JAK Boken. om Räntefri ekonomi och Ekonomisk frigörelse

Transkript

1 JAK Boken om Räntefri ekonomi och Ekonomisk frigörelse 1

2 Digitaltryck: AHL ORIGINAHL, Skinnskatteberg 2009 Andra upplagans första tryckning ISBN ISBN

3 Innehåll Förord Vilka är vi? Vilka värderingar har vi? Vad gör vi? JAKs historia Vilka spelregler ska vi ha i vår ekonomi? Skulder och tillgångar ökar Svenska statens skuld Den globala skuldkrisen Räntan som ett problem Vanliga argument för och emot ränta Ekonomisk tillväxt Räntan ger kortsiktiga investeringar Pengar Länken mellan dig som sparar och dig som lånar En jämförelse mellan JAK och vanlig traditionell bank Vad säger lagen om Religionens betydelse Att vara del i en folkrörelse JAK Medlemsbanks organisation Paralleller Mer att läsa Ordförklaringar

4 4

5 Förord Din vardag Ekonomi handlar om din vardag, ditt liv, din familjs liv och denna planets framtid. Ekonomins spelregler är utformade av oss människor. Hur ekonomin utformas, bestämmer också hur annat ska utformas i samhället. Pengarna styr. Det vet man. Det innebär att det är ekonomin och pengarna som direkt avgör vilket liv vi vill leva. Vill vi ha stress, långa arbetsdagar, ingen ork kvar till familj och vänner eller vill vi ha tid för varandra? Vill Du leva ett liv i gemenskap och solidaritet med andra eller ständigt känna dej otrygg och orolig? Ekonomin angår oss alla. Den ska vi inte överlämna till s.k. experter/ekonomer. Experter kan inte avgöra vad du vill med ditt liv och samhälle. De har åsikter men de kan inte få ensamrätt på att avgöra vad som rätt och fel. Förstå eller inte förstå ekonomi Det är svårt att förstå ekonomer när de pratar ekonomi. Den stora utmaningen för ekonomerna idag är att kunna förklara sina ekonomiska modeller så att ALLA förstår dem, samt att tala om vilka bakomliggande värderingar som modellerna grundar sig på. Genom historien har olika ekonomiska modeller blommat upp. Olika ekonomiska modeller har också funnits, som samtidigt tävlat med varandra. Det som är viktigt att förstå, är att det inte finns en enda sann ekonomisk modell. Vilken modell man väljer, och hur man använder den, beror på vad man vill med samhället. När man gör en ekonomisk modell försummar man vissa saker. Det måste man göra, annars blir den ekonomiska modellen för komplex. Men man får vara noga så man inte försummar något viktigt. Dessutom får man inte förfalla till att tro att det som inte finns i den ekonomiska modellen inte finns i verkligheten. Syftet med boken Syftet med JAK Boken är att läsaren ska få en bättre förståelse för vad JAK Medlemsbank är och står för. Hur kan det komma sig att en bank är uppstudsig nog att sätta sig upp mot den för övrigt allmänt vedertagna värderingen; att det är okej att tjäna pengar på pengar? Inom JAK Medlemsbank är vi en stor blandning individer med olika erfarenheter och olika ideologier. JAK Medlemsbank har ingen färdig ekonomisk modell att plocka fram för JAK-medlemmen att lära sig. Syftet med detta studiematerial är att blåsa liv i den ekonomiska debatten vanligt folk emellan. Vad är rättvist? Kan vi få in etik och moral i debatten? Vad är bra eller dåligt för människan och miljön? Vilka ekonomiska spelregler behövs för att få ett ekologiskt hållbart samhälle? Läs boken med dina ögon, din hjärna och ditt hjärta. Låt dig komma närmare dina grundläggande värderingar. Prata med andra om dina värderingar. Siffrorna i boken kan uppfattas gamla. Vid alla siffror finns hänvisning till källan, t ex Statistisk Årsbok på nätet. Leta gärna upp färskare siffror genom att gå direkt till källan. Kan ekonomin vara uthållig och rättvis? Den frågan ställde vi oss när studiematerialet kom till under 1990-talet. I processen för att få fram den här boken deltog en kärntrupp på ca 30 medlemmar. Ännu fler medlemmar var inblandade och lämnade värdefulla synpunkter. 5

6 Vid uppdateringen av studiematerialet ändrades rubriken till JAK Boken om räntefri ekonomi och ekonomisk frigörelse. Termen ekonomisk frigörelse har använts tidigare i JAKs historia och känns på nytt aktuell och angelägen. Ekonomisk frigörelse syftar på dessa tre att kunna göra sig fri från ränteskulder på det personliga planet att kunna tänka och handla fritt i ekonomiska frågor, d.v.s. inte endast följa de dogmer, fastslagna sanningar, som finns idag att vår planet, naturen, kan bli fri från kravet på ständig och accelererande förbrukning av naturresurser, beroende på dagens konventionella sätt att mäta ekonomisk tillväxt. JAK Medlemsbank är ett exempel på hur man genom ett organiserat samarbete kan låna varandra pengar räntefritt. Vi accepterar inte girighet som en drivande faktor i ekonomin. Därför kan vi spara pengar utan krav på ränta. Vi vet att vårt sparande kommer andra medlemmar till nytta genom lån. I en värld där girighet och finansspekulanter riskerar att förinta de flesta människors överlevnadsmöjligheter känns JAK Medlemsbanks verksamhet som en nyckel till en framåtsträvande ekonomi. En ekonomi som skulle kunna vara uthållig och rättvisare. Det är meningen att boken ska vara lättläst även för dig som inte har ekonomiska förkunskaper. Några textavsnitt kan uppfattas som magstarka av vissa. Andra tycker däremot att formuleringarna är för försiktiga. Döm själv. Det är meningen att boken ska vara tankeväckande och att du som läsare kanske kan komma på nya frågor att ställa. Ett levande samtal är viktigt för att vi tillsammans ska komma framåt i vårt ekonomiska tänkande. Jag, som suttit vid pennan och datorn, för att få ihop materialet i boken, längtar efter dina synpunkter och reaktioner på boken. Hör gärna av dig! Skövde i januari 2009 Ann-Marie Svensson Tfn ann-marie.svensson@jak.se 6

7 1 Vilka är vi? Ur JAKs ideologiska program som togs vid föreningsstämman 2002 JAK Medlemsbank är en ekonomisk förening med rätt att bedriva bankverksamhet. har sitt namn efter de tre produktionsfaktorerna som enligt den klassiska national ekonomin är grunden för välstånd; Jord, Arbete och Kapital. ägs av medlemmarna som genom årsstämman fattar gemensamma beslut. är en viktig del i den folkrörelse som vill förändra villkoren i ekonomin både lokalt och internationellt. ger medlemmarna möjlighet att spara och låna av varandra utan ränta och till självkostnadspris. är ett väl fungerande exempel på finansieringsverksamhet med samarbete som grund i stället för konkurrens. är partipolitiskt och religiöst obunden men radikal i sin bokstavliga betydelse; d.v.s. att vi söker roten till felaktigheter inom vårt intresseområde ekonomi och pengar. startade 1965 med danska JAK som förebild och driver sedan 70-talet ett räntefritt sparlånesystem. 7

8 2 Vilka värderingar har vi? I JAK Medlemsbank luftar vi öppet våra värderingar. Alla ekonomiska spelregler grundar sig på värderingar. Därför är det viktigt att vi pratar om våra underliggande värderingar inför ekonomiska handlingar och beslut. Medlemmarna i JAK Medlemsbank kom vid föreningsstämman överens om vilka värderingar som ligger till grund för verksamheten i vår gemensamma bank. Ur JAKs ideologiska program som togs vid föreningsstämman 2002 Helhetssyn Vi anser att människor ska mötas som fria och jämlika individer. Vi tror på mångfald och samverkan. Etiska avvägningar är viktigare än egoistiska vinstmotiv. Rättvisa Vi anser att pengar ska fungera som ett räntefritt bytesmedel inte som en vara för spekulation. ekonomin ska motverka klyftor mellan fattiga och rika. räntesystemet är orättvist eftersom det omfördelar pengar från de som har lite till de som har mycket. Ekologi Vi anser att den ekonomiska verkligheten ska underordnas kraven på ekologisk uthållighet. försörjning och hushållning ska ordnas på ett sådant sätt att våra ekosystem inte äventyras. Därför tar vi ställning mot kravet på ständig tillväxt. räntefri finansiering främjar långsiktiga investeringar som är en förutsättning för hållbar utveckling. Demokrati Vi anser att en rättvis ekonomi förutsätter en demokrati där allas åsikter och meningar kan göra sig gällande med samma tyngd. alla ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna fatta beslut. debatt och samtal med respekt för varandras olikheter ska stimuleras. Lokalt och globalt Vi anser att sunda lokala ekonomier är grunden för en sund globalisering. pengar ska användas lokalt där människorna är och för reella behov. 8

9 Mer om värderingar I en process när vi producerade JAKs första studiematerial för studiecirklar under 90-talet, jobbade vi mycket med värderingar. Följande formuleringar kan ses som byggstenar i arbetet att formulera det ideologiska programmet för JAK Medlemsbank. Solidaritet och rättvisa Samma möjligheter ska gälla för alla JAK Medlemsbank är en kooperativ verksamhet. Alla JAKs medlemmar ska i sin egen bank ha samma möjligheter att öppna konton och att låna. Ingen får mer sparpoäng per krona än någon annan. Ingen kan förhandla sig fram till, eller köpa, bättre villkor än någon annan. Alla medlemmar behandlas lika. Detta är också fastlagt i lagen om ekonomiska föreningar. Ingen ska kunna leva på andra endast i kraft av sitt ägande Medlemmarna i JAK Medlemsbank vänder ryggen till dagens allmänt rådande värdering att man ska kunna ta betalt för att man lånar ut sina pengar. JAK Medlemsbank vill genom sparlånesystemet visa att ett räntefritt finansieringssamarbete är möjligt. Medlemmarna hjälper varandra med lån utan att det sker på bekostnad av någon. JAK Medlemsbank tar betalt för administrationen av sparlånesystemet via en låneavgift. Däri ingår även en riskpremie som idag är mycket liten. Vid framtida utlåning till företag och annan mer riskabel utlåning kan riskpremien komma att utgöra en större del av låneavgiften. Ekonomisk frigörelse Skuldökningen i samhället har medfört att många enskilda individer, små och medelstora företag, kommuner och staten, allt mindre styr sin egen ekonomi. Ju större skulder man har desto mer utlämnad är man till långivarna. Den ekonomiska makten förflyttas successivt med skuldökningen från låntagarna till långivarna. Det blir de resursstarka långivarna, som via räntorna blivit resursstarka, som ställer villkoren. Därför har inte alla individer samma möjligheter. Det kvittar hur duktig du är eller hur bra affärsidé du har så har du inte samma möjligheter till fri verksamhet som den som äger mycket. Och det är räntan som hela tiden omfördelar ägandet; från dem som äger litet till dem som äger mycket. Eftersom de mest resursstarka dominerar samhällsutvecklingen, blir det de som har mycket kapital, som i praktiken lägger beslag på samhällets dagordning. Vart tog då demokratin vägen? Ett hårt och orättvist samhälle skapas. De resursstarka långivarna är inte endast privatpersoner utan även privata organisationer som storföretag och privata/offentliga pensionsfonder eller -stiftelser. På så sätt är nästan alla medborgare delaktiga i och känner sig beroende av att räntesystemet ska fungera. - Det är väl bra om storföretaget tjänar pengar på pengar så jag kan jobba kvar. - Pensionerna vill vi väl ska växa och bli så stora att de räcker till, när vi blir gamla. Men varför måste resursöverföringen ske via räntan? Om det inte behöver vara någon resursöverföring till de resursstarka privatpersonerna, storföretagen och pensionsfonderna - var stannar resurserna då? Var stannar resurserna och den ekonomiska makten då? Mycket möjligt är att resurserna bättre hamnar där de behövs och att verksamheterna oss vanliga 9

10 människor emellan blir mer bärkraftiga. Mycket möjligt att arbetslösheten minskar. Orsaken till att så många inom JAK Medlemsbank lägger ner tid och engagerar sig för att sprida idén, beror på känslan av att vi har hittat en nyckel till ekonomisk frigörelse. Denna ekonomiska frigörelse sker inte på bekostnad av andra utan bygger på en samverkan som står öppen för alla. Förmågan att bygga upp ett eget kapital Utan ränteoket ökar förmågan att bygga upp ett eget kapital. Se bilden som visar hur ett räntefritt likviditetssamarbete, typ JAK Medlemsbanks sparlånesystem, ger långsiktiga skillnader jämfört med vanlig räntebank i den enskildes ekonomi. 10

11 Ekologi och ekonomi Vilket styr vad? Vi får aldrig tro att naturen kan infoga sig i våra ekonomiska spelregler. I naturen finns naturlagar och gränser som inte går att rubba. Vissa av naturens lagar och gränser känner vi till, andra känner vi inte till. De ekonomiska spelreglerna som vi har idag är utformade som om naturen vore en outsinlig källa. Ofta ger vi de ekonomiska argumenten större tyngd än de ekologiska. Ekonomi sätts oftast över ekologi. Många inom JAK Medlemsbank upplever att detta är fel och vill hellre att ekologi ska vara överordnad ekonomi. Det går att konstruera nya spelregler som är mer anpassade till den ekologiska verkligheten. Om spelreglerna anpassas till de ekologiska lagarna kan vi få en ekonomi som verkligen lever upp till betydelsen av ordet ekonomi, hushållning, och då behöver det inte bli en konflikt mellan ekologi och ekonomi. Ränta på ränta är inte naturligt Många stora och små kapitalägare eftersträvar maximal avkastning. Med ränta på ränta växer finansiella kapitalet snabbare och snabbare och rätt som det är blir det en krasch. Naturkapitalet kan inte växa med ränta på ränta - och ändliga resurser växer inte alls. 11

12 Konsumentmakt När vi får pengar, får vi också del i ansvaret för framtiden. För det mesta måste vi konsumera pengarna direkt. Vi betalar hyran eller räntorna på lånen. Vi köper mat, kläder och annat livsnödvändigt. Vad vi köper spelar stor roll. Genom att välja det som är producerat på ett miljövänligt sätt påverkar vi framtiden positivt. Det är ibland dyrare, men då kan man tänka på följande; genom att köpa en miljömärkt vara betalar man för sig direkt. Väljer man den billigare varianten skjuter man upp miljökostnaderna till sina barn. Då blir det de som får betala. Vi kan också välja rättvisemärkta varor. Då får producenterna rimligt betalt. Det blir naturligtvis dyrare för konsumenten men då använder man sin konsumentmakt solidariskt. Det kan inte vara okej att köpa varor som är producerade av människor under slavliknande förhållanden och till så usla löner att du själv aldrig skulle kunna tänka dig att göra jobbet. Hur vi väljer att spara och låna ger också effekter för framtiden. Om den räntefria idén utvecklas till att i högre grad även gälla näringslivet, skulle räntefritt sparande ge näringslivet möjligheter till räntefria lån. Räntefria lån bidrar till att långsiktiga verksamheter kan genomföras. Man kan även som småsparare ställa krav på att pengarna ska lånas ut till verksamheter som gynnar framtida generationer, genom att vara miljövänliga och socialt medvetna nu. 12

13 3 Vad gör vi? Ur JAKs ideologiska program som togs vid föreningsstämman 2002 kan man läsa följande: Som idéburen rörelse Vi arbetar för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället i sin helhet. sprider kunskap om räntans effekter för människa och miljö. bedriver en folkbildningsverksamhet genom ideella Informatörer och lokalavdelningar. arrangerar kurser, seminarier, studiecirklar, utställningar, informationsmöten, räknestugor, temakvällar med inbjudna föreläsare och mycket mer. granskar nya idéer och lösningar på penningpolitiska och sociala problem. deltar i den pågående samhällsdebatten när det gäller frågor kring ekonomi och pengar. samarbetar med syskonorganisationer. arbetar för en fördjupad demokrati i föreningen. utvecklar metoder som underlättar delaktighet, demokratiskt medinflytande och beslutsfattande inom föreningen. arbetar för att bli fler medlemmar. ger ut tidningen Grus&Guld med 5 nummer per år. bedriver intern utbildning, öppen för alla medlemmar och anställda, med ett flertal seminarier per år. strävar alltid efter en levande diskussion som främjar medlemmarnas delaktighet och engagemang. Som bank Vi arbetar för att enskilda människor och hushåll ska ha kontroll över sina liv genom att kunna spara räntefritt, låna och återbetala sina skulder. ger medlemmar möjlighet att placera sina pengar utan ränta och att låna utan att hamna i ränteskuld. främjar Stödsparande som ger möjlighet att spara till och stödja lämpliga projekt. fungerar som en telefonbank med huvudkontoret i Skövde. har ambitionen att bli bankalternativet för våra syskonorganisationer. utvecklar banktjänsterna så att medlemmarna ska kunna sköta alla sina bankärenden genom JAK. Bankverksamhet JAK Medlemsbanks sparlånesystem är ett praktiskt exempel på ett räntefritt finansieringssystem. Medlemmarna får lån till lägsta möjliga kostnad och med fasta framtida betalningar. Sparlånesystemet sköts av anställda på kontoren i Skövde och Orsa, efter samma principer som övrig bankverksamhet, förutom att ingen ränta överförs från en medlem till en annan. JAK Medlemsbank vill visa att genom ett organiserat samarbete mellan medlemmar är räntefri finansiering praktiskt tillämpbar - andra banker är välkomna att ta efter. 13

14 Ideella krafter Det är de ideella krafterna i JAK Medlemsbank som bär och förvaltar idén. Den ideella kraften består av förtroendevalda medlemmar i JAKs lokalavdelningar och av ideella Informatörer runt om i landet. De ordnar aktiviteter som t ex studiecirklar, debattkvällar, utställningar, öppet hus, räknestugor m.m. 14

15 4 JAKs historia År 1965 grundades Jord Arbete Kapital - riksförening för ekonomisk frigörelse, sedermera kallad JAK Riksförening. Den ideella föreningen hämtade ursprungligen sina idéer från en liknande rörelse i Danmark, grundad JAKs ändamål var att sprida kännedom om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering. I detta syfte utvecklades en sparlåneverksamhet under beteckningen JAKs fördelningssystem som började användas under Inom systemets ramar kunde föreningens medlemmar spara och låna räntefritt. JAK Riksförening var en religiöst och politiskt obunden ideell förening. Dess ideologiska mål var att arbeta för ett samhälle utan räntor. Genom besked förklarade dåvarande Bankinspektionen 1 att den verksamhet som drevs av JAK Riksförening drevs utan vinstsyfte och att föreningens uppgift endast avsåg att tillgodose finansieringsbehov hos föreningens medlemmar. Normalt krävs tillstånd för att ta emot inlåning från allmänheten men då verksamheten drevs utan vinstsyfte och att föreningens uppgift endast avsåg att tillgodose finansieringsbehov hos föreningens medlemmar krävdes inget särskilt tillstånd. Medlemsantalet var vid denna tidpunkt ca Allmänhetens intresse för JAK ökade kraftigt under finanskrisen i början av 1990-talet. Kursverksamheten inom föreningen tog fart och de medlemmar som ville, utbildades till ideella Informatörer för JAK. Samtidigt uppmuntrades runt om i landet start av lokala avdelningar, som med hjälp av de utbildade Informatörerna stod för en stor del av informationsverksamheten. Under loppet av några år flerdubblades medlemsantalet i föreningen. Efter organisatoriska överväganden beslöts det att överföra verksamheten till en för ändamålet nybildad ekonomisk förening. JAK ekonomisk förening övertog hela verksamheten under JAK ek. för. förband sig samtidigt att driva den verksamhet som JAK Riksförening dittills bedrivit med samma inriktning. När statsmakterna tillkännagav avsikten att införa särskild lagstiftning som tillgodosåg behovet av reglering av sparlåneverksamhet i föreningsform, förberedde JAK en anpassning av sin verksamhet till den nya lagen. JAK fick banktillstånd (oktroj) i december 1997 och startade bankverksamheten den 1 maj Nya namnet är JAK Medlemsbank med samma verksamhet som tidigare. Huvudkontoret ligger i Skövde och det första lokalkontoret öppnades i september 2002 i Orsa. JAKs första valspråk var Mänsklig och ekonomisk frigörelse, d.v.s. vi är ej bundna av gamla ekonomiska dogmer, utan är fria att tänka i nya banor. Vi hjälper varandra att bli fria från räntebördor, så att vi kan ha kontroll över vår egen livssituation. Vi strävar ej efter frihet för den starkaste (smartaste) att utnyttja andra människor. Eva Stenius, tidigt medlem i JAK Medlemsbank 1 efter särskild prövning enligt 3 andra stycket andra punkten lagen (1988:606) om finansbolag (FIL) 15

16 16

17 5 Vilka spelregler ska vi ha i vår ekonomi? Att våga fråga Många känner på sig att det finns stora brister i de nuvarande ekonomiska spelreglerna. Få frågar och ifrågasätter. Särskilt som de ekonomiska termerna och även själva resonemanget är svåra att förstå. Det finns inga dumma frågor - möjligen dumma svar! Men det går att prata om ekonomi med ord som alla förstår. Det borde gå att få fler ekonomer och politiker att prata om de här sakerna på vardaglig svenska. Det är bättre att fråga och verka dum än att inte fråga och förbli dum. Hur kommer det sig att vi inte är nöjda med dagens ekonomi? Vad är det vi tycker är fel och orättvist? Vad finns det för funktioner som gör att en del har stor makt och får ännu mer på andras bekostnad? 17

18 Ekonomi - värderingar - spelregler Grekiskans oikos betyder hus och det är därifrån eko kommer som är början på de båda orden ekologi och ekonomi. Logi kommer från det grekiska ordet logos som betyder förnuft, kunskap. Nomi i ekonomi kommer av det grekiska ordet nemeia som betyder ordna eller förvalta. Ekologi är läran om huset vi bor i, d.v.s. naturen. Ekonomi betyder hushållning, dvs. att ordna och förvalta huset vi bor i, naturen. Det handlar alltså inte bara om att förvalta pengar utan hela naturen. Det handlar om att förvalta minsta lilla bakterie, mygga, mossa, likväl som vargar och allt annat som hör naturen till. En ekonomi som bidrar till utrotning av arter är inte ekonomisk på sikt. Ju mer livets väv av arter trasas sönder desto sämre blir existens-underlaget för kommande generationer som ska leva på vårt jordklot. HUSET = jordklotet EKOLOGI = läran om huset EKONOMI = hushållning Nationalekonomi, eller samhällsekonomi, är vetenskap om samhällets ekonomiska förhållanden. Det handlar alltså om hushållning i det hus som samhället befinner sig i, d.v.s. naturen. Men var tog hushållningen vägen? Nationalekonomi, som borde handla om att hushålla med samhällets och naturens resurser, ser idag ut att handla om att tjäna så mycket pengar som möjligt och att ha en ekonomisk tillväxt. Vetenskapen nationalekonomi borde väl alltså visa på hur vi ska kunna hushålla med allt som det är ont om, samtidigt som vi, människor, ska ha det som behövs. Vad är det ont om? Vad är det som behövs? borde då vara naturliga frågor inom området ekonomi. I den senare frågan lägger vi in våra värderingar. Svaret skiftar från person till person. Vad är en rättvis fördelning av resurser? Ska det vara rättvist? Här är det också värderingar som kommer in. En ekonomi som inte har som sin huvuduppgift att värna om sitt samhälles existensunderlag förbereder sin egen och samhällets undergång. 2 2 Olsson, Kåre och Lundberg, Bo, Optimum, Sveriges Utbildningsradio AB, 1992, sid

19 Ekonomi handlar väl om att göra de ekonomiska spelreglerna sådana att man ordnar och förvaltar huset på bästa möjliga sätt? Kan målet med ekonomin vara att mänskliga behov ska bli så väl tillgodosedda som möjligt utan att existensunderlaget undermineras? I så fall måste spelreglerna ändras! Spelreglerna inom ekonomins område sätts av oss människor. Oikonomi och krematism Redan Aristoteles funderade på skillnaden mellan, som han kallade det, oikonomi och krematism. Den amerikanske ekonomen Herman Daly har i sin bok For the Common Good skrivit om hur han uppfattar Aristoteles uppdelning. Oikonomi står för hushållning som har till syfte att öka hushållets långsiktiga bruksvärde för alla sina medlemmar. Krematism däremot handlar om hur tillgångar och förmögenhet manipuleras för att maximera det kortsiktiga monetära (som har med pengar att göra) bytesvärdet (marknadsvärdet). Krematism - varför införa ett nytt ord? Om man sätter namn på trollen försvinner de och de blir inte så obegripliga och farliga. Bo Lundstein, medlem i JAK Bruksvärdet bestäms av föremålets nyttighet för brukaren medan bytesvärdet är det värde man kan få vid ett byte. Bruksvärdet är något påtagligt och motsvarar ett behov som vid en viss nivå är mättat. (Man kan inte äta sig mer än mätt.) För bytesvärdet, däremot, finns ingen mättnadsgräns. (Den som tjänar mycket pengar vill gärna tjäna mer.) Daly pekar på tre skillnader mellan oikonomi och krematism. Oikonomi är när man är långsiktig, tar hänsyn till hela hushållets (eller samhällets, om man så vill) kostnader och intäkter - inte bara parternas, samt är inriktad på det konkreta bruksvärdet där det finns en naturlig mättnadsgräns. Krematism, å andra sidan, är när man är kortsiktig, endast tar hänsyn till parternas kostnader och intäkter samt är inriktad på bytesvärdet som inte direkt motsvarar ett verkligt behov, vilket gör att det inte finns en naturlig mättnadsgräns. Nöthjordar vet när nog de fått och går från gräset bort men ovis man aldrig vet vad hans mage mäktar Ur Havamal Krematistens mål är en anhopning av kapital utan gräns. Den som är ekonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där han är nöjd men för krematisten är det alltid bättre att få mer. 19

20 Klassisk ekonomi - ursprunget till initialerna J A K Klassisk ekonomisk teori användes som teori redan för 200 år sedan, när man funderade över nationens förmögenhet. Då handlade det om hushållning med den fysiska verkligheten, som man delade upp i jord, arbete och kapital. Härifrån kommer initialerna JAK, som just står för jord, arbete och kapital. Jord är alla våra naturresurser. Idag vet vi att det är betydelsefullt att dela upp naturresurserna i förnybara naturresurser och icke förnybara naturresurser. Till jord hör även alla de levnadsbetingelser som för 200 år sedan inte behövde ordas så mycket om, men som idag är hotade. Exempel på levnadsbetingelser är ren luft, rent vatten, frisk matjord, friska växter och ozonlagret i atmosfären. Arbete står för det vi människor bidrar med i form av skaparkraft, kunnande och arbetsförmåga. Kapital är i detta avseende produkten av jord och arbete, d.v.s. byggnader, redskap, mat, kläder, pengar mm. Man kan också säga att kapital är allt som bidrar till att nyttigheter produceras. Danska JAK har en gång formulerat Kapital så här: Realkapital - eller äkta kapital - är resultat av mänskligt arbete med naturresurser och produktionsmedel samt kunskap om hur de används. T ex maskiner, byggnader, transportmedel, vägar, broar, energianläggningar, datasystem, mark. Falskt kapital är däremot den del av det finansiella kapitalet som används för spekulation och som det krävs ränta på. Ordet kapital hör till de mest mångtydiga och omtvistade i nationalekonomin. 3 3 Dickson, Luukkainen och Sandelin, Termer i Nationalekonomi, innebörd och sammanhang, Almqvist & Wiksell Förlag AB,

21 Neoklassisk ekonomi ohållbara antaganden Den nu dominerande nationalekonomiska teorin är den neoklassiska. 4 Denna teori kom för drygt 100 år sedan och innebar ett nytt ekonomiskt tänkande. De ekonomiska problemen flyttades, av de neoklassiska ekonomerna, från samhällets materiella försörjning till äganderättsöverlåtelser. 5 Priser och balansvillkor på konkurrensmarknader ansågs nu vara viktigare. Ekonomi blev inte längre en fråga om hushållning med knappa resurser utan endast hushållning med pengar. Man antog hädanefter att allt kunde bytas ut mot pengar. Alla har behov, men efterfrågan kan bara uttryckas av den som har pengar. Kåre Olsson, medlem i JAK Den neoklassiska ekonomiska teorin, som alltså används än idag, bygger på värderingar och antaganden som känns mycket ohållbara. T ex att allt kan prissättas Dagens nationalekonomer kan sätta pris på allt, så att det blir siffror istället för ord i beslutsunderlagen. De kan sätta pris på en hotad art, en förstörd matjord, en urskog, en människas liv o.s.v. Antagandet är ohållbart därför att det är etiskt omöjligt att sätta pris på något man aldrig kan få igen. Vem ska prissätta? Vi vet inte hur framtida generationer värderar t ex matjorden och urskogen. Sätter man ett pris i pengar går det dessutom att köpa. 4 Den finns bra beskriven i Klas Eklunds bok Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi 5 Bergström, Sören, Skånberg, Kristian m fl, Hållbar ekonomi, Sveriges Utbildningsradio AB, sid

22 att allt är utbytbart Varje resurs kan bytas ut mot någon annan resurs. Oljeeldning kan bytas mot elpatron, anställda mot robotar, bussresor mot telefonsamtal eller skollärare mot videokassetter. Om man bara har pengar kan den resurs som bäst passar ens förutsättningar kommenderas fram. 6 Antagandet är ohållbart därför att alla resursbyten ger följder för naturen eller enbart människan. Allt är inte utbytbart i naturen. En art som är utrotad kan inte bytas ut. En fjällnära skog kan inte ersättas. Människan, som ju är en del av naturen, kan få utstå följder som inte går att räkna i pengar till följd av att man byter ut någon resurs. jordens resurser är obegränsade En resurs tar aldrig slut utan den blir mer och mer svåråtkomlig. Därmed blir resursen dyrare att utvinna och efterfrågan minskar. Det enda som begränsar är tillgången på pengar. Har exploatören pengar kan han utvinna mer. Har köparen pengar så finns det efterfrågan. Antagandet är ohållbart. Om det i framtiden blir en bristvara av något, ses detta inte som ett allvarligt problem i neoklassisk teori - då stiger priset och efterfrågan minskar. Men det kan ju faktiskt vara så att resursen som det blir brist på är livsviktig för våra barnbarn oavsett om de har pengar eller inte. Med vilken rätt kan nuvarande generationer göra slut på sådant som inte går att återskapa? En utrotad art kan aldrig komma igen. Det komplicerade samspelet mellan jordens växtoch djurarter gör att vi inte vet hur många arter som dessutom dras med mot utrotningsbranten genom att en av dem utrotas av människan. Det är oansvarigt att göra slut på allt som inte är förnyelsebart. Detta för att vi fördärvar framtida generationers möjlighet till välfärd, eller rentav överlevnad. Om vi nu gör slut på all åtkomlig olja så har de efterkommande en valmöjlighet mindre - de kan inte använda oljan. Dessutom gör vår användning av olja att vi kanske får en växthuseffekt som de efterkommande inte alls önskat. Detsamma gäller uran och andra icke förnybara resurser. I vissa fall ökar efterfrågan när utbudet minskar eftersom sällsynta varor kan vara attraktivare än varor som är vanliga. Dessa alltmer sällsynta varor får då ett stigande marknadspris (bytesvärde) vilket kan påskynda bristen. Exempel på detta är strandtomter och ägg från utrotningshotade fåglar. Strandtomter har blivit dyra och det är endast de mycket rika som numera kan köpa dem. Lokalbefolkning som bedrivit verksamhet där i flera generationer får flytta på sig. Strandtomten finns förvisso kvar men kunskapen om hur man bedriver en ekonomisk verksamhet för att kunna överleva just där kanske har gått till spillo. Ett ägg från en fågel blir dyrt just p.g.a. att fågelarten är sällsynt. Ju fler ägg som stjäls och säljs desto mer sällsynt blir fågeln och rätt som det är, är den utrotad. Den går aldrig att återskapa. Natursynen att människan har en självklar rätt att exploatera alla jordens resurser på ett sätt som orsakar miljöförstöring, utrotning av arter och försvårar för efterkommande generationer är inte accepterad av alla människor i världen. Det finns en annan natursyn där det är lika självklart att människan ses som en del av naturen och att andra arter har rätt att finnas till likväl som människan. Vi har inte rätt att exploatera allt. Den senare natursynen respekteras inte i den neoklassiska teorin. 6 Bergström, Sören m fl, Hållbar ekonomi, Utbildningsradion,1996, sid