Barn- och skolnämnd Lunds stad

Transkript

1 Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse och föredragningslista 1 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer BSL 2017/0715 Barn- och skolnämnd Lunds stad Sammanträdesdatum Tid Plats Barn- och skolförvaltning Lund stad, St Södergatan 47 Information Nämnden samlas kl 17:30 mötet öppnas kl 18:00. Följande ärende ska behandlas: 1. Yttrande över remiss: Standardlokalprogram för grundskola Dnr BSL 2017/ Information sjukfrånvaro (nämndens satsning) Dnr BSL 2017/ Lokalplan viljeinriktning Dnr BSL 2017/ Beställning utökning av Stenröseskolan Dnr BSL 2017/ Avveckling Solstrålen Dnr BSL 2017/ Utredning avseende Införande av gemensam rättning av nationella prov Dnr BSL 2017/ Remiss: Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer Ds 2017:39, KS 2017/0790 Dnr BSL 2017/ Yttrande över motion från Liberalerna Förbättra och effektivisera städningen på våra skolor Dnr BSL 2017/ Kommunrevisionen: Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling (uppföljning) inkl. missiv Dnr BSL 2017/0758 Page 1 of 269

2 Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 2 (3) Sammanträdesdatum Diarienummer BSL 2017/ Anmälningar om kränkande behandling 2017 Dnr BSL 2017/ Anmälningar till nämndsammanträdet den 11 oktober Dnr BSL 2017/ Redovisning av delegationsbeslut 2017 Dnr BSL 2017/ Skoldirektören informerar Monica Molin (S) Ordförande Eva-Lotta Kittel Nämndsekreterare eva-lotta.kittel@lund.se Page 2 of 269

3 Barn- och skolnämnd Lunds stad Kallelse 3 (3) Sammanträdesdatum Diarienummer BSL 2017/0715 Ledamöter Monica Molin (S), ordförande Yanira Difonis (MP), vice ordf Staffan Bolin (L), 2:e vice ordf Rita Borg (S) Mårten Spanne (S) Vera Johnsson (M) Nils Paulsson (M) Ann-Charlotte Ewerhard (M) Erik Hammarström (MP) Gösta Eklund (V) Dragan Brankovic (SD) Mattias Horrdin (C) John Sunnqvist (KD) Ersättare Pär-Ola Nilsson (S) Per-Arne Lundgren (S) Eva Ohlsson (S) Marita Eveberg Petersson (M) Jerry Davidsson (M) Jens Modéer (MP) Ursula Savonius (L) Håkan Friberg (L) Sushma Uthappa-Schwerdt (L) Chelsea Long (V) Bengt Svensson (SD) Max Eskilsson (C) Eli Blondin (FI) Page 3 of 269

4 Page 4 of 269

5 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (3) Skolkontoret Diarienummer BSL 2017/0714 Gustav Svensson gustav.svensson@lund.se Barn- och skolnämnd Lund stad Remiss i ärende "Remiss av standardlokalprogram för grundskola". Sammanfattning Lunds kommun har infört en ny lokalinvesteringsprocess. En del av den nya investeringsprocessen innebär att möjliggöra standardiserad utformning av lokaler som byggs återkommande. Genom att standardisera det som byggs nytt sparas tid och det stödjer kommunens arbete med att uppföra nya skolor till rätt kvalitet, storlek och kostnad. Lokalprogrammet beskriver vilka lokaliteter en grundskola behöver och dimensionerar lokalerna efter antalet elever. Barn- och skolförvaltningen lämnar i ärendet ett antal synpunkter och förslag på ändringar. Barn- och skolförvaltningen instämmer i ansatsen och nödvändigheten i att skapa ett standardlokalprogam för att effektivisera arbetet med investeringsprojekt. Lokalprogrammet skapar förutsättningar för förutsägbarhet och rimliga förväntningar i lokalplaneringen. Ett standardiserat program ger ökad likvärdighet mellan planerade skolor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss av standardlokalprogram för grundskola LUNDS KOMMUN Lokalprogram Grundskola Barnets bästa Barn har inte varit direkt inblandade i framtagandet av lokalprogrammet. Barnets bästa har beaktats genom att grundskolans styrdokument varit grunden för dimensioneringen av lokalerna. Vidare är lokalprogrammets målsättning att ge elever en mer funktionell skola lokalmässigt Även den del av lokalprogrammets ambition som handlar om att effektivisera ytor bör kunna komma elever till del genom ökade resurser till övriga delar av verksamheten. En elevgrupp har lämnat synpunkter på det färdiga förslaget, se bilaga. Ärendet I lokalprogrammet anges att syftet med att ta fram en standard är kopplat till införande av ny investeringsprocess i kommunen. En målsättning med den nya investeringsprocessen är att skapa en helhet och standard utifrån vilka kontrollen över det som byggs kan stärkas. Programmets inledning Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 55 Stora Södergatan bsf.lundsstad@lund.se Lund Page 5 of 269

6 Tjänsteskrivelse 2 (3) Diarienummer BSL 2017/0714 konstaterar att standardiserade lösningar skapar likvärdiga lokallösningar vid nyproduktion av kommunala grundskolor. Barn- och skolförvaltningens synpunkter Barn- och skolförvaltningen instämmer i ansatsen och nödvändigheten i att skapa ett standardlokalprogam för att effektivisera arbetet med investeringsprojekt. Lokalprogrammet skapar förutsättningar för förutsägbarhet och rimliga förväntningar i lokalplaneringen. Ett standardiserat program ger ökad likvärdighet mellan planerade skolor. Kalkyler som görs i tidiga skeden bör kunna göras mer förfinade utifrån lokalprogrammet. Inriktningen i lokalprogrammet som anger att skolor med årskurs 7-9 byggs utan hemklassrum är positiv. Barn- och skolförvaltningen ser det som rimligt att frångå principen med hemklassrum för årskurs 7-9 eftersom att undervisningen till ca 1/3 sker i specialsalar. Barn- och skolförvaltningen delar lokalprogrammets ansats att planera för större enheter. Det finns flera fördelar för en skolverksamhet att vara flera paralleller. Det ger ökad möjlighet att ha lärare med rätt behörighet samt skapar förutsättningar för samverkan mellan lärare. Barn- och skolförvaltningen delar samtidigt inte åsikten som beskrivs i lokalprogrammet där det formuleras som att en skola med mindre än 300 elever inte är verksamhetsmässigt försvarbar. Lunds kommun bedriver idag flera grundskolor med mindre än 300 elever. Formuleringen verksamhetsmässigt försvarbar bör ersättas med ett längre resonemang där det redogörs för vilka fördelar som finns med en större enhet. Barn- och skolförvaltningen har, bl.a. genom de rektorer som deltagit i framtagandet, identifierat en oro kring hur lokalprogrammet kommer fungera i praktiken. De beräkningar över antal salar avviker i vissa delar stort från hur lokaler är utformade på befintliga skolor. Gällande specialsalar minskas antalet salar vilket ställer krav på schemaläggning och de som planerar verksamheten. Barn- och skolförvaltningen anser att lokalprogrammet saknar en mer kvalitativ beskrivning av hur programmet ska omsättas i en fungerande verksamhet. Beskrivningen bör till största delen gälla dimensioneringen av specialsalar. De ställningstaganden som gjorts bör i text beskrivas mer utförligt. Exempelvis är det viktigt att påpeka att det för en lärare som undervisar i kemi kommer undervisningen behöva planeras så att teoretiska moment genomförs i en sal och laborativa moment i Lab-salen. Ett annat exempel är ställningstaganden kring ämnet slöjd som i lokalprogrammet är förlagt till verkstaden. Verkstadens utformning har gjorts med stöd av ansedd extern expertis. Den samlade bedömningen från barn- och skolförvaltningens representanter i framtagande av lokalprogrammet är att dimensioneringen är rimlig. Barn- och skolförvaltningen anser att det bör beskrivas hur lokalprogrammet ska utvärderas och vid behov revideras när det prövats i ett första specifikt projekt. Page 6 of 269

7 Tjänsteskrivelse 3 (3) Diarienummer BSL 2017/0714 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta att som eget yttrande överlämna förvaltningens skrivelse Tjänsteskrivelse Remiss av standardlokalprogram för grundskola Mats Jönsson Skoldirektör Gustav Svensson Lokalplanerare Beslut expedieras till: Serviceförvaltningen Kommunkontoret Page 7 of 269

8 LUNDS KOMMUN Page 8 of 269 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA

9 lokalprogram grundskola Skåne är en region på tillväxt, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Den snabba samhällsutvecklingen ställer krav på ett effektivt arbete och genomtänkta investeringar. Lokalinvesteringar för grundskolan har en stor strategisk betydelse då de är långsiktiga och påverkar kommunens förmåga att fullfölja läroplanen. Med en strukturerad lokalinvesteringsprocess och standardiserade lokalprogram kan vi arbeta enhetligt och kostnadseffektivt. Det gynnar såväl kommunen och dess medborgare som de barn och elever som vi har i våra verksamheter. Framtidens grundskola ska vara likvärdig, flexibel, tillåta en variation i storlek på elevkullarna och vara inkluderande med ett utrymme för alla elever en skola för alla! Lundafastigheter, Serviceförvaltningen Lunds kommun 2 Page 9 of 269

10 LUNDS KOMMUN LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA BAKGRUND Lunds kommun har tagit fram en ny lokalinvesteringsprocess som ska leda till att kommunen genomför rätt investeringar till rätt kvalitet och kostnad för att uppnå en långsiktig ekonomisk hållbarhet. Alla investeringar ska prioriteras så att de bäst bidrar till den totala gemensamma kommunnyttan. Investeringsprocessen ska säkra att det sker en tillräcklig och relevant uppföljning av investeringsprojekt samt att eventuella avvikelser återrapporteras till de som fattat beslut om projektet. Utvecklingen av den nya lokalinvesteringsprocessen har genomförts utifrån fem ledstjärnor: Sträva efter kommunnytta och helhetssyn. Användning av standardiserade lösningar. En effektiv process som leder till bättre kontroll. Helhetssyn och trygghet i processen för kommunstyrelsen. Tydlig arbets- och ansvarsfördelning mellan finansiär, beställare och utförare. Genom att använda standardiserade lösningar skapas likvärdiga lokallösningar vid nyproduktion av kommunala grundskolor. För kommunens räkning har ett nytt lokalprogram för grundskolan tagits fram. Lokalprogrammet anger de verksamhetsbehov och funktionskrav som skall tillgodoses samt anger de ytor som skall byggas för att skapa en gemensam standard för hela kommunen. Lokalprogrammet ska ange en basnivå som därefter kan utökas eller minskas beroende på varje projekts unika förutsättningar och behov. Lokalprogrammet anger en övergripande ram som tillåter specialanpassade lösningar för framtiden. PROCESS Processen att ta fram ett nytt lokalprogram för grundskolan har delats upp i tre steg. ANALYS I steg 1 har en kartläggning och analys av förutsättningar och styrande utgångspunkter tagits fram. Befintliga dokument som kommunen använder vid lokalplanering idag, lokalprogram från andra kommuner, ev beslutade riktlinjer och andra styrande utgångspunkter från tex gällande läroplaner har sammanställs. Eventuella målkonflikter har identifieras och diskuterats. VERKSAMHETSBEHOV I steg 2 har verksamhetsbehovet formulerats. Vilka tankar finns det hos verksamhetsansvariga, berörda tjänstemän och politiker kring framtidens lokaler för grundskolan? För att identifiera det framtida verksamhetsbehovet har ett antal gemensamma studiebesök genomförts och en serie workshops. LOKALBEHOV I steg 3 har det framtida verksamhetsbehovet översatts till lokalbehov för grundskolan. Det nya lokalprogrammet innehåller en beskrivning av både kvalitativa- och kvantitativa aspekter specificerade i text, illustrationer och tabeller som redovisar rummens karaktär, utformning, kvadratmeter och inbördes samband. I slutet av lokalprogrammet bifogas en lokalförteckning. PROJEKTORGANISATION Arbetet med att ta fram en ny standard för grundskolan har organiserats i en styrgrupp bestående av följande personer: Henrik Nygren, Lokalstrateg Kommunkontoret Mats Jönsson, Skoldirektör BSF Lunds Stad Ann-Britt Wall, Berséus Skoldirektör BSF Lund Öster Jonna Myrebris, Fastighetschef Serviceförvaltningen Camilla Lidgren, Projektchef Serviceförvaltningen Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt FOJAB arkitekter Edvin Bylander, handläggande arkitekt FOJAB arkitekter Utöver styrgruppen har det funnits en arbetsgrupp för verksamhet och lokaler bestående av följande personer: Jens Kleiman, Rektor åk F-9 Håkan Djurlin, Bengtsson, Rektor åk 4-6 Tina Victor-Kiuru, Rektor åk F-6, särskola, fritids Gustav Svensson, Lokalplanerare BSF Lunds Stad Linda Hassel, Lokalplanerare BSF Lund Öster Anna Holmgren, Lokalplanerare BSF Lund Öster Camilla Lidgren, Projektchef Lundafastigheter Rickard Flinkberg, Projektledare Serviceförvaltningen Märta Gjörtler, Fastighetsförvaltare, Serviceförvaltningen Charlotte Malmgren, representant för Lärarförbundet Laila Palén representant för Kommunal Lund Charlotte Kristensson, ansvarig arkitekt FOJAB Edvin Bylander, handläggande arkitekt FOJAB Under hela processen har arbetet förankrats i en politisk referensgrupp med representanter från Barn- och skolnämnd Lund Stad, Barn- och skolnämnd Lund Öster, Servicenämnden och KSAU. Charlotte Kristensson FOJAB arkitekter Page 10 of 269 3

11 lokalprogram grundskola INTRO IDENTIFIERA VERKSAMHETSBEHOV Processen att identifiera verksamhetens framtida behov har bestått av ett stort antal aktiviteter. Förutom kontinuerliga styrgrupp och arbetsmöten har FOJAB arkitekter arrangerade en heldags studieresa till Malmö och Köpenhamn för att titta på intressanta referensobjekt på nybyggda grundskolor. Därefter genomfördes en serie workshops. Den första och andra workshopen fokuserade på framtidens läroch arbetsmiljö med projektets styrgrupp, arbetsgrupp och politiska referensgrupp. Den tredje workshopen handlade om grundskolans speciallokaler, gemensamma lokaler och generella undervisningslokaler och genomfördes med projektets arbetsgrupp. Därefter har tre separata intervjuer gjorts med verksamhetsansvariga i styrgruppen för BSF Öster, BSF Stad och Lundafastigheter. Syftet har varit att identifiera gemensamma styrande utgångspunkter och eventuella målkonflikter i principfrågor rörande verksamhet och lokaler för att därefter kunna lyfta dessa till en gemensam diskussion på styrgruppsmöten. Avslutningsvis har ett antal micromöten med ämnesspecialister och intervjuer med utbildningsansvariga på HDK i Göteborg genomförts gällande verkstaden som är en av speciallokalerna. STUDIERESA MALMÖ-KÖPENHAMN styrgrupp arbetsgrupp politisk referensgrupp WORKSHOP 2 FRAMTIDENS ARBETSMILJÖ arbetsgrupp - fackliga representanter INTERVJU STYRANDE UTGÅNGSPUNKTER BSF stad BSF öster Lundafastigheter WORKSHOP 1 FRAMTIDENS LÄRMILJÖ styrgrupp arbetsgrupp - exkl fackliga representanter politisk referensgrupp WORKSHOP 3 GEMENSAMMA LOKALER SPECIALLOKALER arbetsgrupp MICROMÖTEN SPECIALLOKALER ämnesspecialister 4 Page 11 of 269

12 LUNDS KOMMUN LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA Studieresa till Malmö och Köpenhamn med samtliga grupper Page 12 of 269 5

13 lokalprogram grundskola INTRO Bilder från workshop 1-3: Framtidens lärmiljö, framtidens arbetsmiljö och gemensamma lokaler/ speciallokaler 6 Page 13 of 269

14 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA Viktiga faktorer när Lunds kommun skall bygga nya skolor i framtiden. Storleken på orden anger hur många poäng respektive faktor fick på workshopen. STUDIERESA OCH WORKSHOP Den första workshopen fokuserade på framtidens lärmiljö och genomfördes med projektets styrgrupp, arbetsgrupp (exkl fackliga representanter) och politiska referensgrupp. Den andra workshopen handlade om framtidens arbetsmiljö och genomfördes med arbetsgruppens fackliga representanter. Både workshop 1 och 2 startade med en analys och utvärdering av referensprojekten i Malmö och Köpenhamn. Därefter fick deltagarna lappa upp övergripande kvaliteter, funktioner och verksamhetsbehov i framtidens lärmiljö respektive framtidens arbetsplats. Lapparna sorterades, rubriksattes och slutligen poängbedömdes. Materialet från workshop 1 och 2 utgör en gemensamplattform för grundskolans nya lokalprogram. kollaborativ lärmiljö bibliotek och specialsalar akustik, ljus och färg administration och elevhälsa inredning tillgänglighet matsal och kök entré hållbart byggande drift och säkerhet KOLLABORATIV LÄRMILJÖ Skolan skall vara en kreativ lärmiljö med möjligheter till samarbete och samverkan mellan olika verksamheter. Det skall vara en öppen och flexibel lärmiljö för enskilt arbete eller i grupp, med möjligheter till ämnesövergripande arbete. Det skall finnas ett helhetstänk i skolans utformning med naturliga flöden och tydliga samband. Allt utformat ur ett barnperspektiv. Skolan skall kännas öppen och trygg med stor synlighet. Det skall inte finnas några mörka och trånga korridorer men ändå möjlighet till avskildhet. Fritidsverksamheten och lärarnas arbetsplatser är en integrerad del i lärmiljön. HÅLLBART BYGGANDE Storleken på skolan är en viktig ekonomisk aspekt både ur ett verksamhet- och lokalperspektiv. Möjligheten till att kunna anställa fler pedagoger ökar ju större verksamheten är. Kvadratmeter kostar, både som investering men främst i drift och underhåll. Lösningen är att satsa på kvalitet istället för kvantitet. Skolan skall vara miljöanpassad och ha en låg energiförbrukning, hög yteffektivitet och vara hållbar både ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. UTVÄNDIG MILJÖ Skolan skall vara en integrerad del i staden och lokalerna skall kunna samutnyttjas med allmänhet och föreningsliv på kvällar och helger. För att få en effektiv markanvändning kan skolan vara byggd i flera våningar så det är viktigt att stadsbyggnadskontoret öppnar upp för dessa möjligheter redan i vid framtagningen av nya detaljplaner. UTVÄNDIG MILJÖ stadsbyggnadsperspektiv Page 14 of 269 7

15 lokalprogram grundskola dimensionering DIMENSIONERINGSPRINCIP Lokalprogrammets minsta byggsten är en hemvist och en studio. Startpunkten vid framtagningen av ett lokalprogram är därför att bestämma antalet hemvister och studios som skall finnas på en skola. Dimensioneringen av skolans gemensamma lokaler och specialsalar utgår därefter från antalet hemvister och studios som är bestämt. EN HEMVIST En hemvist består av fyra grupper med elever/ grupp i årskurs F-6. För att skapa flexibilitet och då det finns fler likheter än olikheter i lokalbehovet för årskurs F-3 och 4-6 finns det endast en typ av hemvist. I hemvisten har alla grupper ett eget hemklassrum och fritidshemsverksamheten och specialundervisning är integrerad i lokalerna. EN STUDIO En studio består av sex grupper med elever i årskurs 7-9. I studion delar klasserna på ett antal generella baslokaler och har utöver det tillgång till ett antal specialsalar. En hemvist: 4 x elever årskurs F-6 1HV 2HV 3HV 4HV 5HV 6HV 7HV F Antal klasser/ hemvist En studio: 6 x elever årskurs 7-9 1S 2S 3S 4S 5S Antal klasser/ studio EXEMPEL En skola baserad på 4 hemvister och 2 studios enligt det nya lokalprogrammet kan teoretiskt innehålla 3 paralleller årskurs F-6 och 4 paralleller årskurs 7-9 och få två hemklassrum över. I verkligheten, då gruppstorlekar varierar över tid och delningstalet inte alltid går jämnt upp med 25/30 eller om det skall finnas plats för förberedelseklasser på skolan kan dessa extra hemklassrum fungera som en buffert. 1P 2P 3P 4P 5P 6P 7P 8P 9P 10P F F Antal klasser per årskursintervall och parallell 8 Page 15 of 269

16 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA STORLEK PÅ SKOLOR Lunds kommun har en strävan att bygga större skolor och samla elever och årskurser på färre enheter. För att varje enhet skall vara ekonomisk och verksamhetsmässig försvarbar bör respektive skola minst ha elever och som mest 900 elever. Då befintliga skolor och elevprognoser kommer att styra omfattningen av skolutbyggnader i kommunen finns det även i framtiden ett behov av flexibilitet och undantag. 1HV 2HV 3HV 4HV 5HV 6HV 7HV F S 2S 3S 4S 5S Antal elever per antal hemvister/ studios 1P 2P 3P 4P 5P 6P 7P 8P 9P 10P F F Antal elever per årskursintervall och parallell Page 16 of 269 9

17 lokalprogram grundskola hemvist EN HEMVIST En hemvist ska tillgodose lokalbehovet av generella undervisningslokaler för fyra elevgrupper i årskurs F-6 dvs totalt elever. Gruppstorlekarna kan variera över tid så för att skapa maximal flexibiltet är alla hemklassrum dimensionerade för 30 elever. Varje hemvist har en egen groventré. I hemvisten är fritidshemsverksamheten placerad i en sk fritidshubb. Det är ytor som är specialanpassade för fritidshemsverksamheten men som kan användas under hela skoldagen. Fritidshubben är dimensionerad så att 100% av eleverna i årskurs F-3 alternativt 50% av eleverna i årskurs 4-6 kan rymmas i hemvisten. EXEMPEL PÅ UTFORMNING Standarden styr endast vilka funktioner och verksamhetsbehov som ska tillgodoses i hemvisten samt hur många kvadratmeter, dvs det totala antalet kvadratmeter golvyta (LOA) som hemvisten består av. I den nya standarden för grundskolan i Lunds kommun ska en hemvist för elever vara 595 kvm LOA. Det motsvarar 4, kvm LOA/ elev. Hur dessa kvadratmeter utformas är en öppen fråga så länge verksamhetsbehovet tillgodoses. Med andra ord kan en hemvist utformas på många olika sätt beroende på organisation och arbetssätt, så länge målen i läroplanen uppfylls. groventré 20 kvm Kan vara en öppen yta eller uppdelat i 2-4 rum kapprum 80 kvm wc, städ 17 kvm grupp M 32 kvm I hemvisten finns 12 arbetsplatser för lärare, specialpedagoger, fritidshemspersonal, lärarkandidater och övrig personal. grupp M 32 kvm hemklassrum 64 kvm HEMVIST F 6 antal rum pers rum kvm rum tot kvm 4 x 30 elever, pedagoger Groventré Kapprum kan ersättas med en öppen yta Hemklassrum kan ersättas m öppen yta/ delas in i flera rum Grupprum M kan ersättas av öppen yta Grupprum S samutnytjas som mötesrum Arbetsrum Fritidshub kan delas in i rum, samutnytjas som lärmiljö Förråd Toaletter, städ Hcpwc/ personal EN HEMVIST HEMVISTER 595 EXEMPEL 1 hemklassrum 64 kvm hemklassrum 128 kvm fritidshub 100 kvm hemklassrum kan ersättas med öppna ytor/ delas in i flera rum grupp S 16 kvm arbr 16 kvm arbr 16 kvm grupp S samutnyttjas som mötesrum frd 10 kvm 10 Page 17 of 269

18 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA HEMVIST arbr 16 kvm arbr 16 kvm hemklassrum 128 kvm grupp S 16 kvm grupp S samutnyttjas som mötesrum arbr 16 kvm kpr 20 kvm hwc, wc, städ 9 kvm kpr 40 kvm groventré 10 kvm groventré 20 kvm wc, städ 8,5 kvm grupp M 32 frd 10 kvm grupp S 16 kvm hemklassrum 128 kvm kpr 40 kvm hemklassrum 64 kvm grupp M 32 hemklassrum 64 kvm groventré 10 kvm fritidshub 100 kvm grupp M 32 kvm arbr 16 kvm kpr 20 kvm kpr 40 kvm grupp M 32 kvm hemklassrum kan ersättas med öppna ytor/ delas in i flera rum wc, städ 8 kvm fritidshub 100 kvm hemklassrum 64 kvm EXEMPEL 2 EXEMPEL 3 hemklassrum kan ersättas med öppna ytor/ delas in i flera rum frd 10 kvm wc, städ 8,5 kvm Page 18 of

19 lokalprogram grundskola studio EN STUDIO En studio ska tillgodose lokalbehovet av generella undervisningslokaler för sex 30-grupper i årskurs 7-9 dvs totalt 180 elever. I studion finns inga hemklassrum utan behovet av antal baslokaler har beräknas enligt följande dimensionerande fakta: Skolverkets förslag till stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/3489/S, U2014/5377/S). 50% av tiden i språkvalet och svenska/ svenska2 ska eleverna kunna delas i halvklass. Skoldagen för elever i årskurs 7-9 pågår mellan kl Undervisningen för elever i årskurs 7-9 pågår 35 veckor per år. 80% av den disponibla tiden är undervisningstid. EXEMPEL PÅ UTFORMNING Standarden styr endast vilka funktioner och verksamhetsbehov som ska tillgodoses i studion samt hur många kvadratmeter, dvs det totala antalet kvadratmeter golvyta (LOA) som studion består av. I den nya standarden för grundskolan i Lunds kommun ska en studio för 180 elever vara på 559 kvm LOA. Det motsvarar 3,11 kvm LOA/ elev. Hur dessa kvadratmeter utformas är en öppen fråga så länge verksamhetsbehovet tillgodoses. Med andra ord kan en studio utformas på många olika sätt beroende på organisation och arbetssätt, så länge målen i läroplanen uppfylls. BRA ATT TÄNKA PÅ Om de stora grupprummen på 35 kvm skall vara en lokalresurs i studion för undervisning i halvklass tex i språkvalet samt svenska/svenska2 eller för mentorstid måste de gå att använda separat och ha en neutral ingång, dvs inte via ett basrum. elevskåp 20 kvm elevskåp 20 kvm elevskåp 20 kvm skåp 400 x 550 mm (2 på varandra) hwc, wc, städ 25 kvm grupp M 32 kvm I studion finns arbetsplatser för lärare, specialpedagoger, fritidshemspersonal, lärarkandidater och övrig personal. grupp M 32 basrum 64 kvm öppen arbetsyta 64 kvm basrum 64 kvm STUDIO 7 9 antal rum pers rum kvm rum tot kvm 6 x 30 elever, pedagoger Elevskåp x 550 mm (2 skåp på varandra) Basrum kan ersättas m öppen yta/ delas in i flera rum Grupprum M Skall nås neutralt, kan slå samman m vikvägg Grupprum S samutnytjas som mötesrum Öppen arbetsyta Arbetsrum Förråd Toaletter, städ Hcpwc/ personal EN STUDIO STUDIO 559 EXEMPEL 1 basrum 128 kvm grupp S 16 kvm grupp S 16 kvm arbr 16 kvm arbr 16 kvm arbr 16 kvm grupp S samutnyttjas som mötesrum frd 10 kvm 12 Page 19 of 269

20 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA STUDIO 7-9 frd 10 kvm basrum 128 arbr 16 hwc, wc 9 arbr 16 kvm grupp S samutnyttjas som mötesrum elevskåp 20 grupp S 16 elevskåp 20 kvm arbr 16 kvm grupp S 16 kvm basrum kan ersättas med öppna ytor/ delas in i flera rum grupp M 32 wc, st 8 arbr 16 kvm grupp S 16 kvm hwc, wc, städ 15 kvm wc, städ 10 kvm arbr 16 frd 10 kvm elevskåp 20 kvm basrum 128 kvm grupp S 16 grupp M 32 basrum 64 öppen arbetsyta 64 kvm basrum 64 kvm basrum 64 kvm grupp M 32 kvm arbr 16 wc, st 8 elevskåp 20 öppen arbetsyta 64 elevskåp 20 grupp S samutnyttjas som EXEMPEL 2 mötesrum basrum 64 basrum kan ersättas med öppna elevskåp 20 kvm EXEMPEL 3 grupp M 32 kvm Page 20 of

21 lokalprogram grundskola gemensamma lokaler GEMENSAMMA LOKALER Förutom hemvister och studios finns det ett antal gemensamma lokaler och speciallokaler som måste finnas på en skola. I den tredje workshopen med projektets arbetsgrupp fick deltagarna parvis diskutera vilka funktioner som skall placeras i skolans gemensamma lokaler, vilka aktiviteter som skall kunna uppstå och vilka kvaliteter som skall finnas där, dvs hur det skall upplevas att vara i skolans gemensamma lokaler. FUNKTION, AKTIVITETE OCH KVALITET De gemensamma lokaler är skolans mötesplats och ansikte utåt där skolledning, elevhälsa, matsal, café och bibliotek är placerade. Där finns också skolans välkomnande huvudentré dit man kommer som besökare eller vikarie. Lokalerna ska vara utformade så att de inbjuder till olika aktiviteter. Vuxna och elever ska kunna träffas, man ska kunna sitta och hänga, plugga, eller snacka och det ska finnas möjlighet att ställa ut, samla större grupper eller uppträda. De gemensamma lokalerna ska kännas spännande, inspirerande, säkert och tryggt. Det skall också vara en flexibel miljö som kan anpassas efter behov, utformad i hållbara material och med möbler i hög kvalitet. Här kan skolans offentliga konst med fördel integreras i arkitekturen. BIBLIOTEKET Biblioteket har två storlekar beroende på antalet elever på skolan. Om antalet elever understiger 500 ska biblioteket vara på 80 kvm inkl eventuella grupprum, om antalet elever övestiger 500 ska biblioteket ha en yta på 150 kvm. MATSAL - CAFÉ Matsalens sittyta skall dimensioneras för tre matlag och 1,4 kvm/ elev. I matsalen kan med fördel scenen placeras. Köket och plats för serveringsvagnas dimensioneras separat. SKOLLEDNING OCH ELEVHÄLSA Pausrummets storlek bör utökas om skolan är stor och antalet personal högt. Lokaler för SYV finns endast på skolor med årskurs 7-9. KVALITET FUNKTION huvudentré bibliotek café skolledning personalrum mötesplats elevhälsa snacka med rektorn ta emot nyanställda och vikarier matsal ansikte utåt välkomnande hämta och lämna hänga uppträda enkelt att hitta vänta samlas mötas säkert diskutera visa upp - ställa ut få och ge information tryggt lära enskilt - lära tillsammans tydligt spännande och roligt bra och hållbara material barnperspektiv tåla ljud knasigt kvalitet i möbler offentlig konst ENTRÉN Entrén skall entrén ska vara tydlig och inbjudande och ha ett vindfång. Väl innanför finns en foajé med sittplatser och utställningsmöjligheter. Från entrén nås skolledningen, elevhälsan, biblioteket och matsalen. I entrén skall det finnas gemensamma toaletter. 14 reception Page 21 of 269 AKTIVITET

22 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA ENTRÉ antal rum pers rum kvm rum tot kvm Vindfång Foajé Toaletter, städ Programyta 90 scen 20 kvm BIBLIOTEK antal rum pers rum kvm rum tot kvm Bibliotek S <500 barn 100 kvm, därefter +20 kvm/ 100 barn Programyta 100 MATSAL CAFÉ antal rum pers rum kvm rum tot kvm Matsal matlag och 1,4 kvm/ elev Café 1 65 endast för 7 9 Scen endast för 7 9 café 65 kvm Kök 1 0 enligt separat utredning Programyta 225 SKOLLEDNING antal rum pers rum kvm rum tot kvm matsal wc, städ 20 kvm Arbetsrum skola >500 behöver 3 arbetsrum Administration skola >500 behöver 4 rum för adm Möte L skola >500 behöver 2 möte L Möte M Post, kopiering skola >500 behöver 1 rum à 20 kvm foajé 50 kvm vindfång 20 kvm Förråd Vaktmästare skola >500 behöver 1 rum à 20 kvm Miljörum Städcentral admin 50 kvm kpr 10 kvm hwc, wc, städ 16 kvm Pausrum ,4 kvm/ personal Pentry skola >500 behöver 1 pentry à 30 kvm Kapprum skola >500 behöver 2 kapprum bibliotek 100 kvm Toaletter, städ Hcpwc/ personal Programyta 282 ELEVHÄLSA antal rum pers rum kvm rum tot kvm kur/psy 15 kvm ssk 15 kvm miljörum 20 kvm möte L 30 kvm möte M 15 kvm paus xx kvm Skolsköterska Vilrum placeras vid skolsköterska Hcpwc placeras vid skolsköterska syv 15 kvm vilrum 15 kvm städcentral 15 kvm post, kop 10 kvm frd 10 kvm vktm 10 kvm arbetsrum 30 kvm Kurator/ psykolog SYV endast på skolor för årskurs 7 9 Programyta 65 Page 22 of

23 lokalprogram grundskola speciallokaler SPECIALLOKALER Förutom hemvister, studios och gemensamma lokaler så finns det ett antal speciallokaler som måste finnas på en skola. I den tredje workshopen med projektets arbetsgrupp fick deltagarna arbeta med speciallokalerna. Tidigt i diskussionen väcktes tanken om en gemensam verkstad för hela slöjdämnet och bilden, dvs en verkstad för 30 elever och 2 lärare. Deltagarna fick definiera de moment i läroplanen (Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 201, reviderad 2015) för ämnet bild, hem- och konsumentkunskap, musik, biologi, fysik, kemi, slöjd och teknik som inte kan utföras i en baslokal med vask, fritidshemsverksamhetens lokaler eller utomhus. Momenten grupperades för årskurs F-6 och 7-9. För att kunna tillgodose de moment som står beskrivet i läroplanen för årskurs F-3 behövs musiklokaler och en verkstad för undervisning i bild och slöjd. I naturorienterande ämnen och hem- och konsumentkunskap finns moment i årskurs 1-3 som tex kokning, kondensering och smältning samt bakning som kan utföras i fritidshemsverksamhetens hubb. För att kunna tillgodose de moment som står beskrivet i läroplanen för årskurs 4-6 behövs musiklokaler, en verkstad för undervisning i bild, slöjd och naturorienterande ämnen och ett kök för hem- och konsumentkunskap. Behovet av kök är begränsat, då det endast är några få timmar enligt läroplanen i årskurs 4-6 som är ett krav. På skolor med enbart årskurs F-6 kan det därför vara klokt att samlokalisera undervisningen i hem- och konsumentkunskap på skolor med årskurs 7-9. För att kunna tillgodose de moment som står beskrivet i läroplanen för årskurs 7-9 behövs musiklokaler, en verkstad för undervisning i bild, slöjd och delar av teknikämnet, ett kök för hem- och konsumentkunskap och ett lab för naturorienterande ämnen och delar av teknikämnet. Ytterligare workshops genomfördes med ämnesspecialister inom bild, slöjd och no samt djupintervjuer med utbildningsansvarig på slöjdutbildningen på HDK för att identifiera verkstadens lokalbehov. DIMENSIONERANDE FAKTA Dimensioneringen av grundskolans lokalbehov för specialsalar har baserats på dokumentet Redovisning av förslag till stadieindelad timplan för grundskolan, Dnr U2014/3489/S, Dnr U2014/5377/S utgivet av Skolverket. Utgångspunkt för en stadieindelad timplan är kursplanen och kunskapskraven för respektive ämne samt den praxis som råder. I redovisningen finns ett förslag på fördelning av tid beskrivet i timmar totalt/ stadie. Fördelningen av tid/ stadie är därefter omvandlad till omvandlad till antal minuter/ vecka baserad på att undervisning kan pågå 35 veckor/ år och den tid då eleverna är i skolan. Dimensioneringen av speciallokaler har baserats på att samtliga elever startar skolan kl 8.15 och att eleverna i årskurs F-3 slutar kl 13.30, eleverna i årskurs 4-6 slutar kl och att eleverna i årskurs 7-9 slutar sin skoldag kl Med en beläggningsgrad på 80% kan lokalerna vara tillgängliga för undervisning enligt följande: F min/ veckan min/ veckan min/ veckan 1 HV 2 HV 3 HV 4 HV 5 HV 6 HV 7 HV 0,2 Musik 0,3 Musik 0,4 Musik 0,5 Musik 0,6 Musik 0,8 Musik 0,9 Musik 0,3 Verkstad 0,5 Verkstad 0,8 Verkstad 1 Verkstad 1,3 Verkstad 1,5 Verkstad 1,8 Verkstad 0,1 Kök 0,2 Kök 0,3 Kök 0,4 Kök 0,5 Kök 0,6 Kök 0,7 Kök 1S 2S 3S 4S 5S 0,2 Musik 0,3 Musik 0,5 Musik 0,6 Musik 0,8 Musik 0,5 Verkstad 1 Verkstad 1,5 Verkstad 2 Verkstad 2,5 Verkstad 0,3 Kök 0,6 Kök 0,9 Kök 1,2 Kök 1,5 Kök 0,5 Lab 1 Lab 1,5 Lab 2 Lab 2,5 Lab En skolas lokaler kan nyttjas för undervisning under den tid eleverna är i lokalerna. Därefter kan lokalerna nyttjas för fritidshemsverksamhet, annan kommunal verksamhet eller av externa verksamheter eller föreningar. SPECIALLOKALER F-6 Andelen speciallokaler för musik-, bild- och slöjdämnet baseras på ett snitt för årskurs F-3 och 4-6. Lokalbehovet i verkstaden är baserat på att den skall rymma 100% av slöjdämnet, 50% av bildämnet och 20% av no. Lokalbehovet av kök är endast baserat på behovet för årskurs 4-6. SPECIALLOKALER 7-9 Lokalbehovet i verkstaden är baserat på att den skall rymma 100% av slöjdämnet, 100% av bildämnet och 50% av tekniken. Lokalbehovet i labet är baserat på att den skall rymma 75% av biologiämnet, 75% av fysikämnet och 100% av kemin. 16 Page 23 of 269

24 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA frd 20 kvm MUSIKRUM antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 1 pedagog Musik och rörelserum Övningsrum endast för årskurs 7 9 Förråd pallar och instrument Scen endast för årskurs 7 9, placeras i matsal/ café Programyta 110 musikrum 70 kvm övning 30 kvm kök inkl frd 80 kvm VERKSTAD antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 2 pedagoger Verkstad Maskinrum Förråd Inspiration kan samutnyttjas som grupprum Programyta 200 verkstad 150 kvm maskinr 20 kvm frd 20 kvm insp 10 kvm KÖK antal rum pers rum kvm rum tot kvm 15 elever, 1 pedagoger Kök inkl förråd 10 kvm Programyta 80 LAB antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 1 pedagoger Lab teori 30 elever, lab 15 elever Preprum Programyta 90 lab 70 kvm prep 20 kvm Page 24 of

25 lokalprogram grundskola speciallokaler MUSIKLOKALER På en grundskola måste det finnas ett musik och rörelserum. I läroplanen för musikämnet skall eleverna kunna sjunga och spela i olika former som unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel och kunna gestalta sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser. Desto äldre eleverna är ju mer musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras. För detta krävs ett rum med god akustik och ljudisolering mot angränsade lokaler samt förvaringsmöjligheter av instrument. Det behövs också ett antal mindre övningsrum och tillgång till en scen. Scenen behöver inte ligga tillsammans med musiklokalerna utan kan med fördel placeras i grundskolans gemensamma lokaler. MUSIKRUM antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 1 pedagog Musik och rörelserum Övningsrum endast för årskurs 7 9 Förråd pallar och instrument Scen endast för årskurs 7 9, placeras i matsal/ café Programyta Page 25 of 269

26 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA VERKSTAD Verkstaden är en speciallokal där hela slöjdämnet, bild och vissa delar av no alternativt teknik kan pågå. I lokalen kan en 30-grupp samt två pedagoger ha pågående verksamhet. VERKSTAD antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 2 pedagoger Verkstad Maskinrum Förråd Inspiration kan samutnyttjas som grupprum Programyta 200 Page 26 of

27 lokalprogram grundskola speciallokaler Förvaring och vaskar längs rummets sidor. Flexibel golyta med generösa bord som kan flyttas så att en stor golvyta kan skapas. Förvaring för bild och NO i fasta skåp. Inlastning. En ö med sex fasta symaskiner och stryk och klippbord. klipp / stryk bord 16 pl Sex hyvelbänkar för trä och två bänkar för metall placeras i verkstadens ytterkant. 16 pl pelarborr figursåg Stora dörrar mot utemiljö. Verktyg på väggarna. Låsbart maskinrum endast för lärare. Inspirationsrum som kan samutnyttjas som grupprum. MASKINRUM TEXTIL FÖRRÅD TRÄ, METALL, PLAST, BETONG FÖRRÅD INSPIRATION LUGN VRÅ GRUPPRUM EXEMPEL VERKSTAD cirkelsåg plan/ rikthyvel bandsåg 20 Page 27 of 269

28 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA LAB Labet utformas som en kombisal med fasta bänkar, dragskåp, punktutsug och vaskar längs med rummets sidor. I mitten finns sittplatser för 30 elever. KÖK Köket är utformat för undervisning i 15 grupp. Det skall finnas fem köksöar samt sittplatser. Utrustning för tvätt, annan köksutrustning samt högskåp för förvaring placeras längs med rummets sidor. LAB antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 1 pedagoger Lab teori 30 elever, lab 15 elever Preprum Programyta 70 KÖK antal rum pers rum kvm rum tot kvm 15 elever, 1 pedagoger Kök inkl förråd 10 kvm Programyta 80 Page 28 of

29 lokalprogram grundskola sammanfattning HEMVIST F-6 HEMVIST F-6 HEMVIST F 6 antal rum pers rum kvm rum tot kvm 4 x 30 elever, pedagoger Groventré Kapprum kan ersättas med en öppen yta Hemklassrum kan ersättas m öppen yta/ delas in i flera rum Grupprum M kan ersättas av öppen yta Grupprum S samutnytjas som mötesrum Arbetsrum Fritidshub kan delas in i rum, samutnytjas som lärmiljö Förråd Toaletter, städ Hcpwc/ personal EN HEMVIST HEMVISTER 595 groventré arbetsrum kapprum wc/st/ wc, rwc/frd rwc, fritidshub STUDIO 7 9 antal rum pers rum kvm rum tot kvm 6 x 30 elever, pedagoger Elevskåp x 550 mm (2 skåp på varandra) Basrum kan ersättas m öppen yta/ delas in i flera rum Grupprum M Skall nås neutralt, kan slå samman m vikvägg Grupprum S samutnytjas som mötesrum Öppen arbetsyta Arbetsrum Förråd Toaletter, städ Hcpwc/ personal EN STUDIO STUDIO 559 grupprum hemklassrum hemklassrum hemklassrum L STUDIO 7-9 STUDIO 7-9 wc/st/ wc, elevskåp 60 rwc/frd rwc, grupprum arbetsrum öppen arbyta bas bas bas L 22 Page 29 of 269

30 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA ENTRÉ antal rum pers rum kvm rum tot kvm Vindfång Foajé Toaletter, städ Programyta 90 BIBLIOTEK antal rum pers rum kvm rum tot kvm Bibliotek S <500 barn 100 kvm, därefter +20 kvm/ 100 barn Programyta 100 MATSAL CAFÉ antal rum pers rum kvm rum tot kvm Matsal matlag och 1,4 kvm/ elev Café 1 65 endast för 7 9 Scen endast för 7 9 Kök 1 0 enligt separat utredning Programyta 225 SKOLLEDNING antal rum pers rum kvm rum tot kvm Arbetsrum skola >500 behöver 3 arbetsrum Administration skola >500 behöver 4 rum för adm Möte L skola >500 behöver 2 möte L Möte M Post, kopiering skola >500 behöver 1 rum à 20 kvm Förråd Vaktmästare skola >500 behöver 1 rum à 20 kvm Miljörum Städcentral Pausrum ,4 kvm/ personal Pentry skola >500 behöver 1 pentry à 30 kvm Kapprum skola >500 behöver 2 kapprum Toaletter, städ Hcpwc/ personal Programyta 282 MUSIKRUM antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 1 pedagog Musik och rörelserum Övningsrum endast för årskurs 7 9 Förråd pallar och instrument Scen endast för årskurs 7 9, placeras i Hjärtat. Programyta 110 VERKSTAD antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 2 pedagoger Verkstad Maskinrum Förråd Inspiration kan samutnyttjas som grupprum Programyta 210 KÖK antal rum pers rum kvm rum tot kvm 15 elever, 1 pedagoger Kök inkl förråd 10 kvm Programyta 80 LAB antal rum pers rum kvm rum tot kvm 30 elever, 1 pedagoger Lab teori 30 elever, lab 15 elever Preprum Programyta 90 ELEVHÄLSA antal rum pers rum kvm rum tot kvm Skolsköterska Vilrum placeras vid skolsköterska Hcpwc placeras vid skolsköterska Kurator/ psykolog SYV endast på skolor för årskurs 7 9 Programyta 65 Page 30 of

31 lokalprogram grundskola sammanfattning SPECIALLOKALER GEMENSAMMA LOKALER insp 10 prep övning scen musikrum frd verkstad frd/ maskinr kök inkl frd lab MUSIKLOKALER VERKSTAD KÖK LAB matsal för 3 matlag med 1,4 kvm/ elev café MATSAL - CAFÉ GEMENSAMMA LOKALER SKOLLEDNING vindfång ELEVHÄLSA wc/st ENTRÉ foajé bibliotek L BIBLIOTEK arbr admin paus inkl pentry möte vktm wc/ rwc/ kpr/ städc frd/ post/ kop kop SKOLLEDNING syv kur/psy ELEVHÄLSA ssk rwc vilrum 24 Page 31 of 269

32 LOKALPROGRAM GRUNDSKOLA Page 32 of

33 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Remiss av standardlokalprogram för grundskola Dnr KS 2017/0421 Sammanfattning Som en del av den nya investeringsprocessen ingår det att möjliggöra en standardisering av det som byggs återkommande i Lunds kommun. För att standardisera byggandet av nya skolor har ett nytt förslag på ett standardlokalprogram arbetats fram. Utformningen av nya skolor styrs av lokalprogrammet som beskriver vilka lokaliteter som behövs utifrån såväl antal elever som krav utifrån läroplanen. Kommunkontoret föreslår att förslaget till nytt standardlokalprogram för grundskola lämnas på remiss till berörda nämnder och att remisstiden sätts till den 30 september Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad den 11 april 2017, dnr KS 2017/0421 Standardlokalprogram för skola daterad Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka ut standardlokalprogrammet för grundskola på remiss till Barn- och skolnämnd Lunds stad, Barn- och skolnämnd Lund Öster, Servicenämnden, Miljönämnden, Byggnadsnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och ungdomspolitiken samt Funktionshinderrådet. att berörda nämnder och råd återkommer med ett svar på remissen senast den 31 oktober Beslut expedieras till: Kommunkontoret, ekonomiavdelningen Barn- och skolnämnd Lunds stad Barn- och skolnämnd Lund Öster Servicenämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden och ungdomspolitiken Funktionshinderrådet Justerare Utdragsbestyrkande Page 33 of 269

34 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 2 (3) Sammanträdesdatum Diarienummer KS 2017/0608 Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid Stadshusets sessionssal, klockan Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga Justerare Anders Almgren (S), Ordförande Emma Berginger (MP), 1:e vice ordförande Christer Wallin (M), 2:e vice ordförande Hanna Gunnarsson (V) Elin Gustafsson (S) Anette Henriksson, Kommundirektör Carin Hillåker, Bitr kommundirektör Åsa Mårtensson, Sekreterare Henrik Weimarsson, Ekonomichef Sebastian Persson, Politisk sekreterare Fredrik Ljunghill, Politisk sekreterare Britt Steiner, Planeringschef Kristina Hall, VA-Syd Christer Wallin (M) Paragrafer Plats och tid för justering Underskrifter Sekreterare Ordförande Anders Almgren (S) Justerare Christer Wallin (M) Justerare Utdragsbestyrkande Page 34 of 269

35 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 3 (3) Sammanträdesdatum Diarienummer KS 2017/0608 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Paragrafer Datum då anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Datum då anslaget tas ned Kommunkontoret/ Rådhuset Underskrift Justerare Utdragsbestyrkande Page 35 of 269

36 Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Kontoret Diarienummer KS 2017/0421 Henrik Weimarsson Henrik.weimarsson@lund.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss; Standardlokalprogram för grundskola Sammanfattning Som en del av den nya investeringsprocessen ingår det att möjliggöra en standardisering av det som byggs återkommande i Lunds kommun. För att standardisera byggandet av nya skolor har ett nytt förslag på ett standardlokalprogram arbetats fram. Utformningen av nya skolor styrs av lokalprogrammet som beskriver vilka lokaliteter som behövs utifrån såväl antal elever som krav utifrån läroplanen. Kommunkontoret föreslår att förslaget till nytt standardlokalprogram för grundskola lämnas på remiss till berörda nämnder och att remisstiden sätts till den 30 september Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad den 11 april 2017, dnr KS 2017/0421 Standardlokalprogram för skola daterad Barnets bästa Lokaler som stödjer lärandet och eleven är för barnets bästa. Effektiva lokaler gynnar barnets bästa då ekonomiska resurser frigörs från lokaler till verksamhet. Ärendet Lunds kommun har infört en ny lokalinvesteringsprocess. En del av den nya investeringsprocessen innebär att möjliggöra standardiserad utformning av lokaler som byggs återkommande, i det här fallet nya grundskolelokaler. Genom att standardisera det som byggs nytt sparas tid i investeringsprocessen och det stödjer kommunens arbete med att uppföra nya skolor till rätt kvalitet, storlek och kostnad utifrån kommunnyttan. Det blir också möjligt att dra lärdom av det som byggs för att effektivisera och förbättra undervisningslokalerna i Lunds kommun. Lokalprogrammet beskriver vilka lokaliteter en grundskola behöver och dimensionerar lokalerna efter antalet elever. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress testforvaltningen@lund.se Page 36 of 269

37 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer KS 2017/0421 Kommunkontoret anser att det är viktigt att inhämta berörda nämnders synpunkter på förslaget till standardlokalprogram för grundskola och föreslår att förslaget översänds på remiss till barn- och skolnämnderna, servicenämnden, miljönämnden, utbildningsnämnden samt byggnadsnämnden. Remisstiden är till den 30 september Kommunkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att att skicka ut standardlokalprogrammet för grundskola på remiss. att berörda nämnder återkommer med ett svar på remissen senast den 30 september Anette Henriksson Kommundirektör Beslut expedieras till: Kommunkontoret, ekonomiavdelningen Barn- och skolnämnd Lunds stad Barn- och skolnämnd Lund Öster Servicenämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden Utbildningsnämnden Page 37 of 269

38 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (2) Skolkontoret Diarienummer BSL 2017/0796 Gustav Svensson gustav.svensson@lund.se Barn- och skolnämnd Lund stad Tjänsteskrivelse Planeringsunderlag lokalplan Sammanfattning Ärendet innehåller planeringsunderlaget för uppdatering av Barn- och skolnämnden Lunds stads lokalplan. Skrivelsen Planeringsunderlag lokalplan redogör för analys av befolkningsprognos samt sammanfattar Barn- och skolnämndens lokaldag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Planeringsunderlag lokalplan Scenario 2022 Norra fäladen Scenario 2022 LTÖ Scenario 2022 Centrum väster - Järnåkra - Klostergården Scenario 2022 Centrum Torn Planeringsunderlag lokalplan Barnets bästa Barn påverkas av beslut i ärendet. Lokalplaneringen är sedan 2016 grundad på en viljeinriktning som syftar till att få välanpassade lokaler med hög kvalité. I den övergripande strategiska lokalplaneringen är barn inte direkt delaktiga men i senare skeden i planering av specifika skolor eller förskolor finns utrymme för deltagande från barn och elever. Ärendet Ärendet är ett delbeslut i uppdatering av den lokalplan som Barn- och skolnämnden Lunds stad beslutade i december Lokalplanen utgör den strategiska delen av nämndens lokalplanering. För att upprätta en ny lokalplan har Barn- och skolförvaltningen analyserat befolkningsutvecklingen. Analysen kombinerat med beskrivning av kapacitet inom respektive verksamhet diskuterades under nämndens lokaldag. Planeringsunderlaget är initieringen av utredningar som är nödvändiga för att uppdatera lokalplanen. Samtidigt innehåller planeringsunderlaget nämndens viljeinriktning för lokalplaneringen. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 55 Stora Södergatan bsf.lundsstad@lund.se Lund Page 38 of 269

39 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer BSL 2017/0796 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta att fastställa Planeringsunderlag lokalplan Mats Jönsson Skoldirektör Gustav Svensson Lokalplanerare Beslut expedieras till: Skolområdeschefer Kommunkontoret Serviceförvaltningen Page 39 of 269

40 Scenario 2022 Norra Fäladen Page 40 of 269

41 Norra Fäladen delområden Norra Fäladen Page 41 of 269

42 Grundskola Page 42 of 269

43 Norra fäladen LTÖ Page 43 of 269

44 Ladugårdsmarken Backaskolan Fäladsgården Fäladsskolan Page 44 of 269 Delfinskolan

45 Norra fäladen Prognos 2017 F-9 - Prognos 2016 F-9 Page 45 of 269

46 Norra fäladen ~ Prognos 2017 F-3 --Prognos Prognos Page 46 of 269

47 Utanför prognosperiod Planerade utbyggnadsplaner som på lång sikt kan påverka Norra Fäladen är utbyggnaden av Kunskapstråket och Science Village Scandinavia, intill Ladugårdsmarken Brunnshög Page 47 of 269

48 Befintlig kapacitet 2016 Elever läsåret 2016/2017 Fäladsskolan Para Backaskolan F-3 Para Delfinskolan Para Ladugårdsmarken 335 åk Para Fäladsgården Para åk Totalt Elever läsåret 2017/2018 Fäladsskolan Para Backaskola Para n F-3 åk Delfinskola Para n 4 81 Ladugårds Para marken åk Page 48 of 269 Fäladsgård Para en 1 Totalt

49 Status på byggnader och tillfälliga lösningar Paviljonger Delfinskolan Fäladsgården behov av renoveringinomhusmiljö Fäladskolan - inomhusmiljö Backaskolan inomhusmiljöprojekt pågående Page 49 of 269

50 Beslutade förändringar Fäladsskolan ombyggnad nybyggnad idrottshall Fäladsgården verksamhetsanpassning Sagoeken i produktion St Hansgården ny byggnad Lovisaskolan utveckling? Ladugårdsmarken Page 50 of 269

51 Beslutade förändringar i KS Sagoeken Beslutade i BSN Fäladsgården Page 51 of 269

52 Behov antal klasser Norra Fäladen Ålder ,2 5,3 5,8 5,7 5,1 4,6 5,4 7 5,1 5,2 5,4 5,8 5,7 5,1 4,6 8 5,8 5,0 5,2 5,3 5,8 5,6 5,0 9 4,9 5,7 4,9 5,1 5,3 5,7 5,5 21,0 21,3 21,2 22,0 21,9 21,0 20,5 10 4,7 4,2 4,9 4,2 4,3 4,4 4,7 11 4,5 4,7 4,2 4,9 4,2 4,3 4,5 12 4,2 4,5 4,8 4,2 4,9 4,2 4,4 13,3 13,4 13,9 13,3 13,5 13,0 13,6 13 4,3 4,2 4,6 4,8 4,3 5,0 4,2 14 3,7 4,3 4,2 4,6 4,9 4,3 4,9 15 3,4 3,7 4,4 4,3 4,7 4,9 4,3 11,4 12,2 13,1 13,7 13,8 14,2 13,5 45,7 46,9 48,3 49,0 49,2 48,2 47,7 Summa Justerat för friskolor. 80 % av barn i åldern 6-15 år inom NF Delningstal 25 för F-3, 30 för 4-9 Page 52 of 269

53 NF scenario 2022 Fäladskolan parallell Sagoeken F parallell Fäladsgården parallell Page 53 of 269 Backaskolan F parallell

54 Förskola Page 54 of 269

55 Norra fäladen LUND : är är år Page 55 of 269

56 Barn per avdelning kommunal förskola ,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Vårtermin Hästtermin 6,0 4,0 2,0 0,0 LTÖ CVJK Page 56 of 269

57 Procent lokalutnyttjande % 100% 101% 104% 92% 80% 60% Vårtermin Hästtermin 40% 20% 0% CT LTÖ Page 57 of 269 CVJK

58 Hans och Greta 3 avd Annegården 6 avd Ladugårdsmarken 3 avd Backen 4 avd Sagostunden 5 avd Lönneberga 4 avd Saltkråkan 8 avd Rida Ranka 2 avd Page 58 of 269

59 PLANERAD UTBYGGNAD Sagoeken 6 avdelningar Ladugårdsmarken 7-8 avdelningar Lovisaskolan 6 avdelningar Totalt avdelningar Behov enligt befolkningsprognos -2 avdelningar Page 59 of 269

60 Ladugårdsmarken 6 avd Sagoeken 6 avd Lovisa 6 avd Page 60 of 269

61 Planerad utbyggnad Norra fäladen Ladugårdsmarken 7-8 avd Ladugårdsmarken Lovisaskolan Sagoeken 7-8 avdelningar 6 avdelningar 6 avdelningar Totalt Nybyggnation Avveckling Behov bef. prognos Justerat behov 75 % avdelningar avdelningar -2 avdelningar -2 avdelningar Sagoeken 6 avd Lovisa 6 avd Page 61 of 269

62 Scenario 2022 LTÖ Page 62 of 269

63 LTÖ - delområden Östra torn Brunnshög Linero Råbylund Tuna Mårtens fälad Page 63 of 269

64 Grundskola Page 64 of 269

65 Östra tornskolan Flygelskolan Munspelets skola Tunaskolan Paviljonger Vikingaskolan PowerPoint-bildspel - [Karta LTÖ uppdelad.pptx] Page 65 of 269

66 LTO Prognos 2017 F-9 -- Prognos 2016 F-9 Page 66 of 269

67 500 Östra Torn - Brunnshög Prognos 2017 F-3 -- Prognos Prognos Page 67 of 269

68 Linero - Råbylund Prognos 2017 F-3 -- Prognos Prognos Page 68 of 269

69 Tuna - Mårtens fälad Prognos 2017 F-3 -- Prognos Prognos Page 69 of 269

70 Utanför prognosperiod Brunnshög Råbylund Page 70 of 269

71 Befintligt elevantal 2016 Elever läsåret 2016/2017 Östra Para Munspelet Para Flygelskolan Para Mårtensskolan Para Vikingas Para tornskolan kolan F åk åk Tunaskolan Para Totalt Elever läsåret 2017/2018 Östra tornskolan Para Munspelet Para Flygelskolan Para Mårtensskolan Para Vikingas Para Tunaskolan kolan F åk åk Para Totalt Page 71 of

72 Status på byggnader och tillfälliga lösningar Paviljonger Mårtensskolan Vikingaskolan behov av renovering Östratornskolan behov av renovering Page 72 of 269

73 Beslutade förändringar i KS Brunnshög 400 elever Södra Råbylund 300 elever Södra Råbylund 6 avdelningar Beslutade i BSN Mårtenskolan 350 elever PE-hus Östra tornskolan Page 73 of 269

74 Behov antal klasser LTÖ Ålder ,0 10,0 10,5 9,3 9,2 9,7 10,7 7 10,6 10,0 10,1 10,6 9,4 9,4 9,9 8 10,5 10,7 10,2 10,2 10,7 9,5 9,7 9 10,0 10,6 10,8 10,3 10,3 10,9 9,8 F-3 41,1 41,4 41,5 40,4 39,6 39,4 40,0 10 7,4 8,5 9,0 9,1 8,7 8,8 9,3 11 7,3 7,5 8,6 9,1 9,2 8,9 9,0 12 8,5 7,3 7,6 8,7 9,2 9,4 9, ,1 23,3 25,1 26,9 27,1 27,0 27,2 13 6,5 8,6 7,4 7,7 8,8 9,4 9,5 14 7,0 6,6 8,7 7,6 7,9 9,0 9,6 15 6,3 7,1 6,8 8,9 7,7 8,0 9, ,8 22,4 22,9 24,2 24,4 26,4 28,3 Summa 84,1 87,1 89,6 91,5 91,1 92,8 95,5 Justerat för friskolor. 85 % av barn i åldern 6-15 år inom LTÖ Delningstal 25 för F-3, 30 för 4-9 Page 74 of 269

75 LTÖ scenario 2022 Skola Brunnshög F-3 4 parallell Tunaskolan F-9 2 parallell F-6 3 parallell 7-9 Munspelet F-3 2 parallell Östra tornskolan parallell Flygelskolan F-3 2 parallell Mårtenskolan F-3 3 parallell Vikingaskolan parallell Skola Råbylund F-3 3 parallell Page 75 of 269

76 Förskola Page 76 of 269

77 LTÖ Page 77 of år år år 2017

78 Barn per avdelning kommunal förskola ,0 18,0 16,8 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Vårtermin Hästtermin 6,0 4,0 2,0 0,0 NF Page 78 of 269

79 Procent lokalutnyttjande % 100% 101% 92% 80% 60% Vårtermin Hästtermin 40% 20% 0% NF CVJK Page 79 of 269

80 Östra torn - Brunnshög år år 2017 Page 80 of 269

81 Tuna - Mårtens fälad år år 2017 Page 81 of 269

82 Linero - Råbylund år år 2017 Page 82 of 269

83 Toppen 3 avd Orkesterparken 6 avd Djingis Khan 3 avd Fiolen 1 avd Blåklinten 5 avd Uarda 2 avd Spelmannen 3 avd Tunastugan 2 avd Regnbågen 6 avd Studentkåren 3 avd Ormen långe 6 avd Blåtunga 6 avd PowerPoint-bildspel - [Karta LTÖ uppdelad.pptx] Runan(Tirfing) 3 Avd Ängslyckan 3 Avd Page 83 of 269

84 Planerad utbyggnad Sofieberg Solbjer Ny förskola Linero, Runan Ny förskola Råbylund Ny förskola Vipeholm Totalt 28 avdelningar 5 avdelningar 5 avdelningar 6 avdelningar 6 avdelningar 6 avdelningar 5 avdelningar Behov enligt befolkningsprognos 23 avdelningar Page 84 of 269

85 Planerad utbyggnad geografi Solbjer 5 avd Sofieberg 5 avd Vipeholm 6 Avd PowerPoint-bildspel - [Karta LTÖ uppdelad.pptx] Runan 6 avd Råbylund 6 Avd Page 85 of 269

86 Planerad utbyggnad LTÖ Solbjer 5 avd Sofieberg 5 avd Sofieberg Solbjer Runan Råbylund Vipeholm 5 avdelningar 5 avdelningar 6 avdelningar 6 avdelningar 6 avdelningar Totalt Nybyggnation Avveckling Behov bef. prognos Justerat behov 75 % Vipeholm 6 Avd Runan 6 avd 28 avdelningar 5 avdelningar 23 avdelningar 17 avdelningar Råbylund 6 Avd Page 86 of 269

87 Scenario 2022 Centrum Väster Järnåkra Klostergården Page 87 of 269

88 CV delområden Centrum väster Järnåkra Klostergården Page 88 of 269

89 Grundskola Page 89 of 269

90 Centrum väster Järnåkra - Klostergården Page 90 of 269

91 Fågelskolan Svaneskolan Palettskolan Vårfruskolan Apelskolan Klostergårdskolan Järnåkraskolan Page 91 of 269 Vegaskolan

92 Centrum väster - Järnåkra Klostergården Prognos 2017 F-9 - Prognos 2016 F-9 Page 92 of 269

93 Centrum väster ~ Prognos 2017 F-3 --Prognos Prognos Page 93 of 269

94 Järnåkra - Klostergården Prognos 2017 F-3 -- Prognos Prognos Page 94 of 269

95 Utanför prognosperiod Osäkerhet kring hur Öresundsvägens utbyggnad kommer påverka områdets barn- och elevantal Planer på utbyggnad av området söder om Klostergården Planerad bebyggelse- förtätningar i Lunds stadskärna ca bostäder till 2025 Page 95 of 269

96 Befintligt elevantal 2016 Elever läsåret 2016/2017 Fågels Vårfru Paletts Svanes Apels Järnåkras Klostergårds Para Para Para Para Para Para Para Vegaskolan Para Totalt kolan skolan kolan kolan kolan kolan skolan F ,5 åk ,5 åk Elever läsåret 2017/2018 Fågelsk Para Vårfrus Para Paletts Para Svane Para Apels Para Järnåkras Para Klostergårds Para Vegaskolan Para Totalt olan kolan kolan skolan kolan kolan skolan F ,5 åk 46 åk , Page 96 of

97 Status på byggnader och tillfälliga lösningar Svaneskolan kommer flytta in i Parkskolan Lilla Järnåkra särskola Page 97 of 269

98 Beslutade förändringar i KS Vildanden (Svaneskolan) Beslutade i BSN Målarstugan Page 98 of 269

99 Behov antal klasser CV-JK Ålder ,6 9,7 10,9 10,1 9,6 10,6 10,2 7 10,6 10,6 9,7 10,8 10,1 9,6 10,5 8 10,0 10,7 10,7 9,8 10,9 10,1 9,6 9 10,1 10,2 10,8 10,8 9,8 11,0 10,2 41,4 41,3 42,2 41,5 40,3 41,2 40,5 10 8,2 8,6 8,6 9,1 9,0 8,3 9,2 11 8,5 8,4 8,7 8,7 9,2 9,2 8,4 12 8,7 8,6 8,5 8,8 8,8 9,4 9,3 25,4 25,6 25,8 26,5 27,1 26,8 26,9 13 8,4 9,0 8,8 8,7 9,0 9,0 9,5 14 8,8 8,6 9,1 9,1 8,8 9,2 9,2 15 7,0 9,0 8,8 9,4 9,3 9,1 9,4 24,1 26,6 26,8 27,1 27,1 27,3 28,2 90,9 93,4 94,7 95,1 94,5 95,3 95,6 Summa Justerat för friskolor. 85 % av barnen 6-15 år inom CV JK Delningstal 25 för F-3, 30 för 4-9. Page 99 of 269

100 CV JK scenario 2022 Vårfruskolan F-6 2 parallell Fågelskolan F-9 2 parallell F-6 3 parallell 7-9 Apelskolan F-6 0,5 parallell Svaneskolan parallell Vegalyckan F parallell Palettskolan F parallell Järnåkraskolan parallell parallell 7-9 Klostergårdskolan F-6 2 parallell Page 100 of 269

101 Förskola Page 101 of 269

102 Centrum väster - Järnåkra - klostergården år år år2017 Page 102 of 269

103 Barn per avdelning kommunal förskola ,0 18,0 16,0 16,8 16,9 14,0 12,0 10,0 8,0 Vårtermin Hästtermin 6,0 4,0 2,0 0,0 NF CT Page 103 of 269

104 Procent lokalutnyttjande % 100% 101% 101% 80% 60% -~ Vårtermin Hästtermin 40% 20% 0% NF CT Page 104 of 269

105 Järnåkra - Klostergården år år 2017 Page 105 of 269

106 Centrum Väster år år 2017 Page 106 of 269

107 Vildanden 4 avd Fågel blå 7 avd Måsen 3 avd Rapphönan 5 avd Tvärflöjten 2 avd Morkullan 3 avd Östertull 2 avd Lönnen 2 avd Snickarbacken 4 avd Målarstugan 4 avd Arken 7 avd Prenneelvan 1 avd Körsbäret 6 avd Grynmalaren 4 avd Väderleken 3 avd Plommonet 2 avd Källbyängar 8 avd Page 107 of 269

108 Planerad utbyggnad Snickarbacken Körsbäret Vildanden Hardebergabanan Stenkrossen Grynmalaren Målarstugan Magle 4 avd färdigställdes sommaren avd 8 avd 4 avd 8 avd 6 avd 6 avd 4 avd Total utbyggnad 42 avd Behov -2 avd Page 108 of 269

109 Vildanden 8 avd Hardebergabanan 4 avd Stenkrossen 8 avd Målarstugan 6 avd Körsbäret 6 avd Grynmalaren 6 avd Page 109 of 269

110 Planerad utbyggnad CV JK Vildanden 8 avd Målarstugan 6 avd Körsbäret Vildanden Hardebergabanan Stenkrossen Grynmalaren Målarstugan Magle Totalt Nybyggnation Avveckling Behov bef. prognos Justerat behov 75 % Grynmalaren 6 avd Stenkrossen 8 avd 6 avdelningar 8 avdelningar 4 avdelningar 8 avdelningar 6 avdelningar 6 avdelningar 4 avdelningar Körsbäret 6 avd Hardebergabanan 4 avd 42 avdelningar 42 avdelningar -2 avdelningar -2 avdelningar Page 110 of 269

111 Scenario 2022 Centrum torn Page 111 of 269

112 CT - delområden Gunnesbo Nöbbelöv Lerbäck - Stångby Page 112 of 269

113 Grundskola Page 113 of 269

114 Stångby Kulparkskolan Prästängsskolan Vallkärraskolan Håstad skola Hubertusgården Gunnesbo -Nöbbelöv Oskarskolan Gunnesboskolan Lerbäck Lerbäckskolan Page 114 of 269 Norra fäladen

115 2500 Centrum torn LUND Prognos 2017 F-9 - Prognos 2016 F-9 Page 115 of 269

116 400 Gunnesbo - Nöbbelöv LUND ~~~~ ~ Prognos 2017 F-3 - Prognos Prognos Page 116 of 269

117 Lerbäck - Stångby 700 LUND Prognos 2016 F-3 - Prognos Prognos Page 117 of 269

118 Utanför prognosperiod * Öresundsvägen/Västerbro * Stångby östra Page 118 of 269

119 Befintligt elevantal 2016 Elever läsåret 2016/2017 Gunnesbo Para Hubertus Para Lerbäck Para F åk åk Oskar Para 66 Håstad Para Vallkärra 52 Para Kulpark Para Prästängs Para skolan Totalt Elever läsåret 2017/2018 Gunnesbo Para F åk åk Hubertus Para gården Lerbäcks Para skolan Oskarsko Para lan 69 1 Håstad skola 53 Para 1 Vallkärra Para skolan 53 0, Kulparks Para kolan Prästängsskolan Totalt Page 119 of

120 Status på byggnader och tillfälliga lösningar Paviljonger Lerbäck Paviljong - Oskarskolan Paviljong Kulparskolan Paviljong - Gunnesbo Page 120 of 269

121 Beslutade förändringar i KS Lerbäcks idrottshall Prästängshallen Beslutade BSN Drabantvägen Page 121 of 269

122 Behov antal klasser CT Ålder ,8 8,3 8,6 8,1 10,1 10,0 10,9 7 9,1 8,9 8,4 8,7 8,2 10,2 10,0 8 8,5 9,2 8,9 8,5 8,8 8,3 10,2 9 7,8 8,6 9,3 9,0 8,7 8,9 8,4 34,1 34,9 35,2 34,4 35,8 37,5 39,5 10 7,2 6,5 7,2 7,9 7,6 7,3 7,5 11 6,5 7,3 6,6 7,3 7,9 7,7 7,3 12 5,5 6,5 7,3 6,7 7,4 8,0 7,8 19,2 20,3 21,1 21,9 23,0 23,0 22,6 13 6,7 5,6 6,6 7,4 6,8 7,5 8,0 14 5,7 6,8 5,7 6,7 7,5 6,9 7,5 15 5,4 5,8 6,9 5,8 6,8 7,6 7,0 17,8 18,2 19,2 19,9 21,2 22,0 22,5 71,1 73,5 75,4 76,1 80,0 82,5 84,6 Summa Page 122 of 269

123 Stångby Centralskolan parallell Centrum torn scenario 2022 Ny skola Prästängskolan parallell Skola Västerbro F-6 Kulparkskolan F-3 3 parallell Vallkärraskolan F-6 1 parallell Håstad F-3 1 parallell Gunnesbo nedre parallell 7-9 Hubertusskolan F-6 1 parallell F-6 Lerbäckskolan F-9 4 parallell F-3 4 parallell parallell 7-9 Gunnesbo övre F-6 2 parallell F-6 Oskarskolan F-3 1 parallell Page 123 of 269

124 Förskola Page 124 of 269

125 1 400 Centrum torn LUND år å.r år Page 125 of 269

126 20,0 Barn per avdelning kommunal förskola 2017 LUND 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 Vårtermin Hösttermin 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 CVJK Page 126 of 269

127 Procent lokalutnyttjande 2017 LUND 101 % 100% r-----i------I- 92% 80% t % Vårtermin Hösttermin 40% % t % L "-- LTÖ CVJK Page 127 of 269

128 Gunnesbo - Nöbbelöv LUND år år Page 128 of 269

129 1000 Lerbäck - Stångby LUND år år Page 129 of 269

130 Stångby Stormhatten 10 avd 1 Hyddans 4 avd Tågets 7 avd Vinden 2 avd Fornborgens 4 avd Hårfagre 2 avd Gunnesbo -Nöbbelöv Norra fäladen Lergöken 7 avd Hedenhös 5 avd Holken 5 avd Mammuten 3 avd Kobjers 4 avd Lerbäck Forsbergs minne 4 avd Solens fsk 1 avd Page 130 of 269

131 Planerad utbyggnad Stångby, Drabantvägen 8 avdelningar Ny förskola Lerbäck 8 avdelningar Ny förskola östra Stångby 8 avdelningar Stormhatten 8 avdelningar Totalt 32 avdelningar Behov Centrum torn 4 avdelningar Lerbäck Stångby 8 avdelningar Gunnesbo Nöbbelöv -5 avdelningar Page 131 of 269

132 Östra Stångby 8 avd Stormhatten 8 avd Drabantvägen 8 avd Gunnesbo -Nöbbelöv Lerbäck 8 avd Page 132 of 269

133 Planerad utbyggnad Centrum torn Stormhatten 8 avd Drabantvägen 8 avd Stångby, Drabantvägen Lerbäck Östra Stångby Stormhatten 8 avdelningar 8 avdelningar 8 avdelningar 8 avdelningar Totalt Nybyggnation Avveckling Behov bef. prognos Justerat behov 75 % 32 avdelningar 24 avdelningar 4 avdelningar 3 avdelningar Lerbäck 8 avd Page 133 of 269 Östra Stångby 8 avd

134 Barn- och skolnämnd Lunds stad Skolkontoret Planeringsunderlag lokalplan Page 134 of 269

135 Innehåll 1. Bakgrund Viljeinriktning Grundskola diskussioner per område LTÖ Linero Råbylund, Tuna Mårtens fälad, Östra torn Brunnshög Centrum väster - Järnåkra - Klostergården Norra fäladen Centrum torn Lsr Förskola diskussioner per område LTÖ Centrum väster Järnåkra klostergården Norra Fäladen Centrum torn Page 135 of 269

136 1. Bakgrund 2016 infördes en ny process för lokalplanering på barn- och skolförvaltningen Lunds stad. Som en effekt av Lunds kommuns nya investeringsprocess så genomfördes förändringar i Barn- och skolförvaltningens egen lokalplanering. Det tidigare arbetssättet med områdeslokalplaner för varje geografiskt delområde i Lunds stad avskaffades. I december 2016 beslutade barn- och skolnämnden om en samlad lokalplan för hela Lunds stad. Processen kring upprättande av lokalplanen beskrivs nedan. Figuren beskriver lokalprocessens cirkulära utseende och det här planeringsunderlaget är ett led i att uppdatera den tidigare beslutade lokalplanen. Beskrivning av BSN LS lokalplaneringsprocess Barn- och skolnämnden Lunds stad är kommunens största beställare av lokaler och bedriver verksamhet i ett stort lokalbestånd. Verksamheten är omfattande och det finns anledning till etablering av en process som ger möjlighet till årlig uppdatering. Även i befolkningsprognosen som utgör starten för lokalplaneringsprocessen sker årliga uppdateringar. För tillfället spelar exempelvis invandringens storlek stor roll för befolkningsprognosen. Genom senaste årens förändrade flyktingpolitik finns grund för avvikelser i kommande prognoser som gör att behovet av skol- och förskolelokaler måste analyseras på nytt. I kommunens investeringsprocess är 2 Page 136 of 269

137 nämnden beställare av behovslösningar. Nämnden initierar även specifika projekt när det är dags för genomförande av en investering. En sammanställning av nämndens behov av lokaler utreds under hösten i lokalgruppen som återrapporterar förslag på behovslösningar. Nämnden har en central roll som beställare när det gäller vilken inriktning lokalplaneringen ska ha ur ett strategiskt perspektiv. Grundfrågan som nämnden svarar för är vilken viljeinriktning som ska vara styrande för utredningar i lokalgruppen. Planeringsunderlaget är ett delbeslut i utarbetandet av lokalplanen. Utifrån de utredningar och diskussioner som förs i lokalgruppen under hösten presenteras barn- och skolförvaltningens förslag till lokalplan på nämndens decembersammanträde. Den beslutade lokalplanen utgör nämndens äskande av investeringar i kommande investeringsplan. 3 Page 137 of 269

138 1.2 Viljeinriktning Under nämndens seminariedag deltog politiker, skolområdeschefer, utvecklingsledare, administrativa chefer och kommunens lokalstrateg i gruppdiskussioner. Som en ingång i diskussionen fick deltagare ta del av en presentation över aktuell forskning som påverkar området lokalplanering. Fokus i presentationerna låg på enheters storlek, integration och likvärdig utbildning. Materialet finns att ta del av som bilaga till planeringsunderlaget. I underlaget till gruppdiskussionerna fanns även ett antal frågeställningar som formulerats av lokalplanerare. Deltagarna i grupperna uppmuntrades dessutom att lyfta ytterligare synpunkter som inte ingick i diskussionsunderlaget. Samtalen dokumenterades av administrativa cheferna och har sammanställts av lokalplanerare. Nedan presenteras de områden som fick mest utrymme i diskussionen och ses som signifikanta för kommande lokalplanering. För lokalgruppens arbete ska den samlade viljeinriktningen vara styrande. Integration Att använda lokalplaneringen som ett verktyg för att uppnå ökad integration är ett tydligt ställningstagande. Planeringen ska ha som utgångspunkt att blanda elever med olika bakgrund. I de fall det är möjligt ska skolor och förskolor placeras så att de får barn och elever med en blandad bakgrund. Det finns idag skolor som väljs bort av elever och det bör motverkas genom att exempelvis stärka skolornas profil. Integration gynnar alla elever och blandningen av elever är en tillgång för verksamheten som kan tillföra ett mervärde. Skolan och förskolan ska ses som en aktiv aktör i samhällsutvecklingen. Storlek på enheter I Lund stad finns idag ett stort antal enheter både inom förskola och grundskola som beskrivs som små. Mot bakgrund av vad forskningen säger kring för små enheter så bör det utredas vilka möjligheter som finns att flytta in mindre verksamheter i gemensamma lokaler. Fördelarna med större enheter är många och ambitionen finns att vid nybyggnation bygga skolor för minst 300 elever och förskoleenheter med minst 6 avdelningar. Det ska understrykas att avsteg bör göras där det krävs beroende på geografi eller andra speciella förutsättningar. Motivet till större enheter har sin grund både i vad aktuell forskning säger men även hur verksamhetsrepresentanter resonerat kring storlekens påverkan på en skola eller förskola. Från verksamhetens sida konstateras bl.a. att tillgången på extra resurser både lokalmässigt och personalmässigt ökar genom en större enhet. Verksamheten blir mer robust gällande personal där flera fördelar identifierats som exempelvis kollegialt lärande, samarbete i arbetslag, olika gruppindelningar. På mindre enheter är risken för ensamarbete större. För äldre elever finns anledning att etablera större enheter med upp till 800 elever. Äldre elever fungerar i större sammanhang och fördelarna som beskrivs ovan blir än mer påtagliga för äldre årskurser. Framförallt så blir frågan kring personalens behörigheter en viktig faktor då eleverna ska betygsättas. 4 Page 138 of 269

139 Långsiktighet Det är viktigt att etablera en långsiktighet i planeringen bl.a. genom bevakning av nybyggnadsområden och att i tidiga skeden tillskapa lokaler och tomter för kommande bebyggelse. Långsiktigheten ställer krav på flexibla lösningar över tid så att lokaler inte står tomma innan befolkningen vuxit. En viss befolkningsökning kan inväntas av driftekonomiska skäl, men om skolor byggs först när befolkningsunderlaget fyller skolan helt kommer många elever att berövas möjligheten att gå i en skola nära hemmet. Flexibiliteten kan handla om exempelvis samutnyttjande av lokaler mellan skola och förskola eller andra verksamheter som har tillfälliga behov av lokaler. Närliggande skolor kan samutnyttja specialsalar, idrottssalar och andra resurser under övergångsperioder. Att tänka långsiktigt snarare än kring tillfälliga lösningar är angeläget om ett behov är identifierat inom ett rimligt tidsperspektiv. Paviljonger Paviljonger ska ses som en nödlösning och undvikas i de fall det är möjligt. De paviljonger som idag är placerade och som inte är en del i inomhusmiljöprojekt bör utredas. En plan för ersättning och avveckling av paviljonger ska utformas i lokalgruppen. Samtidigt kan paviljonger vara ett alternativ vid tillfälliga ökningar av elevunderlaget. I de fallen paviljonger övervägs ska nämnden informeras om kostnader och hur de förhåller sig till mer långsiktiga lösningar. När paviljonger etableras måste en planering för elever eller förskolebarnens utemiljö finnas. Lokaler i paviljonger ska så långt det är möjligt motsvara standard i nyare skolbyggnader, både ur pedagogiskt och fastighetsmässigt perspektiv. Fritidshem Fritidshem ska ses som en del i skolverksamheten för alla årskurser F-6. Skola och fritidshem ska integreras i samma lokaler. Fritidshemmen ska inte ses som en separat verksamhet utan som ett komplement till skolundervisningen. Därför är planeringen av fritidshemmens del i skollokaler en viktig del av kommande projekt. Kvalité och vision Lokalernas utformning och standard är en viktig faktor för att hålla hög kvalité i verksamheten. Lokalerna påverkar alla som deltar i verksamheterna. Ett effektivt lokalutnyttjande innebär att den totala ytan är tillräcklig men även att den är utformad på ett sätt som underlättar för verksamheten att uppnå de mål som är satta genom gällande styrdokument. Det ska understrykas att de pedagogiska resurserna är viktigast och lokalerna ska bidra till utveckling av lärare och pedagogers arbete. Ekonomi En målsättning i lokalplaneringen ska vara att sänka kommunens lokalkostnader. Lunds kommun har högre kostnader för lokaler än jämförbara kommuner. En metod är det arbete som pågår med utformande av ett standardlokalprogram för grundskola vilket ger en modell för ett effektivt lokalutnyttjande. Storleken på nya skolor är betydelsefull ur ett ekonomiskt perspektiv när det 5 Page 139 of 269

140 gäller att utnyttja exempelvis personalresurser på bästa sätt. Den ekonomiska styrningen måste hanteras på ett sätt så att den inte ger negativa effekter för verksamheten. 6 Page 140 of 269

141 2. Grundskola diskussioner per område Nedan följer en redogörelse för de gruppdiskussioner som genomfördes med BSN LS ledamöter, skolområdeschefer, administrativa chefer och kommunens lokalstrateg. För respektive område redovisas det scenario som utgjorde diskussionsunderlag i grupperna. I scenariot är varje box en skola. Pilar och färg anger hur skolorna hänger ihop. En skola som bara har årskurser F-3 har alltid en pil vidare till en skola med högre årskurser. Det fria skolvalet gör att alla elever inte kommer följa pilens väg men en planering måste redovisas där lokalernas kapacitet matchar befolkningsutvecklingen. Som bilaga till den här skrivelsen finns bifogat de presentationer som deltagare fick presenterat under seminariedagen. I presentationerna redogörs för befolkningsutveckling, befintlig kapacitet samt behovet av paralleller uppdelat per stadie för respektive område. Nämndens ledamöter fick under lokaldagen ta del av en forskningsöversikt kring bl.a. storlek på skolor och hur det påverkar verksamhetens kvalité samt elevernas prestationer. Frågan om storlek på skolor är också nära kopplad till hur en likvärdig skola ska uppnås. I gruppdiskussionerna så diskuterades frågan och en samsyn fanns kring att utreda hur mindre enheter i ett längre perspektiv kan samlas ihop lokalmässigt. För samtliga områden kommer därför läget med mindre enheter att analyseras under hösten. Analysen kommer göras utifrån geografiska aspekter, ekonomi samt hur fastigheternas status är. För varje område finns en sammanställning av vilka delar av scenariot som redan är beslutade. Samt en sammanfattning av vad som är i behov av utredning i lokalgruppen. När det gäller beslutade förändringar redovisas endast det som är beslutat av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 7 Page 141 of 269

142 2.1 LTÖ Linero Råbylund, Tuna Mårtens fälad, Östra torn Brunnshög Scenario 2022 för LTÖ Sammanfattning av gruppdiskussion Scenariot som diskuterades är det som ingår i nämndens lokalplan I scenariot finns tre nav i Vikingaskolan, Östratornskolan och Tunaskolan. De tre skolorna har äldre årskurser och tar emot elever från en eller flera skolor med yngre årskurser. På längre sikt finns en ytterligare skola med äldre årskurser inom utbyggnaden av Brunnshögsområdet. Mot bakgrund av vad forskningen säger gällande att yngre barn gynnas av en mindre enhet och äldre elever av en större enhet så upplevs scenariot positivt. I årskurs F-3 finns fortfarande en överkapacitet genom att Brunnshögsskolan byggs innan en stor del av utbyggnaden av området är färdigställd. Skolan är i slutfas av planeringen och kommer börja byggas runt årskiftet 2017/2018. Befolkningsutvecklingen på Brunnshög är viktig att bevaka i kommande planer. På Råbylundsområdet påbörjas enligt planeringen under 2018 byggnation av en ny skola med årskurs F-3 för upp till 360 elever. Enligt nuvarande prognos täcker den nya skolan på Råbylund tillsammans med kommande Mårtenskolan behoven för Linero-Råbylund och del av Mårtens fälad i årskurserna F-3. Barn- och skolnämnden beställde Mårtenskolan under 2016 men ärendet har fortfarande inte behandlats i KS. Eftersom att det i förra årets lokalplan identifierades att Mårtenskolan med den omfattning den är beställd inte ryms i Sommarlovsparken pågår utredning av hur projektet ska genomföras. Planeringen med Vikingaskolan som nav för Mårtens fälad Linero Råbylund är god utifrån en integrationsaspekt. Flödet ger möjlighet till blandning av elever mellan de tre områdena. I scenariot saknas dock en F-3 enhet inom Lineroområdet och 8 Page 142 of 269

143 elever behöver där röra sig till Mårtenskolan eller Skola Råbylund. Östratornskolan ingår i tidigare planering som 4-9 skola och förändringen i organisationen har redan påbörjats. En beställning finns även på en tillbyggnad av skolan som har utretts i lokalgruppen men renoverings/nybyggnadsprojektet kring skolan skjuts något på framtiden. Skolans lokaler kan hantera fler elever än idag och ytterligare kapacitetshöjande åtgärder kan senareläggas. Med anledning av att projektet flyttas fram så kommer serviceförvaltningen genomföra nödvändiga underhållsarbeten som hittills varit pausade i avvaktan på investeringsprojektet. Beslutade förändringar KS Skola Brunnshög Skola Råbylund I behov av utredning Mårtenskolan 9 Page 143 of 269

144 2.2 Centrum väster - Järnåkra - Klostergården Scenario 2022 för Centrum väster - Järnåkra Klostergården Sammanfattning av gruppdiskussion I diskussionen konstateras att grundskoleenheterna har en lämplig geografisk planering. Det finns inga uppenbara hinder för att genomföra planeringen enligt scenariot. Fågelskolan har inte fyllt sin lokalmässiga kapacitet och det finns en relativt stor marginal till kapacitetens max i området inom årskurs 7-9. Den ökning som finns i befolkningsprognosen är till stor del i årskurs 7-9. Fågelskolan har för få elever och det bör utredas hur skolan ska kunna locka fler elever alternativt hur lokalkapaciteten kan utnyttjas för annan verksamhet. Fågelskolans kapacitet är en del i planeringen för den ökning av antalet elever som härrör från kommande utbyggnad på Västerbro. Det är dock ett antal år innan den kapaciteten kommer tas i anspråk. Mot bakgrund av genomgången av aktuell forskning Inom området skolstorlekar så diskuterades de mindre enheter som finns på skolområdet. Det finns anledning att inom ramen för höstens utredningar undersöka vilka förändringar som är rimliga. Beslutade förändringar - I behov av utredning Lokalutnyttjande Fågelskolan Svaneskolan 10 Page 144 of 269

145 2.3 Norra fäladen Scenario 2022 för Norra fäladen Sammanfattning av gruppdiskussion Inom området är flera förändringar planerade. Den nya enheten Sagoeken är i slutfas av planering inför byggstart. Inflyttning är i nuläget beräknad till höstterminen När Sagoeken är färdigställd avvecklas Delfinskolans paviljonger och de klasserna tillsammans med klasserna på Ladugårdsmarken kan flytta in i nya lokaler på Sagoeken. Det ger utrymme för mer förskoleverksamhet på Ladugårdsmarken. Byggnationen av Sagoeken möjliggör en minskning av tillfälliga lösningar på området. Flera mindre enheter kan samlas ihop till den nya flexibla enheten vilket ger vinster för verksamheten. Fäladsgården är centrum för samtliga skolor på området och den enda skolan med årskurs 7-9. För Fäladsgården finns möjligheter till utveckling och en beställning där ombyggnationer görs i framförallt specialsalar har behandlats i KS. Kapacitet skapas genom projektet för att kunna ta emot 5-6 paralleller. Fäladskolan ska också genom ny/ombyggnation utvecklas och få kapacitet för 5-6 paralleller i årskurs 4-6. Både Fäladskolan och Fäladsgården anges i scenariot som 5-6 paralleller vilket har sin grund i att prognosen visar på viss variation mellan årskullarna. Något år kan det bli nödvändigt med en extra klass på någon av enheterna. Planering av nytt bostadsområde pågår inom Fastighetsboken och ca 600 bostäder ska byggas. Färdigställande av bostäder ligger utanför aktuell prognosperiod. Befolkningsutvecklingen på området bör bevakas speciellt kring den planerade utbyggnaden över kommande år. Beslutade förändringar Sagoeken Fäladsgården 11 Page 145 of 269

146 I behov av utredning Fäladskolan 12 Page 146 of 269

147 2.4 Centrum torn Scenario 2022 för Centrum torn Sammanfattning av gruppdiskussion I området finns två nav med äldre årskurser i Gunnesbo nedre samt Lerbäckskolan. Skolorna tar emot elever från flera skolor med yngre årskurser. Scenariot upplevs generellt som positivt. Diskussionen under lokaldagen behandlade till viss del det stora antalet mindre enheter som finns på området. Från verksamhetsrepresentanter utrycktes önskemål om att utreda hur situationen med mindre enheter kan förändras. Centrum torn innehåller två större utbyggnadsområden, Öresundsvägen och Stångby. Detaljplaner är under utformning för båda områdena och utredning av skolbehov pågår. Utbyggnaden ligger i slutet och delvis utanför nuvarande prognosperiod och utvecklingen bör bevakas i kommande års lokalplaner. Inom båda utbyggnadsområdena finns reserverade tomter för skola. Behov som genereras i Öresundsvägen kan för årskurs 7-9 hanteras genom skolor i angränsande områden. Fågelskolans outnyttjade kapacitet kan vara en del i hur tillkommande behov kan mötas. Det är viktigt att utreda när i tid eventuella tillbyggnader behöver göras eftersom att byggnationen kan komma snabbt när den väl startar. Den ökning som ses i befolkningsprognosen 13 Page 147 of 269

148 sker till allra största delen i delområdena Lerbäck Stångby. Inom delområdet Gunnesbo Nöbbelöv finns endast en marginell ökning av antalet elever som inte bedöms påverka behovet av skollokaler. Beslutade förändringar - I behov av utredning Lerbäckskolan Centralskolan Stångby 14 Page 148 of 269

149 3. Lsr Lsr omfattar ett antal verksamheter inom Lunds kommun. Inom Lsr organisation finns särskola, resursskola och Lundavälkomsten. Lsr är även stödfunktion åt de delar av särskolan som är organiserad under skolenheter, förberedelseklasser och LIG-grupper. Verksamheterna inom Lsr har under flera år efterfrågat och arbetat med att upprätta en lokalplan. Genom årets lokalprocess ska särskolans lokaler införlivas i den samlade lokalplanen. Det är sedan tidigare konstaterat att särskolan till vissa delar finns i lokaler som inte är planerade fullt ut efter verksamhetens behov. Under 2016 fördes diskussioner med nämnden om att upprätta en lokalplan för grundsärskola som till stor del kan kopplas till den planerade utbyggnaden av grundskola. Som bilaga till planeringsunderlaget finns en beskrivning av de lokaler som Lsr förfogar över läsåret 2017/2018 samt de verksamheter som finns på skolor i Lunds kommun. Mycket diskussioner har förts kring hur en prognos för grundsärskola ska utformas och slutsatsen är att det är en komplicerad övning. Kända förändringar som nya avtal med samverkanskommuner kan såklart införlivas i planeringen men en generell prognos på längre sikt är svår att göra. Grundtanken är istället att upprätta en övergripande kapacitet i välplanerade lokaler som verksamheten kan bedrivas i. Samtidigt bör en beredskap finnas i barn- och skolförvaltningens befintliga lokalbestånd som gör att tillfälliga behov kan hanteras. Det finns med tanke på nytt avtal som nyligen skrivits med Svedala kommun anledning att tro att grundsärskolans kapacitet på sikt behöver utökas till ca 160 elever. Under nämndens lokaldag gavs särskolans lokalplanering stort utrymme. En workshop hölls där målsättningen var att fånga upp synpunkter kring hur planeringen ska upprättas. I en kartbild ritades befintliga grundskolor, grundsärskolor och kommande investeringsprojekt upp. Utifrån ett antal planeringsförutsättningar uppmanades deltagarna att göra en planering för grundsärskolans lokaler. Sammanfattning av diskussioner Flera grupper hanterade lokalplaneringen som en rent matematiskt övning. Planeringsförutsättningarna angav att det skulle finns enheter med 40 elever och enheter med 10 elever. I ett första läge är det enkelt att lägga ut en tillräcklig kapacitet men när andra faktorer adderades som geografi, tillgänglighet och närhet till specialsalar blev diskussionen livligare. Flera grupper lade till ytterligare en större enhet till de befintliga på Fågelskolan och Tunaskolan. Från verksamhetens representanter framfördes önskemål om att minska omfattningen av verksamheten på både Fågelskolan och Tunaskolan då de båda har fler än 40 elever. Ett förslag är att placera en särskoleenhet på Järnåkraskolan som via en tillbyggnad skulle kunna rymma ca 40 elever. Utifrån geografi påpekades att Stångby eller Öster bör få en större särskoleenhet. Synpunkten framfördes att i kommande projekt bör även Lsrs övriga verksamheter som LIGgrupper och förberedelseklasser finnas med tidigt i planeringen. 15 Page 149 of 269

150 Gällande träningsskola special måste en planering upprättas för Stenröseskolan där verksamheten finns idag. Lokalerna är paviljonger och inte en långsiktig lösning. Beslutade förändringar - I behov av utredning Var ska en ny större enhet ca 40 elever placeras -Järnåkra -Stångby -Öster Kapacitet för att minska Tunaskolan och Fågelskolans särskolor -Järnåkra -Råbylund Stenröse träningskola behöver nya lokaler -Mårtenskolan -Ny enhet på Råbylund 16 Page 150 of 269

151 4. Förskola diskussioner per område Nedan följer en redogörelse för de gruppdiskussioner som genomfördes med BSN LS ledamöter, skolområdeschefer, administrativa chefer och kommunens lokalstrateg. För respektive område redovisas de kartbilder som utgjorde diskussionsunderlag i grupperna. I kartbilderna är varje box en förskola. Som bilaga till den här skrivelsen finns bifogat de presentationer som deltagare fick ta del av under seminariedagen. I presentationerna redogörs för befolkningsutveckling, befintlig kapacitet samt behovet av förskoleavdelningar. Det ska understrykas att lokalplaneringen för skola och förskola hänger nära samman och i utredningsskedet beaktas möjligt samutnyttjande av lokaler. För respektive område finns en sammanfattning av vad som är i behov av utredning i lokalgruppen. Under nämndens lokaldag fick frågan om storlek på enheter stort utrymme. Nämndens ledamöter fick ta del av hur förskolechefer ser på enheternas storlek. I de flesta fall så förespråkas en storlek på 6-8 avdelningar vid nybyggnation. I gruppdiskussionerna så diskuterades frågan och en samsyn fanns kring att utreda hur mindre enheter i ett längre perspektiv kan samlas ihop lokalmässigt. För samtliga områden kommer därför läget med mindre enheter att analyseras. Analysen kommer att göras utifrån geografiska aspekter, ekonomi samt hur status på lokalerna är. I samtliga beräknar av antal avdelningar kopplat till kapacitet har delningstalet 16,7 barn per avdelning använts. I de senaste beställningar som barn- och skolnämnden genomfört har lokalprogram för 6 avdelningar innehållit 100 barn. Sedan tidigare har beräkningar gjorts gällande efterfrågan av kommunal förskola och ett rimligt antagande är att ca % av åldersgruppen 1-5 år kommer efterfråga plats i kommunal förskola. Kapaciteten bör dock dimensioneras högre än så då ett visst utrymme måste reserveras för det ökade antal barn som finns i verksamheten under vårterminen varje år. I sammanställningarna för respektive område beskrivs både det totala behovet och ett behov justerat till 75 %. För varje område finns en sammanställning av vilka delar av förskoleplaneringen som redan är beslutade. När det gäller beslutade förändringar redovisas endast det som är beslutat av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 17 Page 151 of 269

152 4.1 LTÖ LTÖ år år år 2017 Befolkningsutveckling ålder 1-5 år Sammanfattning av redovisning och diskussioner lokaldag Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet barn som motsvarar 23 avdelningar förskola. Med en nyttjandegrad på 75 % av kommunal förskola inom området finns behov av 17 nya avdelningar. Ökningen av antalet barn är kraftig från 2018 och fram till Mellan åren sker en ökning med ca 250 barn. Ökningen är i 2017 års prognos mera spridd över respektive delområde än i tidigare prognoser. De planerade nybyggnadsprojekten har en god geografisk spridning. Antalet avdelningar som finns i lokalplanen överstiger behovet i den nya befolkningsprognosen. Ett antal inomhusmiljöprojekt genomförs på LTÖ och några förskolor har rivits och ännu ej återuppbyggts. Exempelvis Runans nybyggnation är till viss del intecknad av den verksamhet som idag finns i paviljonger. I ett längre perspektiv måste tomter på Brunnshög bevakas för den stora utbyggnad av området som ligger utanför nuvarande prognosperiod. 18 Page 152 of 269

153 Beslutade förändringar Tuna förskola (Sofieberg) 5 avdelningar Solbjer (Hammocken) 5 avdelningar Ny förskola Råbylund 6 avdelningar I behov av utredning Vipeholm 19 Page 153 of 269

154 4.2 Centrum väster Järnåkra klostergården Centrum väster - Järnåkra - klostergården år år år2017 Befolkningsutveckling ålder 1-5 år Sammanfattning av redovisning och diskussioner lokaldag Befolkningsprognosen visar på en svag minskning av antalet barn i ålder 1-5 år inom området. Minskningen motsvarar ca 2 avdelningar förskola. Prognosen för området har de senaste tre åren skrivits ned och i 2017 års prognos är den tidigare prognostiserade ökningen borta. Delområdena skiljer sig på det sättet att Centrum Väster fortfarande har en svag ökning medan Järnåkra Klostergården har en minskning. Området som helhet är inte i behov av kapacitetshöjande åtgärder med det finns ett antal inomhusmiljöprojekt och verksamheter i tillfälliga lokaler. Behovet att ersätta befintliga lokaler göra att planeringen innehåller ett antal investeringsprojekt. Närheten till ett av kommunens större utrbyggnadsområde i Västerbro gör att prognosen måste bevakas kommande år och en del av kapaciteten för Västerbro kan finnas inom Väster. En utbyggnad är beslutad nära Västerbro i projektet Vildandens förskola. 20 Page 154 of 269

155 Beslutade förändringar Körsbärets förskola Vildanden I behov av utredning Hardebergabanan detaljplan Stenkrossen 21 Page 155 of 269

156 4.3 Norra Fäladen Norra fäladen år år år 2017 Befolkningsutveckling ålder 1-5 år Sammanfattning av redovisning och diskussioner lokaldag Befolkningsprognosen för Norra fäladen följer i princip prognosen från Antalet barn i åldern 1-5 år är stabilt över perioden med en liten minskning sista åren. Det finns inom området inget behov av utökad kapacitet för förskola. Det finns dock flera verksamheter som bedrivs i äldre eller tillfälliga lokaler. Utbyggnad på Norra fäladen ger möjlighet att flytta samman mindre enheter och därigenom skapa mer robusta verksamheter. Rida ranka och Hans och Greta är två mindre enheter som i tidigare planering diskuterats. I diskussionen under lokaldagen konstaterades att områdets befintliga förskolor och den planerade byggnationen är geografiskt placerade så att barn får ett rimligt avstånd till förskolan. En ny flexibel enhet Sagoeken är planerad för inflyttning under Enligt nuvarande planering kommer Sagstundens förskola att flytta till nya lokaler på Sagoeken. När Ladugårdsmarkens skolelever flyttas till Sagoeken skapas en större förskolenhet på Ladugårdsmarken. 22 Page 156 of 269

157 Gällande Lovisaskolans tomt så är utredning av fastighetens status inte färdig. Skolbyggnaderna används delvis fram till 2018 som flyktingboende. I planeringen finns en 6 avdelningar stor förskola på Lovisaskolans tomt. Projektets genomförande bör utredas eftersom att det är kopplat till fastighetens status. Beslutade förändringar Sagoeken I behov av utredning Rida ranka Ladugårdsmarken Lovisaskolans tomt 23 Page 157 of 269

158 4.4 Centrum torn Centrum torn år år år 2017 Befolkningsutveckling ålder 1-5 år Sammanfattning av redovisning och diskussioner lokaldag Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet barn i hela området med ca 60 barn vilket motsvarar ca 4 avdelningar förskola. Med en nyttjandegrad på 75 % av kommunal förskola inom området finns behov av 3 nya avdelningar. Centrum torns delområden skiljer sig dock väsentligt åt och i Gunnesbo Nöbbelöv finns en minskning av antalet barn. Lerbäck Stångby ökar ca 140 barn vilket motsvara 8 avdelningar. I planeringen finns förskoletomter både inom utbyggnadsområden i Stångby och inom Öresundsvägen. Tillkommande kapacitet finns delvis på Vildandens förskola som är placerad på gränsen mellan Centrum väster och Lerbäck. För Gunnesbo Nöbbelöv finns en överkapacitet gällande förskoleplatser. Överkapaciteten bör i första hand användas för att hantera tillfälliga behov i närliggande områden. I lokalplanen finns inlagt en ny förskola på Lerbäck. Det finns anledning att utreda behovet mer lokalt och klarlägga om kapacitet inom utbyggnaden av Västerbro kan nyttjas. 24 Page 158 of 269

159 Beslutade förändringar - I behov av utredning Ny förskola Lerbäck Tomter Stångby Tomter Öresundsvägen 25 Page 159 of 269

160 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (2) Skolkontoret Diarienummer BSL 2017/0797 Sebastian Rånes sebastian.ranes@lund.se Barn- och skolnämnd Lund stad Beställning utökning av Stenröseskolan Sammanfattning Ärendet innehåller beställning utökning av Stenröseskolan. Skolan får efter utökningen kapacitet för 18 elever årskurs 1-9 i grundsärskolan. Beställningen föranleds av växande behov av skollokaler för elever som läser ämnesområden. Beslutsunderlag Beställning utökning Stenröseskolan Tjänsteskrivelse Tilläggsavtal 1090-A Hyresberäkning 1090-A Barnets bästa I ärendet har barnens bästa beaktats. En utökning av Stenröseskolans lokaler gör att skolan kan hantera en utökning av eleverna samtidigt som man kan ta tillvara på den specialistkompetens som finns i verksamheten. Ärendet Stenröseskolan är en grundsärskola belägen nära Gunnesboskolan i Lund. Skolan tar emot elever i åk 1-9 (ålder 6-16 år). Eleverna som går på Stenröseskolan läser ämnesområde (motorik, kommunikation, estetisk verksamhet, verklighetsuppfattning, vardagsaktiviteter). Alla eleverna är på tidig utvecklingsnivå och har ett omfattande rörelsehinder. Flertalet av eleverna har hjälpmedel såsom ute stol, inne stol, ståskal och gåstol, dessa tar stor fysisk plats. Ungefär hälften av eleverna har i dagsläget personlig assistent med i skolan och har behov av dubbelassistans (en personlig assistent och en skolpersonal). Skolan har tidigare tagit emot 14 elever per läsår men har från HT elever. Detta gör att naturliga samlingsplatser som personalrum samt kök har tagits i anspråk för att hantera ökningen. Målet med utökningen av lokaler är att hantera behovet av skollokaler i alla åldrar inom grundsärskolan. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress bsf.lundsstad@lund.se Page 160 of 269

161 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer BSL 2017/0797 Kostnad Hyra: kr/år Tilläggshyra för etablering, anpassningar, avetablering: preliminärt kr/år (debiteras under första hyrestiden, preliminärt ) Totalt kr/år Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta Att hos serviceförvaltningen beställa utökning av Stenröse grundsärskola om 78 kvm. Mats Jönsson Skoldirektör Sebastian Rånes Lokalplanerare Beslut expedieras till: Kommunkontoret/ekonomiavdelning Serviceförvaltningen Akten Page 161 of 269

162 ~~~::;;::~~}' ~!i (j\f) LUND Serviceförvaltningen Lundafastigheter Avtal om tillägg till hyreskontrakt Kontraktnummer: 1090-A Tillägg nr 1 Parter Hyresgäst Lunds kommun, BSN Lunds stad Hyresvärd Hyresobjekt Lunds kommun, Servicenämnd en-lu ndafastig heter Stenröseskolan paviijong Projektbeskrivning/Förändring Utökning av Stenröseskolan paviijong med 3 moduler/78 kvm enligt ritning bilaga 1. Hyra Hyran uppgår till kr per år. Tilläggshyra för etablering, anpassningar och avetablering tillkommer med kr per år och debiteras under första hyrestiden (preliminärt fr.o.m t.o.m ). Hyra och tilläggshyra kommer att indexregleras till 80 % med 2017 som basår. Tilläggshyran är beräknad utifrån en preliminär projektkostnad och avtalsstart. Slutlig tilläggshyra fastställs efter etablering. Avtalstid Avtalet gäller preliminärt fr.o.m och löper enligt bestämmelserna i huvudavtalet (kontraktsnr 1090-A2-0l-02). Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Ort/datum Hyresvärd Lunds Kommun Servicenämnden-Lundafastigheter Ort/datum Hyresgäst Lunds kommun, BSN Lunds stad Namn Namn Namnförtydligande Namnförtydligande Page 162 of 269

163 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (2) Solstrålens fsk Diarienummer [Datum] BSL 2017/0798 Sebastian Rånes sebastian.ranes@lund.se Barn- och skolnämnd Lund stad Avveckling Solstrålen Sammanfattning Ärendet innehåller nedläggning av Solstrålens förskola 4 avdelningar. Verksamheten är flyttad sedan oktober 2017 och idag bedrivs ingen förskoleverksamhet i lokalerna. Bedömningen av lokalerna är att de inte är ändamålsenliga och en nedläggning påverkar inte kapaciteten för skolområdet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avveckling solstrålen Barnets bästa I ärendet har hänsyn tagits till barns bästa genom att mindre lokaler som från början inte var tänkta som pedagogiska miljöer avyttras. En planerad utbyggnad enligt förvaltningens lokalplan kommer att främja kvalitén på våra pedagogiska miljöer. Ärendet Barn- och skolförvaltningen har utrett lokalerna utifrån kvalitets aspekter i samverkan med personalgrupp och förskolechef. Och gjort bedömningen att det finns kapacitet i mer ändamålsenliga lokaler inom området förskoleverksamhet och barnen är redan flyttade i samband med kapacitetsökning inom området till följd av nyproduktion av ändamålsenliga förskolelokaler. Förvaltningen planerar även för att hantera en ökning av barn i ålder 1-5 under våren genom att bättre använda befintliga förskolebussar, som kopplas till avdelningar under våren. Fler exempel på åtgärder som behöver vidtas är att varje förskola behöver ha en beredskap för att ta emot ytterligare något barn under vårterminerna samt att avståndet till den förskola som vårdnadshavaren erbjuds kan bli något längre än idag. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress bsf.lundsstad@lund.se Page 163 of 269

164 Tjänsteskrivelse 2 (2) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0798 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta att Hyresavtal för Solstrålens förskola sägs upp samt att godkänna nedläggning av Solstrålens förskola Mats Jönsson Skoldirektör Sebastian Rånes Lokalplanerare Beslut expedieras till: Ekonomiavdelningen Serviceförvaltningen Akten Page 164 of 269

165 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (8) Skolkontoret Diarienummer BSL 2017/0780 Ann Edvik ann.edvik@lund.se Barn- och skolnämnd Lund stad Utredning avseende Införande av gemensam rättning av nationella prov Sammanfattning Liberalerna inlämnade en motion gällande gemensam rättning av nationella prov till Kommunstyrelsen I motionen anges att kommunen bör försöka minska lärarnas arbetsbörda med nationella prov samt att gemensam rättning också ger bättre underlag för en opartisk och likvärdig bedömning. Motionen gick på remiss till de tre skolnämnderna. Alla tre nämnderna yrkade avslag på motionen. Kommunfullmäktige beslutade att tillstyrka motionen och gav de tre skolnämnderna i uppdrag att gemensamt uppfylla motionens tre attsatser. - att uppdra åt de tre skolnämnderna att gemensamt utreda hur antalet nationella prov att rätta kan minskas totalt för den enskilde läraren - att utredningen ska pröva förutsättningarna för att inrätta en kommunal administration för gemensam rättning av de nationella proven i kommunens grundskolor och gymnasieskolor - att utredningen ska belysa vilka kostnader och vilka rationaliseringsmöjligheter som skulle vara förknippade med en central administration och hur behovet av en kvalificerad rättningspersonal skulle kunna tillfredsställas inom rimlig kostnadsram Skolornas nuvarande hantering av nationella prov är tidskrävande och behöver föregås av en ändamålsenlig planering. Rättande lärare (oftast rättas de nationella proven i lärargrupper genom samrättning) behöver friställas från undervisning. Att ersätta dessa lärare med vikarier medför både kostnader och svårigheter att hitta vikarier för skolorna. Ibland får kollegor gå in och undervisa då en rättande lärare har tagits ur undervisningen. Införandet av en central rättning i Lund innebär både kostnader och samma svårighet att ersätta personal p.g.a den personalbrist inom Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress bsf.lundsstad@lund.se Page 165 of 269

166 Tjänsteskrivelse 2 (8) Diarienummer BSL 2017/0780 lärarkåren som just nu är aktuell i Sverige. En sådan personal finns inte att tillgå externt, utan måste tas från befintliga lärarresurser. Rättning av nationella prov ska göras av behöriga legitimerade lärare. Oavsett om den centrala rättningen sker såsom nu på skolorna eller skolområdena riskerar hanteringen att undervisningen för berörda elever drabbas negativt. Elevernas undervisning kommer med stor sannolikhet att behöva genomföras av obehörig personal under rättningstiden. Kostnadsramarna är svåra att beräkna, men om extern personal sätts in för att täcka den undervisning som skulle genomföras bedöms kostnaden lågt räknat till Även nuvarande hantering innebär kostnader för skolorna. Vid användning av lärare redan anställda av Lunds kommun beräknas kostnaderna bli liknande de kostnader som finns idag, då skolorna tar ur sin personal till samrättning. Några av de nationella proven är under utredning för att bli digitala med start redan I dagsläget finns ingen information om vilka konsekvenser detta medför för rättningen av de nationella proven mer än att det ska leda till en minskning av lärares arbetsbelastning. Denna utveckling bör följas noggrant. Den kompetensutveckling det innebär att sambedöma nationella prov tillsammans med kollegor på sin skola eller mellan skolor, som görs på flertalet av Lunds grund- och gymnasieskolor berör vid central rättning endast de lärare som tas ut ur sin tjänst för central rättning. Sambedömningen är ett viktigt led i arbetet med likvärdig bedömning och betygsättning. Rationaliseringsmöjligheter finns och används redan på flera skolor, att betrakta rättandet av de nationella proven som en skolangelägenhet bidrar till en minskning av antalet nationella prov för den enskilde läraren. Att anordna friluftsdagar och andra schemabrytande aktiviteter används också. Även lärare i ämnen som inte omfattas av nationella prov hjälper till i rättningen på skolor för att minska arbetsbelastningen. Förvaltningen rekommenderar att Lunds kommun avvaktar den digitalisering som väntar de nationella proven, innan beslut tas om central rättning. Därefter bör ärendet tas upp igen för att utreda hur Lunds kommun kan komplettera den förändring som Skolverket genomför. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta Att som svar till kommunfullmäktige översända Tjänsteskrivelsen Utredning avseende Införande av gemensam rättning av nationella prov BSL 2017/0780, , som innehåller den gemensamma utredningen genomförd av de tre skolförvaltningarna Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster och Utbildningsförvaltningen. Page 166 of 269

167 Tjänsteskrivelse 3 (8) Diarienummer BSL 2017/0780 Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse Utredning avseende införande av gemensam rättning av nationella prov den 19 september 2017, dnr 2017/0780 Barn- och skolförvaltning Lunds stads svar på Motion från Ulf Nilsson (L) och Mia Honeth (L) Inför gemensam rättning av nationella prov den 26 maj 2016, dnr BSL 2016/0303 Motion från Ulf Nilsson (L) och Mia Honeth (L) Inför gemensam rättning av nationella prov den 25 april 2016, dnr 2016/0292 Barnets bästa Barn påverkas av beslutet i ärendet. Som ett led i förvaltningarnas arbete med att uppfylla Konventionen om barnets rättigheter 12 har en grupp med barn, inom ramen för det som kallas för Inflytandeforum, fått ta del av ursprungsmotionen och av utredningen för att ge sina synpunkter. De synpunkter barnen framförde handlade främst om vikten av att varje enskilt prov bedöms utan fördomar eller förutfattade meningar om den elev som skrev det. Eleverna framhöll att genom att avidentifiera proven innan rättning och genom sambedömning så skulle ökad likvärdighet framkomma. Eleverna lyfte även vikten av att kunna fråga den rättande läraren om förklaringar och fördjupning kring provresultatet. Eleverna efterfrågar alltså formativa återkopplingsmöjligheter och att lärarna använder nationella proven som en möjlighet för eleven att ytterligare förbättra sina kunskaper i ämnet. Ärendet Liberalerna inlämnade en motion gällande gemensam rättning av nationella prov till Kommunstyrelsen I motionen anges att kommunen bör försöka minska lärarnas arbetsbörda med nationella prov samt att gemensam rättning också ger bättre underlag för en opartisk och likvärdig bedömning. Motionen gick på remiss till de tre skolnämnderna. Alla tre nämnderna yrkade avslag på motionen. Kommunfullmäktige beslutade att tillstyrka motionen och gav de tre skolnämnderna i uppdrag att gemensamt uppfylla motionens tre att-satser. - att uppdra åt de tre skolnämnderna att gemensamt utreda hur antalet nationella prov att rätta kan minskas totalt för den enskilde läraren - att utredningen ska pröva förutsättningarna för att inrätta en kommunal administration för gemensam rättning av de nationella proven i kommunens grundskolor och gymnasieskolor - att utredningen ska belysa vilka kostnader och vilka rationaliseringsmöjligheter som skulle vara förknippade Page 167 of 269

168 Tjänsteskrivelse 4 (8) Diarienummer BSL 2017/0780 med en central administration och hur behovet av en kvalificerad rättningspersonal skulle kunna tillfredsställas inom rimlig kostnadsram Utredningen 1. Hur antalet nationella prov att rätta kan minskas totalt för den enskilde läraren: Bakgrund: Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna, och en ökad måluppfyllelse för eleverna. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Det är regeringen som beslutar om i vilka ämnen, årskurser och skolformer som nationella prov ska genomföras. De nationella proven har framför allt en summativ funktion. Det betyder att de ska fungera som en avstämningspunkt i slutet av en årskurs eller en kurs och visa vilka kvaliteter eleven har i sina kunskaper i de ämnen/kurser där proven genomförs. De nationella proven kan även användas som en del i den bedömning för lärande som är en del av undervisningen då provresultaten ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka kunskaper som eleven genom undervisningen behöver utveckla mer. På så sätt fyller proven även en formativ funktion. Proven ger även en bild av hur undervisningen har fungerat, vilket i sin tur kan ge uppslag till hur undervisningen kan utvecklas. Skolornas hantering av nationella prov såsom den är idag är tidskrävande och behöver föregås av en ändamålsenlig planering. Rättande lärare behöver friställas från undervisning. Oftast rättas de nationella proven i lärargrupper genom samrättning, Att ersätta dessa lärare med vikarier medför svårigheter för skolorna. Ibland får kollegor gå in och undervisa extra då en rättande lärare har tagits ur undervisningen. Antalet nationella prov att rätta kan minskas för den enskilde läraren genom att göra de nationella proven till en skolangelägenhet i stället för en lärarangelägenhet och involvera fler lärare i arbetet. Det är viktigt att skolledare är insatta i antalet nationella prov och tidsåtgången, i syfte att planera för bedömningsarbetet. Hanteringen av nationella prov innebär också en administrativ arbetsinsats som kan göras av andra än läraren, exempelvis lärarassistent. Denne skulle kunna förbereda proven, ställa i ordning i salen, läsa upp instruktioner för eleverna. Efterhanteringen av proven skulle också kunna hanteras av annan person än läraren, såsom inrapportering av resultat. Detta förutsätter att sådan annan personal finns Page 168 of 269

169 Tjänsteskrivelse 5 (8) Diarienummer BSL 2017/0780 att tillgå på skolorna eftersom det innebär en extra kostnad. Proven är sekretessbelagda och detta behöver tas hänsyn till, då det innebär större risker att bryta sekretessen om proven hanteras av flera personer. Det finns exempel på skolor där temadagar/ friluftsdagar förläggs så att lärare kan frigöras för gemensam bedömning. Skolledarna framhåller vikten av att arbeta med reglerad arbetstid under de tre avstämningsperioderna, och i samtal med lärare hitta möjligheter till stöd och hjälp. Andra exempel på rationaliseringsmöjligheter som används idag ära att skolorna betraktar nationella prov som en skolangelägenhet, vilket innebär att fler än de lärare som har årskurser och ämnen där nationella prov finns finns med i rättningsgruppen. Även lärare i ämnen som inte omfattas av nationella prov hjälper till i rättningen på skolor för att minska arbetsbelastningen. 2. Förutsättningar att inrätta en kommunal administration för gemensam rättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan samt kostnadsberäkningar för en sådan central administration: Sammanlagt genomförs 46 nationella delprov i grundskolan årligen. Nationella prov genomförs i vissa ämnen i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan och i vissa kurser i gymnasieskolan. Inom kommunal vuxenutbildning finns nationella prov inom SFI och i vissa kurser på gymnasial nivå. I denna utredning har fokus lagts på de nationella proven på grundskolan och gymnasieskolan, siffror från SFI och Komvux är inte medräknade. Skolverket har i sin rekommendation av tidsåtgång för rättning satt mellan min. När Skolinspektionen kontrollrättar prov, har de satt en schablontid på 60 min per alla delprov som en elev har i varje ämne. Det är denna schablontid som ligger till grund i följande uträkningar. Uträkningen är baserad på elevtal från läsåret 2015/16. Åk NP Rättningstid/prov Antal elever Total rättningstid i timmar i kommunen 3 Sv, Ma 60 min Sv, Eng, Ma 60 min Sv, Eng, Ma, SO, NO 60 min Total tid: Gy kurs Rättningstid/prov Antal elever Total rättningstid i timmar i kommunen Eng 5 60 min Sv 1 60 min Ma 1A/B/C 60 min Sv 3 60 min Eng 6 60 min Ma 2 60 min Page 169 of 269

170 Tjänsteskrivelse 6 (8) Diarienummer BSL 2017/0780 Ma 3 60 min Ma 4 60 min Total tid: Kostnader för externt inhyrd rättare: Om kostnaden för en inhyrd rättande lärare antas vara 300 kr/timme så ger det en total kostnad för kommunen årligen på kronor ( *300). (Ovanstående är en mycket lågt räknad tids- och kostnadsberäkning. Det är inte rimligt att en lärare rättar 7h effektiv tid varje dag.) Våren 2017 genomförde Solna kommun gemensam rättning av årskurs 6 nationella prov i svenska. 9 lärare rättade tillsammans svenskaproven för 321 elever i årskurs 6. Det tog dem 8 dagar att rätta proven. Om samma förutsättningar appliceras på Lunds kommun blir det följande siffror: Kommun År/ gy-kurs Antal elever Antal dagar för att rätta proven för 9 lärare Solna Lund Lund Lund TOTALT GR 85 Lund Eng Lund Sv Lund Ma 1A/B/C Lund Sv Lund Eng Lund Ma Lund Ma Lund Ma TOTALT GY 275 TOTALT LUND 360 Värmdö kommun har också infört central rättning av nationella prov, i årskurs 6 och 9, där en lärare från varje skola tagits ur undervisningen i varje ämne. Rektorerna har utsett lärarna. De muntliga delarna har rättats av ordinarie undervisande lärare. Lärarna från detta projekt har uppskattat möjligheten att samrätta med kollegor, att det har bidragit till en mer likvärdig bedömning av de nationella proven. De har också vittnat om att det har inneburit svårigheter att vara från undervisningen under mer än en vecka. Lund är tre gånger så stora som Värmdö kommun. Motsvarande mängd prov skulle kunna innebära en central rättning inom skolområdena. Tidsåtgången är densamma, oavsett om kommunen inför central rättning eller inte. Att färre lärare är involverade i rättningen Page 170 of 269

171 Tjänsteskrivelse 7 (8) Diarienummer BSL 2017/0780 innebär att färre lärare får möjlighet att delta i rättningsarbetet och den möjlighet till mer likvärdig bedömning som samrättningen bidrar till. Frågan om lokaler och arbetsplatser för de rättande lärarna behöver lösas. Det är redan idag en fråga för skolorna, om central rättning införs i stor skala behöver större lokaler hittas för uppgiften. För att kvalitén på rättningen av de nationella proven ska vara hög krävs att det är behöriga lärare som rättar proven. Legitimerade lärare i rätt ämnen är en bristvara. Om de lärare som ska genomföra den centrala rättningen av de nationella proven ska tas i våra egna verksamheter kommer den övriga undervisningen drabbas. Även om lärare tas ifrån undervisningen redan i nuvarande hantering av nationella prov rör en central rättning förmodligen färre lärare, som då behöver vara frånvarande från undervisningen en längre tid. Förberedelse inför, rättning av och efterarbetet av de nationella proven tillsammans med eleverna är en del av lärares praktiska och systematiska kvalitetsarbete. Att lyfta bort arbetsuppgiften från den undervisande läraren riskerar en kvalitetssänkning av lärarens arbete med återkoppling och bedömning i klassrummet. Slutsatser Det finns positiva och negativa effekter med att gå från skol- eller områdescentral rättning till förvaltningsövergripande rättning. Oavsett vilket system vi väljer innebär det att det är lärare anställda i Lunds kommun som får genomföra rättningen. Det innebär också samma antal prov att rätta, då det inte finns extern personal att tillgå. Då lärare anställda i Lunds kommun måste tas ur undervisningen för central rättning av nationella prov under en längre tidsperiod innebär det stora risker att undervisningen för berörda elever drabbas negativt. Elevernas undervisning kommer med stor sannolikhet att behöva genomföras av obehörig personal under rättningstiden. Kostnadsramarna är svåra att beräkna, men bedöms i utredningen lågt räknat till , för externt rekryterad personal, om sådan skulle finnas att tillgå, ej inkluderat tid för återkoppling från centrala rättare till undervisande lärare. Intern personal bedöms innebära motsvarande kostnader som idag, eftersom skolorna redan tar ut sin personal ur undervisningen för gemensam rättning av de nationella proven. Några av de nationella proven är under utredning för att bli digitala med start redan I dagsläget finns ingen information om vilka konsekvenser detta medför för rättningen av de nationella proven. Den kompetensutveckling det innebär att sambedöma nationella prov tillsammans med kollegor som görs på flertalet av Lunds grund- och gymnasieskolor sker i förslaget om central rättning av färre lärare än vad som är involverade i rättningen idag. Sambedömningen är ett viktigt led i arbetet med likvärdig bedömning och betygsättning. Rationaliseringsmöjligheter finns i rättningsarbetet och används på flera skolor, att betrakta rättandet av de nationella proven som en skolangelägenhet bidrar till en minskning av antalet nationella prov för Page 171 of 269

172 Tjänsteskrivelse 8 (8) Diarienummer BSL 2017/0780 den enskilde läraren, att ta hjälp av annan personal än läraren vid viss administration i samband med rättningen är en annan. Förvaltningen rekommenderar att Lunds kommun avvaktar den digitalisering som väntar de nationella proven, innan beslut tas om central rättning. Därefter bör ärendet tas upp igen för att utreda hur Lunds kommun kan komplettera den förändring som Skolverket genomför. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lund stad föreslås besluta att som svar till kommunfullmäktige översända Tjänsteskrivelsen Utredning avseende Införande av gemensam rättning av nationella prov BSL 2017/0780, , som innehåller den gemensamma utredningen genomförd av de tre skolförvaltningarna Barn- och skolförvaltning Lunds stad, Barn- och skolförvaltning Lund Öster och Utbildningsförvaltningen. Mats Jönsson Skoldirektör Ann Edvik Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Skolområdeschefer Rektorer Page 172 of 269

173 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (3) Skolkontoret Diarienummer [Datum] BSL 2017/0792 Emma Möller emma.moller@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Yttrande över: "Remiss Legitimation för hälsooch sjukvårdskuratorer" Sammanfattning Socialdepartementet föreslår att legitimation ska införas för kuratorer inom hälso- och sjukvård, och att yrkestiteln ska vara hälso- och sjukvårdskurator (Ds 2017:39). Lunds kommun är en av remissinstanserna. Barn- och skolförvaltning Lunds stad ifrågasätter om förslaget om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer berör skolkuratorer men har ändå ett förslag till yttrande. Beslutsunderlag Socialdepartementets promemoria Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer Ds 2017:39. Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 20 september 2017 dnr BSL 2017/0792. Barnets bästa Ärendet rör legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer och oavsett legitimation eller ej för personalgruppen bör det inte påverka barn och elever. Ärendet Barn- och skolförvaltning Lunds stad ifrågasätter om förslaget om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer berör skolkuratorer men har ändå ett förslag till yttrande. Socialdepartementets förslag Socialdepartementet föreslår att legitimation ska införas för kuratorer inom hälso- och sjukvård, och att yrkestiteln ska vara hälso- och sjukvårdskurator (Ds 2017:39). Lunds kommun är en av remissinstanserna. Syftet med att införa legitimation är främst att öka patientsäkerheten genom att det ställs krav på att hälso- och sjukvårdskuratorer har erforderlig lämplighet och kompetens för yrket. Grunden för legitimation Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Stora Södergatan bsf.lundsstad@lund.se Lund Page 173 of 269

174 Tjänsteskrivelse 2 (3) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0792 föreslås vara en särskild yrkesexamen för hälso- och sjukvårdskuratorer. Yrkesverksamma kuratorer ska under en övergångsperiod kunna få legitimation om de har en socionomexamen eller annan likvärdig utbildning samt har varit verksamma i yrket i minst fem år, eller två år om de har en relevant vidareutbildning. Omfattas kuratorer inom elevhälsan i skolan? Det anges i promemorian att kuratorer inom hälso- och sjukvården är verksamma inom verksamhetsgrenar som somatisk vård, primärvård, psykiatri och habilitering, vilket relaterar till landstingens verksamheter samt den hälso- och sjukvård som bedrivs inom kommunernas vård och omsorgsverksamheter. Kuratorer inom skolans elevhälsa nämns inte i promemorian. Enligt Socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsa benämns kurator inom skola för skolkurator och är den profession som står för elevhälsans psykosociala insats. Övriga yrkesgrupper inom elevhälsan är skolläkare och skolsköterska som står för elevhälsans medicinska insats, skolpsykolog som står för psykologiska insatser samt personal med specialpedagogisk kompetens som står för specialpedagogiska insatser. Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar, och de personalgrupper som enligt vägledningen utför hälso- och sjukvårdsinsatser inom elevhälsan är skolläkare, skolsköterska och skolpsykolog. En tolkning som ligger nära till hands mot bakgrund av ovanstående är att endast kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvården kommer att omfattas av legitimationskravet, inte skolkuratorer. Om så är fallet, vad innebär det för kuratorerna som yrkesgrupp att det i några verksamhetsgrenar inte finns ett legitimationskrav? Vad händer om en legitimerad hälso- och sjukvårdskurator blir anställd som skolkurator? Lyder denna kurator under hälso- och sjukvårdslagstiftningen till skillnad från kuratorskollegor som inte har legitimation? Om förslaget mot förmodan innebär att även skolkuratorer omfattas av legitimationskravet, vad innebär det i skolans kontext? Detta är frågor som inte har beaktats i promemorian. Inhämtade synpunkter Enheten för medicinskt ledningsansvar (medicinskt ledningsansvarig skolöverläkare, samordnande skolsköterska samt medicinskt ledningsansvarig psykolog) har fått yttra sig och anser att det skulle vara positivt om även kuratorerna inom skolan fick legitimation med krav på viss yrkesutbildning och ett förtydligande av kuratorns roll och ansvar. Det skulle öka likvärdigheten, vilket skulle ge bättre förutsättningar för samverkan mellan kuratorer och med övrig personal på skolan. Legitimation skulle även leda till en kvalitetshöjning och kvalitetssäkring av insatserna, då insatserna kan utvärderas och jämföras. Man anser även att det skulle vara positivt med legitimation för yrkets status och legitimitet. Page 174 of 269

175 Tjänsteskrivelse 3 (3) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0792 Barn- och skolförvaltning Lunds stad anser inte att legitimation för skolkuratorer är nödvändig utifrån det uppdrag kuratorer i skolan utövar inom elevhälsans uppdrag. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att översända förvaltningens tjänsteskrivelse Yttrande över: "Remiss Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer" som svar på remissen Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Mats Jönsson Skoldirektör Emma Möller Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Kommunkontoret Akten. Page 175 of 269

176 Remiss S2017/04697/FS Socialdepartementet Ds 2017:39 Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer Remissinstanser 1 Justitiekanslern (JK) 2 Förvaltningsrätten i Stockholm 3 Domstolsverket 4 Kommerskollegium 5 Socialstyrelsen 6 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) 7 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 8 Folkhälsomyndigheten 9 Myndigheten för delaktighet 10 Arbetsförmedlingen 11 Länsstyrelsen i Östergötlands län 12 Universitetskanslersämbetet 13 Universitets- och högskolerådet 14 Uppsala universitet 15 Lunds universitet 16 Göteborgs universitet 17 Stockholms universitet 18 Umeå universitet Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Fredsgatan 8 E-post: s.registrator@regeringskansliet.se Page 176 of 269

177 19 Linköpings universitet 20 Karlstads universitet 21 Linnéuniversitetet 22 Örebro universitet 23 Mittuniversitetet 24 Högskolan Dalarna 25 Högskolan i Gävle 26 Malmö högskola 27 Mälardalens högskola 28 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 29 Ersta Sköndal Bräcke högskola 30 Stockholms läns landsting 31 Uppsala läns landsting 32 Södermanlands län landsting 33 Östergötlands läns landsting 34 Jönköpings läns landsting 35 Kronobergs läns landsting 36 Kalmar läns landsting 37 Blekinge läns landsting 38 Skåne läns landsting 39 Hallands läns landsting 40 Västra Götalands läns landsting 41 Värmlands läns landsting 42 Örebro läns landsting 43 Västmanlands läns landsting 44 Dalarnas läns landsting 45 Gävleborg läns landsting 46 Västernorrlands läns landsting 47 Jämtlands läns landsting 48 Västerbottens läns landsting 2 (5) Page 177 of 269

178 49 Norrbottens läns landsting 50 Alvesta kommun 51 Bengtsfors kommun 52 Bodens kommun 53 Borgholms kommun 54 Gotlands kommun 55 Göteborgs kommun 56 Falu kommun 57 Hedemora kommun 58 Huddinge kommun 59 Karlstads kommun 60 Kiruna kommun 61 Klippans kommun 62 Kungsbacka kommun 63 Kungsörs kommun 64 Köpings kommun 65 Linköpings kommun 66 Lunds kommun 67 Malmö kommun 68 Mjölby kommun 69 Motala kommun 70 Norbergs kommun 71 Oskarshamns kommun 72 Skövde kommun 73 Stockholms kommun 74 Storumans kommun 75 Strömstads kommun 76 Strömsunds kommun 77 Trelleborgs kommun 78 Umeå kommun 3 (5) Page 178 of 269

179 79 Uppsala kommun 80 Åmåls kommun 81 Örnsköldsviks kommun 82 Sveriges Kommuner och Landsting 83 Akademikerförbundet SSR 84 Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) 85 Saco studentråd 86 Sveriges förenade studentkårer 87 Svensk kuratorsförening 88 Sveriges universitets- och högskoleförbund 89 Tjänstemännens Centralorganisation 90 Vision 91 Sveriges Läkarförbund 92 Vårdförbundet 93 Vårdföretagarna 94 Funktionsrätt Sverige 95 Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) 96 Riksförbundet mot alkohol- och narkotikamissbruk (RFMA) 97 Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) 98 Anhörigas Riksförbund 99 Demensförbundet 100 Svenskt Demenscentrum 101 Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) 4 (5) Page 179 of 269

180 Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 29 november Vi vill att ni endast skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registrator@regeringskansliet.se samt s.fs@regeringskansliet.se I remissvaret ska Socialdepartementets diarienummer S2017/04697/FS anges. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Frågor under remisstiden besvaras av Nela Söder, Socialdepartementet, Enheten för folkhälsa och sjukvård, eller nela.soder@regeringskansliet.se Torkel Nyman Departementsråd Kopia till Wolters Kluwers kundservice, Stockholm 5 (5) Page 180 of 269

181 Ds 2017:39 Legitimation för hälsooch sjukvårdskuratorer Socialdepartementet Page 181 of 269

182 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Omslag: Regeringskansliets standard Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN ISSN Page 182 of 269

183 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian förslås att legitimation ska införas för kuratorer inom hälso- och sjukvården och att yrkestiteln ska vara hälso- och sjukvårdskurator. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Syftet med att införa legitimation är främst att öka patientsäkerheten genom att det ställs krav på att hälso- och sjukvårdskuratorer har erforderlig lämplighet och kompetens för yrket. Införandet av legitimation innebär ett skydd för patienterna på så sätt att legitimationen kan återkallas om kuratorn exempelvis skulle vara grovt oskicklig eller uppenbart olämplig att utöva yrket. Grunden för legitimation bör som huvudregel vara en yrkesexamen för hälso- och sjukvårdskuratorer. En sådan examen innebär att kompetensen hos yrkesgruppen bättre kan anpassas till yrket och bli mer nationellt likformig. Förslag till ny yrkesexamen behandlas inte i denna promemoria. Det föreslås även att yrkesverksamma kuratorer under en övergångsperiod ska kunna få legitimation, om de har genomgått en socionomexamen eller annan likvärdig utbildning samt har varit verksamma i yrket i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning. I nuläget omfattas inte kuratorer inom privat hälso- och sjukvård av skyldigheten att föra journal. Förslaget om att hälso- och sjukvårdskurator blir ett legitimationsyrke medför att även kuratorer i privat verksamhet omfattas av reglerna om skyldighet att föra journal. Legitimation för kuratorer kan därigenom medföra att den vård som patienter erhåller av yrkesgruppen blir mer patientsäker och av högre kvalitet, oavsett i vilken verksamhetsform den bedrivs. 1 Page 183 of 269

184 Promemorians huvudsakliga innehåll Ds 2017:39 I promemorian görs bedömningen att det inte finns en alternativ reglering för yrket som skulle kunna bidra till en höjning av patientsäkerheten på det sätt som eftersträvas. 2 Page 184 of 269

185 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll Författningsförslag Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) Förslag till förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer Bakgrund Kuratorer inom hälso- och sjukvården Utbildning Tidigare utredningar Gällande rätt Generella bestämmelser om legitimation och skyddad yrkestitel Tillsyn m.m Skyldighet att föra patientjournal Avgifter för att ansöka om legitimation Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer Page 185 of 269

186 Innehåll Ds 2017: Lagen och förordningen om erkännande av yrkeskvalifikationer Principer för yrkesreglering enligt yrkeskvalifikationsdirektivet Principer för legitimation Överväganden och förslag Legitimation och skyddad yrkestitel Skyldighet att föra patientjournal Avgifter för ansökan om legitimation Behörig myndighet Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Konsekvenser av förslagen Inledning Konsekvenser för patienterna Konsekvenser för yrkesverksamma kuratorer och blivande hälso- och sjukvårdskuratorer Konsekvenser för hälso- och sjukvårdens huvudmän Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Konsekvenser för jämställdheten Konsekvenser för integrationen Konsekvenser för myndigheter Övriga konsekvenser Författningskommentar Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Page 186 of 269

187 Ds 2017:39 Innehåll 6.2 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) Page 187 of 269

188 Page 188 of 269

189 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 3 1 Skyldig att föra en patientjournal är 1. den som enligt 4 kap. 1. den som enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva särskilt förordnande att utöva visst yrke, visst yrke, och 2. den som, utan att ha legi- 2. den som, utan att ha legitimation för yrket, utför arbets- timation för yrket, utför arbetsuppgifter som annars bara ska uppgifter som annars bara ska utföras av logoped, psykolog utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården allmänna hälso- och sjukvården eller utför sådana arbetsupp- eller utför sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- gifter inom den enskilda hälsooch sjukvården som biträde åt och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare, och legitimerad yrkesutövare. 3. den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och 1 Senaste lydelse 2010: Page 189 of 269

190 Författningsförslag Ds 2017:39 sjukvården. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre föreskrifter gäller fortfarande för den som, utan att ha legitimation för yrket, utför samma slags arbetsuppgifter som en hälso- och sjukvårdskurator. 8 Page 190 of 269

191 Ds 2017:39 Författningsförslag 1.2 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse. 4 kap. 1 1 Nuvarande lydelse Den som i enlighet med vad som anges i nedanstående tabell har avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring ska efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. om sökanden hade varit legitimerad. En legitimerad psykoterapeut ska i samband med sin yrkesutövning ange sin grundutbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i de fall som anges i tabellen meddela föreskrifter om vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som krävs för att få legitimation. Yrke/Yrkestitel Utbildning Praktisk tjänstgöring 1. apotekare apotekarexamen 2. arbetsterapeut arbetsterapeutexamen 3. audionom audionomexamen 4. barnmorska barnmorskeexamen 5. biomedicinsk biomedicinsk analytiker analytikerexamen 6. dietist dietistexamen 7. fysioterapeut fysioterapeutexamen 8. kiropraktor enligt föreskrifter enligt föreskrifter 9. logoped logopedexamen 1 Senaste lydelse 2013: Page 191 of 269

192 Författningsförslag Ds 2017: läkare läkarexamen enligt föreskrifter 11. naprapat enligt föreskrifter enligt föreskrifter 12. optiker optikerexamen 13. ortopedingenjör ortopedingenjörsexamen 14. psykolog psykologexamen enligt föreskrifter 15. psykoterapeut psykoterapeutexamen 16. receptarie receptarieexamen 17. röntgensjuk röntgensjuksköterskesköterska examen 18. sjukhusfysiker sjukhusfysikerexamen 19. sjuksköterska sjuksköterskeexamen 20. tandhygienist tandhygienistexamen 21. tandläkare tandläkarexamen Regeringen får meddela föreskrifter om att även andra utbildningar än dem som anges i tabellen ska ge rätt till legitimation. Föreslagen lydelse Den som i enlighet med vad som anges i nedanstående tabell har avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring ska efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 8 kap. om sökanden hade varit legitimerad. En legitimerad psykoterapeut ska i samband med sin yrkesutövning ange sin grundutbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i de fall som anges i tabellen meddela föreskrifter om vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som krävs för att få legitimation. 10 Page 192 of 269

193 Ds 2017:39 Författningsförslag Yrke/Yrkestitel Utbildning Praktisk tjänstgöring 1. apotekare apotekarexamen 2. arbetsterapeut arbetsterapeutexamen 3. audionom audionomexamen 4. barnmorska barnmorskeexamen 5. biomedicinsk biomedicinsk analytiker analytikerexamen 6. dietist dietistexamen 7. fysioterapeut fysioterapeutexamen 8. hälso- och sjuk- hälso- och sjukvårdsvårdskurator kuratorsexamen 9. kiropraktor enligt föreskrifter enligt föreskrifter 10. logoped logopedexamen 11. läkare läkarexamen enligt föreskrifter 12. naprapat enligt föreskrifter enligt föreskrifter 13. optiker optikerexamen 14. ortopedingenjör ortopedingenjörsexamen 15. psykolog psykologexamen enligt föreskrifter 16. psykoterapeut psykoterapeutexamen 17. receptarie receptarieexamen 18. röntgensjuk- röntgensjuksköterskesköterska examen 19. sjukhusfysiker sjukhusfysikerexamen 20. sjuksköterska sjuksköterskeexamen 21. tandhygienist tandhygienistexamen 22. tandläkare tandläkarexamen Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att även andra utbildningar än dem som anges i tabellen ska ge rätt till legitimation. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Vid ansökan om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator, som har kommit in till Socialstyrelsen före den 1 januari 2024, ska följande anses likvärdigt med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. 11 Page 193 of 269

194 Författningsförslag Ds 2017:39 Socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, tillsammans med 1. verksamhet som kurator inom hälso- och sjukvården i minst fem år, eller 2. verksamhet som kurator inom hälso- och sjukvården i minst två år och relevant vidareutbildning. 12 Page 194 of 269

195 Ds 2017:39 Författningsförslag 1.3 Förslag till förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 och 5 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) ska ha följande lydelse. 8 kap. 1 1 Nuvarande lydelse Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) eller enligt denna förordning i de fall som anges i tabellen. För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser ska tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass Legitimation (ej tidsbegränsad) Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykoterapeut Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, logoped, optiker, ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare 4 2 Bevis om specialistkompetens (ej tidsbegränsat) 4 Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska 2 Föreslagen lydelse 1 Senaste lydelse 2016: Page 195 of 269

196 Författningsförslag Ds 2017:39 Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) eller enligt denna förordning i de fall som anges i tabellen. För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser ska tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass Legitimation (ej tidsbegränsad) Kiropraktor, läkare, naprapat, psykolog eller psykoterapeut Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, fysioterapeut, hälso- och sjukvårdskurator, logoped, optiker, ortopedingenjör, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist eller tandläkare 4 2 Bevis om specialistkompetens (ej tidsbegränsat) 4 Bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska 2 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 5 2 Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. vilka moment som ska ingå i vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659), 2 Senaste lydelse 2017: Page 196 of 269

197 Ds 2017:39 Författningsförslag 2. hur information ska ges till patienter och deras närstående enligt 3 kap. 8 patientsäkerhetslagen, 3. vilka uppgifter som ska ingå i en patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen, 4. vilka åtgärder eller villkor som får ingå i en prövotidsplan enligt 8 kap. 2 patientsäkerhetslagen, 5. kompetenskrav för behörighet som kontaktlinsoptiker och för att optiker ska få rekvirera läkemedel, 6. kompetenskrav för sjuksköterskor för att de ska få förskriva läkemedel och om den behörighet som sådan kompetens ger, 7. kompetenskrav för barn- 7. kompetenskrav för barnmorskor för att de ska få för- morskor för att de ska få förskriva läkemedel, och skriva läkemedel, 8. behörighet att förskriva 8. behörighet att förskriva sådana förbrukningsartiklar som sådana förbrukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 hälso- och avses i 8 kap. 9 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). sjukvårdslagen (2017:30), och 9. vilka kvalifikationer som ska anses likvärdiga med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen enligt 4 kap. 1 patientsäkerhetslagen. Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av patientsäkerhetslagen och föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. När det gäller frågor som avses i 5 kap. 1 första stycket meddelar Socialstyrelsen verkställighetsföreskrifter med stöd av bemyndigandet i 10 kap. 1 första stycket 4 förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Page 197 of 269

198 Författningsförslag Ds 2017: Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer Härigenom föreskrivs att bilagan till förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Bilaga FÖRTECKNING ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER FÖR REGLERADE YRKEN I SVERIGE I denna bilaga anges enligt 7 kap. 1 de myndigheter som är behöriga myndigheter för reglerade yrken i Sverige. g) fysioterapeut (sjukgymnast), h) kiropraktor, i) logoped, j) läkare, k) specialistläkare, l) naprapat, m) optiker, n) ortopedingenjör, o) psykolog, p) psykoterapeut, q) receptarie, r) röntgensjuksköterska, s) sjukhusfysiker, t) sjuksköterska, u) specialistsjuksköterska, v) tandhygienist, w) tandläkare, x) specialisttandläkare, och y) yrkesverksamhet inom den sociala barn- och ungdomsvården, 3. Folkhälsomyndigheten, i fråga om Föreslagen lydelse 16 Page 198 of 269

199 Ds 2017:39 Författningsförslag Bilaga FÖRTECKNING ÖVER BEHÖRIGA MYNDIGHETER FÖR REGLERADE YRKEN I SVERIGE I denna bilaga anges enligt 7 kap. 1 de myndigheter som är behöriga myndigheter för reglerade yrken i Sverige. g) fysioterapeut (sjukgymnast), h) hälso- och sjukvårdskurator, i) kiropraktor, j) logoped, k) läkare, l) specialistläkare, m) naprapat, n) optiker, o) ortopedingenjör, p) psykolog, q) psykoterapeut, r) receptarie, s) röntgensjuksköterska, t) sjukhusfysiker, u) sjuksköterska, v) specialistsjuksköterska, w) tandhygienist, x) tandläkare, y) specialisttandläkare, och z) yrkesverksamhet inom den sociala barn- och ungdomsvården, 3. Folkhälsomyndigheten, i fråga om Denna förordning träder i kraft den 1 januari Page 199 of 269

200 Page 200 of 269

201 2 Bakgrund I detta kapitel beskrivs yrket kurator inom hälso- och sjukvården och de utbildningar som leder fram till yrket. Frågan om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården har behandlats under lång tid av flera olika statliga instanser. I kapitlet redogörs även för de tidigare utredningar som behandlat frågan och som utgör en utgångspunkt för denna promemoria. 2.1 Kuratorer inom hälso- och sjukvården Kuratorer inom hälso- och sjukvården är verksamma inom olika verksamhetsgrenar, t.ex. i somatisk vård, primärvård, psykiatri och habilitering. De huvudsakliga arbetsuppgifterna består av psykosocialt arbete, krisstöd samt social rådgivning och stöd. Gemensamt för kuratorer inom hälso- och sjukvården, oavsett verksamhetsområde, är att yrket innebär direkta patientkontakter med självständigt ansvar för patienternas behandling. Detta omfattar att självständigt utreda, diagnostisera, planera och genomföra behandling av psykosociala problem. Det finns olika former av samtalsstöd och sociala insatser som kuratorer kan tillämpa beroende på patientens behov. Det förutsätter att kuratorer inom hälso- och sjukvården har en god teoretisk grund och kompetens i evidensbaserade samtalsmetoder. Socialstyrelsen konstaterade 2014 i sin rapport Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård att 98 procent av yrkesverksamma kuratorer har socionomexamen. Vidare framgår att cirka 80 procent av kuratorerna inom den offentliga hälso- och sjukvården har en kvalificerad vidareutbildning på avancerad nivå som t.ex. kan vara högskoleutbildningar efter examen på grundnivå som en magister- eller masterexamen. Socialstyrelsen bedömer att detta 19 Page 201 of 269

202 Bakgrund Ds 2017:39 även borde gälla kuratorer inom den privata hälso- och sjukvården. Enligt en uppskattning från Statistiska Centralbyrån, finns det drygt kuratorer inom hela hälso- och sjukvårdsfältet (SCB, Arbetskraftbarometer 2011). Fyra procent av verksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården uppskattas arbeta inom privat verksamhet. 2.2 Utbildning Socialstyrelsen framför i sin rapport Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård att utbildningen inom socialt arbete har varit utformad på olika sätt sedan den vetenskapliga disciplinen inrättades på 1970-talet. Socionomexamen har haft olika inriktningar inom t.ex. social omsorg och förvaltning. Utbildningen som finns i dag omfattar 210 högskolepoäng (tre och ett halvt års heltidsstudier) och inkluderar ofta sedan 2007 även utbildningsdelar som tidigare gav social omsorgsexamen. Utbildningen leder till en yrkesexamen enligt högskoleförordningen (1993:100). Av examensordningen (bilaga 2 till högskoleförordningen) framgår de krav som ska uppfyllas för socionomexamen. Examensbeskrivningen för respektive examen utgörs av kunskapsmål som är indelade i följande fyra områden: kunskap och förståelse färdighet och förmåga värderingsförmåga och förhållningssätt övrigt. 2.3 Tidigare utredningar Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) 2009 års behörighetsutredning hade i uppdrag att utreda ett antal frågor som rör behörighetsregleringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I utredningens betänkande Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) behandlades bl.a. frågan om att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. 20 Page 202 of 269

203 Ds 2017:39 Bakgrund Utredningen konstaterade att kuratorer inom hälso- och sjukvården har en självständig yrkesroll med ett tydligt patientansvar. Trots detta föreslogs inte att legitimation skulle införas för yrkesgruppen, vilket motiverades med att det inte fanns någon särskild utbildning som var avsedd för kuratorer och att legitimation därför skulle behöva kopplas till arbetsuppgifterna i stället för till en utbildning. En majoritet av de remissinstanser som svarade på betänkandet förde fram att man ansåg att det, främst på grund av patientsäkerhetsskäl, behövdes legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården och att frågan därför borde utredas vidare. Detta beaktades i regeringens proposition Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten (2012/13:175). Remissinstansernas synpunkter om att kuratorer inom hälso- och sjukvården bör få legitimation bidrog till att regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan närmare. Regeringsuppdraget till Socialstyrelsen Regeringen gav i maj 2013 Socialstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården (S2013/3447/FS). I det fall myndigheten bedömde att legitimation för yrkesgruppen behövs ingick det även i uppdraget att föreslå hur en legitimationsgrundande utbildning kan utformas. Regeringsuppdraget redovisades i april 2014 i rapporten Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen föreslog att legitimation skulle införas för kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvård. Myndigheten föreslog att det som skulle ligga till grund för legitimationen skulle vara en vidareutbildning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård om 30 högskolepoäng, och att det skulle leda till en examen som hälso- och sjukvårdskurator. Riksdagsbeslut Frågan har vid ett flertal tillfällen behandlats i riksdagen. Riksdagen biföll den 3 juni 2015 ett förslag till utskottsinitiativ från socialutskottet om att ge regeringen till känna att regeringen i budget 21 Page 203 of 269

204 Bakgrund Ds 2017:39 propositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården samt att ge besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum (bet. 2014/15:SoU17, rskr. 2014/15:215). I det nämnda betänkandet anför utskottet bl.a. att patienten har rätt att känna sig säker och trygg i att kuratorn har tillräcklig kompetens och är lämplig att utöva yrket samt att samhället tar på sig ett ansvar för att så långt det är möjligt säkra att så är fallet. Att införa ett legitimationskrav är ett viktigt led i att ta det ansvaret. Regeringsuppdrag till Universitetskanslersämbetet Universitetskanslersämbetet fick i mars 2016 i uppdrag att utreda och föreslå hur en examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården kan utformas (U2016/01203/UH). Behörighetskraven till denna utbildning angavs i uppdraget vara avlagd socionomexamen eller motsvarande examen på grundnivå. Uppdraget innebar även att föreslå ett namn för denna yrkesexamen och om den skulle omfattas av 30 eller 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Uppdraget innebar även att Universitetskanslersämbetet skulle lämna förslag på utbildningar som kan bedömas motsvara socionomexamen, och att myndigheten även skulle föreslå hur omfattande det självständiga arbetet ska vara. Universitetskanslersämbetet föreslog att yrkesexamen ska benämnas hälso- och sjukvårdskuratorsexamen och att examen ska kunna uppnås efter fullgjord utbildning om 60 högskolepoäng på avancerad nivå som bygger på socionomexamen eller annan motsvarande examen. Myndigheten presenterade i sitt förslag en examensbeskrivning där det självständiga arbetets omfattning inte specificerades avseende högskolepoäng. Universitetskanslersämbetets rapport har remitterats och synpunkter tas emot till och med den 6 september 2017 (U2017/00778/UH). Övergångsregler för kuratorer inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2017 ett kompletterade uppdrag om övergångsregler för kuratorer inom hälso- och sjuk 22 Page 204 of 269

205 Ds 2017:39 Bakgrund vården (S2017/01565/FS). Myndigheten fick i uppdrag att utreda och lämna förslag på vilka andra kvalifikationer, än den av Universitetskanslersämbetet föreslagna yrkesexamen, som kan ligga till grund för legitimation som kurator inom hälso- och sjukvården. Övergångsreglerna syftade till att redan yrkesverksamma kuratorer, om de besitter rätt kvalifikationer, under en begränsad period ska få möjlighet att ansöka om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator även om de saknar den föreslagna hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Socialstyrelsen föreslog i maj 2017 att övergångsregler ska gälla under en period om fem år från och med det att en ny examensordning för hälso- och sjukvårdsexamen införts. Myndigheten föreslog att de krav som ska ställas för att yrkesverksamma kuratorer ska kunna erhålla legitimation som hälso- och sjukvårdskuratorer ska grundas på dels grundexamen, dels yrkeserfarenhet. Den akademiska utbildning som krävs enligt förslaget är socionomexamen eller annan relevant grundexamen. Därtill ska det ställas krav på yrkeserfarenhet på minst fem år efter examen. För kuratorer som har viss vidareutbildning ska det räcka med minst två års yrkeserfarenhet. 23 Page 205 of 269

206 Page 206 of 269

207 3 Gällande rätt 3.1 Generella bestämmelser om legitimation och skyddad yrkestitel I 4 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659), förkortad PSL, anges de 21 yrken som i dag är legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården samt vad som krävs för att erhålla en legitimation. Närmare bestämmelser om kraven för legitimation finns i 3, 5 och 6 kap. patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen. Se även avsnitt 3.5. I 4 kap. 3 PSL föreskrivs att endast den som fått legitimation enligt 1 eller 2 får använda beteckningen legitimerad. Enligt 4 kap. 5 PSL får endast den som har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring använda en i 1 angiven yrkestitel. Av 4 kap. 6 PSL framgår att i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område får den som enligt 5 saknar behörighet att använda en skyddad yrkestitel inte använda en titel som kan förväxlas med en sådan titel. Enligt 4 kap. 10 PSL är det Socialstyrelsen som prövar ansökningar om legitimation. 3.2 Tillsyn m.m. I 6 kap. patientsäkerhetslagen regleras ett antal skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal. Till de allmänna skyldigheterna hör att personalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att en patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård. 25 Page 207 of 269

208 Gällande rätt Ds 2017:39 Bestämmelser om tillsyn finns i 7 kap. PSL. All hälso- och sjukvårdspersonal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tillsynen innebär bl.a. en granskning av att personalen uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter. IVO prövar klagomål mot vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal men inleder även utredningar på eget initiativ. Särskilda åtgärder inom ramen för samhällets tillsyn kan vidtas när det gäller legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. På anmälan av IVO kan Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd besluta om exempelvis prövotid eller återkallelse av en legitimation enligt bestämmelserna i 8 kap. PSL. En prövotid på tre år ska beslutas om den legitimerade exempelvis har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få betydelse för patientsäkerheten eller om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten (8 kap. 1 ). En legitimation ska återkallas om den legitimerade exempelvis har varit grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke eller på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket (8 kap. 3 ). 3.3 Skyldighet att föra patientjournal Bestämmelser om skyldigheten att föra patientjournal finns i patientdatalagen (2008:355) och kravet på journalföring gäller vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården. Den som har legitimation eller särskilt förordnande att utöva ett visst yrke inom hälso- och sjukvården är skyldig att föra journal vid vård av patienter. I vissa fall är även icke-legitimerad personal skyldig att föra patientjournal. Det gäller exempelvis den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården (3 kap. 3 patientdatalagen). 3.4 Avgifter för att ansöka om legitimation Prövning av ansökan om legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal är avgiftsbelagd och storleken på avgiften bestäms av hur omfattande prövningen är. För vissa legitimationsyrken, som t.ex. sjuksköterskor, krävs endast examen för att vara berättigad till 26 Page 208 of 269

209 Ds 2017:39 Gällande rätt legitimation för yrket, medan det för vissa andra yrken, som t.ex. läkare och psykolog, ställs krav på praktisk tjänstgöring efter examen för att erhålla legitimation 1. Den avgift som tas ut av den sökande i samband med prövning av legitimation påverkas av hur omfattande handläggningen av ansökan är. I de fall det finns krav på praktisk tjänstgöring blir handläggningen mer omfattande varför avgiften för dessa prövningar är högre än för de prövningar där det endast kontrolleras att nödvändig examen har avlagts. Avgiften för dessa prövningar regleras i 8 kap. 1 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller avgiftsförordningen (1992:191). 3.5 Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för en yrkesutövare att som anställd eller egenföretagare i en annan medlemsstat inom EU få utöva ett reglerat yrke. Med reglerat yrke avses ett yrke som är reglerat i lag eller annan författning. Regleringen kan göras genom att i lag eller förordning ställa krav på bestämda yrkeskvalifikationer för att få tillträde till eller utöva yrket eller genom att skydda yrkestiteln. Syftet med yrkeskvalifikationsdirektivet är att underlätta för dem som vill utöva ett reglerat yrke i ett annat land än sitt hemland inom EU. Genom att reglera erkännandet av utländska yrkeskvalifikationer jämställs yrkesutövare som har förvärvat sina kvalifikationer utomlands med de som har likvärdiga yrkeskvalifikationer som förvärvats i Sverige. I förlängningen syftar direktivet till att öka rörligheten för personer och tjänster inom unionen och därigenom bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. Detta är en grundläggande princip i artikel 45 i EUF-fördraget. Genom ändringsdirektiv 2013/55/EU har yrkeskvalifikationsdirektivet moderniserats. Direktivet är i Sverige i huvudsak genomfört genom en lag och en förordning som gäller för samtliga reglerade yrken och som 1 4 kap. 1 i patientsäkerhetslagen (2010:659) 27 Page 209 of 269

210 Gällande rätt Ds 2017:39 trädde i kraft den 15 april 2016 (prop. 2015/16:44, bet. 2015/16:UbU6, rskr. 2015/16:148). Endast i de fall direktivet innehåller bestämmelser som bara rör ett eller ett fåtal reglerade yrken (t.ex. bestämmelser om s.k. förhandsunderrättelse och förhandskontroll) har bestämmelserna genomförts i författningar som gäller specifikt för berörda yrken. För reglerade yrken inom hälso- och sjukvården finns sådana genomförandebestämmelser i PSL, patientsäkerhetsförordningen och föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen Lagen och förordningen om erkännande av yrkeskvalifikationer Lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer innehåller allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer för den som vill utöva ett reglerat yrke i Sverige, som anställd eller som egenföretagare, och som har förvärvat yrkeskvalifikationer eller fått dem erkända i en annan stat inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Lagen innehåller också bestämmelser om rätten att få yrkespraktik som genomförts i en annan stat inom EES eller i Schweiz erkänd i Sverige och om rätten att ansöka om ett europeiskt yrkeskort för den som vill utöva ett reglerat yrke i någon annan stat inom EES eller i Schweiz. I förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer finns bestämmelser som kompletterar lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om bl.a. tillfällig yrkesutövning och etablering i Sverige och om förfarandet i ärenden om erkännande av yrkeskvalifikationer och om europeiskt yrkeskort. Förordningen innehåller även uppgifter och bemyndiganden för s.k. behöriga myndigheter för reglerade yrken och för vissa andra myndigheter samt bestämmelser om samarbete mellan svenska myndigheter och behöriga myndigheter i andra stater inom EES och i Schweiz. I bilagan till förordningen anges vilka yrken som reglerats i Sverige och vilka de behöriga myndigheterna är för dessa yrken. 28 Page 210 of 269

211 Ds 2017:39 Gällande rätt Principer för yrkesreglering enligt yrkeskvalifikationsdirektivet Medlemsstaterna har i princip rätt att själva bestämma vilka yrken som ska regleras och vilka krav på yrkeskvalifikationer som ska ställas. För att yrkesregleringen ska vara förenlig med EU-rätten krävs dock att regleringen klarar det så kallade inre marknadstestet, vilket innebär att regleringen ska vara förenlig med vissa principer som har utvecklats i EU-domstolens praxis och sedermera kommit till uttryck i art 59.3 i det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Det krävs att regleringen varken direkt eller indirekt diskriminerar på grund av nationalitet eller bosättningsort, att kraven är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset samt att kraven är lämpliga för att uppnå de eftersträvande målen och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken År 2013 ändrades det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet genom ändringsdirektivet 2013/55/EU. Ett syfte var att modernisera EU:s regelverk om ömsesidigt erkännande inom området reglerade yrken. Genom ändringsdirektivet fastställs en skyldighet för medlemsstaterna att bedöma proportionaliteten i de krav som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken och att meddela Europeiska kommissionen resultaten av bedömningen. Medlemsstaterna har även genomfört en översyn av de reglerade yrkena inom sitt territorium. Resultaten visade bl.a. att många av medlemsstaternas utvärderingar inte var underbyggda av tillfredsställande resonemang Ett av de initiativ som har tagits för att förbättra den nationella regleringen av yrken är ett förslag till direktiv om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av yrken. Förslaget syftar till att fastställa en gemensam europeisk ram för proportionalitetsbedömningar före antagandet av nya bestämmelser och ändringar i befintliga bestämmelser på nationell nivå som begränsar tillträdet till eller utövandet av reglerade yrken. 29 Page 211 of 269

212 Gällande rätt Ds 2017: Principer för legitimation I Sverige finns inget generellt förbud mot att utöva yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Det är endast för yrkesgrupperna apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare som behörigheten att utöva yrket är förbehållen dem som har legitimation eller särskilt förordnande (4 kap. 4 PSL). Legitimationen och skyddet för titeln ska bidra till att ge den enskilda patienten en säker och kompetent hälso- och sjukvård. En patient ska kunna förlita sig på att legitimationen borgar för en viss kompetens. De grundläggande principerna för legitimation inom hälso- och sjukvården har behandlats i flera sammanhang. Bland annat i förarbetena (prop. 1997/98:109) till den numera upphävda lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, förkortad LYHS, och i utredningen Kompetens och ansvar (SOU 2010:65). I den nämnda propositionen (s. 79 f.) framhöll regeringen att rätten till legitimation ska förbehållas sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården och som i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i egenskap av fria yrkesutövare. Kriterierna som ska beaktas vid bedömningen av om ett yrke ska omfattas av bestämmelserna om legitimation är: patientsäkerhet, yrkesrollens innehåll, utbildningsnivå och internationella förhållanden. Patientsäkerhet Patientsäkerheten är det viktigaste kriteriet och är överordnat övriga kriterier när det gäller bedömningen av om ett yrke ska omfattas av bestämmelserna om legitimation. I prop. 1997/98:109 (s. 73) anförs att det grundläggande skälet till införandet av rättsliga regleringar av yrken inom hälso- och sjukvården är omsorgen om patienternas säkerhet i vården, patientsäkerheten. Varje förändring eller utvidgning av bestämmelserna måste därför ha patientens berättigade krav på säkerhet som ledstjärna. Det är således patientens välmotiverade krav på säkerhet i vården som måste vara utslagsgivande när man bedömer behovet av lagstiftning för att 30 Page 212 of 269

213 Ds 2017:39 Gällande rätt reglera och begränsa rätten att utöva olika yrken inom hälso- och sjukvården, t.ex. genom särskilda legitimationsregler. Yrkesrollens innehåll Yrkesrollen bör ha en viss bredd och måste omfatta ett visst mått av självständighet. Yrkesrollen bör som regel innefatta ett direkt patientansvar med ansvar för diagnostiska och terapeutiska förfaranden. Vidare bör beaktas hur riskfyllt yrkesutövandet kan vara för den enskilde patienten, dvs. hur stor risknivån vid felbehandling är. Utbildningsnivå Utbildningens nivå, längd och innehåll samt den vetenskapliga förankringen är omständigheter som framstår som betydelsefulla vid bedömningen av om ett yrke ska vara legitimationsgrundande eller inte. Internationella förhållanden Internationella förhållanden kan medföra att yrkesverksamhet som i Sverige traditionellt sett inte har getts särskild behörighet ändå bör omfattas av en reglering. Genom medlemskapet i EU har Sverige åtagit sig att tillämpa regler om ömsesidigt erkännande av kompetensbevis för verksamhet inom bl.a. hälso- och sjukvården. Ett av unionens mål är att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna. Vid all yrkesreglering måste Sverige därför även beakta att regleringen kan försvåra möjligheterna för yrkesutövare från andra medlemsstater att tillhandahålla tjänster eller etablera sig i Sverige. Sammanvägning av kriterier Vad som ska krävas för att en yrkesgrupp ska komma i fråga för legitimation måste avgöras genom en sammanvägning av samtliga 31 Page 213 of 269

214 Gällande rätt Ds 2017:39 omständigheter, där de redovisade kriterierna får utgöra grunden för bedömningen och kriteriet patientsäkerheten ska väga tyngst. 32 Page 214 of 269

215 4 Överväganden och förslag 4.1 Legitimation och skyddad yrkestitel Promemorians förslag: Legitimation införs för yrkesgruppen kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvården. Yrkestiteln föreslås vara hälso- och sjukvårdskurator. Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska krävas för att få legitimation. Skälen för promemorians förslag Principer för legitimation Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare har godkänts för yrkesverksamhet inom det område som legitimationen avser och att yrkesutövaren står under samhällets tillsyn. Legitimationen är en garanti och utgör ett bevis på en yrkesutövares kompetens och lämplighet för sitt yrke. De grundläggande principerna för behörighetsreglering inom hälso- och sjukvården har behandlats i flera olika sammanhang, se avsnitt 3 om gällande rätt. Enligt principerna ska följande fyra kriterier beaktas vid en bedömning av om en yrkesgrupp ska komma i fråga för legitimation: patientsäkerhet yrkesrollens innehåll utbildningen internationella förhållanden, bland annat EU-regler om ömsesidigt erkännande av kompetensbevis för verksamhet inom hälso- och sjukvården. 33 Page 215 of 269

216 Överväganden och förslag Ds 2017:39 Vad som krävs för att en yrkesgrupp ska komma i fråga för legitimation ska avgöras genom en sammanvägning av samtliga omständigheter, och de redovisade kriterierna utgör grunden för bedömningen. Kriteriet patientsäkerhet är dock överordnat övriga kriterier när det gäller bedömningen av om ett yrke ska omfattas av bestämmelserna om legitimation. Kuratorer inom hälso- och sjukvården har ett direkt patientansvar som innebär att de ger stöd och behandling till patienter och närstående. Vidare kan yrkesgruppen i hög grad bidra till att sociala problem inte blir medikaliserade. Patienterna ska kunna vara säkra på att kuratorer inom hälso- och sjukvård har en lämplig utbildning och i övrigt är lämpliga att utöva yrket. Införandet av legitimation för kuratorer innebär att prövotid eller återkallelse av legitimationen kan bli aktuellt bland annat om kuratorn skulle vara oskicklig eller olämplig att utöva yrket. Det innebär också att hälso- och sjukvårdskuratorerna finns med i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, vilket bl.a. underlättar tillsynen. I nuläget omfattas inte kuratorer inom privat hälso- och sjukvård av skyldigheten att föra journal, vilket kan innebära risker för patientsäkerheten. Förslaget om att hälso- och sjukvårdskurator blir ett legitimationsyrke medför att även kuratorer i privat verksamhet omfattas av reglerna om skyldighet att föra journal. Legitimation för kuratorer kan därigenom medföra att den vård som patienter erhåller av yrkesgruppen blir mer patientsäker och av högre kvalitet, oavsett i vilken verksamhetsform den bedrivs. Kuratorer inom hälso- och sjukvården har en bred yrkesroll med en hög grad av självständighet och ett direkt patientansvar. Kuratorer kan i vissa fall självständigt skriva remisser, intyg och utlåtanden. Den nya yrkesexamen för hälso- och sjukvårdskuratorer, som bör träda i kraft samtidigt som förslagen i denna promemoria, innebär att utbildningen är väldefinierad och leder till en yrkesexamen. Efter en sammanvägning av ovan nämnda kriterier görs bedömningen att det finns starka skäl att införa en rätt till legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården i syfte att stärka patientsäkerheten. Yrkestiteln bör vara hälso- och sjukvårdskurator. I tabellen i 4 kap. 1 PSL föreslås ett tillägg med innebörd att den som har avlagt hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska få 34 Page 216 of 269

217 Ds 2017:39 Överväganden och förslag legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. Redan yrkesverksamma kuratorer bör emellertid under vissa förutsättningar också kunna få legitimation även om de inte har genomgått den nya utbildningen, se avsnitt 4.5. Förslaget att införa en rätt till legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer innebär att bestämmelserna i 4 kap. 3, 5 och 6 PSL om skyddad yrkesbeteckning och skyddad yrkestitel blir tillämpliga även på denna yrkesgrupp. Förslag om proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer År 2013 ändrades det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet genom ändringsdirektivet 2013/55/EU (presenteras mer utförligt i avsnitt 3.5). Medlemsstaterna har i princip rätt att själva bestämma vilka yrken som ska regleras men yrkesregleringen ska vara förenlig med vissa principer som har kommit till uttryck i det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Enligt art 59.5 i det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet ska EU:s medlemsstater lämna uppgifter till Europeiska kommissionen när krav införs som begränsar tillträdet till ett yrke eller utövandet av ett yrke. Man ska då också ange skälen till att kraven uppfyller villkoren i p. 3, dvs. att de inte är direkt eller indirekt diskriminerande p.g.a. nationalitet eller bosättningsort, att de är motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset samt att de är lämpliga för att uppnå de eftersträvade målen och inte går utöver vad som krävs för att uppnå målen. Kuratorer inom hälso- och sjukvården arbetar självständigt och har ett direkt patientansvar. Den ovannämnda nya utbildningen är en yrkesexamen och leder till hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer föreslås införas för att stärka patienternas tillgång till en god och säker vård. I denna promemoria görs därför bedömningen att en reglering av yrket hälso- och sjukvårdskurator är proportionerlig med hänsyn till de intressen som skyddas. En reglering av yrket leder till säkrare vård för patienterna och innebär ett skydd för patienter i de fall där en yrkesutövare visar sig vara olämplig för yrket. 35 Page 217 of 269

218 Överväganden och förslag Ds 2017: Skyldighet att föra patientjournal Promemorians förslag: Bestämmelsen i patientdatalagen om att kuratorer i allmän hälso- och sjukvård ska föra patientjournal tas bort. Skälen för promemorians förslag: All legitimerad personal i hälsooch sjukvården är enligt första punkten i 3 kap. 3 patientdatalagen (2008:355) skyldiga att föra patientjournal. I och med att hälsooch sjukvårdskurator föreslås bli ett legitimationsgrundande yrke, behövs inte bestämmelsen i tredje punkten samma paragraf om skyldigheten att föra patientjournal för kuratorer i allmän hälsooch sjukvård. Det föreslås därför att bestämmelsen ska tas bort. Se även avsnitt Avgifter för ansökan om legitimation Promemorians förslag: Prövning av ansökan om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator ska vara avgiftsbelagd och bekostas av den enskilde sökande. Den avgift som tas ut för prövning av ansökan om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator ska beräknas enligt avgiftsklass 2 enligt avgiftsförordningen (1992:191). Skälen för promemorians förslag: Socialstyrelsen prövar ansökningar om legitimation för 21 yrken inom hälso- och sjukvården. Prövningen är avgiftsbelagd och storleken på avgiften bestäms av hur omfattande prövningen är. Avgiften regleras i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och avgiftsförordningen (1992:191). I promemorian föreslås att en avgift får tas ut för prövning av en ansökan om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator, i likhet med de avgifter som tas ut för prövning av andra legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal. För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller avgiftsförordningen (1992:191). Det föreslås att avgiftsklass 2 1 ska tillämpas 1 Avgiftsklass 2 motsvarar för närvarande en avgift på 700 kronor 36 Page 218 of 269

219 Ds 2017:39 Överväganden och förslag för prövning av ansökan om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Detta med anledning av att prövningen av ansökan för yrkesgruppen anses vara jämförbar med den prövning som görs för andra yrkesgrupper där det inte heller ställs krav på praktisk tjänstgöring, som t.ex. apotekare, dietist, sjuksköterska och tandläkare. 4.4 Behörig myndighet Promemorians förslag: Socialstyrelsen ska vara behörig myndighet för det reglerade yrket hälso- och sjukvårdskurator. Skälen för promemorians förslag: I förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer finns en bilaga med en förteckning över behöriga myndigheter för samtliga reglerade yrken i Sverige. Socialstyrelsen anges som behörig myndighet för bl.a. samtliga reglerade yrken inom hälso- och sjukvården. I promemorian föreslås ett tillägg till bilagan med innebörd att Socialstyrelsen blir behörig myndighet även för yrket hälso- och sjukvårdskurator. 4.5 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Promemorians förslag: Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Även socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, tillsammans med yrkeserfarenhet och i vissa fall vidareutbildning, ska kunna ligga till grund för legitimation, under förutsättning att ansökan om legitimation görs före den 1 januari Socialstyrelsen ska få meddela föreskrifter om dessa krav för legitimation. Äldre bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal för kuratorer i allmän hälso- och sjukvård ska fortfarande gälla för den som utan legitimation utför samma slags arbetsuppgifter som en hälso- och sjukvårdskurator. 37 Page 219 of 269

220 Överväganden och förslag Ds 2017:39 Skälen för promemorians förslag Ikraftträdande Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen anfört att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälsooch sjukvården. Mot bakgrund av detta bör författningsändringarna genomföras så snart som möjligt. Ändringarna föreslås därför träda i kraft den 1 januari Övergångsbestämmelse till patientsäkerhetslagen I avsnitt 4.1 föreslås ett tillägg till 4 kap. 1 PSL med innebörd att den som har avlagt hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska få legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. Under en övergångsperiod bör dock även redan yrkesverksamma kuratorer kunna få legitimation om de har andra likvärdiga kvalifikationer. Mot bakgrund av Socialstyrelsens förslag till övergångsregler (se avsnitt 2.3) föreslås en övergångsbestämmelse till det nämnda lagförslaget som anger att en socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, tillsammans med verksamhet som kurator inom hälso- och sjukvården i minst fem år, eller i minst två år om personen dessutom har relevant vidareutbildning, ska anses likvärdigt med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Denna alternativa väg till legitimation bör tidsbegränsas på så sätt att ansökan om legitimation på grundval av andra kvalifikationer än hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska göras inom fem år från det att författningsförslagen i denna promemoria trätt i kraft, dvs. före den 1 januari Socialstyrelsen föreslås, genom ett tillägg till 8 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen, få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka kvalifikationer som ska anses likvärdiga med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. En sådan vidaredelegation kräver även att bemyndigandet i 4 kap. 1 PSL ändras. 38 Page 220 of 269

221 Ds 2017:39 Överväganden och förslag Övergångsbestämmelse till patientdatalagen Den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården är redan i dag skyldig att föra patientjournal (3 kap. 3 3 patientdatalagen). I avsnitt 4.2 föreslås att bestämmelsen tas bort eftersom skyldigheten att föra journal kommer att följa av att hälso- och sjukvårdskurator blir ett legitimationsyrke (jfr. punkt 1 i samma paragraf). För de kuratorer inom allmän hälso- och sjukvård som fortsätter att arbeta i yrket efter den 1 januari 2019 utan att ansöka om legitimation bör dock den nuvarande bestämmelsen om journalföringsplikt gälla även fortsättningsvis. En särskild övergångsbestämmelse om detta föreslås därför. 39 Page 221 of 269

222 Page 222 of 269

223 5 Konsekvenser av förslagen 5.1 Inledning I denna promemoria görs bedömningen att det behövs legitimation för kuratorer som är verksamma inom hälso- och sjukvården. Syftet med att införa legitimation är främst att öka patientsäkerheten genom att det ställs krav på att hälso- och sjukvårdskuratorer har erforderlig lämplighet och kompetens för yrket. Införandet av legitimation innebär även ett skydd för patienterna om en hälsooch sjukvårdskurator visar sig olämplig i sin yrkesroll, eftersom det då är möjligt att återkalla legitimationen eller besluta om prövotid. En ny yrkesexamen ska ligga till grund för legitimation för yrkesgruppen. Kompetensen hos hälso- och sjukvårdskuratorerna kan därmed bättre anpassas till yrket och bli mer nationellt likformig. Något förslag om den nya yrkesexamen behandlas inte i denna promemoria. Konsekvensbeskrivningen i detta avsnitt avser därför enbart förslagen om legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. Det bedöms inte finnas någon alternativ reglering för yrket som skulle kunna bidra till en höjning av patientsäkerheten på det sätt som eftersträvas. 5.2 Konsekvenser för patienterna Den föreslagna legitimationen för hälso- och sjukvårdskuratorer bedöms få positiva konsekvenser för patienterna, bl.a. till följd av att det för att få legitimation krävs att personen i fråga antingen har genomgått en ny yrkesexamen eller, under en övergångsperiod, har andra likvärdiga kvalifikationer. Det säkerställs därigenom att den legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorn har erforderlig kompetens för att utöva yrket. Förslagen innebär även positiva konse 41 Page 223 of 269

224 Konsekvenser av förslagen Ds 2017:39 kvenser för patienterna genom att det ges större möjlighet att ingripa inom ramen för samhällets tillsyn. All hälso- och sjukvårdspersonal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 1. Har legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal exempelvis varit oskicklig vid yrkesutövningen eller anses olämplig att utöva yrket kan IVO hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) göra anmälan med yrkande om prövotid eller återkallelse av legitimation. Förslagen om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer innebär även att det som regel blir tydligare för patienter vilken utbildning som kuratorn har. Det kan medföra att patienterna får större tilltro till hälso- och sjukvårdskuratorernas kompetens och deras förmåga att ge evidensbaserad vård, vilket kan medföra att patienter reagerar bättre på den behandling som de får. Eftersom yrket blir legitimationsgrundande kommer alla hälsooch sjukvårdskuratorer ha en skyldighet att föra patientjournal oavsett om behandlingen sker inom offentlig eller privat verksamhet. I det nuvarande systemet är det endast ett krav på journalföring hos kuratorer verksamma i den offentliga hälso- och sjukvården. Förslagen i promemorian innebär därmed att det kommer ställas krav på att behandling av patienter av hälso- och sjukvårdskuratorer oavsett var detta sker ska journalföras. Det är en trygghet för patienter att den vård de erhåller dokumenteras. Patientjournaler bidrar till en god och säker vård genom att det blir möjligt att följa upp behandlingar och granska behandling vid eventuell tillsyn. Dessutom kan de fungera som ett stöd till patienter då journalerna kan ge ytterligare skriftlig information om behandlingen. Patientjournaler kan även användas av vårdgivare som underlag vid t.ex. kvalitetsgranskningar. Journalgenomgångar kan användas som metod vid systematiskt kvalitetsarbete vilket ger vårdgivaren möjlighet att bevaka kvalitén på den behandling som patienter erhåller. 1 7 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) 42 Page 224 of 269

225 Ds 2017:39 Konsekvenser av förslagen 5.3 Konsekvenser för yrkesverksamma kuratorer och blivande hälso- och sjukvårdskuratorer För enskilda yrkesverksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården innebär förslagen att det införs en möjlighet att ansöka om legitimation. Legitimation är en garanti för en viss kunskapsnivå och lämplighet att utöva yrket. Staten åtar sig ett ansvar för utbildningen och yrkesutförandet genom att kontrollera och värdera utbildningen och det kliniska yrkesutövandet inom hälso- och sjukvården. Detta sker genom att den nya legitimationsgrundande utbildningen ska kvalitetsgranskas av Universitetskanslersämbetet. Det kliniska yrkesutövandet som legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer utför kvalitetsgranskas av staten genom Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn. En ekonomisk konsekvens av förslagen för yrkesutövarna är att ansökan om legitimation föreslås bli avgiftsbelagd. Förslaget innebär att prövningen av en ansökan om legitimation, med nu gällande avgiftsnivå, ska kosta 700 kronor som den enskilda personen ska bekosta. Något krav på legitimation för att få utöva yrket finns dock inte. Ytterligare en konsekvens av förslaget för redan verksamma kuratorer är att de som inte arbetat som kurator inom hälso- och sjukvården under minst fem år, kommer att behöva komplettera sin utbildning i de fall de önskar ansöka om legitimation. Förslagen kan således komma att innebära vissa negativa konsekvenser för redan verksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården. Förslagen bedöms dock bidra till en ökad patientsäkerhet och en förbättrad och mer enhetlig kompetens hos yrkesgruppen nationellt, vilket är positivt. 5.4 Konsekvenser för hälso- och sjukvårdens huvudmän Förslagen om införande av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer innebär inte några nya kostnader för landsting, kommuner och övriga som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. De förslag som läggs fram i denna promemoria innebär inte heller att vissa arbetsuppgifter endast får utövas av legitimerade hälso 43 Page 225 of 269

226 Konsekvenser av förslagen Ds 2017:39 och sjukvårdskuratorer. Konsekvenserna av förslagen för hälsooch sjukvårdens huvudmän och vårdgivare bedöms mot denna bakgrund bli begränsade. Under en övergångsperiod kan kompetensförsörjningen i hälsooch sjukvården av kuratorer i viss utsträckning påverkas negativt. Detta är en följd av att införandet av en ny yrkesexamen, som ska vara legitimationsgrundande, medför en fördröjning av nyexaminerade hälso- och sjukvårdskuratorer som sedan ska ansöka om och erhålla legitimation. Följderna av denna konsekvens bedöms bli relativt liten för verksamheterna mot bakgrund av att de allra flesta som redan i dag arbetar som kuratorer inom hälso- och sjukvården har en socionomexamen samt relevant vidareutbildning (se avsnitt 2.1). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska det där det bedrivs hälso- och sjukvård finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. Redan i dag har kuratorer verksamma inom hälso- och sjukvården en utbildning på avancerad nivå och dessa anställs av hälso- och sjukvårdens huvudmän. Mot denna bakgrund görs bedömningen att för en liten andel personer kommer förslaget om legitimation innebära en längre utbildningsväg, och att det kan uppkomma en tidsfördröjning innan hälso- och sjukvårdskuratorerna finns tillgängliga på arbetsmarknaden. Under de första åren efter införandet kommer antalet personer som kan börja arbeta som kuratorer därför potentiellt vara något lägre än tidigare år på grund av den längre utbildningsvägen. Positiva konsekvenser av förslagen för hälso- och sjukvårdens huvudmän kan uppstå som följd av att man får möjlighet att anställa legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer med en mer enhetlig och anpassad utbildning för verksamheterna och arbetsuppgifterna. Det kan medföra att hälso- och sjukvårdskuratorerna kommer att ha lättare att komma in i arbetet och att behovet av introduktion skulle kunna minska jämfört med när kuratorer med olika utbildningar anställs. Möjligheten att återkalla legitimationen eller att besluta om prövotid kan också vara ett stöd för arbetsgivare med anställda hälso- och sjukvårdskuratorer om problem i yrkesutövandet skulle uppstå. Sammantaget bedöms de positiva följderna av förslagen för hälso- och sjukvårdshuvudmännen överväga de eventuella negativa konsekvenserna som kan uppstå under en övergångsperiod. 44 Page 226 of 269

227 Ds 2017:39 Konsekvenser av förslagen 5.5 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Principen om kommunal självstyrelse finns i 1 kap. 1 kommunallagen (1991:900), förkortad KL. Där anges att Sverige är indelat i kommuner och landsting och att dessa på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i lagen eller i särskilda föreskrifter. Enligt 2 kap. 1 KL får kommuner och landsting själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska tas om hand enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Promemorians förslag bedöms inte påverka den kommunala självstyrelsen då det inte införs några nya krav på de huvudmän som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Förslaget om införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer påverkar inte sjukvårdshuvudmännens möjligheter att anställa den personal som de anser har tillräcklig kompetens för att utföra arbetsuppgifterna. 5.6 Konsekvenser för jämställdheten Konsekvensanalysen ur ett jämställdhetsperspektiv har genomförts med utgångspunkt i regeringens mål för jämställdhetspolitiken, dvs. att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet är uppdelat i de sex delmålen: jämn fördelning av makt och inflytande ekonomisk jämställdhet jämställd utbildning jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet jämställd hälsa mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det femte jämställdhetspolitiska delmålet, jämställd hälsa, innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förut 45 Page 227 of 269

228 Konsekvenser av förslagen Ds 2017:39 sättningar för god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. En jämställd hälsa är ett mål i sig, men en god hälsa för kvinnor och män respektive flickor och pojkar bidrar även till ett jämställt och aktivt deltagande i samhället. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så god som möjligt, den bör alltså också vara så jämlikt och jämställt fördelad som möjligt. Förslaget om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer har bedömts avseende konsekvenser för könsfördelning bland yrkesverksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården. Läsåret 2015/2016 erhöll kvinnor och 299 män socionomutbildning eller motsvarande 2. Det torde vara fler kvinnor än män som arbetar som kuratorer inom hälso- och sjukvård. Det tredje delmålet, jämställd utbildning, innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Arbetet mot könsbundna studieval omfattar all utbildning. Den nya yrkesexamen som föreslås vara krav för att få legitimation som hälso- och sjukvårdskurator bedöms inte påverka de tendenser till könsfördelning som har kunnat konstateras hos yrkesgruppen. Sammantaget görs bedömningen att förslagen inte försvårar uppnåendet av de jämställdhetspolitiska målen. 5.7 Konsekvenser för integrationen Konsekvensanalysen ur ett integrationsperspektiv har genomförts med utgångspunkt i regeringens mål för integrationspolitik. Det övergripande målet för integrationspolitiken är lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund, samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för. Konsekvenser av förslagen för integrationspolitiska mål som identifieras rör hälso- och sjukvårdskuratorer med utbildning från annat land än Sverige. Personer med utbildning från annat land kommer enligt patientsäkerhetsförordningen behöva ansöka om Page 228 of 269

229 Ds 2017:39 Konsekvenser av förslagen legitimation hos Socialstyrelsen. Processen för att erhålla legitimation enligt förslaget kommer delvis att skilja sig åt för utbildade inom respektive utanför EU/EES eller Schweiz som följd av att prövningen av yrkeskvalifikationerna för utbildade inom EES är det första steget i processen för att erhålla legitimation. Det finns ingen tillgänglig statistik över hur stor andel av dem som i dag är verksamma som kuratorer inom hälso- och sjukvården, som har en utbildning från annat land. Sett till utlåtanden som Universitets- och högskolerådet (UHR) har gjort gällande utländsk socionomexamen, rör det sig nästan uteslutande om bedömningar av utbildningar från de andra nordiska länderna. Det finns därför skäl att anta att personer med socionomutbildning från annat land än de nordiska länderna, inte i någon större utsträckning finns representerade inom yrkesgruppen. Även i Arbetsförmedlingens snabbspår för nyanlända med examen i socialt arbete (däribland kuratorer) från länder utanför EU/EES eller Schweiz är deltagarantalet lågt. Från juni 2016 till mars 2017 har 26 personer deltagit eller deltar i snabbspåret. Snabbspåren ska leda till kompetensförsörjning av bristyrken genom att nyanlända med efterfrågade kompetenser snabbare får ett arbete. Förslagen i promemorian bedöms medföra vissa positiva effekter för personer utbildade i annat land, eftersom legitimationen innebär att det finns en statlig garanti, genom Socialstyrelsens prövning om ansökan om legitimation, för att personen har nödvändig kompetens för yrket. Denna statliga prövning av rätt till legitimation kan medföra att fler arbetsgivare anställer kuratorer inom hälso- och sjukvården som är utbildade i annat land. 5.8 Konsekvenser för myndigheter För Socialstyrelsens del bedöms förslagen innebära ökade engångskostnader på initialt cirka kronor för att behandla ansökningar om legitimation för redan yrkesverksamma kuratorer inom hälso- och sjukvården. Meddelande av legitimationer kommer dock avgiftsfinansieras, se avsnitt 4.3. Den avgift som föreslås för prövning av ansökningar om legitimation kompenserar den kostnad som myndigheten bedömer kommer att uppstå 47 Page 229 of 269

230 Konsekvenser av förslagen Ds 2017:39 till följd av ansökningarna. Förslagen kommer mot bakgrund av detta inte medföra några ekonomiska kostnader för statsbudgeten. Förslagen innebär att legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer kommer att stå under samma tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer kommer att utgöra cirka en procent av all legitimerad personal inom hälsooch sjukvården. Det antal ärenden som förväntas tillkomma för IVO:s del till följd av förslaget är därför av mycket begränsad omfattning. Regeringen gör bedömningen att kostnaderna för att hantera de nya uppgifterna ryms inom ramen för myndighetens förvaltningsanslag och att förslaget därmed inte medför några ekonomiska konsekvenser för statsbudgeten. Socialstyrelsens beslut om legitimation och beslut av HSAN om prövotid och återkallelse av legitimation kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (10 kap. 9 och 13 a PSL). Detsamma gäller beslut av Socialstyrelsen att inte godkänna en enskild persons utländska utbildning (11 kap. 2 förordningen [2016:157] om erkännande av yrkeskvalifikationer). Antalet överklagade ärenden förväntas dock bli begränsat och de eventuella kostnadsökningar som förslagen kan medföra för domstolarna bedöms därför bli så marginella att de ryms inom befintliga anslag. 5.9 Övriga konsekvenser Förslagen har inte några effekter på sysselsättning eller offentlig service i olika delar av landet. Vad gäller brottslighet och brottsförebyggande arbete kan inte några effekter av förslagen identifieras. Promemorians förslag bedöms inte heller medföra några konsekvenser för miljön. 48 Page 230 of 269

231 6 Författningskommentar 6.1 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) 3 kap. 3 I paragrafen har punkt 3 tagits bort. Ändringen föranleds av att hälso- och sjukvårdskurator ska vara ett legitimationsyrke enligt 4 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659). Hälso- och sjukvårdskuratorer omfattas då av skyldigheten att föra patientjournal enligt paragrafens punkt 1. Med den föreslagna ändringen kommer även hälso- och sjukvårdskuratorer som verkar i privat verksamhet att omfattas av skyldigheten att föra patientjournal. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.2. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Enligt punkt 1 träder lagändringen i kraft den 1 januari Av punkt 2 följer att den som i den allmänna hälso- och sjukvården utför samma slags arbetsuppgifter som en hälso- och sjukvårdskurator, men som inte har någon legitimation för yrket, även fortsättningsvis är skyldig att föra patientjournal. Förslagen behandlas närmare i avsnitt Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) 4 kap. 1 Ändringen som görs i tabellen i paragrafen innebär att en person som har avlagt hälso- och sjukvårdskuratorsexamen efter ansökan 49 Page 231 of 269

232 Författningskommentar Ds 2017:39 ska få legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. En legitimation för yrkesgruppen innebär bland annat att det ställs krav på yrkesutövarens lämplighet och kompetens, att legitimationen kan återkallas eller prövotid meddelas och att yrkesutövaren finns med i Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Yrkestiteln hälso- och sjukvårdskurator får användas endast av den som har legitimation för yrket. Förutom hälso- och sjukvårdskuratorer får ingen i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område heller använda en titel som kan förväxlas med hälso- och sjukvårdskurator. Detta följer av 4 kap. 5 och 6. Att den sistnämnda bestämmelsen enbart gäller i yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område innebär att t.ex. en skolkurator fortsatt kan använda sin yrkestitel. Paragrafens femte stycke ändras på så sätt att regeringen får vidaredelegera föreskriftsrätt till en myndighet i fråga om vilka andra utbildningar än dem som anges i tabellen som ska ge rätt till legitimation. Se även förslaget till 8 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), där Socialstyrelsen bemyndigas meddela föreskrifter om vilka kvalifikationer som ska anses likvärdiga med en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen enligt denna paragraf. Förslagen behandlas närmare i avsnitt 4.1. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Enligt punkt 1 träder lagändringen i kraft den 1 januari Av punkt 2 följer att den som har vissa andra kvalifikationer än en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen under en övergångstid om fem år också kan få legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. Ansökan hos Socialstyrelsen ska göras före den 1 januari Förslagen behandlas närmare i avsnitt Page 232 of 269

233 Departementsserien 2017 Kronologisk förteckning 1. Elektronisk övervakning av kontaktförbud. Ju. 2. Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. S. 3. Genomförande av ICT-direktivet. Ju. 4. Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. S. 5. Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. N. 6. Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. S. 7. Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Ju. 8. Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Ku. 9. Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. S. 10. ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. A. 11. Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. S. 12. Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. S. 13. Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. Fi. 14. Vissa ändringar i läkemedelslagen. S. 15. Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. UD. 16. Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. Ju. 17. En ny lag om försäkringsdistribution. Fi. 18. Karensavdrag en mer rättvis självrisk. S. 19. Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. Ju. 20. Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. Fi. 21. Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Fi. 22. Utstationering och vägtransporter. A. 23. Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. Fi. 24. Skjutvapen och explosiva varor Skärpta straff för de grova brotten. Ju. 25. Nya ungdomspåföljder. Ju. 26. En anpassning till dataskyddsförordningen kreditupplysningslagen och några andra författningar. Ju. 27. Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. Ju. 28. En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. N. 29. Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. S. 30. Ett entreprenörsansvar i byggoch anläggningsbranschen. A. 31. Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. Fi. 32. Biologiskt mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation M. 33. Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. A. 34. Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. K. 35. Körkortslån. A. 36. En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. Ju. Page 233 of 269

234 37. Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. Ju. 38. Livstidsstraff för mord. Ju. 39. Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. S. Page 234 of 269

235 Departementsserien 2017 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare. [10] Utstationering och vägtransporter. [22] Ett entreprenörsansvar i byggoch anläggningsbranschen. [30] Anpassningar till dataskyddsförordningen av registerförfattningar inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde. [33] Körkortslån. [35] Finansdepartementet Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning. [13] En ny lag om försäkringsdistribution. [17] Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län. [20] Skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. [21] Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning. [23] Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling. [31] Justitiedepartementet Elektronisk övervakning av kontaktförbud. [1] Genomförande av ICT-direktivet. [3] Kommunikation för vår gemensamma säkerhet. Uppdrag om en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. [7] Arbetsplatsinspektioner och höjd särskild avgift. [16] Anpassningar av de fastighetsrättsliga, associationsrättsliga, transporträttsliga och immaterialrättsliga författningarna till dataskyddsförordningen. [19] Skjutvapen och explosiva varor Skärpta straff för de grova brotten. [24] Nya ungdomspåföljder. [25] En anpassning till dataskyddsförordningen kreditupplysningslagen och några andra författningar. [26] Genomförande av säsongsanställningsdirektivet. [27] En snabbare lagföring. Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål. [36] Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling. [37] Livstidsstraff för mord. [38] Kulturdepartementet Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. [8] Ändringar i bestämmelser om val till Sametinget. [34] Miljö- och energidepartementet Biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kontrollstation [32] Näringsdepartementet Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan m.m. [5] En anpassning till dataskyddsförordningen av dataskyddsbestämmelser inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. [28] Socialdepartementet Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. [2] Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut. [4] Förslag till lag om ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall. [6] Page 235 of 269

236 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. [9] Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd. [11] Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. [12] Vissa ändringar i läkemedelslagen. [14] Karensavdrag en mer rättvis självrisk. [18] Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel. [29] Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. [39] Utrikesdepartementet Ökat konsulärt skydd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar. Genomförande av direktiv (EU) 2015/637. [15] Page 236 of 269

237 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (3) Skolkontoret Diarienummer [Datum] BSL 2017/0739 Emma Möller emma.moller@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Yttrande över motion från Liberalerna "Förbättra och effektivisera städningen på våra skolor" Sammanfattning Liberalerna har till kommunstyrelsen överlämnat en motion om städning. Liberalerna föreslår att lokalvård på Lunds skolor och förskolor läggs ut på privat entreprenad genom upphandling med syfte att utföra tjänsterna till samma eller bättre kvalitet för lägre pris. Barn- och skolnämnd Lunds stad ska avge ett yttrande i ärendet. Barn- och skolförvaltning Lunds stad föreslår att respektive förskola/skola ska få välja vilken organisation man vill ha, lokalvård på entreprenad eller i egen regi. Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltningens tjänsteskrivelse Informationsärende: Effektivisering av städning på entreprenad den 28 september 2015 BSL 2015/0518. Remiss: Motion från liberalerna den 20 juni Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse den 14 september 2017 BSL 2017/0739. Barnets bästa Ärendet rör städning i verksamheten vilket endast indirekt rör barn och elever. Om lokalvård sker på entreprenad eller i egen regi bör detta inte påverka barn och elever. Ärendet Liberalerna har till kommunstyrelsen överlämnat en motion om städning och föreslår att lokalvård på Lunds skolor och förskolor läggs ut på privat entreprenad genom upphandling med syfte att utföra tjänsterna till samma eller bättre kvalitet för lägre pris. Barn- och skolnämnd Lunds stad ska avge ett yttrande i ärendet. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Stora Södergatan bsf.lundsstad@lund.se Lund Page 237 of 269

238 Tjänsteskrivelse 2 (3) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0739 Inom Barn- och skolförvaltning Lunds stad har 23 förskolor och skolor städning på entreprenad. Av dessa har 11 enheter Lundafastigheter som entreprenör och 12 har en extern entreprenör. Övriga förskolor och skolor har lokalvård i egen regi med 64 heltidstjänster varav 51 i skolan och 13 i förskolan. Det är således cirka 64 tjänster som berörs av städ med hel eller delar av tjänsten inom lokalvård. På de mindre arbetsplatserna, där det idag finns kombinerade tjänster med städuppgifter och arbete i kök, kommer det att medföra deltidstjänster om städuppgifterna läggs ut på entreprenad. Samtidigt framgår det både i huvudöverenskommelsen (HÖK 16) för Kommunal och i handlingsplanen till Lunds kommuns kompetensförsörjningsstrategi att heltid ska vara norm. Det finns både för och nackdelar med lokalvård på entreprenad respektive i egen regi. De verksamheter som har städning på entreprenad ser bl.a. fördelar i form av tidsvinster vid vikariebehov och rekrytering, att städmaterial tvättas på annan plats, att städning oftast genomförs på kvällstid och minskat personalansvar. De enheter som har städning på entreprenad har genomfört en egen upphandling och har helt och hållet fått påverka processen och avtalet. Det har hänt vid ett par tillfällen att entreprenörer har underskattat städbehovet, vilket har lett till att avtal behövt omförhandlas eller till och med avbrytas. Vid en eventuell upphandling av lokalvård är det viktigt att respektive Förskola/skola får möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka processen/avtalet. Till exempel kunna påverka när utförandet av städningen ska ske. Det behöver även vara tydliga villkor i upphandlingsunderlaget kring när man kan bryta ett avtal. Det skulle innebära en risk att göra en upphandling för hela kommunen. Om företaget inte fullgör sina åtaganden har kommunen inte möjlighet att klara städningen. De verksamheter som har lokalvård i egen regi ser också fördelar som är viktiga att beakta såsom att lokalvården är en viktig del av elevernas arbetsmiljö. Inom skolan är varje vuxen person viktig och att ha lokalvårdare anställda på skolan innebär att de känner eleverna och att lokalvårdarna finns till hands under raster och vid tidpunkter då många av den övriga personalen är upptagna av lektioner. Det är viktigt att alla yrkesgrupper är synliga under skoldagen och är en naturlig del i arbetet på skolorna och bland eleverna, vilket berikar mångfalden. Även om huvuduppgiften är städning av skolans lokaler är lokalvårdarna ofta delaktiga i ett flertal andra arbetsuppgifter. Det är inte ovanligt att lokalvårdare har till uppgift att låsa upp skolan på morgonen och att vara behjälpliga med öppning av fritidshemmen vid behov. Vid frånvaro för skolans vaktmästare är det ofta lokalvårdaren som sköter låsrundan vid skolan och de kan också under vinterhalvåret vara behjälpliga med sandning och saltning på morgonen. Inom grundskolan finns flera tjänster som omfattar både lokalvård och arbete i kök. Oftast är de olika delarna inte sammanhängande under dagen utan personalen går in och ut i de båda rollerna. På ett antal skolor finns tjänster som Page 238 of 269

239 Tjänsteskrivelse 3 (3) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0739 lokalvårdare, som på 80 % av tjänsten innebär lokalvårdsuppgifter medan övriga 20 % omfattar uppgifter som skolvärd, det vill säga att vara elever och pedagoger behjälpliga i vardagen. På förskolorna är lokalvårdaren/ ekonomibiträdet en del av förskolans personal som barnen har en relation till och barnen ser att dessa arbetsuppgifter, som är en del i att värna om närmiljön, är viktiga. Det blir enkelt att ha en gemensam dialog om de bästa lösningarna för verksamheten mellan personalen som arbetar i kök och med städuppgifter och avdelningspersonalen. Lokalvårdarna är delaktiga i vad som händer inom förskolan och har möjlighet att anpassa sitt arbete till den pedagogiska verksamheten. Övriga uppgifter som utförs av lokalvårdarna på förskolorna kan vara uppackning av varor, vara behjälplig med att vid behov öppna förskolan på morgonen (då barn är på plats innan förskolan öppnar) samt beställning av samtligt material för förbrukning ur hygienaspekt. Att lokalvårdare är anställda på förskolan/skolan innebär också att då behov av lokalvård uppkommer akut under dagen, vid exempelvis barns/elevs olycka/ sjukdom, så finns kunnig personal på plats för att direkt ta hand om situationen. Lokalvårdarna kan också utföra kontinuerlig allergistädning där så krävs. Flera av de konsekvenser som en övergång till städning på entreprenad skulle medföra både på skolor och förskolor är svåra att värdera rent ekonomiskt. Förvaltningen kan dock konstatera att vid en övergång till städning på entreprenad kommer de övriga arbetsuppgifter som idag utförs av lokalvårdare/ ekonomibiträden där städuppgifter är en del av tjänsten, att behöva utföras av annan personal. Vissa av uppgifterna skulle behöva åläggas den pedagogiska personalen som redan har en hög arbetsbelastning. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att avge yttrande till kommunfullmäktige i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse Yttrande över motion från Liberalerna, Förbättra och effektivisera städningen på våra skolor Mats Jönsson Skoldirektör Emma Möller Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige. Page 239 of 269

240 Kommunfullmäktige Lund kommun Box LUND Liberalerna Lund Motion Förbättra och effektivisera städningen på våra skolor I princip alla skolor i Lund har fått anmärkning på städningen av Miljöförvaltningen. Trots att städningen till allra största delen bedrivs av kommunen själv når vi alltså inte upp till kvalitetskraven. Det finns många argument för att lägga städningen på våra skolor på entreprenad. Många mindre företag har möjlighet att växa och utvecklas, inte minst företag som drivs av kvinnor. Ökad konkurrens leder till högre kvalitet och mer effektiva lösningar. Vi liberaler tror att kommunen bör fokusera på kärnverksamheterna och överlåta städningen till privata företag utan att för den delen tumma på kvaliteten. Det bör, i likhet med flera andra kommuner, finnas goda förutsättningar att både minska kostnaderna och öka kvaliteten genom att konkurrensutsätta städningen på förskolor och skolor. Med anledning av ovanstående föreslår Liberalerna: att lokalvård på Lunds förskolor och skolor läggs ut på privat entreprenad genom upphandling med syfte att utföra tjänsterna till samma eller bättre kvalitet för lägre pris Philip Sandberg (L) Inger Tolsved Rosenkvist (L) Page 240 of 269

241 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Tjänsteskrivelse 1 (5) Skolkontoret Diarienummer [Datum] BSL 2017/0758 Emma Möller emma.moller@lund.se Barn- och skolnämnd Lunds stad Yttrande över: Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling (uppföljning) Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun har gett Revisionsfirman Ernst & Young ett uppföljningsuppdrag att granska Barn- och skolnämnd Lunds stad avseende nämndens arbete för att motverka kränkande behandling avseende särskilt elevärende, med fokus på nämndens uppföljning av individärenden. Barn- och skolnämnd Lunds stad har fått revisionsrapporten för yttrande. Barn och skolförvaltning Lunds stad vill bl.a. förtydliga att skolförvaltningen och nämnden gemensamt arbetade fram ett stöddokument som beskriver kommunikationsvägar, rutiner och förtydliganden av rutiner för inrapportering av kränkande behandling som antogs av nämnden i juni Vidare föreslår Barn- och skolförvaltning Lunds stad att skoldirektör även fortsättningsvis har delegation för att besluta om yttranden. Barn och skolförvaltningen kommer även att genomföra analyser av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering med förslag till åtgärder som ett eget årligt uppföljningsområde som kommer att rapporteras till nämnden. Nämnden kommer även att kontinuerligt utbildas om delegationsordningens syfte och innehåll samt det ansvar som åligger nämnden kring att ta del av anmälningar av delegationsbeslut. Beslutsunderlag Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse, Yttrande över: Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling (uppföljning), den 27 september 2017 dnr BSL 2017/0758. Barn- och skolförvaltning Lunds stads tjänsteskrivelse, Yttrande över: Granskning grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling, den 11 januari 2017 dnr BSL 2016/0740. Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling, Revisionsrapport augusti 2017 (Uppföljning 2017 avseende särskilt elevärende, med fokus på nämndens hantering av individärenden). Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Stora Södergatan bsf.lundsstad@lund.se Lund Page 241 of 269

242 Tjänsteskrivelse 2 (5) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0758 Barnets bästa Beslutet påverkar barn och elever genom att tydliga rutiner för att arbeta främjande och förebyggande mot kränkande behandling på skolor, gynnar barn och elever i Lunds kommun. Ärendet De förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun granskade 2016 barnoch skolnämndernas arbete för att motverka kränkande behandling. Kommunrevisionen har nu gett Ernst & Young i uppdrag att följa upp nämndens arbete med att motverka kränkande behandling med fokus på nämndens uppföljning av individärenden. Detta mot bakgrund av ett särskilt uppmärksammat elevärende inom Barn- och skolförvaltning Lunds stads ansvarsområde. Barn- och skolnämnd Lunds stad har fått revisionsrapporten för yttrande. Kommunrevisionen rekommenderar barn- och skolnämnd Lunds stad att: Utveckla nämndens övergripande systematiska kvalitetsarbete avseende arbetet med kränkande behandling. Säkerställa att riskanalysen inom ramen för nämndens interna kontroll omfattar samtliga delar av arbetet med kränkande behandling. Säkerställa att det finns kunskap och förståelse för delegationsordningens syfte och innehåll samt det ansvar som åligger nämnden kring att ta del av anmälningar av delegationsbesluten. Besluta om att yttranden (även delegationsbeslut) till Skolinspektionen, DO eller Barn- och elevombudet med flera föredras för nämnden innan de skickas. Tillsammans med förvaltningen skapa kommunikationsvägar, så att nämnden får kännedom om ärenden av vikt. Barn- och skolförvaltning Lunds stads yttrande Sammanfattningsvis vill Barn- och skolförvaltning Lunds stad förtydliga att revisionsgranskningen hösten 2016 handlade om system och strukturer och inte enskilda individärenden. Avseende kommunrevisionens rekommendationer anser Barn- och skolförvaltning Lunds stad att revisionen borde ha kunnat göra en analys av förvaltningens vidtagna åtgärder och uttalat sig om ifall det är adekvata förändringar eller ej. Det är viktigt för nämnden att få sådan återkoppling. Förvaltningen har t.ex. utvecklat sin redovisning till nämnden gällande pågående ärenden - något som tagits emot positivt av nämndens ledamöter. Exempel på redovisning av anmälan till huvudmannen om misstanke om diskriminering och kränkande behandling bifogas (se Page 242 of 269

243 Tjänsteskrivelse 3 (5) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0758 bilaga 1). Översikten ger nämndsledamöterna möjlighet att på ett överskådligt sätt ta del av aktuella ärenden. Redovisningen kompletteras vid behov med muntlig redovisning. Utveckla nämndens övergripande systematiska kvalitetsarbete avseende arbetet med kränkande behandling. Barn och- skolförvaltningen kommer att genomföra analyser av arbetet mot kränkande behandling och diskriminering med förslag till åtgärder som eget årligt uppföljningsområde. Detta kommer att rapporteras till nämnden på samma sätt som nämnden tidigare beslutat om övriga uppföljningar såsom elevenkät, elevers frånvaro, skolvalet, barngruppers storlek, betyg och övrig måluppfyllelse. Vidare ska det ingå en utförlig skrivning och analys i årsanalysen. Säkerställa att riskanalysen inom ramen för nämndens interna kontroll omfattar samtliga delar av arbetet med kränkande behandling. Verksamheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling ska regelbundet genom stickprov samlas in av förvaltningen och analyseras, inom ramen för den interna kontrollen, utifrån gällande lagstiftning och den systematik som krävs i arbetet. Redan 2016 beslutade nämnden om intern kontrollplan för Den interna kontrollen 2017 innefattar bland annat en omfattande uppföljning av arbetet med diskriminering och kränkande behandling i förskolor och skolor. Kontrollen avser säkerställa att förskolors och skolors planer mot diskriminering och kränkande behandling är uppdaterade, relevanta och tydliga samt innehåller arbetet med digitala kränkningar. Tidigare uppföljningar inom området har visat att det är av särskild vikt att följa upp om planerna är årligt upprättade, att nulägesbeskrivningen bygger på en genomförd kartläggning samt att barn och elever är involverade i kartläggningen, vilket även ingår i årets kontroll. Säkerställa att det finns kunskap och förståelse för delegationsordningens syfte och innehåll samt det ansvar som åligger nämnden kring att ta del av anmälningar av delegationsbesluten. Barn- och skolförvaltning Lund stad har genomfört utbildningsinsatser (avseende delegationsordningens syfte och innehåll) under 2017 för nämnden i samband med infomöte maj, utvecklingsdag i maj, nämnd i juni, infomöte 5/9, nämnd 20/9, infomöte 27/9 samt nämnd 11/ Det är viktigt för framtiden att det ges kontinuerliga utbildningsinsatser för den nya Barn- och skolnämnden. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med gällande bestämmelser. Förskolechefen och rektorn kan få sina befogenheter på olika sätt, dels genom att det uttryckligen anges i skolförfattningarna, dels genom delegation. Av skollagen framgår att Page 243 of 269

244 Tjänsteskrivelse 4 (5) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0758 förskolechefen och rektorn ska leda och samordna det pedagogiska arbetet och ha ett särskilt ansvar för att utbildningen utvecklas. Förskolechefen och rektorn ska också besluta om sin enhets inre organisation och fatta sådana beslut som det av skollagen och andra författningar framgår att rektorn eller förskolechefen ska fatta. Det handlar bland annat om arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd, vidare avses bl.a. sådant som arbete för att förebygga, upptäcka och åtgärda alla typer av kränkande behandling i förskolan och skolan. Huvudmannen får inte fatta sådana beslut som enligt skollagen ska fattas av rektorn eller förskolechefen. För kommunala skolor gäller att de politiska nämnderna, till exempel barn- och skolnämnden, med vissa begränsningar, kan delegera sin beslutanderätt till anställda i kommunen, till exempel till rektorer och förskolechefer. Den kommunala nämnden har fortfarande det fulla ansvaret för verksamheten. Om nämnden är missnöjd med beslut som en rektor fattar efter delegation kan nämnden inte ändra beslutet, utan endast ta tillbaka delegationen. Barn- och skolnämnden har även blivit informerad om hur nämndens ansvarsområde ser ut. Nämnden kan bl.a. tillföra resurser, permanent omplacera en elev, kräva särskild rapportering/uppföljning från rektor, besluta om riktade utbildningsinsatser samt tydliggöra för rektor vilka ärenden som rektor bör lyfta upp med kontinuerlig information under tiden som ärendet behandlas. Besluta om att yttranden (även delegationsbeslut) till Skolinspektionen, DO eller Barn- och elevombudet med flera föredras för nämnden innan de skickas. Förvaltningen vill förtydliga att dessa myndigheter ger kort svarstid för yttranden eftersom berörda barn, elever och vårdnadshavare ska få beslut så snabbt som möjligt. Det handlar i normalfallet om 7-10 arbetsdagar för att svara på ett yttrande oavsett när på året yttrandet ska inlämnas. En ordning där föredragning inför nämnd och nämndsbeslut krävs, skulle innebära förseningar, då dessa myndigheter ogärna medger anstånd. Både Barn- och skolnämnd Lund Öster och Malmö har tidigare behandlat dessa ärenden i nämnd men deras erfarenheter har visat på det orimliga i en sådan hantering och de har därmed valt att delegera till förvaltningschef. Det finns kommuner som valt att delegera till ordföranden, vilket är möjligt men innebär en ökad arbetsbelastning för ordföranden då det handlar om ett 50-tal yttranden per år. Förvaltningen genomförde en omvärldsbevakning av hur olika kommuner hanterar yttranden till ovanstående myndigheter Av sex olika stora kommuner var det bara Burlövs kommun som har yttrandena på delegation till nämndens arbetsutskott övriga fem kommuner har delegerat beslutanderätten till förvaltningschef. Barn- och skolförvaltning Lunds stad föreslår mot bakgrund av ovanstående att skoldirektör även fortsättningsvis har delegation för att besluta om yttranden. Alla yttranden till ovanstående myndigheter redovisas till nämnden i enlighet med den framtagna rutinen som Page 244 of 269

245 Tjänsteskrivelse 5 (5) Diarienummer [Datum] BSL 2017/0758 nämnden beslutade om i juni Nämnden har även tillgång till alla ärenden i form av redovisning som delegationsbeslut, vilket ger nämnden möjlighet att lämna synpunkter inför kommande ärenden och insyn i pågående ärenden. Tillsammans med förvaltningen skapa kommunikationsvägar, så att nämnden får kännedom om ärenden av vikt. Barn- och skolförvaltningen och nämnden förtydligade befintliga kommunikationsvägar och arbetade bl.a. fram ett gemensamt stöddokument som beskriver kommunikationsvägar, rutiner och förtydliganden av rutiner för inrapportering av kränkande behandling, skolinspektionsärenden, elevfrånvaro samt personalärenden som antogs av nämnden i juni Syftet med dokumentet är att på ett överskådligt sätt förtydliga och säkerställa att rapporteringskedjan från verksamhet till nämnd sker på bästa sätt (se bilaga 2). Barn- och skolförvaltning Lunds stad föreslår att revisionens frågor ska anses besvarade med vad som anförts i ärendet. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och skolnämnd Lunds stad föreslås besluta att avge yttrande till kommunrevisionen i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse, Yttrande över: Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling (uppföljning) Mats Jönsson Skoldirektör Emma Möller Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Kommunrevisionen Kommunkontoret Akten. Page 245 of 269

246 LUND Lunds kommuns revisorer För yttrande till: Barn- och skolnämnd Lund stad För kännedom till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och skolnämnd Lund öster Utbildningsnämnden Genomförd granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling - uppföljning avseende särskilt elevärende, med fokus på nämndens uppföljning av individärenden Revisorerna granskade 2016 barn- och skolnämndernas arbete för att motverka kränkande behandling. Strax efter granskningen framkom att ett särskilt allvarligt och uppmärksammat elevärende under längre tid utspelats inom barn- och skolnämnds Lund stad ansvarsområde. Ett förhållande som revisorerna inte informerats om under granskningen. De förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun gav därför direkt EY i uppdrag att göra en uppföljande granskning av barn- och skolnämnd Lund stads arbete med att motverka kränkande behandling. Vår sammanfattande bedömning är att det i det specifika kränkningsärendet funnits omfattande brister i såväl informationsöverföring som åtgärder för att motverka kränkande behandling och trakasserier. Det har varit en avsaknad av kommunikation mellan nämnd och förvaltning, vilket resulterat i att nämndens ledning och styrning varit bristfällig. Det är oacceptabelt att nämnden inte anser sig informerad förrän media rapporterat om det. Man har därigenom frånhänt sig sitt ansvar och lagt detta i händerna på förvaltningen. Ärendet borde ha satts upp på nämndens dagordning, åtminstone senast oktober 2016, och behandlats i nämnden. Revisionen finner det stötande att nämnden inte självmant informerade revisionen om ärendet när nämnden granskades i just de här frågorna hösten Revisionen vill poängtera hur allvarligt vi ser på ett sådant agerande. Nämnden har sedan mars 2017 vidtagit åtgärder för att säkerställa att de har en tillräcklig kännedom om enskilda kränkningsärenden. Det är emellertid inte möjligt för oss att bedöma om de åtgärder som vidtagits är tillräckliga, då de nyligen införts. Även om yttranden till Skolinspektionen, DO eller Barn- och elevombudet är delegerat till förvaltningschefen, något revisionen ifrågasätter lämpligheten i, borde nämnden tillse att yttranden föredras i nämnden innan de skickas iväg. Revisionen är starkt kritisk till nämndens ledning och styrning och dess interna kontroll och uppföljning. Revisionen vill också påtala att presidiet endast är en del av nämnden och att presidiet varken kan eller ska ersätta nämnden. Vi ser att det finns områden där det föreligger fortsatta brister. Ett område är de betydande skillnader som tycks råda mellan nämndsledamöterna när det gäller kunskap och engagemang avseende arbetet med kränkande behandling. Det framstår också fortfarande som oklart hur nämnden ska bli engagerad och vidta åtgärder i enskilda kränkningsärenden. Vi ser också en fortsatt brist i nämndens systematiska kvalitetsarbete kring arbetet med kränkningar och trakasserier. WWW~.~LU~N~D~.~sE;_... 1''.. ' rllllilll ' dlllllf t.. 1 Page 246 of 'ga

247 LUND Granskningsrapporten lyfter bland annat fram följande iakttagelser:.,. Det aktuella elevärendet har pågått från hösten 2015 och fram till våren Förutom de ledamöter som ingår i presidiet har inga nämndsledamöter varit informerade om ärendet. De fick kännedom om ärendet först genom rapporteringen i media i början av mars ,. Beslut om yttranden till Skolinspektionen fattas av skoldirektören på delegation från nämnden. Nämnden har fram till mars 2017 inte tagit del av de yttranden som avsänts..,. Det har under våren 2017 vidtagits ett antal tillägg och förändringar i rutiner och blanketter avseende arbetet med kränkande behandling. Bland annat framgår det nu av underlaget om en elev finns med i flera ärenden, om ett ärende är polisanmält och när ärendet är avslutat. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi barn- och skolnämnd Lund stad att:.,. Utveckla nämndens övergripande systematiska kvalitetsarbete avseende arbetet med kränkande behandling..,. Säkerställa att riskanalysen inom ramen för nämndens interna kontroll omfattar samtliga delar av arbetet med kränkande behandling.,.. Säkerställa att det finns kunskap och förståelse för delegationsordningens syfte och innehåll samt det ansvar som åligger nämnden kring att ta del av anmälningar av delegationsbesluten..,. Besluta om att yttranden (även delegationsbeslut) till Skolinspektionen, DO eller Barn- och elevombudet med flera föredras för nämnden innan de skickas.,.. Tillsammans med förvaltningen skapa kommunikationsvägar, så att nämnden får kännedom om ärenden av vikt. Svar önskas från barn- och skolnämnd Lund stad senast Vi rekommenderar kommunstyrelsen att:.,. Beakta granskningsrapportens synpunkter vid beredningen av förslag till organisation och instruktion för den nya kommungemensamma barn- och skolnämnden. På uppdrag av Lunds kommuns revisorer Britt Svensson Ordförande kommunrevisionen Lunds kommun WWW~. ~LU~N~D~.~sE;...,.a... s.. ~ smz... '... Page 247 of 269,.nr 'ga 1...

248 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna Augusti 2017 Lunds kommun Granskning av grundskolornas arbete för att motverka kränkande behandling - Uppföljning 2017 avseende särskilt elevärende, med fokus på nämndens hantering av individärenden Page 248 of 269

249 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Ansvarig nämnd Tillvägagångssätt och avgränsning Begreppsdefinitioner Revisionskriterier Skollagen Diskrimineringslagen Skolverkets vägledning kring arbetet mot kränkande behandling Granskningsresultat Hantering av kränkningsärende Enskilda kränkningsärenden Systematiskt kvalitetsarbete och intern kontroll Sammanfattande bedömning Källförteckning Page 249 of 269 1

250 1. Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Lunds kommun har gett EY i uppdrag att granska barnoch skolnämndernas arbete med att motverka kränkande behandling. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om barn- och skolnämnd Lund stad har agerat ändamålsenligt i ett särskilt allvarligt och uppmärksammat elevärende. Granskningen ska även följa upp om nämnden vidtagit åtgärder och säkerställt att det finns tillräckliga rutiner avseende utredningar och åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling. Granskningen har genomförts mellan april och augusti 2017 och har grundat sig på intervjuer och dokumentstudier. Vår sammanfattande bedömning är att det i det specifika kränkningsärendet funnits omfattande brister i såväl informationsöverföring som åtgärder avseende kränkande behandling och trakasserier. Vi kan dock se att nämnden sedan mars 2017 vidtagit åtgärder för att säkerställa att de har en tillräcklig kännedom om enskilda kränkningsärenden. Det är emellertid inte möjligt för oss att bedöma om de åtgärder som vidtagits är tillräckliga, då de nyligen införts. Vi ser att det finns områden där det föreligger fortsatta brister. En del är de betydande variationer som ter sig råda mellan enskilda nämndsledamöter när det gäller kunskap och engagemang avseende arbetet mot kränkande behandling. Det är också fortfarande oklart hur nämnden kan bli engagerad och vidta åtgärder i enskilda kränkningsärenden. Vi ser vidare en fortsatt brist avseende nämndens systematiska kvalitetsarbete kring arbetet mot kränkningar och trakasserier. Vi har bland annat gjort följande iakttagelser: Det aktuella elevärendet har pågått från hösten 2015 och fram till våren Förutom de ledamöter som ingår i presidiet har inga nämndsledamöter varit informerade om ärendet. De fick kännedom om ärendet först genom rapporteringen i media i början av mars Beslut om yttranden till Skolinspektionen fattas av skoldirektören på delegation från nämnden. Nämnden har fram till mars 2017 inte tagit del av de yttranden som avsänts. Det har under våren 2017 vidtagits ett antal tillägg och förändringar i rutiner och blanketter avseende arbetet mot kränkande behandling. Bland annat framgår det nu av underlaget om en elev finns med i flera ärenden, om ett ärende är polisanmält och när ärendet är avslutat. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi barn- och skolnämnd Lund stad att: Utveckla nämndens övergripande systematiska kvalitetsarbete avseende arbetet mot kränkande behandling. Som en del av detta genomföra en dokumenterad analys av insamlat underlag med fokus på att identifiera eventuella utvecklingsområden. Säkerställa att riskanalysen inom ramen för nämndens interna kontroll omfattar samtliga delar av arbetet mot kränkande behandling. Säkerställa att det hos nämnden finns kunskap och förståelse för delegationsordningens syfte och innehåll samt det ansvar som åligger nämnden kring att ta del av anmälningar av delegationsbesluten. 2 Page 250 of 269

251 2. Inledning 2.1. Bakgrund Revisorerna i Lunds kommun genomförde mellan maj och november 2016 en granskning avseende arbetet mot kränkande behandling inom skolverksamheten. I granskningen bedömdes bland annat att det inom barn- och skolnämnd Lund stad fanns brister gällande det övergripande systematiska kvalitetsarbetet avseende uppföljning av arbetet med att motverka kränkande behandling och främja likabehandling. Därtill bedömdes att det fanns brister när det gällde uppföljning av anmälningar kring kränkande behandling, då nämnden inte fick någon uppföljning av den vidare utredningen kring dessa. Granskningen pekade också på brister både gällande innehåll och tillgänglighet för en del av förskolornas och skolornas likabehandlingsplaner. Skolinspektionen tog i september 2016 emot en anmälan avseende en elev på en kommunal grundskola i Lund. Av ärendet till Skolinspektionen framgår att det handlar om upprepade tillfällen av kränkande behandling mot en elev av flera andra elever samt sexuella trakasserier. Eleven har inte heller fått undervisning i tillräcklig omfattning, då eleven av skäl kopplade till otrygghet valt att inte vistas i skolan. Skolinspektionen förelade Lunds kommun att vidta åtgärder så att skollagens krav gällande arbetet mot kränkande behandling uppfylldes. I detta ingick att skyndsamt utreda omständigheterna kring de i ärendet uppgivna kränkningarna samt att säkerställa att de åtgärder som skäligen kan krävas ska vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Den del som handlar om sexuella trakasserier har utretts av diskrimineringsombudsmannen. Den har även behandlats i Lunds tingsrätt, där en person åtalats och dömts för våldtäkt mot barn. Revisionen fick i samband med granskningen 2016 inte information om ovanstående ärende. I Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling anges att huvudmannen alltid ska informeras när rektorn eller förskolechefen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. För att huvudmannen ska vara informerad och kunna följa och bedöma utvecklingen i varje enskilt fall av uppgivna trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att det finns fungerande system för rapportering och kommunikation om detta mellan enheten och huvudmannen. De förtroendevalda revisorerna har med utgångspunkt i ovanstående beslutat genomföra en uppföljande granskning av barn- och skolnämnd Lund stads arbete för att motverka kränkande behandling, hålla sig underrättade om kränkningsärenden samt vidta ändamålsenliga åtgärder Syfte och revisionsfrågor Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om barn- och skolnämnd Lund stad har agerat ändamålsenligt i ärendet som beskrivs ovan. Granskningen ska även följa upp om nämnden vidtagit åtgärder och säkerställt att det finns tillräckliga rutiner avseende utredningar och åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har nämnden haft kännedom om och behandlat kränkningsärendet i fråga? Håller sig nämnden löpande underrättad om enskilda pågående kränkningsärenden? Page 251 of 269 3

252 Vidtar nämnden vid behov ändamålsenliga åtgärder i förhållande till enskilda pågående kränkningsärenden? Har nämnden ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete och intern kontroll avseende arbetet med att upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling? 2.3. Ansvarig nämnd Granskningen avser barn- och skolnämnd Lund stad Tillvägagångssätt och avgränsning Datainsamling har skett genom dokumentstudier samt genom intervjuer med samtliga nämndsledamöter, förvaltningsledning samt tidigare rektor på berörd skola (se källförteckning). Granskningen har genomförts mellan april och augusti I den del uppdraget som gäller granskning av det enskilda ärendet har granskningen genomförts utifrån allmänna synpunkter i enlighet med kommunallagens 9 kap. 10 punkt Begreppsdefinitioner Nedanstående begreppsdefinitioner är hämtade ur Skolverkets allmänna råd kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014). Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Begreppet mobbning förekommer inte längre i författningarna. Page 252 of 269 4

253 3. Revisionskriterier Nedan anger vi kortfattat vilka revisionskriterier som är tillämpliga i denna granskning Skollagen Skollagen (2010:800) stadgar att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Huvudmannen ska se till att: Det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn för kränkande behandling. Den personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Denne är i sin tur skyldig att anmäla det till huvudmannen, som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet enligt skollagen inte diskriminera något barn eller någon elev. Utbildningsanordnaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna. Utbildningsanordnaren ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i eller söker till verksamheten, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Från och med den 1 januari 2017 har det införts nya regler i diskrimineringslagen, som bland annat omfattar följande: Arbetet med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska omfatta samtliga diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Page 253 of 269 5

254 Det har införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras Skolverkets vägledning kring arbetet mot kränkande behandling Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2014) har utgått på grund av ett antal regeländringar som påverkar innehållet. Nya råd kommer att publiceras men har inte kommit vid tidpunkten för denna granskning. Stora delar av innehållet i de allmänna råden är dock fortfarande giltigt, då skollagens bestämmelser inte har ändrats. Däremot har det tillkommit bestämmelser i diskrimineringslagen (se ovan). I januari 2017 ändrades också förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordningen reglerar från och med den 1 januari 2017 endast barns och elevers deltagande i arbetet med planen mot kränkande behandling. Page 254 of 269 6

255 4. Granskningsresultat 4.1. Hantering av kränkningsärende I detta avsnitt beskriver vi kränkningsärendet i fråga samt besvarar frågan om nämnden haft kännedom om samt behandlat detta ärende. Slutligen gör vi även en bedömning avseende hanteringen av ärendet. Löpande i rapporten hänvisas till nedan beskrivna ärende som ärendet alternativt kränkningsärendet. På grund av att ärendet i vissa delar omfattas av sekretess kommer endast en övergripande beskrivning att lämnas i denna rapport Iakttagelser Ärenden till Skolinspektionen och diskrimineringsombudsmannen Skolinspektionen tog i september 2016 emot en anmälan om kränkande behandling avseende en elev på en grundskola i Lund. I anmälan uppgavs bland annat att eleven utsatts för kränkande behandling och vid dåvarande tidpunkt inte gick i skolan utan fick hemundervisning, men inte i tillräcklig omfattning. Den 14 oktober 2016 mottog barn- och skolförvaltning (BSN) Lund stad begäran om yttrande från Skolinspektionen avseende detta ärende. I bilagan till begäran om yttrande från förvaltningen framgår att det potentiellt begåtts allvarliga brottsliga handlingar mot eleven i fråga, bland annat då begreppet våldtäkt står vid flera ställen. Det framgår att polisanmälan är gjord men att anmälaren upplever det som kränkande att eleven i fråga får sitta hemma och få hemundervisning när de potentiella förövarna får gå kvar i samma skola. Enligt anmälaren får eleven hemundervisning 1-3 timmar per vecka. Skolinspektionen beslutade den 12 oktober 2016 att lämna över den del i ärendet som avser trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen till Diskrimineringsombudsmannen. BSN Lund stads yttrande till Skolinspektionen är daterat den 25 oktober och underskrivet av skoldirektören å barn- och skolnämndens vägnar. 1 I yttrandet anges att då yttrandet från skolledningen på berörd skola visar att skolan gjort vad som är rimligt att förvänta sig har undertecknad (skoldirektören) inget att tillägga utan ber att som eget yttrande hänvisa till rektors yttrande, vilket bifogas. Rektors yttrande berör bland annat de tillfällen av kränkande behandling som skolan registrerat och anmält vidare till huvudman, vilket består av två tillfällen hösten Yttrandet behandlar även hur skolan har arbetat med elevens skolsituation och hur uppföljning har skett. Avsändande av yttrande låg i lista med anmälda delegationsbeslut, redovisade för nämnden i november 2016, dock utan information om ärendets innehåll. Den 16 december 2016 mottog barn- och skolförvaltningen Skolinspektionens beslut i ärendet, som var ett föreläggande att vidta åtgärder så att skollagens krav på arbetet mot kränkande behandling uppfylls. I detta ingick att skyndsamt utreda omständigheterna kring de i ärendet uppgivna kränkningarna samt att säkerställa att de åtgärder som skäligen kunde krävas skulle vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Skolinspektionen avstod dock ifrån att ingripa avseende elevens rätt till utbildning, men ville samtidigt som övriga åtgärder redovisades också ha en redovisning kring elevens aktuella skolsituation med fokus på hur eleven fick sin rätt till utbildning tillgodosedd. 1 I nämndens delegationsordning är avsändande av yttrande till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet och Diskrimineringsombudsmannen delegerat till skoldirektören. Page 255 of 269 7

256 Barn- och elevombudet (BEO) beslutade den 19 december 2016 att det inte fanns tillräckliga förutsättningar för att framställa ett skadeståndsanspråk mot huvudmannen. Detta mot bakgrund av omständigheterna i ärendet, och att huvudmannen vidtagit viss utredning och vissa åtgärder. BEO delar dock Skolinspektionens bedömning kring att huvudmannen brustit avseende skyldigheten att motverka kränkande behandling. Den 15 mars 2017 avger BSN Lund stad sitt andra yttrande till Skolinspektionen. Yttrandet avsänds liksom föregående yttrande av skoldirektören å barn- och skolnämndens vägnar. I yttrandet framgår bland annat att den berörda skolan bytt rektor samt att skolkontor Lund stad har tagit fram en digital stödprocess för skolledarna avseende vilka åtgärder som ska vidtas vid misstanke om kränkande behandling eller diskriminering. I yttrandet framgår också att eleven inte längre får hemundervisning samt hur eleven istället får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Det finns ett omfattande material med bilagor som tillhör yttrandet, med bland annat de äldre anmälningarna till huvudmannen, pedagogisk bedömning samt mailkorrespondens mellan elevens vårdnadshavare och tidigare rektor. Skolinspektionen begärde kort efter inlämnandet av yttrandet en komplettering kring hur den aktuella elevens rätt till utbildning tillgodosetts under en avgränsad period (mars/april 2017) samt vilka åtgärder som vidtagits för att eleven ska kunna återgå till den skola där hen var placerad. BSN Lund stad inkom med dessa kompletterande uppgifter, där det framgick att eleven under våren 2017 får sin undervisning tillgodosedd i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp med målsättningen att eleven hösten 2017 ska återgå till en reguljär skolmiljö med hjälp av en återinskolningsprocess. Den 27 april 2017 beslutade diskrimineringsombudsmannen (DO) avseende Lunds kommuns arbete med att utreda och åtgärda upplevda trakasserier som har samband med kön och/eller sexuella trakasserier. DO:s bedömning är att Lunds kommuns hantering av upplevda sexuella trakasserier varit bristfällig i fråga om dokumentation och analys av det inträffade. De åtgärder som vidtagits har inte resulterat i att trakasserierna upphört. DO menar vidare att Lunds kommun felaktigt avstått från att utreda en incident som skulle kunna utgöra allvarliga sexuella trakasserier, trots att denna kommit till utbildningsanordnarens kännedom. I och med beslutet avslutade också DO ärendet. Den 4 maj 2017 beslutade Skolinspektionen att avsluta ärendet, med motiveringen att de redogjorda åtgärderna var tillräckliga, men att de förutsatte att Lunds kommun fortsatte arbetet med att säkerställa den aktuella elevens rätt till utbildning. Domstolsärende Domstolsärendet har i princip inte koppling till lagstiftning som berör skolan annat än i de delar som anges ovan (kränkningar och trakasserier). Det har dock utgjort en stor del av den mediala uppmärksamhet som ägnats ärendet från mars 2017 och framåt och är relevant som bakgrund till några av de resonemang som förs från involverade aktörer (se senare avsnitt). I och med att polisanmälan avseende våldtäkt gjordes i juni 2016 inleddes en polisutredning och senare en domstolsprocess. Domstolsbeslutet är daterat den 13 december 2016 och fastslår att det rör sig om våldtäkt mot barn. Två personer dömdes till straffrättslig påföljd. Det har från olika håll påtalats att polisutredning och domstolsbeslut tagit längre tid än förväntat, då det gått nästan ett halvår från anmälan till beslut. Vi har dock inte gjort några efterforskningar avseende denna del av ärendet. Page 256 of 269 8

257 Anmälningar om kränkande behandling till huvudmannen Rörande eleven i fråga har det från skola till huvudman inkommit två anmälningar kring kränkande behandling. Den första händelsen är daterad den 16 oktober 2015 och berör fysiskt våld, nedsättande ord och vandalisering av elevens egendom. Anmälan till huvudman är daterad och underskriven av rektor den 23 oktober Den andra händelsen ägde rum den 24 november 2015 och avser yttrande av nedsättande ord. Händelsen anmäldes till huvudman den 25 november Skolinspektionen konstaterar dock som en del i sitt beslut att det även förekommit systematiska kränkningar, som inte dokumenterats, dels i skolan och dels på sociala medier. Skolinspektionen menar vidare att händelsen den 16 oktober 2016 inte utretts vidare, utöver ett samtal med involverade elever, och att dokumentationen därtill är bristfällig. Diskrimineringsombudsmannen konstaterar att en händelse avseende grova sexuella trakasserier ägde rum i maj och kom till skolans kännedom den 23 juni Händelsen skedde utanför skolan och utanför skoltid, men DO bedömer att det inte kan uteslutas att denna incident, liksom de verbala sexuella trakasserier som ägt rum under hösten 2015 och början av våren 2016, hade en tydlig koppling till elevens skolsituation. Vi kan av mottagen dokumentation konstatera att varken upprepade verbala sexuella trakasserier eller de grova sexuella trakasserier som ägt rum i maj 2016 har anmälts av skolan till huvudmannen. Vi kan också i mottagen dokumentation av mailkorrespondens mellan elevens vårdnadshavare och rektor under våren 2016 se att det framkommer ytterligare rapporter om kräkningar utöver de som har anmälts eller som omfattas av de sexuella trakasserierna. Skolans/rektors hantering av ärendet Enligt intervjuer samt dokumentation tillhörande Skolinspektionsärendet kan vi utläsa att skolan varit medvetna om att eleven utsatts för kränkande behandling, både under hösten 2015 och under våren Enligt intervju framkommer dock en bild av att eleven under våren 2016 var involverad i interna konflikter med andra elever och att detta inte bedömdes utgöra kränkande behandling. I dokumentation från skolan framgår också att det bedömdes att situationen kring eleven och hens psykiska mående upplevdes förbättras successivt under våren Rektor blev den 23 juni 2016 informerad av vårdnadshavare gällande polisanmälan om våldtäkt. Eleven hade blivit utsatt av två andra elever som vid dåvarande tidpunkt gick på skolan. Enligt uppgift uppfattades det dock som att det inte var aktuellt för den utsatta eleven att återvända till skolan, på grund av hens psykiska mående, varav eleven fick hemundervisning med start i slutet av augusti Därmed uppfattade dåvarande rektor inte att det fanns någon motsättning mellan elevens behov och de två anmälda elevernas skolplacering. Istället skedde en avvaktan på polisutredning och domstolsprövning. Rektorn i fråga kontaktade inte vare sig sin chef eller skoldirektören för att informera om händelseförloppet förrän i oktober 2016 (se nedan). Information till förvaltningen Det framgår av intervjuer att förvaltningen fick kännedom om ärendet i samband med att rektor i oktober 2016 kontaktade biträdande förvaltningschef för råd och vägledning kring möjliga disciplinära åtgärder och möjlighet till omplacering av elever. Biträdande förvaltningschef uppfattade dock inte att rektorn begärde stöd i ärendet, utan endast att Page 257 of 269 9

258 rektorn sökte information för att vidare själv kunna hantera processen. Kort därefter inkom Skolinspektionens begäran om yttrande till förvaltningen. Berörd områdeschef, det vill säga närmast ansvariga chef över dåvarande rektor på berörd skola, fick enligt uppgift inte veta något om ärendet förrän i januari 2017, då domen kring våldtäkt mot barn fallit och områdeschefen kontaktades av upprörda föräldrar på skolan. Information till nämndspresidiet Nämndspresidiet har enligt uppgift från förvaltningen fått information om ärendet i fråga vid två tillfällen, första gången i slutet på oktober i samband med Skolinspektionsärendet och andra gången i slutet på januari i samband med fälld dom. Det framgår dock att en av presidieledamöterna inte menar att presidiet fått information om ärendet. De andra två presidieledamöterna instämmer emellertid i förvaltningens uppgifter om när de tagit del av informationen. Möten mellan presidiet och förvaltningschef har ägt rum regelbundet utifrån nämndens planering och sammanträden. Mötena har dock vare sig haft en dokumenterat dagordning eller dokumenterats efterföljande, vilket gör informationen svår att spåra. Utöver detta har även möten mellan ordförande och förvaltningschef ägt rum. Ordförande gör en egen fortlöpande sammanställning över pågående och avslutade ärendepunkter. I övrigt görs plan över punkter att ta upp strax innan eller i början av möten. Vi har dock ej tagit del av dokumentation över ärendepunkter under hösten Information till nämnden Samtliga nämndsledamöter, utöver presidiet, menar att de läst om ärendet för första gången i media i början av mars De har fått ta del av anmälningarna som skett hösten 2015, men då dessa endast gett ytterst lite information, har nämndsledamöterna inte haft möjlighet att sammankoppla dessa med senare händelseförlopp. Nämndsledamöterna har dock haft möjlighet att begära ut handlingar, samt bistås med information från nämndssekreterare. Besluten från Skolinspektionen samt avsändandet av yttrande till Skolinspektionen har inte redovisats för nämnden i sin helhet. Nämndspresidiet har fått muntlig information avseende Skolinspektionsärendet tillsammans med information om andra pågående ärenden. De har dock heller inte under dåvarande tidsperiod tagit del av vare sig Skolinspektionens beslut eller yttrandet till Skolinspektionen i skriftlig form. Nämnden får dock från och med mars 2017 som en del av handlingarna ta del av aktuell dokumentation i Skolinspektionsärenden (beslut från eller yttranden till Skolinspektionen). Det yttrande som avsändes i mars 2017 till Skolinspektionen har därför nämndsledamöterna tagit del av. De har dock enligt uppgift inte i efterhand tagit del av den tidigare dokumentationen i ärendet. Medias rapportering och efterföljande händelser Den 6 mars 2017 publicerade Sydsvenska Dagbladet en artikel om händelseförloppet, där dåvarande rektor intervjuades. Detta var början på en rad artiklar, också från andra nyhetsmedier, som berörde det inträffade. Genom information i media fick nämndsledamöterna också, som nämnts tidigare, information om det inträffade. Detta föranledde interna krismöten och mailledes information till nämndsledamöterna. Page 258 of

259 Den 10 mars 2017 gick förvaltningen ut med information till alla vårdnadshavare och all personal på samtliga kommunala skolor i Lund. I informationen framgår det att de två dömda eleverna vid tidpunkten för utskicket fick enskild undervisning på annan plats i väntan på en mer långsiktig plan för deras skolgång. Informationsbrevet, som är underskrivet av skoldirektörerna, innehåller också en ursäkt till alla inblandande och särskilt till den utsatta eleven och hens familj. Informationen publicerades även på kommunens hemsida och i media. Den 15 mars, efter det ordinarie nämndssammanträdet för BSN Lund stad, hölls ett längre möte under sekretess där ärendet genomgicks och nämndsledamöterna fick möjlighet att ställa frågor. Tidslinje I nedanstående illustration har vi med röda trekanter angivit när det inkommit kännedom om kränkande behandling på olika nivåer och med svarta trekanter angivit när det tagits beslut som berör ärendet i fråga. Informationen är inhämtad från den dokumentation vi mottagit och behöver därför inte vara komplett. Illustrationen syftar snarare till att åskådliggöra de informationsflöden som ägt rum på olika nivåer och när de olika nivåerna fått kännedom om ärendet i fråga. Av nedanstående illustration kan utläsas att skolan och rektor till stor del på egen hand arbetat med kränkningsärendet. Det kan också utläsas att det kommit till skolans kännedom att eleven eventuellt utsatts för kränkningar under flera tillfällen våren 2016, vilka inte anmälts till nämnden. Under hösten 2016 har förvaltningen genom Skolinspektionen varit inkopplad i ärendet och information har även, som tidigare nämnts, enligt uppgift avgetts muntligt till nämndspresidiet. Nämnden har dock inte, utöver att de enskilda anmälningarna gällande det granskade ärendet fanns i en sammanställning med andra kränkningsanmälningar i december 2015, fått någon kännedom om ärendet förrän i mars 2017 i och med medias rapportering. Utöver de delar som anges i nedanstående bild kan det tilläggas att polisanmälan om våldtäkt gjordes i juni Därefter pågick polisutredning med efterföljande rättslig hantering fram till december 2016, då domen föll (se tidigare avsnitt om domstolsärende). Page 259 of