Vår dagbok ~ Faraolands nyårskrönika ~

Transkript

1 Vår dagbok ~ Faraolands nyårskrönika ~ Året 2009 är snart slut och än en gång kan kennel Faraoland lägga ett mycket framgångsrikt år bakom sig. Året började med sex alldeles dagsfärska små Faraolandare. Dessa fick alla glädjen att följa genom idogt fotograferande av Bruno, som alltid ställer upp med sin kamera. Bara dagar in på det nya året erhölls toppenresultat i Göteborg, BIRx2 till Harley och BIM till Daisy. N S DK NORD VDH Ch. SV-99 Faraoland Lucia Out of Africa glänste med sin inbjudan till Veteran of veterans och hade även ett barnbarn inbjudet till the big bang of the year på Grand i Stockholm. S N DK FIN NORD INT Ch.SV NV-07 NORDV-08 Faraoland Bluetooth Enigma Harley men då till Champion of champions. Denna gång var det gammal är äldst och Lucia, visad av Cilla, slog till med ett för oss fantastsikt rekord och såg sig blott slagen av en vacker afghan. Stoltheten visste inga gränser! Tack Lucia för den upplevelsen.

2

3 Våren åtnjöts av fortsatt fina resultat för lakritsbiten Harley. Sommaren närmade sig dock med rekordfart och med det även vår rasspecial. Vi fick åter glädjas åt framgångar genom att Harley åter stod för en härlig uppvisning, återigen BIS! Faraoland visade även framfötterna genom att Kenzo S DK N NORD Ch. C.I.B. Faraoland Xcellent Example travade eller flöt fram till den prestigefyllda utmärkelsen Bästa rörelser. Lilla tösen Lotus Faraoland Solo Otra Vez blev BIM i valpringen i hård konkurrens. Kennel Faraoland knep även priset för Bästa uppfödare. Ett axplock ur vår resultatlåda för de egna hundarna är absolut värt att nämnas här. Vår brindlevalp Faraoland Regres Ami Sami tävlade sparsamt under sommaren och hans bästa resultat blev BIR och BIS-3 valp i Nyköping. Lotus kan bland annat stoltsera med ett antal BIR o BIS-placeringar. Kenzo, som även han tävlat sparsamt i år, plockade snyggt hem BIR senast i Ronneby o Daisy har nu samlat på sig totalt inte mindre än 6 cert genom fina placeringar. Kennel Faraoland slog till i ett stormigt Larv med BIS-1 uppfödargrupp, vilket följdes av

4 ytterligare BIS-placering under året och det får vi tacka våra härliga valpköpare för. Utan er hade det inte varit möjligt o vi hoppas på uppslutning även 2010, då vi ska toppa vår fina placering på Svenska Kennelklubbens lista för Årets uppfödare alla raser. Våra avelsgrabbar Viking o Kenzo kan stoltsera med att även deras avkommor runt om i norden plockat fina framgångar. Vi har under året fått trevliga ringrapporter från hela Europa om fina resultat för Faraoland-basenjis och även basenjis med rötterma i Faraoland. Vi önskar er alla självklart fortsatt lycka till! Fortsätt att hålla oss uppdaterade för vi gläds med er! Under hösten parades S Ch. Faraoland Xtreme Exotica med S N DK FIN NORD INT Ch.SV NV NORDV-08 Faraoland Bluetooth Enigma. Med den kombinationen hoppas vi på ytterligare en kull tvättäkta Faraolandare. Under hösten stod det snart klart att Harley återigen kan titulera sig Årets basenji! För 3:e året i rad! Vi kallar honom the KING of the Ring och det med rätta, en alldeles enastående hund väl värd att vinna! Tack till Sofie och Madelene för allt arbete ni lagt ner för att Harley riktigt fått blomma ut! Glädjande kan vi även konstatera att Årets tik och Årets veteran har sina rötter härifrån genom sina Faraoland-mödrar. På valpsidan hamnade Lotus på en hedervärd andraplats, vilket också innebar årets tikvalp 2009! Viking har fått ytterligare en kull valpar och denna gång hos kennel Zahleka. En spännande kull som vi kommer att följa med största intresse. SV-05 S Ch. Faraoland Viking of Venture blev för tredje gången i rad Årets avelshund! Grattis VIKING! Faraoland tog även för tredje året i rad Årets uppfödare! Som liten parentes kan det nämnas att dessa titlar faktiskt har tillfallit oss sedan tävlingen startades. Härligt! Tack alla som gjort det möjligt med era tävlande hundar och ert engagemang! I december, årets sista månad, såg fyra små flickor dagens ljus. Vi har förhoppningar om riktiga fartdårar precis som pappa. De är alla därför självklart döpta till fartfyllda modeller av Harley Davidson motorcyklar. Vi önskar alla ett riktigt Gott Nytt År! Helena & Cilla,

5 ~ Lägesrapport från valplådan! ~ Som väl alla vet vid det här laget så har Sally Ch. Faraoland Xtreme Exotica fått 4 välartade flickor, som nu börjar närma sig sin tvåveckorsdag. De föddes på timmen rätt tajmat från parningstillfället, så man kan verkligen förstå att Sally blev dräktig i samma stund hon blev parad. Både husse Richard och matte Pernilla var med när Sally fick sina valpar, de masserade, pussade och hjälpte till att krysta. Cilla och jag kunde sitta i godan ro med var sin kaffekopp och titta på. Vi har inte haft en kull med bara flickor sedan Mingelis K-kull för 12 år sedan, så vi blev både överraskade och glada på samma gång. Sally som är en riktigt cool mamma, har redan haft besök vid flera tillfällen. Hon blir alltid lika glad och visar stolt upp sina barn för dem som vill se. Redan dagen efter hon förlöst sina små, stod husse o matte + två bröder på farstukvisten med tårta och egen bulle till Sally för att fira. Annars är det inte mycket att säga om två veckor gamla valpar. De äter bra, sover och är snälla. Fyra valpar behöver inte direkt slåss om maten så det är väldigt tyst i lådan. Deras pappa har just blivit Årets basenji för tredje året i rad så förväntningarna är höga på dessa speciella unga flickor. Att en av dem ska stanna i vår ägo är självklart. Tillsammans ser vi med sprudlande förtjusning fram emot 2010 och inte mindre än 3 nya importer, från olika delar av världen, på ingång till kennel Faraoland!!! Nu går vi i spänd förväntan inför nästa kull, vilken är beräknad att se dagens ljus den 18/12. Även Loka är progesteron-testad före parning och bör därför också hon få sina valpar punkligt.

6 Förhoppningarna är höga på att en liten tik även i denna kull ska komplettera vår familj. PS från Norrköping, idétorka julklappar?! Kenzo hälsar att årets julklapp inte alls är en spikmatta, utan istället bör alla sanna basenjiflockar utökas med en vrålapa ifrån känd teknikaffär, specialiserade på udda och skojiga pryttlar. Det bör kanske poängteras att ingen basenji bör lämnas ensam med sin vrålapa. Detta är en leksak att skicka de tvåbenta att kasta runt med. Fnissande kan skådespelet uppskattas av alla flockens medlemmar ~ Söderköping i vacker höstskrud ~

7 Vi har haft en trivsam och lärorik söndag i Söderköping. Kennel Cardax hade sin årliga valpträff och vi var inbjudna som hedersgäster. Jag (Helena) och basenjin Sami hämtade upp Ing-Marie Hagelin, som skulle vara dagens valputvärderare. Vi åkte sedan till Tallebo för upphämtning av Cilla. Söderköping var klädd i sina vackraste höstkläder och solen sken från en klarblå himmel. Detta gjorde att man verkligen kände sig privilegierad. Vi möttes av olika gäng cardigans som alla sprang lösa i stora skaror. Man såg inget gruff eller bråk utan lek i goda vänners lag. Även Sami, som varit lite osäker i möten med andra hundar, tog till slut mod till sig och bekantade sig med en bedårande söt liten cardigan flicka. Cardigandagen började med välkomstkaffe o mackor. Innan arrangemanget drog igång hann vi träna lite på läxan vi fått av Sofie och Sami var riktigt duktig. Först ut på programmet var en otroligt intressant föreläsning av genetikern Lennart Svenson, om färgers nedärvning. Han tipsade bl.a. om en ny bok i ämnet samt andra tillförlitliga källor (då internet kryllar av allehanda förståsigpåare inom alla områden). Han hade med sig två taxexemplar av olika spännande färgvarianter. Att man riskerar trindle, genom kombination av basenjis som har tri- resp. brindle-anlag, är

8 fakta. ( Trindle kallas en tricolour som är randig i sina tan-tecken.) Andra intressanta punkter, för oss basenjifantaster, var att vi mer korrekt borde säga black and tan och vit om våra tricolourer/trefärgade, då det är dessa två anlag som uttrycks. Samt att vi säger fel då vi påstår att hunden troligen har tri-anlag i o med att svansen uppvisar mörk färgpigmentering (syns tydligast på röda valpar men kan även synas på brindles). Det är antagligen sobel som uttrycks. Om man fått en röd valp efter brindle-förälder, så kan det mörka på svansen vara brindlat. Troligen kan denna hund ge brindle-avkomma! Visst är färggenitik spännande? Vi har nog en hel del kvar att lära o fler överraskningar lär komma i valplådorna i kommande generationer runt om i basenjivärlden. En timma var ingenting när man bubblade av frågor, så vips var det dags för lunchrast. Lunchen bestod av en härlig kycklinggryta. Alla åt med god aptit och hundarna sprang fortfarande runt i självutnämnda flockar. Ibland runt benen på oss när vi åt. Vi som är vana vid basenjins självklara gruffande, vid rangfördelning då mat serveras, var helt tagna av dessa lättsamma hundar. Sami fick sig ytterligare ett träningspass och så var det dags för utställningsträning samt utvärdering av kennel Cardax senaste valpkullar. Ing-Marie hade fullt upp men hann ändå med en genomgång av Sami, som fick godkänt i allt. Nästa föreläsare berättade hur vi kunde bli en bättre flockledare. Även detta mycket intressant för hans teorier utgick helt utifrån hundens perspektiv. Nu hade de flesta hundarna tröttnat på att springa runt. De låg nu lite här och var och slölyssnade till föreläsaren. Den här lilla damen tyckte detta krävde ett nyttigt mellanmål.

9 (Vilka färger uttrycks egentligen här?) Dagen avslutades med ett lotteri där alla bidragit med vinster och på det viset även bidragit till dagens aktiviteter och kulinariska läckerheter, som i övrigt inte kostade något. Hur ska man sammanfatta en dag som denna? Maggan o Carina, med kennlarna Cardax o Nicknames, Ni är fantastiska, ett föredöme för alla uppfödare av alla raser! Tack för att vi fick vara med på denna, på så många sätt, givande dag. /Helena & Cilla

10

11

12 ~ Öland 2009! ~ Kennelklubbens utställning på Öland är en av årets höjdpunkter. Stämningen som infinner sig på Bödas milslånga sandstrand är njutbar och svårslagen. Havet, sanden och stillhet är balsam för själen och hundarna njuter lika mycket som vi. I år var det tråkigt nog bara ena halvan Faraoland som kunde få njuta av detta. Men våra älskade basenjisar kämpade och gav oss glada minnen och framgångar. Lotus BIR-BIS-3-valp och Daisy BIM med 6e certet. Via telefon fick vi också höra att Faraoland även skördat framgångar i Högbo, genom Viking-barnen Trasan, Pajaz, Russin och Harley. Men även utanför landets gränser, i Norge tog Amigo BIR-BIG-1-valp och Bea BIM. Grattis alla återigen! Keep on the good work! Då utställningen gick av stapeln på söndagen kunde vi passa på att utforska Öland lite närmare. Vädrets makter höll sig på vår sida och vi fick en härlig septemberhelg. Bruno vallade mig och hundarna genom den längre slingan av Trollskogen samt runt norra udden och fyren Långe Erik. Vilken natur!

13 Gissa om vi var trötta när vi kom tillbaka till stugan?! Väl hemma stundade en trevlig fikastund med Gulle och hans familj Marianne och Åsa. Senare under kvällen avnjöts vin i gott sällskap av Shirleys familj samt Kizzys husse, innan vi alla slocknade mätta och trötta för att ladda ny energi inför söndagens tävling. Vid tangenterna denna gång, Cilla PS. Lotus fick träffa sin moster Army och vem är egentligen vem?

14 ~ Vinnare Viking! ~ Viking spenderade helgen med att lunka i skogen och plocka kantareller och ägnade inte sina barn någon större uppmärksamhet. Vilket han kanske borde ha gjort då vinsterna verkligen duggade tätt för hans avkomma. Viking började helgens vinstregn med att i Norrköping åter skörda BIR o BIM med två av barnen, Harley o Russin. I tidigare inlägg skrev jag att de båda tillsammans segrat 12 gånger vilket visade sig vara en kraftig underskattning och helt fel. Det är 15 gånger! Vikings yngste son Elegant Elephant Splendid Sid stod för BIM-valp och Vikings barnbarn Touch of Razz Maräng tog BIR-valp. I dagens finalring tog sonen Harley även en tredjeplats i grupp 5! Grattis till alla vinnare! Nästa dag tävlade vi i Nyköping och åter stod radarparet Harley-Russin på prispallen. Nu då för 16 gången! Vikings son Enigma Black Magic vann hancertet idag och slutade som 2a bästa hane. Denna dag fick EE. Splendid Sid se sig slagen av Vikings bästa kompis Sami Faraoland Regres A Mi som gick i topp denna dag. Ytterligare ett Viking-barnbarn som Bim-valp, Julia Enigma Makes People Talk. Sami travade stolt in på BIS-3-platsen i finalringen. Grattis Erika och tack Sofie som visade för Faraoland. Hennes egen Faraoland grabb Harley stod även han på en hedervärd BIG-3-plats denna dag.

15 Som om inte allt detta var nog fick vi via telefonkontakt veta att Viking även stod för BIR o BIM på Bjerke travbana i Norge. BIR gick till hans svarta dotter Vicita s Mystic Shadows of Giza ägd av Jeanette Strand och uppfödd av Wenche Enger, Norge. Grattis! BIM gick till röda sonen Viggo Ch. Enigma the Magician som även erövrade den Norska titeln. Grattis Lotta! Några andra Faraolandare det gick bra för var vår unghundstik Daisy, som i Nyköping vann sin klass och blev tvåa bästa tik med cert nummer 5! Hennes copartner Kenzo Ch. Faraoland Xcellent Example tävlade i Norrköping och kom 3a bästa hane. I Finland knep Kenzos yngste trefärgade son Amos BIM-valp i Rovaniemi, grattis Paula! En glad pensionär visade också framfötterna och det i Bjerke, där Raffe Ch. Faraoland Esenjo Rafhael inte bara blev BIR-veteran utan också 2a bästa hane. Grattis Maria o Therese! Vi vill självfallet också gratulera vår prins som är källan till denna glädje och festyra, Ch. Faraoland Viking of Venture, en riktig Vinnare! ~ Askersund i ökenhetta! ~ Askersund är en av de utställningar som ligger på hemmaplan för mig och det är alltid lika roligt att ställa ut sina hundar där. Härliga gräsmattor, rejäla ringar och fina omgivningar för hundrastning. Resultaten blev omväxlande för team Faraoland men i det stora hela var den för oss nya domaren en glad överraskning. Han var trevlig mot hundar och utställare och han dömde snabbt och säkert.

16 Viking hade laddat hela veckan för han skulle ha en avelsgrupp. Det gick riktigt bra för honom och även hans barn. BIR blev sonen (titlar) Faraoland Bluetooth Enigma och BIM gick till dottern (titlar) Enigma Touch of Magic. De blev BIR och BIM för 12 gången i år! Härligt! Vikings röda son, Ch. Enigma The Magician travade in på en andra plats i bästa hane och Vikings svarta son Enigma Black Magic vann sin klass. Vann sin klass gjorde även Jo Coyote s Ox-Eye Daisy. Vi hade även våra två valpar Faraoland Regres A Mi Sami och Solo Otra Vez Lotus med oss. Bäst för syskonen gick det för Sami, som gick segrande ur hanvalpklassen. Men båda valparna fick se sig slagna av sin äldre halvsyster Touch of Razz Maräng. I finalringen var det olidligt spännande och det gick otroligt bra för oss. Vikings grupp slutade som BIS-2 och hans son (titlar) Faraoland Bluetooth Enigma, vann en stenhård grupp 5. Trötta och glada åkte vi sedan hem. Bruno som alltid är en pärla hjälpe mig lite med bilen (lampbyte) och ganska snabbt blev det dags för sängen. Den yngre halvan av Faraoland skulle nämligen tävla i södra Sverige, närmare bestämt Ronneby. Den äldre halvan hade ännu en anledning att besöka vackra Askersund, nämligen för att heja på Harley i BIS-finalen. Spänningen var som alltid olidlig och alla hundarna var i verklig toppklass. Harley blev utplockad och sedan även placerad som fjärde bästa hund av de ca hundar som alla tävlat under de två dagarna med samma iver och glöd. Snacka om att man är stolt över en sådan hund! Skrivet av Helena som nu skickar över pennan till Cilla och rapporten från Ronneby.

17 ~ Ronnebypremiär! ~ Premiär betyder premiärnerver och magen var därmed full av fjärilar. Jag har länge suktat på att åka ner till Ronneby brunnspark för att det ska vara en såååå fin plats. Jag blev inte besviken, det är en fin plats. Hur många utställningsplatser kan t.ex. skryta med eget vattenfall? Det är många fina foton som tagits i denna park och många tillfällen för fotografering blev det denna dag. Utställningen i Ronneby gick i Faraolands färger blått som det glittrande vattnet och guldgult som solen som sken över oss. Hundarna njöt och visade sina bästa sidor. Min pålitlige chaufför och proffsfotograf Bruno ställde upp till 100 % denna dag. Vi har honom att tacka för många härliga och berättande bilder de senaste åren. Den senaste nyheten är väl hans blogg där härliga basenjibilder ska samlas för avnjutande av betraktaren. Varför hålla saker för sig själv när de kan bli delad glädje?! Fjärilarna i magen fick pallra sig till blommorna i parken istället för idag gick Faraoland-flaggan i topp i Ronneby. Domaren tyckte att Kenzo vara så nära standarden man kan komma och tackade för att hon fått nöjet att döma mina vackra hundar. C.I.B. Nord (S Dk N) Ch. Faraoland Xcellent Example Kenzo tog BIR, Faraoland Solo Otra Vez Lotus BIR-valp och BIS-2 valp utav de ca 50 valparna som tagit sig till final, Jo Coyote s Ox-Eye Daisy Daisy tvåa bästa tik. Som tur var fanns människor på plats som höll mig kvar med fötterna på jorden (gissa vem?!). Kenzos son Verro blev BIM-valp, Ch. Faraoland Esenjo Rafhael BIR-BIS-R-veteran och Kenzos/Lokas dotter Faraoland Shirley Valentine BIM med CACIB och sitt andra cert. Grattis alla och tack för en toppendag! Vi fick också nöjet att träffa en nykomling och blivande stjärna, lycka till Lotta! /Cilla

18 ~ Utställning per telefon! ~ Att vara på utställning per telefon är alltid en riktig rysare. Man hinner flera gånger under dagen bli skogstokig när telefonen förblir tyst alltför länge. Man för alltid en kamp med klockan och har ständiga åsikter med sig själv om när bedömning måste vara slut och när man kan förvänta sig att bli uppringd med fullständig resultatlista från utställningen. Numera är det väldigt populärt med SMS och det är ju enkelt och bra men man får aldrig, tycker jag tillräcklig information via SMS. Efter att ha erhållit och även skickat ett antal slutar det nästan alltid med att man ringer upp vederbörande utställare för att få veta ALLT! Har man sedan tålamod i ett antal dagar så kan man med engagerade fotografers hjälp ofta följa näst intill hela händelseförloppet och nästan känna att man varit på plats, i händelsernas centrum. Är det dessutom Bruno som fotograferat kan man t.o.m. läsa katalogen på foto. Just en sådan här telefonhelg var det denna helg. Sofie och Mirko hade begivit sig upp i de norrländska skogarna, närmare bestämt till Vännäs. Spänningen var som vanligt olidlig och andra delen av Faraoland sände ivriga fråge- sms om hur det hela avlöpte. Vilket inte kunde besvaras eftersom telefonen var olidligt tyst. Det var som den skrek till mig att tala är silver men tiga är guld! Självklart sjönk modet allteftersom timmarna led. När klockan var var jag helt säker på att ett fiasko hade ägt rum. Första tanken var att vad ska man upp i Norrland att göra, en gudsförgäten plats som säkert inte vet ett dyft om hundar i allmänhet och basenji i synnerhet! Bara en massa mygg och renar och gud vet vad! När sedan det efterlängtade samtalet äntligen kom vid tiden visade det sig att Norrland vet exakt att bjuda domare som vet och kan allt! Vad sägs om Boo Lundström i rasen, Ralf Campell i gruppen och Kenneth Edh i BISet?! Boo gjorde Harley till BIR, Ralf tog vid och fortsatte kunnandet med att äntligen sätta Harley på en välförtjänt BIG-1. Vad skulle så Basenjisällskapets egen Kenneth göra? Återigen olidlig spänning och vet ni vad,han satte Harley till BIS2,så av hundar blev han endast slagen av en vacker collie. Det samtalet var verkligen värt att vänta på, eller hur? Dagen efter hade jag lovat mig själv att vara blase inför telefonens ringa eller icke ringa. Det visade sig dock vara omöjligt och nervöst intalade jag mig att efter gårdagen bara vara tacksam, ödmjuk och glad. Bara glädjas åt vinsten från gårdagen och inte bli besviken, om eller självklart när inte förväntningarna skulle infrias. Känner ni igen tankarna? Jag antar det. Så kommer samtalet från en trött men lycklig valpköpare med resultatet: han blev BIS-3 och var den enda hunden att placera sig i BISet båda dagarna. Hur lycklig och stolt är man inte i luren då och glad för sin valpköpares skull, i det här fallet Sofie. Vad är väl några extra mil och ett antal myggbett när resultatet blev så fantastiskt. Norrland är nog en ganska trevlig del av Sverige egentligen. Tänk vad ett telefonsamtal kan göra underverk! Vem tror ni nu går och trånar efter bilder? Nästa gång det är utställning ska jag nog följa med tror jag.. Vid pennan Helena

19 ~ Med våren kommer storken, eller? ~ Dyningarna efter World Dog Show i Stockholm har inte lagt sig än har det visat sig. Det var ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter och se hundar live som tidigare bara beskådats på kort. Vad gör man som uppfödare om det blir kärlek vid första ögonkastet och hjärnan börjar spinna om nya spännande avelskombinationer? Svaret är att man hjälps åt och det över landsgränserna. Vi på Faraoland har under våren hjälpt en blodhundsuppfödare i Sverige med att få till en kombination med en tjeckisk hanhund. Det började med en låååång väntan på att tiken skulle börja löpa men under tiden ordnades alla de praktiska detaljerna och bekantskapen fördjupades. Flera frågetecken rätades ut om hur en tappning/inseminering skulle kunna ordnas. Löpet kom igång och progesteron-tester togs för att avgöra lämpligast insemineringsdatum. Självklart visade det sig under en fredag att måndag skulle bli bästa dag. Vi var i Hässleholm på hundutställning samma helg och höll ställningarna via mobiltelefoner. Snacka om spindel i nätet! Då engelska inte talades av tik- respektive hanhundsägare krävdes viss (!) tolkinsats. Detta kunde som tur var Bruno ställa upp med då tjeckiska är ett av de språk han talar flytande. Många var vi med fjärilar i magen men tappning och leverans av sperman skedde helt bekymmersfritt och även den därpå följande insemineringen. Blott två veckor senare kom då aktuell hanhund Collin med husse Petr och uppfödare för att ställas ut i Norrköping. Tänk om tiken kunde löpt då Lika trevliga som de varit i telefon var de också i verkligheten. I Norrköping var stämningen på topp då framgångarna avlöste varandra. Collin tog BIM och därmed sitt svenska championat. Bruno firades på sin födelsedag med smörgåstårta och fyrfaldigt leve. Harley plockade åtråvärda grupp-poäng och Daisy sitt fjärde cert. Mer resultat o bilder i djungeltelegrafen. Nu väntar vi alla spänt på dräktighetstecken

20 Blandade bilder från helgen i Vänersborg respektive Norrköping!

21 Att gå hela vägen till BIS (Best In Show) på en stor kennelkubbsutställning händer inte varje dag, inte ens varje år eller överhuvudtaget om man är en basenji. Det är svårt att hävda sig bland alla trim- och kamraser och det krävs en speciell attityd från både hund och handler för att lyckas. Under min långa bana som basenjiägare/-uppfödare har det hänt fantastiska två gånger och det var nio år mellan vinsterna. Den första Faraolandare att bli BIS på en internationell utställning var Can.Isrl.E.Germ.Germ.club.Lux. Fr.Dk.S.N.Nord. o Internationell Champion Europa sieger o Europa winner Faraoland Luxor out of Africa (helbror till Lucia). Han blev BIS på en av Ronneby 4-dagars utställning år Nämnas bör att hans far

22 Multi CH. Hot Stuff out of Africa blev BIS-veteran på samma utställning. Nio år senare blir Luxors systerson Gb.S.N.Fin.Dk.Swiss.Est.Nord. Internationell CH.FinjW-05 WW-08 Faraoland Xcuse me Desmond BIS och denna gången i Schweiz o St Gallen. Numera består kennel Faraoland av två personer och vi känner oss båda otroligt stolta över denna bedrift. Vi kommer att arbeta stenhårt på att kunna presentera ytterligare BIS-hundar med tiden. /Vid pennan denna gång Helena ~ Mitt domaruppdrag i England ~ Att döma sin egen ras är alltid lika roligt, det är väldigt intressant att se hur rasen utvecklats i andra länder. Det är över 20 år sedan jag sist dömde basenji för the Nothern basenji club på deras open show och här ser man tydligt en mera homogen typ än vad vi idag har i Skandinavien. Vi har ju under ganska många år nu köpt in avelsmaterial från olika uppfödare och länder. I England har inte det gjorts i samma utsträckning och det såg man tydligt på den här utställningen. Min BIS hund var en favorit i repris från veteran klass. En hund som bara blir bättre och bättre. När han var yngre fick han alltid stå i skuggan av sin betydligt mer vinstrike bror, då verkade jag vara den enda person som tyckte att han var den bäste av de två. Nu fick jag möjlighet att mera ingående känna igenom honom och jag blev inte besviken. Han är en underbar basenji av en typ vi ska sträva efter. Runner up, en tricolour av den gamla typen som är så ovanlig nu och som får ens hjärta att slå några extra slag. Ett fantastiskt huvud med det underbara uttryck som många av de engelska hundarna står för, en super kort riktigt svart päls med härliga tantecken är ju svårslaget. Han var dock lite lång i ryggen och föll på sina platta tassar och sina dåliga rörelser som dock kunde varit betydligt bättre med lite ringträning. Tikarna jag satte upp var från mina egna linjer och med lite grövre benstommar utan att för den skull bli stabbiga men som bidrog till kraftfulla rörelser med en

23 stram fast rygglinje. Allt på denna utställning var som vanligt superfint arrangerat och jag njöt i fulla drag av varje hund som kom in i ringen. Jag säger som C.Jouanchicot( out of Africa) : They are not good all of them but they are all attractive. Det är vår ras i ett nötskal. Och därför är det alltid en njutning att döma dem. Jag bodde på ett litet typiskt engelskt hotell i lilla samhället Cleveleys alldeles nära Blackpool och alldeles intill havet. En liten gata med en massa små butiker där man kunde göra fynd av alla de slag. Återigen en orgie av shopping..jag skyller på havsluften. Jag hälsade på hos Irene och John Horner som hade kennel Bokoto och där jag köpte mina första basenjis. Tyvärr har de slutat att föda upp och hade nu bara två söta katter. Jag saknade verkligen ett knippe Bokoto basenjis där men allt har sin tid. Så även tiden då det var dags att åter åka hem och nu med ytterligare ett härligt basenjiminne i bagaget. Här kommer en kollektion av bilder från utställningen. Se och njut.

24 ~ Lucia går i pension med flaggan i topp! ~

25 Multi Ch. Faraoland Lucia out of Africa tackar för sig med ett helt mirakulöst bidrag genom att på Veteran of Veterans ta sig ända till final och endast se sig slagen av en otroligt väl bibehållen nioårig afghan hane. Att vara 11år och tik med 20 barn och ändå nå enda upp i topp är en storartad bedrift. Som väl alla förstår ligger det mycket arbete bakom denna bravad. Lucias resa fram till galakvällen började i Larv där hon blev kvalificerad genom sin BIS-veteranvinst. Det ligger också många dietmiddagar o långpromenader bakom för att hålla formen. Också inför kvällen ett tandläkarbesök, ett manikyrbesök, bad och svanstrimning + teamwork under kvällen. Cilla gjorde ett superjobb med Lucia och båda glänste i takt med varandra. Det som gör det hela så speciellt är att hon denna kväll även visade sina kvaliteter som avelstik, genom att även presentera ett barnbarn på Champion of Champions. Allas vår Harley, multi Ch & multi V Faraoland Bluetooth Enigma, en sprallig ungtupp som gett oss så mycket att glädjas och vara stolta över, hela vägen från valpklass. Han börjar stadga sig och visar numera en mera värdig uppsyn och det är vi alla glada för. Han är ett resultat av ett väl genomtänkt avelsarbete och fjärde generationen att kvalificeras till den magiska kvällen på Grand. Jag vill tacka Sofie som visade Lucia till sin BIS-vinst och gjorde det hela möjligt. Jag vill tacka Cilla som glänste tillsammans med Lucia. Jag vill tacka alla supporters denna kväll och Lucia, ja hon tackar för sig.

26 //Helena, ~ Backstage report! ~

27 Några rader från en som just nu är uppe i det blå och svävar bland molnen;-) Att få uppleva denna fantastiska händelse tillsammans med härliga vänner är obeskrivligt. Jag hade satsat på en internationell kreation inför glitterkvällen, en svart klänning med guldelefanter inköpt i Kambodja samt lösögonfransar med diamanteyeliner inköpta i England, hi hi. För mig var det debut uppe på scenen men Lucia är ju erfaren sedan tidigare deltagande. Hon lotsade oss över scenen med flygande trav i klar vinnarstil inför de hundratals i publiken samt domare och konferencier. Domaren bara log och vi var välkomna åter varv på varv på varv Helt otroligt!!! Plötsligt slog det mig, när vi slutligen inte hade någon framför oss längre, att nu kanske vi är i FINAL. Jag ifrågasatte detta till mannen som skötte insläppet och han instämde i detta faktum. Gissa om fjärilarna fladdrade i magen och glädjen inte nådde några gränser?! Mitt djupaste tack till Helena, Sofie och självklart Lucia, Runner up Veteran of Veterans 2009, som gjort detta möjligt. Jag vill också tacka min frisör (och moster) som ställt upp på självaste påskafton och fixat festfrisyren kvällen till ära. Tack även till alla som hejade fram oss, det höjde verkligen stämningen och det emotionella ögonblicket! Redan nu inför Veteran of Veterans 2010 kan vi på Faraoland ropa HEJA EDDIE och TILLY! //Cilla, ~ En helg i sus o dus! ~

28 I helgen var Cilla och jag i Munchen. Vi reste med flyg från Norrköping och vi hade Divo och Patch med oss som handbagage. Basenji är ju en anpassningsbar hundras så valparna tog det hela med ro. Resan tog ca. 2 timmar så en liten lagom tur för oss alla fyra. Framme i Munchen så möttes vi av Paul Heilmann som snabbt fick en liten Divo i famnen. Även Patch familj stod otåligt väntande på sin lille sötnos. Många års väntan och längtan var nu över för dem. När vi var klara med farvälcermonien av Patch så drog vi kosan mot Paul och Erikas hem, ett vacker gård från talet. Ägorna var enorma med stora härliga rastgårdar för både egna och rescue hundarna.

29 På tomten spatserade 21 vackra påfåglar. Det stora boningshuset var lyxigt inrett med mängder av Laura Ashley textilier, vackert blandat med antikviteter. Vi blev visade till varsitt stort vackert sovrum med tillhörande ett ljusblått och ett lindblomsgrönt badrum. Jag fick det gröna och Cilla det blå. Snacka om vi kände oss lyxiga. Vi fick hälsa på alla rescue hundar som hade en fristad här. En del var i för dåligt skick för att omplaceras och hade därför bott hos Heilmanns i årattal och de hade sitt riktiga hem där. Alla hundarnas livsöden var så tragiska och ledsamma att jag helst inte vill skriva om dem. Jag vill bara nämna att det finns inga jag beundrar för sitt arbete och engagemang som Erika och Paul.

30 Vi fick underbart god mat hela helgen som hushållerskan lagat, klar för servering. Maten intogs på vackra tallrikar och silverbestick. Drycken serverades i tunga kristallglas. Ni förstår hur vi njöt i fulla drag. Det fanns en hundskötare där också som vi fick tillfälle att hälsa på. Divo fann sig väl till rätta och gick omkring i köket som en liten prins.han kommer nog att regera sitt nya kungarike med äkta basenjianda.positivt nyfiken på allt. Sagan varade hela helgen men tog slut på söndagkväll då vi åter kördes till flygplatsen för att åka hem. Väl hemma konstaterade vi att det är inte så dumt här heller. Finns det hjärterum

31 För första gången besökte jag en av världens största hundevenemang, Crufts i England. På onsdagen reste vi (jag och Helena) tillsammans med resten av hundsverige på fullsatt plan till Birmingham. Vi bodde på ett typiskt engelskt Bed & Breakfast i indisk regi. Detta gjorde att vi avnjöt flera underbara indiska rätter under vår vistelse. Detta varvades med kaffe på Starbuck s och traditionsenlig engelsk fish & chips. I England var verkligen våren på G och vi fick njuta av både spirande vårblommor och strålande sol. Vem har sagt att det alltid regnar i England?! På torsdagen var det så dags för basenji och kennel Faraoland var självklart representerad. Detta år av den rödvita skönheten Bea (Ch Faraoland Beatrix Potter) och den svartvita snyggingen Harley (Ch Faraoland Bluetooth Enigma). Först ut var Harley som slog hela den engelska basenjikretsen med häpnad med sina fantastiska rörelser. Detta ledde honom till den ärofyllda segern först i open klassen och senare bland hanarna totalt. Bea knep en fin 3e placering i den stenhårda open klassen, där klasssegrarinnan senare stod som slutlig BIR-vinnare. Grattis till de jättefina prestationerna! Kvällen fortsatte i samma gemytliga anda med vin, storslagen buffé och trevligt sällskap på Hilton. Fredagen vimsade vi omkring i Birmingham city och shoppade. Busarna tog oss inte alls dit vi tänkt, men slutet gott allting gott tack vare hyggliga människor som ställer upp för medmänniskor i nöd Nu behövde vi bara oroa oss för eventuell övervikt på bagaget på hemresan!

32 Eftersom min bana började med engelsk cocker spaniel ville jag så klart se de engelska representanterna för rasen. Lördagen varvades därför med att beskåda bedömningen av dessa med shopping på mässan. Monterstånden tog aldrig slut så den kvällen somnade vi ovaggade med ganska trötta fötter. Med tanke på att min första egna hund var svart var det extra roligt att både BIR och BIM var svarta. Cilla, ~ Time flies... ~ och snart både vi och valparna också! I torsdags blev Ambi och Tommys valpar 8 veckor gamla och med det leveransklara för sina nya hem. Eftersom de ska spridas åt olika håll utanför landets gränser så dröjer det lite extra tid för att allt ska vara klart för flytt. Denna vecka blir den första resan och då till England och the show of the year, Crufts! Jag är debutant i sammanhanget men ledsagas av min kompanjon Helena, som är en van resenär till detta enorma evenemang. Det är självklart extra

33 spännande att besöka en utställning i basenjins hemland England och jag är mycket nyfiken på de engelska basenjisarna. Eftersom denna resa sker utan hundsällskap så kommer mycket tid läggas åt fotografering samt mingel med alla som samlats för att njuta av dessa vackra afrikanska hundar. På programmet för vårt besök i lördags stod, utöver sedvanlig fotografering, fullständig kritikskrivning och genomgång av valparna. Det ska bli mycket spännande att följa dem upp i vuxen ålder! Det fanns också en som mer än gärna bistod med professionell hjälp vid besiktningen Säg aaaaah...

34 Bettkontroll Dina tänder då? I början av den kommande veckan ska valparna genomgå besiktning av veterinär, chipning samt vaccinering. Valet av veterinär kändes för oss självklart. Det blir den veterinär som faktiskt lagt grunden till att de kom till världen. Med detta syftar jag på att han hjälpte oss med progesteron-test av Ambi för att se när vi lämpligast skulle börja vår resa till Norge och insemineringen. Veterinären ordnade så att vi hade svar på testet redan samma dag och det svaret medförde att vi satt i bilen på väg till Oslo bara timmar senare! 6 härliga valpar blev resultatet så det kan man väl kalla att pricka rätt?! Tack veterinär Ödman i Linköping!

35 //Cilla,

36 ~ Besök, besök och återigen ett besök! ~ I takt med att valparna växer dag för dag så ökar också intresset för att få se dem. Denna vecka har därför varit fylld av härliga besök av underbara människor. Alla är hänförda inför de små busarna som nu är nyfikna på allt. Besöksveckan började på torsdagen då Cilla med familj var här. Valparna fick då de fina Sverige dräkterna som Cillas mamma stickat. Gruppfoto blev taget och valparna fick namnet Svenska landslaget i bus! Tack snälla Marita Johansson för det arbete du lagt ner på de ljuvligt söta blågula tröjorna. Lördagen kom så i snabb takt och då var det dags för Bruno o Cilla att komma på lunch. Kloklippning och fotografering stod som vanligt på schemat. Som ni kan se på bilden så är Patch coola killen som sover när han får sin pedikyr. Lite senare samma dag kom en familj för att se på valparna och framförallt sin alldeles egen kille. Foto på flickorna m. valpar Söndagen började med förmiddagsfika även denna dag bilade tappra Cilla hit för att träffa Maria och Therese Kindberg med sin valp Muzzle. De hade varit i Stockholm för att leverera brodern till en uppfödare i Finland. Vi hade jättekul och det var intressant att jämföra valparna, tiden rusade iväg och plötsligt var klockan två. Klockan tre kom mina släktingar hit för att även de få en ytterligare valptitt. Snacka om att inte bara små valpar somnar ovaggat utan även vuxna 4 o 2 benta varelser efter ett sådant

37 veckoslut. Tack till alla som inte bara förgyller valparnas tillvaro utan även min! resterande foton.

38 Ännu en fredag styrde vi bilen mot Mjölby och valpmys. Ambi och Tommys valpar har nu blivit 6 veckor. Det är verkligen spännande tider att se dem utvecklas så mycket från vecka till vecka. De börjar vara riktigt stadiga och kropparna liknar småväxta vuxna basenjis. Numera är det inte bara pussar de med glädje delar ut utan också valpbett i både tår och hår. Allt ska smakas på! Vår Daisy fick kvällen till ära den ansvarfulla uppgiften att övervaka de små krabaterna. Detta gjorde hon med glädje, trots att de självklart kontrollerade om hon hade någon mat att erbjuda samt hängde i hennes vackra knorr. Denna afton så stod som vanligt mycket på programmet. Det blev pedikyr, fototagning och DNA-testning. Eftersom mamma Ambi är DNA-testad troligen fri och pappa Tommy DNAtestad troligen bärare, så kan med stor sannolikhet ingen av valparna utveckla Fanconis syndrom. Men för fortsatt och långsiktigt planerat avelsarbete är det viktigt för oss och

39 kommande ägare att veta vilka valpar som nedärvt anlagen som troliga bärare respektive fria. När allt var avklarat somnade de små liven ovaggade efter kvällsmaten. Medan vi intog en härlig taco-buffé och drömmande diskuterade valparnas kommande karriärer runt om i världen Viking, som är en gentleman ut i klospetsarna, hade självklart provsmakat och gett sitt godkännande till alla hjärtans dag presenten som Daisy skulle få. Vid tangenterna denna vecka Cilla,

40 ~ Celebert besök! ~ Förra veckan hade vi även ett celebert besök från Tyskland. Det var MultiCh Multi BIS Esme del Ghyryo, en underbart vacker och charmig afghan tik som var här för att beskåda Ambis valpar. Esme var en glad och positiv hund som latjade runt med både sin matte Erika och Sofie ute på gräsmattan som då inte än var täckt med snö som nu.

41

42

43 Vi hade alltså gäster från Tyskland och för en del av er är de kända sedan förut eftersom de haft ganska många framgångsrika basenjis tidigare. Dr. Paul och Erika Heilmann kommer att köpa en av mina valpar var det tänkt men efter en natts tanke-verksamhet blev det två valpar. Vilka, är fortfarande en liten hemlis eller om sanningen ska fram inte riktigt bestämt ännu. Hur som helst, här var det utlovat afrikansk middag och Cilla och jag hade även bjudit Sofie och Ing-Marie. Valpmönstirngen gjordes alltså av idel experter på området. Vi var inte direkt eniga i våra omdömen och det ska verkligen bli spännande och intressant att se slutresultat av denna kull. Erika har ju sett pappan till valparna i verkligeneten och var väl den som egentligen kunde se hur mycket de liknade honom medan Cilla och jag är experter på Ambi och hennes linjer på pappas sida. Sofie och Ing- Marie såg på dem mer ur utställningsperspektiv. En kväll i Afrikas tecken går alltför snabbt och tidigt på morgonen dagen därpå började Esme sin långa resa hem till Tyskland. Mycket snart kommer hon att få en riktig liten buse hem till sig att leka och gosa med. Mjölby den 8/2 ~ Fredagsunderhållning ~ Det har blivit en underbar vana att ha andra hälften av Faraoland här varje fredag för mysigt umgänge och valpfotografering. Så även denna fredag, då vi kan konstatera att valpar som är fem veckor har ganska mycket egen vilja och även en del personliga synpunkter på hur fotografering ska utföras på bästa sätt.

44 Den exklusiva guldbakgrunden hölls denna vecka upp av två statister, som efter bara några enstaka bilder började klaga över kramp i armarna! Att få tre kvinnor + 6 basenjivalpar att samarbeta kräver sin man och vem är då lämpligast? Självklart vår egen Bruno, som med en ängels tålamod och skickligt handlag med kameran som vanligt lyckades fånga både stämningen och valparnas alla yttre attribut. Ambi låg som vanligt i sängen där hon kunde överskåda det som hände och lugnt njuta av att ansvaret för valparna sköttes av andra även denna kväll. Hennes insats när det gäller valparnas väl och ve minskar för varje dag som går. Valparnas hage är från England. Med en sektion som går att fälla ner ena halvan på så att Ambi kan hoppa ut och in i hagen som hon vill. Detta gör att hon mest ligger i sängen och studerar sina små lite grann från ovan. Lille Torsten, som faktiskt inte alls är så liten utan störst i gänget, är omdöpt till Patch. Han är försiktig inför nya utmaningar men go o glad och viftar alltid glatt på det som vi hoppas snart ska bli en färdig basenjiknorr.

45 ~ Guldklimparna 4 veckor ~ Vid pennan för denna veckorapport är kennel Faraolands andra hälft Cilla. I fredags var Bruno o jag på besök hos Helena och basenji-gänget. Vi kom just när det var matdags o man kan säga att valparna lät sig väl smaka. Jösses, jag trodde de små magarna skulle sprängas! Det verkade inte spela någon roll om det var mat, syrran eller den nya sängen, allt skulle smakas på. Finns det något underbarare än små bebisbasenjisar? Vi njöt och gosade en lång stund innan det blev dags för allvaret. Det var mycket som skulle hinnas med under kvällen, utfodring av de tvåbenta, pedikyr av små valptassar, fotografering samt utbyggnad av valphagen. Inte räcker en valplåda länge för basenjis som utvecklas snabbt och vill utforska världen på egna ben. Ommöbleringen blev mycket uppskattad och full rulle följde. Det här med fotografering av små valpar är ett helt kapitel för sig. Nog för att de är små men viljan kan vara nog så stor att hitta på annat just då. Redan när valparna föddes kom vi på den briljanta idén att kullen skulle ha en egen touch. Vad passar bättre till små divor än guld?! Sagt och gjort, en bakgrund av guld skulle följa dem vid varje fotografering. Hur smart och praktiskt det var kan diskuteras när det resulterade i en hel del redigerande för att fylla ut bakgrunden. Jag som handler var alldeles för liten för att detta guldtyg skulle fylla fonden för respektive valp. Ni får här ett par exklusiva bilder behind the scenes på hur den lysande idén utfördes i praktiken. Somliga ansåg att lönen för mödan inte var god nog;) Som jag sa tidigare kan det vara nog så svårt att få alla fyra ben där man tänkt sig, helst på en valp i den här åldern. Prova då att utföra samma syssla med ett stort guldtyg lindat runt kroppen. Vi får se vad vi hittar på tills nästa gång. Bruno spånar för fullt om klädnypor o diverse... Se under nuvarande valpar för resultatet denna gång.

46 Vår lilla Lotusblomma är vacker som en dag. Hon var den första i kullen att resa på sina små öron. Hon utstrålar redan feminin elegans toppat med ett supersött uttryck. Titta o njut! Passar också på att bjuda på äkta Lotusblommor för att ni ska se likheterna, hi hi. Den sistnämnda tagen under vår resa i Kambodja (nov - 08) och närmare bestämt växande i en damm framför det mäktiga templet Angkor Wat. Kvällen tog snabbt slut och de små bestämde sig för att krypa till kojs efter en händelserik afton.

47 Mjölby den 26/ ~ Dressyr ~ Dressyr sett ur basenjins synvinkel, eller kanske mera riktigt, vem dresserar vem? Innebär ett basenjiägande även ett livegenskap? Våra rutiner på Faraoland väst börjar som hos de flesta andra med morgonpink. För att inte Loka ska hoppa över staketet till grannens tomt och leta efter, av skatorna nergrävda, gamla brödkanter så bjuder rutinen numera nio stycken Frolic (dock den lilla varianten). Godiset ligger och väntar i slavens vänstra ficka och det vet numera Loka. För att inga orättvisor skall begås av slaven så ligger i högerfickan tre bitar till mamman, som står i valprummet och hööör hur Frolic utdelas! Väl inne i köket tänds brasan och hundarna lägger sig framför den varma eldstaden, invirade i sköna filtar med olika afrikanska motiv (allt inköpt enligt gängse basenji mode) i väntan på frukost. Den personliga slaven jobbar sakta men målmedvetet vidare med sina morgonsysslor. Den redan färdigkokta mannagrynsgröten skall få köttfärs och äggula tillsatt för att sedan värmas till rätt temperatur för små valpmagar, som för ett fasansfullt oväsen för att slaven verkligen ska inse den brådskande situationen. Mamman har inga som helst planer på någon morgonkiss förrän all mat är serverad och uppäten. Det har dock slaven lärt sig nu efter tre och en halv vecka och ägnar inte dyrbar tid åt att försöka fösa ut henne i tidig morgontimma. Fram med matskålar, att det ska behöva ta så lång tid att mäta upp lite torrfoder och mjölk! Gott men lite snålt tilltaget tycker de flesta i flocken. Säkert har slaven mätt upp fel igen! Det är säkert inte meningen att en vuxen hund ska äta så lite till frukost. Snart läge att ringa djurskyddet! Slaven känner stark press på sig nu men får ändå fram lite människoföda och får lite kaffe kokat. Nu börjar de verkligt viktiga morgonrutinerna. En brödskiva läggs i brödrosten. Viking, som lärt sig att pling betyder att saker

48 och ting är färdiga att serveras, reser sig från sin varma bädd. Nu skall tre ostbitar delas ut och en bit ska läggas undan till den ömma modern i valprummet. Loka som inte är så förtjust i ost ägnar mycken tid åt att omsorgsfullt gömma sin bit bland filtarna. Vilket Viking ser och genast går till gömstället och stjäl biten. Slaven får nu ta några tuggor av brödet medan flockledaren Lucia sitter bakom slavens rygg på halva stolsitsen för inspektion. Så att när det enligt traditionell basenjinorm är så att slaven ätit för mycket (girig slav), ja då skall resten av brödskivan delas i fyra bitar. Ost och marmelad är gott för alltför tomma basenjimagar. Så görs proceduren om. Efter det får slaven rusa till valprummet med moderns rostade bröd. Nu är det bara kaffet kvar. Det får slaven själv dricka upp eftersom basenjiflocken på Faraoland väst är hyggliga hundar, som absolut inte vill utnyttja sin personliga slav. Slaven skall räcka än i många år och kaffe är som alla vet ett verkligt livselixir, som gör att slaven tankar ny energi inför skogspromenader och annat trevligt på dagens program. Slaven sitter nu ner en liten stund och njuter av kaffet i eget rum framför datorn (det finns ett fantastiskt kontaktnät slavar emellan). Där hon får tips och idéer om hur andra slavar ute i landet arbetar. Slaven slås även denna dag av hur tacksam hon ska vara att just hon fått den stora äran att bli ägd av tre underbara basenjis. Alla som läser detta vet ju sedan länge att en människa är mycket mera lättdresserad än en basenji ~ Tre veckors rapport från vår valplåda ~ Valparna har nu fyllt tre veckor och firade sin födelsedag med att inta sin första riktiga måltid. Måltiden var traditionell och bestod av mannagrynsgröt, äggula och kalvköttfärs. Alla åt med glupande aptit och verkade tycka det var skönt att slippa att bara dricka mjölk. Annars händer det inte så mycket, valparna sover fortfarande den mesta tiden och gör bara små korta vingliga promenader utanför valplådans trygghet. Vi har börjat så smått att låta dem stå och de är redan ganska duktiga på det. Nu har vi skickat in valparnas registreringspapper och inseminations-journal, så vi hoppas att få deras stamtavlor i nästa vecka. Det har varit lite bekymmer med pappans championtitel eftersom han är s k dual champion (både lure coursing och utställning) och inte bara amerikansk utställningschampion. Här kan ni alla njuta av en 11 årig skönhet, nämligen pappan till valparna DUAL. Ch Jasiri-Sukari Juri Maguire Tommy. Han inspekterar de valpar som är födda i år på kennel Jasiri-Sukari. OBS! Kan ta lång tid att ladda upp... Lucia firar att hon fått ytterligare en inbjudan till veteran of veterans. Vi gläds med henne och konstaterar nu stolt att vi kommer ha haft 4 generationer Faraoland basenjis på Grand Hotell i Stockholm, årets mest prestigefyllda tävling.

49 Int. Ch Faraoland Nile Wild Bambuti Multi Ch SV-99 EUS-01 Faraoland Lucia out of Africa S.Ch SV-05 Faraoland Viking of Venture Dk Nord Ch NORDV-08 NV-07 Faraoland Bluetooth Enigma Vi har även haft Bambutis make (Lucias pappa) Ch Hot Stuff Out of Africa inbjuden samt Lucias make (Vikings pappa) Ch Mandela Free out of Africa inbjuden + Ch Robert Redford Out of Africa och Ch Bokoto Nile Star Voyager. Det kan tyckas att man skulle tröttna på denna tillställning efter alla år men det blir bara roligare och roligare. Det är en helt magisk kväll som man ser fram emot och tävlar om under ett helt år. Det är otroligt svårt, med stenhård konkurrens och det tar verkligen både på kraft och tävlingsnerver. Men lyckas man är det absolut värt besväret och man får uppleva denna drömkväll. Som uppfödare betyder 4 generationer vinnare ett välplanerat avelsarbete som lett till ett gediget avelsresultat och man känner självklart glädje och stolthet. Som uppfödare är man alltid på väg mot nya mål och vi har, precis som ni andra nu, de allra största förhoppningarna och förväntningarna på våra nya små stjärnor i vardande. Kanske börjas det med en god portion mannagrynsgröt? ~ Dagboksanteckning ~ Nu har det gått två veckor sedan Ambis och Tommys valpar föddes. Jag (Bruno) och Cilla var hos Helena för att jag skulle ta bilder medan Helena och Cilla pratade valpar, tävlingar och kommande avelsplaner. Jag tror att Ambi kände igen mig, jag vill i alla fall tro det eftersom vi har umgåtts lite förut. I vilket fall som helst så fick jag komma in och ta bilder på valparna även om hon föredrog att jag klappade henne hela tiden. Det är fascinerande att de basenjitikar (vet inget annat) som jag har träffat när de har valpar har låtit mig gosa med dem. När jag tänker efter så borde ju urhundar vakta sina ungar men på något sätt så känner de inget hot från oss det är så fantastisk!