Studieresa till London

Transkript

1 Studieresa till London Introduktion Vi var åtta stycken personal från ambulansen i Hässleholm/ Osby/ Eslöv och bemanningsplaneraren i distrikt 4 som i december 2013 reste till London på studiebesök två arbetsdagar. Pengar för att sponsra resan blev beviljat av Vårdförbundets och Falcks stipendiefond. Fulham Education Centre Första dagen var vi på studiebesök på Fulham Education Centre som är det största av sammanlagt fem utbildningscenter i London för ambulanspersonal. Vi fick träffa Ian Bullamore som är ansvarig för paramedic utbildningen samt se oss omkring i deras olika utbildningsrum för praktisk träning, både för nya och för den erfarna personalen som redan arbetar prehospitalt. Ambulanspersonalen har tre utbildningsdagar per år som de får ordna själva, även här är det svårt att friställa personal till utbildning pga. den höga arbetsbelastningen. På utbildningscentret i Fulham fanns bland annat ett stort antal intubationshuvud både på vuxna och på barn, fina dockor för HLR och mycket annat. Dagen vi var där hade de praktiska examinationer för sina paramedics. Eftermiddagen spenderade vi på Royal London Hospital som är Englands största traumasjukhus. Vi började uppe på taket med att besöka HEMS, (Helicopter Emergency Medical Service). Där träffade vi Dr Matt Warner som visade oss runt och berättade om helikopterverksamheten. Det blev sedan ett besök nere på akutmottagningen för att kika på det mycket imponerande traumarummet. Andra dagen var vi utplacerade på olika ambulansstationer i London, vissa av oss mer ute på landsbygden. Där hade vi medåkning en hel dag med antingen ambulans eller deras FRU bilar, (Fast Response Unit). Ambulanssjukvården i London Fakta London har 400 stycken ambulanser och 200 FRU fördelade på 70 ambulansstationer. De har även 30 st motorcyklar, 30 st cyklar och en helikopter inom ambulanssjukvården i London. Alla dessa enheter styrs från Emergency operation Centre, larmcentralen, i Waterloo. En backup finns i östra London om av någon anledning den i Waterloo fallerar. Riktlinjerna säger att alla larmsamtal (999) ska besvaras inom fem sekunder. Det är paramedics som fattar beslut om prioritet samt om ambulans ska skickas. De kan även ge egenvårdsråd till uppringaren, vilket har blivit en stor del av arbetet under senare år på grund av arbetsbelastningen med ökade antal uppdrag. De har möjlighet till läkarkontakt för rådgivning. Mellan samtal

2 besvaras varje dag där cirka 2700 stycken resulterar i att ambulans eller FRU åker ut på uppdrag. London har 8,2 miljoner invånare och över 100 olika talade språk. Larmcentralen har möjlighet att bli kopplad till telefontolk inom 60 sekunder. Ambulans är gratis för alla. I London finns 31 sjukhus med olika specialistvård varav fyra stycken är traumacenter, de har även PCI direkt och stroke center. Dessa tre kategorier är de som är bäst utvecklade och ambulanspersonalen ska triagera patienten till rätt sjukhus direkt, vilket fungerar bra. Trauma och hjärtsjukvård är de områden de ser sig som bäst inom och patienter som lämnas hemma med egenvårdsråd är det de behöver bli bättre på enligt Ian B. Detta är något som även ska implementeras i större utsträckning under paramedic utbildningen. Telefonrådgivning och mindre antal patienter till sjukhus samt att fler triageras direkt till kommunen måste bli något som utvecklas inom en snar framtid på larmcentralen för att få kontroll på det ökade antalet uppdrag i London. Riktlinjerna i London säger att vid varje kategori A (prio 1) larm ska 75 % av patienterna nås av antingen ambulans eller FRU inom åtta minuter, 95 % inom 19 minuter. Kategori C1 (prio 2) ska 93 % nås inom 20 minuter och kategori C2 (prio 3) ska 93 % nås inom 30 minuter. Detta är anledningen till att FRU bilarna existerar. De är sjukvårdsmässigt sett fullutrustade personbilar med blåljus som har lättare att ta sig fram fort, bemannade med en paramedic som kan göra en första insats eller bedömning i väntan på ambulans. De har även rätt att avbeställa ambulans som är på väg. Katastrofsjukvård är något som hela tiden finns i beräkningarna både utbildningsmässigt och uppbyggnadsmässigt på sjukhusen samt prehospitalt på grund av terroristhot. Efter bombdåden i Londons tunnelbana 2005 har detta utvecklats betydligt. Det finns till exempel åtta stycken extra ambulanser i London med material för att ta hand om skadade vardera som används vid stora incidenser, se bild nedan.

3 Utbildning Det finns olika yrkeskategorier inom ambulanssjukvården i England. EMT (Emergency Medical Technician), A&E Support, Apprentice Paramedics och Paramedics. EMT kurser finns inte längre utan har ersatts med A&E Support vilket innebär personal med baskunskaper. De har 5 veckors utbildning i ambulanssjukvård, 3 veckors körutbildning + 2 veckors avancerad körutbildning samt 2 veckors brevidgång. Apprentice Paramedics är de som arbetat som EMT s minst ett år och sen läser till nätbaserade kurser på deltid samtidigt som de arbetar under 4-5 år. Alla praktiska kunskaper lärs ut på de fem olika utbildningscentren. De erhåller lön även under sina studier. Krav för att läsa vidare är godkänd HLR, patient bedömningsförmåga, intyg på att kunna hålla fria luftvägar och en kort uppsats. Paramedic utbildningen finns även som en universitetsutbildning på tre år. Här krävs ingen erfarenhet inom vården för intagning. För att bli godkänd legitimerad paramedic ska följande kurser ha genomförts: 3 veckor anatomi & fysiologi, 1 vecka trauma, 1 vecka pediatrik och 1 vecka obstetrik 4 veckors hospital vfu på bland annat akutmottagning och IVA eller på hjärtavdelning. 25 stycken intubationer ska utföras (alla paramedics intuberar), 25 stycken pvk och 10 stycken infusioner. Sedan 2005 har även lagar, etik, sociologi, psykologi, forskning, rådgivning av egenvård, hälsofrämjande arbete och att kliniskt kunna bedöma patienter tillkommit i utbildningen. Paramedics i England har nationella guidelines att arbeta efter och ligger lönemässigt på samma nivå som en specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvården i Skåne. En nyutbildad paramedic har bredvidgång 1715 timmar, vilket nästan motsvarar ett år på heltid. Målsättningen är att det ska finnas minst en paramedic i varje ambulans, vilket inte riktigt nås i dagsläget. Det råder brist på paramedics i London så är någon ambulanssjuksköterska intresserad finns absolut möjligheten, kontakter är etablerade. HEMS På taket av The Royal London hospital finns helikopterplattan där Londons enda helikopter är placerad. Denna flyger dagtid och ersätts nattetid eller vid dåligt väder av akutbil. På fredagsnätter bemannas två bilar. Det finns sex stycken bilar som kan bemannas vid behov. Bemanningen i helikoptern är läkare med specialistutbildning akutsjukvård eller anestesi, de ska kunna även den andra delen samt en paramedic med minst sex års prehospital erfarenhet,

4 en månads bredvidgång och examination. Helikoptern åker på alla svåra trauma samt om ambulans på plats ber om hjälp, ej på medicinska uppdrag. Efter att helikoptern har fått ett ärende ska de ha lyft inom tre minuter, helst inom 1 ½ minut, vilket koordineras med Heathrow. Helikoptern ska vara framme på plats inom tio minuter. De har cirka sju uppdrag per dag där 30 % är trafikolyckor och 30 % skott- och knivskador. De har resurser för att utföra öppen thoraxkirurgi på plats vilket var ganska vanligt vid knivskador och biltrauma där försök görs att stoppa stora inre thoraxblödningar. De är utrustade med AutoPulse istället för Lucas. ResQPOD används vid hjärtstopp och kan sättas både på mask och på tub vid intubering. Syftet är att öka blodflödet till hjärna och hjärta, höja blodtrycket och därmed öka chansen för lyckad defibrillering och överlevnad. Detta görs genom ett ökat negativt tryck i bröstkorgen som drar mer blod tillbaka till hjärtat, då onödig luft förhindras komma in under HLR. Mannitol finns att ge vid hotande inklämning, blod finns tillgängligt och PK kan tas med sticka vid eventuell Waranbehandling för att säkerställa behandling av patienten. Alla uppdrag utvärderas och granskas av överläkare där all personal samlas för att gå igenom allas uppdrag i inlärningssyfte. Helikopterplattan på The Royal London Hospital The Royal London Hospital Behandlar över 1400 trauma patienter varje år vilket är mer än något annat sjukhus i England. De har även Londons mest besökta barnakut. Traumarummet består av åtta stycken platser som var en kombination av akutplats, IVA plats och operationssal. Vid behov blev patienten opererad direkt på traumarummet. Inom fem minuter skulle patienten annars ha genomgått CT och vara på operationsavdelningen om så var behovet. REBOA (Resuscitative endovascular balloon occlusion of the aorta) används på akutrummet vid hypovolem chock istället för att öppna thorax för att kunna klämma av aorta eller andra stora kärl vid blödning. Även HEMS ska få denna utrustning. The Royal London Hospital har kapacitet att klara åtta stora trauma

5 per timme på akutrummet. Direkt PCI utförs ej på detta sjukhus annars har de alla specialistinriktningar. Diskussion Diskussioner som förts i gruppen i samband med de olika studiebesöken har bland annat varit: Utrustningen i Londons ambulanser är snarlik den vi använder. Skillnaden vi reagerade på var deras lasta och kör tänk. De använder sig av detta då det är så nära till sjukhus medan vi i Sverige har kommit ifrån detta med ökad kompetens i ambulanserna. Ambulansjournalen i London ska vara korrekt och fullständigt ifylld, vilket tog tid då det var många kryss att fylla i. Om journalen inte var fullständig fick de böter, inte personligen utan verksamheten. De blev dock inkallade till chefen för samtal om detta inträffade vilket gjorde att mycket tid lades på pappersarbetet istället för att faktiskt vårda och tala med patienten. Ännu en anledning till arbetssättet lasta och kör kanske. London visar på en ökad överlevnad efter hjärtstopp där 31 % överlever i London och 68 % överlever om hjärtstoppet inträffar på Heathrow. Enligt Ian B tränas allmänheten i HLR bland annat på skolor osv och defibrillatorer finns på många allmänna platser idag vilket kan vara en bidragande faktor till bättre siffror i överlevnadsstatistiken. I diskussionen framkom dock att HLR inte väljs att påbörjas i lika stor utsträckning som vi gör i Skåne, då äldre och sjuka får lov att somna in fridfullt i London. Startas inte

6 HLR räknas ju dessa personer ej in i överlevnadsstatistiken, vilket enligt oss bidrar ganska rejält till bättre siffror. Startar vi HLR för ofta i Skåne? Är det etiskt? När ambulanspersonalen lämnade och rapporterade över patienten på akutmottagningen knappade sköterskan där in en kod som gick direkt till larmcentralen. Ambulansteamet hade sedan 14 minuter på sig att städa och komplettera ambulansen innan de automatiskt var disponibla för nytt uppdrag. Är detta något som hade fungerat bättre än statuspanelen vi har idag? Problematiken med att ambulanser inte klarmarkerar sig hade ju frånkommits helt då man i stort sett alltid hinner göra bilen redo för nytt ärende på 14 minuter. Frågan är dock om personalen hade upplevt detta som en överhängande stressfaktor i arbetet. I London upplevdes det som att det fanns en väldig yrkesstolthet bland paramedics. Redan under utbildningar och deras sätt att öva poängterades detta och att ambulanssjukvården är på väg att utvecklas ytterligare med positiv anda. Vad är det som gör att vi i Skåne inte har denna känsla? Vad stör utvecklingen inom ambulanssjukvården här? Diskussioner framkom direkt om missnöje med låga löner och dålig löneutveckling, schemabyten alldeles för ofta och jour inlagt i schemat. Vi har stor omsättning på personal på grund av dessa missnöjen vilket leder till att de som besitter den långa erfarenheten och kan se vilka brister eller möjligheter som finns att utveckla saker till det bättre kanske inte har energin eller engagemanget längre, tyvärr! Något som även framkom i denna diskussion var att vi får sällan höra att vi faktiskt gör ett bra jobb. Står det någonting i media om ambulanssjukvården är det övervägande klagomål, avvikelser och anmälningar på vad som tycks ha varit felbehandlingar. Uppgifterna dementeras sällan av våra högre chefer trots att det hade varit ganska enkelt att ta sin personal i försvar och förklara arbetssättet vi har utan att gå in på individen i fallet för att bevara sekretessen. Hur vänder vi på trenden att många erfarna slutar inom ambulanssjukvården i Skåne och istället satsar på att få en nöjd personalstyrka med hög kompetens och yrkesstolthet. Sammanfattning Resan har varit mycket positiv och fantastiskt rolig och lärorik både på individnivå och på gruppnivå. Vi hade redan innan bra sammanhållning men ser här tydligt hur viktigt det är att göra saker tillsammans utanför arbetet men där det är arbetet som blir diskuterat. Alla var nöjda och fick tillbaka lite av den där gnistan av att vi faktiskt är mycket duktiga på det vi gör. Vi var överens i gruppen om att detta förhoppningsvis inte var den enda resan vi gjorde tillsammans utan något vi skulle vilja fortsätta att utveckla. Visst har det varit mycket arbete för att få ihop studieresan både innan, under och efter men det var det absolut värt. Detta rekommenderar vi till övriga kollegor!! Deltagare: Roger Persson, Martin Ekstrand, Björn Lilja, Anders Ryd, Carina Olesen, Maria Olsson, Emelie Persson och Helena Nilsson.