Samverkansmöte om luftfartens miljöfrågor

Transkript

1 Protokoll 1 (8) Datum Samverkansmöte om luftfartens miljöfrågor Datum Tid Plats Närvarande Skansens restauranger, Sollidenhuset Stefan Andersson, Näringsdepartementet Rafiz Amiree, FOI Louise Bednarz, Naturvårdsverket Jan Bergling, Svenska Flygbranschen Jenny Blomberg, Transportstyrelsen Karl Bolin, Centrum för hållbar luftfart/kth Tomas Grönstedt, Chalmers Marie Hankanen, Transportstyrelsen Paul Hultsbo, European Maintenance Service Håkan Johansson, Trafikverket Annika Lindell, Transportstyrelsen Bengt Moberg, Wernamack AB Per M Olsson SFSA Holding Lennart Persson, AOPA Anna Petersson, Transportstyrelsen Lars Rörick, ACR Petra Schwartz, Sundsvall Timrå Flygplats Therése Sjöberg, Transportstyrelsen Magnus Swahn, NTM Ulf Tengzelius, Centrum för hållbar luftfart/kth Neda Tooloutalai, FOI Katarina Trygg, Försvarsmakten Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping Telefon Annika Lindell Telefax kontakt@transportstyrelsen.se

2 Datum 2 (8) Lina Weinman, Försvarsmakten Lena Wennberg, Swedavia Anna Wilson, Svenskt Flyg Mats Åbom, Centrum för hållbar luftfart/kth 1 Inledning och presentation av deltagarna Anna Petersson, chef för sektionen för miljö på Sjö- och luftfartsavdelningen hälsade välkommen och uttryckte uppskattning över att deltagarna hade kommit till mötet eftersom samverkan om luftfartens miljöfrågor är viktig. Samtliga deltagare presenterade sig och berättade kort om sina arbetsuppgifter samt sina förväntningar på denna dag. 2 Presentationer från Transportstyrelsen (se även bifogade power point-presentationer) 2.1 Projekt Miljöpåverkan från mindre luftfartyg Jenny Blomberg och Annika Lindell presenterade Transportstyrelsens projekt Miljöpåverkan från mindre luftfartyg. Projektet avslutades Syftet med projektet var att bidra till minskad miljöpåverkan från helikoptrar och kolvmotordrivna propellerflygplan främst vad det gäller buller och utsläpp av bly från flygbensin. Genom projektet undersöktes bl.a. olika intressegruppers uppfattning om utsläpp av bly från flygbensin och flygbuller från mindre luftfartyg och förslag till olika åtgärder för att minska problemen presenterades. Rapporten finns tillgänglig dels som tryckt rapport, dels i pdf-format på Transportstyrelsens hemsida: kan-från-mindre-luftfartyg/ 2.2 State Action Plan Annika Lindell presenterade Sveriges State Action Plan on CO2 Emissions Reduction Activities. State Action Plan är ett sätt för staterna att till ICAO beskriva och rapportera staternas policys och aktiviteter för att minska utsläpp av CO 2 från internationellt flyg samt utsläppens storlek. Sverige

3 Datum 3 (8) genomförde under 2015 en uppdatering av den State Action Plan som togs fram State Action Plan innehåller dels en gemensam del för ECACområdet i vilka olika åtgärder som innebär minskade koldioxidutsläpp beskrivs, dels en nationell del där nationella åtgärder beskrivs. Vidare beskrivs luftfartsverksamheten i Sverige samt data över Sveriges koldioxidutsläpp. Planen kommer att kompletteras med ett baseline scenario på ECAC-nivå. Scenariot kommer att visa koldioxidutsläpp, trafik i RTK, bränslekonsumtion och bränsleeffektivitet för åren 2010, 2030 och Planen finns tillgänglig på Transportstyrelsens hemsida: t/state-action-plan-sweden-2015.pdf 2.3 Vad hände vid CAEP/10 Marie Hankanen inledde med en kort beskrivning av ICAOs miljökommitté CAEP (Committee on Aviation Environmental Protection). Kommittén har 23 medlemmar vilka utgörs av olika länder samt ett antal observers som utgörs av organisationer och olika länder. Marie Hankanen är en av de 23 medlemmarna i CAEP och har genom detta möjlighet att nominera deltagare i CAEPs arbetsgrupper. Detta ger möjligheter för Sverige att delta i och påverka arbetet inom CAEP. Arbetet inom CAEP bedrivs i treårs-cykler som avslutas med ett stormöte där det genomförda arbetet presenteras och CAEP:s fortsatta arbete diskuteras. Den senaste treårs-cykeln (CAEP/10) avslutades med ett möte i Montreal under de två första veckorna i februari Under de två veckorna diskuterades bl a koldioxid, partiklar, marknadsbaserade styrmedel, alternativa bränslen, buller, operativa procedurer, ATM och flygplatsfrågor, forskningsnyheter, trender, beräkningsmodeller och databaser. Maries presentation bifogas minnesanteckningarna och av presentationen framgår innehållet i besluten eller diskussionerna. I dessa minnesanteckningar återges endast kompletterande information och diskussioner som fördes under mötet. Den största framgången från mötet var att en ny koldioxidstandard beslutades. Beslutet föregicks av stora förhandlingar eftersom målet är att få fram en standard som accepteras av alla. Nu finns ett system på plats och kraven i standarden kan successivt förbättras. Standarden kommer att finnas i Annex 16 Volume III dvs. en helt ny Volym i Annex 16.

4 Datum 4 (8) Vid mötet beslutades även om en ny partikelstandard som innebär nya texter i Annex 16 Volym II. Vad gäller kommande diskussioner om överljudsplan så framförde en mötesdeltagare att han inte kan se några möjligheter att undvika ljudbangar och att det är nödvändigt med en fullskalig demonstrator. CAEP:s arbete med operativa procedurer, ATM och flygplatser resulterar inte i regler (standarder och rekommendationer) utan arbetet leder till riktlinjer och cirkulär. Vad gäller dokumentet Best Practice Environmental Assessment Doc så finns det möjlighet att föreslå egna best practices på ICAOs hemsida. Förslaget granskas och om det uppfyller ICAO:s kriterier accepteras det som ett best practice och läggs ut på ICAO:s hemsida. ICAO:s Carbon Calculator har uppdaterats så att den även kan beräkna CO 2 - utsläppen från frakt. ISG (Impact and Science Group inom CAEP) har bland annat publicerat ett white paper om klimatets inverkan på flyget och med detta avses hur klimatförändringar kan påverka säkerheten. Syftet med pappret är att öka medvetenheten om denna påverkan och avsikten är att frågan ska omhändertas i säkerhetsarbetet. Även inom ACI ses frågan som en säkerhetsfråga. Marie visade även bilder över trender vad gäller CO 2 -utsläpp, luftkvalitet och buller. Prognoser visar på ökad flygtrafik i framtiden, orsakande ökning av CO2-utsläpp samt ökande utsläpp av NOX och partiklar. Om en moderat-avancerad teknikutveckling sker vad gäller buller från flygplan samtidigt som operativa förbättringar ur bullersynpunkt införs, så skulle dock ökningen av antalet bullerexponerade personer (medelvärdesbildat flygbuller) kunna stanna av runt år Therése Sjöberg berättade om arbetet inom ICAO med att ta fram ett globalt marknadsbaserat klimatstyrmedel (GMBM). I detta arbete är hela flygindustrin och en mängd NGOs (Non- Governmental Organisations) delaktiga. Therése berättade även att Sverige är ett av de 18 länder som ingår i en nyligen skapad high-level group inom ICAO. Den svenske deltagaren är Ingrid Cherfils som är chef för Sjö- och luftfartsavdelningen på Transportstyrelsen. Hon deltar i gruppen som representant från rådslandet Norge. Även ICAO:s president är engagerad och har varit på en världsturné för att hjälpa till i arbetet.

5 Datum 5 (8) Therése passade även på att uppmuntra deltagarna att delta i det kommande dialogforumet för GMBM (GLADS) som bl. a. kommer att hållas i Nederländerna den 4-5 april. ICAO:s planerade GMBM kommer enbart att omfatta utsläpp av koldioxid, inga andra klimatpåverkande utsläpp från flyget. 2.4 CAEPs framtida arbetsplan svenska prioriteringar Marie Hankanen gick igenom arbetsuppgifter som ingår i CAEPs arbetsplan för den kommande treårs-cykeln (CAEP/11) och uppmuntrade samtidigt mötesdeltagarna att fundera över om de har möjlighet att bidra i arbetet och i så fall i vilka frågor. Det finns olika möjligheter att bidra till CAEPs arbete allt ifrån att lämna underlag till att delta i arbetsgrupper. Ett formulär delades ut där deltagarna kunde fylla i vilka frågor som var viktiga för dem och inom vilka områden de skulle kunna bidra med kunskap. Formulären samlades in vid slutet av mötet. 3 Diskussioner kring viktiga miljöfrågor inom flyget som Sverige vill/bör driva de närmaste åren Therese Sjöberg inledde denna diskussion med att ställa frågorna: Vad kan vi samverka kring? Vad tycker vi är mest prioriterat? Var kan vi bidra i arbetet? Flera mötesdeltagare berättade om vad de kunde och ville bidra med. Roligt var att se att det fanns ett stort intresse i gruppen att samverka mer kring, alternativt bidra mer konkret, i frågor som rörde framför allt buller, operativa procedurer, alternativa bränslen samt beräknings- och modelleringsverktyg. För en sammanställning av de områden som mötesdeltagarna gärna samverkade kring, eller kunde tänka sig att bidra mer aktivt i, se den bifogade excel-filen. Therese tackade för engagemanget och för det visade intresset att hitta områden att samverka kring framöver.

6 Datum 6 (8) 4 Diskussioner om samverkan kring flygets miljöfrågor Den sista punkten på dagordningen var en diskussion om hur vi ska genomföra samverkan på bästa sätt. Jenny Blomberg inledde diskussionen genom att presentera ett antal frågeställningar att diskutera utifrån. Hur anser ni att samverkan har fungerat sedan vi startade 2014? Vad skulle ni, mer specifikt, vilja ha ut av samverkan? Hur vill ni andra ha input från Transportstyrelsen i ert arbete? Kan vi samordna svenska synpunkter och arbeta tillsammans mot svenska mål? Skulle någon av er andra vilja hålla i ett samverkansmöte eller ska Transportstyrelsen fortsatt kalla till möte? Använder ni webbsidan Transportstyrelsens webbplats? Använder ni Transportstyrelsens prenumerationstjänst? Anna Wilson nämnde att Svenskt Flyg redan tidigare erbjudit sig att ordna öppna möten för att bidra till att information kommer ut i Sverige, exempelvis i samband med att ett nytt nummer av Transportstyrelsens Flygtendenser ges ut. Under diskussionen kom frågan upp om det var möjligt för andra deltagarna i samverkansforum att utnyttja samverkanssidan på Transportstyrelsens webbplats och lägga upp information där? Svaret på denna fråga är att det inte är möjligt, men att Transportstyrelsen kan flagga för intressanta nyheter på sin webbplats och länka till andra organisationers sidor för mer information. Det framfördes en synpunkt att det är svårt att hitta information på Transportstyrelsens hemsida är och att det vore önskvärt med kalendarium för möten som Transportstyrelsen har. Transportstyrelsen lovade att ta med följande frågor hem till avdelningen: Kalendarium för samtliga möten om luftfartsfrågor önskvärt Vissa upplever problem med att logga in på prenumerationstjänsten Det vore önskvärt med ett nyhetsbrev för luftfartsfrågor, exempelvis varje kvartal Magnus Swahn efterfrågade samverkan i mindre grupper i specifika frågor. Håkan Johansson menade att nätverket, i egenskap av relevanta aktörer, skulle kunna utnyttjas i samband med olika uppdrag som exempelvis Energimyndighetens uppdrag om en fossilfri transportsektor.

7 Datum 7 (8) Lars Rörick anser att en form av samverkan är att bjuda in Transportstyrelsen till möten inom sin organisation. På frågan hur ofta vi ska ha möten om synpunkterna fram att det bör vara ett stort möte per år och däremellan samverkan i smågrupper i relevanta ämnesområden. Det är lämpligt med ett stormöte när det har hänt något som motiverar stormöte. Vad gäller den samverkanssida som Transportstyrelsen har skapat och lägger ut information på ställde Marie frågan om deltagarna utnyttjar tjänsten eller hellre vill ha ett nyhetsbrev. Mötet menade att prenumerationstjänsten även kunde användas som ett remisshjälpmedel eftersom man kan skicka ut en fråga till de som prenumererar. Mötet visade även intresse för att, utöver Transportstyrelsens information, även ta del av presentationer från andra deltagare och påpekade att detta är en förutsättning för att det ska kunna kallas samverkan. Vidare efterfrågades att en mejllista skulle levereras till gruppen så att deltagarna kan använda listan för att skicka ut material i gemensamma frågor Eftersom det framkom under mötet att några deltagare inte kände till samverkanssidan och prenumerationstjänsten eller hade problem med funktionen infogas här en informationstext om hur man finner samverkanssidan och hur man går till väga när man vill ansluta sig till prenumerationstjänsten. Länken till samverkanssidan är: (kalendariet kommer att uppdateras så fort vi får information om kommande möten som beslutas inom ICAO) Prenumerationstjänsten hittar man här: För att börja prenumerera på nyheter från transportstyrelsen klickar du på Prenumerera på information i vänsterspalten. Scrolla ner till LUFTFART och bocka i rutan luftfartens miljöfrågor (Självklart kan du även bocka i fler rutor om du vill ha ytterligare information från Transportstyrelsen). Längre ner på sidan bockar du sedan i hur ofta du vill ha utskick. Vi rekommenderar att du bockar i snarast, då får du informationen så fort vi

8 Datum 8 (8) lagt ut den på webbsidan. Ange sedan den e-postadress som du vill att prenumerationsutskicken ska gå till. Tryck på skicka. När du gjort detta kommer du att få en bekräftelse från Transportstyrelsen till den e-postadress som du uppgivit och tjänsten är där med igång! Tjänsten är gratis och går att stoppa när du vill. 5 Avslutning Innan mötet avslutades uppmanade Marie åter gruppen att fylla i listorna och även skriva ner om de känner till någon annan som är berörd av frågorna och kan vara intresserad av att delta i samverkan och möjligen bidra till CAEP-arbetet. Stort tack till alla som varit med och deltagit i många givande diskussioner under denna dag! Vid protokollet Justeras Annika Lindell Therése Sjöberg