Ramnäs bruk och dess skogshistoria
|
|
- Mats Hermansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 121 Ramnäs bruk och dess skogshistoria Tina Sundqvist jk 91/95 Rall/lids {lfllk l~/icr ah,!r,,/! al' Per Nord'll'ist Or(~illtll i KIIl/gl. 13iblit1/('kct
2 122 Inledning Ramnäs ligger cirka 3 mil NV om Västerås. Byn ligger utanfår den egentliga bergslagen och det har aldrig fårekommit någon malmbrytning där. Därför specialiserade man sig i dessa "bruksbygder", där det inte fanns någon malm att bryta, på att framställa stångjärn. Vid framställningen av stångjärn användes en smideshammare som visas på bilden nedan. Bild 1. Ramnäs bruks sista vattendrivna smideshammare som revs Stångjärn är en fårädiad form av järn som har bättre egenskaper för smide än det "råa" tackjärnet som kom från hyttorna. Tackjärnet, som användes som råvara för stångjärnsframställning, köptes från kringliggande bergslag. Ramnäs bruk använde främst tackjärn från Norbergs bergslag. Förutsättningen får att kunna driva dessa hammmare var att det fanns tillgång till vattenkraft. Ramnäs ligger väl placerat vid Kolbäcksån som senare blev Strömsholms kanal. Kanalen mynnar ut i Mälaren mellan Västerås och Köping. Jag har valt att begränsa arbetet till 1600-, och 1800-talen för att jag anser att de är de mest intressanta ur skogshistorisk synvinkel. Kort historik om Ramnäs bruk Ramnäs bruks historia sträcker sig 400 år tillbaka i tiden. Redan 1590 lät Gustav Vasas änka Katarina Stenbock uppfåra den första hammaren i Ramnäs (Kronohammaren).
3 123 På 1630-talet utarrenderades Kronohammaren till en köpman från Västerås som hette Christer Månsson. Han var tydligen en mycket driftig man för strax efter han fått arrendet på Kronohammaren startade han ytterligare två hammarsmedjor CGårdshammaren och Västra hammaren). Under 1600-talets första hälft startades ytterligare två hamrar CBäckhammaren och Köpmanshammaren) båda av köpmän från Västerås. Av detta tycker jag att man kan dra slutsatsen att det var lönande att bedriva hammarsmedjor i Ramnäs under början på 1600-talet. Dessa fem hammare drevs fram till mitten på talet i samma familjers ägo. År 1746 köpte Jakob Tersmeden Köpmanshammaren, en tredjedel i Västra hammaren och hälften av Kronohammren. Resten av hamrarna i Ramnäs förvärvades av Magnus Schenström. Brukspatronerna Tersmeden och Schenström lät uppföra var sin herrgård på östra respektive västra sidan om Kolbäcksån. Dessa två herrar hade nu ensamma makten över Ramnäs. År 1795 stod Strömsholms kanal färdig att användas. Detta innebar att det fanns en sammanhängande vattenväg från Norbergs bergslag, där tackjärnet hämtades, och ut i Mälaren där det färdiga stångjärnet kunde lastas på fartyg för export. När P. R Tersmeden år 1834 köpte upp Schenströms del i hamrarna blev han ensam ägare till hela Ramnäs Bruk. Kronan styr Under och 1600-talen försökte kronan på olika sätt uppmuntra och kontrollera järnhanteringen. Ett särskilt ämbetsverk, Bergskollegium, inrättades Dess uppgift var bia. att styra lokaliseringen av hamrar och hyttor. Tanken var att konkurrensen om den dyrbara skogen skulle minska. Bergskollegium ville att man i Bergslagen skulle använda skogsråvaran till tillmakningsved i gruvorna och till kol för uppvärmning av hyttorna. Tackjärnet skulle sedan fraktas till en smideshammare utanför bergslagen där konkurrensen om skogsråvaran var mindre. Här användes skogen för att tillverka kol för uppvärmning av smideshärdarna. Bergskollegium styrde lokaliseringen av hamrarna bla.med hjälp av hammarskatter. Höga hammarskatter i Bergslagen ledde till att det blev förmånligare att driva hamrarna i bruksbygderna som hade lägre hammarskatter. Dessutom lyckades Bergskollegium föra fram budskapet att bergsmännen inte var kapabla att driva hamrar, de skulle hålla sig till sin tackjärnsframställning. Den stora påverkan som Bergskollegium hade kan förklara det uppsving som hamrarna får i början av 1600-talet i Ramnäs. Ett exempel på Bergskollegiums styrning finns från Nora, Lindes och Värmlands berslag. Där förbjöds år1636 allt nybyggande av hamrar inom berslaget, dessutom skulle de hamrar som var anlagda efter 1608 rivas. Detta efterlevdes väl inte till punkt och pricka men fick betydelse för den fortsatta utvecklingen.
4 124 Till följd av att man gynnade hamrarna utanför Bergslagen blev det till slut en överetablering i bruksbygderna och detta ledde till skogsbrist även där. Hur fick hamrarna i Ramnäs sitt kol? Det är svårt utifrån de källor jag har att avgöra hur mycket egen skog brukspatronerna vid Ramnäs hade. Klart är att de hade en hel del egen skog som de kunde utnyttja for kolframställning. De strävade också efter att köpa upp så mycket skogsmark som möjligt från bönderna. På brukets skogar bodde sk. kolartorpare som arrenderade en bit mark och ett torp. I deras arrende ingick att de var tvungna att leverera en viss mängd kol till bruket varje år. De fick hålla sig med egen häst för att forsla kol till bruket. I vissa fall ingick det också att de skulle forsla tackjärn från hyttorna till bruken. Dessa kolartorpare hade det inte så fett. De stod dessutom ofta i skuld till brukspatron så de blev i princip livegna. Ett annat sätt att skaffa kol var att köpa det från bönder med egen skog. Brukspatronerna hade "koldistrikt" uppdelade emellan sig. Detta innebar att bönderna i princip bara kunde sälja till en köpare. Under vissa tidsperioder reglerade brukspatronerna helt priset på kol. Trots detta var kolet en viktig inkomstkälla for bönderna. Skogstillståndet Jag har precis som alla andra som har undersökt detta kommit fram till att det fanns en lokal brist på skog runt bruken på och och 1800-talen. Några exempel som antyder detta följer nedan: Bergskollegiums strävan att styra brukens lokalisering. Brukspatronernas strävan att minska kolförbrukningen. År 1688 infördes en bestämmelse att bruken och hyttorna måste ansöka om tillstånd hos Bergskollegium för att få hugga ned skog som var ämnat for reparationer. Ibland stod någon hammare stilla pga brist på kol. Ett exempel på detta är att år 1709 stod Köpmanshammaren stilla pga kolbrist. Brukspatron Tersmeden uttalar sig så här år 1809: "kolkörningen och koltäkten har i många år varit mitt stora bekymmer". Det var inte enbart kolbrist som orsakade detta utan också vintrar med dåligt vinterföre som gjorde det svårt att få fram kol i tillräcklig mängd. Det fanns under och 1700-talen restriktioner om hur mycket stångjärn som fick tillverkas (dvs även hur mkt kol som gick åt). Detta var av två anledningar; hushållning med skogen och att pressa upp världsmarknadspriset på stångjärn. Under började användningen av krut istället för tillmakningsved bli allmän. Detta gjorde att trycket på Bergslagsskogarna lättade avsevärt. Förändringen vid Ramnäs Bruk var av förklarliga skäl (de använde ingen tillmakningsved) mycket mindre.
5 125 För att kunna reda ut i detalj hur skogstillståndet var under 1600-, och 1800-talen är det oftast bra att studera gamla kartor. I Ramnäs bruks fall var det inte så lätt eftersom det inte fanns några kartor på lantmäteriet som talade om hur skogen var beskaffad under denna tidsperiod. Däremot fanns en skogskarta från ett närliggande område, "Ferna bruks skogar", som var daterad Denna karta antydde att skogstillståndet var ganska gott. På de flesta områden inom denna karta stod det; vacker skog, god timmerskog och god skog. På ett fåtal områden stod det afkolad skog. Intressant var att det på ett område stod Christer Månssons skog, det var han som arrenderade Kronohammaren i Ramnäs bruk på den tiden. Inom detta område fanns dock ingen beskrivning om skogens tillstånd. En annan fascinerande källa till kunskap om skogstillståndet är landshövdingarnas femårsberättelser. De var inte kompletta och den tidigaste berättelsen från Västmanland som gick att få tag på var från I berättelserna av landshövding de La Gardie från skriver han så här (fritt översatt till modern svenska): Skogs tillståndet i de södra delarna av länet är mycket dåligt pga att bönderna misshushåller med sin skog. I bruksbygderna och i Bergslagen är situationen inte så alarmerande for att dessa människor brukar sina skogar med god planering och förnuft. Dessutom oroar han sig över klimatet som har blivit så varmt att det blir problem med vinterfdret. Förändringen i klimatet beror enligt honom helt på att skogarna minskat. Dessa berättelser är troligtvis vinklade till brukspatronernas och bergsbrukens fördel, så det är svårt att veta hur stor sanningshalten i hans påståenden om skogstillståndet är. Avslutningsvis kan man säga att det finns mycket skrivet om Ramnäs bruk men i materialet finns mycket lite fakta om skogen.
6 126 Referenser de La Gardie et al. Landshövdingarnas femårsberättelser (inbundna, ej kompletta) Backlund, A-C et al. (1988). Boken om Bergslagen, resa i en levande historia. Rubicon, Stockholm. Bursell, B.(1975). TräskoadeL Nordiska Museets handlingar 85. Berlingska Boktryckeriet, Lund. Hildebrand, K-G. (1987). Svenskt järn. Sexton- och sjuttonhundratal. Exportindustri fåre industrialismen. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie 20. Jansson, E. A. (1951). En bok om Ramnäs bruk. Esselte AB, Stockholm. Weinhagen, A. (1947). Norbergs bergslag samt Gunnilbo och Ramnäs till omkring Studier i områdets närings- och bebyggelsegeografi. Meddelande från Lunds Universitets geografiska instution. Gleerupska Universitets bokhandeln. Kartor Karta över Ferna bruks skogar (1647).
Ramnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs
Ramnäs Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs, en ort med gamla anor. Redan 1590 anlades den första hammaren av Katarina Stenbock, som fått området i livgeding (änkepension), efter
Läs merLärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015 INNEHÅLL:
Läs merSILLBÖLE JÄRNGRUVA. Text Astrid Nurmivaara. Bild Skyltning i Gruvsta Jukka Nurmivaara
SILLBÖLE JÄRNGRUVA Text Astrid Nurmivaara Bild Skyltning i Gruvsta Jukka Nurmivaara Sillböle järngruva låg ursprungligen på Sillböle rusthålls mark i den medeltida byn Kårböle (1417). Gruvområdet omfattar
Läs merLärarhandledning Bland skog och berg 2011
Lärarhandledning Bland skog och berg 2011 Inför besöket Läs gärna på om skog och berg innan ni kommer hit. Använd lärarhandledningen, men även de hemsidor vi hänvisar till, se längst ned. Gruvan är en
Läs merSkogsfinnarnas uppgång och fall
Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville
Läs merSKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! 2015 Järnet och skogen Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 Innehåll Mål... 2 Kopplingar till kursplan... 2 Teknik... 2 Historia... 2 Inför besöket...
Läs merStrömsholms kanal. Tryckning av elkabel under kanal. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:44 Säby socken Hallstahammars kommun Västmanlands län
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:68 Strömsholms kanal Tryckning av elkabel under kanal Antikvarisk kontroll Strömsholm 8:44 Säby socken Hallstahammars kommun Västmanlands län Boel Melin Strömsholms
Läs merIndustriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet
Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,
Läs merSilvervägen- En del av Sveriges transport historia
89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-
Läs merSmåskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.
Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer
Läs merByggnadsminnesförklaring av Stadra gård, Grecksstadra 2:1, Nora socken och kommun, Västmanland (2 bilagor)
1 (7) Raoul Hjärtström Direkt: 019/19 30 68 raoul.hjartstrom@t.lst.se Fax: 019/19 30 26 Ägarna till Stadra gård, Byggnadsminnesförklaring av Stadra gård, Grecksstadra 2:1, Nora socken och kommun, Västmanland
Läs merAntikvarisk kontroll. Lövsta bruk. Ombyggnad av dammslutor. Lövsta bruk Österlövsta socken Tierps kommun Uppland. Bent Syse
Antikvarisk kontroll Lövsta bruk Ombyggnad av dammslutor Lövsta bruk Österlövsta socken Tierps kommun Uppland Bent Syse 2 Antikvarisk kontroll Lövsta bruk Ombyggnad av dammslutor Lövsta bruk Österlövsta
Läs merStormaktstiden- Frihetstiden
Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)
Läs merAXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall
AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION Vattenfall MOTALA KRAFTVERK Axbergshammar Gamla kraftstationen Introduktion Axbergshammars kraftstation ligger i Örebro län ca 9 km uppströms sjön Väringen i Dyltaån och ca 2
Läs merBocken brinner i Gästrikland
Bocken brinner i Gästrikland Varför var Adam alldeles klarvaken fast det var mitt i natten? Pappa väckte honom för att han skulle titta på fotografiet. Gävle I vilken stad bodde Bosse? Varför berättade
Läs merStål en del av vår vardag
Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.
Läs mer(Källor till artikeln är Minnen bland fjällens viden Bruksvallarna Ramundberget av Gösta Bjelkeborn samt Anders Floor 1700 1767 av Magnus Hedberg.
LJUSNEDALS BRUK I artikelserierna om Bergsbruk i Jämtlands län samt om Anders Floor har turen nu kommit till Ljusnedals bruk och gruvorna på Gruvvålen och Ramundberget. Eftersom Anders Floor är så pass
Läs merHistorien om järnets betydelse för Kristinehamn
Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Kristinehamn - en viktig utskeppningshamn Järnet är tätt sammanknippat med Kristinehamns utveckling och stadsbildning. Kristinehamnaren Kjell Sundberg har
Läs merSuder-Mattesstatyn. Minneskullen vid sjösta
Suder-Mattesstatyn Minneskullen vid sjösta Suder-Mattes staty I slutet av 1500-talet ansåg Hertig Karl att obygden skulle odlas upp. I Finland rådde nöd i det s.k. klubbekrigets skugga och många svedjebrukande
Läs merLÄR KÄNNA DIN HEMBYGD
LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks
Läs merLimå REGIONALT INTRESSE. Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick
Limå Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) REGIONALT INTRESSE Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick över sjön. Ett stort sammanhängande öppet fält finns
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merINDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt
Läs merResan till Västmanland V. 7 juni 2010
Resan till Västmanland V 4-74 7 juni 2010 Landskapsvapen Västmanland Area: 8 363 km 2 ( Drygt ¼ av Smålands area) Folkmängd: ca 260 000 inv.( 31 inv./km 2 ) Strömsholms barockslott Strömsholms barockslott
Läs merEriksgatan. genom Västerås. Jouni Tervalampi
Eriksgatan genom Västerås Jouni Tervalampi 2013 Milstenen vid den gamla Eriksgatan Milstenen vid den gamla Eriksgatan vid Köpingsvägen är ett minne från Ryska kriget 1788-1790. Milstenen står vid hörnet
Läs merHäfla Hammarsmedja. 333 år 1682-2015
Häfla Hammarsmedja 333 år 1682-2015 Unikt Bruk från 1682 Hävla Hammarsmedja ett av Sveriges bäst välbevarade järnbruk med bruksmiljö och ligger i Hällestads Bergslag i norra Östergötland. Urpatron och
Läs merKapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Läs merVÄSTMANLANDS KULTURMILJÖFÖRENING. gemensamma krafter skall rädda kulturmiljöer till kommande generationer
VÄSTMANLANDS KULTURMILJÖFÖRENING gemensamma krafter skall rädda kulturmiljöer till kommande generationer Västmanlands Kulturmiljöförening Västmanlands Kulturmiljöförening är en ideell förening med syfte
Läs merFINSPONGS BRUK OCH DESS SKOGAR
77 FINSPONGS BRUK OCH DESS SKOGAR 1580-1900 Teckninn av C. A. Ehren.wärd Ki/andas arkiv. Johan Karlsson 78 'Hembygd, du är sagan från urgråa tider, sagan om släktets vandring och strider, seklernas kamp
Läs merMedeltida hyttdrift av nutida hyttdrängar
Medeltida hyttdrift av nutida hyttdrängar Strax efter klockan tio på förmiddagen, lördagen den 26 juli sommaren 2008, så slogs lerpluggen ur forman och tättorna sattes på plats i bälgbröstet. Med båda
Läs merCrugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs mer2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna
2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna
Läs merSala sockenkyrka. Omläggning av spåntak. Antikvarisk rapport. Sala klockargård 1:2 Sala landsförsamling Västmanland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:15 Sala sockenkyrka Omläggning av spåntak Antikvarisk rapport Sala klockargård 1:2 Sala landsförsamling Västmanland Helén Sjökvist Sala sockenkyrka Omläggning av
Läs merSonja Öhrman Eriksson
2 Till en smed En son av Värmland kom en gång till Hytta som vi säjer här i trakten. Han fångades av smedjans sång, blev dess slav. Ja, mången gång, trött han hemåt gick i dagar unga. Så en dag, smedjans
Läs merUppförande av miljöstation, Strömsholm
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2008:B11 Uppförande av miljöstation, Strömsholm Antikvarisk kontroll Strömsholm 8:1 Kolbäcks socken Västmanlands län Anna Ahlberg Mia Jungskär Uppförande
Läs merSpår i marken. av gruvans drift i Sala tätort
Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig
Läs merKulturreservatet Bråfors bergsmansby
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:62 Kulturreservatet Bråfors bergsmansby Åtgärder 2014 Antikvarisk Rapport Bråfors 1:3-2:3, 1:8, 5:1 och 1:7, Glimbo 1:3 och 1:5 Norberg socken Norbergs kommun Västmanland
Läs merKulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby. Publ. nr. 2005:24 1
Kulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby Publ. nr. 2005:24 1 2 KULTURRESERVATET Gamla Pershyttans bergsmansby Länsstyrelsen i Örebro län 2005 (nytryck 2007) Text och grafisk form: Elisabeth Karlsson
Läs merRapport från resa till Tavastehus, Finland, 2011
Rapport från resa till Tavastehus, Finland, 2011 Söndagen den 7 augusti samlades 53 Frejamedlemmar för resa till Tavastehus i Finland. Resan gick med Lönns buss från Sundsvall vid 9-tiden på morgonen och
Läs merKol 14-daterade hyttor i Örebro län. Generaliserad bild.
1-8 Kol 14-daterade hyttor i Örebro län. Generaliserad bild. Totala antalet medeltida hyttor enligt Atlas är 217 stycken.. Före 1200 Moshyttan, Järnboås Ekershyttan, Hammar Västerby hytta, Hammar Björnsjön,
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:3 2008
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:3 2008 avhandlingsrecensioner Järnhanteringen kartlagd Fredrik Olsson, Järnhanteringens dynamik: produktion, lokalisering och agglomerationer i Bergslagen och Mellansverige
Läs merKerstinbo "Hällarna"
Kerstinbo "Hällarna" 1. Torpgrund, kallades "Klaras" på senare år, tidigare kallat "Hällarna". Här bodde i slutet på 1700:talet dagkarlen Lars Olsson f 1760. Han var gift två gånger, först med Karin f
Läs merLars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås
Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga
Läs merFramställning av järn
Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden
Läs merRikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Läs merKRAFTSTATIONEN I ÄLVESTORP Grythyttan socken, Hällefors kommun, Örebro län
KRAFTSTATIONEN I ÄLVESTORP Grythyttan socken, Hällefors kommun, Örebro län Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2207 Anna Lagerstedt Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande
Läs merKapitel - 7 Skogsbruk och skogsprodukter Träkol
Kapitel - 7 Skogsbruk och skogsprodukter Skogen i äldre tider beskriver Tord Ljungström i En bok om Övre Ullerud (1947) I stort sett betraktades skogen som en fiende. Med yxan sökte man håla den på behörigt
Läs merom förändringar, emigration och nya levnadsvillkor
om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor Under slutet av 1800-talet genomfördes en av de största förändring som svensk landsbygd varit med om. Många byar splittrades när bönder fick flytta ut
Läs merBergslagens ansikten. Från Olaus Magnus och Linné till Stig Sjödin och Lars Gustafsson. En antologi av Lars Furuland.
Bergslagens ansikten Från Olaus Magnus och Linné till Stig Sjödin och Lars Gustafsson En antologi av Lars Furuland En bok för alla INNEHÅLL Förord 9 BERGSLAGENS FRAMVÄXT 13 Olaus Magnus: Historia om de
Läs merLIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl
Läs merSKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
SKOGSPRISER HELÅR 2016 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merSKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin Version
SKOGSPRISER HELÅR 2018 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin Version 2019-01-16 SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra
Läs merSKOGSPRISER HALVÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
SKOGSPRISER HALVÅR 2017 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela
Läs merKompletterande jobb utefter väg 250
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:40 Kompletterande jobb utefter väg 250 Antikvarisk kontroll Kolsva-Åsby 1:8, 1:17 och Myra 1:2 Kolsva socken Västmanland Anna-Lena Hallgren Innehållsförteckning
Läs merInför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Läs merLAPPHYTTAN I NORBERGS BERGSLAG
LAPPHYTTAN I NORBERGS BERGSLAG En medeltida plats för framställning av järn Rekonstruktionen av Lapphyttan, Nya Lapphyttan i Norberg. Foto Kenneth Sundh. Medeltida hyttplats Hela det öppna området på Lapphyttan
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merGETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merKILINGE 1:3. Kilinge efter nybyggnaden
KILINGE 1:3 Kilinge efter nybyggnaden 1908-1910. Hit kom Anders Olsson, född 1795 i Boberg och hustrun Johanna Nilsdotter, född 1799 i Restad, från Boberg 1824. De fick 2 barn Maja Lena född 1822 och Olof
Läs merLövstabruk. Järnframställningslämningar i form av slagglager
Lövstabruk Järnframställningslämningar i form av slagglager Förundersökning genom schaktövervakning vid fornlämningarna RAÄ 143:1 och 356, Österlövsta socken, Tierps kommun, Uppsala län Arkeologisk förundersökning
Läs merSör Åsbo 1. Sonen August Larsson gifte sig med Alfrida f Lundström f Dom fick sönerna Geron f 1897 och Elmert f 1901.
Sör Åsbo 1 1. Stuga kallad "Oppstun". Här bodde fördelsman Lars Olsson (1818-1904) med hustru Anna f Olsdotter (1823-1912), med fyra barn, Anna f 1850, Brita f 1854, Lars-Olof f 1859, han emigrerade till
Läs merVindparken Gärdshyttan
Vindparken Gärdshyttan Arkeologisk förstudie Oktober 2012 Eric Paulsson 1 Innehåll Inledning Bakgrund Målsättning och metod Historisk bakgrund Historisk kartanalys Sammanfattning och åtgärdsförslag Referenser
Läs merMEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård
MEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Medeltida bergsmansbruk Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård Det är med bergsbruket
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merLämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland
2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning
Läs merJönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Läs merSKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
SKOGSPRISER HELÅR 2017 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela
Läs merTvå fjärrvärmeschakt i Sala
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:23 Två fjärrvärmeschakt i Sala Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 62 Norra Esplanaden Sala stadsförsamling Västmanland Ulf Alström
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merRAPPORT Arkeologisk besiktning inför utvidgning av dolomittäkt. Masugnsbyn Jukkasjärvi socken Norrbottens län, Lappland
RAPPORT Arkeologisk besiktning inför utvidgning av dolomittäkt Masugnsbyn Jukkasjärvi socken Norrbottens län, Lappland Åsa Lindgren Juli 2004 RAPPORT Arkeologisk besiktning Lappland Norrbottens län Jukkasjärvi
Läs merInnerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19
Arkeologisk förundersökning 2014 Innerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19 KABELSCHAKT Trelleborgs stad, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:4 Per Sarnäs Arkeologisk
Läs merBRUNNS SILVERGRUVA. Lena Berg Nilsson & Ola Nilsson. Besiktning och diskussion 2009-11-07, RAÄ 79 i Hedesunda socken, Gävle kommun, Gävleborgs län
BRUNNS SILVERGRUVA Besiktning och diskussion 2009-11-07, RAÄ 79 i Hedesunda socken, Gävle kommun, Gävleborgs län Lena Berg Nilsson & Ola Nilsson ARCMONTANA PM 2009:1 Bild på föregående sida: RAÄ 79 i Hedesunda
Läs merRAPPORT ÖVER FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA ÅR 2018
RAPPORT ÖVER FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA ÅR 2018 SAMMANSTÄLLNING AV FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA MED DESS BYGGNADER OCH LÄMNINGAR ÅR 2018 MED ANLEDNING AV EN NY DETALJPLAN FÖR FINNSHYTTAN Per Brattén RAPPORT
Läs merKartläggning av byggnadsinventeringar i Västmanlands län 2004
Kartläggning av byggnadsinventeringar i Västmanlands län 2004 Anna Ahlberg, Kulturmiljöenheten Erik Lundborg, Information och teknik Länsstyrelsen i Västmanlands län Boverket och Riksantikvarieämbetet
Läs merReparationsarbeten på Virsbo kyrkas klockstapel
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:25 Reparationsarbeten på Virsbo kyrkas klockstapel Antikvarisk kontroll Virsbo 2:3 Ramnäs socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merÄrende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
Läs merSAVARS BRUKSEPOK. Ann Bäckström jk 91/95. Sävar Järnbrllk. Malning all komminister Linder. Foto MI/seet.
47 SAVARS BRUKSEPOK Sävar Järnbrllk. Malning all komminister Linder. Foto MI/seet. Sävar fin bladiga såg. Målni/Jg av komminister J. A. Linder. Foto Mllseet. Ann Bäckström jk 91/95 48 Inledning Det som
Läs merKatrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
Läs merTRE KAPITEL UR IGGESUND S BRUKS HISTORIA
187 SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET lnst för skogsskötsel och skoglig vegetationsekologi Skogen och skogsbrukets historia VT 94 UMEÅ TRE KAPITEL UR IGGESUND S BRUKS HISTORIA PETER JEHANDER 90/94 188 IGGESUNDS
Läs merENKÄTSVAR NORDPONNYPRISER
ENKÄTSVAR NORDPONNYPRISER Antal svar: 37 Har du sökt något Nordpris (Nordponnyn och/eller Uppfödarpriset)? Ja 11 Nej 26 Om nej - varför inte? Flera svar kan väljas Kände inte till att det fanns priser
Läs merHarbo - Eklunda. Ett gränsmärke. Dokumentation av en nypåträffad fornlämning. RAÄ 260 Harbo-Eklunda 1:11 Harbo socken Västmanland. Christina Svensson
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:26 Harbo - Eklunda Ett gränsmärke Dokumentation av en nypåträffad fornlämning RAÄ 260 Harbo-Eklunda 1:11 Harbo socken Västmanland Christina Svensson Innehållsförteckning
Läs merMariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km
Mariedammsleden Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Trehörnings masugn Foto: Peter Lundquist 1. Två fornlämningar Förhistoriska bränngravar från brons- eller järnåldern. Askan ströddes
Läs merKRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Läs merOhs starten på resan
Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det
Läs merJ O R D B R U K S F A S T I G H E T S K E D S T A D
J O R D B R U K S F A S T I G H E T S K E D S T A D DEL AV BORGHOLM SKEDSTAD 5:1 & 9:1 Allmänt Här med utbjudes del av Fastigheten Skedstad 5:1 samt hela Skedstad 9:1. Fastigheterna ligger vid Bredsättra
Läs merVälkommen till Herrgården
Välkommen till Herrgården Munkedals Herrgård anno 1823 KONFERENS HOTELL RESTAURANG broschyr_2017_4.indd 1 2017-08-08 07:01:58 broschyr_2017_4.indd 2 2017-08-08 07:01:59 Att njuta av herrgårdslivet Som
Läs merKläder, skor, hus, möbler, redskap och annat nödvändigt
Näringsliv Redan för flera hundra år sedan bodde det människor i Finland. De odlade, fiskade och jagade den mat de behövde. Kläder, skor, hus, möbler, redskap och annat nödvändigt tillverkade man själv
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merEtt brandskadat golv i Ramnäs kyrka
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:8 Ett brandskadat golv i Ramnäs kyrka En kompletterande undersökning Antikvarisk kontroll Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning
Läs merFÖR LÄNGE SEN I SVERIGE
ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor
Läs mer!"#$%# &#&'("# )&#"!)*#%+%"# &+,-+%#(.+"./,$"0!(! &# +1$""#( 2+*!&!.#,+))!!! 3%$0!! % XVIII
XVIII. 07.00.02. 2010 2 «..» :,.. 2010. - 212.191.02.. : 163002,.,.,. 7, 2,. 10. -.. : 163002,. -,.,. 4. 2010,,.. 3 I..,,, -. - - -,, -,. - -,.. -,,, - ( ), -.,, - XVIII.,.,, XVIII., -,, -. -, XVIII. 4,
Läs merDet är tio år sedan det kom några signaler från Baker& Howland. Det var den internationella dxpeditionen K1B som var aktiv 2002.
Guano är bara skit Omkring 1850 uppmanade kongressen innevånarna i USA att för landets räkning göra anspråk på alla öar och rev som inte var ockuperade eller hade någon ägare, bara dom innehöll guano.
Läs merSTÅNGGÅNGSLEDEN Stånggångsleden är cirka 5 kilometer lång, har gul märkning och tar ungefär två timmar att gå
Välkommen till en kulturhistorisk vandring på STÅNGGÅNGSLEDEN Stånggångsleden är cirka 5 kilometer lång, har gul märkning och tar ungefär två timmar att gå Det plaskar och väser från vattenhjulet. Det
Läs merVarga den vandrande järnsmältaren
Varga den vandrande järnsmältaren Foto: Marie Lundgren Norrbottensmusiken Lärarhandledning 2019 Varga den vandrande järnsmältaren Handledningen är framtagen i anslutning till musikföreställningen Varga
Läs merUtökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun
BESLUT 1 (4) Datum 2016-06-20 Diarienummer 511-4061-11 NVR ID 2021488 Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att naturreservatet
Läs merPolhemshjulet i Norberg
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:21 Polhemshjulet i Norberg Byte av korgstång Antikvarisk rapport Kylsbo 3:16, Kylsbo 23:1, Norbergs by 7:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland Helén Sjökvist
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs mer