15:E ÅRGÅNGEN FORUM FÖR FORTBILDNINGSCENTRALEN VID ÅBO AKADEMI PEDAGOGIK OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "15:E ÅRGÅNGEN FORUM FÖR FORTBILDNINGSCENTRALEN VID ÅBO AKADEMI PEDAGOGIK OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE"

Transkript

1 3/ :E ÅRGÅNGEN FORUM FÖR FORTBILDNINGSCENTRALEN VID ÅBO AKADEMI PEDAGOGIK OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE Med lärare till ishavskusten årets fältkurs Fullträffar i Åboland och Österbotten Pratstund med Henrik Jansson Senioruniversitetet Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Centre for Continuing Education at Åbo Akademi University Fabriksgatan 2, Åbo / Turku, FINLAND. Tfn: +358 (0) Fax: +358 (0)

2 3/2007 ÖPPNA UNIVERSITETET Höstnummer September L Öppna universitetet en studieform som ger alla möjlighet till akademiska studier Åbo Akademi en studieform som ger alla möjlighet till akademiska studier Under läsåret erbjuder vi kurser inom följande ämnesområden och tvärvetenskapliga helheter: Pärmen Lappljung fotograferad under Fortbildnings centralens fältkursresa till Varangerhalvön och ishavskusten. Foto: Håkan Eklund Utgivare Fortbildnings centralen vid Åbo Akademi Adress Fabriksgatan 2, Åbo & (02) , Fax: (02) Telefontid: Ansvarig utgivare Paula Lindroos Redaktör Peter Siegfrids Medarbetare i detta nummer Håkan Eklund, Tina Engblom, Kerstin Fagerström, Pia-Maria Gardberg, Carina Gräsbeck, Satu Laitila, Anne Lindgren, Mona Nylund, Nancy Pettersson, Kristina Pusa, Mona Riska, Majlen Saarinen, Maria Söderbacka, Christel Söderholm, Uffe Wikström, Nalle Valtiala, Christian Wulff. Produktion Peter Siegfrids Layout Peter Siegfrids Filmutskrift Tryckeri Astro AB Tryck Tryckeri Astro AB Publikationsinfo Lärlust fungerar som språkrör för Fort bildningscentralen vid Åbo Akademi och utges i regel med 4 nummer per år. Bidrag och synpunkter från läsarna välkomnas. Annonser pub li ce ras mot ersättning. Prenumerationer Maria Jalava, & (02) , Fax: (02) e-post: maria.jalava@abo.fi eller elektroniskt: Annonser Peter Siegfrids, & (02) , Fax: (02) e-post: peter.siegfrids@abo.fi Redaktionsråd Katarina Drugg, Paula Lindroos, Mona Riska, Peter Siegfrids, Maria Sundström, Christel Söderholm, Nina Söderlund, Christian Wulff, Uffe Wikström. ISSN FortbildniNGS CENTRALEN vid Åbo Akademi Allmän teologi Arabiska Biologi Danska Engelska Etnologi Europakunskap Filosofi Finska Folkloristik Franska Företagets organisation och ledning Försäkringsmatematik Geografi Geologi Hindi Historia Informationsbehandling Informationsförvaltning Informationssystem Interkulturell kommunikation Internationell marknadsföring Italienska Kommunikation Konstvetenskap Kulturförvaltning Kultur- och socialantropologi Kvinnovetenskap Kyrkohistoria Litteraturvetenskap Livsåskådningskunskap Matematik Miljökunskap Musikvetenskap Nationalekonomi Offentlig förvaltning Psykologi Redovisning Religionsvetenskap Rättsvetenskap Samhällslära Skärgårdskunskap Sociologi Spanska Statistik Statskunskap Svenska Tyska. Kurskatalogen kan beställas från Öppna universitetets kansli. TAG kontakt! I ÖPU:s tjänst: Maria Saxén, Christel Söderholm, Tina Engblom, Majlen Saarinen, Maria Jalava och Carina Gräsbeck. L Öppna universitetet vid Åbo Akademi Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, Fabrikssgatan 2, Åbo & (02) , e-post: opu@abo.fi, FC-hösten är redan i full gång och höstens extra tjocka nummer av Lärlust dokumenterar både en del av det som har hänt sedan senast och en del av det som komma skall. Två av de viktigare återkommande evenemang som många förknippar med årstiden är ledarskapskonferensen Kompetens och de årliga författarträffarna i Åbo markera i kalendern! Lappljungen på pärmen sprakar av färger och detta nummer av Lärlust är historiskt i det avseendet att det är det första som i sin helhet trycks i fyrfärg. Det är ännu frågan om ett försök, men trycktekniken utvecklas och tilläggskostnaden för färgtryck blir allt mer marginell. Ha en färgstark höst! Peter Siegfrids Redaktör P.S.

3 Ledare Höstens nya utmaningar Läsåret börjar och redan nu vet vi med säkerhet att vi har ett händelserikt läsår att vänta. Utvecklings- och utredningsarbete pågår för fullt inom olika områden och på olika plan. Utredningarna eller planerna har olika fokus men många berör på ett eller annat sätt vuxenutbildningen på universitetsnivå. En del av utredningarna har större strategisk betydelse medan andra har större praktisk betydelse för den vuxnes faktiska möjlighet till studier på svenska. Statsrådet godkänner vart fjärde år en plan för utveckling av utbildningen och av forskningen vid universiteten. Just nu är utkastet till plan för utlåtande vid samtliga universitet. Senast i december borde planen för utbildning och forskning godkännas av Statrådet. Vuxenutbildningen står inför nya utmaningar dels genom att behovet av ny, utbildad arbetskraft inte kan tillgodoses genom de utbildningar som riktas till unga och dels genom att det uppstår ett kontinuerligt behov av att upprätthålla och utveckla kompetensen hos den vuxna befolkningen. Vuxenutbildning har därmed en rätt framträdande plats i planen Om vi speciellt ser på högskoleutbildningens vuxenutbildning kan vi konstatera att riktningen i utkastet till plan är följande: a) vuxenutbildningens ställning som en del av högskolornas uppgift stärks och de högskoleutbildades möjligheter till kompletterande utbildning/fortbildning breddas, b) användningen av utbildning av läroavtalstyp på högskolenivå utreds, c) undervisningsministeriet och högskolorna bereder i samråd bransch visa rekommendationer för erkännandet av det som inlärts tidigare, d) det skapas klarhet i basen för finansiering av fortbildning samt e) de resurser som frigörs när utbildningen för unga minskar riktas till att förbättra undervisningens kvalitet samt en del även till att förstärka högskolornas vuxenutbildning. Speciellt välkommet och intressant för de vuxna, men en stor utmaning i förverkligande, är utvecklandet av utbildningar av läroavtalstyp (lära i arbete work based learning) på universitetsnivå. Ett erkännande av det som inlärts tidigare utgör ett första steg i den utvecklingen, men bör kunna kombineras med t.ex. särskilt anpassade magisterprogram för vuxna i arbetet t ex i samarbete med arbetsplatsen. Detta utan att ge avkall på universitetets ansvar för kvaliteten. Ett uttalande som jag personligen saknar i utkastet till utvecklingsplan är en hänvisning om att det öppna universitetet (förutom att ha kvar sin traditionella bildningsfunktion) mer målmedvetet kunde utvecklas till ett studiesystem för vuxna som studier på halvfart upp till kandidatnivå. I utvecklingsplanen bör ingå en prognos över arbetskraftsbehovet och behovet av yrkesinriktad utbildning. Prognostiseringen av behovet av svenskspråkig arbetskraft och utbildning (Yrke 2020 Högskola) är speciellt intressant för såväl Åbo Akademi som Fortbildningscentralen. Utbildningsstyrelsen koordinerar den svenska beredningen som ett särskilt projekt. Projektets målsättning är att skapa praxis för hur högskoleutbildning för svenskspråkiga prognostiseras utgående från det totala behovet av arbetskraft. Projektet slutar i början av 2008 med en konferens och rapporten publiceras i mars. Den förväntas då innehålla en konkret prognos om behovet av yrkesoch högskoleutbildning år Det är ännu för mig oklart huruvida vuxen utbildningen i sig kommer att behandlas separat eller ingå i denna rapport. Resultaten i sig borde dock kunna ge ett gott underlag även för behovet av universitetsbaserad vuxenutbildning. Styrelsen för Åbo Akademi antog den 9 februari 2007 en Strategi för livslångt lärande vid ÅA I strategin framhålls att för att öka slagkraften inom vuxenutbildningen borde verksamheten bilda en samfälld helhet inom Akademin för alla verksamhetsformer och på alla verksamhetsorter. Ytterligare anges att Akademin tillsammans med yrkeshögskolorna kan utveckla en stark enhet med ett helhetsansvar för vuxenutbildningen i Svenskfinland. Mot denna bakgrund har respektive rektor vid Åbo Akademi och YH Novia tillsatt en gemensam arbetsgrupp för samordning av fortbild ning vuxenutbildning. Arbetsgruppen leds av prorektor Ulrika Wolf-Knuts och har som upp gift att komma med förslag bl a till hur vuxenutbildningen bäst kan organiseras inom Åbo Akademi och YH Novia (samt möjligheten till samordning med övriga högskolor och den fria bildningen). Arbetsgruppens bör överlämna sin rapport se nast den 15 november. Mandattiden är kort medan uppdraget är rätt omfattande. Jag hoppas att arbetsgruppen i konstruktiv anda kan utarbeta ett förslag som åtminstone anger vägen och riktningen för en samordnad vuxenutbildning i Svenskfinland. Med andra ord är det ett spännande läsår vi har att vänta på alla plan och alla nivåer. Vi får snart ställa oss frågan när får vi sjunga långsamhetens lov? Stanna upp, reflektera! Är det ändå kanske just nu, innan hösten igen har oss i sitt grepp. Ett gott läsår och en god lärlust! u Tina Engblom Viceföreståndare September 3 / 2007 Lärlust 3

4 Noterat Informationsförvaltningsstudiehelheten lockar i år flere män än tidigare Den 13 augusti ordnades information för intresserade av studiehelheten inom ämnet informationsförvaltning. De stude rande fick information om stu diehelheten och fick svar på sina frågor, som bland annat berörde behörigheten för bibliotekjobb vid de allmänna biblioteken. Ämnet som tillsammans med en högskoleexamen ger bibliotekariebehörighet är populärt inom det Öppna universitetet. Studie helheten inleds den 15 septem ber och alla som vill delta är väl komna, efter den först kursen begränsas sedan deltagarantalet till ca 30. Sista anmälningsdag var den 3 september och hela 79 personer anmälde sig till studiehelheten. En intressant iaktagelse vad gäller det kvinnodominerade ämnet är att det nu finns flere män bland de anmälda än någon sin tidigare. Studiehelheten som ges i Åbo, är nätbaserad och beräknas ta 2,5 år att avlägga. Politisk delaktighet för lärare i historia och samhällslära Hur få inte bara dagens utan också framtiden unga intresserade och engagerade i politiska frågor? Vilka egenskaper behövs för att vara politiskt aktiv? Kan politiskt beteende och delaktighet utformas på flera sätt? Vad säger forskningen? Skiljer sig ungas politiska delaktighet i de nordiska länderna? Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi arrangerar en nätbaserad utbildning, Politisk delaktig het och demokratifostran, finansierad av Utbildningsstyrelsen (UBS) som startar 8 november Lärare i historia och samhällsvetenskap har här en enastående möjlighet att dels jobba självständigt men även utbyta erfarenheter med andra kolleger och samtidigt få prova på ny teknik och nya metoder. Mera information hittar du på Kontaktperson: Johanna Quiroz- Schauman, tfn: (02) , e-post: johanna.quirozs-schauman@abo.fi KOKE gör gott resultat Sysselsättningsprojektet KOKE med arbetslösa akademiker som målgrupp uppvisar goda resultat. Det treåriga projektet pågår till slutet av oktober men redan nu kan det konstateras att antalet deltagare, totalt 237 personer, överträffar målsättningarna med en femtedel. Deltagarnas sysselsättningsprocent stiger till minst 65% och verksamhetens volym uppskattas bli omkring en tredjedel större än i förhandsberäkningarna. KOKE är FC:s största enskilda projekt under de senaste åren och det finansieras av den Europeiska Socialfonden (ESF) och Arbets- och näringscentralen (TE-centralen) i Egentliga Finland. Vetenskapens fronter Vill du fördjupa din kompetens och inspireras av nya vetenskapliga rön inom fysik, kemi och biologi? Vetenskapens fronter, 9 sp, utgör en fortbildningshelhet för dig som är ämneslärare i gymnasiet. Målsättningen är att ge fördju pad kunskap i vetenskapens och teknologins betydelse för samhället, genom att presentera aktuell forskning inom ett antal teman. Kursen presenterar också olika tek niska lösningar för flerformsundervisning och ger färdigheter att implementera tek niken i egen undervisning Målet är att ge gymnasielärarna möjlighet att föra vidare den kunskap om aktuell forsk ning som presenteras. Bibliotekspedagogik! Lärare: Ola Pilerot (SE) & Marina Motaleff (FI) Kursen arrangeras i Åbo, Fortbildningscentralen vid ÅA. Pris: 300. Hör dig för om lediga platser: Pia-Maria Gardberg, tel: (02) , e-post: piamaria.gardberg@abo.fi Helheten erbjuds hösten 2007 våren 2008 med totalt 8 närstudiedagar, varav en del på distans. Sista anmälningsdag För mera information: Kerstin Fagerström, Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi tfn: (02) , e-post: kerstin. fagerstrom@abo.fi eller 4 Lärlust September 3 / 2007

5 På kurs Kurs i handel med Ryssland Fast arbete är målet Det sjuder av diskussionsvilja och vetgirighet när de 13 deltagarna på kursen i handel med Ryssland samlas i ICT-huset i Åbo. Deltagarna kommer från olika delar av landet och flera har också en internationell bakgrund. TEXT & Bild: Uffe Wikström Det råder en boom när det gäller att locka finländska företag in på den ryska marknaden. Men det finns också en stor osäkerhet om hur man kan och får agera där och framför allt hur man ska hitta personal som kan överbrygga och arbeta i de olika miljöerna. Åbo Yrkeshögskola och Fortbildningscentralen vid ÅA har skapat en gemensam kurs med TE-Centralen som finansiär. Målsättningen är att utbilda människor som efter utbildningen har beredskap att arbeta i handel mellan länderna. Vuxenutbildningschef Sari Kinnunen på Åbo Yrkeshögskola är väldigt glad för samarbetet. Den här gången står vi för ramarna medan FC och planerare Hanna Aanila har lagt upp en stor del av innehållet. Det är ett framgångsrikt koncept där vi båda vinner, säger Sari Kinnunen. Studier ger tilltro Nästan alla av de studerande kan ryska sedan tidigare men har inte tidigare lyckats kombinera de kunskaperna med en arbetsplats. Många av de studerande är också kvinnor som under ett antal år har vårdat barn i hemmet, men som nu vill ut på arbets marknaden. De är motiverade och har en stark tro på sin egen kapacitet. Nina Björkfelt har studerat ryska vid ÅA och ser nu en chans att dra nytta av kunskaperna i språket och kontakterna till Ryssland. Från vänster: Viktoria Zavodtchikoff -Hurri, Irina Saari, Nina Björkfelt och Gulja Kiviniemi. Jag vill arbeta med handel och jag tror säkert att det finns företag i Åbotrakten som jag kan arbeta inom. Kursen är väldigt omfattande och ger tilltro till att vi faktiskt är på rätt väg. En del av styrkan i kursen är också att flera av de studerande inte bara kommer från andra delar av landet utan också att flera har en bakgrund i t ex Ryssland och Kazakstan. Det innebär att det finns mycket bakgrundskunskap hos kursdeltagarna och att det blir givande diskussioner om arbetsliv, kultur och fördomar. Viktoria Zavodtchi koff- Hurri vill arbeta i Helsingfors regionen. Hon ser nytta i att kunna studera tillsammans med människor i samma livssituation. Det är en väldigt bra kurs. Vi får aktuell information och vi har en god stämning. Det ger oss alla självförtroende och ett nätverk också för framtiden. Irina Saari har redan lyckat skapa en företagskontakt och fått en praktikplats i ett företag från och med oktober. Det känns bra att få komma igång med arbetet, jag börjar faktiskt arbeta redan nu innan själva praktikperioden tar vid, berättar hon. Gulja Kiviniemi har ett förflutet i Kazakstan och påpekar att Handel med Ryssland faktiskt i många sammanhang täcker ett större område. Jag har tidigare jobbat som assistent i ett exportföretag och vill gärna fortsätta med det. Jag känner båda kulturerna och kan därför bidra till att få det hela att fungera på ett bra sätt. Teori och praktik Kursen som inleddes i början av augusti har en närstudieperiod + distansstudier till medlet av oktober. Därefter följer en 6,5 månader lång praktikperiod. Under den är det meningen att alla deltagare ska arbeta i företag som idkar eller utvecklar handel med Ryssland. En del av praktikperioden kan också utföras i Ryssland. Kursen avslutas med ett uppföljningsseminarium i Åbo på Valborgsmässoafton u September 3 / 2007 Lärlust 5

6 Resan Årets fältkurs: Med lärare till ishavskusten Årets version av FC:s populära fältkurs för lärare gick i augusti i år till Varangerhalvön och ishavskusten uppe i nordnorska Finnmark. Och dit är det lång väg. TEXT: HÅKAN EKLUND BILD: SINIKKA SUOMALAINEN & HÅKAN EKLUND Väl tillbaka i Åbo / Pargas visade bussmätaren på körkilometrar. Trots det blev det egentligen bara två hela kördagar när vi enbart satt i buss. Resten av tiden inkluderade avbrott för olika typer av exkursioner, studiebesök och vandringar i spännande miljöer. Varangerhalvön som egentligen är en halvö, tillhör Finnmarks fylke och ligger alldeles norr om Finlands huvud. Finnmark är Norges östligaste fylke och själva Varangerhalvön avgränsas av Varangerfjorden i söder, Tanafjorden i väster samt Barents hav i norr och öster. Området är kuperat av fjällterräng som höjer sig 637 meter över havet. Städerna Vardø och Vadsø ligger på Varangerhalvön. I VESTRE JAKOBSELV, en bit väster om Vadsö, hade vi en ombyggd fiskfabrik som högkvarter och övernattningsställe. Våra värdar Leena och Jens Pedersen, som båda är lärare, hade byggt om en industrihall till ett mycket funktionellt och trevligt B&Bställe som de gett namnet Pikkuskitsi. Pikkuskitsi är kvänska och betyder litet undervattensskär. Längre tillbaka i tiden låg tomten på ett skär vid mynningen av den laxrika älven intill. Paret Pedersen har många laxfiskande finländare som kunder. Leena som ursprungligen är från Kajanaland, sen länge gift och bosatt i Norge, berättade att Finnmark är ett mycket mångkulturellt fylke där det förutom tvättäkta norrmän finns sjösamer, fjällsamer, kväner och ättlingar till ryska pomorer. Kvänskan, som inte är något skriftspråk, fick status som minoritetsspråk Själv är hon lärare i finska i grannstaden Vadsö där många elever har finska som andra språk redan från första klass. Som första språk väljs antingen norska eller samiska. DELTAGARNA som var med på Varangerresan kom från hela kuststräckan mellan Östnyland och Österbotten. De var in de lade i tre grupper som varje dag förde dagbok över botaniska, ornitologiska och kulturgeo grafiska observationer. Vissa dagar blev det mera fåglar, som besöket ute på fågelön Hornöya utanför staden Vardö längst ut i öster. Andra dagar blev det mera botanik när vi kröp på marken och studerade krypande fjällväxter, eller dagar när vi kände oss mycket kulturella och samhällsengagerade och lärde oss mera om samekulur, pomorhandel eller nordnorskt vardagsliv. Under returresan kunde vi också ta del av årets finska mästerskap i guldvaskning i Tankavaara. FÖR ATT HÅLLA nere kostnaderna bor vi alltid så lokalt och billigt vi kan, och det är också ett litet äventyr. Eftersom de flesta övernattningsställena är planerade för familjer, med dubbelsäng för föräldrarna och extra bäddar eller olika utdragssoffarrangemang för barnen, så är det inte alltid så lätt att hitta de rätta kombinationerna för en busslast vuxna människor under dessa resor. Hittills har det fungerat mycket bra; kursdeltagarna på dessa fältkurser är otroligt flexibla. Ett stort tack för det! En av ambitionen för FC:s fältkurser är att ge lärare en chans att besöka områden i våra gränsregioner, dit inga paketresor ordnas. Det är lättare och mera inspirerande att undervisa natur, miljö, geografi och samhälle om man själv sett och upplevt så mycke t som möjligt, på ort och ställe. Och att i praktiken lära mera om natur och kultur är alltid nyttigt. Det får man aldrig för mycket av. u Lappljung Besök vid laxälvsforsen 6 Lärlust September 3 / 2007

7 Erwin, en av kursdeltagarna Värdparet Pedersen Fjällripa vid det finska lågfjället Kiilopää Nässeby kyrka I Hamningberg, längst ute på Varangerhalvön En toppskarv uttrycker sin åsikt Pikkuskitsi Bed & Breakfast September 3 / 2007 Lärlust 7

8 Aktuellt Fullträffar i Åboland och Österbotten TEXT & BILD: ANNE LINDGREN, MARIA SÖDERBACKA OCH CARINA GRÄSBECK Varma sommarkvällar, trevliga miljöer och inspirerande föreläsningsserier med möjlighet att avlägga studiepoäng har visat sig vara ett lyckat koncept. Skärgårdscaféföreläsningarna Genom sten och vatten i Åboland som arrangerades för första gången lockade många ivriga åhörare. Föreläsningsserien Bibelbältets religiositet i Österbotten åhördes av närmare 90 personer, fastän temperaturen kröp mot 30 grader och det kanske var sommarens varmaste dagar. Under de tre första kvällarna i Pargas deltog över 40 personer varje kväll i föreläsnings serien Genom sten och vatten. De in tres santa föreläsningarna, de vackra miljöerna och de varma augustikvällarna gjorde att stämningen var på topp. Kalkstenen & samhället Pargas Kalkens betydelse och inverkan på omgivningen kom på ett intresseväckande sätt fram i Tom Bröckls föreläsning om hur kalk bränningstekniken utvecklades under århundraden. Egil Essén skildrade med hjälp av gamla bilder och spännande anekdoter Bolagets historia och påverkan på Pargas med omnejd. Torbjörn Kevin knöt ihop den första föreläsningskvällen med en intressant reflektion om dagens globaliserade värld och om hur företagens roll som lokala samhällspåverkare har förändrats. Gruvdriften i dag Under den andra föreläsningskvällen var det dags att besöka själva gruvan i Pargas. Kvällen började med en föreläsning av Lennart Lauren som berättade om gruvan, kalk stenen och företaget Nordkalk idag. Markus Nylund guidade i industrimuseet och kvällen avslutades med en spännande busstur ner till gruvan. Bergsrådinnan Sarlin Den tredje kvällen arrangerades i den vackra herrgårdsmiljön i Furuvik. Maj-Britt Paro inledde kvällen med en föreläsning om gamla bruksmiljöer i Finland. Föreläsningskvällen avslutades med Birgitta Bröckl som på ett fängslande och levande sätt berättade om bergsrådinnan Edith Sarlins liv. I närvaron av kristallkronor, salongsmöb lemang och knarrande golv var det inte svårt att för en stund leva in sig i en försvunnen tid med både patroner, betjänter och sträng etikett. Glödande passion Även föreläsningskvällen på Bjärkas gård i Västanfjärd senare i augusti lockade ett 40- tal deltagare som ivrigt bänkade sig i den mysiga och stilfullt ombyggda ladu gården. Bo Lindberg föreläste om gamla kalk brott och bl a varför marmor kallas marmor och inte kalksten. Medan Magnus Bergholm berättade om livet kring sjömanshuset på Bjärkas med hjälp av bl a gamla brev som hans anfader Otto Jansson skrev till sin fästmö och sena re fru Anna. Det var många gånger fråga om så glödande kärleksbrev att man enligt Magnus knappt vågar visa dem för dagens unga damer. u 8 Lärlust September 3 / 2007

9 Aktuellt Akademicafé i Åbo I september fortsätter serien i mera urbana miljöer i form av Akademicafé. Tre måndagkvällar i rad erbjuds intressanta föreläsning ar om skärgårdskultur ur olika synvinklar i det fina nya stadsbiblioteket i Åbo. På detta vis uppmärksammar vi även Tidskriften Skärgård som firar 30 år: Världsbild och bildning i skärgården, måndag 17.9 kl professor Nils G Holm. Skärgårdens folkkultur genom föremålen, måndag 24.9 kl FL Niklas Huldén. Båtar och sjöfart, mån dag 1.10 kl FL John Hackman. Möjlighet att köpa kaffe/te en halv timme före varje föreläsning. I aulan finns också en utställning med information om skärgårdslitteratur. För information om de kommande föreläs ningarna samt kursen Skärgårdskultur (10 sp) som samtliga föreläsningar ingår i, kontakta: Nina Söderlund, tfn: (02) , e-post: Nina.Soderlund@abo.fi, Föreläsningsserien arrangeras i sam arbete med Åbolands folkhögskola, Kimito- bygdens medborgarinstitut, Dragsfjärds ar be tar institut och företaget Nordkalk. intressant Kan man och får man tala om bibelbältet? Succén med en föreläsningsserie i allmän teologi fortsatte även denna sommar. Norra svenska Österbotten blir i olika sammanhang kallat just bibelbältet och termen analyserades av de olika föreläsarna under rubriken Bibelbältets religiositet. Biskop Gustav Björkstrand inledde med att ge en historisk tillbakablick över de kyrkliga förhållandena i Jakobstadstrakten och om hur Borgå stift har tillkommit. Forskaren Kjell Herberts ställde frågan Kan man och får man tala om bibelbältet. Flera kyrkor än krogar en paradox Man kan tycka att det är en paradox, men faktum är att industrietableringarna i Jakobstad i början av 1900-talet stimulerade det religiösa livet i staden. Det finns ett bönehus, en kyrka eller församlingslokal i nästan varje gathörn, kunde stiftsdekan Sixten Ekstrand berätta. Staden är också en arbetarstad som med sin tobaksfabrik och pappersindustri har lockat folk inifrån landet. Man befarade att socialismens läror skulle spridas bland arbetarna men de tog med sig sitt religiösa arv och byggde kyrkor och bönehus i staden. Pietarsaaren malli Församlingen erbjöd sig som plattform då diskussioner mellan industrin och arbetarna skulle föras på 1960-talet. Mötet mellan kyrka och arbetarrörelse resulterade i en rad olika aktiviteter, bl a socialetiska kurser, vilket har kallats Pietarsaaren malli. Prosten Jan-Erik Nyman, som är en mycket god och omtyckt talare, var med redan vid början och hade således ett perspektiv inifrån och kunde på ett sätt skildra förhållandena. En rundvandring i kyrkorna Ett uppskattat inslag var rundvandringen i kyrkorna och bönehusen i Jakobstad. Museichef Guy Björklund var som ett levande lexikon då han guidade runt. På 1,5 h hann vi se bl a Jakobstads kyrka, huset där Finlands första baptistkyrka verkat, Betaniakyrkan, Ebeneserkyrkan, Pingst kyrkan Elim, fins ka pingstförsamlingens kyrka Saalem, Metodistkyrkan, Adventskyr kan allt detta inom några kvarter! Livlig psalm- och sångtradition En annan föreläsare med god retorik var professor emeritus Karl-Johan Hansson som berättade om psalmsången. Sång- och psalmtraditionen har varit särskilt stark i dessa trakter. Passande nog avslutades kvällen med psalmen Härlig är jorden och den flerstämmiga psalmsången fick ljuda genom de öppna fönstren i den varma augustikvällen. Två biskopar och flera professorer Konceptet med olika föreläsare och möjlighet att under sommaren avlägga studie poäng tycks vara lyckat. Anmärkningsvärt var att kursen ordnades med så många kunniga och insatta föreläsare två biskopar, flera professorer och forskare! Det var också flera som uttryckte en förundran över hur mycket mottagligare och piggare man är att delta en sommarkväll i augusti än under ett veckoslut under vinterhalvåret! Föreläsningsserien arrangerades av Jakobstads svenska församling och Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi i sam arbete med Kristliga folkhögskolan i Nykarleby. u Maria Söderbacka September 3 / 2007 Lärlust 9

10 Välkommen till Åbo Akademis tolfte ledarskapskonferens 8-9 november 2007! Ledarskap, inspiration och coaching Dags igen att inbjuda våra Lärlust-läsare till höstens ledarskapsevenemang KOMPETENS, som för många blivit ett självklart val i det stora utbudet av fortbildningsmöjligheter TexT: Kristina Pusa Curre Lindström Åbo Akademis årliga ledarskapskonferens KOMPETENS 2007 bjuder på inspiration, kunskap och kompetens för ledare och chefer i år för tolfte året i rad! Konferensen är en väletablerad mötesplats som i år ordnas den 8-9 november. Denna oas i höstmörkret och de finlandssvenska ledarnas årliga storsamling som deltagarna ofta kallat konferensen för har arrangerats av Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi sedan Konferensen har varit välbesökt ända från början; hittills har konferensen bevistats av drygt 180 föredragshållare och över 3000 deltagare. Som tema för Kompetenskonferensen strävar vi efter att varje år försöka hitta ett sådant ledarskapstema som är aktuellt och inspirerande för ledare, chefer, personalansvariga, verksamhetsansvariga från både offentliga organisationer och privata företag. Årets Kompetenstema Ledarskap, Inspiration och Coaching erbjuder en frihet för årets talare att belysa aktuella utmaningar för ledarskapet ur sin egen expertvinkel och sitt personliga perspektiv. u Hanna Kaskinen Aktuella frågeställningar på Kompetens 2007: Vi kommer att få ta del av inspirerande, lärorika och tankeväckande föredrag samt personliga berättelser t ex på följande teman: hur ser framtidens lärande organisation ut? coaching och coachande kultur som framgångsfaktorer företagsetik och hållbar utveckling företagsutveckling och hållbar etik ledarskap i ett europeiskt perspektiv konsten att samspela Makt 2.0 en guide till nästa samhälle den svåra konsten att möta sig själv kulturens företag och företagens kultur hur man får ett vinnande lag konstnärligt ledarskap Onko Venäjä meille mahdollisuus vai uhka? Hiljaiset signaalit avain huipputuottavuuteen Jorma Mattinen Bengt Wahlström Elisabeth Helander Marko Kesti Kompetens logotyper: Kristina Pusa 10 Lärlust September 3 / 2007

11 Kompetens Vi har i år igen den äran att få presentera utmärkt fina och intressanta föredragshållare! På Kompetens 2007 medverkar Hanna Aanila Elisabeth Helander Klaus Härö Kaj Hellbom Hanna Kaskinen Marko Kesti Bengt Kristensson Uggla Lise-Lotte Lindfelt Curre Lindström Arne Ljung och gruppen Blueshell Lars Losvik Jorma Mattinen Bengt Wahlström Välkommen! Hela konferensprogrammet hittar du på Låt dig inspireras! Kom med på kompetens 2007! KOMPETENS LEDARSKAPSKONFERENSEN Sagt om Kompetens Tack för en jättegivande konferens. Hoppas att det följer en Kompetens 2007! Mycket välfungerande arrangemang. Tack. Ni behövs. Trevligt att så många män fanns i publiken. Underbart att koppla av från jobbet och samtidigt få inspiration att jobba vidare. Tack för ett fint seminarium. Fin helhet och standarden höll två dagar. Vitamininjektion i höstrusket. TACK. Dessa dagar behövs i höstmörkret. Känns som en livgivande injektion. Överträffade förväntningarna! Bra blandning substans-nöje/underhållning. Första gången jag deltar i Kompetens i Åbo. Dagarna har varit mycket givande. Bra program. Väl organiserade dagar, god mat, kaffe. Supergoda äpplen. Kommer att återkomma nästa år. OM LEDARSKAP, INSPIRATION, COACHING Mera information om konferensen på tidningens bakpärm! KOMPETENS 2007 Konferens 8-9 november 2007 Åbo, Mauno Koivisto Center Klaus Härö Lise-Lott Lindfelt Lars Losvik Hanna Aanila Arne Ljung & Blueshell Bengt Kristensson Uggla September 3 / 2007 Lärlust 11

12 Akademin Senioruniversitetet Tanken med senioruniversitet är redan etablerad vid nio universitet i landet men när Åbo Akademi i höst inleder senioruniversitetsverksamhet är det en nyhet i Svenskfinland. Text: Uffe Wikström foto: Maria SundstrÖM Den här hösten inleds senioruniversitetsverksamhet också i Svenskfinland. Pargas och Åbo utgör testområden för såväl verksamhet som innehåll. Också på Åland inleds verksamhet i höst och även i Österbotten finns det planer på senioruniversitetsverksamhet. Behovet styr utbudet Det är seniorernas egna behov som måste styra verksamheten. Vi måste utgå från att det är människor som utgående från sin egen livs- och arbetserfarenhet bäst kan bedöma vad de är intresserade att veta mera om och hur studierna läggs upp. Man kunde till och med säga att det är fråga om en kräsen målgrupp. Därför har vi valt att starta upp verksamheten i intimt samarbete med de lokala pensionärsorganisationerna, säger planerare Pian Åkerlund vid Fortbildningscentralen i Åbo. Senioruniversitet har sedan tidigare varit knutna till nio universitet i landet och Åbo Akademi blir nu det tionde som öppnar upp för detta. Men Pian Åkerlund understryker att det gäller att gå varsamt fram. Många ideella föreningar och organisationer arrangerar verksamhet för målgruppen. Arbetar- och medborgarinstitut har också ofta ett utbud som lämpar sig väl för äldre. Inom Öppna universitetet finns det också ett välutvecklat samarbete med dessa institut varför det är naturligt med samarbete också i den här verksamheten. Utbudet ska bli ett komplement till det som redan finns, inte konkurrera med andra organisationers redan välfungerande verksamhet. Senioruniversitetet ska erbjuda aktuell forskning och möjlighet till studier på universitetsnivå. Men det är alltså inte fråga om att tentera och avlägga studiepoäng. Jag tror inte att studiepoäng i allmänhet motive rar seniorer. Det är i stället ofta fråga om behovet av att hänga med och tillägna sig aktuell kunskap. Studier kan säkert också främja en äldre människas psykiska, fysiska och sociala välmående på många sätt. Möjlig heten att fråga och diskutera, inte minst under kaffepauser måste vara ett viktigt inslag. Pargas som pilotprojekt Den första mer omfattande föreläsningsserien har utvecklats tillsammans med Pargas Svenska Pensionärer. Ordförande Stina Engblom-Colliander och en grupp pensionärer i Pargas blev genast intresserade och tillsammans med Pargas-Nagu medborgarinstitut har man utvecklat en föreläsningsserie som vi har kallat vardagsjuridik. Det handlar om olika aspekter på arvsfrågor, skattefrågor, konsumentskydd, försäkringar och avslutas med ett tema kring investeringar och placeringar. Serien inleds den 1 oktober och avslutas den 12 november. Föreläsningsserien har ett stort allmänt intresse, anser Pian Åkerlund som tror att den kanske kommer att locka också andra än seniorer och pensionärer. Det här är ju frågor som intresserar oss i medelåldern lika mycket. Detta skiljer sig ju också från vår vanliga öppna universitetsverksamhet som bör ske på kvällar och veckoslut för att alla ska kunna delta. De här föreläsningarna hålls dagtid. I Pargas arrangeras föreläsningarna mellan kl. 13 och 15 på vardagar. Åbopensionärer också engagerade I universitetsstaden Åbo har Åbo svenska pensionärsklubb r.f. sedan länge en tradition att inbjuda föreläsare från ÅA för att få veta mera om eller diskutera angelägna ärenden. Utbud av utbildning och olika nätverk för 12 Lärlust September 3 / 2007

13 Akademin Pian Åkerlund seniorer i staden är också i övrigt stort. Därmed är det naturligt att Åbo svenska pensionärer under ledning av ordförande Karin Åminne utgör en viktig plattform för senioruniversitet i Åbo. I Åbo arrangerar vi en Studia generaliaserie som vi har kallat Vi förändras... och tar då upp frågor som hur man kan upp rätt - hålla funktionsförmågan, vad som sker i våra celler på den minsta nivån och utforskningen av gränslandet mellan glömska och demens, säger Pian Åkerlund. Föreläsningarna i Åbo inleds den 5 oktober och avslutas 23 november. Senioruniversitetsstarten i Pargas och Åbo ska förhoppningsvis ge erfarenheter om såväl arbetssätt som innehåll för en fortsatt utveckling av verksamheten också på andra håll i Svenskfinland. Under hösten inleds verksamhet också på Åland. Ålands högskola arrangerar en temasatsning kring konstvetenskap ( ) där exkursioner till åländska kyrkor ingår och i Österbotten utreder planerare Tina Selänniemi för närvarande möjligheterna att inleda verksamhet i Österbotten. Över generationsgränserna? Pian Åkerlund ser med tillförsikt fram emot starten och hoppas den kan utvecklas till en generationsöverbryggande verksamhet. Den vanligaste formen av verksamhet inom senioruniversitetet i vårt land är studia generalia, föreläsningsserier, kurser, seminarier och diskussionsgrupper som ibland kombineras med resor och exkursioner. Det som jag själv tycker vore meningsfullt är också att främja mer generationsutbyte, att inte betrakta seniorer som en ålderssegregerad målgrupp med avskild verksamhet. Vi borde i högre grad kunna ta tillvara deras kunskap och erfarenheter. Många kunde ju vara mentorer i t ex arbetslivskunskap. På sikt kan vi säkert också tänka oss innehåll som en pensionsförberedande kurs eller kursformer som klart mera är självstyrande än vad en föreläsningsserie är. Huvudsaken som jag ser det är att vi är medvetna om att det redan finns ett stort utbud och att vi bara kan komplettera det. Pian Åkerlund har också haft kontakt med senioruniversitet i Sverige. Där är de kopplade till Folkuniversitetet och bl a Åbo Arrangör: Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi och Åbo Svenska Pensionärs klubb r.f Studia generalia Vi förändras... Plats: Universitetsgatan 19, Alexandrasalen 5.10 kl Hur kan man upprätthålla funktionsförmågan? Anneli Sarvimäki, forskningsdirektör, ansvarig direktör, Äldreinstitutet / Kuntokallio-Stiftelsen 2.11 kl Från cell till cell John Eriksson, FD, professor i biologi, Åbo Akademi kl Gränslandet mellan glömska och demens Mira Karrasch, FD, akademilektor, Psykologutbildningen vid Åbo Akademi Pargas Arrangör: Pargas-Nagu medborgarinstitut och Pargas Svenska Pensionärer r.f. Föreläsningsserie Vardagsjuridik Plats: Stadshuset i Pargas, Strandvägen kl Arvsfrågor I Vemärver mig och hur kan jag påverka arvsfördelningen? Arvsordningen Testamenteringsrätten Kan jag göra en bröstarvinge arvslös? Rätten att ge förskott på arv alternativt s k favoriserande gåvor Hur utestänga giftorätten i arv/gåvor somman ämnar ge sina bröstarvingar? Kurt Långkvist, PL kl Arvsfrågor II Hur skydda efterlevande maka/make? Giftorätten Stockholm och Uppsala har en myck et livlig verksamhet. Ett samarbete med dem i någon form vore praktiskt möjligt och int ressant. Fortbildningscentralen vill knyta an till internationell erfarenhet på senioruniversitetsområdet och kommer att ansluta sig till den internationella intresseorganisationen för senioruniversiteten AIUTA (Association Internationale des Universités du Troisième Age). u Senioruniversitetet vid Åbo Akademi Verksamhet hösten 2007 Det lagstadgade arvsskyddet (ÄB 3:1 a ) Möjligheten att upprätta ett inbördes testamente / Hur upprätta ett testamente? Kurt Långkvist, PL kl Skattefrågor Hur kunna överlåta egendomtill arvingar och samtidigt minimera beskattningen? Förändringar i beskattningen av arv Föreläsare Kristina Wanström, skatteberedare vid Åbolands skattebyrå kl Konsumentskydd/försäkringar Vilka möjligheter har jag somkonsument att åberopa fel i vara? Kan jag kräva reparation/ny produkt/prisnedsättning/annat? Vad kan ja göra omjag märker att ett (konsument-) avtal somjag har undertecknat innehåller oskäliga avtalsvillkor? Vilka rättigheter har jag somköpare omjag köpt en vara på kredit? Mauno Rajala, FM, konsumentrådgivare i Åboland kl Investeringar/Placeringar Hur investera på ett ekonomiskt och säkert sätt? Olika placeringsformer och deras risker, sambandet mellan risk och avkastning. Vilka faktorer påverkar börskurserna och ränte nivån? Christer Lindholm, ED Åland Arrangör: Högskolan på Åland / Öppna högskolan En kurs med temat åländska kyrkor (föreläsningar och exkursioner) den 3-4 oktober under led ning av Åsa Ringbom, FD, professor i konstvetenskap, ÅA. För närmare information kontakta planerare Mirjam Schauman, tfn: (018) , e-post: mirjam.schauman@ha.aland.fi September 3 / 2007 Lärlust 13

14 ÖPU Studievägledarens ruta Information för studievägledare om öpu-leden Ett seminarium om öppna universitetsleden arrangeras inom kort för studievägledare. Där ges information om hur öppna universitetskurser och öpu-leden kan vara ett alterntiv om man inte fått en studieplats. TexT: MajleN Saarinen foto: Maria SundstrÖM Information för studievägledare Öppna universitetet kan vara ett alternativ även för den som inte fått en önskad studieplats eller om man vill kombinera jobb med litet studier. Den 26 oktober kl arrangerar högskolorna i Åbo tillsammans ett informations tillfälle för Egentliga Finlands studievägledare på Turun Kauppakorkeakoulu. Under detta tillfäl le informerar vi från ÅA om studier på svenska. Samtidigt vill vi förbättra våra informationskanaler till studievägledarna och diskutera hur vi i fortsättningen kunde samarbeta. Öpu-leden i regionerna Öppna universitetets kurser arrangeras runt om i Svenskfinland vid medborgar- och arbetarinstitut samt vid en del folkhögskolor. En studerande som har avlagt 60 studiepoäng inom öppna universitetet kan söka in och bli antagen för examensstudier vid Åbo Akademi. Kraven för antagning varierar mellan olika fakulteter och mera information finns på vår webbsida. Öpu-leden i Nyland I Nyland kan man studera vid öppna universitetet och senare söka in via öpu-leden till teologiska, tekniska (informationsbehandling som huvudämne) och till ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten för politices magisterexamen eller till rättsnotarieexamen. I huvudstadsregionen kan man därtill också gå kurser eller söka in via öpu-leden till hu ma nistiska eller samhällsoch vårdveten skapliga fakulteten. Öpu-leden i Åboland och på Åland Utbudet av kurser i Åboland kan kombineras till samtliga öpu-leder vid Åbofakulteterna, d v s TF, HF, MNF, TkF, ESF (ekonomexamen, politices magisterexamen samt rättsnotarieexamen). På Åland går det att studera inom öppna universitetet och söka in via öpu-leden till teologiska, tekniska (informationsbehandling som huvudämne), till ekonomiskstatsvetenskapliga fakulteten (för politices magisterexamen eller ekonomexamen), humanistiska samt till samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Öpu-leden i Österbotten I Sydösterbotten erbjuds kurser inom följande öpu-leder: teologiska, tekniska (med informationsbehandling som huvudämne) och till samma fakultet för ekonomexamen samt till ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten för politices magisterexamen. I Vasaregionen kan utbudet av öppna universitetskurser kombineras till samtliga öpu-leder vid ÅA förutom till MNF. I Norra svenska Österbotten går det att söka in via öpu-leden till teologiska, tekniska (med informationsbehandling som huvudämne), humanistiska, samt till ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten för politices magisterexamen eller för ekonomexamen. Åbohögskolorna informerar Åbo-högskolorna arrangerar ett informationstillfälle för Egentliga Finlands studievägledare den 26 oktober kl på Turun Kauppakorkea koulu, Rektorsåkersgatan 3 i Åbo. Välkomna! Nationellt öpu-seminarium Fortbildningscentralen är värd för de öppna universitetens nationella seminarium i Åbo under temat öppna universitetets framgångsfaktorer. Nationellt sett minskar deltagarantalet inom de öppna universiteten och seminariet ska diskutera hur trenden kan vändas. Vilka är det öppna universitetens framgångsfaktorer och hur ser dessa ut i framtiden? Vi förväntar oss deltagare från alla 19 öppna universitet i Finland. Mera information om öpu-leden och om studier inom öppna universitetet hittar du på våra webbsidor: Majlen Saarinen L Öppna universitetet ÅBO AKADEMI Har du frågor? Ta kontakt! Mera information kan du få av studievägledare Majlen Saarinen, tfn: (02) , e-post: majlen.saarinen@abo.fi Kolla också våra webbsidor: På webbsidorna finns förutom kursinfo dessutom länkar till det nationella Avoi n yliopisto och dess svenska service. Öppna universitetets kansli Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2, Åbo Tfn: (02) , , e-post: opu@abo.fi 14 Lärlust September 3 / 2007

15 ÖPU Kursutbudet inom Åbo Akademis öppna universitet Åbo Akademis öppna universitet har verksamhet i hela Svenskfinland. Därtill arrangerar vi nätkurser som kan avläggas i hela landet och även från andra länder. Östnyland I Östnyland inleds nya studiehelheter om 25 sp i ämnena allmän teologi, informationsbehandling, miljökunskap, nationalekonomi, skärgårdskunskap, psykologi och statskunskap. Enskilda kurser erbjuds därtill i biologi, engelska, folkloristik, interkulturell kommunikation, kultur- och socialantropologi, kvinnovetenskap, masskommunikation, rättsvetenskap, socio logi, specialpedagogik och svenska. Huvudstadsregionen I huvudstadsregionen inleds nya studiehelheter om 25 sp i följande ämnen: allmän teologi, informationsbehandling, mediepsykologi, miljökunskap, nationalekonomi och skärgårdskunskap. I specialpedagogik inleds en helhet om 25 sp/35 sp och i hälsokunskap och vårdvetenskap helheter om 35 sp. Enskilda kurser erbjuds i biologi, folkloristik, hälsovårdsadministration, konstvetenskap, kultur- och socialantropologi, kvinnovetenskap, miljökunskap, psykologi, religionsvetenskap, rättsvetenskap, sociologi, specialpedagogik, svenska och vårdvetenskap. Västnyland I Västnyland inleds studiehelheter om 25 sp i följande ämnen: allmän teologi, informationsbehandling, interkulturell kommunikation, mediepsykologi, miljökunskap, nationalekonomi, psykologi, rättsvetenskap/privaträtt och skärgårdskunskap. I hälsokunskap inleds en helhet om 35 sp. Enskilda kurser erbjuds i arabiska, biologi, folkloristik, kultur- och socialantropologi, kvinnovetenskap, miljökunskap, pedagogik (tillämpad), psykologi, rättsvetenskap, sociologi, statskunskap, svenska och utvecklingspsykologi. Åboland I Åboland inleds grundstudiehelheter om 25 sp i följande ämnen: allmän teologi, dramapedagogik, europakunskap, företagets organisation och ledning, informationsbehandling, informationsförvaltning, interkulturell kommunikation, kulturförvaltning, miljökunskap, nationalekonomi, pedagogik (allmän), psykologi, rättsvetenskap/privaträtt, samhällslära samt skärgårdskunskap. Ämnesstudier om 35 sp inleds i geografi och psykologi. Enskilda kurser erbjuds därtill i arbetsplatspsykologi, biologi, danska, engelska, etnologi, filosofi, finska, finska språket med litteraturen, folkloristik, franska, försäkringsmatematik, geologi, hindi, historia, informationssystem, internationell marknadsföring, italienska, konstvetenskap, kultur- och socialantropologi, kvinnovetenskap, kyrkohistoria, litteraturvetenskap, matematik, musikvetenskap, offentlig förvaltning, pedagogik (tillämpad), religionsvetenskap, sociologi, spanska, statistik, statskunskap och svenska. Åland På Åland inleds grundstudiehelheter om 25 sp i ämnena allmän teologi, företagets organisation och ledning, hälsokunskap, informationsbehandling, informationssystem, internationell marknadsföring, miljökunskap, nationalekonomi, rättsvetenskap/privaträtt, skärgårdskunskap. Enskilda kurser erbjuds därtill i arbetsplatspsykologi, barnpedagogik, biologi, engelska, filosofi, folkloristik, hälsovårdsadministration, konstvetenskap, kulturoch socialantropologi, kvinnovetenskap, offentlig förvaltning, pedagogik (allmän), pedagogik (tillämpad), psykologi, redovisning, rättsnotarieprogrammet, samhällslära, sociologi, spanska, specialpedagogik, statskunskap, svenska, tyska, utvecklingspsykologi och vårdvetenskap. Sydösterbotten I Sydösterbotten inleds grundstudiehelheter om 25 sp i följande ämnen: allmän teologi, arbetsplatspsykologi, informationsbehandling, informationssystem, miljökunskap, nationalekonomi, pedagogik (allmän) och skärgårdskunskap. Enskilda kurser erbjuds därtill i biologi, folkloristik, kvinnovetenskap, psykologi, rättsvetenskap, sociologi och svenska. Vasaregionen I Vasaregionen inleds grundstudiehelheter om 25 sp i följande ämnen: allmän teologi, arbetsplatspsykologi, globalisering och internationalisering, informationsbehandling, interkulturell kommunikation, internationell marknadsföring, landsbygdsstudier, mediepsykologi, miljökunskap, nationalekonomi, pedagogik (allmän), skolpsykologi, skärgårdskunskap, sociologi, specialpedagogik och utvecklingspsykologi. Enskilda kurser erbjuds i: biologi, dramapedagogik, engelska, filosofi, folkloristik, hälsokunskap, konstvetenskap, kvinnovetenskap, litteraturvetenskap, nationalekonomi, offentlig förvaltning, pedagogik (allmän), psykologi, religionsvetenskap, rättsvetenskap, socialpolitik, sociologi, specialpedagogik, statskunskap, svenska, ungdomsvetenskap, utvecklingspsykologi och vårdvetenskap. Norra svenska Österbotten I norra svenska Österbotten inleds grundstudiehelheter om 25 sp i följande ämnen: allmän teologi, filosofi, företagets organisation och ledning, informationsbehandling, livsåskådningskunskap, miljökunskap, nationalekonomi, pedagogik (allmän) och skärgårdskunskap. Enskilda kurser erbjuds i biologi, engelska, folkloristik, kvinnovetenskap, mediepsykologi, miljökunskap, psykologi, redovisning, religionsvetenskap, rättsvetenskap, skolpsykologi, sociologi, specialpedagogik, språk och kommunikation samt svenska. u Öppna universitetets verksamhetsorter i Svenskfinland September 3 / 2007 Lärlust 15

16 Skärgård Skärgård 30 år firades på kökar Text: Nalle Valtiala foto: Håkan Eklund Då beröringspunkterna för hela Svenskfinland blir allt färre, blir satsningar som Skärgård allt viktigare. Trettio år efter starten är tidskriften upplaga ex alltjämt en finlandssvensk produkt av rang. Tack vare sina talrika vänner och gynnare, eldsjälar utan ekonomiska anspråk, och inte minst sin mångårige redaktör Håkan Eklund mår Skärgård ganska bra och har goda förutsättningar att fylla både 40 och 50. Så uttryckte sig Nina Söderlund, ordförande för ledningsgruppen för Skärgårdsinstitutet vid ÅA, Skärgårds utgivare, vid tidskriftens 30-årsjubileum som firades på Kökar den juni. Ett representativt urval vänner och gynnare hade infunnit sig till en naturlig mittpunkt i vår skärgård, för att ta mått på aktuella problem och ge form åt visioner om en hållbar framtid. En ledande roll spelar som sagt Åbo Akademi, och dess prorektor, professor Urika Wolf-Knuts rörde sig i sitt anförande över ett brett fält av vetenskaper med anknytning till skärgård och marin miljö. Allt från geologisk rapakiviforskning, fiskparasitologi och eutrofieringsforskning till teknologi kring vindkraft, turistutveckling och etnologisk forskning med teman som kvinnoarbete, bondeseglation och barnens liv i skärgården förr och nu lyftes fram. Ulrika Wolf-Knuts betonade vikten av att skärgården inte ensidigt bevaras som ett museiområde typ Kråkskär på 1800-talet utan förblir integrerat i nutiden. Men också det förflutna måste arkiveras, och i en fascinerande ljudmatta, ett axplock ur ett privat förråd av läten, spelade Sture Wärlinder från Stockholms läns och Sveriges hembygdsförbund upp mer eller mindre utdöda svängningar i etern: issåg, väderkvarn inuti, slaga, kastmaskin, spinnrock, häst dragande järnhjulsvagn på grusväg, tre ångbåtsvisslor med sällsam individualitet. Ljud förgår, skärgården består. Ingen ö är en ö, i dag är alla platser införlivade med en global verklighet med alltmer pockande krav på anpassning. Samma problematik som i tre decennier tacklats i Skärgårds spal- 30 Besök vid Källskärskannan med artikelförfattaren längst till vänster, hos bildkonstnären Satu Kiljunen, Vålö och sist en kaffestund vid Brudhäll. ter berördes från olika synvinklar på Kökar, i fokus den vanskliga balansgången mellan ekonomi och ekologi under mörknande skyar. Men på Kökar sken solen, Hamnö med klostret kallade, och Otterböte under arkeo logen Kenneth Gustavssons kunniga guidning. Andra dagens program omfattade utfärd till friherre Göran Åkerhielms unika Källskär, hembygdsmuseet och besök hos bildkonstnären Satu Kiljunen på Vålö. I väntan på nästa Skärgård i början av juli, med Österbottens kustland och skärgård som bärande tema. u 16 Lärlust September 3 / 2007

17 Kultur En vandring genom Konstens natt Fortbildningscentralen fanns som alltid med i gatubilden även under årets Konstens natt som utspelades den 16 augusti. Nytt för i år var att FC förutom vid Svenska gården fanns på plats med information också i Akademiska bokhandeln. Intervjuer & BILD: Christian Wulff Under täcknamnet Christina och utrustad med en enkel pocket kamera gav sig Lärlusts representant ut i nattvimlet. Hans uppdrag var att försöka bilda sig en uppfattning om vilken typ av människor som flockades kring Fortbildningscentralens informationsbord vid Svenska gården. Varifrån kom de, vad var det som intresserade dem? Han kom tillbaka vid soluppgången, trött men lycklig, efter slutfört uppdrag. Han hade träffat trevliga människor, fått svar på sina frågor och tagit några ganska suddiga bilder. Den här sidan är hans redogörelse för några intryck av Konstens natt 2007 i Åbo. Anders Sundqvist, Lojo En överaskande välstrukturerad tillställning här på Svenska gården. Det finns motsvarande tillställningar i Lojo, men inte lika svenskspråkiga miljöer. Jonas Biström, Kyrkslätt Jonas studerar statsvetenskap vid ÅA. Han är intresserad av att läsa statistik vid öppna universitetet eftersom han hoppat av den traditionella kursen vid ÅA två gånger. Kursen vid Öpu intres serar eftersom den delvis är nätbaserad och har en annan pedagogisk uppläggning än den normala kursen vid ÅA. Leena Winter och Paula Montin, Åbo Leena till vänster har studerat i finska hanken medan Paula har studerat eng els ka vid ÅA. De är överraskade över hur välordnat allt är på Svenska gården och tycker att Konstens natt är ett stimulerande evenemang. Båda säger sig också vara intresserade av Öpu:s kursverksamhet som bland mycket annat presenterades i FC-butiken av Christel Söderholm och Majlen Saarinen från Fortbildningscentralen. u September 3 / 2007 Lärlust 17

18 Kultur Pratstund med Henrik Jansson Henrik Jansson i korta drag: känd åboförfattare, flitig musikrecensent och kolumnist, uppskattad lärare på kurser i kreativt skrivande. TexT: Mona Nylund BILD: Katariina Perkiö Det är i den sistnämnda rollen som vi på Fortbildningscentralen fått samarbeta med honom en av de bärande krafterna i ledningsgruppen för vårt fortbildningsprogram Litterärt skapande ända sedan starten vid millennieskiftet. Produktiva år Tiden sedan slutet av 1990-talet har varit produktiva år för Henrik Jansson med utgivning så gott som vartannat år: Romanen Godnatt treans spårvagn, novellsamlingarna Lejonhonans stillhet och Min dotter näckros talet har varit en fin period. Jag känner mig lycklig om dagsprogrammet kan bestämmas av arbetet med att skriva på en bok, säger Henrik Jansson. I höst kommer han ut med romanen Protokollsutdrag från subversiva möten, som tar avstamp i 1970-talet. I texten är det ofta nuet som gäller, men så att 70-talet syns eller skymtar fram. Jag gillar att skriva så att de olika tiderna flyter in i och speglas mot varann. I mångt handlar det om minnen från berättarjaget Henrik Janssons minoritetskommunistiska tid. Huvudpersonen har intressant nog samma namn som författaren och därmed skriver Henrik Jansson in sig i en litterär tradition som alls inte är ett ovanligt grepp; det har exempelvis svenska Klas Östergren använt på 80-talet, senare aboensiska Peter Sandström likaså för att nämna ett par samtida författare. Först hette huvudpersonen något annat, Jan Jansén, men det kändes inte ok och då testade jag Henrik Jansson och det gav mig en kick. Då kunde jag fantisera och leka: nu far den där (fiktiva) Henrik Jansson iväg och gör allt möjligt, som jag själv inte har gjort, men som jag kanske kunde göra, säger författaren Henrik Jansson. Det ligger en fascination och en laddning i det. Många använder detta grepp för att bryta fiktionen, men jag gör det för att vidga den. Jag ville egentligen skriva denna bok redan på 90-talet, men det gick inte. Henrik Jansson menar att det beror på att det inte då fanns tillräckligt med avstånd i tid för att se på det med både kärlek och distans. Jag tror man måste gå hela cirkeln: förlora något, sörja, återvända och då se med nya ögon på det som varit. Trettio år har förflutit, vad har hänt? Situationen i samhället är hårdare, en kall marknadsekonomi dominerar och nedmonteringen av välfärdssamhället pågår för fullt. Det är kanske en kliché, men det som vi byggde upp på 60- och 70-talen, skola, sjukvård, åldringsvård för att alla skulle få kvalitet på lika villkor, det är inte längre en självklarhet. Nu får man kvalitet om man betalar - annars inte. Detta upprör Henrik Jansson. Hätska angrepp på dem som på 70-talet hade drömmar om ett rättvist samhälle har blivit vanliga och de kommer ofta från folk som inte vet så mycket om denna tidsperiod. Upprördhet är en bra drivkraft för att skriva och det har för mig öppnat möjligheten att skriva just den här boken. Den nu aktuella romanen innebär en uppgörelse med många drag och misstag som gjordes på 70-talet inom den minoritetskommunistiska rörelsen, men man kan också se en rehabilitering av de fina ideal som fanns bland människorna då som ett tema i boken. Saker som inte gick rätt inom rörelsen gjorde det svårt att förverkliga drömmarna. Det är ändå inte fråga om någon avbön vill Henrik Jansson understryka. Utveckling i författarskapet Henrik Jansson skriver på ett annorlunda sätt nu än i sina tidigare böcker. Berättarjaget Henrik Jansson funderar och reflekterar mycket över 70-talsdrömmarna och om varför det gick som det gick. Det är en 50-årig man som blickar tillbaka, en man som fortfarande håller fast vid någon form av drömmar och ideal. Det är dock en mogen mans reflektioner jämfört med upplevelsen hos den 17-åriga yngling som drogs med i det underbara att hitta något som engagerade, där det fanns likasinnade som blev hans vänner. På frågan om debatten i Hbl i sommar skulle visa att det finns en beställning på hans bok i Svenskfinland svarar författaren bara: Klart det, men det är inte därför jag skrivit den - min bok var klar innan debatten tog vid. Det är bra att det finns en debatt, något nytt i stället för det tidigare onyanserade bespottandet. Henrik Jansson menar också att de som orerar om det som hände på 70-talet inte så gärna vill diskutera det som sker i dag och då är vi tillbaka i diskussionen om varför han skrivit boken och den riktning samhällsutvecklingen tagit. Det är allt detta han vill komma åt. Som författare har han småningom kommit att intressera sig allt mera för människor i marginalen. För mig är det viktigt att boken kommer ut på ett personligt plan, men också för det sociala engagemangets skull, blir den replik där det känns bra att avsluta samtalet. Nu väntar vi på boken! u 18 Lärlust September 3 / 2007

19 Kultur Höstens författarträffar i Åbo: Trettonde gången gillt Text: Mona Nylund Författarträffarna i höst arrangeras för trettonde gången och kan återigen bjuda på fyra kvällsmöten med intressanta och aktuella författare enligt välbekant recept. Det blir föredrag, samtal och möjlighet till diskussion mellan författare och publik, bokförsäljning och kaffeservering. Platsen är även denna höst Kulturcentrum / Gamla Rådhuset, Gamla Stortorget 5. Träffarna ordnas onsdagar kl med start i mitten av oktober. Författarträffarna arrangeras av Åbo Kulturväsende och Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi i samarbete med bl a Åbolands litteraturförening. u Fotografer Henrik Jansson Katariina Perkiö Lars Sund lena Malm Emma Juslin Lena Malm Monika Fagerholm Ulla Montan Agneta Ara Charlotta Boucht Zinaida Lindén Johan Lindén Ralf Andtbacka Camilla Ostberg Peter Mickwitz Charlotta Boucht Marie Silkeberg Sara Mac Key Tiia Strandén Lena Malm Agneta Ara Zinaida Lindén Henrik Jansson Lars Sund Ralf Andtbacka Peter Mickwitz Emma Juslin Monika Fagerholm Marie Silkeberg Tiia Strandén Författare och författarskap Onsdagar 17.10, 24.10, och 7.11, kl i Åbo Kulturcentrum, Gamla Rådhuset, 3. vån. Gamla Stortorget 5, Åbo Det lyckliga 70-talet? Henrik Jansson och Lars Sund, onsdag Skrivandets lust och vånda Emma Juslin och Monika Fagerholm, onsdag Från Madrid till Tokyo Agneta Ara och Zinaida Lindén, onsdag Nordisk poesikarusell Ralf Andtbacka, Peter Mickwitz, Marie Silkeberg och Tiia Strandén, onsdag 7.11 Arrangörer: Åbo Kulturväsende och Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi, i samarbete med Åbo Kulturcentrum, Åbolands litteraturförening m fl. September 3 / 2007 Lärlust 19

20 Lärande Ämneslärare får ny arena temadag den TexT: Satu Laitila Åbo Akademi arrangerar i höst en ämnesdidaktisk dag vars syfte är att skapa en mötesarena för lärarutbildare, lärare, ämnesföreträdare och ämneslärarstuderande. Som en följd av oron kring det sinande intresset för att bli ämneslärare har rektor vid Åbo Akademi i Vasa, Sven-Erik Hansén sammankallat en arbetsgrupp kring temat och initierat ett projekt, vars mål är att sammankalla lärarutbildare, lärare, ämneslärarstuderande och andra ämnesföreträdare till en fortbildningsdag kring temat Den professionella läraren. Arrangörer är Åbo Akademis humanistiska, matematisknaturvetenskapliga, pedagogiska och teologiska fakulteter samt Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Temadagen går av stapeln i Åbo den Dagen erbjuder både intressanta gästföreläsare och diskussioner i ämnesgrupper med ämnesdidaktiken som utgångspunkt. Med didaktiken som startpunkt sätts lärarens arbete i fokus och en stor del av dagen ägnas dialogen mellan de olika målgrupperna. Naturvetenskap ett kulturarv Integrationen mellan ett läroämne och pedagogik är också ledmotivet för gästföreläsaren professor Svein Sjöberg från universitetet i Oslo, som kommer att tala om sin nyligen utkomna och uppmärksammade bok Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. I denna bok vänder författaren upp och ner på våra vanliga föreställningar om naturvetenskapliga ämnen. Sjöberg menar att naturve ten skapens idéer, världsbild och metoder hör till de mest centrala delarna av vårt kulturarv och att de naturvetenskapliga ämnena därför är viktiga kulturämnen i skolan. Han anser att naturvetenskapen är en viktig faktor i samhällsutvecklingen och utgör grunden för ett demokratiskt samhälle. Under sin föreläsning kommer professor Svein Sjöberg att ge en bild av elevers erfarenheter, inställningar och intressen när det gäller naturvetenskap, en bild som baserar sig på den internationella forskning som han själv står i spetsen för. Ämnesdidaktik i praktiken Förutom uppmärksammandet av naturvetenskapliga ämnen kommer även språklärarna under förmiddagen att ha möjlighet att diskutera språkutvecklingen i skolan och pedagogiska texters lärandepotential, i en gemensam föreläsning av akademilektor Anna Slotte-Lüttge och lektor Tom Wikman. Debatterna som inletts på förmiddagen får fortsätta på eftermiddagen. Då är tiden ämnad för diskussion i ämnesgrupper. Även realämnen samt konst- och färdighetsämnen är företrädda av egna experter, med ledning av akademilektor Tom Gullberg och professor Christina Nygren-Landgärds. Dagen avslutas med en paneldiskussion där alla fyra ämnesgrupper är med. Vi hoppas att den avslutande paneldiskussionen för med sig många värdefulla tankar om den ämnesdidaktiska utvecklingen i både skola och lärarutbildning. Välkommen med! Den ämnesdidaktiska dagen är kostnadsfri och programmet i sin helhet samt anmälningsmöjlighet hittar du på: Program Anmälning och kaffe Välkomsthälsning, prorektor Sven-Erik Hansén Professor Svein Sjöberg, universitetet i Oslo. Professor Sjöberg har utkommit med en uppmärksammad bok Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Sjöberg kommer att diskutera denna fråga samt pågående aktuell forskning Aktuell forskning i Svenskfinland Språkutvecklingen i skolorna, akademilektor Anna Slotte-Lüttge Farväl till läroboken? lektor Tom Wikman Lunch Diskussion i ämnesgrupper Matematik-naturvetenskap (mate- matik, fysik, kemi, datakunskap, biologi, geografi, hälsokunskap). Ordförande lektor Tom Lönnroth Språk och litteratur. Ordförande professor Kaj Sjöholm Realämnen (historia, samhällslära, religion, psykologi, livsåskådning). Ordförande akademilektor Tom Gullberg Konst- och färdighetsämnen (bildkonst, musik, slöjd, gymnastik, huslig ekonomi). Ordförande professor Christina Nygren-Landgärds Paneldiskussion: Ämnesdidaktisk utveckling i skola och lärarutbildning. Panelen består av företrädare för de fyra ämnesgrupperna. Ordförande prorektor Sven-Erik Hansén Avslutning Plats: Auditorium Armfelt, Arken, Åbo Akademi, Fabriksgatan 2, Åbo Avgift: Den ämnesdidaktiska dagen är kostnadsfri. Deltagarna betalar själva sin lunch. Buss transport tur-retur från Vasa ingår. Obs! Begränsat antal platser. Anmälan: Anmäl dig på adressen: 20 Lärlust September 3 / 2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

ÖPPNA UNIVERSITETET. Åbo Akademi NYLAND

ÖPPNA UNIVERSITETET. Åbo Akademi NYLAND ÖPPNA UNIVERSITETET Åbo Akademi www.abo.fi/fc/opu 2006-2007 NYLAND L ALLMÄN TEOLOGI - KONSTVETENSKAP ALLMÄN TEOLOGI (25 SP)- GRUNDSTUDIER 2 Kyrkohistoria I, 5 sp (15 h) Tidpunkt: 6.11, 13.11, 20.11 och

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

Innehåll. Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 1: Utbildningsansvar enligt fakultet och utbildningsområde.

Innehåll. Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 1: Utbildningsansvar enligt fakultet och utbildningsområde. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, psykologiska... 5 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska...

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013. Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Innehåll Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, ryska och tyska 27.8.2013 Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten

Genomgång av examensstrukturen. Engelska, franska, tyska och ryska Innehåll. Utbildningslinjer. Ämnen vid fakulteten Genomgång av examensstrukturen Engelska, franska, tyska och ryska 28.8.2012 Innehåll Ämnen Linjer Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år 1 Studierådgivare Sabina Ringvall 1 Åbo Akademi Domkyrkotorget

Läs mer

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor Vad är dubbelbehörighetsprojektet? Dubbelbehörighet betyder att en ämneslärare har

Läs mer

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2016

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2016 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi 19.5.2016 kl. 10.00-14.00, Uleåborg "livsmedelsekonomi och företagande" och "marknadsföring". Lantbruksekonomi

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

ÖPPNA UNIVERSITETET 2006-2007

ÖPPNA UNIVERSITETET 2006-2007 ÖPPNA UNIVERSITETET 2006-2007 Redigering: Christel Söderholm Layout och omslag: Peter Siegfrids, Christel Söderholm 2006 Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Fortbildningscentralerna vid Åbo Akademi

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Programkatalog Uddevalla 2019 Öppet hus Torsdag 22 november UDDEVALLA GYMNASIEUTBILDNING 2019 NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Gör skillnad för världen redan

Läs mer

Utvärdering av samarbetet inom Åbo Akademis öppna universitet. Seminarium för samarbetsparter 7 april 2005 Tina Engblom

Utvärdering av samarbetet inom Åbo Akademis öppna universitet. Seminarium för samarbetsparter 7 april 2005 Tina Engblom Utvärdering av samarbetet inom Åbo Akademis öppna universitet Seminarium för samarbetsparter 7 april 2005 Tina Engblom Vem har svarat? 22 enheter (67%) av 33 har svarat/pågående samarbete under läsåret

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Ny utbildningsstruktur och nya antagningskriterier

Ny utbildningsstruktur och nya antagningskriterier Ny utbildningsstruktur och nya antagningskriterier * förändringar inom universitetsutbildningen Utbildning enligt den s.k. Bolognamodellen Träder i kraft 1.8.2005 Övergångstid till 31.7.2008 För diplomingenjörerna

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015

Helsingfors universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 universitets urvalsprov våren/sommaren 2015 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Tidpunkt Ort Tilläggsinformation Konsumentekonomi, Uleåborg "lantbruksekonomi och företagande", "livsmedelsekonomi och

Läs mer

Genomgång av examensstrukturen. Historia, filosofi och litteraturvetenskap Ämnen vid fakulteten. Innehåll.

Genomgång av examensstrukturen. Historia, filosofi och litteraturvetenskap Ämnen vid fakulteten. Innehåll. Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi och litteraturvetenskap 28.8.2012 Studiechef Sanna Westerlund Ämnen vid fakulteten Språk - engelska - finska - franska - ryska - svenska - tyska HF Kultur

Läs mer

Då är det här rätt utbildning för dig...

Då är det här rätt utbildning för dig... Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN

Läs mer

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017 Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Om ledarskap, inspiration, coaching

Om ledarskap, inspiration, coaching Om ledarskap, inspiration, coaching KOMPETENS 2007 LEDARSKAPSKONFERENS Mauno Koivisto Centrum, Åbo, 8-9.11. 2007 Mauno Koivisto Centrum, Bio City, Artillerigatan 6, Åbo En oas i höstmörkret Kompetens 2007

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

2002-2006 Filosofie kandidatexamen i folkloristik med etnologi och skärgårdskunskap som biämnen.

2002-2006 Filosofie kandidatexamen i folkloristik med etnologi och skärgårdskunskap som biämnen. Maria Johansson KONTAKTUPPGIFTER Maria Johansson Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Åboenheten (f.d. Fortbildningscentralen) Fabriksgatan 2, 20500 Åbo Besöksadress: Arken, byggnad G, vån. 1,

Läs mer

om med examinator och för detta uppbärs extra examinationsarvode.

om med examinator och för detta uppbärs extra examinationsarvode. Anvisningar Anmälningar Görs alltid till arrangören, antingen till Centret för livslångt lärande (CLL) på adressen www.abo.fi/opu eller till våra lokala arrangörer i Svenskfinland. Anmälan till kurser

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012

Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 Utvärdering av utbildningsprogrammet för företagsekonomi vid Högskolan på Åland 2012 1. 1. Jag arbetar i offentliga sektorn 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i privata näringslivet 2. som 0 1 2 3 VD personalansvarig

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

VårKultur 2011 - Rapport

VårKultur 2011 - Rapport VårKultur 2011 - Rapport Kultur för och med seniorer Kultursamarbetet VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och

Läs mer

Öppna universitetet vid Åbo Akademi

Öppna universitetet vid Åbo Akademi Öppna universitetet vid Åbo Akademi Tina Engblom http://www.abo.fi/fc/opu/ 6 april 2005 Tina Engblom/ÅA 1 Enligt Fortbildningscentralens instruktion och enligt Åbo Akademis strategi för vuxenutbildningen

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och musik och samhälle Nyhet! PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Bli lärare på tre terminer! Kompletterande lärarutbildning vid Uppsala universitet är en påbyggnadsutbildning för dig med

Läs mer

Du läser ämnen som ger grundläggande

Du läser ämnen som ger grundläggande Allmän kurs Allmän kurs med extra svenska 2012/2013 Allmän kurs På Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola gäller samarbete och du arbetar nära dina lärare och kurskompisar. Den här kursen är ett bra alternativ

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Öppna föreläsningar Hösten 2010

Öppna föreläsningar Hösten 2010 Öppna föreläsningar Hösten 2010 Datum Ämne Föreläsare Innehåll 14 okt Ledarskap Anders Hytter Det mörka ledarskapet Ledarskap kan utövas med såväl positiva som negativa förtecken. Inom forskningen har

Läs mer

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP vår vision är att göra Drakamöllan till en mötesplats och plattform för forskare och vetenskapsmän från teknik till humaniora, för konstnärer, kulturarbetare,

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan

NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan adept: Nihad Subasic subasic@kth.se KTH, ITM, TMT Campus Södertälje mentor: Joakim Gimholt joakim.gimholt@scania.com Scania Tekniskt Center Södertälje

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet sprogrammet Inriktningar och samhälle PER BRAHEGYMNASIET Det är en cool miljö på PB med en trevlig stämning. Jag var på öppet hus och hade också hört mycket bra om skolan. Det var också en kompis som skulle

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN

ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN ANVÄNDNINGEN AV HUMANISTISKA KURSER I EXAMEN En registerstudie. Ansvarig utredare: Magnus MacHale Gunnarsson Analys & utvärdering RAPPORT 2014:04 Diarienummer: V 2015/104 GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du

Läs mer

Verksamhetsidé. Fem ledande principer

Verksamhetsidé. Fem ledande principer Borgå medborgarinstitut ägs av Borgå stad och är administrativt en enhet som lyder under det svenska skolväsendet inom stadens bildningssektor. Institutet är juridiskt en skola inom den fria bildningen

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 december 2013 1040/2013 Undervisnings- och kulturministeriets förordning om ändring av undervisningsministeriets förordning om precisering av universitetens

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR

Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR 17 juni 2015 Innehåll Färgkoder 2 LIR, Idé- och lärdomshistoria 3 LIR, Litteraturvetenskap 6 LIR, Religionsvetenskap 11 LIR, Scen och medier 14 LIR, Teologi 16 1

Läs mer

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum. Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet är ett högskole för beredande program vilket innebär att du blir behörig att söka till universitet och högskola. Du får en bred utbildning där fokus ligger

Läs mer

Välkommen till distansstudier med Infokomp!

Välkommen till distansstudier med Infokomp! Välkommen till distansstudier med Infokomp! Först av allt: Lycka till med dina studier och vi hoppas kunna hjälpa dig på bästa sätt! InfoKomp erbjuder en mängd kurser som du kan studera på distans. Våra

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Totalt var 54 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra 10 gäster inräknade i summan, så 44 medlemmar deltog. Svarsfrekvensen var den sämsta

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Studera skandinavistik - mitt i Sverige

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Studera skandinavistik - mitt i Sverige MÄLARDALENS HÖGSKOLA Studera skandinavistik - mitt i Sverige STUDERA SVENSKA SPRÅKET OCH KULTUREN PÅ PLATS I SVERIGE! Är du intresserad av att lära dig det svenska språket och bli kunnig i svenska samhälls-

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

Utbildningsplan Dnr /2006. Sida 1 (6)

Utbildningsplan Dnr /2006. Sida 1 (6) Utbildningsplan Dnr 52-179/2006 Sida 1 (6) PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsprogrammet är inrättat den

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Kurskatalog 2008 www.liberhermods.se Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Sedan starten år 1898 har Liber

Läs mer

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner

Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Humanistinen tiedekunta 8.11.2018 1 Innehåll Varför ska man avlägga valfria studier? Vilka, och hur mycket, valfria studier kan man avlägga?

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Personalpolitiskt ramprogram

Personalpolitiskt ramprogram 1 Personalpolitiskt ramprogram Folkuniversitetet Vision Vår personalpolitiska vision är att skapa goda arbetsplatser där varje medarbetare känner arbetsglädje och stolthet, har inflytande och möjlighet

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

GÖTEBORG. Öppet hus. 20 jan kl

GÖTEBORG. Öppet hus. 20 jan kl GÖTEBORG Öppet hus 20 jan kl. 12.00-14.00 VI FLYTTAR TILL VALLGATAN! Bästa förberedelsen för vidare studier Jag välkomnar dig till en familjär, kamratlig och centralt belägen skola där kvaliteten på din

Läs mer

Förskolepedagogik. Förteckning över hur utbildningsansvaret för lärarutbildningen fördelar sig mellan universiteten på det pedagogiska området

Förskolepedagogik. Förteckning över hur utbildningsansvaret för lärarutbildningen fördelar sig mellan universiteten på det pedagogiska området 3340 Nr 568 Humanistiska eamina Förteckning över områden, grupper av läroämnen och vissa läroämnen inom vilka de olika universiteten ordnar fördjupade studier inom det humanistiska området Bilaga I HU

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och

Läs mer

Öppna föreläsningar Hösten 2010

Öppna föreläsningar Hösten 2010 Öppna föreläsningar Hösten 2010 Datum Ämne Föreläsare Innehåll 21 okt Hälsa Marianne Henningsson Kan naturen få dig att må bra Naturupplevelser ökar vårt välbefinnande, fysiskt och mentalt. Många söker

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP

DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP Drakamöllan en kraftkälla för skapande Dagens samhälle bjuder på ett överflöd av kommunikation, ett konstant brus och krav på tillgänglighet. Som kontrast

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

MALMÖ. Öppet hus. 30 jan kl

MALMÖ. Öppet hus. 30 jan kl MALMÖ Öppet hus 30 jan kl. 18.00-20.00 Välkommen till Hermods Gymnasium Vår vision lyder: Skolan där varje elev kan lyckas! Vad betyder det då att lyckas? Ja, det varierar självklart utifrån vilka förutsättningar,

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2015 2016

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2015 2016 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2015 2016 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1

ALLMÄNNA STUDIER. Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) 9102 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER 1 ALLMÄNNA STUDIER E826 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) Att studeranden skall tillägna sig grundläggande färdigheter att på ett framgångsrikt sätt studera vid fakulteten och tillägna

Läs mer