Ett år senare i ett vintrigt Paradis

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:136 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ett år senare i ett vintrigt Paradis En ensamliggande kokgrop från yngre bronsålder Västergötland, Fristad socken, Paradis 1:4, Fristad 172:1, 173:1, 174:1, 175:1, 176:1 Johannes Nieminen

2

3 UV RAPPORT 2012:136 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ett år senare i ett vintrigt Paradis En ensamliggande kokgrop från yngre bronsålder Västergötland, Fristad socken, Paradis 1:4, Fristad 172:1, 173:1, 174:1, 175:1, 176:1 Dnr Johannes Nieminen

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:136 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /3267. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Johannes Nieminen i jakttornet vid schakt 202. Foto: Glenn Johansson. Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012

5 Innehåll Inledning 5 Sammanfattande resultat 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Syfte och målsättning 7 Arbets- och metodbeskrivning 7 Naturvetenskapliga analyser 8 Förundersökningen 8 Fristad 176:1 9 Fristad 172:1, 173:1, 174:1, 175:1 14 Antikvarisk bedömning 16 Referenser 16 Administrativa uppgifter 17 Bilagor 18 Bilaga 1. Resultat av 14 C-analyser från Fristad 176:1 18 Bilaga 2. Resultat av vedartsanalyser från Fristad 176:1 23 Figur- och tabellförteckning 24

6 NORGE Fristad Borås Plats för förundersökning Figur 1. Platsen för förundersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan (Blå kartan), blad 62 Borås, och GSD-Sverigekartan. Skala 1: och 1: Ett år senare i ett vintrigt Paradis

7 Ett år efter en arkeologisk utredning i Paradis, Fristad socken, gjordes förundersökningar av de fornlämningar som påträffades vid utredningen. Förundersökningen genomfördes av Riksantikvarieämbetet (UV Väst) i november månad 2011, och omfattade en boplats och ett område med gravar. Undersökningarna föranleddes av Borås stads planer att bebygga området med bostäder. Vid förundersökningen av boplatsen påträffades lämningar i form av en kokgrop, två rännor och ett stolphål. Lämningarna tolkas som en begränsad aktivitetsyta från yngre bronsålder med inslag från medeltid/historisk tid. Fornlämningen slutdokumenterades i samband med förundersökningen och betraktas inte längre som fast fornlämning. Förundersökningen av området med gravar syftade endast till att avgränsa fornlämningens norra del. Förundersökningen visade att den planerade exploateringen inte berörde gravarna, dessa utgör dock fortfarande fasta fornlämningar och bör förundersökas inför en eventuell framtida exploatering. Inledning I samband med att Borås stad avsåg att bebygga ett område i Fristad socken beslutade länsstyrelsen i Västra Götaland att en arkeologisk förundersökning skulle göras av boplatsen Fristad 176:1 och gravarna Fristad 172:1, 173:1, 174:1 samt 175:1. Förundersökningen av gravarna gjordes enbart i avgränsande syfte. Den arkeologiska förundersökningen bekostades av Borås stad och utfördes av personal från Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst). Sammanfattande resultat Vid förundersökningen av boplatsen Fristad 176:1 påträffades en kokgrop, två rännor och ett stolphål. Boplatsen slutdokumenterades i samband med förundersökningen och utgör inte längre en fast fornlämning. Kokgropen och stolphålet 14 C-daterades till yngre bronsålder, medan en av rännorna daterades till medeltid/historisk tid. För området med gravar (Fristad 172:1 till 175:1) var syftet att avgränsa fornlämningen så att gravarna inte skulle beröras av den planerade bebyggelsen. Vid schaktgrävningen gjordes inga arkeologiska iakttagelser. Det kunde därmed konstateras att den planerade exploateringen inte påverkade gravarna. Topografi och fornlämningsmiljö Förundersökningsområdet, som är beläget ovanför den högsta kustlinjen, ligger i Fristad socken cirka 1 mil nordöst om centrala Borås (figur 1 och 2). Större delen av området kring fornlämningarna är gammal inägomark till gården Paradis. Ett år senare i ett vintrigt Paradis 5

8 Fotb.pl Badplats Kil 230 Sparsör 160 Skola Lilla Kil 220 Kullebo Alhem Annero 140 Altorp Fristad 117:1 Fristad 176:1 Paradis Fristad :1 200 Fristad 108:1 Fornåkrar Äspered Klinten Rölle Fångstgrop 240 Kärra 250 Frufällan Skogslätt m Backen Figur 2. Förundersökningsområdena markerade på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0iN (7C 2g). Skala 1: Skogshagen Ett år senare i ett vintrigt Paradis

9 Landskapet kring Fristad 176:1 utgörs av igenlagd åkermark. Vid en utredning som genomfördes hösten 2010 påträffades en kokgrop och en boplatsgrop på en mindre slänt som i norr slutade ner mot en bäck (Nieminen 2010). Omedlbart nordväst om fornlämningen ligger fyndplatsen för en skafthålsyxa (Fristad 117:1). Gravarna Fristad 172:1, 173:1, 174:1, 175:1 är belägna på en nordvästsluttande skogsbevuxen avsatts. I norr avgränsas terrassen av ett brantare terrängavsnitt. Vid utredningen iakttogs fyra runda stenpackningar. Stenpackningarna registrerades som övertorvade stensättningar. Omedelbart sydöst om gravarna ligger ett omfattande område med fossil åkermark (Fristad 108:1). Den fossila åkermarken har troligen sitt ursprung i förhistorisk tid. Syfte och målsättning Huvudsyftet med förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövningen av arbetsföretaget enligt 2 kap. 12 KML. För Fristad 176, vilken var registrerad som en boplats, gällde att bestämma forn lämningens utbredning, art, innehåll samt att beskriva dess anti kva riska bevarandevärde och vetenskapliga potential. För under sök ningsresultaten skulle även ligga till grund för preciserade frågeställningar inför ett eventuellt borttagande av fornlämningen. Stensättningarna Fristad 172:1 till 175:1 låg i anslutning och delvis utanför planområdet. Här var syftet att avgränsa samt avgöra om gravarna berördes av den planerade exploateringen. Arbets- och metodbeskrivning Förundersökningarna av de båda fornlämningarna genomfördes med en grävmaskin. Inom Fristad 176:1 grävdes sammanlagt sju schakt. Ett av dessa utgjordes av en större yta (150 kvadratmeter). Ytan grävdes kring den kokgrop som påträffades vid 2010 års utredning (Nieminen 2010, s. 14). De övriga schakten grävdes konsekvent med dubbla skopbredder (cirka 3 meter). Vid förundersökningen påträffades fyra anläggningar. Eftersom lämningarna inte motiverade en slutundersökning togs beslutet att undersöka anläggningarna i samband med förundersökningen. Anläggningarna profilgrävas och kolprover för 14 C-analys samlades in. I syfte att säkerställa gravarna från den planerade exploateringen grävdes tre schakt strax norr om gravarna, även dessa med dubbla skopbredder. Vid förundersökningen mättes schakt och anläggningar in med DGPS (Differential Global Positioning System) och dokumenterades på ritfilm och med foto. Den digitala dokumentationen har i efterhand bearbetats i Intrasis. Ett år senare i ett vintrigt Paradis 7

10 Naturvetenskapliga analyser Kolprover från tre anläggningar lämnades in för 14 C-analys till Beta Analytic Inc. (tabell 1, bilaga 1). Innan proverna analyserades vedartsbestämdes de av Ulf Strucke vid Riksantikvarieämbetet UV Mitt (bilaga 2). Tabell C-dateringar från förundersökningen av Fristad 176:1. Lab.nr Anl.nr Typ av anl. Vedart 14 C ålder BP Kalibrerad ålder 2 sigma Beta A204 Kokgrop Lind 2490±30BP 95 % probability 770 BC 510 BC (Cal. BP ) Beta A207 Stolphål Lind 2480±30BP 95 % probability 770 BC 480 BC (Cal. BP ) och 460 BC 410 BC (Cal. BP ) Beta A205 Ränna Ek 390±30BP 95 % probability 1440 AD 1520 AD (Cal. BP ) och 1570 AD 1590 AD (Cal. BP ) och 1590 AD 1630 AD (Cal. BP Förundersökningen Nedan följer en redogörelse av resultaten från förundersökningen av boplatsen Fristad 176:1 och Gravarna Fristad 172:1 till 175:1. För en mer detaljerad beskrivning av schakt och anläggningar se tabell 2. 8 Ett år senare i ett vintrigt Paradis

11 Fristad 176:1 Fornlämningstyp: Boplats. Fastighet: Paradis 1:4. Intrasisprojekt: UV2011:139. Föreslagen åtgärd: Fristad 176 :1 är slutdokumenterad efter förundersökningen och utgör inte längre en fast fornlämning. Topografi Fristad 176:1 låg på en mindre nordsluttning i igenlagd åkermark. I norr sluttade slänten ner mot en bäck och ett i övrigt sankare parti. I söder avgränsades ytan av en mindre väg (figur 3). Strax nordväst om fornlämningen låg fyndplatsen för en skafthålsyxa (Fristad 117:1). Resultat Fristad 176:1 påträffades vid en utredning som Riksantikvarieämbetet UV Väst utförde hösten 2010 (Nieminen 2010:14). Vid utredningen framkom en kokgrop och en boplatsgrop. Efter utredningen registrerades fornlämningen som en förhistorisk boplats i FMIS (Fornminnesinformationssystem). Förundersökningen inleddes med att den cirka 0,4 meter tjocka matjorden banades av ner till ett underliggande grusigt sandlager. Initialt gjordes detta kring den kokgrop som påträffades vid utredningen (S202). I ett andra skede utvidgades schaktet i anslutning till kokgropen. I närheten av kok- Figur 3. Översiktsbild mot nordväst överdelar av området för Fristad 176:1. På bilden pågår framrensningen av anläggningarna i S202. Foto: Johannes Nieminen. Ett år senare i ett vintrigt Paradis 9

12 N Fristad 176:1 Terrängformation S201 S200 S S S209 S m Figur 4. Schaktplan med schaktnummer samt anläggningsnummer på Fristad 176:1. Skala 1:500. gropen framkom två rännor och ett stolphål. Utöver ytan med anläggningarna grävdes ytterligare sex schakt i syfte att avgränsa lämningarna (S200, 201, 203, 208, 209 och 214). I dessa framkom dock inget av arkeologiskt intresse (figur 4). Inga fynd påträffades vid förundersökningen. Eftersom de arkeologiska lämningarna visade sig vara relativt fåtaliga bestämdes att fornlämningen skulle slutdokumenteras i samband med förundersökningen. Kokgropen A204 var oval, 2,2 2,0 meter stor och 0,3 meter djup. Fyllningen bestod av svart sotig sand som innehöll rikligt med kol och skörbränd sten. De skörbrända stenarna var placerade överst i gropen på en kolbädd. Mot gropens botten var kolstyckena större, vilket gav intrycket av att man eldat med stora vedstycken i botten (figur 5 och 6). Kol från kokgropen har 14 C-daterats till yngre bronsålder. I direkt anslutning till kokgropen fanns två rännor. Ränna A205 var 3,5 meter lång och 0,5 meter bred. Rännan undersöktes genom att två profiler grävdes i dess breddriktning. I profilerna var rännan cirka 0,3 meter djup 10 Ett år senare i ett vintrigt Paradis

13 och fyllningen utgjordes av grå sand med ett kolskikt i ytan (figur 7). Kol från rännan har 14 C-daterats till medeltid/historisk tid. Den andra rännan A206 hade en längd av 2 meter och var 0,3 meter bred. Fyllningen bestod av grå sand som innehöll stenar. Profilgrävningen visade att rännan hade diffusa nedgrävningskanter och var 0,1 meter djup. Utöver kokgropen och rännorna påträffades även ett stolphål (A207). Stolphålet var runt och 0,2 meter i diameter. I profilen framgick det att stolphålet var 0,18 meter djupt. Fyllning utgjordes av grå sand. Kol från stolphålet har 14 C-daterats till yngre bronsålder. Lagerföljden inom området bestod av cirka 0,4 meter matjord som överlagrade grusig sand, undantaget S201 där matjorden överlagrade siltig sand. Schaktet grävdes ner mot den bäck som rann fram i fornlämningens norra del, vilket förklarar den avvikande lagerföljden. Tabell 2. Tabell över schakt med arkeologiska iakttagelser. Id Lagerbeskrivning Anläggningar S ,4 m: matjord 0,4 m : grusig sand A204, Kokgrop. Mått oval 2,2 2,0 meter. Djup 0,3 meter. Bottenform/profil plan. Fyllning svart sotig sand, rikligt med kol och skörbränd sten A205, Ränna. Mått oval 3,5 0,5 meter. Djup 0,3 meter. Bottenform/profil Skålad. Fyllning grå sand med kolskikt i ytan A206, Ränna. Mått oval 2 0,3 meter. Djup 0,1 meter. Bottenform/ profil diffus/oregelbunden. Fyllning grå sand innehållande sten A207. Stolphål, Mått rund 0,2 meter i diameter. Djup 0,18 meter, Bottenform/profil skålad. Fyllning grå sand Figur 5. Johannes Nieminen pustar ut efter framrensningen av kokgropen. Foto: Glenn Johansson. Ett år senare i ett vintrigt Paradis 11

14 Tolkning Vad representerar fyra anläggningar som förefaller sakna övrigt samband med andra lämningar i landskapet? Spåren ter sig som ännu mer fragmentariska när man beaktar att en kokgrop och ett stolphål 14 C-daterades till yngre bronsålder medan kol från en ränna daterades till medeltid/historisk tid. Ser man till den ensamliggande kokgropen är det inte en helt ovanlig företeelse i arkeologiska sammanhang. Att man hittar enstaka kokgropar eller härdar som till synes saknar annan kontext hör snarare till vanligheten, de dateras då ofta till just brons- eller äldre järnålder. Under senare år har skilda former av härdanläggningar uppmärksammats Den formmässiga variationen är stor och flera förslag har lagts fram kring distinktioner och terminologi beträffande skillnader mellan olika typer av härdar och kokgropar (se bl.a. Nieminen 2008, s. 22). Utöver de rent begreppsmässiga diskussionerna har också ett flertal arkeologer problematiserat kring härdarna och kokgroparna utifrån kulturhistoriska utgångspunkter (Här kan bl.a. Maria Pettersson 2006, Marianne Lönn 2007, 2010 och Betty-Ann Munkenberg 2012 i manus nämnas). Maria Petersson har i sin avhandling arbetat med källmaterial från Östergötland och studerat skilda arkeologiska kontexter där härdar och härdgropar förekommer. Härdgropar definieras här som nedgrävda härdar fyllda med skörbränd sten, sot och kol, vilket enligt min mening kan likställas med kokgropar. I sin avhandling lyfter hon fram tre kontexter där härdar och härdgropar förekommer. På boplatserna har härdgroparnas primära funktion varit matlagning medan härdgropar på gravfält uppfattas som lämningar efter begravningsritualer. Den tredje kontexten utgörs av ensamliggande härdar och härdgruppar som inte har någon direkt koppling till andra lämningar i landskapet. Hon ser dessa som spåren efter herdeplatser Figur 6. Kokgropen A204 efter profilgrävning. Foto: Johannes Nieminen. 12 Ett år senare i ett vintrigt Paradis

15 vilka ingått i ett välorganiserat betessystem där man inte stallat djuren utan huvudsakligen låtit de gå ute. Härdarna och härdgroparna på dessa platser har huvudsakligen använts till matlagning och som värmekälla. Betessystemet har framför allt varit i bruk under yngre bronsålder och förromersk järnålder (Petersson 2006, s. 169). Andra studier har visat att vissa specifika landskapselement ofta hänger samman med kokgropar belägna på platser utanför de regelrätta boplatserna. Kokgropar och kokgropslokaler återfinns ofta i anslutning till höjder, berg, åar, källor och våtmarker (Lönn 2005, s. 53). I andra sammanhang har härd- och kokgropslokaler tolkats som spåren efter samlingsplatser och ibland som gränsmarkörer kopplade till både kultiska och profana aktiviteter (Munkenberg 2012 i manus). Som det framgått av rapporten utgjorde Fristad 176:1 platsen för en ensamliggande kokgrop. Trots att det grävdes ett stort antal schakt vid både utredningen (Nieminen 2010) och förundersökningen återfanns inga andra lämningar i lokalens närområde. Kunskapen kring regelrätta bronsåldersbosättningar i denna del av sjuhäradsbygden är generellt sett dålig. Hittills har ingen boplatsundersökning där man påträffat hus genomförts, vilket gör det svårt att relatera den påträffade kokgropen till ett större bosättningssammanhang. Utifrån den lokala fornlämnings- och landskapsbilden är det dock möjligt att peka ut några möjliga lägen för samtida boplatser. Drygt 200 meter söder om Fristad 176:1 ligger fyra stensättningar (se nedan Fristad 172:1 till 175:1) som ansluter till ett stort röjningsröseområde med ett sannolikt förhistoriskt ursprung (Fristad 108, Nieminen 2010). Undersökningar av röjningsröseområden har visat att de ofta, förutom sitt agrara innehåll, uppvisar en mångfacetterad fornlämningsbild med inslag av boplatslämningar och gravar. Hypotetiskt skulle alltså en samtida bosättning kunna ligga någonstans i anslutning till röjningsröseområdet. En andra möjlig lokalisering är vid Öresjön. Sjön, som är belägen drygt 500 meter söder om Fristad 176:1, har rimligtvis lockat människor att bosätta sig där, med alla de fördelar som närheten till vattendraget erbjudit. En annan plats för en eventuell bronsåldersbosättning skulle kunna utgöras av det gamla gårdsläget för hemmanet Paradis, hypotetiskt skulle gårdsläget kunna ha rötter ner i förhistorisk tid. Utifrån ett sådant perspektiv ligger det nära till hands att förstå den ensamliggande kokgropen utifrån Maria Peterssons modell där ett extensivt betessystem har genererat småskaliga platser med olika typer av härdanläggningar som legat en bit utanför de regelrätta bosättningarna. En 14 C-datering från kol i en ränna visar att människor även verkat på platsen under medeltid/historisk tid. Dateringen kan sättas i samband den ovan nämnda gårdsläget för Paradis. Undersökningsområdet har i historisk tid utgjort inägomarken till hemmanet. Själva gården Paradis låg en bit nordost om undersökningsområdet och är känd i jordeböcker sedan 1540 (Nieminen 2010). Ett år senare i ett vintrigt Paradis 13

16 Fristad 172:1, 173:1, 174:1, 175:1 Fornlämningstyp: Gravar. Fastighet: Paradis 1:4. Intrasisprojekt: UV2011:139. Föreslagen åtgärd: Förundersökningen visade att den planerade exploateringen inte berörde fornlämningarna. Gravarna betraktas dock fortfarande som fasta fornlämningar och bör förundersökas inför en eventuell framtida exploatering. Topografi Området med gravar var beläget på en svagt nordvästsluttande skogsbevuxen avsatts. I söder övergick avsatsen, via en brant, i lägre liggande åkermarker. I norr avgränsades terrassen av ett högre liggande terrängavsnitt. Figur 7. En av de övertorvade stensättningarna. Foto, mot norr: Johannes Nieminen. Resultat Vid 2011 års utredning iakttogs fyra stenpackningar. Med utgångspunkt i stenpackningarnas karaktär och utseende samt det topografiska läget tolkades dessa som stensättningar (figur 7). Stensättningarna var i stort sett runda, cirka 7 meter i diameter och cirka 0,5 meter höga. Gravarna var delvis övertorvade. Utifrån gravarna utseende daterades de preliminärt till bronsålder/järnålder (Nieminen 2011:16). 14 Ett år senare i ett vintrigt Paradis

17 N Fristad 173:1 175:1 Figur 8. Schaktplan med schakt- och fornlämningsnummer. Skala 1:800. S212 S213 S211 Fristad 173:1 Fristad 175:1 Fristad 174:1 Fristad 172:1 10 m Figur 9. Översiktsbild mot norr. Markeringen visar den slänt där schakten grävdes. Foto: Johannes Nieminen. Ett år senare i ett vintrigt Paradis 15

18 Eftersom det endast var fornlämningens norra del som låg innanför planområdet syftade förundersökningen till att avgränsa gravområdet åt detta håll. Terrängen i den norra delen utgjordes av en blockig sluttning. Vid förundersökningen grävdes tre schakt på denna del av fornlämningen (S211, 212, 213). Inga arkeologiska iakttagelser gjordes i schakten (figur 8 och 9). Lagerföljden utgjordes av cirka 0,2 meter förna som överlagrade stenig morän. Antikvarisk bedömning Riksantikvarieämbetet UV Väst bedömer att Fristad 176:1 är slutdokumenterad efter förundersökningen och inte längre utgör en fast fornlämning. Förundersökningen av området norr om Fristad 172:1 till 175:1 visar att den planerade exploateringen inte berör gravarna. Fristad 172:1, 173:1, 174:1, 175:1 utgör dock fortfarande fasta fornlämningar och bör förundersökas inför en eventuell framtida exploatering. Referenser Lönn, M Bohuslänska kokgropar. Vistelser vid vatten. Gropkeramiska platser och kokgropar från bronsålder och järnålder. Red. Marianne Lönn & Pia Claesson. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter 69. Munkenberg, B-A Bara en härd Steg 2 artikel i manus. Nieminen, J Upptäckten av en kokgrop, gravar och röjningsrösen i ett vintrigt Paradis. UV Väst Rapport 2011:22. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. Nieminen, J Kokgropar och skärvsten vid en våtmark. UV Väst Rapport 2008:16. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Petersson, M Djurhållning och betesdrift Djur människor och landskap i Västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet. 16 Ett år senare i ett vintrigt Paradis

19 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011:139. Undersökningstid: november Projektgrupp: Johannes Nieminen och Glenn Johansson. Underkonsulter: Beta analytic Ink. Undersökt yta: cirka 313 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0iN (7C 2g). Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Digital dokumentation: förvaras på UV (UV2011:139). Ett år senare i ett vintrigt Paradis 17

20 Bilagor Bilaga 1. Resultat av 14 C-analyser från Fristad 176:1 February 29, 2012 Dr. Ulf Strucke Riksantikvarieambetet UV Mitt Instrumentvägen 19 Hagersten, SE Sweden RE: Radiocarbon Dating Results For Samples PARADIS A204, PARADIS A205, PARADIS A207 Dear Dr. Strucke: Enclosed are the radiocarbon dating results for three samples recently sent to us. They each provided plenty of carbon for accurate measurements and all the analyses proceeded normally. The report sheet contains the dating result, method used, material type, applied pretreatment and two-sigma calendar calibration result (where applicable) for each sample. This report has been both mailed and sent electronically, along with a separate publication quality calendar calibration page. This is useful for incorporating directly into your reports. It is also digitally available in Windows metafile (.wmf) format upon request. Calibrations are calculated using the newest (2009) calibration database. References are quoted on the bottom of each calibration page. Multiple probability ranges may appear in some cases, due to short-term variations in the atmospheric 14C contents at certain time periods. Examining the calibration graphs will help you understand this phenomenon. Calibrations may not be included with all analyses. The upper limit is about 20,000 years, the lower limit is about 250 years and some material types are not suitable for calibration (e.g. water). We analyzed these samples on a sole priority basis. No students or intern researchers who would necessarily be distracted with other obligations and priorities were used in the analyses. We analyzed them with the combined attention of our entire professional staff. Information pages are enclosed with the mailed copy of this report. They should answer most of questions you may have. If they do not, or if you have specific questions about the analyses, please do not hesitate to contact us. Someone is always available to answer your questions. The cost of analysis was previously invoiced. As always, if you have any questions or would like to discuss the results, don t hesitate to contact me. Sincerely, Digital signature on file Page 1 of 5 18 Ett år senare i ett vintrigt Paradis

21 Dr. Ulf Strucke Report Date: 2/29/2012 Riksantikvarieambetet Material Received: 2/20/2012 Sample Data Measured 13C/12C Conventional Radiocarbon Age Ratio Radiocarbon Age(*) Beta /- 30 BP o/oo /- 30 BP SAMPLE : PARADIS A204 ANALYSIS : AMS-Standard delivery MATERIAL/PRETREATMENT : (charred material): acid/alkali/acid 2 SIGMA CALIBRATION : Cal BC 770 to 510 (Cal BP 2720 to 2460) Beta /- 30 BP o/oo 390 +/- 30 BP SAMPLE : PARADIS A205 ANALYSIS : AMS-Standard delivery MATERIAL/PRETREATMENT : (charred material): acid/alkali/acid 2 SIGMA CALIBRATION : Cal AD 1440 to 1520 (Cal BP 510 to 430) AND Cal AD 1570 to 1590 (Cal BP 380 to 360) Cal AD 1590 to 1630 (Cal BP 360 to 320) Beta /- 30 BP o/oo /- 30 BP SAMPLE : PARADIS A207 ANALYSIS : AMS-Standard delivery MATERIAL/PRETREATMENT : (charred material): acid/alkali/acid 2 SIGMA CALIBRATION : Cal BC 770 to 480 (Cal BP 2720 to 2430) AND Cal BC 460 to 410 (Cal BP 2420 to 2360) Page 2 of 5 Ett år senare i ett vintrigt Paradis 19

22 CALIBRATION OF RADIOCARBON AGE TO CALENDAR YEARS (Variables: C13/C12=-25.1:lab. mult=1) Laboratory number: Conventional radiocarbon age: 2 Sigma calibrated result: (95% probability) Intercepts of radiocarbon age with calibration curve: 1 Sigma calibrated results: (68% probability) Beta ±30 BP Cal BC 770 to 510 (Cal BP 2720 to 2460) Intercept data Cal BC 750 (Cal BP 2700) and Cal BC 690 (Cal BP 2640) and Cal BC 660 (Cal BP 2620) and Cal BC 640 (Cal BP 2590) and Cal BC 590 (Cal BP 2540) and Cal BC 580 (Cal BP 2530) and Cal BC 570 (Cal BP 2520) Cal BC 760 to 730 (Cal BP 2710 to 2680) and Cal BC 690 to 680 (Cal BP 2640 to 2630) and Cal BC 670 to 660 (Cal BP 2620 to 2610) and Cal BC 650 to 540 (Cal BP 2600 to 2490) ±30 BP Charred m aterial Radiocarbon age (BP) Cal BC References: Database used INTCAL09 References to INTCAL09 database Heaton,et.al.,2009, Radiocarbon 51(4): , Reimer,et.al, 2009, Radiocarbon 51(4): , Stuiver,et.al,1993, Radiocarbon 35(1): , Oeschger,et.al.,1975,Tellus 27: Mathematics used for calibration scenario A Simplified Approach to Calibrating C14 Dates Talm a, A. S., Vogel, J. C., 1993, Radiocarbon 35(2): Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida Tel: (305) Fax: (305) beta@radiocarbon.com Page 3 of 5 20 Ett år senare i ett vintrigt Paradis

23 CALIBRATION OF RADIOCARBON AGE TO CALENDAR YEARS (Variables: C13/C12=-25.1:lab. mult=1) Laboratory number: Conventional radiocarbon age: 2 Sigma calibrated results: (95% probability) Beta ±30 BP Cal AD 1440 to 1520 (Cal BP 510 to 430) and Cal AD 1570 to 1590 (Cal BP 380 to 360) and Cal AD 1590 to 1630 (Cal BP 360 to 320) Intercept data Intercept of radiocarbon age with calibration curve: Cal AD 1460 (Cal BP 490) 1 Sigma calibrated results: (68% probability) Cal AD 1450 to 1490 (Cal BP 500 to 460) and Cal AD 1600 to 1610 (Cal BP 350 to 340) ±30 BP Charred m aterial Radiocarbon age (BP) Cal AD References: Database used INTCAL09 References to INTCAL09 database Heaton,et.al.,2009, Radiocarbon 51(4): , Reimer,et.al, 2009, Radiocarbon 51(4): , Stuiver,et.al,1993, Radiocarbon 35(1): , Oeschger,et.al.,1975,Tellus 27: Mathematics used for calibration scenario A Simplified Approach to Calibrating C14 Dates Talm a, A. S., Vogel, J. C., 1993, Radiocarbon 35(2): Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida Tel: (305) Fax: (305) beta@radiocarbon.com Page 4 of 5 Ett år senare i ett vintrigt Paradis 21

24 CALIBRATION OF RADIOCARBON AGE TO CALENDAR YEARS (Variables: C13/C12=-24.4:lab. mult=1) Laboratory number: Conventional radiocarbon age: 2 Sigma calibrated results: (95% probability) Intercepts of radiocarbon age with calibration curve: 1 Sigma calibrated results: (68% probability) Beta ±30 BP Cal BC 770 to 480 (Cal BP 2720 to 2430) and Cal BC 460 to 410 (Cal BP 2420 to 2360) Intercept data Cal BC 740 (Cal BP 2690) and Cal BC 690 (Cal BP 2640) and Cal BC 660 (Cal BP 2610) and Cal BC 650 (Cal BP 2600) and Cal BC 550 (Cal BP 2500) Cal BC 760 to 700 (Cal BP 2710 to 2650) and Cal BC 700 to 680 (Cal BP 2650 to 2630) and Cal BC 670 to 540 (Cal BP 2620 to 2490) and Cal BC 530 to 520 (Cal BP 2480 to 2470) ±30 BP Charred m aterial Radiocarbon age (BP) Cal BC References: Database used INTCAL09 References to INTCAL09 database Heaton,et.al.,2009, Radiocarbon 51(4): , Reimer,et.al, 2009, Radiocarbon 51(4): , Stuiver,et.al,1993, Radiocarbon 35(1): , Oeschger,et.al.,1975,Tellus 27: Mathematics used for calibration scenario A Simplified Approach to Calibrating C14 Dates Talm a, A. S., Vogel, J. C., 1993, Radiocarbon 35(2): Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida Tel: (305) Fax: (305) beta@radiocarbon.com Page 5 of 5 22 Ett år senare i ett vintrigt Paradis

25 Bilaga 2. Resultat av vedartsanalyser från Fristad 176:1 Analysprotokoll Landskap: Västergötland Socken: Fristad Fastighet: Paradis 1:4 Kategori: RAÄ nr: AnalysId: Anläggning: 204 Kokgrop Provnr: Vikt (g): 0,6 Analyserad vikt (g): 0,6 Fragment: 14 Analyserat antal: 14 Art: Lind Antal: 14 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: Anläggning: 205 Ränna Provnr: Vikt (g): 0,3 Analyserad vikt (g): 0,3 Fragment: 10 Analyserat antal: 10 Art: Ek Antal: 10 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: Anläggning: 207 Stolphål Provnr: Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Lind Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Ett år senare i ett vintrigt Paradis 23

26 Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 1. Platsen för förundersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan (Blå kartan), blad 62 Borås, och GSD-Sverigekartan. Skala 1: och 1: Figur 2. Förundersökningsområdena markerade på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0iN (7C 2g). Skala 1: Figur 3. Översiktsbild mot nordväst överdelar av området för Fristad 176:1. På bilden pågår framrensningen av anläggningarna i S202. Foto: Johannes Nieminen...9 Figur 4. Schaktplan med schaktnummer samt anläggningsnummer på Fristad 176:1. Skala 1: Figur 5. Johannes Nieminen pustar ut efter framrensningen av kokgropen. Foto: Glenn Johansson...11 Figur 6. Kokgropen A204 efter profilgrävning. Foto: Johannes Nieminen...12 Figur 7. En av de övertorvade stensättningarna. Foto, mot norr: Johannes Nieminen...14 Figur 8. Schaktplan med schakt- och fornlämningsnummer. Skala 1: Figur 9. Översiktsbild mot norr. Markeringen visar den slänt där schakten grävdes. Foto: Johannes Nieminen...15 Tabeller Tabell C-dateringar från förundersökningen av Fristad 176:1...8 Tabell 2. Tabell över schakt med arkeologiska iakttagelser Ett år senare i ett vintrigt Paradis

27

28 Ett år senare i ett vintrigt Paradis Ett år efter en arkeologisk utredning i Paradis, Fristad socken, gjordes förundersökningar av de fornlämningar som påträffades vid utredningen. Förundersökningen genomfördes av Riksantikvarieämbetet (UV Väst) i november månad 2011, och omfattade en boplats och ett område med gravar. Undersökningarna föranleddes av Borås stads planer att bebygga området med bostäder. Vid förundersökningen av boplatsen påträffades lämningar i form av en kokgrop, två rännor och ett stolphål. Lämningarna tolkas som en begränsad aktivitetsyta från yngre bronsålder med inslag från medeltid/historisk tid. Fornlämningen slutdokumenterades i samband med förundersökningen och betraktas inte längre som fast fornlämning. Förundersökningen av området med gravar syftade endast till att avgränsa fornlämningens norra del. Förundersökningen visade att den planerade exploateringen inte berörde gravarna, dessa utgör dock fortfarande fasta fornlämningar och bör förundersökas inför en eventuell framtida exploatering.