Utredningsuppdrag 16/01 Handlingsplan för arbetet med folkhälsa

Transkript

1 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Diarienummer Diarienummer Utredningsuppdrag 16/01 Handlingsplan för arbetet med folkhälsa Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning över utredningsuppdrag 16/01 Handlingsplan för arbetet med folkhälsa. Uppföljning av handlingsplanen sker löpande i folkhälsoutskottet. Bakgrund I landstingsplanen gavs landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan för folkhälsa. Syftet med handlingsplanen är att utveckla landstingets folkhälsoarbete utifrån landstingsplanens fastställda fokusområden med perspektiven medarbetare, patient/kund, invånare och ledning och styrning. Landstingsstyrelsen antog 14 oktober 2015 en strategi för ett tobaksfritt län 2025 (utredningsuppdrag 15-03). Samtidigt gavs uppdraget att formulera en handlingsplan med delmål med återrapportering till landstingsstyrelsen. En handlingsplan för ett tobaksfritt län är nu inarbetad i folkhälsoplanen. Målet med handlingsplanen har formulerats enligt nedan: Målet med handlingsplanen är att landstinget ska, på ett systematiskt och hållbart sätt, genom samverkan mellan förvaltningarna och med andra aktörer, bidra till en bättre och mer jämlik folkhälsa för länets kvinnor och män, flickor och pojkar. Landstinget ska på ett systematiskt och hållbart sätt, genom samverkan mellan förvaltningarna och andra aktörer, bidra till en bättre och mer jämlik folkhälsa för länets kvinnor och män, flickor och pojkar. Vi strävar efter att bli en mer aktiv samhällsaktör genom att skapa en mer hälsofrämjandehälso- och sjukvård och stödja invånarna till mer hälsosamma levnadsvanor. Tobak, fysisk aktivitet, psykisk hälsa och jämställd och jämlik hälsa är landstingets fyra prioriterade områden inom folkhälsoarbetet. För att uppnå de uppsatta målen och för att bidra till en mer jämlik hälsa i länet konkretiseras landstingsplanens mål i en handlingsplan där samtliga förvaltningar bidrar med olika aktiviteter. Samverkan med externa Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon vx Bankgiro

2 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Diarienummer Sida 2 (2) länsaktörer för att främja invånarnas fysiska och psykiska hälsa finns också beskriven. Folkhälsoplanen är grunden för landstingets folkhälsoarbete. Den visar att landstingets verksamheter på olika sätt kan bidra till bättre hälsa för befolkningen i länet. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete är en förutsättning för god och hållbar utveckling i vårt län. Folkhälsan påverkas av mängd olika faktorer; var vi bor, vilket kön vi tillhör, vilken utbildning vi har och sociala nätverk runtom oss. Våra levnadsvanor är relativt goda, dock finns det flera enskilda grupper med skadligt tobaksbruk, riskabla alkoholvanor, psykiskt ohälsa och betydande övervikt. Andelen med hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är högre bland befolkningen i länet jämfört med riksgenomsnittet och dessa sjukdomarkan i hög grad påverkas av förebyggande/hälsofrämjande insatser. Om vi kan hjälpa våra invånare att leva ett hälsosammare liv påverkas inte bara de enskilda individerna positivt, utan gynnar hela samhället i form av ökad produktivitet, minskad sjuklighet och minskat nyttjande av våra välfärdssystem. Den största effekten av folkhälsoarbetet uppnås genom långsiktigt och strategiskt arbete. Särskilt viktigt är det att arbeta med preventiva insatser för barn och unga och erbjuda stöd till vuxna som föräldrar och skola. Marie Tigerryd Folkhälsoutvecklare Magnus Persson Utvecklingsdirektör Bilaga 1. Handlingsplan för arbetet med folkhälsa, daterad den 15 februari Planerade aktiviteter till handlingsplan för arbetet med folkhälsa, daterad den15 februari. 3. Protokollsutdrag från folkhälsoutskottet den 19 april 2017.

3 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete En god och jämlik hälsa för alla

4 Inledning Landstinget i Kalmar län är länets största arbetsgivare med ett ansvar för jämlik och god service till länets invånare avseende hälso- och sjukvård, trafik, tandvård och kultur. Landstinget arbetar brett med folkhälsa, både inom hälsooch sjukvården men också i våra andra verksamheter. Det betyder att landstingets olika verksamheter har en daglig effekt på invånarnas hälsa och levnadsvanor. Landstinget i Kalmar län har de senaste åren blivit en tydlig aktör inom hälsa och vill även fortsättningsvis ha ett stort hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande fokus i allt vi gör. Den här inriktningen pekas också ut av landstingplanen där det står att vi skall arbeta för att förebygga ohälsa och främja hälsa hos våra invånare, patienter, kunder och medarbetare. För att nå bred effekt samt säkerställa en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen kan landstinget inte verka på egen hand utan behöver samverka med regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelsen, länets kommuner, föreningsliv, frivilligorganisationer och civilsamhälle. Detta arbete behöver under planperioden fortsätta att utvecklas och synliggöras. Syftet med handlingsplanen för folkhälsa är att lyfta fram insatser som ska prioriteras under perioden i enlighet med våra fokusområden. Samtliga förvaltningar har varit med och bidragit med aktiviteter till planen och allas gemensamma engagemang är en förutsättning för att bedriva och utveckla det landstingsövergripande folkhälsoarbetet. Tillsammans når vi framgång! Magnus Persson, utvecklingsdirektör

5 Innehåll 1 Uppdrag och syfte Bakgrund Vad är folkhälsa? Folkhälsoarbete utifrån nationella mål Hur ser folkhälsan ut i Kalmar län? Föreslagna aktiviteter under planperioden Främja hälsa Strategiska utvecklingsområden Främja hälsa Tobaksfritt län Strategiska utvecklingsområden Tobak Fysiskt aktiva invånare Strategiska utvecklingsområden Fysisk aktivitet Psykisk hälsa Strategiska utvecklingsområden Psykisk hälsa Jämställd och jämlik hälsa genom hela livet Strategiska utvecklingsområden Jämställd och jämlik hälsa Bilagor Förtydligande av aktiviteter Ord och begrepp i folkhälsoarbetet... 21

6 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 1 Uppdrag och syfte Syfte Syftet med handlingsplanen är att utveckla landstingets folkhälsoarbete utifrån landstingsplanens fastställda fokusområden med perspektiven patient/kund, medarbetare, invånare samt ledning och styrning. Mål Målet är att landstinget i Kalmar län på ett systematiskt och hållbart sätt ska, genom samverkan mellan förvaltningarna och andra aktörer, bidra till en bättre och mer jämlik folkhälsa för länets kvinnor och män, flickor och pojkar. Giltighet Planen gäller Målgrupp Handlingsplanen omfattar landstingets samtliga förvaltningar och verksamheters folkhälsoarbete. Ansvarig för dokumentet Utvecklingsdirektör Revideras och följs upp Indikatorerna och aktiviteterna i folkhälsoplanen revideras och följs årligen upp i styrgruppen för hälsofrämjande organisation (HFO) och rapporteras till ledningsgruppen. Planen löper över Beslutsdatum Beslutat av Landstingsstyrelsen 4

7 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 2 Bakgrund Landstinget ska på ett systematiskt och hållbart sätt, genom samverkan mellan förvaltningar och andra aktörer, bidra till en bättre och mer jämlik folkhälsa för länets kvinnor och män, flickor och pojkar. Vi strävar efter att bli en mer aktiv samhällsaktör genom att skapa en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och stödja invånarna till mer hälsosamma levnadsvanor. Tobak, fysisk aktivitet, psykisk hälsa samt jämställd och jämlik hälsa är landstingets fyra prioriterade områden inom folkhälsoarbetet. För att stödja utvecklingen av det fortsatta arbetet har landstingsdirektören fått i uppdrag, enligt landstingplanen , att ta fram en handlingsplan för folkhälsoarbetet. Landstingsstyrelsen antog hösten 2015 en strategi 1 för ett tobaksfritt län En handlingsplan för att nå målet är nu inarbetad i handlingsplanen för folkhälsa. För att nå de uppsatta målen och bidra till en mer jämlik hälsa i länet konkretiseras landstingsplanens mål i en handlingsplan där samtliga förvaltningar bidrar med olika aktiviteter (se separat dokument). Samverkan med externa länsaktörer för att främja invånarnas fysiska och psykiska hälsa finns också beskriven. Folkhälsoplanen är grunden för landstingets folkhälsoarbete och visar att landstingets verksamheter på olika sätt kan bidra till bättre hälsa för invånarna i länet. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete är en förutsättning för god och hållbar utveckling i vårt län. Om vi kan hjälpa våra invånare att leva hälsosammare liv påverkas inte bara de enskilda individerna positivt utan det gynnar hela samhället i form av ökad produktivitet, minskad sjuklighet och minskat nyttjande av våra välfärdssystem. Den största effekten av folkhälsoarbetet uppnås genom långsiktigt och strategiskt arbete där man kombinerar insatser som riktar sig till riskindivider (högriskstrategi) med åtgärder som påverkar hela eller större delen av befolkningen (masstrategi). Här har landstinget genom sin breda, mångfacetterade verksamhet goda förutsättningar att arbeta på flera olika nivåer som ger effekt på både kort och lång sikt. Särskilt viktigt är det att arbeta med förebyggande insatser för barn och unga. Landstinget är medlem i det nationella nätverket för hälsofrämjande hälsooch sjukvård (HFS) som driver utvecklingen av en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård med fokus på god vård och jämlik hälsa för patienter, medarbetare och invånare. Nätverket bedriver även temagrupper och erbjuder ett forum för landets regioner och landsting att mötas och sprida goda exempel inom det hälsofrämjande området, vilket är en viktig del i folkhälsoarbetet. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård syftar främst till att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. De hälsofrämjande inslagen kan, och bör, förstärkas av verksamheternas chefer i ledning, styrning och uppföljning. Eftersom hälso- och sjukvården är samhällets expert på hälsa är det viktigt att landstingets egna arbetsplatser upplevs som hälsofrämjande av medarbetarna. Då många av landstingets förvaltningar har andra uppdrag än att vara sjukvårdande, har vårt landsting utvecklat begreppet hälsofrämjande hälsooch sjukvård till det mer omfattande konceptet hälsofrämjande 1 Strategi för ett tobaksfritt län

8 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete organisation (HFO). På så sätt inkluderas samtliga förvaltningar och alla verksamheter görs delaktiga i utformandet av folkhälsoarbetet. Förvaltningarna ska årligen, genom arbetet med verksamhetsplanerna, ansvara för planerade aktiviteter, genomförande och uppföljning, med stöd av utvecklings- och folkhälsoenheten. En styrgrupp för folkhälsoarbetet finns på central nivå där representanter från alla förvaltningar finns med. 3 Vad är folkhälsa? Hälsa är tillståndet hos en enskild individ och en mänsklig rättighet som skyddas av flera internationella konventioner. Folkhälsa betecknar det allmänna hälsotillståndet i en hel befolkning. För att uppnå god folkhälsa krävs även att hälsan är jämt fördelad i befolkningen. En viktig del av det strategiska folkhälsoarbetet är därför att långsiktigt arbeta för att minska skillnader i hälsostatus mellan olika grupper och geografiska områden. I Sverige har folkhälsan utvecklats positivt under många år. Vår utbildningsnivå och livslängd har ökat och vi är produktiva och aktiva längre i livet än tidigare generationer. Färre dör i tidig ålder. Framstegen har skett mycket tack vare breda samarbeten och enträget vardagsarbete i kommuner och landsting. Men samtidigt som vi blir allt friskare växer skillnaderna i hälsa mellan grupper av människor. Ojämlikheterna bromsar samhällets utveckling och begränsar människors möjligheter att leva goda liv. Kommuner och landsting har ett stort ansvar att förbättra hälsan hos alla och samtidigt minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer beskriver vilka faktorer som bestämmer (påverkar) hälsan på olika nivåer i samhället liksom på individnivå. Ålder, kön och arv är faktorer som individen inte kan påverka men som är betydelsefulla då de ger oss vissa grundläggande förutsättningar. Närmast individen finns de psykosociala resurserna som socialt stöd och lokala 6

9 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete nätverk. De psykosociala resurserna påverkar i sin tur nästa nivå som beskriver individens levnadsvanor, vilka vi i stor utsträckning kan påverka själva. På nästa nivå beskrivs livsvillkor såsom utbildningsmöjligheter och möjlighet till fritidssysselsättning. Ytterst i modellen finns samhällsekonomiska strukturer och miljön vilka kan ha stort inflytande på folkhälsan. Precis som modellen ovan visar, påverkas folkhälsan av utvecklingen på många områden utbildning, hälso- och sjukvård, arbetsmarknad, inkomst, integration och jämställdhet. Samtidigt påverkar folkhälsan utvecklingen i samhället. Att arbeta med folkhälsa lägger därför grunden för såväl invånarnas som landets välmående. Eftersom många olika faktorer spelar roll för hälsoutvecklingen, är samverkan mellan olika aktörer en viktig del i folkhälsoarbetet. För ett lyckat resultat är det viktigt att prioritera och att arbeta långsiktigt och fokuserat. 3.1 Folkhälsoarbete utifrån nationella mål Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden är en kompassriktning för att nå social hållbarhet (prop. 2002/03:55 och 2007/08:110). De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Folkhälsoarbetet syftar till att minska den ojämlika fördelningen av hälsa i samhället samt att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Arbetet med att minska skillnaderna mellan olika grupper (sociala, geografiska, ekonomiska etc.) är långsiktigt och kräver helhetssyn, samordning och övriga aktörer i samhället. 7

10 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 3.2 Hur ser folkhälsan ut i Kalmar län? Landstingets verksamhet planeras utifrån befolkningens sammansättning, hälsoutveckling, livsvillkor och levnadsvanor. En negativ befolkningstrend har under senare år brutits i länet och den åldrande befolkningen blandas upp med fler nyinflyttade invånare 2. När det gäller andel i befolkningen som skattar sin hälsa som bra ligger Kalmar län på samma nivå som i riket, 73 % av befolkningen. Om man ser till fördelningen mellan könen skattar 76 % av männen sin hälsa som bra medan motsvarande andel bland kvinnor är 70 % 3. När det gäller de stora folksjukdomarna har insjuknandet i hjärtinfarkt länge legat högt i Kalmar län, men har sedan några år tillbaka sjunkit och ligger nu lägre än i riket. Dock är hjärtinfarkt fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland äldre. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som får hjärtinfarkt varje år 4. Även antalet cancerfall är efter åldersstandardisering högre i länet än i riket 5. Andel i befolkningen som har diabetes ligger i linje med den i riket. Detsamma gäller för insjuknandet i stroke 6. Länsinvånarna har en lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet men har relativt bra levnadsvanor. Den generella utvecklingen av levnadsvanor ser under den senaste tioårsperioden positiv ut, i riket och i länet. Gemensamt för alla levnadsvanor är att de påverkas av ojämlikheten i hälsa och är beroende av socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomst samt om man bor i tätort eller på landsbygden. I vissa fall ökar ojämlikheten i levnadsvanor mellan några av befolkningsgrupperna. Det finns flera enskilda grupper med skadligt tobaksbruk, riskabla alkoholvanor, psykisk ohälsa och betydande övervikt i länet 7 som behöver få bättre förutsättningar och stöd av bland annat hälso- och sjukvården. Skillnaderna i hälsa mellan kommunerna hänger statistiskt sett ihop med stora skillnader i levnadsvanor och livsvillkor mellan invånarna i länets kommuner. Majoriteten av de kommuner som har mer gynnsamma livsvillkor ligger vid länets kustband 8. Utrikesfödda personer mår generellt sämre än inrikesfödda men det är ingen homogen grupp och variationer finns beroende på vilket land man är född i 9. 2 Statistiska Centralbyrån. Befolkningsregistret Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsodata, Landstinget i Kalmar län. (2013). Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård. (Socialstyrelsens statistikdatabas, 2014) 5 Socialstyrelsens statistikdatabas, 2014; Vården i siffror, Ibid 7 Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsodata, ; Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård, Landstinget i Kalmar län Landstinget i Kalmar län. (2013). Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård 9 Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsodata,

11 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 4 Föreslagna aktiviteter under planperioden I nästföljande kapitel sammanfattas några av de föreslagna aktiviteterna. Dessa har listats under strategiska utvecklingsområden (delmål) för varje aktuellt område: Främja hälsa Tobaksfritt län Fysiskt aktiva invånare Psykisk hälsa Jämställd och jämlik hälsa genom hela livet I ett separat dokument återfinns samtliga aktiviteter i en mer detaljerad aktivitetslista i tabellform. Utöver aktiviteterna innehåller tabellerna vem eller vilka de riktar sig mot (det vill säga perspektivet - invånare, medarbetare, patient/kund samt ledning och styrning) samt vem som är ansvarig. De innehåller också aktivitetsmål, förväntat resultat av aktiviteten, indikatorer, samt datakälla för uppföljning. Avsikten med tabellerna är att ge en översikt över de aktiviteter som ska genomföras. De ska även fungera som ett underlag för uppföljning och utvärdering; är aktiviteten genomförd? Har målet uppnåtts? Om inte, varför? 5 Främja hälsa Landstingets tydligt prioriterade fokusområden (tobak, fysisk aktivitet, psykisk hälsa och jämställd och jämlik hälsa) ingår i det mer övergripande målområdet främja hälsa. Landstinget ska arbeta hälsofrämjande för att stärka hälsan hos länets invånare i alla åldrar och stödja invånare, medarbetare, patienter och kunder till bättre hälsa och goda levnadsvanor. God hälsa och goda levnadsvanor leder till lägre kostnader för hälso- och sjukvården och bättre välbefinnande i befolkningen. Det är av stor vikt att arbeta förebyggande med barn och unga, samt de vuxna de kommer i kontakt med. Familjecentralerna är viktiga utifrån familjens situation och ska ses som en hälsofrämjande mötesplats. Landstinget arbetar idag preventivt med målgruppen genom exempelvis uppsökande verksamhet mot skolelever som Tobaksfri Duo på högstadiet och Tobaksfri Utmaning för länets gymnasielever. Fler aktiviteter inom områdena fysisk aktivitet och psykisk hälsa behöver genomföras för målgruppen barn och unga. Landstingets Kom igång -satsning, som sker i intern och extern samverkan i länet, kommer att fortsätta och vidareutvecklas. Även om det primära syftet med insatsen är att inspirera till ökad rörelse och fysisk aktivitet, innebär Kom igång även en möjlighet att diskutera andra levnadsvanor, psykisk hälsa, sömn och stress med målgruppen. Det är också ett tillfälle att stödja länsinvånarna till att göra hälsosamma val samt öka deras kännedom om landstingets digitala tjänster för egenvård. Kom-igång -satsningen stärker även den lokala samverkan då ett gott samarbete mellan landsting, kommun, 9

12 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete näringsliv, föreningsliv, frivilligorganisationer och andra lokala aktörer är nödvändigt för dess genomförande. Då Kalmar län har Sveriges näst äldsta befolkning är det viktigt att fortsatt arbeta med insatser som stärker seniorernas hälsa, som exempelvis Sund Smart Stark Senior som ska spridas till fler kommuner. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 10 (Socialstyrelsen 2011) ligger till grund för arbetet med levnadsvanor och ska implementeras i verksamheten. En stor del av det förebyggande arbetet sker på primärvårdens hälsocentraler genom livsstilsrådgivning. Det är särskilt viktigt att det sjukdomsförebyggande arbetet når utsatta grupper som t.ex. psykiskt sjuka, asylsökande och nyanlända med syfte att utjämna skillnader i hälsa. Många asylsökande har en levnadssituation som bidrar till psykisk ohälsa och mindre hälsosamma levnadsvanor. Landstinget ska därför arbeta för att ge målgruppen förutsättningar att utveckla mer hälsosamma levnadsvanor och ge ökad kunskap om egenvård. Det finns stora skillnader i tandhälsa bland barn och ungdomar som har olika socioekonomisk bakgrund. Folktandvården ska fortsätta att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stärka såväl den allmänna hälsan som munhälsan hos länsinvånarna. För barn och ungdomar ska preventiva insatser genomföras i skolorna. Projektet Hälsa & Kultur har pågått i tre år och erfarenheterna ska nu implementeras och spridas vidare genom Kultur på recept. Digitaliseringen innebär nya möjligheter för folkhälsoarbetet och kan bidra till att stärka invånarnas hälsa och livskvalitet. Hälsoskattningar, bedömningar samt internetbaserat stöd och behandling är några exempel. En annan viktig aspekt av ökad digitalisering är förbättrad tillgänglighet vilket skulle kunna leda till minskad ojämlikhet i hälsa. Kommunikativa insatser är viktiga för att tydliggöra landstinget som en hälsoaktör i samhället. Som ett led i den kommunikativa strategin, med tydlig koppling till värdegrunden öppet, engagerat, kunnigt, är landstingets medarbetare viktiga ambassadörer i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Kommunikationen blir därmed ett strategiskt och integrerat verktyg för att sprida kunskap om hälsa till både invånare och medarbetare. 5.1 Strategiska utvecklingsområden Främja hälsa Följande delmål inom främja hälsa har lyfts fram som särskilt viktiga att arbeta med under planperioden. Aktiviteterna avser perspektiven invånare, medarbetare, patient/kund samt styrning och ledning: Utveckla landstingets sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete genom samverkan, digitalisering och kommunikativa insatser. 10 För mer information, se Bilaga 1 10

13 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete Exempel på planerade aktiviteter: Utveckla Kom igång som plattform för aktiviteter för att inspirera och motivera länets invånare att ta ansvar för och engagera sig i sin hälsa. Öka användningen av digitala verktyg i mötet med patienten för förbättrade levnadsvanor. Främja god och jämlik munhälsa och goda levnadsvanor hos barn och unga genom förskolor och skolor. Satsningar för medarbetarnas hälsa, exempelvis genom att tydliggöra hälsoinspiratörernas uppdrag och utveckla metoder för hälsosamtal. 6 Tobaksfritt län Att vara tobaksfri är en av de viktigaste förebyggande insatserna vi kan göra för vår hälsa. Daglig rökning är enskilt den levnadsvana som skapar störst ohälsa för enskilda individer i Sverige. Varje år dör människor i vårt land till följd av egen eller andras rökning. Om vi räknar in produktionsbortfall och sjukdomar kostar tobaksbruket både betydande summor pengar och stort lidande. Användningen av tobak leder också till miljöpåverkan och barnarbete då tobak ofta odlas i fattiga länder där barn arbetar på fälten med giftiga besprutningsmedel. I Sverige har tobaksbruket minskat sedan i mitten av 80-talet, men det är fortfarande 20 % av invånarna i länet som använder tobak 11. Det är 11 % som röker och 12 % som snusar 12. Precis som på nationell nivå är det betydligt fler män än kvinnor i vårt län som snusar, medan det omvända gäller för rökning. Bland högstadieelever har rökningen gått nedåt medan det istället är fler som börjar röka under gymnasietiden jämfört med tidigare. Många olika faktorer bidrar till tobaksbruk. De största riskfaktorerna är låg inkomst och låg utbildning. Mer specifika faktorer är låg kunskap om riskerna med tobak, reklam och påverkan av olika slag samt i vilken utsträckning individen är mottaglig för detta. Tillgång till tobak, dålig tillgång till tobaksfria (rökfria) miljöer, hög social acceptans för tobaksbruk och begränsad tillgång till hjälp att sluta använda tobak bidrar också till ett ökat tobaksbruk. Flera av orsakerna till högt bruk av tobak ligger utanför det som landstinget kan påverka. Dit hör t.ex. regler och lagar kring tillgång till tobak, reklam, påverkan och stimulans till bruk av tobak som sprids via olika kanaler i samhället. Men landstinget har också stora möjligheter att bidra till lägre tobaksbruk i befolkningen genom att sprida kunskap om risker med rökning, skapa ökad tillgång till rökfria miljöer samt att hjälpa människor att sluta röka. Landstinget har som mål att Kalmar län ska vara tobaksfritt och har anslutit sig till opinionsbildningsprojektet Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige I oktober 2015 antogs en strategi som nu förtydligas med en 11 Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsodata, Ibid 11

14 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete handlingsplan med aktiviteter som ska bidra till att målet uppnås. I ett separat dokument finns en detaljerad beskrivning av insatser som ska minska bruket av tobak i Kalmar län och leda till uppsatt mål. Ett långsiktigt arbete bedrivs i kommunerna för att få bort tobaksbruket i länets alla högstadie- och gymnasieskolor, vilket gäller både snusning och rökning. Tobaksfri Utmaning ska implementeras i samtliga gymnasieskolor. Målet är att alla elever i åk 9 ska vara tobaksfria Särskilda insatser ska utvecklas för att minska tobaksbruket och stödja goda levnadsvanor där gravida, nyanlända och personer med psykisk sjukdom är prioriterade grupper. För att motivera till tobaksfrihet ska landstinget arbeta för att utomhusmiljöerna vid våra sjukhus och hälsocentraler ska vara rökfria och verka för rökfria arenor i kollektivtrafiken. 6.1 Strategiska utvecklingsområden Tobak Följande delmål inom tobak har lyfts fram som särskilt viktiga att arbeta med under planperioden. Aktiviteterna avser perspektiven invånare, medarbetare, patient/kund samt styrning och ledning: Landstinget ska stimulera och uppmuntra tobaksfrihet hos invånare, medarbetare och patienter/kunder. Exempel på planerade aktiviteter: Årligen återkommande kompetenshöjande insatser för tobaksavvänjare och hälsokoordinatörer. Utbildning av fler tobaksavvänjare. Ökad andel patienter/kunder som får remiss till tobaksavvänjare. Tobaksavvänjning i grupp på folkhögskolorna via hälsocentralen ska testas. Alla landstingets miljöer och kundmöten ska vara tobaksfria. Exempel på planerade aktiviteter: Uppföljning av riktlinjen Tobaksfritt landsting ska ske i medarbetarenkäten. Samtliga utomhusområden vid sjukhus och hälsocentraler ska vara rökfria. Landstinget ska också verka för rökfria miljöer inom kollektivtrafiken. Förebyggande insatser för barn och unga (exempelvis SOTIS 13, Tobaksfri Duo 14 och Tobaksfri Utmaning 15 ). Opinionsbildningsprojektet Tobacco Endgame ska spridas till fler aktörer i länet. 13 Samtal om tobak i skolan. För mer information, se Bilaga 1 14 För mer information, se Bilaga 1 15 Ibid 12

15 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 7 Fysiskt aktiva invånare Att vara fysiskt aktiv är viktigt för vår hälsa och vårt välbefinnande. Fysisk aktivitet har flera positiva effekter på kroppen och bidrar bland annat till energibalans, ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande och minskad risk för övervikt. Om vi inte är fysiskt aktiva ökar däremot risken för ett stort antal sjukdomar såsom hjärt-och kärlsjukdom, cancer, fetma och högt blodtryck. En stillasittande livsstil leder inte bara till negativa hälsoeffekter hos individen utan medför också stora samhällskostnader i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Stillasittandet hos barn och unga har under de senaste åren blivit allt vanligare. Endast % av barn och unga rör sig enligt rekommendationen om 60 minuter per dag 16. En möjlig orsak är ökad skärmtid liksom kostnader för att utöva fritidsaktiviteter. Sociala medier bör ses som ett verktyg för att möta och påverka barn och unga till att göra hälsosamma val. Även vuxna tenderar att bli mer stillasittande där ett stillasittande arbete och ökad skärmtid har en negativ effekt på hälsan. På nationell nivå är det ungefär lika stor andel kvinnor som män som är fysiskt aktiva. Invånarna i Kalmar län rör sig mer än rikssnittet men det finns stora regionala skillnader där socioekonomiska faktorer är av betydelse. 66 % av kvinnorna och 70 % av männen når upp till den tidigare rekommendationen om 30 aktivitetsminuter per dag 17. Enligt nationell folkhälsodata kan vi se en negativ trend i Kalmar län 18. Yrkesföreningen för fysisk aktivitet har reviderat den nationella rekommendationen till att även inkludera fritidsaktiviteter och arbete i hemmet. En vuxen ska vara fysiskt aktiv, med måttlig intensitet, minst 150 minuter i veckan. Landstinget ska arbeta vidare med Kom igång - satsningen med syfte att inspirera till ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion. Kommuner där invånarna rör sig mindre samt utsatta områden i Kalmar län är prioriterade. Under 2017 ska insatser göras mot målgruppen familj och barn, däribland ett pilotprojekt för goda levnadsvanor och fysiskt aktiva barn och unga. Personer med funktionsvariation eller psykisk ohälsa kan vara i behov av extra stöd och resurser. Landstinget behöver skapa stödjande miljöer som främjar fysisk aktivitet också hos dessa grupper. Aktiviteterna ska sträva efter att skapa jämlika förutsättningar och stärka individens delaktighet. Kalmar län har den näst äldsta befolkningen i landet, vilket stärker betydelsen av fortsatt implementering av kursen Sund Smart Stark Senior 19. Kursen har genomförts i tre av länets tolv kommuner och ska spridas under planperioden. För att nå ut till fler vill landstinget utveckla konceptet genom att inkludera aktiviteterna i befintliga seniorkurser på landstingets 16 Karolinska institutet. (2016). Active healthy kids Sweden Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsodata, Folkhälsomyndigheten. (2015). Nationella folkhälsodata 19 För mer information, se Bilaga 1 13

16 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete folkhögskolor. Fler kommuner har visat intresse för satsningen och behöver stöd för att på sikt självständigt kunna driva kursen som en del i den kommunala verksamheten. Barn och unga rör på sig allt mindre vilket gör att landstinget under planperioden måste utveckla föräldrar, förskola/skola och andra samhällsaktörer. Barn och unga gör som sina föräldrar. Vi behöver involvera föräldrarna så att de kan stödja hela familjen till goda levnadsvanor, däribland vardagsmotion och fysisk aktivitet. Landstinget är en viktig samverkanspart när det gäller att tidigt stärka individen till att vara fysiskt aktiv. Genom insatser för ökad fysisk aktivitet, beskrivna nedan, kan landstinget bidra till bättre hälsa i länet, bättre utfall av vårdinsatser, och i förlängningen till lägre kostnader för landstinget och samhället i stort. För mer detaljerad information om aktiviteterna, se separat dokument. 7.1 Strategiska utvecklingsområden Fysisk aktivitet Följande delmål inom fysisk aktivitet har lyfts fram som särskilt viktiga att arbeta med under planperioden. Aktiviteterna avser perspektiven invånare, medarbetare, patient/kund samt styrning och ledning: Stödjande insatser för att öka fysisk aktivitet hos invånare, medarbetare och patienter/kunder. Exempel på planerade aktiviteter: Fortlöpande Kom igång -satsningar för ökat intresse för fysisk aktivitet hos länets invånare. Ett ökat fokus på barn och unga genom pilotprojekt i samarbete med länets skolor samt med föreningslivet och barn med funktionsvariation. Fortsatt fokus på äldre genom spridning och breddning av Sund Smart Stark Senior. Insatser för att öka andelen medarbetare som använder friskvårdsbidraget samt erbjuda medarbetare ett ökat utbud av hälsoaktiviteter. Öka andelen patienter i primärvården som diskuterar fysisk aktivitet i patientmötet. Utveckla miljöer som inspirerar till fysisk aktivitet och minskat stillasittande hos invånare, medarbetare och patienter/kunder. Exempel på planerade aktiviteter: Underlätta för resenärer med cykelparkeringar i närheten av hållplats/stationer. Ökad tillgänglighet till friluftsområden/vandringsleder. Fler antal aktiva möten i landstinget. Bygga utomhusgym på landstingets folkhögskolor. 14

17 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 8 Psykisk hälsa Världshälsoorganisationen WHO har beskrivit psykisk hälsa som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där varje person kan förverkliga sig själv, klara av påfrestningar i vardagen, arbeta produktivt och bidra till det samhälle hon eller han lever i. Psykisk hälsa handlar alltså om att må bra inombords; att vara nöjd med sig själv men också med det liv man lever. De senaste åren har den psykiska ohälsan ökat i befolkningen, framför allt bland barn och unga men också bland kvinnor. Denna utveckling ses även i vårt län, bland annat i Försäkringskassans statistik över antal sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa där Kalmar län ligger i linje med riksgenomsnittet (23.5 sjukfall med psykiatrisk diagnos per invånare 20 ). Om man ser till antalet sjukfall med psykiatriska diagnoser har de procentuellt sett ökat mer i Kalmar län under perioden 2010 till 2015 än i övriga riket (72.3 % jämfört med 66.5 % 21 ). Varje månad tar fler än tre personer i vårt län sitt eget liv och i Kalmar län dör fler personer i suicid än i övriga Sverige (17.3 per invånare jämfört med riksgenomsnittet på ). De största riskfaktorerna för suicid är depression, andra psykiska sjukdomar och tidigare suicidförsök. En förändrad livssituation - till exempel arbetslöshet, skilsmässa, pensionering och dödsfall i ens närhet - är också riskfaktorer. Suicid i familjen, sociala problem såsom missbruk, ensamhet och svår fysisk sjukdom innebär också en ökad risk, liksom barn och unga som utsätts för mobbning. För att det suicidpreventiva arbetet ska vara effektivt måste det bedrivas på många arenor och olika nivåer. Landstinget i Kalmar län samverkar därför med länets kommuner, myndigheter, föreningsliv, privat sektor, frivillig- och brukarorganisationer samt trossamfund för att långsiktigt minska självmorden i vårt län. Sedan 2016 har Landstinget i Kalmar län ett antaget handlingsprogram 23 för suicidprevention med målsättningen att halvera antalet självmord i länet till år Som stöd i arbetet ligger propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 2007/08:110) med nio strategiska åtgärdsområden för att minska antalet självmord. I landstingets handlingsprogram ingår bland annat kunskapshöjande insatser som Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) och SPiSS (Suicidprevention i svensk sjukvård), riktade insatser till speciellt utsatta grupper och kommunikativa insatser med syfte att informera om, och minska stigmatiseringen av, psykisk ohälsa. Många av aktiviteterna nedan har skapats med utgångspunkt i handlingsprogrammet och ska bidra till att uppnå det övergripande målet att minska självmorden med 50 % till år Försäkringskassan. (2016). Tabellbilaga Korta analyser 2016:2 21 Ibid 22 Socialstyrelsen. Dödsorsaker (Sveriges officiella statistik) 23 Handlingsprogram för självmordsförebyggande åtgärder i Kalmar län 15

18 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 8.1 Strategiska utvecklingsområden Psykisk hälsa och suicidprevention Följande delmål inom psykisk hälsa och suicidprevention har lyfts fram som särskilt viktiga att arbeta med under planperioden. Aktiviteterna avser perspektiven invånare, medarbetare, patient/kund samt styrning och ledning: Invånarna och majoriteten av landstingets medarbetare har kunskap om psykisk ohälsa/suicidprevention och var/vilken hjälp som finns att tillgå. Exempel på planerade aktiviteter: Genomföra breda utbildningsinsatser, bland annat i MHFA 24, SPiSS 25 och öppna föreläsningar i samband med psykiatriveckan. Informationskampanj om psykisk ohälsa och suicid i Kalmar län. Fler MHFA-instruktörer ska utbildas i landstinget. Verksamhetsanpassad utbildning för externa aktörer kring psykisk ohälsa och suicidnärhet. Riktade insatser till utsatta grupper med förhöjd risk för psykisk ohälsa/suicid. Exempel på planerade aktiviteter: Skapa länsgemensam larmplan för att förebygga suicid i det akuta läget. Utbildning om självskadebeteende för medarbetare i psykiatriska öppenvården. Skapa rutiner för snabbare bedömningssamtal av psykolog i primärvård vid mild/måttlig grad av psykisk ohälsa. Förbättrad psykosocial arbetsmiljö. Exempel på planerade aktiviteter: Psykosociala skyddsronder för chefer. Analys av hälsobokslut med uppföljning av sjukfrånvaro kopplat till psykisk ohälsa. Utbildning för samtliga chefer i Utvecklande ledarskap. 9 Jämställd och jämlik hälsa genom hela livet Landstinget ska bidra till att främja hälsa genom hela livet hos länets alla invånare, både kvinnor och män, flickor och pojkar. Vård ska ges efter behov och på lika villkor för hela befolkningen. Vi vet att hälsan är ojämlikt fördelad hos våra invånare i länet och för att motverka detta bör vi upprätta en verksamhet som strävar efter att utjämna skillnaderna genom att uppnå en god service, bra bemötande, en god hälsa och en vård på lika villkor för hela 24 Första hjälpen till psykisk hälsa. För mer information, se Bilaga 1 25 Suicidprevention i svensk sjukvård. För mer information, se Bilaga 1 16

19 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete befolkningen. Detta gör vi genom att prioritera de som har störst behov av olika tjänster och insatser och att jobba efter principen att likvärdig service inte är samma sak som likadan service. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar kvinnors och mäns, flickors och pojkars, olika förutsättningar och behov. Landstinget ska särskilt uppmärksamma invånare som ingår i grupper som kan ha svårt att komma till hälso- och sjukvården, med ett vårdbehov större än genomsnittsinvånarnas eller som har svårt att föra sin egen talan. Landstinget har genom sitt undertecknande av den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR) mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå gjort en officiell avsiktsförklaring om att vi ska arbeta aktivt för att främja en jämställd verksamhet. Hälso- och sjukvårdens resultat ska därför analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv och omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och åtgärdas. Landstinget kommer att fortsätta sitt arbete med att genomföra kompetenshöjande insatser för chefer, politiker och personal kring jämställdhet, våld i nära relationer och jämlikhet i syfte att skapa ett normkritiskt förändringsarbete i den egna organisationen. I detta arbete ligger även att systematiskt arbeta med kompetenshöjande insatser för att öka medvetenheten om HBTQ-frågor (homo-, bi-, trans-, queer) och likabehandlingsarbete. Landstinget kommer att fortsätta sin särskilda satsning på att arbeta med de jämställdhetspolitiska målen; mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska upphöra. Våld är en kränkning av en människas rättigheter och personer som är utsatta för våld i nära relationer söker ofta hälso- och sjukvård för akut vård av skador men också indirekt för olika fysiska, psykiska eller psykosomatiska symtom. En målgrupp som särskilt behöver lyftas fram i detta arbete är personer med funktionsvariationer. Alla berörda medarbetare i landstinget ska ha kännedom om tecken på våld i nära relationer, ha god beredskap för det medicinska och psykosociala omhändertagandet av våldsutsatta personer och ha kunskap om vilken myndighet eller organisation man ska hänvisa personen och eventuellt berörda barn till. Medarbetare ska även ha information om vart förövarna kan få hjälp och stöd att ändra sitt beteende. Vidare ska all berörd personal ha kunskaper om att det kan finnas kopplingar mellan långtidssjukskrivningar och våld i nära relationer. 9.1 Strategiska utvecklingsområden Jämställd och jämlik hälsa Följande delmål inom jämställdhet och jämlik hälsa har lyfts fram som särskilt viktiga att arbeta med under planperioden. Aktiviteterna avser perspektiven invånare, medarbetare, patient/kund samt styrning och ledning: Jämställdhetsarbetet är integrerat i verksamheternas styrdokument, rutiner och beslutsprocesser. Exempel på planerade aktiviteter: Verksamhetsplaner innehåller formuleringar om jämställdhet/jämlikhet. Ett jämställdhetsperspektiv är infört i landstingets policy och landstingsplan liksom skrivningar om våld i nära relationer. 17

20 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete Förvaltningar och enheter har skapat mål och aktiviteter kring jämställdhet i sina verksamhetsplaner. Landstingets medarbetare har kännedom om jämställdhet och kan upptäcka ojämställda mönster i verksamheten. Exempel på planerade aktiviteter: Jämställdhetsutbildning för chefer, politiker och medarbetare i landstinget. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i varje avsnitt i chefsutbildningen Gröna kortet. Framtagande av en handlingsplan med utgångspunkt i kartläggning av medarbetares upplevelser. Övergripande nyckeltal för förvaltningarnas och enheternas arbete analyseras och redovisas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på planerade aktiviteter: Analysera könsuppdelad statistik. Lönekartläggning för att hitta och åtgärda osakliga skillnader i lönenivåer. Skapa relevanta nyckeltal utifrån satta mål för jämställdhetsarbetet. Analysera och redovisa verksamheten utifrån kvinnor och män, flickor och pojkars behov. 18

21 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 10.1 Förtydligande av aktiviteter Bilaga 1 Hälsa & Kultur Ett samverkansprojekt mellan kommuner, landsting och kulturorganisationer med målsättningen att med hjälp av olika kulturinslag bidra till en ökad faktisk och självupplevd hälsa hos länets invånare. Livsstil på recept Koncept utvecklat på livsstilsmottagningen på hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna där patienter erbjuds en gratis föreläsningsserie i livsstil. MHFA Första hjälpen till psykisk hälsa. Evidensbaserad och utvärderad utbildningsinsats där kursdeltagare lär sig att se tidiga tecken på psykisk ohälsa/suicidnärhet, får grundläggande kunskaper i vanliga psykiska sjukdomar och lär sig bemöta/uppmana personer med psykisk ohälsa att söka lämplig hjälp. Metoden strävar efter att efterlikna fysisk hjärt- och lungräddning (HLR). SOTIS Samtal om tobak i skolan. Samtalsmodell för att underlätta samtal om tobak med elever i högstadiet baserad på en blandning av kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI). SPiSS Suicidprevention i svensk sjukvård. Webbaserad utbildning om suicidprevention med totalt fyra moduler (ca 60 min). De två första modulerna är mer allmänt hållna medan modul 3-4 är anpassade för specialistpsykiatrin. Sund Smart Stark Senior Samverkansprojekt mellan Smålandsidrotten, landstinget och länets kommuner som syftar till att skapa hälsofrämjande aktiviteter för seniorer samt att få fler seniorer till föreningslivet. Tobaksfri i samband med operation Landstingets antagna riktlinje: Tobaksfri inför operation Tobaksfri Duo En vetenskapligt utvärderad kontraktsmetod mellan vuxen och ungdom för att förebygga tobaksbruk bland högstadieelever (åk 7-9). Tobaksfri Utmaning En vidareutveckling av Tobaksfri Duo som har anpassats för målgruppen gymnasieelever. Metoden bygger på att elever tackar JA! till att vara tobaksfria och alla de fördelar det ger, med fokus på smarta val och hälsa. 19

22 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete Tobacco Endgame Ett nationellt opinionsbildningsprojekt för att bidra till förändring i tobakslagstiftningen. Övergripande målsättningen är ett rökfritt Sverige år

23 Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete 10.2 Ord och begrepp i folkhälsoarbetet Bilaga 2 Folkhälsa Ett begrepp som används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd, till skillnad från enskilda individers hälsa. Tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete innefattar planerade, systematiska och uppföljningsbara insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Insatserna kan vara riktade till samhälle, grupp eller individer. Hälsa Ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande för individen. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård som arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för invånare, medarbetare och kunder/patienter. Hälsofrämjande insatser Syftar till att behålla och stärka människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Detta sker dels genom att skapa samhälleliga förutsättningar, dels genom att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till den egna förmågan. Jämlikhet Innebär att alla människor ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, åsikt, funktionsnedsättning, klasstillhörighet och status. Jämställdhet Ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Levnadsvanor Specifikt beteende i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka. Påverkas av livsvillkor och levnadsförhållanden. Livsvillkor (levnadsvillkor) Strukturella faktorer och förhållanden i samhället/omgivningen som påverkar hälsan för individer och grupper. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Sjukdomsförebyggande insatser Insatser med avsikt att förhindra sjukdom och ohälsa. 21

24 Planerade aktiviteter till handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete En god och jämlik hälsa för alla

25 Innehåll Inledning Främja Hälsa Tobaksfritt län Fysiskt aktiva invånare Psykisk hälsa Jämställd och jämlik hälsa genom hela livet Förtydligande av aktiviteter... 33

26 Inledning I detta dokument återfinns de aktiviteter som är föreslagna att ingå i folkhälsoplanen. Aktiviteterna är uppdelade i fem fokusområden och de specifika delmålen för varje fokusområde är enligt följande: 1. Främja hälsa 1.1. Utveckla landstingets sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete genom samverkan, digitalisering och kommunikativa insatser. 2. Tobaksfritt län 2.1. Landstinget ska stimulera och uppmuntra tobaksfrihet hos medarbetare; patienter/kunder och befolkning Alla landstingets miljöer och kundmöten ska vara tobaksfria. 3. Fysiskt aktiva invånare 3.1. Stödjande insatser för att öka fysisk aktivitet hos målgruppen Utveckla miljöer som inspirerar till fysisk aktivitet och minskat stillasittande bland målgruppen. 4. Psykisk hälsa 4.1. Invånarna och majoriteten av landstingets medarbetare har kunskap om psykisk ohälsa/ suicidprevention och var/vilken hjälp som finns att få Genomföra riktade insatser till utsatta grupper med förhöjd risk för psykisk ohälsa/suicid Förbättrad psykosocial arbetsmiljö. 5. Jämställd och jämlik hälsa genom hela livet 5.1. Jämställdhetsfrågan är integrerad i verksamheternas styrdokument, rutiner och beslutsprocesser Landstingets medarbetare har kännedom om jämställdhet och kan upptäcka ojämnställda mönster i verksamheten Övergripande nyckeltal för förvaltningarnas och enheternas arbete analyseras och redovisas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Aktivitetslistan presenteras i tabellform. Avsikten med dokumentet är att det ska ge en översikt över de aktiviteter som är planerade att genomföras, samtidigt som det ska utgöra ett underlag för uppföljning och utvärdering. För varje aktivitet anges perspektivet (invånare, medarbetare, patient/kund, ledning och styrning), vem som är ansvarig för genomförandet, förväntat resultat, långsiktigt mål, indikatorer samt datakälla för uppföljning. Aktivitetslistan innehåller också information om målgrupp och tidsperspektiv. 3

27 1 Främja Hälsa Delmål 1.1: Utveckla landstingets sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete genom samverkan, digitalisering och kommunikativa insatser Aktivitet Perspektiv Resultat Uppföljning Kompetenshöjande insatser i levnadsvanornas betydelse för hälsan skall finnas tillgängliga för kommunal personal som möter personer med psykisk sjukdom i samtliga av länets kommuner Invånare Utvecklingsoch folkhälsoenheten i primärvården Kompetenshöjande insatser i levnadsvanor för samtliga kommuner finns tillgängliga Mål: Samtliga kommuner har erbjudits kunskapshöjning under planperioden Indikator: 1.) Antal genomförda utbildningsinsatser 2.) Antal deltagare i genomförda insatser Rapport Aktivitet a. Perspektiv Resultat Uppföljning Utveckla och förtydliga hälsoinspiratörernas uppdrag Medarbetare Centrala HR i fackliga organisationer, verksamhetsföreträdare och landstingshälsan Reviderad uppdragsbeskrivning för hälsoinspiratörerna Mål: Att hälsoinspektörernas arbete och kvaliteten på detta förbättras Indikator: Reviderad uppdragsbeskrivning för hälsoinspiratörerna, klar i juni 2017 Uppdragsbeskrivning 4

28 Aktivitet b. Perspektiv Resultat Uppföljning Återkommande interna tävlingar med hälsofokus med hjälp av hälsoinspiratörerna Medarbetare KLT Hälsofrämjande aktiviteter genomförda Mål: Främja hälsa hos medarbetare Indikator: 1.) Antal tävlingar 2.) Antal deltagare Rapport Aktivitet a. Perspektiv Resultat Uppföljning Ta fram landstingsgemensam mall för levnadsvanor i Cosmic (R8.1) i enlighet med nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Patient/kund Utvecklings- och folkhälsoenheten i hälsooch sjukvårdsförvaltningen, primärvården, psykiatriförvaltningen och IT-förvaltningen Enhetlig mall införd i Cosmic Mål: 1.) Det regionala arbetet med levnadsvanor kan följas upp och jämföras med nationella data. 2.) Uppföljning under planperioden Indikator: Enhetlig mall införd i Cosmic Cosmic Aktivitet b. Perspektiv Resultat Uppföljning I samband med utveckling av 1.4.a, skapa fält för resultatuppföljning i landstingsövergripande mall i Cosmic R8.1 (patient som efter erhållen åtgärd har ändrat ohälsosam levnadsvana) Patient/kund Utvecklings- och folkhälsoenheten i hälsooch sjukvårdsförvaltningen, primärvården, psykiatriförvaltningen och IT-förvaltningen Enhetlig mall innehåller fält för resultatuppföljning Mål: Arbetet med att stödja patienten till hälsosamma levnadsvanor kan följas upp Indikator: Enhetlig mall innehåller fält för resultatuppföljning Cosmic Aktivitet c. Perspektiv Resultat Uppföljning Utbildningsinsatser för att sprida information om hur levnadsvanor ska dokumenteras i nya mallen (enligt 1.4.a.) under planperioden Patient/kund Utvecklingsoch folkhälsoenheten i hälsooch sjukvårdsförvaltningen, primärvården, psykiatriförvaltningen och IT-förvaltningen Utbildningsinsatser genomförda Mål: Samtliga sjukvårdande förvaltningar dokumenterar arbetet med levnadsvanor korrekt i enlighet med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Indikator: 1.) Antal utbildningstillfällen 2.) Antal medarbetare som erhållit utbildning Rapport 5