Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna"

Transkript

1 Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna Trä är ett fantastiskt material. Man kan göra mycket av det. Trä går runt, runt i ett kretslopp. Det kan brytas ner i naturen och bli träd igen. Det förnyar sig själv. Men för att kretsloppet ska gå runt måste skogen vårdas. Träden måste huggas ner på ett skonsamt sätt. Vilket virke! Många träd i tropikskogarna har värdefullt virke. Vissa träd växer sakta, andra fort. En del träd kan man odla. Andra sorter trivs bara om de får växa upp i regnskogens skuggiga miljö. I skuggan växer träden sakta och deras virke blir tungt, hårt och mörkbrunt. Det virket vill många ha till sina möbler. Därför huggs sådana träd ner, men man måste vara försiktig när man hugger ner träd. Skogen kan lätt skadas. När man köper möbler är det viktigt att välja miljömärkt virke. Då vet man att träden har huggits ner på ett bra sätt. Snabbisar Det finns tropiska träd som växer snabbt också. Ett träd som växer mycket snabbt är eukalyptus. En eukalyptus kan bli riktigt stor på 7 till 8 år. Det kan man jämföra med vår gran. Det tar 60 till 100 år för granar att bli stora i Sverige. På en del platser i tropikerna växer tallar och det är inte samma sorts tallar som våra. De tropiska tallarna växer tre gånger så fort, men deras virke blir inte lika fint. Med hjälp av miljömärkning kan du göra ett val när du handlar. FSCmärkning ställer krav som är bra för både miljön och människor. Om man ska fälla stora träd gäller det att vara försiktig. Man måste kapa loss lianer och se till att trädet faller åt rätt håll utan att skada träden runt omkring. Foto: WWF Här kartläggs en skog. Det är viktigt att noga planera hur skogen ska användas på ett skonsamt sätt. Foto: WWF-Canon/Michel Gunther Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 23 (Sid 1 av 2)

2 En del skog behöver skyddas. Den här markägaren heter Luis Nelson. Han har avsatt nästan 80 % av sin mark till reservat. Foto: WWF/Edward Parker Foto: Gabriella Roscher Här tillverkas möbler från skogar där man tagit hänsyn till miljön. Här arbetar indianer med hållbart skogsbruk i Bolivia. Foto: Ulf Rasmusson Hållbart skogsbruk Tyvärr skövlas många skogar för att man vill ha virke. Skogar som kanske aldrig kommer tillbaka. Men det finns ett annat sätt att använda skogen ett sätt som skyddar den. Människor som bor vid världens olika tropikskogar har gått ihop. De har tillsammans tagit fram ett bättre sätt att bruka skogen. Deras sätt skadar inte skogen och dem som bor där. Skogens invånare och ansvarsfulla företag gör planer för hur skogen ska skötas. De gör också kartor över var alla värdefulla träd finns. Styra fallet Man bestämmer först vilka träd som ska huggas ner. Det är viktigt att spara en blandning av gamla och unga träd och av olika sorter. När man hugger ner trädet styr man hur det faller så att det inte faller på andra träd. Då blir skadorna mindre på träd som står i närheten. Man planerar också vägarna för skogsmaskinerna. Det ska vara så få skogsvägar som möjligt. Miljömärkt är bäst! Folk behöver lära sig mycket innan de kan sköta skogen bra. Men en välskött skog ger arbete och pengar länge. Samtidigt har man kvar skogens naturvärden. Det finns fler och fler skogsbruk i tropikerna som tar sitt ansvar. De hugger ner träd på ett sätt som inte skadar tropikskogen. Människor och djur som lever där kan bo kvar. Det är viktigt att vi i Sverige stöder de bra skogsföretagen. Det kan vi göra genom att köpa miljömärkt tropikträ. Fråga efter miljömärkt när du går till möbelhandlaren eller båtbutiken. Då får de bra skogföretagen sälja sitt virke. Skydd behövs Men många skogar klarar inte nerhuggning alls. De måste skyddas i la- gen. De kan bli naturreservat eller nationalparker. Att ta hänsyn till natur och människor är förstås viktigt i all världens skogar. I Sverige arbetar man också med både miljömärkning och skydd av skog. Text: Bo Tengnäs och Gabriella Roscher I tropikskogens värld Elevblad 23 (Sid 2 av 2)

3 Agroforestry ett sätt att odla uthålligt! Sedan urminnes tider har människor odlat träd och grödor tillsammans. I vårt moderna jordbruk är det ovanligt. Forskarna har alltid velat göra en viss gröda bättre. Men nu har de hittat annat att forska om. De börjar blanda träd, grödor och husdjur på samma mark. Det kallas agroforestry. Ett gammalt sätt att odla För 20 år sedan började forskarna titta på gamla sätt att odla. I tropikerna såg de att grödor blandades med träd och buskar. Det är vanligt hos till exempel indianer i Amazonas. Forskarna märkte att sådan odling passade in i miljön. Odlingen var mycket uthållig. Blanda jordbruk och skogsbruk Agroforestry är ett ord som består av två ord: agro och forestry. Agro har med jordbruk att göra. Forestry betyder skogsbruk. Agroforestry betyder alltså jord- och skogsbruk. Det är just vad det är, en blandning av båda. Bonden odlar träd bland grödorna. Träden kan ge skugga. De skyddar grödor som inte vill ha så mycket sol. Träden kan ge frukt, ved, virke och medicin. Samtidigt kan de göra jordarna bättre. Blanda träd och bete Det finns många olika sorters agroforestry. Ibland blandar man också in djur på odlingarna. En sorts agroforestry är när man har träd på betesmarker. Träden ger skugga åt djuren. Träden gör också jorden bättre. Då växer gräset mer och djuren får mer mat. Ett annat exempel är när man har biodlingar bland träd och grödor. Bina suger nektar från blommorna på träden och grödorna. Sedan gör de honung. Ett bra exempel på agroforestry är trädgårdarna i Vietnam. Där blandar man träd, buskar, grönsaker Här driver man upp små trädplantor, som sedan ska planteras ut. Man kan också plantera träd på betesmarker. Här odlas taggtråd eller rättare sagt taggiga träd. De kan man använda till stängsel runt markerna där korna ska beta. och frukter. Ofta har man fiskdammar bland träden. Fiskarna äter frukt som faller ner i vattnet. Forskning tillsammans med byborna Forskarna gör försök med agroforestry runt om i världen. Man behöver veta mycket om ett område för att använda och förbättra agroforestry. Därför vill forskarna samarbeta med odlare som bor på platsen. De ursprungliga invånarna har mycket att lära forskarna. Indianer i regnskogen och bönder Regnskog i Afrika är rådgivare åt forskarna. Foto: WWF/Mauri Rautkari Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 24

4 Korup en pärla i Västafrika Det är varmt, men solen skiner inte. Den fuktiga luften ligger som en filt över Korup. Korup är en bergig nationalpark som ligger i landet Kamerun i Västafrika. Här har korupfolket bott sedan urminnes tider. De vet hur man använder skogen. Från skogen får de mat, ved, kläder och mediciner. För korupfolket är skogen helig. Lummig nationalpark Tropikskogen är tät i Korup och det är svårt att ta sig fram. Det finns varken olja eller guld här. Därför har gruvbolagen inte brytt sig om Korup. Men Korup är ovanligt rikt på växtoch djurarter. Här har forskarna hittat en slingerväxt som kanske kan bota AIDS-sjuka. I och runt nationalparken bor korupfolket i små byar. Här har de bott i flera hundra år. De har levt tillsammans med skogens djur och växter. De är en del av nationalparken och använder skogen till allt. Till exempel tar de växtfibrer och naturliga färgämnen från skogen. Av dem gör de sina dräkter som kallas ekpe. Korupfolket tror att naturen har en själ. De ber till leopardanden. Tjuvjakt hotar skogen Korups jord har ont om näring. Därför är det svårt att odla. Många människor jagar i stället och skjuter vilda djur i nationalparken. Sedan säljer de köttet på marknaden. Det är inte bara korupfolket som jagar. Jägare från hela landet kommer för att jaga i parken. Det är olagligt att jaga i nationalparken, men det hjälper inte. Korupfolket behöver också ved för att kunna laga mat. Många träd huggs ner i parken. Här i Korup bygger myror lustiga myrstackar med tak! Korup är en spännande plats att besöka. Här kan man ta båten ut i mangroveskogarna. Foto: WWF-Canon/Robert Kasisi Regnskog Foto: Bernt Rydgren Här diskuterar man hur träd och grödor ska odlas på samma mark en slags miljövänlig odling. Foto: WWF/Robert Kasisi I tropikskogens värld Elevblad 25 (Sid 1 av 2)

5 korupfolket att få vatten och utbildning. Man har också byggt en väg till Mundemba, den närmaste staden. Det blev genast mycket lättare att åka från Korup till marknadsplatsen där. Projektet i Korup går bra. Jakten i de norra delarna av parken har minskat. Man har bett jägare från andra delar av landet att ge sig av. WWF fortsätter att stödja projektet. Fakta om Kamerun Yta km 2 Folkmängd Officiellt språk Huvudstad Religion (Sverige km 2 ) 14 miljoner Franska, engelska Yaoundè Kristendom, islam, animism (tro på att naturen har en själ) Ett myller av liv Kamerun är ett av Afrikas rikaste länder vad gäller djur och växter. Här finns över olika växtarter. Nästan 300 olika arter av däggdjur lever i Kamerun. Apor av 29 olika arter bor i skogarna. Särskilt spännande är låglandsgorillan och mandrillen som Vad gör WWF? WWF har arbetat tillsammans med korupfolket sedan Målet är att de ska kunna försörja sig utan att skada skogens alla växter och djur. För att få stopp på tjuvjakten har WWF anställt parkvakter. Det är folket från byarna som blir vakter. Det ger starka band mellan korupfolket och nationalparken. Korupfolket får också ett nytt sätt att försörja sig. WWF har delat ut stipendier till dem som vill utbilda sig. De kan gå kurser för att bli snickare och murare. En del människor har flyttat ut ur parken. De har blivit bönder på platser där jorden har mer näring. Människorna i Korup är fattiga. Det är viktigt att göra deras liv lättare. Ett sätt är att utbilda kvinnorna. De lär sig hur man gör tvål och olika hantverk. Sedan säljer de sina varor. Korupfolket samarbetar med WWF om att odla och ha djur utan att skada skogen. Man har också byggt tre plantskolor. På plantskolorna odlar man små träd som planteras ut i parken. Då får parken lite nya träd i stället för dem som blir ved. Ljus framtid Korup är ett spännande turistmål. Man har gjort vandringsstigar och tältplatser. Utanför parken har man byggt broar, brunnar, skolor och samlingslokaler. Det har blivit lättare för Man har också byggt en hängbro. Vågar du gå över? I Kamerun lever den svarta noshörningen. Foto: WWF-Canon/Rick Weyerhaeuser bara finns i skogarna i centrala Afrika. I Kamerun lever den utrotningshotade svarta noshörningen. Där kan man också se över 900 olika fågelarter. Text: Gabriella Roscher Foto: WWF/Robert Kasisi I tropikskogens värld Elevblad 25 (Sid 2 av 2)

6 Rondonia i Brasiliens regnskogar I Brasilien finns en tredjedel av jordens regnskog. Den stora Amazonfloden rinner genom landet. Runt floden breder regnskogen Amazonas ut sig. Två tredjedelar av Amazonas ligger i Brasilien. Här smyger jaguarer omkring. Stora blågula papegojor skränar i trädtopparna. I Amazonfloden lurar den tre meter långa glasögonkajmanen. En av Brasiliens delstater heter Rondonia. Rondonia är lika stor som halva Sverige. I Rondonia lever indianer och gummitappare. De bor sedan länge djupt inne i regnskogen. En fjärdedel är borta! Rondonias skogar försvinner snabbt. Det började för mer än 15 år sedan. Då byggde man en väg av asfalt genom Rondonia. Människorna följde vägen in i skogen. De tog sig till platser som förut hade varit svåra att nå. Nu åker skogsbolagens stora maskiner långt in i skogen. De hugger ner många träd, bland annat regnskogens gröna guld de värdefulla mahognyträden. När skogsbolagen har åkt vidare kommer bönderna. En del odlar marken på fel sätt så att näringen tar slut. Då går det inte att odla längre. Så de måste leta efter ny mark att odla på hela tiden. Många ger upp och flyttar till stan. Städer växer upp längs den stora asfaltvägen. Ranchägare köper marken av bönderna. De låter biffkor beta där. Men gräset växer sakta i den dåliga jorden. Därför behöver varje ko mycket mark för att bli mätt. Skogen har blivit ett fattigt gräsland. Från början levde bara gummitappare och indianer i skogen. De tvingas flytta när skogsbolagen kommer och de får mindre plats att leva på. Det är svårt att överleva i den skog som finns kvar. Många flyttar till städerna och lever i slummen. Gummitapparen gör en skåra i barken på gummiträdet och saven som rinner ut samlas upp. Långt in i Rondonias regnskogar bor gummitappare. De lever av att tappa sav från gummiträden. Av naturgummit kan man till exempel göra handskar som används på sjukhus. Jakt Regnskog Foto: Ulf Rasmusson Gummitappare i Rondonia Gummitapparna har länge bott i Rondonias regnskog. Gummitapparnas förfäder bodde i nordöstra Brasilien. Till Rondonia kom de för cirka 100 år sedan. De har försörjt sig på att samla gummi i skogen. Varje dag gick de runt i skogen och tappade sav från gummiträd. De skar en skåra i gummiträdets bark. Trädets sav droppade ner i en liten skål. Trädet kan tappas på sav många gånger utan att ta skada. Gummitapparna sålde saven till gummifabriker där man bland annat gjorde bildäck av naturgummit som saven gav. Nu finns det konstgjort gummi, så därför måste gummitapparna tjäna pengar på annat sätt också. Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 26 (Sid 1 av 2)

7 Kakao En Uru Eu Wau Wau indian. Namnet betyder folket som spelar flöjt. Foto: Ulf Rasmusson Indianer i Rondonia I Rondonia lever också 30 olika indianstammar. De bor i olika reservat och har laglig rätt till sin skog. En grupp kallas för Uru-Eu-Wau-Wau. Det betyder de som spelar flöjt! Uru-Eu-Wau-Wau försöker skydda sin skog från skogsbolag. Det finns indianstammar man vet väldigt lite om. Man har bara hittat eldstäder och andra spår efter dem. Djupt inne i de stora skogarna finns 6 till 7 sådana stammar. Indianer som träffar andra folk råkar ofta illa ut. De smittats lätt av sjukdomar. Andra blir av med sin skog eller mördas. Vad gör WWF? WWF har varit med och bildat 24 reservat i Rondonia. I reservaten är det gummitapparna som har laglig rätt till skogen. WWF stöder gummitapparna så att de kan leva i sin skog. Skogsbolag och andra får inte hugga ner några träd där. Skogen ska försörja gummitapparna och ändå stå kvar i framtiden. Fakta om Brasilien Yta km 2 (Sverige km 2 ) Folkmängd 163 miljoner Officiellt språk Portugisiska Huvudstad Brasilia Religion Katolicism Att kunna leva bättre av skogen Det är viktigt att människorna i reservaten kan försörja sig själva. De kan till exempel sälja paranötter och gummi från skogen. Många har upptäckt att naturgummi är bättre än konstgummi. Det kan löna sig att tappa sav från gummiträden igen. Om människorna i reservaten blandar jordbruk och skogsbruk får de mer mat. De kan plantera fruktträd och odla säd och grönsaker. Träden skyddar odlingen från brännande sol. Sedan blir träden ved och virke. WWF samarbetar med människorna, så att de kan försörja sig utan att skada skogen. Miljövänligt skogsbruk WWF stöder skogsbruk som inte skadar natur och människor. Gummitapparna har börjat hugga ner träd. De var först oroliga. De har ju sett hur regnskogen brukar bli förstörd när den huggs ner. Men deras skogsbruk skadar inte skogen. De planerar allt noga. Efter tre års planering började de hugga. Gummitapparna hugger ner färre träd och de är rädda om skogen. De skär först bort alla lianer i trädet. Då drar inte trädet med sig andra träd i fallet. Gummitapparna fäller trädet åt ett håll där det inte skadar skogen. De fraktar bort stocken försiktigt. De sågar själva stocken till plankor. Man får mycket mer betalt för plankor än stockar. Skogen miljömärks enligt FSC, Forest Stewardship Council. Det ställer miljökrav på skogsbruket. Natur och människor får inte skadas. På så sätt kan skogarna och gummitapparna leva kvar i framtiden. Djur och växter i Brasilien 450 däggdjur, t ex jaguar, ozelot, puma, jättemyrslok, näsbjörn, röd vrålapa, svart spindelapa, sengångare och två arter av floddelfiner (amazonasdelfin och guyanadelfin). Över 450 fågelarter, t ex 12 olika hägrar, grön ibis, 16 papegojarter, kolibrier, storkar, tukaner, guanhöns, kungsgam och harpyaörn växtarter, det är 22 % av världens alla växter! Text: Lotta Samuelson I Amazonas regnskogar finns olika varianter av växten heleconia. Just den här råkar vara typisk i skogarna vid Atlanten. Foto: WWF/Edward Parker I tropikskogens värld Elevblad 26 (Sid 2 av 2)

8 Ujung Kulon i en asiatisk övärld För hundra år sedan fick en vulkanö i Indonesien ett stort utbrott. Jättevågor slog över halvön Ujung Kulon. En tredjedel av Ujung Kulon blev täckt av ett tjockt lager aska. Människor åkte inte tillbaka till halvön. Men djur och växter kom snabbt tillbaka. Nu finns det ett rikt växt- och djurliv på Ujung Kulon. En nationalpark för framtiden I Indonesien ligger ön Java. På Java bor väldigt mycket folk. Men det finns en liten grön oas på ön. Längst ut på västra sidan ligger Ujung Kulon. Det är en nationalpark på en halvö. Där finns många ovanliga växter och djur. Området är mycket viktig att bevara för framtiden. FN har utsett Ujung Kulon till ett av jordens världsarvsområden. Det mest ovanliga djuret där är javanoshörningen. Det finns bara runt 60 javanoshörningar kvar i världen. De flesta lever i Ujung Kulon. Vid den östra kanten av Ujung Kulon ligger 19 byar. Där bor sundaneser. Det är människor som alltid har levt nära naturen. De odlar fortfarande på gammalt sätt. Byborna äter mest ris, men odlar också majs, sötpotatis, kassava och bönor. De plockar tropiska frukter, till exempel bananer, mangosten, guava och durian. De har ofta oxar, får, getter, ankor, gäss och kycklingar. Sundaneserna är muslimer. Hur överlever man utan att förstöra skogen? De flesta bybor är fattiga bönder. Några bönder har mark och andra arbetar hos dem. Många samlar frukter från skogen i Ujung Kulon för att få mer mat. De jagar vilda djur och samlar ved och honung. Byborna måste få leva på ett sätt som inte skadar nationalparken. Det Sköldpaddor tar sig upp på stranden för att lägga sina ägg. Så hääär stor var sköldpaddan! Människor måste kunna leva i och av skogen. Men det gäller att göra det på ett sätt som bevarar skogen för framtiden. Här har Regnskog man börjat snida noshörningar i trä. Foto: Tondi M Syaféc är viktigt att bevara parkens rikedomar. Om man hjälper människorna i byarna hjälper man naturen. Vad gör WWF Sverige? WWF arbetar tillsammans med byborna, för att hitta olika sätt för dem att försörja sig. Bybor utan mark har svårt att skaffa mat. De måste jaga och samla frukt och ved inne i Ujung Kulon. De behöver kunna tjäna pengar på något sätt. Hantverk är ett sätt att tjäna pengar. Många av byborna är duktiga hantverkare. De kan snida javanoshörningar av trä. För det använder de överblivna träbitar från skogsbruk i närheten. Turism ger också pengar. Turister åker gärna till Ujung Kulon för att dyka i havet, paddla i floden och gå på tur i regnskogen. Några bybor guidar turisterna i regnskogen. Andra har byggt gästhus där turisterna kan övernatta. Foto: Nazir Foead I tropikskogens värld Elevblad 27 (Sid 1 av 2)

9 Djur och växter Här kan man träffa på fler än 50 ovanliga växter, tre mycket ovanliga apor (silverfärgad gibbon och två arter bladapa), leoparder, vildoxar, mängder av fåglar och fem olika arter av havssköldpaddor. Sedan 1980 är hela halvön en nationalpark. Ingen får fiska, jaga eller skövla skogen. Fakta om Indonesien Yta km 2 (Sverige km 2 ) Folkmängd 220 miljoner Officiellt språk Indonesiska Huvudstad Jakarta Religion Islam, kristendom Utbildning Det är viktigt att utbilda kvinnorna så att de kan tjäna pengar. WWF ordnar kurser för kvinnor. De lagar mat och dryck efter sina gamla recept, som de sedan säljer till turisterna. Skördarna kan bli större med nya sätt att odla. Mark som inte går att odla på gamla sätt kan bli användbar. Man kan till exempel plantera fruktträd som skuggar grödorna. Husdjur kan hjälpa till att gödsla marken. WWF samarbetar med bönderna om hur man kan blanda jordbruk och skogsbruk. Tillsammans med lärare utbildar WWF byborna i naturvård. Lektionerna hålls ibland i skolan och ibland i nationalparken. Både vuxna och barn får lära sig hur viktigt det är att vara rädd om naturen. Barnen kommer att bestämma över Ujung Kulon i framtiden. De vuxna bestämmer nu. Till Ujung Kulon kan man åka som turist. Här kan man dyka bland korallerna eller vandra i regnskogen. Och turism kan ge pengar till byborna. Foto: Nazir Foead Här finns den mycket sällsynta Javanoshörningen. Javanoshörningen Noshörningar har levt på jorden i 60 miljoner år. För 20 miljoner år sedan fanns det 30 olika arter av noshörningar. I dag finns det bara 5. Javanoshörningen är den mest sällsynta. I dag finns det runt 50 stycken kvar i Ujung Kulon. I Vietnam finns det inte ens 10. De är skygga och gömmer sig för människor. Forskare har kameror i regnskogen för att få bilder på dem. Noshörningarna tar kort på sig själva när de trampar på en gömd utlösare. Jägare brukade tjuvjaga javanoshörningar. Tack vare parkvakter får javanoshörningen vara ifred nu. Ingen noshörning har blivit skjuten i Ujung Kulon under de senaste 10 åren. Text: Lotta Samuelson Foto: WWF Både barn och vuxna i Ujung Kulon får lära sig mer om naturen och hur man ska vara rädd om den. Foto: Nazir Foead I tropikskogens värld Elevblad 27 (Sid 2 av 2)

10 Vad kan du och jag göra? Hur kan du och jag se till att världens skogar får vara kvar? Hur kan vi skydda djur och växter? Vi kan hjälpa till! Här får du några tips! Bruka utan att förbruka! Det finns stort värde i skogarna både i de tropiska skogarna och i våra svenska skogar. Vi behöver skogen och det är klart att vi ska använda den. Skogen är ju förnybar. Den tar aldrig slut om vi använder den på rätt sätt. Men hur ska vi använda skogarna utan att förstöra dem? Köp bara det du behöver! När vi handlar kan vi hjälpa till. Det är viktigt att inte köpa onödiga saker. När vi ändå måste köpa något kan vi välja det som är bäst ur miljösynpunkt. Trä är ett bra material Trä är en fantastisk råvara. Den finns över nästan hela världen och kan användas till mycket. Man kan bygga hus och möbler, stängsel och båtar. Trä är en del av det naturliga kretsloppet. Man kan jämföra med plast och aluminium, som inte är det. FSC Forest Stewardship Council Miljöorganisationer och företag samarbetar för att skydda skogen. De har kommit överens om regler för märkning av trä. Nu finns det alltså miljökrav för virke och träsaker. Träet måste uppfylla kraven för att bli FSC-märkt. Vi kan välja FSC-märkt trä i affärerna. Då skadar vi inte miljön när vi köper saker av trä. Märkningen betyder också att andra krav uppfylls. Ett krav är att skogshuggarna har bra arbetsförhållanden. Vi som handlar kan lita på FSC-märkt virke. Vi vet att virket kommer från ett bra skogsbruk. Ett skogsbruk som inte skadar skogen och människorna i den! Regnskog Nu finns det även FCS-märkt grillkol att köpa. Foto: Landmann Skandinavia AB FSC gäller för märkning av bra virke i alla länder på jorden. Men länderna har olika slags skogar. Miljökraven måste anpassas efter skogarna och därför är miljökraven olika i världens länder. I Sverige har vi bestämt vilka krav som ska gälla för vårt miljömärkta trä. Det har många andra länder också gjort. Men FSC har krav som gäller för alla länder. Ett krav är att en del av skogen måste skyddas helt. Där får inga träd huggas ner. Vi som handlar kan lita på FSC-märkt virke och vi vet att virket kommer från ett bra skogsbruk. Ett skogsbruk som inte skadar skogen och människorna i den! Foto: Gabriella Roscher I tropikskogens värld Elevblad 28 (Sid 1 av 2)

11 Foto: Torbjörn Hegedûs annat WWFs arbete i tropikskogen. Det går ut på att skydda skog och skogsbruk enligt FSC. Den svenska skogen behöver också skydd. Särskilt i de södra delarna av landet. Bli medlem i Pandaklubben! För 150 kronor om året kan du som är mellan 9 och 15 år bli medlem i Pandaklubben WWFs barn- och ungdomsklubb. Då får du en tidning sex gånger om året. Där kan du bland annat läsa mer om vad WWF gör i tropikskogarna. När du vill handla miljövänlig mat ska du leta efter KRAV-märk. Ställ KRAV! Vi kan också hjälpa till genom att handla andra miljövänliga varor. Bananer till exempel. Bananplantan trivs bäst i tropikskog med stark sol och mycket regn. De som odlar bananer ger dem mycket konstgödsel. De dödar insekter med bekämpningsmedel. Gifterna och kemikalierna kan vara livsfarliga för människor och djur! Du, din familj och dina vänner kan hjälpa djur och människor i tropikerna: Köp KRAV-bananer eller andra ekologiskt odlade bananer! Det betyder att odlarna inte har använt några bekämpningsmedel alls. De är alltså helt ofarliga och giftfria! Andra KRAV-märkta varor från tropiska skogar är kryddor, frukter, kakao och nötter. KRAV-märket betyder bland annat att : Man odlar på ett sätt som inte utrotar växter och djur. Man hugger inte ner tropikskog människornas, djurens, och växternas hem! Man odlar utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Rättvist betalt! Ett annat sätt att stödja människorna i tropikerna är att handla rättvise- märkta varor. Rättvisemärket betyder att bönderna har bra arbetsförhållanden. De har också andra rättigheter. Bönderna får rimligt betalt. De har rätt att bilda fackföreningar. Märket betyder också att barn inte arbetar på odlingarna. Än finns det bara några få varor med rättvisemärke i Sverige. Några exempel är kaffe, te och chokladkakor. Många av världens bönder får väldigt dåligt betalt. De som köper av bönderna blir rika. De tjänar mycket pengar när de säljer varan vidare. Det kan vara en lång kedja av uppköpare innan varan hamnar i affären. Pengar behövs! Mycket kan du göra genom att själv handla rätt. Annat arbete kan organisationer ta itu med. Många viktiga projekt pågår för att rädda tropikskogarna. Projekt som behöver stöd. Ge bort ett djungelvaktsdiplom den perfekta presenten! När du köper ett diplom för 200 kronor stöder du WWFs projekt för att rädda tropikskogen. Mer skog ska skyddas. FSC-skogsbruket ska spridas. Skogen ska användas utan att skadas. Bli WWF-vän! Det kostar 220 kronor för ett år. Då stöder du bland Välj rättvisemärkt så hjälper du människor i andra länder. Lär dig mer! Här är några tips på bra hemsidor: Text: Gabriella Roscher Foto: Föreningen Rättvisemärkt I tropikskogens värld Elevblad 28 (Sid 2 av 2)

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Sällan ser vi en bok som berör så starkt

Sällan ser vi en bok som berör så starkt ÅRETS PANDABOK 2017 Sällan ser vi en bok som berör så starkt Två år av resor i tjuvjaktens spår blev en bok som tar oss med till själva frontlinjen, både i Afrika och i Asien. Fantastiska bilder och berättelser

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Reserapport Uru-eu-wau-wau Teresa Soop, Miljöförbundet Jordens Vänner juli 2008

Reserapport Uru-eu-wau-wau Teresa Soop, Miljöförbundet Jordens Vänner juli 2008 Reserapport Uru-eu-wau-wau Teresa Soop, Miljöförbundet Jordens Vänner juli 2008 Det är alltid lika underbart att komma tillbaka till uru-eu-wau-waubyarna, med dessa människor som steg för steg närmar sig

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Naturen i Nepal. Nationalparker

Naturen i Nepal. Nationalparker Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är

Läs mer

byskogsbruk i Bolivia

byskogsbruk i Bolivia Ansvarsfullt byskogsbruk i Bolivia WWF-Canon/Juan Pratginestos 1 WWF-Canon/Juan Pratginestos Projekt 1. Ansvarsfullt byskogsbruk i Bolivia för Amazonas bevarande Amazonas breder ut sig över 5 miljoner

Läs mer

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper.

Tigerns År 2010. Tiger i Kanha nationalpark, Madhya Pradesh, Indien. Den människa som föds under tigerns år anses få del av tigerns egenskaper. Tigerns År 2010 På dödsbädden kallade Buddha till sig alla jordens djur. Men bara tolv kom i tur och ordning råttan, oxen, tigern, haren, draken, ormen, hästen, geten, apan, tuppen, hunden och sist grisen.

Läs mer

Lokal ekonomi räddar elefanter

Lokal ekonomi räddar elefanter 24 grus & guld 2/2016 Mums! Elefanterna i Wasgamuwa Nationalpark går gärna in och äter i närliggande odlingar. Lokal ekonomi räddar elefanter Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Text och foto Peter Hanneberg Här i dalgångarna sköljde enorma översvämningar fram 1998! Allan Carlsson sveper med handen över den vackra

Läs mer

skogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR

skogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR Foto: Juan Carlos Munoz / naturepl.com VÄRLDENS SKOGAR Partnerskap för världens Vad har svenska företag som TetraPak och Ikea gemensamt med skogsbrukande indianstammar i Bolivia? Svaret är att alla bedriver

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Exempel från: Håll Sverige Rent. Äppeltestet

Exempel från: Håll Sverige Rent. Äppeltestet Exempel från: Håll Sverige Rent Äppeltestet Vad är egentligen ett fint äpple och vilket äpple är bäst för miljön? I den här uppgiften får ni smaka, testa och diskutera. Bild på äpplen Gör så här Förberedelser

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. 1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark

Läs mer

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen?

Urgammal regnskog. En lång historia. Den biologiska mångfalden. Var finns regnskogen? Urgammal regnskog I de tropiska regnskogarna finns många växter och djur. Men under årens lopp har en tredjedel av regnskogen gått förlorad och avskogningen fortsätter på många håll i tropikerna. Mer än

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Var i världen finns våra skogar?

Var i världen finns våra skogar? Var i världen finns våra skogar? På många håll i världen finns det skogar. Skogarna blir höga och täta på platser med bra jord. Skogen vill ha lagom mycket regn och varmt klimat. Vid ekvatorn regnar det

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Vattentema på Hägneskolan.

Vattentema på Hägneskolan. Vattentema på Hägneskolan. Under vårterminen pratar eleverna på Hägneskolan om vatten och vattnets betydelse för en hållbar utveckling. Eleverna skaffar sig kunskap genom samtal, att läsa faktatexter,

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Växter och djur i regnskogen

Växter och djur i regnskogen Faktablad tropisk skog Växter och djur i regnskogen De tropiska skogarna täcker inte mer än ungefär sju procent av jordens landareal men ändå lever kanske två tredjedelar av alla växter och djur i denna

Läs mer

Insektshotell - guide

Insektshotell - guide Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet

Läs mer

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar Det här elevbladet tillhör WWF s arbetsområde Jordbrukslandskapet. är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF. ELEVBLAD - Stenar Stenarnas mångfald 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan Vill du veta mer? av Mikael Cullberg och Robert Jakobsson Havssköldpaddor Det finns sex olika slags havssköldpaddor. De lever mest i varma hav, men vissa

Läs mer

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m SIDA 1 Trygg-Hansa presenterar: 30 frågor om djur 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m 2. Vilken är den enda plats i Europa där det fortfarande

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

Tobago 2009-12-16 2010-01-05

Tobago 2009-12-16 2010-01-05 Tobago 2009-12-16 2010-01-05 Den 16 December glider vi sakta in i paradiset! Givetvis enligt skolboken, i gryningen med solen i ryggen om det oväntat skulle dyka upp ett rev! (Man o war bay är otroligt

Läs mer

Vad har vi för nytta av skogen?

Vad har vi för nytta av skogen? Vad har vi för nytta av skogen? Skogen är bra på många sätt. Det gäller både vår svenska skog och tropikskogen. Våra förfäder levde nära naturen. De fick ved, virke, lövfoder och en massa annat från skogen.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Genomgående i boken kommer två symboler att dyka upp. Dessa förklaras nedan:

Genomgående i boken kommer två symboler att dyka upp. Dessa förklaras nedan: Hanna Gustavsson Sandra Olsson Text: Sandra Olsson & Hanna Gustavsson Bild: Hanna Gustavsson Symboler som ej är illustrerade: KRAV, Naturskyddsföreningen, Rättvisemärkt och Svanen. Första upplagan. Första

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6

SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! 2015 Järnet och skogen Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 Innehåll Mål... 2 Kopplingar till kursplan... 2 Teknik... 2 Historia... 2 Inför besöket...

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo.

Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. EFFEKTRAPPORT 2015 Bakgrund Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. Orangutangen finns idag på IUCN:s röda lista

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr BRONSÅLDERN Ca 2000 f.kr - 500 f.kr Precis som på stenåldern var det fortfarande varmt och skönt i Sverige. Människorna odlade, jagade och fiskade för att få mat. Husen såg ungefär likadana ut, men större

Läs mer

Kryssning i Amazonas. 6 Dagars expedition Munduruku!

Kryssning i Amazonas. 6 Dagars expedition Munduruku! Kryssning i Amazonas 6 Dagars expedition Munduruku! Det är ett oslagbart äventyr att på en flodkryssning upptäcka det mytomspunna och mystiska Amazonas! Amazonas är världens största regnskog, nära sex

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer