Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna

Transkript

1 Miljömärkt skogsbruk skyddar skogarna Trä är ett fantastiskt material. Man kan göra mycket av det. Trä går runt, runt i ett kretslopp. Det kan brytas ner i naturen och bli träd igen. Det förnyar sig själv. Men för att kretsloppet ska gå runt måste skogen vårdas. Träden måste huggas ner på ett skonsamt sätt. Vilket virke! Många träd i tropikskogarna har värdefullt virke. Vissa träd växer sakta, andra fort. En del träd kan man odla. Andra sorter trivs bara om de får växa upp i regnskogens skuggiga miljö. I skuggan växer träden sakta och deras virke blir tungt, hårt och mörkbrunt. Det virket vill många ha till sina möbler. Därför huggs sådana träd ner, men man måste vara försiktig när man hugger ner träd. Skogen kan lätt skadas. När man köper möbler är det viktigt att välja miljömärkt virke. Då vet man att träden har huggits ner på ett bra sätt. Snabbisar Det finns tropiska träd som växer snabbt också. Ett träd som växer mycket snabbt är eukalyptus. En eukalyptus kan bli riktigt stor på 7 till 8 år. Det kan man jämföra med vår gran. Det tar 60 till 100 år för granar att bli stora i Sverige. På en del platser i tropikerna växer tallar och det är inte samma sorts tallar som våra. De tropiska tallarna växer tre gånger så fort, men deras virke blir inte lika fint. Med hjälp av miljömärkning kan du göra ett val när du handlar. FSCmärkning ställer krav som är bra för både miljön och människor. Om man ska fälla stora träd gäller det att vara försiktig. Man måste kapa loss lianer och se till att trädet faller åt rätt håll utan att skada träden runt omkring. Foto: WWF Här kartläggs en skog. Det är viktigt att noga planera hur skogen ska användas på ett skonsamt sätt. Foto: WWF-Canon/Michel Gunther Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 23 (Sid 1 av 2)

2 En del skog behöver skyddas. Den här markägaren heter Luis Nelson. Han har avsatt nästan 80 % av sin mark till reservat. Foto: WWF/Edward Parker Foto: Gabriella Roscher Här tillverkas möbler från skogar där man tagit hänsyn till miljön. Här arbetar indianer med hållbart skogsbruk i Bolivia. Foto: Ulf Rasmusson Hållbart skogsbruk Tyvärr skövlas många skogar för att man vill ha virke. Skogar som kanske aldrig kommer tillbaka. Men det finns ett annat sätt att använda skogen ett sätt som skyddar den. Människor som bor vid världens olika tropikskogar har gått ihop. De har tillsammans tagit fram ett bättre sätt att bruka skogen. Deras sätt skadar inte skogen och dem som bor där. Skogens invånare och ansvarsfulla företag gör planer för hur skogen ska skötas. De gör också kartor över var alla värdefulla träd finns. Styra fallet Man bestämmer först vilka träd som ska huggas ner. Det är viktigt att spara en blandning av gamla och unga träd och av olika sorter. När man hugger ner trädet styr man hur det faller så att det inte faller på andra träd. Då blir skadorna mindre på träd som står i närheten. Man planerar också vägarna för skogsmaskinerna. Det ska vara så få skogsvägar som möjligt. Miljömärkt är bäst! Folk behöver lära sig mycket innan de kan sköta skogen bra. Men en välskött skog ger arbete och pengar länge. Samtidigt har man kvar skogens naturvärden. Det finns fler och fler skogsbruk i tropikerna som tar sitt ansvar. De hugger ner träd på ett sätt som inte skadar tropikskogen. Människor och djur som lever där kan bo kvar. Det är viktigt att vi i Sverige stöder de bra skogsföretagen. Det kan vi göra genom att köpa miljömärkt tropikträ. Fråga efter miljömärkt när du går till möbelhandlaren eller båtbutiken. Då får de bra skogföretagen sälja sitt virke. Skydd behövs Men många skogar klarar inte nerhuggning alls. De måste skyddas i la- gen. De kan bli naturreservat eller nationalparker. Att ta hänsyn till natur och människor är förstås viktigt i all världens skogar. I Sverige arbetar man också med både miljömärkning och skydd av skog. Text: Bo Tengnäs och Gabriella Roscher I tropikskogens värld Elevblad 23 (Sid 2 av 2)

3 Agroforestry ett sätt att odla uthålligt! Sedan urminnes tider har människor odlat träd och grödor tillsammans. I vårt moderna jordbruk är det ovanligt. Forskarna har alltid velat göra en viss gröda bättre. Men nu har de hittat annat att forska om. De börjar blanda träd, grödor och husdjur på samma mark. Det kallas agroforestry. Ett gammalt sätt att odla För 20 år sedan började forskarna titta på gamla sätt att odla. I tropikerna såg de att grödor blandades med träd och buskar. Det är vanligt hos till exempel indianer i Amazonas. Forskarna märkte att sådan odling passade in i miljön. Odlingen var mycket uthållig. Blanda jordbruk och skogsbruk Agroforestry är ett ord som består av två ord: agro och forestry. Agro har med jordbruk att göra. Forestry betyder skogsbruk. Agroforestry betyder alltså jord- och skogsbruk. Det är just vad det är, en blandning av båda. Bonden odlar träd bland grödorna. Träden kan ge skugga. De skyddar grödor som inte vill ha så mycket sol. Träden kan ge frukt, ved, virke och medicin. Samtidigt kan de göra jordarna bättre. Blanda träd och bete Det finns många olika sorters agroforestry. Ibland blandar man också in djur på odlingarna. En sorts agroforestry är när man har träd på betesmarker. Träden ger skugga åt djuren. Träden gör också jorden bättre. Då växer gräset mer och djuren får mer mat. Ett annat exempel är när man har biodlingar bland träd och grödor. Bina suger nektar från blommorna på träden och grödorna. Sedan gör de honung. Ett bra exempel på agroforestry är trädgårdarna i Vietnam. Där blandar man träd, buskar, grönsaker Här driver man upp små trädplantor, som sedan ska planteras ut. Man kan också plantera träd på betesmarker. Här odlas taggtråd eller rättare sagt taggiga träd. De kan man använda till stängsel runt markerna där korna ska beta. och frukter. Ofta har man fiskdammar bland träden. Fiskarna äter frukt som faller ner i vattnet. Forskning tillsammans med byborna Forskarna gör försök med agroforestry runt om i världen. Man behöver veta mycket om ett område för att använda och förbättra agroforestry. Därför vill forskarna samarbeta med odlare som bor på platsen. De ursprungliga invånarna har mycket att lära forskarna. Indianer i regnskogen och bönder Regnskog i Afrika är rådgivare åt forskarna. Foto: WWF/Mauri Rautkari Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 24

4 Korup en pärla i Västafrika Det är varmt, men solen skiner inte. Den fuktiga luften ligger som en filt över Korup. Korup är en bergig nationalpark som ligger i landet Kamerun i Västafrika. Här har korupfolket bott sedan urminnes tider. De vet hur man använder skogen. Från skogen får de mat, ved, kläder och mediciner. För korupfolket är skogen helig. Lummig nationalpark Tropikskogen är tät i Korup och det är svårt att ta sig fram. Det finns varken olja eller guld här. Därför har gruvbolagen inte brytt sig om Korup. Men Korup är ovanligt rikt på växtoch djurarter. Här har forskarna hittat en slingerväxt som kanske kan bota AIDS-sjuka. I och runt nationalparken bor korupfolket i små byar. Här har de bott i flera hundra år. De har levt tillsammans med skogens djur och växter. De är en del av nationalparken och använder skogen till allt. Till exempel tar de växtfibrer och naturliga färgämnen från skogen. Av dem gör de sina dräkter som kallas ekpe. Korupfolket tror att naturen har en själ. De ber till leopardanden. Tjuvjakt hotar skogen Korups jord har ont om näring. Därför är det svårt att odla. Många människor jagar i stället och skjuter vilda djur i nationalparken. Sedan säljer de köttet på marknaden. Det är inte bara korupfolket som jagar. Jägare från hela landet kommer för att jaga i parken. Det är olagligt att jaga i nationalparken, men det hjälper inte. Korupfolket behöver också ved för att kunna laga mat. Många träd huggs ner i parken. Här i Korup bygger myror lustiga myrstackar med tak! Korup är en spännande plats att besöka. Här kan man ta båten ut i mangroveskogarna. Foto: WWF-Canon/Robert Kasisi Regnskog Foto: Bernt Rydgren Här diskuterar man hur träd och grödor ska odlas på samma mark en slags miljövänlig odling. Foto: WWF/Robert Kasisi I tropikskogens värld Elevblad 25 (Sid 1 av 2)

5 korupfolket att få vatten och utbildning. Man har också byggt en väg till Mundemba, den närmaste staden. Det blev genast mycket lättare att åka från Korup till marknadsplatsen där. Projektet i Korup går bra. Jakten i de norra delarna av parken har minskat. Man har bett jägare från andra delar av landet att ge sig av. WWF fortsätter att stödja projektet. Fakta om Kamerun Yta km 2 Folkmängd Officiellt språk Huvudstad Religion (Sverige km 2 ) 14 miljoner Franska, engelska Yaoundè Kristendom, islam, animism (tro på att naturen har en själ) Ett myller av liv Kamerun är ett av Afrikas rikaste länder vad gäller djur och växter. Här finns över olika växtarter. Nästan 300 olika arter av däggdjur lever i Kamerun. Apor av 29 olika arter bor i skogarna. Särskilt spännande är låglandsgorillan och mandrillen som Vad gör WWF? WWF har arbetat tillsammans med korupfolket sedan Målet är att de ska kunna försörja sig utan att skada skogens alla växter och djur. För att få stopp på tjuvjakten har WWF anställt parkvakter. Det är folket från byarna som blir vakter. Det ger starka band mellan korupfolket och nationalparken. Korupfolket får också ett nytt sätt att försörja sig. WWF har delat ut stipendier till dem som vill utbilda sig. De kan gå kurser för att bli snickare och murare. En del människor har flyttat ut ur parken. De har blivit bönder på platser där jorden har mer näring. Människorna i Korup är fattiga. Det är viktigt att göra deras liv lättare. Ett sätt är att utbilda kvinnorna. De lär sig hur man gör tvål och olika hantverk. Sedan säljer de sina varor. Korupfolket samarbetar med WWF om att odla och ha djur utan att skada skogen. Man har också byggt tre plantskolor. På plantskolorna odlar man små träd som planteras ut i parken. Då får parken lite nya träd i stället för dem som blir ved. Ljus framtid Korup är ett spännande turistmål. Man har gjort vandringsstigar och tältplatser. Utanför parken har man byggt broar, brunnar, skolor och samlingslokaler. Det har blivit lättare för Man har också byggt en hängbro. Vågar du gå över? I Kamerun lever den svarta noshörningen. Foto: WWF-Canon/Rick Weyerhaeuser bara finns i skogarna i centrala Afrika. I Kamerun lever den utrotningshotade svarta noshörningen. Där kan man också se över 900 olika fågelarter. Text: Gabriella Roscher Foto: WWF/Robert Kasisi I tropikskogens värld Elevblad 25 (Sid 2 av 2)

6 Rondonia i Brasiliens regnskogar I Brasilien finns en tredjedel av jordens regnskog. Den stora Amazonfloden rinner genom landet. Runt floden breder regnskogen Amazonas ut sig. Två tredjedelar av Amazonas ligger i Brasilien. Här smyger jaguarer omkring. Stora blågula papegojor skränar i trädtopparna. I Amazonfloden lurar den tre meter långa glasögonkajmanen. En av Brasiliens delstater heter Rondonia. Rondonia är lika stor som halva Sverige. I Rondonia lever indianer och gummitappare. De bor sedan länge djupt inne i regnskogen. En fjärdedel är borta! Rondonias skogar försvinner snabbt. Det började för mer än 15 år sedan. Då byggde man en väg av asfalt genom Rondonia. Människorna följde vägen in i skogen. De tog sig till platser som förut hade varit svåra att nå. Nu åker skogsbolagens stora maskiner långt in i skogen. De hugger ner många träd, bland annat regnskogens gröna guld de värdefulla mahognyträden. När skogsbolagen har åkt vidare kommer bönderna. En del odlar marken på fel sätt så att näringen tar slut. Då går det inte att odla längre. Så de måste leta efter ny mark att odla på hela tiden. Många ger upp och flyttar till stan. Städer växer upp längs den stora asfaltvägen. Ranchägare köper marken av bönderna. De låter biffkor beta där. Men gräset växer sakta i den dåliga jorden. Därför behöver varje ko mycket mark för att bli mätt. Skogen har blivit ett fattigt gräsland. Från början levde bara gummitappare och indianer i skogen. De tvingas flytta när skogsbolagen kommer och de får mindre plats att leva på. Det är svårt att överleva i den skog som finns kvar. Många flyttar till städerna och lever i slummen. Gummitapparen gör en skåra i barken på gummiträdet och saven som rinner ut samlas upp. Långt in i Rondonias regnskogar bor gummitappare. De lever av att tappa sav från gummiträden. Av naturgummit kan man till exempel göra handskar som används på sjukhus. Jakt Regnskog Foto: Ulf Rasmusson Gummitappare i Rondonia Gummitapparna har länge bott i Rondonias regnskog. Gummitapparnas förfäder bodde i nordöstra Brasilien. Till Rondonia kom de för cirka 100 år sedan. De har försörjt sig på att samla gummi i skogen. Varje dag gick de runt i skogen och tappade sav från gummiträd. De skar en skåra i gummiträdets bark. Trädets sav droppade ner i en liten skål. Trädet kan tappas på sav många gånger utan att ta skada. Gummitapparna sålde saven till gummifabriker där man bland annat gjorde bildäck av naturgummit som saven gav. Nu finns det konstgjort gummi, så därför måste gummitapparna tjäna pengar på annat sätt också. Foto: Ulf Rasmusson I tropikskogens värld Elevblad 26 (Sid 1 av 2)

7 Kakao En Uru Eu Wau Wau indian. Namnet betyder folket som spelar flöjt. Foto: Ulf Rasmusson Indianer i Rondonia I Rondonia lever också 30 olika indianstammar. De bor i olika reservat och har laglig rätt till sin skog. En grupp kallas för Uru-Eu-Wau-Wau. Det betyder de som spelar flöjt! Uru-Eu-Wau-Wau försöker skydda sin skog från skogsbolag. Det finns indianstammar man vet väldigt lite om. Man har bara hittat eldstäder och andra spår efter dem. Djupt inne i de stora skogarna finns 6 till 7 sådana stammar. Indianer som träffar andra folk råkar ofta illa ut. De smittats lätt av sjukdomar. Andra blir av med sin skog eller mördas. Vad gör WWF? WWF har varit med och bildat 24 reservat i Rondonia. I reservaten är det gummitapparna som har laglig rätt till skogen. WWF stöder gummitapparna så att de kan leva i sin skog. Skogsbolag och andra får inte hugga ner några träd där. Skogen ska försörja gummitapparna och ändå stå kvar i framtiden. Fakta om Brasilien Yta km 2 (Sverige km 2 ) Folkmängd 163 miljoner Officiellt språk Portugisiska Huvudstad Brasilia Religion Katolicism Att kunna leva bättre av skogen Det är viktigt att människorna i reservaten kan försörja sig själva. De kan till exempel sälja paranötter och gummi från skogen. Många har upptäckt att naturgummi är bättre än konstgummi. Det kan löna sig att tappa sav från gummiträden igen. Om människorna i reservaten blandar jordbruk och skogsbruk får de mer mat. De kan plantera fruktträd och odla säd och grönsaker. Träden skyddar odlingen från brännande sol. Sedan blir träden ved och virke. WWF samarbetar med människorna, så att de kan försörja sig utan att skada skogen. Miljövänligt skogsbruk WWF stöder skogsbruk som inte skadar natur och människor. Gummitapparna har börjat hugga ner träd. De var först oroliga. De har ju sett hur regnskogen brukar bli förstörd när den huggs ner. Men deras skogsbruk skadar inte skogen. De planerar allt noga. Efter tre års planering började de hugga. Gummitapparna hugger ner färre träd och de är rädda om skogen. De skär först bort alla lianer i trädet. Då drar inte trädet med sig andra träd i fallet. Gummitapparna fäller trädet åt ett håll där det inte skadar skogen. De fraktar bort stocken försiktigt. De sågar själva stocken till plankor. Man får mycket mer betalt för plankor än stockar. Skogen miljömärks enligt FSC, Forest Stewardship Council. Det ställer miljökrav på skogsbruket. Natur och människor får inte skadas. På så sätt kan skogarna och gummitapparna leva kvar i framtiden. Djur och växter i Brasilien 450 däggdjur, t ex jaguar, ozelot, puma, jättemyrslok, näsbjörn, röd vrålapa, svart spindelapa, sengångare och två arter av floddelfiner (amazonasdelfin och guyanadelfin). Över 450 fågelarter, t ex 12 olika hägrar, grön ibis, 16 papegojarter, kolibrier, storkar, tukaner, guanhöns, kungsgam och harpyaörn växtarter, det är 22 % av världens alla växter! Text: Lotta Samuelson I Amazonas regnskogar finns olika varianter av växten heleconia. Just den här råkar vara typisk i skogarna vid Atlanten. Foto: WWF/Edward Parker I tropikskogens värld Elevblad 26 (Sid 2 av 2)

8 Ujung Kulon i en asiatisk övärld För hundra år sedan fick en vulkanö i Indonesien ett stort utbrott. Jättevågor slog över halvön Ujung Kulon. En tredjedel av Ujung Kulon blev täckt av ett tjockt lager aska. Människor åkte inte tillbaka till halvön. Men djur och växter kom snabbt tillbaka. Nu finns det ett rikt växt- och djurliv på Ujung Kulon. En nationalpark för framtiden I Indonesien ligger ön Java. På Java bor väldigt mycket folk. Men det finns en liten grön oas på ön. Längst ut på västra sidan ligger Ujung Kulon. Det är en nationalpark på en halvö. Där finns många ovanliga växter och djur. Området är mycket viktig att bevara för framtiden. FN har utsett Ujung Kulon till ett av jordens världsarvsområden. Det mest ovanliga djuret där är javanoshörningen. Det finns bara runt 60 javanoshörningar kvar i världen. De flesta lever i Ujung Kulon. Vid den östra kanten av Ujung Kulon ligger 19 byar. Där bor sundaneser. Det är människor som alltid har levt nära naturen. De odlar fortfarande på gammalt sätt. Byborna äter mest ris, men odlar också majs, sötpotatis, kassava och bönor. De plockar tropiska frukter, till exempel bananer, mangosten, guava och durian. De har ofta oxar, får, getter, ankor, gäss och kycklingar. Sundaneserna är muslimer. Hur överlever man utan att förstöra skogen? De flesta bybor är fattiga bönder. Några bönder har mark och andra arbetar hos dem. Många samlar frukter från skogen i Ujung Kulon för att få mer mat. De jagar vilda djur och samlar ved och honung. Byborna måste få leva på ett sätt som inte skadar nationalparken. Det Sköldpaddor tar sig upp på stranden för att lägga sina ägg. Så hääär stor var sköldpaddan! Människor måste kunna leva i och av skogen. Men det gäller att göra det på ett sätt som bevarar skogen för framtiden. Här har Regnskog man börjat snida noshörningar i trä. Foto: Tondi M Syaféc är viktigt att bevara parkens rikedomar. Om man hjälper människorna i byarna hjälper man naturen. Vad gör WWF Sverige? WWF arbetar tillsammans med byborna, för att hitta olika sätt för dem att försörja sig. Bybor utan mark har svårt att skaffa mat. De måste jaga och samla frukt och ved inne i Ujung Kulon. De behöver kunna tjäna pengar på något sätt. Hantverk är ett sätt att tjäna pengar. Många av byborna är duktiga hantverkare. De kan snida javanoshörningar av trä. För det använder de överblivna träbitar från skogsbruk i närheten. Turism ger också pengar. Turister åker gärna till Ujung Kulon för att dyka i havet, paddla i floden och gå på tur i regnskogen. Några bybor guidar turisterna i regnskogen. Andra har byggt gästhus där turisterna kan övernatta. Foto: Nazir Foead I tropikskogens värld Elevblad 27 (Sid 1 av 2)

9 Djur och växter Här kan man träffa på fler än 50 ovanliga växter, tre mycket ovanliga apor (silverfärgad gibbon och två arter bladapa), leoparder, vildoxar, mängder av fåglar och fem olika arter av havssköldpaddor. Sedan 1980 är hela halvön en nationalpark. Ingen får fiska, jaga eller skövla skogen. Fakta om Indonesien Yta km 2 (Sverige km 2 ) Folkmängd 220 miljoner Officiellt språk Indonesiska Huvudstad Jakarta Religion Islam, kristendom Utbildning Det är viktigt att utbilda kvinnorna så att de kan tjäna pengar. WWF ordnar kurser för kvinnor. De lagar mat och dryck efter sina gamla recept, som de sedan säljer till turisterna. Skördarna kan bli större med nya sätt att odla. Mark som inte går att odla på gamla sätt kan bli användbar. Man kan till exempel plantera fruktträd som skuggar grödorna. Husdjur kan hjälpa till att gödsla marken. WWF samarbetar med bönderna om hur man kan blanda jordbruk och skogsbruk. Tillsammans med lärare utbildar WWF byborna i naturvård. Lektionerna hålls ibland i skolan och ibland i nationalparken. Både vuxna och barn får lära sig hur viktigt det är att vara rädd om naturen. Barnen kommer att bestämma över Ujung Kulon i framtiden. De vuxna bestämmer nu. Till Ujung Kulon kan man åka som turist. Här kan man dyka bland korallerna eller vandra i regnskogen. Och turism kan ge pengar till byborna. Foto: Nazir Foead Här finns den mycket sällsynta Javanoshörningen. Javanoshörningen Noshörningar har levt på jorden i 60 miljoner år. För 20 miljoner år sedan fanns det 30 olika arter av noshörningar. I dag finns det bara 5. Javanoshörningen är den mest sällsynta. I dag finns det runt 50 stycken kvar i Ujung Kulon. I Vietnam finns det inte ens 10. De är skygga och gömmer sig för människor. Forskare har kameror i regnskogen för att få bilder på dem. Noshörningarna tar kort på sig själva när de trampar på en gömd utlösare. Jägare brukade tjuvjaga javanoshörningar. Tack vare parkvakter får javanoshörningen vara ifred nu. Ingen noshörning har blivit skjuten i Ujung Kulon under de senaste 10 åren. Text: Lotta Samuelson Foto: WWF Både barn och vuxna i Ujung Kulon får lära sig mer om naturen och hur man ska vara rädd om den. Foto: Nazir Foead I tropikskogens värld Elevblad 27 (Sid 2 av 2)

10 Vad kan du och jag göra? Hur kan du och jag se till att världens skogar får vara kvar? Hur kan vi skydda djur och växter? Vi kan hjälpa till! Här får du några tips! Bruka utan att förbruka! Det finns stort värde i skogarna både i de tropiska skogarna och i våra svenska skogar. Vi behöver skogen och det är klart att vi ska använda den. Skogen är ju förnybar. Den tar aldrig slut om vi använder den på rätt sätt. Men hur ska vi använda skogarna utan att förstöra dem? Köp bara det du behöver! När vi handlar kan vi hjälpa till. Det är viktigt att inte köpa onödiga saker. När vi ändå måste köpa något kan vi välja det som är bäst ur miljösynpunkt. Trä är ett bra material Trä är en fantastisk råvara. Den finns över nästan hela världen och kan användas till mycket. Man kan bygga hus och möbler, stängsel och båtar. Trä är en del av det naturliga kretsloppet. Man kan jämföra med plast och aluminium, som inte är det. FSC Forest Stewardship Council Miljöorganisationer och företag samarbetar för att skydda skogen. De har kommit överens om regler för märkning av trä. Nu finns det alltså miljökrav för virke och träsaker. Träet måste uppfylla kraven för att bli FSC-märkt. Vi kan välja FSC-märkt trä i affärerna. Då skadar vi inte miljön när vi köper saker av trä. Märkningen betyder också att andra krav uppfylls. Ett krav är att skogshuggarna har bra arbetsförhållanden. Vi som handlar kan lita på FSC-märkt virke. Vi vet att virket kommer från ett bra skogsbruk. Ett skogsbruk som inte skadar skogen och människorna i den! Regnskog Nu finns det även FCS-märkt grillkol att köpa. Foto: Landmann Skandinavia AB FSC gäller för märkning av bra virke i alla länder på jorden. Men länderna har olika slags skogar. Miljökraven måste anpassas efter skogarna och därför är miljökraven olika i världens länder. I Sverige har vi bestämt vilka krav som ska gälla för vårt miljömärkta trä. Det har många andra länder också gjort. Men FSC har krav som gäller för alla länder. Ett krav är att en del av skogen måste skyddas helt. Där får inga träd huggas ner. Vi som handlar kan lita på FSC-märkt virke och vi vet att virket kommer från ett bra skogsbruk. Ett skogsbruk som inte skadar skogen och människorna i den! Foto: Gabriella Roscher I tropikskogens värld Elevblad 28 (Sid 1 av 2)

11 Foto: Torbjörn Hegedûs annat WWFs arbete i tropikskogen. Det går ut på att skydda skog och skogsbruk enligt FSC. Den svenska skogen behöver också skydd. Särskilt i de södra delarna av landet. Bli medlem i Pandaklubben! För 150 kronor om året kan du som är mellan 9 och 15 år bli medlem i Pandaklubben WWFs barn- och ungdomsklubb. Då får du en tidning sex gånger om året. Där kan du bland annat läsa mer om vad WWF gör i tropikskogarna. När du vill handla miljövänlig mat ska du leta efter KRAV-märk. Ställ KRAV! Vi kan också hjälpa till genom att handla andra miljövänliga varor. Bananer till exempel. Bananplantan trivs bäst i tropikskog med stark sol och mycket regn. De som odlar bananer ger dem mycket konstgödsel. De dödar insekter med bekämpningsmedel. Gifterna och kemikalierna kan vara livsfarliga för människor och djur! Du, din familj och dina vänner kan hjälpa djur och människor i tropikerna: Köp KRAV-bananer eller andra ekologiskt odlade bananer! Det betyder att odlarna inte har använt några bekämpningsmedel alls. De är alltså helt ofarliga och giftfria! Andra KRAV-märkta varor från tropiska skogar är kryddor, frukter, kakao och nötter. KRAV-märket betyder bland annat att : Man odlar på ett sätt som inte utrotar växter och djur. Man hugger inte ner tropikskog människornas, djurens, och växternas hem! Man odlar utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Rättvist betalt! Ett annat sätt att stödja människorna i tropikerna är att handla rättvise- märkta varor. Rättvisemärket betyder att bönderna har bra arbetsförhållanden. De har också andra rättigheter. Bönderna får rimligt betalt. De har rätt att bilda fackföreningar. Märket betyder också att barn inte arbetar på odlingarna. Än finns det bara några få varor med rättvisemärke i Sverige. Några exempel är kaffe, te och chokladkakor. Många av världens bönder får väldigt dåligt betalt. De som köper av bönderna blir rika. De tjänar mycket pengar när de säljer varan vidare. Det kan vara en lång kedja av uppköpare innan varan hamnar i affären. Pengar behövs! Mycket kan du göra genom att själv handla rätt. Annat arbete kan organisationer ta itu med. Många viktiga projekt pågår för att rädda tropikskogarna. Projekt som behöver stöd. Ge bort ett djungelvaktsdiplom den perfekta presenten! När du köper ett diplom för 200 kronor stöder du WWFs projekt för att rädda tropikskogen. Mer skog ska skyddas. FSC-skogsbruket ska spridas. Skogen ska användas utan att skadas. Bli WWF-vän! Det kostar 220 kronor för ett år. Då stöder du bland Välj rättvisemärkt så hjälper du människor i andra länder. Lär dig mer! Här är några tips på bra hemsidor: Text: Gabriella Roscher Foto: Föreningen Rättvisemärkt I tropikskogens värld Elevblad 28 (Sid 2 av 2)