymme ges för ett ökat antal godstransporter som tillkommer när det byggs mycket och när befolkningen ökar. Page 33 of 49

434 (49) Omställningen av transportsektorn är i hög grad beroende av långsiktiga förutsättningar och incitament för att främja förändrade investeringsmönster i infrastruktur och fordon. Det krävs ett ansvarstagande från staten för att kunna nå de uppsatta målen. Justeringar i lagstiftning och andra styrmedel på nationell nivå har stor inverkan och kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser på utvecklingen. De viktigaste förändringarna behöver ske inom följande områden. Åtgärder som främjar övergången till förnybara drivmedel samt ökad energieffektivisering av fordon. Till exempel differentierad registreringsskatt för nya fordon, prispremiemodell för biodrivmedelsproduktion och kvotplikt för biodrivmedel. Det behövs långsiktiga spelregler så att investeringarna i utökad produktion kommer igång. Åtgärder som kan ha en direkt påverkan på biltrafikarbetet, till exempel översyn av bilförmånsvärden, CO 2 - eller bränsleskatter, trängselskatter eller kilometerskatt, modifierat eller borttaget reseavdrag osv. Nya styrmedel behöver utvecklas för att minska trafikarbetet för godstransporter som till exempel att möjliggöra bokning av lastplatser för att minska söktrafiken och digitaliserad parkeringsövervakning. Statlig finansiering av kollektivtrafik samt investeringar i elinfrastruktur. Nya regelverk som kan främja hållbara resval, till exempel möjlighet till digitaliserad övervakning av allt från kollektivtrafikkörfält till miljözoner och parkeringsplatser, möjligheten att reservera plats på gatumark för miljöbilar eller bilpoolsbilar m.m. Godstrafiken behöver hanteras transportslagsövergripande på nationell nivå. Till exempel behöver regelverk jämställas så att olika transportslag kan konkurrera på lika villkor. Det behövs obligatorisk redovisning av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid blandad körning för tunga fordon. Staden har stor rådighet över den fysiska planeringen och kan därmed skapa en transportsnål stad genom en tät, sammankopplad och funktionsblandad bebyggelsestruktur. Staden ansvarar för en utbyggnad av ett attraktivt gång- och cykelvägnät samt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för väl fungerande busstrafik. En tät bebyggelsestruktur skapar också goda förutsättningar för en effektiv spårbunden och kapacitetsstark kollektivtrafik. Stadens möjligheter till att nå målet är starkt beroende av en transportsnål regional fysisk planering som driver på omställningen till en fossilbränslefri transportsektor och ett regionalt Page 34 of 49

435 (49) kollektivtrafikutbud. Regionens aktörer behöver därför utveckla samarbetet för att uppnå fossilfria transporter. Staden har därutöver som upphandlare av transport- och servicetjänster goda möjligheter till att driva utvecklingen mot en fossilbränslefri fordonsflotta genom att ställa krav på fordonens miljöprestanda och utveckla samlastning. Inom processen för markupplåtelser kan krav ingå om använda förnybara drivmedel till arbetsmaskiner byggskedet samt att fastigheten och byggnaderna anpassas för hållbara mobilitetslösningar. Konverteringen av fossila bränslen till förnyelsebara kan innebära en ökad konkurrens om bränslen. Tillgången på biobränslen är begränsad och i takt med ökad efterfrågan skulle priserna kunna stiga kraftigt. Det är viktigt att staden följer utvecklingen och medverkar till teknikutveckling när det gäller alternativa bränslen. Stadens möjligheter till att nå målet är starkt beroende av en regional fysisk planering som driver på omställningen till en fossilbränslefri transportsektor och ett regionalt kollektivtrafikutbud. En utbyggd, attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik bidrar till att minska vägtrafiken. Kollektivtrafikutbyggnad är förenad med stora kostnader och långa planerings- och genomförandeprocesser Flyg Flyget, med start och landningscykeln enligt stadens sätt att räkna, utgör en mindre del av de samlade utsläppen av växthusgaser, ton (2012). I stadens systemgränser för klimatberäkningar ingår emissioner från flygtrafik från LTO-cykeln (Landing and Take off cycle, upp till 915 m eller fot). Som bränsle i flygplan används flygfotogen som är ett fossilt bränsle. Stadens rådighet över sektorn är liten. Det finns mål inom branschen att minska inrikesflygets fossilbränsleanvändning. Bromma flygplats hanterar i huvudsak inrikesflyg. Avtalet mellan Swedavia och Stockholms stad löper ut 2038 och det är osäkert ifall flygsektorn kommer att bidra till utsläpp av växthusgaser inom Stockholms geografiska gräns vid den tid som denna strategi avser. Page 35 of 49

436 (49) Trender och prognos Den utredning som den statliga samordnaren rörande flygplatser och bostäder i Stockholmsregionen presenterade i april 2016 anger bland annat att Bromma flygplats inte har någon framtid efter 2038 och bör avvecklas. Flygbranschen har ett globalt mål om minst 2 procent årlig effektivisering. För Bromma flygplats skulle resultatet vid ökad biobränsleinblandning och energieffektivisering teoretiskt sett bli en ungefärlig halvering av emissionerna till 2040 jämfört med idag. Arbete pågår för att göra inrikesflyget helt fossilbränslefritt. I nuläget finns ingen exakt tidsplan men under de närmaste åren bedöms relativt stora framsteg göras avseende pris och utbud på biobränsle. Infasning av flygplan med ca 25 procent lägre bränsleförbrukning kommer att ske med början runt Detta kommer att medföra lägre utsläpp i motsvarande grad. Flygtrafiken generellt kommer därmed att till viss del använda fossila bränslen år Sjöfart Sjöfarten står för 4 procent av totalemissionerna och 10 procent av emissionerna från transportsektorn. Den totala emissionen 2012 från sjöfarten inom Stockholms systemgränser, det vill säga stadens geografiska utbredning var cirka ton CO2e. Trender och prognos Fartyg som angör Stockholms hamnar drivs uteslutande med olja eller diesel. Godstransporterna till Stockholm beräknas i framtiden anlända till hamnar utanför stadens geografiska gränser. Kryssningsfartygen till stadens hamnar förväntas öka. Stockholms hamnars arbetar med att öka andelen fartyg som använder elanslutning vid kaj i stället för egna generatorer. Vissa båtpendellinjer drivs med el och laddar vid bryggorna. Hamnverksamheten har påbörjat arbetet med att bygga elanslutningar, och de erbjuder även ett bidrag för ombyggnad att möjliggöra elanslutning, till de fartyg som anlöper Stockholms hamn regelbundet Det finns potential till att vidareutveckla detta liksom att införa/utveckla differentierade taxor som gynnar förnybar bränsleanvändning samt elanslutning i hamn. Page 36 of 49

437 (49) Hamnarna i Stockholm (Stadsgården, Frihamnen och Värtahamnen) är centralhamnar för gods och passagerare till och från Finland, de baltiska länderna och kryssningstrafik. Framför allt kryssningstrafiken via Stockholms Hamnar ökar stadigt. De godstransporter som förväntas är ro-ro-trafiken, det vill säga de vägtransporter som går med färja samt bränsleförsörjning till kraftvärmeverken i Värtan, Hässelby/Lövsta och Hammarby. Godstransporterna planeras år 2040 i huvudsak gå till hamnarna utanför Stockholms stad. Inom sjöfart sker en långsam introduktion av biobränsle, biooljor eller LNG diskuteras som framtida bränsle som kan ersätta de fossila oljorna. En kryssningsfärja (Viking Grace) drivs sedan 2013 på LNG (flytande fossil naturgas) och det kan förväntas att fler fartyg kommer att övergå till gasdrift i takt med att kraven minskad svavelhalt i olja som drivmedel skärps. För att sjöfarten ska bli fossilbränslefri krävs att LNG ersätts med biogas eller vätgas. Denna utveckling är dock mycket oviss, framför allt vad gäller tillgången på både biooljor och biogas för sjöfart. Det finns en stor osäkerhet angående sjöfartens möjlighet att bli fossilbränslefri i Stockholm till Sektorn lyder under internationell lagstiftning där Staden har liten rådighet. Den lokala och regionala sjöfarten bör kunna drivas utan fossila bränslen men det är rimligt att anta att en stor del av övrig trafik använder fossila bränslen även år 2040 om inte kraftiga internationella åtaganden görs. Sammantaget innebär det en kvarvarande fossilbränsleandel om cirka 93 % Louddens oljeterminal och Bergs oljehamn i Nacka kommun ska läggas ned och all hantering av både fossila och ickefossila oljeprodukter flyttas då över till Södertälje, Västerås och Gävle. Flytten av hamnarna ger ingen direkt påverkan på stadens fossilbränsleanvändning men kan leda till ökade transporter av oljeprodukter till Stockholm. Det finns potential att öka de lokala transporterna via båt för att avlasta vägnätet. Det kan omfatta stora tunga leveranser av grus, massor och byggmaterial m.m. På kontinenten sker en hel del transporter med pråmar på detta sätt. Kollektivtrafik på vattnet kan komma att öka och framtidens skärgårds- och lokaltrafik och behöver drivas av förnybar energi eller annan teknik för att uppfylla klimatmålet. Page 37 of 49

438 (49) Page 38 of 49

439 (49) Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner finns i många utföranden med varierande utrustning, de flyttas ofta mellan platser och många kan användas för olika arbetsuppgifter. Total drivmedelsförbrukning 2012 från sektorn i Stockholms stad bedöms vara ca 233 GWh varav den fossila andelen uppgår till cirka 95 procent diesel. Arbetsmaskiner står därmed för 5 procent av de totala växthusgasutsläppen i Stockholm. Staden ställer miljökrav vid upphandling av entreprenader men kraven hittills inte innefattat krav på förnyelsebara drivmedel. Förnybara drivmedel använts generallt inte i arbetsmaskiner men allt fler motortillverkare godkänner nu HVO till sina maskiner. Trender och prognos Arbetsmaskiner är en heterogen grupp med varierande utföranden för olika typer av uppdrag och det har därmed varit svårt att etablera generella styrmedel och verktyg. Användningen av arbetsmaskiner beräknas vara relativt oförändrade i Sverige fram till I Stockholm kommer efterfrågan på insatser av arbetsmaskiner vara hög till följd av ökade bygg- och anläggningsarbeten. Utsläppen av växthusgaser från arbetsmaskiner bör kunna minska på samma sätt som från fordon. Till 2040 förväntas växthusgasutsläppen från arbetsmaskiner kunna vara helt fossilfria. Utmaningar och möjligheter för fossilbränslefria arbetsmaskiner Staden upphandlar en mängd entreprenadtjänster såsom avfallshantering, gatuunderhåll mm. Staden har stor rådighet över att ställa upphandlingskrav för fossilbränslefria entreprenadtjänster och därmed driva på teknikutvecklingen och omställningen inom berörda branscher. Page 39 of 49

440 (49) Insatser för fossilbränslefrihet 2040 Staden tar fram en handlingsplan för fossilbränslefrihet inom vägtransportsektorn och utreda möjligheterna till att utfärda ett förbud mot fossilbränsleförsäljning till år 2040 med delmål till Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år 2017 o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen med stöd av miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden. Staden verkar för att lagstiftning och regelverk stödjer en fossilbränslefri transportsektor. o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen Staden utreder åtgärder för fossilbränslefri sjöfart. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år 2018 o Genomförandeansvar: Styrelsen för Stockholms Hamnar Staden tar fram en handlingsplan för användande av fossilbränslefria arbetsmaskiner. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Exploateringsnämnden, trafiknämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden Staden verkar för att miljözoner införs i kommunen som innebär att fordon med fossila bränslen ej tillåts från senast år o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen. Etappmålet om högst 2,3 ton till 2020 motsvarar ett reduktionsbehov om ton inom transportsektorn och kan enligt beräkningarna i denna strategi uppnås genom följande åtgärder och ska årligen följas upp inom ramen för miljöprogrammet: Staden ska vidta åtgärder för att minska biltrafiken som sammantaget motsvarar en reduktion av utsläppen med minst ton CO 2 e o Genomförandeansvar: Trafiknämnden Page 40 of 49

441 (49) Staden ska arbeta att minska den fossila energianvändningen i transportsektorn som motsvarar en reduktion om minst ton o Genomförandeansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsammans med kommunstyrelsen och trafiknämnden Stadenska vidta åtgärder för att uppnå klimateffektiva transporter i stadens organisation som sammantaget motsvarar en reduktion om minst ton o Genomförandeansvar: Servicenämnden Page 41 of 49

442 (49) Resurseffektiva kretslopp Ett resurseffektivt kretslopp innebär en ökad hushållning med material och uppkomsten av avfall förhindras. Allt mer av det vi producerar och konsumerar måste bygga på principen om cirkulär ekonomi. Ett resurseffektivt kretslopp utgör en viktig förutsättning för fossilbränslefrihet genom nyttjandet av avfall till energiproduktion. Det avfall som idag går till förbränning innehåller en stor mängd fossila plaster. Utmaningar och möjligheter för fossilbränslefrihet Avfall och returbränslen används idag som bränslen och andelen förväntas öka framöver. För att reducera klimatpåverkan behöver de fossila plasterna som används som avfallsbränsle reduceras, både genom att minska på användning av fossila plaster samt arbeta med en ökad återvinning och återanvändning av fossila plaster. Plastfibrer kan återvinnas till ny plats ett begränsat antal gånger. Av resurshushållningsskäl bör uttjänt plast som inte går att återbruka trots allt användas som bränsle istället för att läggas på deponi eller motsvarande trots att det går i strid med målet om fossilbränslefrihet. Biogas produceras lokalt och uppgraderas till bland annat fordonsbränsle. Produktionen av biogas bidrar till en cirkulär ekonomi genom att näringsämnen kan återföras till jordbruket och skapa nya affärsmöjligheter. Staden har ett nybyggt fordonsgasnät, där gasen är en blandning av biogas och naturgas. Efterfrågan på biogas har varit högre än tillgången och naturgas täcker upp behovet. Det finns en stor potentialen är stor för att framställa biogas från restprodukter från skogs- och jordbruk. Det kan ske med termisk förgasning av olika typer av material som är rik på cellulosa. Biogas kan också framställas genom rötning av avloppsslam och hushållsavfall var för sig eller i kombination. På det sättet tas restprodukter från Stockholms befolkning tillvara. Staden har som mål att minst 70 procent av Stockholms matavfall ska samlas in för produktion av biogas senast Gasen kan användas både för att ersätta naturgas i stadsgasnätet eller som bränsle för fordon. Om biogasen ersätter fossila bränslen i fordon ger det en reduktion av CO 2 e på cirka ton. Staden har kapacitet att öka biogasproduktionen i Stockholm Vattens anläggningar. Page 42 of 49

443 (49) Page 43 of 49

444 (49) Insatser för fossilbränslefrihet 2040 Staden ska utreda möjligheterna till att minska plasten i avfallet som går till förbränning. Utöver klimataspekten bör kemikalier, hälsa och annan miljöpåverkan beaktas. Utredningen med förslag till åtgärder skall vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen tillsammans med Stockholm Vatten Avfall och Fortum Värme Staden ska ta fram en utredning för att säkerställa en ökad produktion av biogas för att möta behovet av att ersätta fossilt naturgas. Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år 2017 o Genomförandeansvar: Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillsammans med koncernstyrelsen Etappmålet om högst 2,3 ton till 2020 kräver en reduktion om minst ton som enligt beräkningarna i denna strategi ska uppnås genom följande åtgärd och ska årligen följas upp inom ramen för miljöprogrammet: Staden ska öka biogasproduktionen som sammantaget motsvarar en reduktion ton o Genomförandeansvar: Styrelsen för Stockholm Vatten AB Page 44 of 49

445 (49) Kompensation för kvarvarande utsläpp Enligt strategins beräkningar kommer utsläpp från energianvändningen att kvarstå 2040, framförallt inom sjöfart och flyg där stadens mandat är begränsat. För att ytterligare reducera utsläppen kan kompensationsåtgärder vidtas, till exempel kolsänkor. En kolsänka tar upp kol från atmosfären och binder det. Hav och växtlighet utgör de stora kolsänkorna men det finns möjlighet att skapa motsvarande effekt genom att till exempel avskilja koldioxid från kraftvärmeverkens rökgaser och permanent lagra in den i mark eller havsbottnar så kallad CCS (Carbon Capture and Storage). En annan metod är tillverkning av biokol som innebär förkolning av organiskt material och som används som jordförbättringsmedel. Stockholm arbetar med en prisbelönt pilotanläggning för biokol. Utöver de positiva klimateffekterna ökar jordens bördighet av biokol och läckage av växtnäring och risk för övergödning minskar. Staden utreder möjligheterna att skapa kolsänkor i staden för att kompensera eventuellt kvarvarande rester av fossila bränslen år Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Koncernstyrelsen och Fortum Värme. Page 45 of 49

446 (49) Fossilbränslefri organisation 2030 Stockholms stad som organisation står för 10 procent av de totala utsläppen. Stadens bedriver idag, i enlighet med miljöprogrammet, ett aktivt arbete för att fasa ut fossila bränslen vid energianvändningen. Den el som staden köper i dag uppfyller kraven för miljömärkning och är därmed fossilbränslefri. Stadens fordonsflotta inrymmer allt fler elbilar. Stockholms stad har stora möjligheter att fortsätta att agera förebild och gå före i arbetet med att nå målet om fossilbränslefrihet genom att uppnå det före staden som helhet till Arbetet ska, utöver genomförandet av miljöprogrammet, inriktas mot följande åtgärd. Staden tar fram en handlingsplan för att staden som organisation ska vara fossilbränslefri Utredningen med förslag till åtgärder ska vara färdig för beslut senast år o Genomförandeansvar: Kommunstyrelsen tillsammans med miljö- och hälsoskyddsnämnden och servicenämnden Page 46 of 49

447 (49) Genomförande och uppföljning Strategin identifierar den lägsta utsläppsminskning som ska uppnås. Respektive nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att fastställa, genomföra och följa upp åtgärder som leder till denna utsläppsminskning. I det ansvaret ingår att analysera vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva för staden. Målet om 2,3 ton CO 2 e till 2020 uttrycks i miljöprogrammet och berör samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Genom beslut av denna strategi ges ett antal utpekade nämnder och bolagsstyrelser ett särskilt genomförandeansvar för olika prioriterade insatser. Stadens nämnder uppmanas att nyttja de särskilda medel som finns avsatta för klimatinvesteringar i stadens budget till och med år Strategin ger vägledning kring vilka områden som är prioriterade i fördelningen av dessa medel samt indikerar behov av budgetprioriteringar på längre sikt. Staden kan därutöver med fördel ansöka om statliga investeringsmedel för att uppnå klimatmålet. De insatser som strategin lägger fram följer stadens miljöprogram och implementeras därmed inom stadens integrerade ledningssystem ILS. Integreringen innebär att genomförande och uppföljning sker i respektive nämnd- och styrelses verksamhetsplan. Uppföljningen sker i samband med tertialrapporter och verksamhetsberättelser som i övrig uppföljning av verksamheten och budget. Om det behövs kan också kommunstyrelsen uppmana och anmoda nämnder och styrelser att vidta åtgärder för att uppnå de nödvändiga utsläppsminskningarna. Miljöprogrammet är det överordnade styrdokumentet för stadens miljöarbete. I samband med framtagandet av ett reviderat miljöprogram för nästkommande period bör det fastslås en reviderad målnivå för minskade växthusgasutsläpp. Genom att kontinuerligt analysera och beräkna stadens klimatutsläpp för att fastställa etappmål skapas en målbana som sätter ramarna för nödvändiga klimatåtgärder för fossilbränslefrihet. Målbanans utformning kommer sannolikt inte följa en linjär utveckling då det är behäftat med stora osäkerheter att förutspå utvecklingen så långt fram i tiden. Enskilda åtgärder och omvärldsfaktorer kan få stort genomslag under specifika perioder. Det är viktigt att staden har fokus på det långsiktiga målet och kontinuerligt förnyar analyserna av reduktionspotentialen inom olika sektorer. Page 47 of 49

448 (49) Under förutsättning att stadens miljöprogram revideras vart fjärde år och att reduktionstakten är jämn, skulle de de kommande årens mål resultera i följande målbana, fördelat per invånare: Miljöprogramsperiod (CO 2 e/inv.) , , , , , ,4 Framgångsfaktorer i klimatarbetet Klimatutmaningen är komplex och ska inte definieras som en traditionell miljöfråga. Ett framgångsrikt klimatarbete stärker stadenskonkurrenskraft och förenas med en utbredd välfärd och nya arbetstillfällen i en stad för alla. Genom att uppnå målet om fossilbränslefrihet inom stadens organisation till 2030 agerar staden föregångare och banar väg för andra berörda aktörer. Klimatfrågan ställer särskilda krav på styrning och uppföljning eftersom den sträcker sig över lång tid och berör många olika sektorer och aktörer, såväl internt som externt. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för stadens strategiska klimatarbete och har därmed en nyckelfunktion i att driva på implementering och uppföljning av stadens klimatmål. I samband med revideringen av miljöprogrammet föreslås kommunstyrelsen att se över denna strategi. Den särskilda satsningen på klimatinvesteringar fram till och med 2018 ger de investerande nämnderna ökat utrymme till att vidta åtgärder. Staden behöver samarbeta med externa aktörer för att nå målet om fossilbränslefrihet. Stadens Klimatpakt är ett gott exempel på ett långsiktigt samarbete med näringslivet. Vidare bedrivs kommunikationsinsatser riktade mot invånare, till exempel inom projektet Klimatsmarta Stockholmare för att ge verktyg till att minska invånarnas egen klimatpåverkan. Det bedöms vara möjligt att nå fossilbränslefrihet med teknik som redan är känd under förutsättning att de kombineras med succesiva investeringar i teknikutveckling och resurs- och energieffektiv infrastruktur. Satsningar på innovationer och teknikutveckling inom klimatområdet stärker samtidigt stadens näringslivsutveckling. Page 48 of 49

449 (49) Ett fossilbränslefritt Stockholm är starkt beroende av den regionala utvecklingen, framförallt med hänsyn till kollektivtrafikutbudet och att den regionala fysiska planeringen driver på omställningen till fossilbränslefrihet. Det är angeläget att Stockholms stad har god kunskap om den sammantagna klimatpåverkan, det vill säga även utanför de definierade systemgränserna. Staden har identifierat en rad områden där nationella och internationella regelverk hindrar staden från ta vidta åtgärder och skapa incitament för reducerad klimatpåverkan, framförallt inom transportsektorn och inom produktionen av förnybar energi. Regelverkan behöver justeras för att resultera i bättre klimatnytta samtidigt som de kan ge positiva synergieffekter för andra aspekter av en hållbar stadsutveckling som förbättrad luftkvalitet och framkomlighet. Klimatutmaningen är global och stadens främsta internationella bidrag för att nå Parisavtalets mål är att agera förebild för andra. Stockholm har höga ambitioner inom miljö- och klimatområdet och det bekräftades i samband med att Stockholm utsågs till Europas första miljöhuvudstad Inom det internationella klimatarbetet prioriterar staden insatser bland annat inom C40, CNCA (Carbon Neutral Cities Alliance) och EUs initiativ Covenant of Mayors. Inom ramen för dessa internationella initiativ och samarbeten kan staden agera pådrivande för att skapa förutsättningar för fossilbränslefrihet. Vidare innebär internationella åtagande en möjlighet för staden att tillägna sig värdefulla erfarenheter och samarbeten med andra framgångsrika städer för att nå de globala klimatmålen. Page 49 of 49

450 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/ (4) Kommunstyrelsen Investeringsbeslut- och sammanställning för fastighetsverksamheterna Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut: Kommunfullmäktige beviljar kommunstyrelsens hemställan om investeringsmedel om 440 miljoner kronor enligt följande: Nya investeringar Bostadsförsörjning sociala behov, 330 miljoner kronor Huvudprojekt Fritidsnämnden, 50 miljoner Tilläggsinvesteringar Markförvärv samt inlösen (huvudprojekt ), 60 miljoner kronor Kommunfullmäktige noterar den av kommunstyrelsen redovisade investeringssammanställningen. Sammanfattning Det totala beloppet av de investeringsmedel som föreslås ska beviljas uppgår till 440 miljoner kronor fördelat på följande: 330 miljoner, Bostadsförsörjning sociala behov 50 miljoner, nytt huvudprojekt för Fritidsnämnden 60 miljoner, utökad ram för markförvärv och inlösen Ärendet Nytt huvudprojekt, Bostadsförsörjning sociala behov Kommunfullmäktige föreslås att bevilja 330 miljoner kronor i investeringsram för ett nytt huvudprojekt för att för att tillgodose kommunens ökade behov av bostäder för specifika målgrupper. Lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning medför ett starkt ökat behov för kommunen att få fram bostäder för dessa personer och därutöver har kommunen enligt bl.a. socialtjänstlagen en skyldighet att tillhandahålla bostäder efter biståndsbeslut. För POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

451 451 2 (4) att tillgodose detta behov behöver kommunen under en rad åtgärder så som inhyrning av privatpersoner, byggnation i egen regi samt byggnation av externa aktörer. Nyttan med investeringen Externa förhyrningar görs i möjligaste mån men det löser bara en liten del av behoven En tidigare genomförd utredning visade på möjligheter att bygga om befintliga tomtställda lokaler och bebygga kommunal mark. Dessa möjligheter är nu utredda och på grund av ett fortsatt ökat behov av denna typ av bostäder krävs nu ytterligare investeringar för att hitta samt genomföra nya boendealternativ. Ett nytt huvudprojekt är önskvärt eftersom behoven den senaste tiden ökat avsevärt och ett nytt huvudprojekt kan korta beslutsprocessen. Dessa medel ska kunna användas både för ombyggnad av befintliga fastigheter och nyproduktion av bostäder. Respektive projekt planeras genomföras som delprojekt genom beslut om startbesked av kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott. Då behovet emellertid är så stor och tidsåtgången för uppförande av nya bostäder lång, är risken stor att behovet inte kan mötas vid rätt tidpunkt. För att undvika kostsamma tillfälliga lösningar och kunna möta behovet av bostäder vill en del av de sökta medlen användas till köp av bostadsrätter. Konsekvenser av utebliven investering Om beslut om nytt huvudprojekt inte kan beviljas kan Nacka kommun inte hantera de ökade behov av bostäder som redovisas av kommunens olika nämnder. När i tiden investeringen planeras att tas i bruk Investeringsmedlen kommer tas i bruk under perioden Nytt huvudprojekt, Fritidsnämnden Kommunfullmäktige föreslås att bevilja 50 miljoner kronor i investeringsram för ett nytt huvudprojekt för att för att tillgodose Fritidsnämndens olika behov kring kommunens fritidsanläggningar. Nacka kommuns innevånare beräknas öka kraftigt de kommande åren. En ökad befolkning ställer krav på en utbyggnad av välfärdsfastigheter inom olika verksamhetsområden. För att möta behovet som påvisats i fritidsnämndens kapacitetsutredning behövs nya anläggningar för befintlig verksamhet och reinvesteringar i befintliga anläggningar. Det finns idag ett reellt behov av konstgräsplaner, renovering av idrottsanläggningar, simhallar, ishallar, entréer, omklädningsrum etc.

452 452 3 (4) Därför begärs 50 miljoner kronor, fördelat på treårsperioden , för anläggning av konstgräsplaner, upprustning av idrottsanläggningar, simhallar, ishallar med mera. Investeringsmedlen kommer även användas till olika förstudier. Nyttan med investeringen Ett nytt huvudprojekt för Fritidsnämndens behov kommer ge en skjuts åt arbetet med upprustning av kommunens idrottsanläggningar. Startsträckan kortas och investeringarna blir av. Konsekvenser av utebliven investering Om beslut om nytt huvudprojekt inte kan beviljas kan Nacka kommun inte möta det reella behov som en ökande befolkning medför och som fritidsnämndens kapacitetsutredning påvisat. När i tiden investeringen planeras att tas i bruk Investeringsmedlen kommer tas i bruk under perioden Projektmedel för markförvärv och inlösen av mark Kommunfullmäktige föreslås att beslutar att bevilja ytterligare 60 miljoner kronor i projektmedel för att finansiera strategiska markförvärv samt inlösen av mark för att genomföra detaljplaner. Kommunfullmäktige fattade den 20 juni 2016, 92 beslut om att bevilja kronor i investeringsmedel för kommunens behov av markförvärv under Sedan tidpunkten för beslutet har kommunstyrelsen fattat beslut om att förvärv ska ske av fastigheten Sicklaön 269:1 till ett pris om maximalt kr. För att kunna genomföra detta förvärv samt för att ha en bibehållen beredskap för markförvärv under de kommande åren behövs en utökning av huvudprojektet markförvärv samt inlösen. Nyttan med investeringen Ett utökat huvudprojekt är önskvärt eftersom det ger möjlighet för kommunen att genomföra strategiska markförvärv samt att skapa beredskap för inlösen av mark för att genomföra detaljplaner. Konsekvenser Om investeringen inte beviljas kan förvärv av fastigheten Sicklaön 269:1 inte ske enligt kommunstyrelsens beslut av den 29 augusti.

453 453 4 (4) När i tiden investeringen planeras att tas i bruk Investeringsmedlen kommer tas i bruk under perioden Projekt Prioriteringsgrad Tidigare beslutad projektram Förslag nytt beslut(tkr) Ny projektram(tkr) Helårs prognos (tkr) Inkomster Utgifter Netto Inkomster Utgifter Netto Inkomster Utgifter Netto 2016 Netto 2017 Netto 2018 Netto 2019 Netto 2020 och senare Nya investeringar: Bostadsförsörjning sociala beh Mkt angeläget HP Fritidsnämnden Mkt angeläget Summa Tilläggsinvesteringar: Markförvärv samt inlösen Mkt angeläget Summa Tillkommande invest Konsekvenser för barn Lägenheterna som kan nyproduceras inom ramen för detta huvudprojekt är i huvudsak 1-3 rum och kök. De mindre lägenheterna kan inrymma ensamstående föräldrar med ett barn och de större en familj med 1-2 barn. I ombyggnationsprojekt kan större lägenheter skapas som är anpassade till familjer med flera barn. De bostadsrätter som förvärvas kan inrymma barnfamiljer och bidra till en trygg uppväxtmiljö och en god integration. Tillgängliga idrottsanläggningar i bra skick ger möjligheter för ett rikt fritidsliv fler barn och unga. Bilagor Tjänsteskrivelse - Bostadsförsörjning för sociala behov för Tjänsteskrivelse - Strategiska markförvärv samt inlösen av mark Jenny Asmundsson Fastighetsdirektör Björn Flygare Controller Fastighet Controllerenheten

454 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/740 1 (3) Kommunstyrelsen Bostadsförsörjning för sociala behov för Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut. Kommunfullmäktige anslår 330 miljoner kronor i investeringsram för ett nytt huvudprojekt. Projektmedel för att tillgodose kommunens ökade behov av bostäder för sociala behov. Sammanfattning Dramatiskt ökade behov av bostäder för specifika målgrupper gör att kommunen måste vidta åtgärder för att så snabbt som möjligt tillskapa sådana. Externa förhyrningar görs i möjligaste mån men det löser bara en liten del av behoven. En tidigare genomförd utredning visade på möjligheter att bygga om befintliga tomtställda lokaler och bebygga kommunal mark. Dessa möjligheter är nu utredda och på grund av ett fortsatt ökat behov av denna typ av bostäder krävs nu ytterligare investeringar för att hitta samt genomföra nya boendealternativ. Då behovet emellertid är så stor och tidsåtgången för uppförande av nya bostäder lång, är risken stor att behovet inte kan mötas vid rätt tidpunkt. För att undvika kostsamma tillfälliga lösningar och kunna möta behovet av bostäder vill en del av de sökta medlen användas till köp av bostadsrätter. Ärendet Den 1 mars 2016 trädde lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning i kraft vilken medför en skyldighet för kommunen att ta emot en nyanländ för bosättning och därutöver har kommunen enligt bl.a. socialtjänstlagen en skyldighet att tillhandahålla bostäder efter biståndsbeslut. För att tillgodose detta behov under vidtas en rad åtgärder så som inhyrning av privatpersoner, byggnation i egen regi samt byggnation av externa aktörer. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

455 455 2 (3) Externa förhyrningar görs i möjligaste mån men det löser bara en liten del av behoven En tidigare genomförd utredning visade på möjligheter att bygga om befintliga tomtställda lokaler och bebygga kommunal mark. Dessa möjligheter är nu utredda och på grund av ett fortsatt ökat behov av denna typ av bostäder krävs nu ytterligare investeringar för att hitta samt genomföra nya boendealternativ. En preliminär kostnadsbedömning har gjorts inom ramen för utredningen. Så vitt kan överblicka är behovet emellertid stort, och tidsåtgången för uppförande av nya bostäder lång, att risken är stor att behovet inte kan mötas vid rätt tidpunkt. För att undvika kostsamma tillfälliga lösningar och kunna möta behovet av bostäder vill en del av de sökta medlen användas till köp av bostadsrätter. I samband med att verksamheterna beställer delprojekt ur detta huvudprojekt görs mer detaljerade kalkyler och tidplaner i samråd med ansvariga i de berörda verksamheterna. Utöver de i utredningen specificerade projekten kan behovet av ytterligare bostäder för nyanlända innebära ett behov av beredskap för snabba åtgärder. Ett nytt huvudprojekt är önskvärt eftersom behoven den senaste tiden ökat avsevärt och ett nytt huvudprojekt kan korta beslutsprocessen. Dessa medel ska kunna användas både för ombyggnad av befintliga fastigheter, nyproduktion av bostäder och köp av bostadsrätter. Respektive projekt planeras genomföras som delprojekt genom beslut om startbesked av kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott. Projekt Prio. Grad Förslag projektram (MSEK) Helårsprognos (MSEK) Bostadsförsörjning sociala behov Mkt angeläget Ekonomiska konsekvenser Total ram för nytt huvudprojekt efter detta beslut är 330 miljoner kronor. Om beslut om nytt huvudprojekt inte kan beviljas kan Nacka kommun inte hantera de ökade behov av bostäder som redovisas av kommunens olika nämnder. Förvärv av bostadsrätter används som lösning först efter att alla andra alternativ har uttömts och förvärven sker med stor försiktighet och analys av prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Alternativet till förvärv av bostadsrätter är att kommunen placerar personer med behov av bostad på hotell vilket är betydligt mer kostsamt. Kommunen kan använda inköpta bostadsrätter för olika sociala behov i framtiden.

456 456 3 (3) Konsekvenser för barn Lägenheterna som kan nyproduceras inom ramen för detta huvudprojekt är i huvudsak 1-3 rum och kök. De mindre lägenheterna kan inrymma ensamstående föräldrar med ett barn och de större en familj med 1-2 barn. I ombyggnationsprojekt kan större lägenheter skapas som är anpassade till familjer med flera barn. Både det som byggs och det som köps kan bidra till att ge barn en trygg uppväxtmiljö och en god integration. Jenny Asmundsson Fastighetsdirektör Taina Sunnarborg Enhetschef Enheten för Fastighetsutveckling

457 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/722 1 (2) Kommunstyrelsen Kommuns behov av strategiska markförvärv samt inlösen av mark för att genomföra detaljplaner Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att beslutar att bevilja ytterligare 60 miljoner kronor, huvudprojekt nummer , i projektmedel för att finansiera strategiska markförvärv samt inlösen av mark för att genomföra detaljplaner, varpå total budgetram för huvudprojektet uppgår till kronor. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja startbesked för kronor som ska tas i anspråk under Sammanfattning Begärda medel avser att kommunen ska ha möjlighet att genomföra planerade strategiska markförvärv samt att skapa beredskap för inlösen av mark för att genomföra detaljplaner och mindre markförvärv. Kommunstyrelsen fattade den 29 augusti, 128, beslut om att föreslå kommunfullmäktige att kommunen ska förvärva fastigheten Sicklaön 269:1 för upp till kronor från Nysätra Fastighets AB och för att kunna genomföra detta samt för att ha beredskap för ytterligare förvärv under perioden behövs ytterligare kronor i investeringsram. Ärendet Kommunfullmäktige fattade den 20 juni 2016, 92 beslut om att bevilja kronor i investeringsmedel för kommunens behov av markförvärv under Sedan tidpunkten för investeringsbeslutet den 20 juni 2016 har kommunstyrelsen fattat beslut om att föreslå kommunfullmäktige att förvärv ska ske av fastigheten Sicklaön 269:1 till ett pris om maximalt kr. För att kunna genomföra detta förvärv samt för att ha en bibehållen beredskap för markförvärv under de kommande åren behövs en utökning av huvudprojektet markförvärv samt inlösen. Ett utökat huvudprojekt är önskvärt eftersom det ger möjlighet för kommunen att genomföra strategiska markförvärv samt att skapa beredskap för inlösen av mark för att genomföra detaljplaner. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

458 458 2 (2) Ekonomiska konsekvenser Total ram för huvudprojekt efter detta beslut är kronor. Om investeringen inte beviljas kan förvärv av fastigheten Sicklaön 269:1 inte ske enligt kommunstyrelsens förslag till beslut av den 29 augusti. Förvärv av fastigheter innebär en investering och kan över tid medföra intäkter t ex till följd av exploatering. Avseende inlösen för att genomföra detaljplan kan konstateras att för det fall det inte finns investeringsmedel avsatta har markgruppen litet handlingsutrymme att förhandling och frivilliga överenskommelser med externa fastighetsägare vilket innebär att saken istället löses genom en process i tingsrätten. Konsekvenser för barn Beslutet om investeringsmedel bedöms inte innebära några särskilda konsekvenser för barn. Anna Ahrling Markchef Enheten för fastighetsutveckling

459 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/296 1 (3) Kommunstyrelsen Det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län Yttrande till Stockholms läns landsting Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta föreslaget yttrande daterat Sammanfattning Nacka kommun har fått möjlighet att yttra sig över det nya regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län. Programmet är ett viktigt styrdokument för kollektivtrafikens utveckling och ska fastställa de långsiktiga mål som utgör en grund för den kollektivtrafik som ska upphandlas. Förslaget är att Nacka kommun överlag är positiv till innehållet i det nya trafikförsörjningsprogrammet men framför ett antal synpunkter. Bland annat om vikten att lyfta frågan om hur möjligheten till kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik kan förbättras, behovet av att prioritera kollektivtrafik på vatten, att tydligare definiera vad de olika måltalen innebär och att ambitionsnivån gällande flera av måltalen bör höjas. Innehållet i förslag till yttrande ligger i linje med Nacka kommuns miljömål. Ärendet I januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft som hade som syfte att öka utbudet och resandet med kollektivtrafik samt förbättra samordningen med annan samhällsplanering. År 2013 kompletterades kollektivtrafiklagen så att den även innefattar sjötrafiken. Lagen anger att det ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län, som i Stockholm är landstinget. Stockholms läns landsting ansvarar för att besluta om det regionala trafikförsörjningsprogrammet som är ett viktigt styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Programmet ska fastställa de långsiktiga mål som utgör en grund för den kollektivtrafik som ska upphandlas. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

460 460 2 (3) Stockholms läns första trafikförsörjningsprogram antogs Nu har remissversionen av landstingets andra trafikförsörjningsprogram tagits fram och berörda aktörer i länet har blivit ombedda att lämna remissvar till trafikförvaltningen. De förändringar och tillägg som har gjorts i det nya trafikförsörjningsprogrammet är inom dessa områden: Hållbar utveckling. I trafikförsörjningsprogrammet förtydligas hur de tre hållbarhetsperspektiven, det ekologiska, sociala och ekonomiska förhåller sig till varandra och är en utgångspunkt som ska genomsyra programmet. Reviderad målmodell. Tre övergripande mål anges i programmet; ökat kollektivt resande, smart kollektivtrafik och attraktiv region. Därutöver finns det ett antal nedbrutna mål (till exempel tillgänglighet, tryggt, miljöanpassat, pålitligt) som beskriver utvalda fokusområden inom respektive övergripande mål. För att kunna se huruvida utvecklingen går mot målen har ett antal måltal tagits fram. Utveckling av hela resan -perspektivet. Programmet tar upp behovet av att länets aktörer delar ansvar för att hela resan från dörr till dörr fungerar. Resurseffektivitet. I programmet poängteras vikten av att samhällets resurser ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt och så som ger största möjliga trafiknytta. Vidare beskriver programmet vilken typ av kollektivtrafik som bedöms kunna bedrivas kommersiellt och under vilka förutsättningar trafik ska kunna drivas på kommersiell grund. Förslaget till yttrande innebär att Nacka kommun är överlag är positiva till innehållet och de övergripande mål som pekats ut i det nya trafikförsörjningsprogrammet. Programmet ger en god utgångspunkt för länets aktörer att samarbeta mot gemensamma mål för att förbättra kollektivtrafiken. Nacka föreslås dock framföra ett antal synpunkter i föreslaget yttrande, bland annat gällande: Programmet bör lyfta frågan om hur möjligheten till kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik kan förbättras. Vikten av att utveckla kollektivtrafik på vatten bör poängteras tydligare. Det bör tydligare definieras vad de olika måltalen innebär. Ambitionsnivån gällande flera av måltalen bör höjas. Innehållet i förslag till yttrande ligger i linje med Nacka kommuns miljömål. Ekonomiska konsekvenser Det nya trafikförsörjningsprogrammet har inga direkta ekonomiska konsekvenser för Nacka kommun.

461 461 3 (3) Konsekvenser för barn Trafikförsörjningsprogrammets långsiktiga mål bidrar till att förbättra kollektivtrafiken vilket är positivt för barn och deras möjlighet att på ett enkelt sätt, tryggt och säkert, ta sig fram i Nacka kommun. Bilagor Förslag till yttrande Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Mikael Ranhagen Enhetschef Trafikenheten Renée Klarberg Trafikplanerare Trafikenheten

462 (2) FÖRSLAG TILL YTTRANDE KFKS 2016/296 Trafikförvaltningen Stockholm TN Yttrande gällande remiss om det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län Stockholmsregionen växer i snabb takt och för Nackas del handlar det om ca nya bostäder och ca nya arbetsplatser till år För att utvecklingen ska kunna ske på ett hållbart sätt utan att öka påfrestningen på vägnätet allt för mycket är det av stor vikt att kollektivtrafikens ställning stärks. Nacka kommun ser därför positivt på de övergripande målen för kollektivtrafiken som det regionala trafikförsörjningsprogrammet pekar ut. Programmet ger en god utgångspunkt för länets aktörer att samarbeta mot gemensamma mål för att förbättra kollektivtrafiken. Nacka anser att det är bra att hela-resan -perspektivet tas med i programmet eftersom för den enskilda resenären är det ytterst betydelsefullt att hela resekedjan från dörr till dörr fungerar. I detta avsnitt bör vikten av att förbättra möjligheterna att kombinera cykel och kollektivtrafik poängteras mer. Till exempel genom att förtydliga hur aktörerna kan samarbeta för att se till att det finns cykelinfartsparkeringar av god kvalitet nära kollektivtrafikhållplatser och förbättra möjligheten att ta med cykel på kollektiva färdmedel. Därutöver bör vikten av kollektivtrafik på vatten lyftas fram tydligare i programmet. Att förbättra möjligheterna att resa kollektivt på vattnet kommer att vara av stor betydelse för att kunna nå målet om att öka kollektivtrafikens totala marknadsandel. Det är bra att trafikförsörjningsprogrammet har tagit fram måltal som visar huruvida kollektivtrafiken i länet utvecklas i rätt riktning. Vissa måltal saknas dock eftersom det pågår utredningar för att ta fram dem. Det är viktigt att dessa tas fram så snart som möjligt för att kunna förankras hos respektive aktör och bli en utgångspunkt för den planering som kan påverka måluppfyllelsen. I trafikförsörjningsprogrammet bör det tydligare framgå vad respektive måltal innebär. Till exempel anges att år 2030 ska 100% av alla fordon och fartyg vara tillgängliga. Det är viktigt att definiera vad denna tillgänglighet innebär, exempelvis gällande vilka krav som ställs på hur fartygen ska vara utformade. Detta för att ge aktörerna vägledning för hur de ska arbeta mot de angivna målen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

463 463 2 (2) Nacka kommun anser vidare att ambitionsnivån för flera av måltalen bör höjas. Bland annat anges att andelen nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik på land (som i dagsläget är ca 75-78% enligt RVU 2015) ska öka till 79% år För att kunna locka fler att resa kollektivt istället för med bil måste målsättningen vara att förbättra kollektivtrafikresenärernas nöjdhet mer än så. Därutöver bör måltalet om kollektivtrafikens marknadsandel höjas. I dagsläget är kollektivtrafikandelen 49 % (enligt RVU 2015) och ska enligt programmet öka med 5 procentenheter till Nacka kommun anser att detta mål bör sättas betydligt högre eftersom det kommer vara viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv samt för framkomligheten att kapacitetsstarkt kollektivt resande ökar väsentligt i länet. Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande Dag Björklund Natur- och trafikdirektör

464 464 1(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering Handläggare Anna Bruzaeus RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Remissversion juni september 2016 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

465 465 2(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering Förord RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är regionens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Syftet med programmet är att fastställa långsiktiga mål för den regionala kollektivtrafiken, som ska ligga till grund för den kollektivtrafik som ska upphandlas. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut de långsiktiga målen för kollektivtrafiken som vi i länet ska arbeta mot tillsammans. Programmet omfattar både upphandlad och kommersiell trafik och det rör alla trafikslag, såväl buss- och spårtrafik som färdtjänst och kollektivtrafik på vatten. Stockholms läns landstings första trafikförsörjningsprogram antogs Den handling som du nu läser är remissversionen av landstingets andra trafikförsörjningsprogram. Remissversionen är brett förankrad med länets kommuner, andra myndigheter, angränsande län, trafikföretag och intresseorganisationer för tillgänglighetsfrågor genom samråd som genomfördes under februari och mars Samråden fokuserade på de förändringar och tillägg som föreslås till det reviderade trafikförsörjningsprogrammet: Hållbar utveckling Reviderad målmodell Utveckling av hela resan Resurseffektivitet Samrådsmötena tog alltså inte upp alla frågor som finns med i remissversionen av trafikförsörjningsprogrammet, utan framför allt det som är nytt. Tillsammans med utredningar och analyser har samråden bidragit till utformningen av den handling som du nu håller i handen. Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp, bestående av tjänstemän vid trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting, på uppdrag av Stockholms läns landstings trafiknämnd. Vi vill tacka för ditt deltagande i framtagandet av remissversionen av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete för en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling

466 466 3(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering Innehållsförteckning RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Stockholms- och Mälardalsregionen Mål för kollektivtrafiken Strategiska ställningstaganden Behovet av kollektivtrafik i Stockholmsregionen Resurseffektiv bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling Allmän trafikplikt Konkurrensneutralt tillträde till infrastrukturen Källor Begreppsförklaringar... 30

467 467 4(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 1 Stockholms- och Mälardalsregionen 2030 I det här kapitlet beskrivs översiktligt hur Stockholms- och Mälardalsregionen kan komma att se ut år 2030 med fokus på kollektivtrafiken. År 2030 kännetecknas Stockholmsregionen av en flerkärnig struktur och de regionala stadskärnorna har en hög regional tillgänglighet. Till år 2030 beräknas befolkningen i länet öka till cirka 2,7 miljoner. Tillväxten sker både i de inre och yttre delarna av länet, och skapar stora möjligheter för hela regionen att utvecklas till ett ännu attraktivare och mer hållbart område att bo och verka i. I takt med att befolkningen ökar, ökar också belastningen i hela transportsystemet. För att kunna erbjuda en hög tillgänglighet i tät bebyggelse sker en stor del av persontransporterna med yteffektiva färdsätt. Detta innebär att den med befolkningen växande efterfrågan på resor inte behöver konkurrera med bebyggelseutveckling och grönområden för rekreation då infrastrukturen används på ett mer resurseffektivt. År 2030 är flera av de stora kollektivtrafikinvesteringarna färdiga och tagna i drift. Det handlar bland annat om utbyggnader av tunnelbanan till Nacka och Barkarby, dubbelspår på Roslagsbanan och Tvärbana till Kista. Vidare är utbyggnaden till fyra spår på Mälarbanan mellan Stockholm C och Kallhäll genomförd och har bidragit till utökad trafik med pendeltåg och regionaltåg. Kollektivtrafiken kännetecknas av att den är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen i regionens centrala delar. Den är tillgänglig för alla resenärer och upplevs som trygg. I östra Mellansverige finns en stor arbets- och bostadsmarknad, ett väl utbyggt utbildningssystem och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Att samspelet i regionen fungerar effektivt är viktigt såväl för regionens som för Sveriges fortsatta utveckling. Med hänsyn till de faktiska avstånden i östra Mellansverige och till klimatmålen behöver regionförstoringen ha en väl fungerande och utbyggd spårtrafik som grund och bygga på en planering för hög täthet i kollektivtrafiknära lägen. År 2030 är det gemensamma regionaltågssystemet i Mälardalen som länen beslutat om tillsammans sedan länge infört. Relationerna mellan södra delen av länet och norra delen, upp mot Arlanda och Uppsala, trafikeras både av pendeltåg och med regionaltågstrafik.

468 468 5(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering 2 Mål för kollektivtrafiken 2030 RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är en strategisk politisk plattform för kollektivtrafikens utveckling. En väsentlig del av programmet utgörs av de långsiktiga målen, som ska vara styrande för utformningen av den upphandlade trafiken och vägledande för den kommersiella trafiken. Strategier, åtgärder och beslut om allmän trafikplikt ska baseras på målen, som därmed utgör grund för framtida inriktningsbeslut. Det här kapitlet beskriver målmodellen och hur den är uppbyggd med avseende på vision, övergripande mål, nedbrutna mål och måltal. 2.1 Trafikförsörjningsprogrammets målmodell En central del i trafikförsörjningsprogrammet är målmodellen som pekar ut kollektivtrafikens långsiktiga mål. Syftet med målmodellen är att bidra till att lösa länets utmaningar enligt Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS 2010, och att skapa en gemensam målbild kring kollektivtrafikens utveckling. En förutsättning för att nå målen är samverkan mellan länets aktörer samt ansvarsfördelning dem emellan. Målmodellen har utgångspunkt i de nationella transportpolitiska målen samt regionala och lokala mål inom samhällsbyggnadsområdet såsom RUFS 2010 och landstingets miljömål. Modellen har arbetats fram genom en bred dialog med representanter från trafikförvaltningen, Trafik- och regionplaneförvaltningen, Trafikverket, länets kommuner, trafikoperatörer, resenärsorganisationer samt intresseorganisationer för tillgänglighetsfrågor. Dessutom har drygt av länets invånare bidragit till utformningen av målmodellen genom en webbaserad enkät. Utgångspunkten för modellen är hållbar utveckling som nu genomsyrar alla mål. Andra förändringar mot det tidigare trafikförsörjningsprogrammet är att målen för färdtjänst och kollektivtrafik på vatten har arbetats in i modellen, från att tidigare ha beskrivits separat.

469 469 6(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Trafikförsörjningsprogrammets målmodell, där visionen är ledstjärnan. 2.2 Modellens uppbyggnad Vision Trafikförsörjningsprogrammets vision är Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Visionen är en ledstjärna för kollektivtrafikens och regionens utveckling. Den knyter an till visionen i RUFS 2010 och beskriver hur kollektivtrafiken ska bidra till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion Övergripande mål De övergripande målen beskriver vad som ska känneteckna Stockholms kollektivtrafik år Nedbrutna mål De nedbrutna målen beskriver utvalda fokusområden inom respektive övergripande mål Måltal Syftet med måltalen är att ge regionen en övergripande bild om kollektivtrafiken i länet utvecklas i rätt riktning. Måltalen pekar också ut vilka aktörer som bidrar till att målen nås. Att få fler att välja kollektivtrafik istället för egen bil är ett exempel på en uppgift där flera av länets aktörer behöver hjälpas åt.

470 470 7(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 2.3 Övergripande mål, nedbrutna mål och måltal Ökat kollektivt resande Det är en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga för Stockholmsregionen att kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen och att hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen av de motoriserade resorna på sikt ska kunna öka. En förutsättning för att få fler personer att välja kollektivtrafiken istället för bilen är att de kan och vill resa kollektivt. De viktigaste nedbrutna målen i detta avseende är kollektivtrafikens konkurrenskraft jämfört med bilen, att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla och upplevs som trygg. God tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning, äldre och barn bidrar till FNkonventionens mål samt bidrar till ökad rörelsefrihet och möjligheten att kunna leva självständigt. Färdtjänsten ska vara ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken för de som sällan eller aldrig kan använda den allmänna kollektivtrafiken. Tabellerna nedan visar hur upphandlad kollektivtrafik inom länet samt den länsöverskridande kollektivtrafiken ska bidra till att nå måltalen. Konkurrenskraftigt Kollektivtrafikens marknadsandel Restidkvot mellan stadskärnor på samma regionhalva Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik på land Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik på vatten Andel nöjda resenärer i regionaltågstrafiken Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik Nuläge Etappmål (2015) %* Ökning med 2,5 procentenhe ter Mål 2030 Ökning med 5 procentenheter 2,3-1, % % 79 % % % % 55-65%** Utredning pågår % % % *) Enligt resvaneundersökningen RVU För information om undersökningen se Begreppsförklaringar. **) Nöjdheten varierar mellan linjerna. Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, trafikentreprenör MÄLAB, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, trafikentreprenör

471 471 8(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Tryggt* Andel trygga resenärer i allmän kollektivtrafik på land** Andel trygga resenärer i allmän kollektivtrafik på vatten** Andel trygga resenärer i särskild kollektivtrafik** Andel trygga resenärer i regionaltågstrafiken** Andel resenärer som känner sig trygga på väg till/från kollektivtrafiken Tillgängligt Tillgängliga fordon och fartyg Tillgängliga stationer, hållplatser och bryggor Nuläge (2015) Etappmål % Utredning pågår 96 % Utredning pågår 71 % Utredning pågår Utredning pågår 67 % Utredning pågår Nuläge (2015) Etappmål 2020 Mål 2030 Mål 2030 Utredning pågår 100 %*** Utredning pågår 100 % *) Trygghet definieras av trafikförvaltningen som en individuell känsla av att själv eller tillsammans med andra ha kontroll över faror, brister och funktioner som finns i kollektivtrafiksystemet. **) Avser även vistelse på hållplatser, stationer, bryggor eller på-/avstigning av färdtjänstfordon. ***) Måltalet är exklusive det kulturhistoriska tonnaget (Storskär, Norrskär och Västan). Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, Trafikverket, kommuner, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, trafikentreprenör MÄLAB, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Kommuner, Trafikverket Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Smart kollektivtrafiksystem För en attraktiv kollektivtrafik behövs ett smart kollektivtrafiksystem som är resurseffektivt, miljöanpassat och säkert. Smart kollektivtrafik innebär att hushålla med naturens och samhällets resurser. Kollektivtrafiksystemet liksom hela länet står inför flertal utmaningar som är utpekade i RUFS 2010, bland annat befolkningstillväxt. Detta innebär att investeringar som kommer behövas under kommande år för att åtgärda kapacitetsbrister inom kollektivtrafiksystemet, måste bidra till minskad klimatpåverkan och ökad ekonomisk effektivitet utifrån ett livscykelperspektiv parallellt.

472 472 9(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Miljöanpassad kollektivtrafik är en förutsättning för att klara det nationella klimatmålet. Exempelvis sparas redan idag cirka 1,4 miljoner ton CO 2 utsläpp varje år tack vare alla som väljer att åka med den upphandlade kollektivtrafiken inom Stockholms län. En resurseffektiv kollektivtrafik är en nödvändighet för att säkerställa kvalitet och attraktivitet i dagens trafik, men även för att ge utrymme att kunna investera i och utveckla kollektivtrafiken såväl i stad som på landsbygd. Ambitionen är att skattesubventioneringsgraden inte ska ändras utan ligga kvar kring 50 procent. Ett resurseffektivt sätt att stärka och effektivisera kollektivtrafiken är att styra efterfrågan till redan befintlig, attraktiv trafik. Genom att aktivt arbeta med incitament samt samverkan med entreprenörer, kommuner och andra aktörer kan andelen kollektivtrafikresenärer öka i befintligt system. Gemensamt kan regionala och lokala satsningar påverka attraktiviteten och därmed efterfrågan på och intäkterna till kollektivtrafiken samtidigt som kostnadseffektiviteten kan säkerställas. En grundläggande uppgift för ett fungerande kollektivtrafiksystem att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Säkerhet är ett nytt område i trafikförsörjningsprogrammet. I nuläget redovisas enbart måltal för spårtrafiken, eftersom det saknas tillförlitliga uppgifter för buss, sjötrafik och särskild kollektivtrafik. Under den kommande programperioden kommer måltalet att utvecklas så att det omfattar all kollektivtrafik.

473 473 10(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Miljöanpassat Andel förnybar energi i allmän kollektivtrafik på land och vatten samt i särskild kollektivtrafik Andel förnybar energi i fastigheter i allmän kollektivtrafik Energieffektivisering i allmän kollektivtrafik på land och vatten samt särskild kollektivtrafik Energieffektivisering i fastigheter i allmän kollektivtrafik Minskat buller från tunnelbana och lokalbanor Minskning i utsläpp (basår 2011) av partiklar från allmän kollektivtrafik på väg och vatten samt särskild kollektivtrafik Minskning i utsläpp (basår 2011) av kväveoxider från allmän kollektivtrafik på väg och vatten samt särskild kollektivtrafik Nuläge (2015) Etappmål 2020 Mål % 90 % 100 % 93 % 95 % 100 % +5 %* 10 % 15 % 9 % 10 % 15 % Utredning pågår Alla boende i Stockholms län ska ha bullernivåer på högst 70 db (A) max på minst en uteplats invid fasad samt maximalt 45 db (A) inomhus nattetid från den kollektiva spårtrafiken 31 % 50 % 75 % 35 % 50 % 75 % * Mellan har energianvändning per personkilometer ökat. Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör

474 474 11(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Säkert Antalet allvarligt skadade** i spårtrafiken ska minska Antalet omkomna i spårtrafiken ska minska Resurseffektivt Kostnadseffektivitet, kostnad/platskilometer Efterfrågeeffektivitet, kostnad/personkilometer Nuläge (2015) Etappmål 2020 Mål Utredning pågår 27 Utredning pågår Nuläge (2015) Etappmål 2020 Utredning pågår Utredning pågår Mål 2030 Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, trafikentreprenör Aktörer som bidrar Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket trafikentreprenör Utbudseffektivitet, Trafikförvaltningen, Utredning pågår Beläggningsgrad trafikentreprenör **Rapporterat allvarligt skadade skadade som transporteras till sjukhus efter olycka Attraktiv region Kollektivtrafiken till land och sjöss är en grundläggande del i en attraktiv region. Den är för många en förutsättning för att kunna bo, arbeta och vistas i Stockholms län. Enligt de nationella transportpolitiska målen ska transportsystemet anpassas för resenärer med funktionsnedsättning och bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet. Pålitlig kollektivtrafik handlar om transparens, förutsägbarhet och samsyn i planering och drift av kollektivtrafiken som bygger på samverkan mellan länets aktörer. Sammanhållet kollektivtrafiksystem handlar om att skapa tillgång till arbete, service och rekreation för regionens medborgare utifrån deras olika behov och förutsättningar. Tillväxtskapande kollektivtrafiksystem möjliggör och ökar intresset för exploatering i kollektivtrafiknära lägen. Nya bostäder och arbetsplatser i dessa lägen innebär att länets ökande befolkning i mindre utsträckning blir beroende av bilen för sina resor.

475 475 12(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Pålitligt, sammanhållet och tillväxtskapande Bebyggelsetillskottet som tillkommer inom gångavstånd från stomnätet Andel av regionens invånare som når minst 55 % av länets arbetsmarknad inom 45 minuter dörr till dörr med kollektivtrafik Nuläge (2015) Mål 2030 Aktörer som bidrar 50 % 70 % 36 % 50 % Trafikförvaltningen, kommuner Trafikförvaltningen, kommuner, Trafikverket, trafikentreprenör 2.4 Den storregionala tågtrafikens roll Den storregionala tågtrafiken är en viktig pusselbit för förverkliga de storregionala målen för transportsystemet. Den storregionala tågstrafiken knyter samman kommuner, städer och regionala kärnor i ett regionsammanbindande transportsystem och skapar förutsättningar för en fortsatt regionförstorning och möjliggör ett hållbart ökande arbets-, studie- och övrigt vardagsresande i en expanderande storregion. Den storregionala tågtrafiken kan också främja samhälls- och stadsutveckling i stationsnära lägen och bidrar till att göra kollektivtrafiksystemet i sin helhet konkurrenskraftigt och attraktivt. Inom ramen för En Bättre Sits har länen enats om övergripande och gemensamma storregionala mål för transportsystemet i Stockholm- Mälarregionen, vilka stämmer väl överens med målen i trafikförsörjningsprogrammet. Målen är politiskt antagna av huvudmännen i regionen 2006, med revidering 2012.

476 476 13(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering 3 Strategiska ställningstaganden RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Målmodellen bygger på ett antal strategiska ställningstaganden, som genomsyrar samtliga mål i modellen. Följande avsnitt beskriver dessa ställningstaganden. 3.1 Hållbar utveckling är utgångspunkten Hållbar utveckling är utgångspunkten och det genomsyrar hela trafikförsörjningsprogrammet och samtliga mål. Framtidens kollektivtrafik måste planeras utifrån fokus på hållbar utveckling. Modellen för hållbar utveckling i trafikförsörjningsprogrammet utgår från de tre hållbarhetsperspektiven, det ekologiska, sociala och ekonomiska, som är beroende av varandra. Alla delarna samspelar och påverkar varandra. Det går inte att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle om bara hänsyn tas till en eller två av delarna. Detta är den centrala utgångspunkten för målen i trafikförsörjningsprogrammet. Social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning för hållbar utveckling. I trafikförsörjningsprogrammet betyder hållbarheten att sätta invånaren och resenären i fokus. Det vill säga att utforma och bedriva kollektivtrafiken utifrån deras olika behov och förutsättningar för att tillgängliggöra arbete, utbildning, service, kultur och fritid för så många som möjligt.

477 477 14(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 3.2 Samverkan En resa med kollektivtrafiken består av flera delar som ett antal aktörer har olika ansvar för. Samverkan mellan dessa aktörer och ansvarsfördelning dem emellan är grundläggande förutsättningar för att skapa en kollektivtrafikresa som fungerar från dörr till dörr. De aktörer som har ansvar för hela resan är följande: 3.3 Hela resan Hela resan handlar om att resan från dörr till dörr ska fungera och upplevas smidig för alla. Den omfattar upplevelsen såväl före som under och efter resan, samt byten på vägen. Hela resan är alltså bredare än att bara handla om tiden då resenären är på hållplats/station eller i något av kollektivtrafikens fordon. Landstinget, kommunerna i länet, Trafikverket, kommersiella aktörer och i viss mån även andra aktörer har del i ansvaret att skapa förutsättningar för hela resan. Dessutom krävs en samverkan mellan länets aktörer när det gäller bebyggelse och kollektivtrafiknätet för att möjliggöra hela resan. Nedanstående bild beskriver schematiskt och förenklat hela resan och var aktörernas ansvar finns. Syftet med bilden är att illustrera de olika momenten under hela resan samt ge exempel på vad de kan omfatta.

478 478 15(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Översiktlig beskrivning av hela resan och dess olika moment samt vilka aktörer som har ansvar för olika delar av resan Hela resan Full tillgänglighet I Regeringskansliets strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken finns inriktningsmålet att "Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning". Det handlar om att skapa möjligheter för alla att på lika villkor kunna arbeta, studera och delta i olika aktiviteter i samhället. För personer med funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att hela resekedjan från dörr till dörr fungerar, en helhetssyn måste därför prägla åtgärder inom transportsystemets olika delar. För att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och användbar för resenärerna krävs det att de aktörer som är ansvariga för resans olika delar samverkar och agerar. En fullt tillgänglig linje eller bytespunkt/replipunkt innebär att följande moment är möjliga att genomföra för alla resenärer: Planera resan. Det ska vara möjligt för resenärer med funktionsnedsättning att använda de verktyg som finns för att planera kollektivtrafikresan innan den genomförs. Köpa och använda biljett. Grundläggande krav är att alla resenärer ska komma åt, uppfatta, kunna se, klara av och kunna förstå hur biljetten ska köpas. Spärrkiosker och andra försäljnings- och informationsplatser ska gå att hitta samt vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Ta sig till terminal, station, hållplats, kaj eller brygga. Gångvägar och anslutningar till och från terminal, station, hållplats, kaj eller brygga ska vara tillgängliga och säkra för resenärer med funktionsnedsättning. Vistas, orientera sig på terminal, station, hållplats, kaj och brygga. Enkla, säkra och trygga byten ska eftersträvas på alla bytespunkter. All möblering och belysning samt vinterunderhåll ska anpassas så att

479 479 16(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) vistelsen och orienteringen underlättas för personer med funktionsnedsättning. Samtliga resenärer ska kunna ta del av information samt eventuell service som erbjuds. Ledsagning ska erbjudas. Trafikinformation. Trafikinformationen ska anpassas så att det är möjligt att ta del av informationen, såväl före som under resan, oavsett funktionsnedsättning. Ta sig ombord, hitta sittplats och ta sig av fordonet eller fartyget. Det ska vara möjligt för alla resenärer med funktionsnedsättning att ta sig ombord, hitta en sittplats och ta sig av fordonet eller fartyget på ett tryggt och säkert sätt. Samtliga resenärer ska kunna ta del av information samt eventuell service ombord på fartyg eller fordon. Tydligt utmärkta prioriterade sittplatser och rullstolsplatser ska finnas. 3.4 Innovativt tänkande och arbetssätt Utvecklingen av kollektivtrafiken bör präglas av ett innovativt tänkande och arbetssätt. Detta innebär exempelvis innovativt tänkande vid upphandlingar. För att arbeta i den riktning som målen i trafikförsörjningsprogrammet visar är det viktigt att alltid utveckla arbetssätten och att arbeta med ständiga förbättringar. Det omfattar alla moment från tidiga skeden i planeringen till den dagliga driften av kollektivtrafiken. Vid sidan av ständiga förbättringar är det viktigt att ha ett riskförebyggande tänkande och arbetssätt. 3.5 Normkritiskt förhållningssätt Normkritiskt förhållningssätt handlar om att främja lika rättigheter och möjligheter genom ifrågasättande av normer och dess konsekvenser. Med hjälp av ett normkritiskt förhållningssätt kan begränsande strukturer och normer synliggöras och förändras. Utifrån ett kollektivtrafikperspektiv handlar det ytterst om att säkerställa att samhällsutvecklingen sker utifrån kollektivtrafikens förutsättningar och inte utifrån bilen som länge varit normen. Vidare handlar ett normkritiskt förhållningssätt inom kollektivtrafiken exempelvis om att säkerställa att planering sker utifrån alla resenärers behov och inte enbart utifrån en viss resenärsgrupp.

480 480 17(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 4 Behovet av kollektivtrafik i Stockholmsregionen Kollektivtrafiken är mycket viktig för hela Stockholmsregionen och har en stor uppgift i att hålla samman regionen. En starkt bidragande orsak till att kollektivtrafiken används i så stor utsträckning i Stockholms län är att den är väl utbyggd, har god täckning över hela länet, har hög turtäthet och är förhållandevis prisvärd. Kollektivtrafiken är även en del av lösningen till de utmaningar som är identifierade i RUFS Följande avsnitt beskriver dagens resande med kollektivtrafiken samt den utmaning som den kraftigt växande befolkningen utgör för trafiksystemet. 4.1 Dagens resande Varje vardag görs cirka 3,2 miljoner resor inom länet med tunnelbana, buss, pendeltåg, lokalbana, fartyg samt med den särskilda kollektivtrafiken. Det dagliga resandet inom länet är starkt inriktat mot de centrala delarna. Endast en procent av länets invånare pendlar ut från länet. Buss står för den största andelen, med drygt 1,4 miljoner resor varje dag. Med tunnelbanan genomförs drygt 1,2 miljoner resor per dag. Varje dag görs också ungefär resor med den särskilda kollektivtrafiken, det vill säga den kollektivtrafik som finns för de cirka personer som är berättigade till färdtjänst. Dessutom ansvarar landstinget för cirka sjukresor dagligen. En vardag under vinterhalvåret åker ca resenärer med skärgårdstrafiken. Detta resande är dock i huvudsak koncentrerat till sommarhalvåret med ca resenärer per vardag. Vid sidan av skärgårdstrafiken bedrivs även pendelbåtstrafik, vilket i princip omfattar den sjötrafik som når Stockholm inom 60 minuter. Antalet resor med pendelbåtstrafiken en vardag under vinterhalvåret uppgår till stycken.

481 481 18(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Andel resor per dag per trafikslag (källa: Fakta om SL och länet 2014). Länsöverskridande trafik i Mälardalen samordnas genom Mälab (Mälardalstrafik AB) på uppdrag av kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Därutöver har kollektivtrafikmyndigheterna egna tågsystem, till exempel SL:s pendeltåg, Upptåget och Tåg i Bergslagen. De senaste 15 åren har det länsöverskridande resandet ökat kraftigt. I Mälardalen (Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län) görs cirka 15 miljoner resor per år med regionaltåg och cirka resor per vardag. Den kommersiella kollektivtrafiken i Stockholms län utgörs till största delen av tågtrafik (till exempel Arlanda Express och delar av SJ:s regionaltågstrafik), busstrafik till flygplatser och hamnar, express- och turistbusstrafik samt sjötrafik i skärgården.

482 482 19(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 4.1 Växande region - en framtida utmaning Kollektivtrafikens förutsättningar kommer att i hög grad påverkas av den förväntade snabba tillväxten av befolkning och verksamheter i regionen. Antalet invånare i regionen 2030 bedöms uppgå till drygt 2,7 miljoner, från dagens cirka 2,1 miljoner invånare. Stockholms län har för närvarande en ökning som ligger omkring cirka invånare per år. Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Redan nu är det trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik. Antalet invånare över 65 år beräknas öka ännu mer än befolkningen som helhet, från år 2015 till år Utvecklingen kommer att mötas genom fortsatt anpassning av trafikens tillgänglighet men också av det faktum att äldre personer förblir friska högre upp i åldrarna och att behovet av färdtjänst sannolikt inträder senare i livet. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet, både regionalt och för resenärer med funktionsnedsättning och för att bidra till en hållbar regionförstoring. Även bebyggelseutvecklingen och markanvändningen har samma avgörande betydelse. Kollektivtrafiksystemet och bebyggelsen måste utvecklas i växelverkan, där kollektivtrafiksystemet är pålitligt och kapacitetsstarkt nog att få en strukturerande effekt för bebyggelsen. Bebyggelsen behöver i sin tur lokaliseras på ett sådant sätt att tillkommande befolkning innebär en möjlighet för att göra kollektivtrafiksystemet mer hållbart, inte minst ekonomiskt. Lokaliseringen av tillkommande bebyggelse är avgörande för att befolkningsökning och kapacitet i kollektivtrafiken ska kunna stärka varandra.

483 483 20(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) 5 Resurseffektiv bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling För att kunna utveckla kollektivtrafiken och förse en växande befolkning med resmöjligheter krävs att samhällets resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt och som ger största möjliga trafiknytta. Samtidigt måste hänsyn tas till systemeffekter i hela trafiksystemet och andra mål om exempelvis regional tillgänglighet. Detta kapitel beskriver en bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling i samverkan samt ger exempel på resurseffektiv kollektivtrafik i form av stomnätet för Stockholms län respektive i Mälardalen samt kompletterande trafik. 5.1 Bebyggelse- och kollektivtrafikutveckling i samverkan Stockholmsregionen kommer även fortsättningsvis att växa kraftigt, särskilt i regionens centrala delar. Tillväxten ger många nya möjligheter för Stockholms nuvarande och blivande invånare, men medför också stora utmaningar. Genom att en hög andel av regionens bebyggelsetillskott lokaliseras inom gångavstånd till kollektivtrafiken skapas samverkanseffekter mellan den fysiska planeringen och kollektivtrafiken som leder till ökat kollektivt resande. För att investeringar i kollektivtrafiken ska få maximal effekt är det väsentligt att ha ett regionalt perspektiv på den kommunala planeringen. I de mer tätbefolkade delarna av länet samt inom och mellan regionala kärnor finns bäst förutsättningar att uppnå hög kostnadseffektivitet. I reserelationer med stor pendling i båda riktningarna kan den mest effektiva trafiken åstadkommas. Då en kommun planerar att exploatera är det ur ett kollektivtrafikperspektiv viktigt att ny bebyggelse i första hand lokaliseras till befintlig bebyggelse i närheten av befintliga kollektivtrafiklägen. I nya bebyggelseområden är det önskvärt för kollektivtrafikförsörjningen att bebyggelsen är tät och att den omfattar bostäder, arbetsplatser och andra viktiga målpunkter såsom service, förskolor, skolor, vårdcentraler och bibliotek med mera. Planering av resurseffektiv kollektivtrafik kan även exempelvis innebära att väg- och gatunät möjliggör god framkomlighet och ett effektivt linjenät för busstrafik.

484 484 21(34) Strategisk utveckling Planering Strategisk planering RAPPORT Version Ärende/Dok. id. TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att även planera för kollektivtrafikförsörjning. Vid exploatering är det ur ett kollektivtrafikperspektiv önskvärt att ny bebyggelse lokaliseras i befintliga kollektivtrafiklägen. Planeras nya upptagningsområden för kollektivtrafiken är det önskvärt att bebyggelsen blir tät och att den omfattar bostäder, arbetsplatser och andra viktiga målpunkter. Dessutom är det viktigt att det finns infartsparkeringar för bil i anslutning till kollektivtrafiken. 5.2 Stomnätet ett exempel på resurseffektiv kollektivtrafik Stomnätet, som omfattar all spårtrafik och stombussar, ska i största utsträckning ligga fast. Stomnätet utgör ett underlag för kommunernas bebyggelseplanering genom att avsikten i stråken är att långsiktigt bedriva kollektivtrafik. Det möjliggör även en utvecklad dialog om var och hur stomtrafikens framkomlighet kan ges företräde framför biltrafiken. För resenärerna innebär stomnätet en hög turtäthet. Stomnätets linjer ska upplevas som snabba att resa med och ha smidiga byten. Linjerna ska ha en hög tillförlitlighet, vara tydliga och lätta att känna igen. Dessutom ska de vara fullt tillgängliga för resenärer med funktionsnedsättning. För regionen innebär stomnätet tvärgående och radiella linjer. Nätet förbinder kommuncentrum med centrala Stockholm utan byten. Vidare kopplar nätet samman de regionala stadskärnorna. För bebyggelseplaneringen innebär stomnätet stabilitet och pålitlighet över tid. Det ger en hög geografisk tillgänglighet till en attraktiv kollektivtrafik. I befintlig bebyggelse innebär stomnätet en potential för förtätning kring stomnätshållplatser och i förlängningen en potential för ökad turtäthet Stomnätsplanen Trafikförvaltningen har tagit fram en stomnätsplan för Stockholms län för att kunna svara mot regionens långsiktiga behov av kollektivtrafik. I stomnätsplanen redovisas principer för stomtrafikens utveckling och ett förslag