Begränsning av vindavdrift i fruktodling

Transkript

1 Begränsning av vindavdrift i fruktodling Per Juhlin Juhlins Fruktodlingsrådgivning Kälkestadsvägen Kristianstad tel per.juhlin@post.utfors.se. Hur begränsar man avdriften Beräkna skyddsavstånd file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (1 av 9) [ :53:20]

2 Tills att bättre underlag finns för bestämning av skyddsavstånd för fläktsprutor i fruktodling bör man kunna tillämpa de som ges i "Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd" som är framställd i informationskampanjen "säkert växtskydd". Sprutduschen är alltid mycket fin. Värdena som ges beroende av bomhöjden bör för fruktodlingssprutor likställas med de för högsta bomhöjd alltså 60 cm pga att sprutduschen inte riktas neråt utan i sidled och oftast också snett uppåt. Det är viktigt att anpassa sprutan så att ingen sprutvätska sprutas ut utöver det som behövs för att täcka in träden och fläktluften skall inte vara överdimensionerad. Fläktsprutor med de övre munstyckena uppåtriktade, typ axialfläkt utan fördelningsramp ger mest avdrift. Tvärströmssprutor som riktar luften horisontellt och kanske även snett neråt ger mindre avdrift. Är de utrustade med fotoceller för avstängning av munstycken då det inte finns något att spruta på, minskar detta avdriften ytterligare. Avdriften från en tunnelspruta bör kunna jämställas med den lägsta bomhöjden (25 cm). På grund av fläktsprutornas vindunderstöd sker avdrift beroende på fläktarnas verkan även vid helt vindstilla. Detta ökar skyddsavståndet som bör hållas med ett antal meter beroende på fläktarnas styrka och trädens täthet. Man bör aldrig sprida närmare den fältkant varemot vinden blåser än vad som vid rådande förutsättningar anges som riktvärde för skyddsavstånd vid allmän hänsyn (vänster sida i hjälpredan). Då särskild hänsyn skall tas ökas skyddsavstånden. Särskild hänsyn fordras (höger sida i hjälpredan) vid sprutning av: Alla typer av växtskyddsmedel intill: Sjöar och vattendrag Bostadstomter, lekskolor, daghem och skolor Ekologiska odlingar och odlingar inklusive växthus. Områden som är generellt skyddade genom naturvårdslagen och naturvårdsförordningen 19 a dvs: alléer, pilevallar, åkerholmar, stenmurar, odlingsrösen småvatten och våtmarker samt källor med omgivande våtmark i jordbruksmark. Slåtter- och betesmarker som erhåller stöd för bevarande av biologisk mångfald. Ogräsmedel intill: Lähäckar och odlingar inklusive växthus med grödor som är känsliga för det medel som sprutas. Bigiftiga medel intill: Blommande grödor Bigårdar Sprutfri kantzon file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (2 av 9) [ :53:20]

3 De mark- och vindanpassade skyddsavstånd som skall fastställas gör att det är praktiskt att åtminstone hålla en sprutfri kantzon på 6 m runt odlingen. Denna kan användas till anläggning av lähäck eller annan vegetation. Till dricksvattenbrunn skall avståndet vara minst 12 m. Spruta vid lugnt väder Vindhastighet och vindriktning är de faktorer som inverkar mest på avdriften. Går vindriktningen mot vattendrag eller annat skyddsobjekt skall du fastställa ett vindanpassat skyddsavstånd. Spruta de partier av odlingen som ligger närmast under de vindförhållanden som är mest gynnsamma. Är det lugn när du börjar spruta t ex tidigt på morgonen bör du börja på de känsliga sidorna av odlingen och fortsätt bort från skyddsobjektet. Då blir riskerna mindre för avdrift dit, om vinden tilltar. Omvänt gäller om vinden på kvällen då du börjar spruta inte är riktigt svag, men att du förväntar dig avtagande och mycket svag eller lugn vind när det t ex börjar mörkna. Inträffar inte det, skall du skjuta upp bekämpningen närmast skyddsobjekten enligt de vindanpassade skyddsavstånden som då gäller. Vid spridning med utrustning som inte är försedd med något skydd för sprutduschen mot vinden bör vindhastigheten inte överstiga 3 m/s. I allmänhet sprutas fruktodlingar vid mycket lägre vindhastigheter eftersom täckning och avsedd effekt av de dyrbara bekämpningsmedlena annars blir dålig. Vindhastighet m/s Till lands Till sjöss 0-0,2 Lugn stiltje 0,3-1,5 svag vind nästan stiltje 1,6-3,3 svag vind lätt bris 3,4-5,4 måttlig vind god bris De meteorologiska vindmätningarna görs på 10 m vegetationsfri höjd. I en odling är vinden betydligt svagare tack vare trädens och lähäckarnas vindskydd. Sprutdimman som kommer upp över trädnivån utsätts för ungefär samma vindar som sprutdimma över en åker. Vinden är ofta byig och turbulent och detta måste man lägga in i beräkningen för att skydda omgivningen. Barriärer mellan spruta och odlingens omgivning Läplantering Läplanteringar är effektiva skydd mot bekämpningsmedelsavdrift. Mätningar har visat att en alhäck reducerar avdriften till ett dike på andra sidan med mer än 90%. Även på vinterhalvåret då den inte har några löv tar den upp så pass mycket som 70%. En läplantering har dessutom andra positiva funktioner t ex som refug för naturliga fiender till odlingens skadedjur. Häri kan file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (3 av 9) [ :53:20]

4 nyttodjuren övervintra och sprida sig in i odlingen för sitt födointag. En läplantering har också vissa nackdelar i anslutning till öppna diken: klippning, svårare skötsel av dike och blad i dike. Nackdelar som dock går att komma över, t ex bör det finnas möjlighet att köra mellan diket och läplanteringen så att både dike och häck kan skötas. För att trädrötter inte skall växa in i de anslutande dräneringsrören fordras hela operforerade plaströr i det område som trädrötterna befinner sig i och ut till dräneringens mynning i diket. Vid val av trädplantor kan man ha i åtanke att barrträd som till exempel vitgran (Picea glauca) inte ger besvär med löv i öppna diken. Vitgran blir mycket tät och stoppar upp vindavdrift även under den tid som lövträden står utan blad. I samband med plommonodling kan gran vara olämplig eftersom den är vintervärd för häggrosten, vilken orsakar hagelskottsjuka på plommon. Där fuktigheten är god är klibbal (Alnus glutinosa) ett bra val, men inte i anslutning till diken, eftersom den alstrar stor kväverik lövmängd. Detta stimulerar igenväxningen av diket. Gråalen (Alnus incana) klarar något torrare mark, men blir inte så tät som klibbalen. Björk kan också gå, men bör klippas årligen. De nya skotten kan beskäras på sommaren eller hösten. Ingrepp i äldre grenar ger fula grenstumpar som har svårt att bryta med nya skott. Björk får inte beskäras under vårvintern försommaren eftersom den då blöder kraftigt. Pollen från björk och al är vanliga allergikällor. Oxlar (Sorbus aria och intermedia) är värdväxter för flera av fruktodlingens skadegörare bl a päronpest och är därför olämpliga. Poppel ger problem med utbrett och konkurerande rotsystem med rotskott långt in i fruktodlingen. Växter vid diket Att så, plantera eller låta vilda växter av sig själva växa upp ovan dikesslänterna eller åstränderna är också en möjlighet att minska avdriften som hamnar i ytvattnet. En sådan växtlighet kan också tjäna till att fånga upp löv från odlingen och lähäckar. Även här är det lämpligt att avsluta dräneringarna med hela plaströr så att dikesväxternas rötter t ex gräsrötter inte växer in i ledningarna och stoppar upp vattnet. En bevuxen ridå med buskar eller högre örter kan förhindra mer än 50% av avdriften att nå diket. Nedan visas ett diagram över avdriftsmätningar som gjorts vid ett dike med sidorna bevuxna med vass. file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (4 av 9) [ :53:20]

5 Vass är kanske dock inte den lämpligaste växten vid diken då den kraftigt bidrar till igenväxning. Oavsett växtval måste dikena underhållas för att kunna fungera. Nätskärmar Skärmar av nät med 60% täthet har använts. Tätare skärmar blir för täta så att avdriften virvlar upp i stället för att fångas upp. Skärmen har placerats 0,5 m från diket. Avdriften kan då minskas med omkring 60% med en skärmhöjd på 2,5 m. Äppleträden har då fullt lövverk och står 4,5 meter från diket. Lägre skärmar har betydligt sämre möjlighet att fånga upp sprutvätska. Det är också möjligt att montera skärmar på t ex ett plocktåg som får köras av en annan förare mellan sista trädraden och skyddsobjektet parallellt med sprutekipaget. Sprutteknik I de två sista raderna närmast skyddsobjekten skall rampen som sprutar utåt stängas av så att sprutvätskan enbart blåses inåt odlingen. Det gäller även om vinriktningen inte är riktad mot odlingskanten. Detta minskar avdriften med ca 50%. På de sprutor där luftunderstödet från fläkten kan regleras finns möjlighet att minska avdriften. Då träden inte är så täta t ex efter en omsorgsfull beskärning och tidigt på säsongen före full bladmassa har utvecklats kan det finnas möjlighet att minska fläktluften utan att försämra sprutresultatet. Droppstorleken har också betydelse för avdriften. Kan andelen mycket små droppar begränsas med t ex särskilda munstycken minskar också avdriften. Trycket har också betydelse för droppstorlek och avdrift. Lägre tryck ger mindre droppar. Men man måste också tänka på att täckningen kan bli lidande av vissa avdriftsreducerande åtgärder i file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (5 av 9) [ :53:20]

6 spruttekniken. Vid ogräsbekämpning bör sprutduschen vara övertäckt. Detta inte enbart för att minska avdriften utanför odlingen, men särkilt för att minska risken för skador av systemiska preparat som driver upp i fruktträdens lövverk. Tunnelspruta minskar avdriften till marken utanför odlingen med 85%. Sprutan ger också en total minskning av bekämpningsmedelsförbrukningen med minst 30%. Denna besparing blir högre då lövverket inte är fullt utvecklat. Behöver man investera i en ny spruta är tunnelsprutan för en större odling lönsam genom inbesparningen av bekämpningsmedel. Den har också fördelen av att kunna användas vid sämre vindförhållanden än en vanlig spruta och även komma närmare odlingskanten vid ogynnsam vindriktning. På så sätt har man lättare att undvika skador på frukten och träden tack vare att en större del av odlingen kan behandlas vid rätt tidpunkt. Tunnelsprutorna är dock tyvärr mycket dyra, ca kr. I Holland kommer man efter 2003 att alltid minst vara tvungen att hålla en odlingsfri zon till omgivningen på 6 m vid användning av tvärströmsspruta eller axialspruta. Vid användning av tunnelspruta blir denna zon endast 1,5 m. På en vanlig tvärströmsspruta är det möjligt att montera en reflektorskärm som hänger ner på motstående sidor av raderna. Skärmarna fångar upp och i viss mån reflekterar de droppar som inte avsatts på träden åter till dessa. Avdriften till en 4,5 5,5 meter bred remsa intill sista raden minskas med i genomsnitt 55%. Kostnaden för en spruta med denna utrustning är ungefär kr. Spruta med fotoceller kan också vara ett alternativ för att minska avdriften och förbrukningen av bekämpningsmedel. Fotocellerna som är monterade på sprutrampen kan stänga av munstycket då det passerar förbi ett område där inga blad finns. Det anges att man i en fullvuxen päronodling kan spara in 25 30% sprutvätska om de översta munstyckena förses med fotocellstyrning. En sådan spruta kan kosta ungefär kr. En vanlig tvärströmsspruta kan kosta ca kr. Mätningar har visat att fotocell-sprutor kan minska avdriften till angränsande ytvatten med 35 50%. Tekniskt fungerar dessa sprutor bra. Fotocellerna fungerar även på natten tack vare att de skickar ut infrarött ljus, vilket gröna växtdelar effektivt reflekterar även i mörker. Odlingsplanering I de yttersta trädraderna är det klokt att plantera sorter med bra motståndskraft mot sjukdomar eftersom vindförhållandena kan göra så att man inte alltid har möjlighet att förebygga skador i tid genom kemisk bekämpning. Biologiska bekämpningsmetoder kan också hjälpa till att hålla skadegörare på en rimlig nivå. file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (6 av 9) [ :53:20]

7 Översikt av avdriftsminskande åtgärder Mängden avdrift beror bl a på: Appliceringsteknik, sprutkonstruktion Droppstorlek, stora droppar är mindre känsliga för vind Väderfaktorer som vindhastighet och vindriktning Avdriftsreducerande åtgärder och hur mycket de kan reducera avdriften till ett ytvattendike intill parcellen. Kategori Åtgärd Avdriftsminskning till dikesvattenyta i % Allmänna enligt naturvårdsverkets föreskrifter Odlingsfri Zon 55% 6 meter i stället för 3 Noggrannhet? Barriärer mellan spruta och dike Ingen sprutning vid vindhastighet högre än 5 m/s inom ett avstånd av 14 m från ytvatten Läplantering (al)? 90% med blad 70% utan blad Nätskärm höjd 2,5 m 50% Vegetation framför ytvatten 50% Sprutteknik Endast spruta i riktning från diket i näst sista raden Spruta med minsta möjliga fläktunderstöd 50%? Tunnelspruta* 85% Reflektorskärm* 55% Spruta med avstängning av munstycke från fotocell 35-50% Anläggning Flerradssystem? file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (7 av 9) [ :53:20]

8 Omledning av vattenflöden och igentäckning av diken? * Jämförelsen är gjord med en standard tvärströmsspruta Genom en kombination av ovanstående åtgärder kan avdriften minskas betydligt. Allmänna regler Genom olika mått och steg vid tillredning, sprutning och rengöring av sprutan, vilka beskrivs i naturvårdsverkets allmänna råd, kan varje odlare minimera riskerna att bekämpningsmedel hamnar där de inte hör hemma. Reglerna är till för att människor och människors egendom inte skadas och att yt- och grundvatten, den vilda floran och faunan skyddas mot oavsiktlig påverkan vid hanteringen av bekämpningsmedel. Föreskrifterna omfattar följande punkter: Val av medel Den som skall sprida bekämpningsmedel är skyldig att förvissa sig om att denna kan göras utan någon risk för grundvattenförorening. Man måste då ta hänsyn till markförhållandena inom spridningsområdet och preparatets rörlighet i marken. Utrustning Den utrustning som man skall använda måste vara anpassad för det som man skall spruta. Den skall vara väl underhållen och kalibrerad. Skyddsavstånd Vid spridning, hantering av bekämpningsmedel och rengöring av sprutan måste man använda ett sådant skyddsavstånd att det med rådande omständigheter till skydd för vattentäkter, sjöar och vattendrag samt omgivande mark och annans egendom. Därvid måste man ta särskild hänsyn till temperatur och vindförhållanden, jordart och markstruktur, markens lutning mot omgivningen, bekämpningsmedlets egenskaper samt omgivningens känslighet för medlet, t ex fisk och bigiftighet. Markanpassat skyddsavstånd: Vid sprutning minst: 1 m till diken och dräneringsbrunnar 6 m till sjöar och vattendrag 12 m till dricksvattenbrunn 30 m till samtliga här angivna objekt vid tillredning samt påfyllning av bekämpningsmedel och file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (8 av 9) [ :53:20]

9 rengöring av spridningsutrustning. Större avstånd kan behövas om man bedömer att markförhållandena är sådana att det finns stor risk för marktransport mot det aktuella skyddsobjektet och/eller om det t ex är ett fiskgiftigt medel som hanteras. Detta innebär att påfyllning, tillredning och rengöring av bekämpningsvätska aldrig får ske på spolplatta med avlopp, på hårdgjord mark med fri avrinning eller på gårdsplan. Om man inte har någon speciellt inrättad plats för påfyllning t ex biobädd gäller plan odränerad och bevuxen mark med ett ordentligt matjordslager. Vindanpassat skyddsavstånd Utför man bekämpning med bogserad eller maskinburen spruta skall för bestämning av skyddsavstånd skall man ha lämplig utrustning för att bestämma temperatur, vindriktning och vindhastighet på platsen. Vindhastigheten skall kunna bestämmas med en noggrannhet av ±0,5 m/s. Se första sidan i denna skrift. Dokumentation När bekämpning görs med klass 1 eller 2 preparat skall denna dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå: vilket medel och i vilken dos som det använts, tidpunkt och plats, vind- och väderleksförhållanden, skyddsavstånd till omgivningen, försiktighetsmått till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring av utrustning. Dokumentationen skall sparas i tre år och skall vid anmodan kunna uppvisas för tillsynsmyndighet, för närvarande kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Vid olycka eller oavsiktlig avdrift av bekämpningsmedel Då större mängder bekämpningsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut skall räddningstjänsten omedelbart underrättas. Om ett markområde blivit oavsiktligt besprutat, eller genom vindavdrift eller felaktig hantering i samband med spridning, förorenats med bekämpningsmedel att egendomsskada kan befaras, skall områdets ägare eller nyttjanderättshavare snarast underrättas. Om sjö, vattendrag eller vattentäkt förorenats skall även kommunens miljö- och hälsoskyddskontor underrättas. Ansvarig för underrättelsen är den som har utfört spridningen. file:///c /WINDOWS/TEMP/avdrift.html (9 av 9) [ :53:20]