Hälsa och samhälle PERSONLIG ASSISTANS INSATSEN, YRKET OCH UTBILDNINGSKRAVEN. Susan Bergquist Bångdahl Katarina Milanovic

Transkript

1 Hälsa och samhälle PERSONLIG ASSISTANS INSATSEN, YRKET OCH UTBILDNINGSKRAVEN Susan Bergquist Bångdahl Katarina Milanovic

2 PERSONLIG ASSISTANS INSATSEN, YRKET OCH UTBILDNINGSKRAVEN PERSONAL ASSISTANCE THE ACHIEVMENT, THE PROFESSION AND THE EDUCATIONAL REQUIREMENTS SUSAN BERGQUIST BÅNGDAHL KATARINA MILANOVIC 2

3 Bergquist Bångdahl, S & Milanovic, K. Personlig assistans. Insatsen, yrket och utbildningskraven. Examensarbete i Socialtarbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Socialt arbete, Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens. Resultatet visade att det råder olika uppfattningar om utbildning vad gäller personlig assistans och att somliga upplever att behovet av omsorgsutbildning som ett viktigt inslag i arbetet medan andra värderar mer personliga kvalitéer. Ett annat viktigt resultat i vår studie är de personliga assistenternas skildring av yrkesrollen och värdet av det professionella och positiva förhållningssättet till arbetet som personlig assistent. Nyckelord: Funktionshinder, personlig assistent, personlig assistans, utbildning 3

4 FÖRORD Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Monica Larsson som med sin kunskap i ämnet personlig assistans handlett och guidat oss igenom det här examensarbetet. Vi vill också passa på att tacka varandra för ett gott samarbete under hela studietiden. Malmö december 2008 Susan Bergquist Bångdahl Katarina Milanovic 4

5 INNEHÅLL INLEDNING... 7 PROBLEMFORMULERING... 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 8 METODAVSNITT... 9 MOMENT 1 FASTSTÄLLA PROBLEMFORMULERINGEN MOMENT 2 LITTERATURSÖKNING Systematisk litteratursökning Osystematisk litteratursökning Tillförlitlighet MOMENT 4 URVAL Avgränsning MOMENT 5 BEARBETNING OCH INNEHÅLLSANALYS Sekundäranalys BEGREPPSDEFINITIONER ETISKA ÖVERVÄGANDE TEORETISK REFERENSRAM EMPOWERMENT Empowerment ur två olika dimensioner PATERNALISM TEORI OM PROFESSION, PROFESSIONSTEORI OCH PROFESSIONALISERINGSTEORI KUNSKAP OCH KOMPETENS - TVÅ SVÅRFÅNGADE BEGREPP I ARBETET MED MÄNNISKOR Två typer av kunskap explicit och implicit Implicit kunskap Explicit kunskap TEORI KOPPLAT TILL LAGENS SYFTE OCH MÅL KUNSKAPSLÄGE BAKGRUND UTVECKLINGEN AV DEN SVENSKA HANDIKAPPOLITIKEN HANDIKAPPREFORMEN ASSISTANSREFORMEN INDEPENDENT LIVING RÖRELSEN - UPPKOMSTEN AV PERSONLIG ASSISTANS VIKTIGA BEGREPP FÖR HANDIKAPP- OCH ASSISTANSREFORMEN Självbestämmande Integritet Kontinuitet DE NYA RÄTTIGHETSLAGARNA VAD SÄGER LAGEN - LSS OCH LASS De tre personkretsarna Personkrets Personkrets Personkrets ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG I LAGARNA RESULTAT OCH ANALYS VAD INNEBÄR PERSONLIG ASSISTANS SOM INSATS OCH YRKESROLL? VILKA ÄR DE PERSONLIGA ASSISTENTERNAS ARBETSUPPGIFTER? Kategori 1 Personlig omvårdnad eller vård Kategori 2 - Vardagliga hushållsgöromål Kategori 3 Medicinska arbetsuppgifter Kategori 4 Sociala arbetsuppgifter PERSONLIGA ASSISTENTERS ARBETSFÖRHÅLLANDEN VAD EFTERFRÅGAS HOS EN PERSONLIG ASSISTENT?

6 PERSONLIG ASSISTANS UR DEN ASSISTANSBERÄTTIGADES PERSPEKTIV VEM ANSTÄLLS SOM PERSONLIG ASSISTENT? VEM TILLHANDAHÅLLER UTBILDNINGAR FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER? Folkhögskolor Gymnasieskolor Arbetsgivare HUR ÄR DE OLIKA UTBILDNINGARNA UTFORMADE? Normativa utbildningar som ger gymnasiekompetens Utbildningar som överrensstämmer med lagens intentioner Utbildningar med fokus på profession och professionalitet Utbildning för nyanställda personliga assistenter HANDLEDNING OCH VIDAREUTBILDNINGAR FÖR VERKSAMMA PERSONLIGA ASSISTENTER FINNS DET ETT BEHOV AV UTBILDNING? VAD FÖR TYP AV KUNSKAP OCH KOMPETENS ÄR BETYDELSEFULL FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER? Kunskap om den assistansberättigades individuella behov Bemötande Tålamod, lyhördhet och uppmärksamhet TYST ELLER FORMELL KUNSKAP? PERSONLIG ASSISTANS - EN PROFESSION ELLER BARA ETT SÄTT ATT UTÖVA MAKT? SAMMANFATTNING PERSONLIG ASSISTANS EN HELT NY YRKESKATEGORI UTBILDNINGSKRAVEN PÅ PERSONLIGA ASSISTENTER VARIERAR DET FINNS ETT FLERTAL PERSONLIG ASSISTENT UTBILDNINGAR MEN FINNS DET ETT BEHOV AV DEM? PERSONLIGA ASSISTENTERS ARBETSUPPGIFTER OCH ARBETSFÖRHÅLLANDEN SLUTDISKUSSION REFERENSER

7 INLEDNING Det var den 1 januari 1994 som lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) infördes. Syftet med lagarna är enligt Norström och Thunved (2006), att ge personer med omfattande funktionshinder jämlikhet i levnadsvillkor, samt full delaktighet i samhällslivet. Den verksamhet som regleras i LSS ska bygga på respekt för den enskilde individens självbestämmande och integritet. Detta innebär att människor, oavsett funktionshinder ska ha rätt att aktivt delta i samhällslivet på lika villkor. Funktionshindrade ska till exempel ha samma möjligheter till bostad, arbete eller studier som icke funktionshindrade. En annan viktig aspekt med lagen är att ge funktionshindrade möjligheten att göra sin röst hörd. Att själv få bestämma över sitt liv och sin person och inte frånta dem förmågan att avgöra vad som är bäst för dem själva. Därigenom ska de också få rättigheten att välja sin egen personliga assistent (Norström och Thunved, 2006). I 9 1p i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade anges det bland annat att insatser som personligt stöd ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för personer med stora och varaktiga funktionshinder. I Ds rapport Rekrytering av personliga assistenter från Socialdepartementet 2001 står det inget om några särskilda utbildningskrav på personliga assistenter. Trots det finns det ett flertal folkhögskolor som erbjuder personlig assistent utbildningar (Ds, 2001). En av insatserna i lagen är personlig assistans. I 9a LSS anges det att biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans ska kunna beviljas den som uppfyller kraven i någon av de tre personkretsarna (SFS 1993:387). Arbetsmarknadsstyrelsen beskriver enligt Socialstyrelsen (2007) personlig assistans som ett tillfällighetsarbete, en tillfällig lösning då inget annat finns att tillgå. Eller som en lösning för studerande som behöver ett tillfälligt sommarjobb med flexibla tider. Arbetet som personlig assistent blir ofta mycket intimt och på många sätt mer intimt än andra omsorgsyrken eftersom den assistansberättigade och den personliga assistenten vanligtvis spenderar väldigt mycket tid ihop i den assistansberättigades hem (Socialstyrelsen, 2007). En typisk annons där en personlig assistent efterfrågas kan se ut på följande vis: Jag söker dig kvinna, i min ålder, som kan vara mig behjälplig med det mesta. Det rör sig om allt från att hjälpa mig med praktiska saker som matlagning, tvätt samt förekommande hemsysslor, men också att gå med på museer, gallerier, badhus, golfbanan, ev. utflykter mm. Din erfarenhet som assistent har inte störst betydelse för mig, det är istället viktigt att du delar mina intressen som t ex konst, auktioner, böcker och samtal kring vad som händer i världen. Eftersom den ena dagen inte är den andra lik är det också viktigt att du är flexibel och förstående. Jag vill gärna att du har körkort ( 2008). 7

8 Enligt Socialstyrelsen (2007) så är inte graden av utbildning avgörande för vem som anställs som personlig assistent. Det är personkemin som blir avgörande, vilket även framkommer i annonsen ovan. I de flesta arbetsansökningar där personliga assistenter efterfrågas framhävs vikten av ett glatt, lättsamt förhållningssätt medan utbildning enbart i vissa fall nämns som något meriterande. Men varför är det så? Varför finns det utbildning för personlig assistent utbildningar när dessa inte tycks vara viktiga eller önskvärda för yrket? Vi har valt, att genom vår litteraturstudie jämföra de tankar och föreställningar som finns på personliga assistenter då arbetet med människor kan vara väldigt komplext. PROBLEMFORMULERING Då Socialstyrelsens rapport från 2007 utkom fanns det omkring personliga assistenter i Sverige. Om alla dessa personliga assistenter hade någon form av utbildning framgår inte av rapporten. Enligt Ds (2001) har assistenter som anställts av kommunen oftast någon form av omsorgsutbildning. De som anställs på begäran av den assistansberättigade har oftast inte någon utbildning och erhåller därför andra anställningsformer än de förstnämnda (Ds, 2001). Personalomsättningen inom personlig assistans är dessutom väldigt stor (Socialstyrelsen, 2007). Varför kräver vissa omsorgsarbeten utbildning medan andra fokuserar sig på och värderar andra kvaliteter? SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med vår uppsats är att undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter och hur deras arbetsförhållanden ser ut då detta sätts i relation till utformningen av insatsen. Vi har också studerat vilken typ av utbildningar som finns för personliga assistenter. Våra frågeställningar är därför följande: 1. Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? 2. Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? 3. Finns det ett behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? 4. Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? 8

9 METODAVSNITT Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur utbildningskraven för personliga assistenter ser ut samt om det finns ett behov av utbildning. Vi var också intresserade av att undersöka vad andra som forskat i ämnet fått fram samt vad lagen, myndighetsdokument och vad personer som är nära berörda av ämnet säger. Denna undersökning har gett oss olika perspektiv på ämnet. Att hitta information och material om personlig assistans har varit relativt enkelt eftersom det finns mycket skrivet på ämnet. Dock upplevde vi det svårt att hitta material som handlade om personliga assistenter och utbildning eftersom det inte finns någon sammanhållen forskning på just detta ämne. Vi har använt oss av myndighetsdokument från socialdepartementet och statliga rapporter från socialstyrelsen och arbetsmiljöverket. Vi har även använt oss av förarbeten till lagen, proppositioner och lagtext. Några av dessa har haft ett normativt förhållningssätt och beskrivit hur det bör eller skall vara. Vi har studerat forskning om assistenters arbetsförhållanden (t.ex. Hugemark och Wahlström, 2002, Larsson och Larsson 2004) och forskning om utbildningskrav på assistenter (t.ex. Hansson 2005). Forskningen kanske inte är direkt objektiv, men den visar olika aspekter av personlig assistans och hur denna yrkesroll kan gestalta sig. Den talar i första hand inte om hur något skall vara, utan hur något är eller kan vara. Denscombe (2000) menar att det finns både för och nackdelar med att göra en litteraturstudie. Som vi ser det så är en av fördelarna med en litteraturstudie tillgängligheten till materialet. De skriftliga källorna går relativt enkelt att hitta både på bibliotek, i databaser och på Internet. Men det finns också nackdelar med att göra en litteraturstudie. Det skriftliga material som vi hittar måste anses trovärdigt. Enligt Denscombe (2000) så är dokument och handlingar oftast tillgängliga för offentlig granskning men det material som vi hittar via Internet är inte alltid granskade eller vetenskapligt prövat utan är av mer blandad karaktär. Genom en litteraturbaserad uppsats så menar Friberg (2006) att vi skapar oss en översikt av det område vi valt studera och genom att undersöka redan existerande forskning skapar vi oss en uppfattning om vårt valda ämne samt vilka teoretiska perspektiv och metoder som kan vara användbara. För att få fram relevant material finns det enligt Willman m.fl. (2006) inte någon självklar metod men däremot finns det flera olika kunskapsöversikter. Det är dessutom viktigt att kontinuerligt granska och kvalitetsbedöma den litteratur som valts ut men också att vi förhåller oss objektiva till materialet för att minska dess subjektivitet. 9

10 Moment 1 Fastställa problemformuleringen Ett arbete, menar Willman m.fl. (2006) ska inledas med att fastställa problemformuleringen. Insamlingen av materialet påverkas nämligen av problemformulering. Men vi valde att först samla in så mycket material som möjligt för att lättare kunna formulera vårt syfte och våra frågeställningar eftersom Friberg (2006) anser att det först kan vara bra att se vad som finns publicerat på området. Moment 2 Litteratursökning För att fortsätta söka efter relevant litteratur använde vi oss av två olika arbetsmetoder som Östlundh (2006) kallar för systematiskt och osystematisk arbetsmetod. Systematisk litteratursökning Den systematiska litteratursökningen hjälpte oss att strukturera vår litteratursökning och få fram väsentligt material (Östlundh, 2006). Vi utgick från vår problemformulering och avgränsade oss därför automatiskt genom att ta ställning till om vi skulle skriva uppsatsen utifrån den assistansberättigades perspektiv eller den personliga assistentens perspektiv. Vi valde ett perspektiv som beaktade båda gruppernas perspektiv. Vi gjorde även en litteraturöversikt där vi försökte identifiera tillgängliga resurser (Willman m.fl. 2006). Vi sökte i Malmö Högskolas bibliotekskatalog Vega och deras databas artikelsök efter användbara artiklar för att se vad som fanns tillgängligt. Vi sökte även i databasen MUEP efter uppsatser med referenslistor som kunde vara relevant för vår studie. Sökorden vi använd oss av var: personlig assistans, utbildningskrav, kompetens, personlig assistent, empowerment, paternalism, självbestämmande, handikapp, professionsteori, personlig assistent utbildningar, LSS, LASS, arbetsmiljö och arbetsförhållande. Nämnda sökord användes även på sökmotorn google på Internet. Syftet med dessa sökningar var att fånga in material som specifikt riktade sig till vårt syfte och våra frågeställningar. Osystematisk litteratursökning Vår osystematiska litteratursökning var spontan och användes som ett komplement till vår systematiska litteratursökning. Den grundade sig på idéer som dök upp under arbetets gång. Vi sökte spontant på söktmotorn google eller letade bland hyllorna på Malmö Högskolas bibliotek. Detta visade sig vara ett bra hjälpmedel de stunder då arbetet stod still. Tillförlitlighet Eftersom vi i ganska stor utsträckning använt oss av Internet som huvudsakligt hjälpmedel är vi införstådda med den problematik som kan medfölja. Tillgången på information kan vara så pass stor att det kan bli problematiskt att avgöra vad som är tillförlitligt. Det kan också vara svårt att garantera att information som hämtats på Internet är vetenskapligt beprövat. 10

11 Ett sätt att utvärdera den informationen som hittats via Internet sökningar är att fråga sig när uppdateringen skedde sist, hemsidans policy, om det förekommer annonsering på sidan där informationen hämtats, vem som ansvar för innehållet samt om det som hittats är eller har ett vetenskapligt beprövat innehåll (Willman m.fl. 2006). Därför var vi väldigt noga när vi använde oss av Internet som källa. Vi har även försökt förhålla oss kritiska till de olika källorna eftersom Denscombe (2000) menar att det är viktigt att försöka uppskatta dess trovärdighet. Att uppskatta tillförlitligheten vad gäller böcker kan vara svårt. Något vi försökt beakta är om bokförlagen är relativt kända, om böckerna har en så kallad akademisk kvalitet samt om böckerna är av en tidig eller sen upplaga då det tydligen funnits en efterfrågan om detta samt att vi reflekterat kring de böcker som ofta varit utlånade vilket tyder på att de är eftertraktade. Moment 4 Urval Det grundläggande med all empirisk forskning är enligt Rosengren och Arvidson (2005) är det urval som görs. Vad eller vilka ska studeras? Vilka avgränsningar ska göras och hur ska urvalet gå till? Det viktigaste för oss och får vår studie var att försöka hitta så tillförlitliga litterära källor som möjligt och vårt urval av dessa källor grundade sig bland annat på vårt syfte och på våra frågeställningar. Vi lät vårt forskningsintresse styra vårt urval men samtidigt försökte vi låta bli att begränsa oss allt för mycket eftersom det inte fanns så mycket litteratur om utbildningskrav på personliga assistenter. Det gäller nämligen enligt Rosengren och Arvidson (2005) att försöka hitta källor som har mycket att erbjuda samtidigt som det gäller att hitta källor som har en helt annan syn på vårt ämne. Något som även påverkat vårt urval av litterära källor har varit vetskapen om att vissa källor var präglade av subjektiva värderingar. Exempel på detta är Ann- Marie Dehlins bok Personlig assistent en rättighet, ett yrke. Dehlin är ingen forskare och hennes bok kan mer ses som en handbok för personliga assistenter än som en lämplig litterär källa till en uppsats. Trots detta har vi valt att i viss mån använda oss utav boken för att den tillförde oss värdefull information. När det gäller vårt val av professionsteorier så har dessa mest riktat sig åt omvårdnadspersonal som sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Det krävs ibland kunskap för att skilja mellan vänskap och yrkesroll och att kunna ha distans till den assistansberättigade. Vi valde att tillämpa professionsteorierna eftersom personlig assistans också är en profession och för att professionsteorierna förtydligar dilemman som kan uppstå i arbetet med människor. 11

12 Avgränsning Willman m.fl. (2006) menar att det är upp till forskaren att avgöra vad, vem eller vilka som ska inkluderas i ens undersökning. Redan innan vi började skriva valde vi ett mer generellt förhållningssätt vad gäller personlig assistans. Vi valde alltså att inte enbart skriva utifrån den assistansberättigades perspektiv eller enbart utifrån den personliga assistentens perspektiv. Vi valde en kombination av båda perspektiven. Dels för att vi inte skulle riskera att skriva för mycket om ämnet, eftersom vi hade begränsat med utrymme och dels för att vi tyckte att båda perspektiven tillät oss att se vad både assistenter och assistansberättigade hade att säga på området. Moment 5 Bearbetning och innehållsanalys Efter att ha samlat in och läst vårt insamlade litterära material gjorde vi upp en disposition för hur vår uppsats skulle se ut och vi valde innehållsanalys som tillvägagångssätt. Rosengren och Arvidson (2005) menar att det kan vara svårt att förhålla sig objektivt till sitt insamlade material under själva analysen. Något vi upptäckte när vi började bearbeta och analysera vårt material eftersom vi hela tiden var tvungna att beakta vårt syfte och vår problemformulering. För att hålla oss objektiva utgick vi ifrån det insamlade materialet och inte våra privata värderingar. Men vi insåg också att en innehållsanalys var ett enkelt sätt för oss att bearbeta vårt material eftersom vi redan från början gallrade bort sådant vi ansåg vara irrelevant. Enligt Denscombe (2000) är det ett tillvägagångssätt som går att använda på alla typer av texter, bilder eller ljud. Vi var dock medvetna om de nackdelar som innehållsanalysen förde med sig. Denscombe (2000) menar att det finns en risk att textens budskap och betydelse sätts i en helt annan kontext än den var ifrån början eftersom den lyfts ut från sitt ursprungliga sammanhang och kodats om för att passa forskarens syfte. Men samtidigt kan innehållsanalysen också avslöja textens dolda sidor, sådants som läsaren ofta uppfattar som något som är skrivit mellan raderna. Vi valde noga ut text som vi ansåg uppfyllde vårt syfte och som besvarade våra frågeställningar, men som också skapade nya sådana. Sedan bröt vi ner texten i mindre stycken och meningar. Dessa stycken och meningar kodades sedan om och placerades i sådan följd att det fick ett sammanhang. Sekundäranalys Eftersom vi genomfört en litteraturstudie har vi dessutom analyserat redan analyserat material. Vi har med andra ord gjort det som Rosengren och Arvidson (2005) kallar för en sekundäranalys. Sekundäranalys innebär data som redan blivit analyserad en gång och använt i någon form av vetenskapligt resonemang. Det vill säga material som andra forskare samlat in, återanvänds för annat ändamål. För att sekundäranalysen ska vara betydelsefull har vi försökt granska material utifrån vår teoretiska referensram. Vi har redovisat resultat från tidigare studier på vårt eget sätt och vi har även förhållit oss kritiska till materialet vilket enligt Leivik Knowles (2000) är grundläggande för sekundäranalysen. 12

13 Begreppsdefinitioner Vi har valt att, något kortfattat förklara de tre begrepp som ständigt återkommer i vår uppsats: Personlig assistent Ett yrke som vuxit fram genom handikappreformen. Lagstadgad rättighet i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. En personlig assistent kan vara anställd av kommun, privat och av den enskilde funktionshindrade eller genom ett kooperativ drivet av funktionshindrade i förening ( Funktionshinder En begränsning av en persons fysiska eller psykiska funktionsförmåga. Kan vara orsakad av en medfödd eller en senare i livet förvärvad skada ( Assistansberättigad Assistansberättigad är den person som enligt lag () om stöd och särskild service blivit berättigad personlig assistans. En annan benämning på assistansberättigad och kanske mer vanlig i vardagligt tal är brukare (SOU 2005:100). ETISKA ÖVERVÄGANDE Eftersom detta är en litteraturstudie är vi medvetna om att de etiska aspekter som föreligger vid kvalitativa och kvantitativa intervjustudier inte gäller oss. Det som däremot varit viktigt för oss, har varit att inte plagiera andras verk eller skriva oriktiga eller osanna resultat. Vi har inte sorterat bort material och litteratur på grund av att det inte stämt överens med våra subjektiva uppfattningar på ämnet. Vårt krav har dock varit att vårt insamlade material ska hjälpa oss att uppfylla vårt syfte och svara på våra frågeställningar. TEORETISK REFERENSRAM I den här delen av arbetet kommer vi att allmänt presentera den teoretiska referensram vi valt att arbeta utifrån. Denna teoretiska referensram har hjälpt oss att förstå och besvara våra frågeställningar och uppfylla vårt syfte. Den teoretiska referensram vi valt att utgå ifrån är: empowerment, paternalism och professionsteori, samt begreppen kunskap och kompetens. Empowerment nämns ofta i samband med de assistansberättigades möjligheter till självbestämmande, något som inte bara blev tydligt genom handikappreformen utan också i rätten till personlig assistans. Empowerment är ett uttryck som inte bara uttrycker rätten till självbestämmande. De uttrycker också en känsla av kontroll över sig själv som individ och sitt liv. Vi tycker att empowerment blir relevant för vår studie eftersom personlig assistans kan ses som ett sätt för funktionshindrade att återfå kontrollen över sitt liv. 13

14 Paternalism är den andra teoretiska referensram vi valt att utgå ifrån. Insatsen personlig assistans är en väldigt intim insats och assistenten och den assistansberättigade kan komma väldigt nära varandra. Samtidigt som den personliga assistenten kan ses som en möjlighet till självhjälp så kan denne också ses som ett hot mot självbestämmanderätten. Assistenten kan, i tron om att det är för den assistansberättigades bästa, ta kontroll över den assistansberättigades liv. Vi har också valt att utgå från olika sätt att se på profession. Det vill säga, allt från den legitimerade professionsteorin till den egenartade och personliga professionen. Vi tycker att professionsteorin förtydligar assistenternas dilemma vad gäller gränsen mellan det professionella förhållningssättet och privata värderingar. Begreppen kunskap och kompetens är två väldigt vida begrepp. Kunskap och kompetens kan ses från flera olika perspektiv. Kunskap och kompetens kan vara teoretiskt förankrad men också erfarenhetsbaserad, vilket gör att dessa två begrepp blir särskilt användbara för vårt syfte och våra frågeställningar. Empowerment Empowerment är ett amerikanskt begrepp som enligt Starrin, (2000) är svårt att översätta till svenska då det saknas en adekvat översättning och betydelse i det svenska språket. Johansson, (2006) beskriver kort och gott empowerment som hjälp till självhjälp, eller ett sätt för personer att hitta olika möjligheter till att försöka motverka institutionellt förtryck. Begreppet empowerment är enligt Starrin, (2000) ett begrepp, som med rötter i social aktivitetsideologi och proteströrelser i USA växt sig starkt och blivit populärt trots sin korta historia. Hansson (2005) menar att begreppet empowerment inte fått en tillfredsställande översättning i det svenska språket men att det går att hänföra till olika brukarrörelser i deras strävan efter makt och ökat inflytande över sina egna liv. Även om själva begreppet empowerment oftast inte går att hitta i en vanlig svensk engelsk ordbok så innebär begreppet bland annat hjälp till självhjälp. Starrin, (2000) menar att om begreppet analyseras närmre så finns det två sätt att se på begreppet, även om han anser att dessa två sätt inte är tillräckligt för att fånga kärnan i begreppet: att ge makt eller auktoritet till och att ge möjlighet eller tillåtelse (Starrin, 2000 s.72). Empowerment ur två olika dimensioner Empowerment är också ett begrepp som enligt Hansson (2005) måste ses i samband med olika faktorer. Det går inte enbart att se det som den enskilde individens uppfattning om sig själv. Faktorer som beteende, sociala och omgivningsfaktorer är alla avgörande när det gäller att förstå vidden av begreppet. Begreppet går dessutom att dela upp i två olika dimensioner: den subjektiva och den sociala och beteendeorienterade dimensionen (a a). 14

15 I den subjektiva dimensionen ingår bland annat en känsla av kontroll, där individen tror på sin egen förmåga att uppnå sina uppsatta mål. Men också en känsla av att känna sig uppskattad och respekterad av andra oavsett eventuella funktionshinder. Men i den subjektiva dimensionen frambringas även viss hoppfullhet. Att individen inte bara kan känna samhörighet med andra men att denne även kan ges en möjlighet att främja sina intressen (Hansson, 2005). I den sociala och beteendeorienterade dimensionen så frambringar begreppet empowerment en känsla av socialt stöd. Att det finns personer runt om kring som hjälper en att uppnå sina mål vare sig dessa är av social, praktisk eller politisk natur. I den sociala och beteendeorienterade dimensionen ingår dessutom en känsla av samhörighet. Att individen får en möjlighet att delta och organisera sig i organisationer kan vara avgörande för ens livssituation. Detta engagemang sträcker sig även till andra personer som också är i behov av stöd och uppmuntran och kan leda till en känsla empowerment (Hansson, 2005). Paternalism Starrin och Swärd, (2006) beskriver paternalism som en maktrelation, där den ena parten säger sig veta vad som är bäst för den andre. Detta tar sig ofta i uttryck att det ligger i den funktionshindrades intresse att bli omhändertagen av andra som vet vad som är bäst. Paternalism är också raka motsatsen till empowerment eftersom paternalism inte handlar om att ta till vara på den enskildes egna förmågor utan snarare att förtrycka dem med intentionen att det ligger i dennes intresse, att allt görs för dennes eget bästa. Ofta sker det dessutom utan den enskildes uttryckliga samtycke (Starrin & Swärd, 2006). Det paternalistiska synsättet handlar alltså om ett slags över- och underordning, där utsatta personer som till exempel funktionshindrade ses som barn utan förmåga att själva kunna avgöra vad som är bäst för dem. Perspektivet genomsyras av en överlägsenhet där de starka dominerar över de svaga (Starrin, 2000). Idealtypen för den här typen av tankemodell är enligt Starrin och Swärd (2006) den stränge fadern som inte bara tror sig kunna lösa problem men även utfärda moraliska pekpinar för hur människor ska leva sina liv. Även om paternalism kan framstå som något välsinnat så menar Starrin och Jönsson (2000) att den enskildes valmöjligheter inte bara begränsas, det görs även utan den enskildes samtycke. Det paternalistiska synsättet har länge genomsyrat samhället och än idag går att se spår av ett paternalistiskt tänkande, särskilt inom socialt arbete. Paternalismen fick en vetenskaplig legitimering bland annat genom det medicinska synsätt som genomsyrade samhället under det sociala arbetets uppkomst och tvångsmetoder var ingen ovanlighet. Den nya paternalismen som sägs leva kvar än idag bygger på tanken om motprestationer. I utbyte av hjälp blir den hjälpsökande tvungen att ge något tillbaka vilket även satt sina spår i Socialtjänstlagen (2001:453) 4 kap 4 1 och 2 p. där motprestationer av personer upp till 25 års ålder krävs (Starrin & Jönsson, 2000). 15

16 Teori om profession, professionsteori och professionaliseringsteori Begreppet profession härstammar enligt Selander (2000) från latinets professio och betyder erkännande, yrke, uppgift eller yrkesmässig. Utgångsläget för den professionella teorin är kunnande och färdighet. Advokater eller läkare är oftast de yrkesgrupper som anses vara professionella eftersom de har någon form av specialiserad profession och går att relatera till högre utbildningar. Begreppet har använts i många syften, såsom att behärska vetenskaplig profession och att ha status (a a). Ett kännetecken för professionella yrkesgrupper är att verksamheten baseras på det som Lindqvist (1997) kallar för kunskapsmonopol. Verksamheten ska vara förankrad i vetenskaplig teori som uppnåtts genom lång utbildning. En viss självständighet ska dessutom ligga till grund för yrkesutövningen. För att uppnå profession och befordrad position i yrkeslivet handlar det enligt Evertsson (1997) om att kunna vara delaktig i lönesättningar, arbetsvillkor, kontroll över det egna arbetet och dess yrkesutövning. Verksamheter som inriktar sig på utbildningar och andra kompetenser som anses specialiserade betraktas som professionella organisationer. Här är även lön och arbetsvillkor viktiga aspekter, dock ses det som ett resultat av organisationens starka sida. Vi ställer oss frågan vad den professionella teorin egentligen bygger på. Torstendahl (2000) menar att teorins utgångspunkter handlar om grupper som erhåller någon form av kunskap samt handlingsmönster och ställningstagande. Detta betyder att professionaliseringsteorin ger plats åt variation och blir en öppen fråga. Professionalisering kan användas på många olika sätt. Selander (2000) menar att den bland annat används för att studera yrken och dess professionalitet eller processen för hur de blir eller vill bli professionella. Enligt Larsson och Larsson (2004) handlar ett professionellt förhållningssätt om förmågan att skilja mellan ens egen vilja och hjälptagarens, samt förmågan att inte låta personliga känslor styra över arbetet. Professionaliteten har alltså olika utformningar och definitioner och begreppet professionalisering gör att vi per automatik tänker på ansvar, kunskap och noggrannhet. Selander (2000) hävdar att det idag finns det ett flertal yrken som strävar att uppnå professionalitet och att producera kunskap som handlar om deras yrkesutövning och sociala anseende. Att kunskap är makt har nog det flesta i vårt samhälle fått höra både en och två gånger under sin livstid. Enligt Hugemark (1998) så är just tanken: kunskap är makt, en central utgångspunkt i modern professionsteori. Professionella grupper representerar oftast det som i ett samhälle ses som något normalt och de legitimeras ofta med rättigheten att avgöra vad som är bäst för en. Kunskap och kompetens - två svårfångade begrepp i arbetet med människor Det finns många olika sätt att se på kunskap. Hammare (2004) menar att det bland annat skiljs mellan praktiskt kunskap, teoretiskt kunskap och tyst kunskap. Om en verksamhet är förankrad i vetenskaplig teoretisk kunskap så är detta enligt Lindqvist (1997) en professionell verksamhet. Samtidigt menar Eversson (1997) att en verksamhet som inriktat sig på utbildning och andra former av kompetens mer kan ses som en professionell organisation. 16

17 Hammare (2004) beskriver kompetens som ett väldigt rymligt begrepp som ofta får sin betydelse i ett specifikt sammanhang. Det används dessutom väldigt ofta synonymt med begrepp som kunskap och kvalifikation. Det innebär alltså att kompetens kan få olika betydelse beroende av vem begreppet används av. För vissa kan det innebära en specifik teoretiskt kunskap med sin grund i någon form av grund- och vidareutbildning. Medan det för andra kan innebära en mer praktiskt utövning. Hammare (2004) menar dessutom att den kunskap och kompetens som efterfrågas hos de som är verksamma inom socialt arbete kan se väldigt olika ut. Att vara en kompetent socialarbetare, och i detta fall personlig assistent kan innebär oerhört mycket. Det kan till exempel innebära att vara nyfiken och empatiskt, att kunna lyssna på och respektera sina klienter, att vara flexibel och ha god självkännedom, men också att veta när det är dags att ta ett steg tillbaka eller när det är dags att ta över, men framför allt också att kunna tygla sina känslor. Kompetens och kunskap innebär alltså i detta sammanhang, något som individen har för någonting. Två typer av kunskap explicit och implicit Hammare (2004) skiljer mellan två typer av kunskap: Implicit och explicit. Dessa två kategorier skiljer sig åt från varandra. Implicit kunskap är en mer blygsam, tyst och underförstådd kunskap medan kunskap av mer explicit natur är uttrycklig och påtaglig. Implicit kunskap Implicit kunskap beskriver Hammare (2004) som en tyst, informell och mer praktisk kunskap. Den är erfarenhetsbaserad ofta bunden till någon form av praktisk färdighet. Grundtanken med implicit kunskap är att den innehåller kunskap som är svår att uttrycka i ord, där förmågan att känna igen något eller att se mönster av olika slag ingår. Det är också en kunskap som Hammar (2004) menar inte erkänns som officiell bland annat för att denna typ av kunskap oftast inte efterfrågas. Explicit kunskap Den explicita kunskapen skiljer sig från den implicita eftersom den enligt Hammare (2004) innehåller teoretisk, formell kunskap och procedurer som kan fastställas i form av regler och normer. Dessa regler och normer kan antingen vara strikta regelsystem, löst sammansatta normer eller en blandning av båda. Grundtanken med den explicita kunskapen är att den innehåller kunskap som kan förmedlas med ord och innehåller bland annat faktiska förhållanden. Teori kopplat till lagens syfte och mål I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade framgår det tydligt att lagens intention är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och att den enskilde ska ges möjlighet att i största möjliga utsträckning få inflytande och medbestämmande över de insatser som erbjuds av lagen. Med Johanssons (2006) definition av empowerment; hjälp till självhjälp, samt Starrins (2000) något avgränsade definition av begreppet: att ge möjlighet eller makt, så går det att säga att lagens intentioner överensstämmande med begreppet empowerment. 17

18 Grundtanken med empowerment är enligt Hansson (2005) inte bara ett sätt för individen att ta kontroll över sitt liv men även att kunna gör detta med hjälp av de som finns runt omkring en. Rent konkret så har lagen gett de funktionshindrade en möjlighet att återfå kontrollen över sina liv och sin kropp och Jacobson (2000) skildrar övergången från ett paternalistiskt synsätt där de funktionshindrade inte längre ses som passiva objekt utan som aktiva subjekt. I 9 1p i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade anges det bland annat att insatser som personligt stöd ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för personer med stora och varaktiga funktionshinder. Dock finns det inga krav på detta, vilket riskerar att minska yrkets professionalitet. Hugemark (1998) ställer sig frågan om den så kallade professionalismen och dess betydelse kan ha minskat efter att handikappreformen trädde i kraft. Syftet med assistansreformen är att alla personer som beviljats assistansersättning ska ha rätt att på egen hand avgöra vem som ska vara deras personliga assistent. Detta innebär att den assistentberättigade blir assistentens uppdragsgivare, vilket möjliggör den assistentberättigades självständighet (prop. 1999/2000:79). Vidare undrar Hugemark (1998) om detta påverkar den personliga assistentens professionella inflytande över sitt arbete. Kan detta vara en negativ följd av assistansreformen, då den professionalistiska teorin enligt Evertsson (1997) bland annat utgår från de anställdas inflyttande och självbestämmande över sitt arbete? KUNSKAPSLÄGE Personlig assistans är en insats som enligt Socialstyrelsen (2005) blivit särskilt uppmärksammad i samband med handikappreformen. På senare år har det gjorts en hel del forskning på uppkomsten av personlig assistans (t.ex. Bengtsson 2004, Bengtsson & Gynnerstedt 2003, Gough 2004, Brusén & Hydén 2000, Ekensteen, 1993). Några studier har särskilt berört personliga assistenters yrkesroll (t.ex. Fagerlund & Frisk 2003, Larsson 2004, Hugemark & Wahlström 2002, Hugemark 1998). I Larsson och Larssons (2004) studie lyfts det fram hur det är att arbeta som personlig assistent, samt vilka möjligheter och svårigheter det finns i yrkesrollen. Degerlund och Omne-Ponten (2001) skriver också om personlig assistans som en yrkesroll där de lyfter fram den variation och det ansvar som arbetet innebär. I Ds rapport (2001) Rekrytering av personliga assistenter och i Socialstyrelsens (2007) rapport Personlig assistans som yrke finns en sammanställning av personliga assistenters utbildningar och arbetsförhållande samt de yrkesmässiga problem som kan uppstå i arbetet. På motsvarande sätt har personliga assistenters arbetssituation sammanställts och analyserats i Kommunals (2004) rapport Personliga assistenters arbetssituation och i Köhler, Krantz m.fl. (2002) rapport Personliga assistenters arbetsmiljö - Ett riksövergripande projekt. 18

19 Hugemark (2004) har undersökt assistansberättigades rätt till självbestämmande och visar hur assistansreformen gjort det möjligt för assistansberättigade att välja sin egen assistansanordnare. Mycket av den litteratur som handlar om personlig assistans är skrivet av assistansberättigade och har ett så kallat brukarperspektiv (t.ex. Jacobson 1996, Jacobson 2000, Elmén 2007, Dehlin 1997, Ekensteen 1993) dessa studier har berör allt från yrkesrollen till arbetsmiljön samt vad det innebär att som assistansberättigad att ta emot hjälp från utomstående. BAKGRUND I det här avsnittet presenterar vi en tillbaka blick om assistansens uppkomst. Hur utvecklingen av den svenska handikappolitiken och hur handikapp- och assistansreformen la grunden för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) och uppkomsten av personlig assistans. Något som vi anser är viktigt att känna till för att lättare förstå syftet med vår studie. Utvecklingen av den svenska handikappolitiken I regeringens proposition (1999/2000:79) framkommer det att det svenska samhället präglats av ett institutions- och segregationstänkande i flera år. Tanken var att funktionshindrade skulle skyddas från samhället, men också att samhället skulle skyddas från de funktionshindrade. Diskriminering och utestängning från stora delar av samhället gjorde att funktionshindrade tvingades förlita sig på andras välvilja och omsorg för sitt eget välbefinnandes skull. Men under 1960 talet började en gradvis förändring märkas. Den samhällspolitiska debatten började mer och mer att uppmärksamma brister i samhället och fokusen kom allt mer att riktas på samhället och att det var samhället som det var fel på och inte den enskilda individen (prop.1999/2000:79). En socialpolitisk kommitté tillsattes 1958 och deras huvudsakliga uppgift var att se över och undersöka den svenska socialpolitikens följder och effektivitet, men också att se över frågor som rörde den sociala omsorgen av handikappade. Det vill säga, bostäder, vård och service i hemmen samt möjligheten till rekreation. En omfattande inventering av den samhälleliga situationen gjordes där det bland annat formulerades ett flertal principer. Hänsyn till de handikappade skulle tas i: samhällsplaneringen bostadsbyggandet, i utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden, i socialförsäkringen och i kulturlivet hjälpen till handikappade skulle utformas som en rättighet (prop.1999/2000:79). 19

20 Ansvaret för planeringen och genomförandet av principerna hamnade på kommunerna kom den allra första handikapputredningen att tillsättas för att se över hur de olika principerna hade blivit implementerade i samhället. Utredningen pågick i 10 år och kom att få stor betydelse för de handikappade. Bland annat kom institutionerna att avvecklas och bostadsanpassnings- och statsbidrag att infördes och de handikappade fick större möjligheter till både arbete och utbildning. Kampen för normalisering och integrering forstsatte under och 1970 talen och under 1980 talet kom nya värderingar att sätt sin prägel på samhället (prop.1999/2000:79). Handikappreformen I en nyligen publicerad studie skriver Larsson (2008) att personer med någon form av funktionshinder alltid varit en omtalad målgrupp och på senare år har olika insatser debatterats för att denna grupp ska få leva ett så värdefullt och normalt liv som möjligt. Under 1980-talet började nya värderingar enligt Ds (2001) att genomsyra samhället och individens rätt till självbestämmande började alltmer uppmärksammas. I betänkandet Handikapp välfärd rättvisa (1991:46) står det att 1989 kom en handikapputredning att tillsättas. De antog namnet 1989 års handikapputredning och deras huvudsakliga uppgift och syfte var att följa upp och undersöka de funktionshindrades situation i samhället och se i fall det fanns ett behov av en förstärkt rättighetslagstiftning. Enligt Larsson (2008) hade nämligen de sociala klyftor som fortfarande förekom mellan funktionshindrade och andra medborgare blivit allt mer uppmärksammade. Enligt Lindqvist m.fl. (1994) la handikapputredningen fram sina förslag i två huvuddelar. Den första var ett förslag om en ny rättighetslagstiftning för funktionshindrade. Det andra förslaget var ett slutbetänkande: Ett samhälle för alla (SOU 1992:52). Slutbetänkandet innehöll en mängd olika förslag om en förstärkt lagstiftning. Förslagen gick bland annat ut på att funktionshindrade, oavsett ålder skulle få möjligheten att bli delaktiga i samhället på lika villkor (Larsson, 2008). Målen som kom att utgöra grunden för den nya rättighetslagstiftningen blev rätten till full delaktighet och jämlikhet i samhället. Riksdagen beslutade att den service och de insatser som riktades till personer med funktionshinder skulle innefatta självbestämmande, valfrihet samt respekt för den enskildes integritet. Detta innebar att den funktionshindrade skulle ges möjligheten och framför allt rättigheten att utforma och bestämma över sitt eget liv. Insatserna till de funktionshindrade skulle dessutom individinriktas (prop.1999/2000:79). Förslaget som Handikapputredningen la fram gällande en ny rättighetslagstiftning kom i propositionen Stöd och service till vissa funktionshindrade (prop.1992/93:159). Här i föreslogs det bland annat en helt ny lag, nämligen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och en särskild lag (1993:389) om statlig assistansersättning (LASS) och rätten till personlig assistent kom att bli en viktig del av den nya lagen. 20

21 Assistansreformen Vid tiden för handikapputredningens förslag tillgodosågs de flesta funktionshindrades hjälpbehov enligt Ds (2001) genom traditionell hemtjänst. Men många med omfattande hjälpbehov hade börjat ifrågasätta den service som erbjöds av kommunerna runt om i Sverige. De materiella behoven ansågs inte längre lika viktiga och trycket på rätten till självbestämmande blev allt mer påtagligt. I Ds (2001) rapport framkommer det att handikapputredningen även fann att det runt om i landet fanns väldiga avvikelser vad gällde stödet till funktionshindrade. Handikapputredningen hade nämligen upptäckt att vare sig Socialtjänstlagen eller Hälso- och sjukvårdslagen räckte till vad gällde personer med funktionshinder. Det hade visat sig att personer med omfattande funktionshinder i vuxen ålder fortfarande bodde hemma hos sina föräldrar eller på institution eftersom möjligheterna till eget boende inte var tillfredsställande och möjligheterna att få lämpligt stöd var inte heller goda. Personlig assistans var vid den här tiden bara en insats som kommit tillstånd i ett flertal olika kommuner runt om i landet inom socialtjänsten (a a). Men eftersom personlig assistans inte gick att tillgå i alla landets kommuner blev det en rättighet knuten till en särskild boendeort. Handikapputredningen lade därför fram ett förslag som innebar att lagstiftningen vad gällde personlig assistans skulle stärkas och att personlig assistans som insats skulle vara knuten till enskilda individer och inte en verksamhet. Utöver detta föreslog även handikapputredningen att rätten till personlig assistans också skulle framhävas i eller tas fram i en ny rättslag där den skulle vara en insats för alla som ansågs ha ett behov eller som ingick i lagens personkretsar (Ds, 2001). Larsson (2008) skriver i sin studie att personlig assistans kom att bli en omfattande stödinsats i handikappsutredningens förslag. År 1989 initierades personlig assistans som ett projekt till personer med omfattande funktionshinder. Skissen som utarbetades innehöll det grundläggande syftet med personlig assistans. Det vill säga, valfrihet, ökning av självbestämmande, självständighet samt kontinuitet vad gäller antalet personer som skulle ge personlig assistans. Skissen inbegrep även frågor om hur kommuner och arbetsgivare skulle gå tillväga för att möjliggöra den enskildes önskemål och inflytande samt hur de skulle skapa möjligheter för individuella intressen (a a). Även andra handikapporganisationer bjöds enligt Ekensteen (1993) in då skissen skulle presenteras. Syftet var att illustrera hur insatsen personlig assistans skulle kunna utformas och grundtanken med skissen var att utgå ifrån den enskilde individens specifika önskemål, vilket var tänkt att utforma det nya stödet. Skissens huvudbegrepp kom således att bli självbestämmande, delaktighet och inflytande. Handikapputredningen fastslog enligt SOU rapporten: Handikapp välfärd rättvisa (1991:46) att personer med funktionshinder var i behov av utrymme och inflytande över sin livssituation, vilket motiverades med att personlig assistans skulle införas i en egen lag. En del av lagen kom således att bland annat baseras på skissen som utformades år

22 I huvudbetänkandet fanns en definition av personlig assistans där det beskrivs att den enskilde ska erhålla hjälp av ett begränsat antal assistenter i alla situationer. Personer med beviljad insats skulle även ha möjligheten att själva vara arbetsgivare åt sina assistenter. I den personliga assistansen ligger också att den enskilde har ett avgörande eller ett mycket stort inflytande på vem som anställs som assistent. Den enskilde ska också ha ett stort inflytande över när hjälpen ska ges och kunna bestämma över sin livssituation ( SOU 1991:46 s 269). Independent Living rörelsen - uppkomsten av personlig assistans Ekensteen (1993) hävdar i sin studie att den så kallade Independent Living rörelsen kom att få en betydande roll i debatten om delaktighet, självbestämmande och valfrihet. Dessa förespråkade nämligen enligt Bengtsson (2004) de funktionshindrades rätt till personlig assistans. I USA så hade Independent Living rörelsen växt sig stark som en medborgarrättsrörelse under slutet av och början av 1970-talet. Till Sverige kom den först att bli introducerad under början av talet. Men rörelsen kom att bemötas med blandade känslor. Eftersom Independent Living rörelsen var en amerikansk idé, fanns det vid denna tid en allomfattande invändning mot rörelsen i Sverige. Samtidigt fanns det de som ansåg att det fanns en trygghet i att kommunerna hade det yttersta ansvaret för funktionshindrade personer (Bengtsson, 2004). Enligt Ds (2001) fanns det även de som ifrågasatte om personlig assistans verkligen var ett alternativ i Sverige. Några ansåg dessutom att en insats som personlig assistans skulle urholka det kommunala och statliga kapitalet på lång sikt. Men trots att det rådde skilda åsikter så menar Bengtsson (2004) att STIL Stockholms Independent Living kom att grundas i början på 1980-talet. De kom också att bli den första Europeiska ansatsen där funktionshindrade personer i behov av personlig assistans organiserade sig och anställde sina egna personliga assistenter. Kooperativet och dess medlemmar fick dessutom stöd av kommunen redan innan assistansreformen trädde i kraft. Kommunen erbjöd dem inte bara möjligheten att ta över ansvaret för den personliga omvårdnaden av funktionshindrade men också ansvaret för att anställa personliga assistenter för att ombesörja dessa insatser (Bengtsson, 2004). Viktiga begrepp för handikapp- och assistansreformen I regeringens proposition (1999/2000:79) så återkommer tre betydelsefulla begrepp som grundläggande begrepp för handikapp- och assistansreformen. Dessa tre begrepp är: självbestämmande integritet kontinuitet Begreppen kom enligt Ekensteen (1993) att få stor betydelse för uppfyllandet av reformens mål, bland annat eftersom de olika begreppen var beroende av varandra. Det vill säga, om inte ett av begreppen uppfylls kan inte heller de andra begreppen uppfyllas 22