BESÖK FRÅN BERGEN Jan Valeskog biträdande finansborgarråd Anders Carstorp stadsdelsdirektör

Transkript

1 BESÖK FRÅN BERGEN Jan Valeskog biträdande finansborgarråd Anders Carstorp stadsdelsdirektör Om Stockholm och hur Stockholm styrs Om Stadsdelsnämndsreformen Några erfarenheter ur ett stadsdelsnämndsperspektiv The Capital of Scandinavia

2 AGENDA Stadsövergripande tema Jan Valeskog (s), Joakim Larsson (M) och Anders Carstorp stadsdelsdirektör Hur har Stockholm organiserat sig på central och lokal nivå (politiskt och administrativt)? Hur har relationen mellan dessa två fungerat? Kaffe Lokalt tema Jan Valeskog (s) och Anders Carstorp stadsdelsdirektör Erfarenheter från stadsdelsperspektiv

3 VÄLKOMMEN TILL STOCKHOLM! Marte Mjøs Persen (A) ordfører Rune Bakervik (A) Gruppeleder og omitenestleder Hilde Onarheim (H) Gruppeleder og komiteleder Marita Moltu (KrF) Varaordfører og komitenestleder Åsta Årøen (V) Bystyremedlem Diane Berbain (MDG) Bystyremedlem Ove Sverre Bjørdal (Sp) Gruppeleder Silje Hjemdal (FrP) Bystyremedlem Mikkel Grüner (SV) Gruppeleder og komiteleder Bjørn Ølberg Spesialrådgiver, byrådsleders avdeling Richard Taule Seksjonssjef, byrådsleders avdeling Roar Kristiansen Bystyredirektør, Bystyrets kontor Frank Wessels Rådgiver, Bystyrets kontor

4 OM STOCKHOLM OCH HUR STOCKHOLM STYRS

5 JÄMFÖRELSER STOCKHOLM - BERGEN STOCKHOLM BERGEN AREAL km Land Vatten FOLKMÄNGD BEFOLKNINGSTÄTHET ANTAL ANSTÄLLDA ORDFÖRANDE Karin Wanngård (S) Marte Mjös Persen (A)

6 JÄMFÖRELSER STOCKHOLM - BERGEN Röstfördelning efter valet % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 35,2% 28,7% 10,3% 7,0% 5,6% 4,4% 3,2% 2,0% 1,4% 1,1% Høyre (H) Arbeiderpartiet (A) Fremskrittspartiet (FRP) Venstre (V) Kristelig Folkeparti (KRF) Sosialistisk Venstreparti (SV)

7 JÄMFÖRELSER STOCKHOLM - BERGEN

8 STOCKHOLMS STADSDELSFÖRVALTNINGAR Kommunal förskola Fritidsverksamhet för barn och ungdomar Omsorg och service till personer med funktionsnedsättning Social service, omsorg och behandling samt familjerätt Försörjningsstöd, budgetrådgivning och skuldsanering Äldreomsorg Renhållning, skötsel och underhåll av parker samt parkinvesteringar Lokala stadsmiljöfrågor Konsumentrådgivning Lokala näringslivsfrågor Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen

9 FACKFÖRVALTNINGAR OCH BOLAG FACKFÖRVALTNINGAR Utbildningsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen Socialförvaltningen Äldreförvaltningen Överförmyndarförvaltningen Idrottsförvaltningen Kulturförvaltningen Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Fastighetskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen Kyrkogårdsförvaltningen Stockholms stadsarkiv Serviceförvaltningen Valnämndens kansli Revisionskontoret BOLAG Familjebostäder Micasa Fastigheter S:t Erik Försäkring S:t Erik Livförsäkring S:t Erik Markutveckling Skolfastigheter i Stockholm (SISAB) Stockholm Globe Arena Fastigheter Stockholms Hamn Stockholmshem Stockholm Business Region Stockholm Parkering Bostadsförmedlingen i Stockholm Stockholms Stadsteater Stockholm Vatten Stokab Svenska Bostäder Övriga majoritetsägda bolag Mässfastigheter Intressebolag Fortum Värme Holding

10 KOMMUNENS EKONOMI Ungefär hälften av stadens budget riktas till stadsdelsnämndssektorn Kommunal fastighetsavgift 2,0% Intäkter från verksamheten 13,8% Övrigt 6,2% Kostnad från utjämningssystem 8,1% Fastighetsförvaltning 1,5% Stadsplanering och bostadsbyggande 1,4% Trafik, gator och miljö 4,2% Förskola och annan pedagogisk omsorg 15,9% Individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknad 10,6% Grundskola, särskola och skolbarnomsorg 21,4% Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 6,9% Gymnasieskola och gymnasiesärskola 5,4% Äldreomsorg 13,9% Kultur och idrott 4,4% INTÄKTER KOSTNADER Till staden: 17,90 kr Skatt till kommun och landsting per 100 SEK Till landstinget: 12,08 kr Begravningsavgift: 0,08 kr Totalt: 30,06 kr

11 Stadens vision och kommunfullmäktiges inriktningsmål 2017 Ett Stockholm som håller samman Stockholm är en stad som får alla att växa. Här har alla barn och vuxna framtidstro och möjligheter att förverkliga sina liv. Stockholm är en sammanhållen stad som sjuder av liv och rörelse i alla stadens delar. Den offentliga välfärden är en grund för livskvalitet och trygghet för stockholmarna under livets alla skeden. Ett klimatsmart Stockholm Naturens stillhet nära storstadens intensitet utmärker Stockholm. Smarta lösningar gör det enkelt för alla stockholmare att leva miljövänligt. Utan att äventyra förutsättningarna för framtida generationer växer staden med människan som utgångspunkt och med respekt för naturens gränser. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är nytänkandets centrum i världen. Det gynnsamma innovationsklimatet får företag och människor att blomstra. Näringslivets mångfald och det livslånga lärandet ger alla stockholmare frihet att följa och förverkliga sina drömmar. Stockholm är en central nod i ett globalt nätverk av framgångsrika städer. En stad i världen, men också en världens stad som attraherar internationella entreprenörer, studenter och besökare. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Ingenstans är demokratin mer vital än i Stockholm. Stockholmarna är delaktiga i stadens utveckling och känner samhörighet med sin stad. Deras engagemang tas tillvara och ger riktning åt framtiden. Stockholm är ett föredöme i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Lika rättigheter och stora möjligheter kommer alla till del i en stad tillgänglig för alla. Vision Ett Stockholm för alla Stockholms stads målbild för en socialt, ekonomiskt, ekologiskt och demokratiskt hållbar utveckling under de närmaste decennierna. Ett Stockholm som håller samman Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Ett demokratiskt hållbart Stockholm

12 Ett Stockholm som håller samman Utmaningar Den socioekonomiska segregationen i Stockholm har vuxit påtagligt sedan Flyttmönster förstärker segregationen som fått en allt tydligare etnisk dimension. Individer med olika bakgrund möter varandra allt mer sällan i vardagslivet 42% Av barnfamiljerna i Rinkeby lever i ekonomisk utsatthet. Vad vi gör För att öka möjligheten för staden att växa samman är sju stadsdelar extra prioriterade i arbetet med att minska skillnaderna. Prioriteringarna är ett resultat av rapporten Skillnadernas Stockholm av Stockholms stads kommission för ett socialt hållbart Stockholm. Mellan 2015 och 2018 väntas fler förskolebarn. Just nu pågår därför större projekt runt om i staden där skolor byggs eller befintliga byggs ut.

13 Ett klimatsmart Stockholm Utmaningar Stockholm är en av de ledande städerna i Europa på miljöområdet men för att uppnå visionen behöver vi minska stadens klimatpåverkan genom minskade utsläpp till luft och vatten, minskad spridning av miljögifter samt åtgärdande av förorenade markoch vattenområden. 40% Vägtrafiken står för ungefär 40 procent av klimatutsläppen, två tredjedelar av kväveoxidutsläppen och 90 procent av utsläppen av partiklar (PM10) i Stockholm Vad vi gör Stockholm ska vara fossilbränslefritt år För att uppnå detta krävs insatser för att minska koldioxidutsläppen. Det betyder bland annat att biltrafiken måste minska, vilket i sin tur ställer krav på ökad framkomlighet för kollektiv-, cykeloch gångtrafik. Stockholms stad arbetar för att bli en ledande cykelstad och det byggs nya, breda cykelbanor och lånecykelsystemet utvecklas.

14 Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Utmaningar Trots en stark arbetsmarknad, med lägre arbetslöshet och högre inkomstnivåer än övriga regioner i Sverige, finns det stora skillnader mellan olika stadsdelar avseende utbildning, sysselsättning och inkomst. Etableringen av nyanlända är en av Stockholms största utmaningar de närmaste åren. Skärholmen Innerstaden 1% 64% Ökning av medelinkomst de senaste två decennierna Vad vi gör En satsning som pågår är Open Lab. Ett centrum där studenter, lärare och forskare från Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola arbetar med utmaningar som Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län står inför. I syfte att främja entreprenörskap åker Business trucks runt i ytterstaden. Business Truck är en mobil rådgivningsverksamhet som erbjuder kostnadsfri nyföretagar- och innovationsrådgivning.

15 Ett demokratiskt hållbart Stockholm Utmaningar Tilliten mellan människor har ökat i alla stadsdelsområden från , men skillnaderna mellan områden är stor. Förtroendet för samhällets institutioner är stort i hela staden, men skillnaderna mellan områden är stora och samvarierar med socioekonomisk profil. Över de tre senaste valen kan en tendens till sjunkande valdeltagande skönjas i stadsdelar med redan lågt valdeltagande. 40,8 82,1 94,8 Spånga 22 i Rinkeby Hela staden Västerled 15 i Ålsten Vad vi gör Stockholms stad arbetar aktivt för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling. Genom att sätta fokus på dessa frågor jobbar vi för allas lika möjligheter i staden vad gäller exempelvis jämställdhet, tillgänglighet, delaktighet och inflytande. I Stockholms stad pågår nu ett arbete med att omsätta visionen till lokala utvecklingsprogram med konkreta åtgärder i dialog med boende och verksamma i stadsdelarna.

16 SDN-REFORMEN Bakgrunden Genomförandet Utvärdering Förändringarna mellan åren

17 STADSDELSNÄMNDSREFORMEN Den största organisatoriska förändringen i Stockholms stads historia. Reformen innebar att den 1 januari 1997 överfördes en stor del av den kommunala servicen till 24 olika stadsdelsnämnder. Ett av flera viktiga beslut som hade med reformen att göra var beslut om ett resursfördelningssystem till stadsdelsnämnderna Stadsdelsnämndernas uppgifter Stärka den lokala demokratin och delaktigheten i stadsdelen Öka kvaliteten i den kommunala verksamheten Effektivisera den kommunala verksamheten

18 STADSDELSNÄMNDSREFORMEN Till nämndernas ansvarsområden hörde bland annat Den kommunala hälso- och sjukvården Stöd och service enligt LSS Grundskoleverksamheten Förskoleverksamheten Fritidsverksamhet för barn och ungdom Biblioteksverksamheten förutom Stadsbiblioteket Barmarksrenhållning och vinterväghållning Skötsel och underhåll av parker

19 FÖRÄNDRINGAR GENOM ÅREN År 1998 minskades antalet stadsdelsnämnder till 18 År 2001 övergick den lokala biblioteksverksamheten till Kulturförvaltningen År 2007 minskades antalet stadsdelsnämnder till 14 och ansvaret för grundskolan övergick från stadsdelsnämnderna till Utbildningsförvaltningen År 2008 överfördes en del ansvar för arbetsmarknadsfrågor till central arbetsmarknadsnämnd Resursfördelningsmodellen har utvärderats och förändrats flera gånger sen 1997.

20 UTVÄRDERINGEN Institutet för Kommunal Ekonomi (IKE) vid Stockholms universitet utvärderade SDN-reformen utifrån de tre övergripande målen: Stärka den lokala demokratin och delaktigheten i stadsdelen Öka kvaliteten i den kommunala verksamheten Effektivisera den kommunala verksamheten

21 UTVÄRDERINGEN Institutet för Kommunal Ekonomi (IKE) vid Stockholms universitet utvärderade SDN-reformen utifrån de tre övergripande målen: Stärka den lokala demokratin och delaktigheten i stadsdelen TVEKSAMT Öka kvaliteten i den kommunala verksamheten TVEKSAMT Effektivisera den kommunala verksamheten JA!

22 EXEMPEL AGENDA NÄMNDSAMMANTRÄDE Inkomna medborgarförslag Underlag för tillämpning av idéburet offentligt partnerskap IOP Rusta upp hundrastgården i Vinterviken Beslutsärenden Underlag till budget 2018 Verksamhetsbidrag till lokala föreningar 2017 (Föreningsbidrag) Kartläggning av hälso- och sjukvårdsinsatser - Kvalitetsindikatorer i särskilda boendeformer för äldre Delegation enligt LVM och förordnande enligt LVU Förlängning av avtal för städtjänster Remissärenden Stockholm stads handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret Se barnet (SOU 2017:6) Trafikförändringar i SL- trafiken 2017/2018 (T18) Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster Serveringstillstånd fär restaurang Zashims Kök & Bar

23 EXEMPEL AGENDA NÄMNDSAMMANTRÄDE Skrivelser från nämnden Skrivelse från (S) och (MP) om ansökningar om olika boendeformer inom äldreomsorgen Skrivelse från (L) och (M) med förslag till ändrad delegation avseende avslag på plats i servicehus eller vård- och omsorgsboende Skrivelse från (L) och (M) om rätt till heltid i förskolan Anmälningsärenden Månadsrapport mars 2017 Lägesrapport om utveckling av fritids- ungdomsverksamheten Slutet sammanträde Yttrande över ansökan om adoption Nedläggning av faderskapsutredning Nedläggning av faderskapsutredning Nedläggning av faderskapsutredning Anmälan av sociala delegationens protokoll

24 NÅGRA TILL PERSPEKTIV PÅ SDN-REFORMEN En tid med flera andra stora förändringar Decentralisering och centralisering utveckling går med stora steg framåt och tillbaka Styrning handlar om mer än att bara rita om rutorna Era frågor

25 VART? En tid med stora samhällsförändringar senaste åren Från fattigvård till egenmakt Från omsorg på dagis till lek och lärande i förskolan Från långvård till eget rum i äldreboende Från idiot till samhällsmedborgare Från relationsbaserad till kunskapsbaserad socialtjänst Från flumskola till kunskap Från placering till valfrihet Från medelsbrist till aktiv ekonomistyrning Från personalstat till kompetensförsörjning

26 Centralisering Decentralisering CENTRALISERING OCH DECENTRALISERING! Kommunalisering av skolan 1991 Pengsystem förskola/skola (1990-talet) Kvalitetsutveckling (Svensson, Janne von Heland) (1990-talet) ÄDEL-reformen 1992 Kommunalisering av omsorgen 1995 SDN-reformen decentralisering skolan 1997 Kommunalisering av delar av psykiatrin 1997 Strategi för konkurrensutsättning (1999) Integrerad ledning- och styrning - ILS (1999) Ökat statligt engagemang i skolfrågor (mitten av 2000-talet) OECD-studie Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft (2006) Ett Stockholm i världsklass - Vision 2030 (2007) Centralisering av grundskolan (2007) Kunskapsbaserad socialtjänst (2007) Introduktion LEAN och Resultatbaserad styrning (2008) Ny skollag 2010 tydliggör skolans ansvar???

27 STYRNING UR ETT VERKSAMHETSPERSPEKTIV 1 Uppnår staden sina önskade resultat? Är stadens organisation ändamålsenlig utifrån uppdrag och önskade resultat? Hur långt har staden kommit inom prioriterade utvecklingsområden?

28 STYRNING UR ETT VERKSAMHETSPERSPEKTIV 2 Kommunfullmäktige 101 ledamöter Hur undvika detaljstyrning i en decentraliserad organisation? Kommunstyrelsen Resursfördelningsmodell Ej kostnadsdrivande Möjliggör politisk prioritering Långsiktighet Hur få engagerade och duktiga politiker till stadsdelsnämnderna? STADSLEDNINGSKONTORET Centrala facknämndernas roll vs. stadsdelsnämnderna? Styrande eller stödjande? Finansroteln Stadsbyggnadsoch kulturroteln Arbetsmarknadsoch idrottsroteln Skolroteln Socialroteln Trafikroteln Miljöroteln Äldre- och personalroteln Bostads- och demokratiroteln 14 stadsdelsnämnder 16 facknämnder 16 bolag

29 STYRNING UR ETT VERKSAMHETSPERSPEKTIV 3 Vi skriver mycket om vad verksamheten gör men lite om vad det betyder för den vi är till för. Hur säkra en verksamhet byggd på forskning, kunskap och beprövad erfarenhet? Hur säkerställa och utveckla likställighet, delaktighet, självständighet och barnperspektiv? Hur utveckla formerna för att kunna utvärdera; när vet vi att det faktiskt är bra? - Cheshire Puss, she began, rather timidly, as she did not know at all whether it would like the name: however, it only grinned a little wider. Come, it's pleased so far, thought Alice, and she went on. -Would you tell me please, which way I ought to go from here? - That depends a good deal on where you want to get to said the cat. - I don't much care where, said Alice. - Then it doesn't matter which way you go, said the cat So long as I get somewhere, Alice added as an explanation. - Oh, your sure to do that, said the cat, if you only walk long enough"

30 TACK!