Från Motstånd till Framgång -

Transkript

1 Från Motstånd till Framgång - Att motivera när ingen motivation finns Martin Hugo Stockholm 5 oktober 2017

2 - Det här blir ju kanonbra (Lärare) - Ja för faan (Elev) - Du är snart klar med kursen (Lärare) - Vad då för jävla kurs det finns väl ingen kurs för sånt här (Elev) - Jo då kolla här (Läraren visar kursplanen) - Åh faan det hade jag ingen aning om (Elev) - Du är nästan klar med hela den här kursen i gjutning nu (Lärare) - Det var som fan (Elev)

3 ALLA KAN LYCKAS I SKOLAN! Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang.

4 VAD DRIVER MIG I MIN FORSKNING!? 1) Att förstå hur meningsfulla lärandesituationer i skolan ser ut för dem som skolan tidigare har misslyckats med att möta. 2) Att ge en röst åt de mest utsatta. 3) Alla intressanta möten med unika människor lär mig viktiga saker om livet. 4) I ett rättvist samhälle strävar vi efter att eliminera medfödda ojämlikheter och orättvisor.

5 Mina fyra avslutade forskningsprojekt: 1) Liv och Lärande i gymnasieskolan ( ) (Avhandling 2007) 2) Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem ( ) 3) Regeringsuppdrag där jag inhämtat ungdomars egna erfarenheter av psykofarmakaanvändning. (2014) 4) Följeforskningsprojekt om IT-spåret (En anpassad utbildning för unga vuxna med Asperger) ( )

6 Pågående forskningsprojekt: 1) Intervjustudie med ungdomar år som är inskrivna på öppenvårdsmottagningar för missbruk och samtidigt går på gymnasiet. ( ) 2) SKOLIDENTITETER, MÖJLIGHETER, HINDER OCH VÄNDPUNKTER - Unga vuxna med asperger berättar om sina erfarenheter av mötet med grundskolan, gymnasiet och folkhögskolan. ( )

7

8

9 Skickliga lärare fokuserar på kunskap som berör! Att skolan är på riktigt! Lämnar eleverna likgiltiga Berör eleverna! Källa: Martin Hugo, 2011

10 Skolidentitet Omställningstid

11 Skolan måste göra sig själv meningsfull (Mikael Stigendahl)

12 Min erfarenhet är att man måste hitta sina elever först innan vi tillsammans kan arbeta mot lärandemålen (Lärare i Södertälje)

13 Jag har lärt mig en vettig grej när jag har varit här och det är försök för helvete själv du kommer klara det (Elev 11)

14 Ibland sår man ett frö som lärare som inte börjar gro förrän långt senare (Lärare 5)

15 Från Läroplanen 2011 Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.

16 Den grundläggande orsaken till att elever inte når grundskolans mål är inte att de har för låg intelligens! Det stora problemet är att många av dessa elever har tappat förtroendet för skolan och inte upplever att de kan lära sig meningsfulla saker i skolan.

17 Lärares relationskompetens är avgörande för skolframgång Allt hänger på vilken relation man har annars är de inte öppna för att vilja lära sig något. [ ] Utan en relation så kommer du ingenstans med de här grabbarna. Det är inte ämnet som bär utan det är jag som person som bär i samband med dem [ ] att få det här personliga mötet och känna att det här är en intresserad vuxen person som tycker om mig som jag är. (Lärare på IM-programmet)

18 Han får en ju att känna sig till ro här. Han får en till å känna sig lugn. Och han får en till å känna sig välkommen [ ] och det är tack vare att han är där å han är sig själv och han är så lugn som möjligt och liksom han får en själv till å känna ett lugn. Man får liksom när man är i närheten av han så får man lugn energi och då blir man själv lugn och det är nog det största stödet han har gett mig. (Elev 7)

19 MÅNGA AV DE ELEVER SOM HAR MISSLYCKATS I SKOLAN KAN TA IGEN MYCKET PÅ GANSKA KORT TID NÄR DE ÄNDRAR SIN INSTÄLLNING TILL SKOLARBETE!!!

20 >13 % av eleverna lämnar grundskolan utan att vara behöriga för gymnasieskolans nationella program ungdomar i åldern år varken studerar eller arbetar

21 Att klara sig hyggligt i skolan och få en utbildning är.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till (Bo Vinnerljung)

22 Skolan har aldrig varit så viktig som idag! Ett dåligt meritvärde i avgångsbetyget i årskurs 9 är det starkaste enskilda sambandet för att riskera att hamna i en problematisk livssituation med: Arbetslöshet Psykisk ohälsa Självskadebetende Drogmissbruk Kriminalitet Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen, 2010)

23 De flesta av de här barnen och ungdomarna lever i miljöer med hem och kompisar som inte värderar skolan och skolprestationer som något med hög status. Det mest avgörande i mötet med barnen och ungdomarna vad gäller skolframgång är att få dem att utveckla en mer positiv skolidentitet. Attityder från alla yrkeskategorier påverkar deras skolidentitet.

24 Viktigt för att dessa elever ska kunna nå skolframgång är hur stödfunktioner samordnas Samarbetet mellan Elevhälsa och undervisande lärare. Samarbetet mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare är ibland avgörande. Relationen/Samarbetet mellan Skola Hem Socialtjänst kan vara helt avgörande

25 Samverkan Skola/Lärande --- Vård/Behandling Bilden av eleven

26 Ny skollag Ny elevhälsa Följande yrkesgrupper ska ingå: skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SFS 2010:800, 2 kapitlet, 22). Rektor är formellt ansvarig

27 I skollagen anges också tydligt att elevhälsan främst skall vara förebyggande och hälsofrämjande och på så sätt stödja elevers utveckling mot utbildningens mål.

28 Ett holistiskt perspektiv på barns utveckling och lärande: Ett salutogent perspektiv Fokuserar på att utgå från och bygga vidare på individers resurser och det som fungerar snarare än att fokusera på det som saknas eller inte fungerar. Ett inkluderande perspektiv - Att aktiviteter och undervisning utformas med hänsyn tagen till individers förutsättningar och behov. Målet är social delaktighet.

29 Elevernas erfarenheter från Grundskolan: Skolan och lärarna var liksom inte på riktigt för mig på högstadiet [ ] När jag blev portförbjuden från högstadiet så trodde de att det var någon jävla bestraffning, men för mig var det precis tvärt om. (Boel, IV-programmet)

30 [ ] i högstadiedet var det ett jävla tempo. Man kunde inte hänga med man kom bara efter [ ] Det var väl i slutet av åttan. Det blev ju bara värre sedan med tempot och allt sånt. Då var det ju bara arbete som gällde bara arbete, arbete. Det blev så mycket [ ] det blev mer tempo, mer press. Det var väldigt mycket arbete hela tiden just i nian var det bara arbete, arbete, arbete för att få upp betygen. (Jan)

31 I nutidens utmärkta skola infogas det späda personlighetsämnet - eller rättare utströs det för vind och våg, som en liten sten vid stranden. Där träffas den av det ena vågskvalpet efter det andra, dag från dag, termin efter termin. Plask - fyrtiofem minuter kristendom; plask - dito historia; plask - dito slöjd; plask dito franska; plask dito naturkunnighet! Nästa dag nya ämnen i nya små stänk!... Under dessa vågskvalp domna hjärnorna, fördummas och förstummas själarna, lärarnas som lärljungarnas. (Ellen Key 1900).

32 Jag pallar inte med den här skiten (Kea) Jag har alltid haft svårt att sitta stilla och att lyssna och har alltid haft svårt att lära mig och så. (Boel) Jag har alltid haft svårt och varit jättestökig hela tiden och såhär. Har alltid luggit efter alla andra och så, det har jag ju gjort hela tiden ända sedan jag började skolan. (Jan)

33 [ ] läraren såg alla som en mängd elever och de ska kunna lika mycket samma saker liksom. (Louise) [ ] innan hade man ju ångest på kvällen före. Man ville inte gå till skolan för det var så svårt. När det är svårt är det lätt att man blir stökigare. (Boel) Jag har väl aldrig tyckt att det var roligt i skolan [ ] jag har ju haft svårt för att läsa och skriva, jag har dyslexi så skolan har varit piss. (Karin)

34 Så fort det går bra så vill jag ha en feedback för att få beröm för att komma vidare. Jag själv kan inte säga fan vad bra du är och må bra utav det. Om någon uppgift inte går bra så tänker jag att jag är värdelös. Att den simpla grejen kunnat gå åt helvete. Att jag kommer aldrig lyckas med nånting i mitt liv över huvudet taget utan jag kommer bara misslyckas hela tiden. Jag nedvärderar mig själv. Jag bara går in i mig själv och skäms för att jag inte fixar det.

35 Negativa skolerfarenheter Negativ inställning till lärandet i skolan Skolmisslyckanden Dåliga lärarrelationer Skolk Ofullständiga betyg Svag självbild Icke agenter Negativt lärande

36 När man möter dessa elever handlar det främst om att bryta deras skolmotstånd och försöka ändra deras negativa inställning till skolan! Detta tar lång tid och kräver mycket engagemang!!!

37 Tio slutsatser: 1) Inled inte ett möte med omotiverade elever med att testa deras kunskaper. 2) Man måste tycka om dem! 3) Det kan ibland vara bra med små undervisningsgrupper och endast ett fåtal undervisande lärare. 4) Lärares förväntningar på sina elever påverkar hur det går. 5) Fokusera på att spegla elevers positiva sidor så väljer de själva ett annat beteende.

38 6) Elever med starkt skolmotstånd lär sig ofta både praktiskt arbete och teoretisk kunskap genom att göra något konkret med händerna. 7) Lärandesituationer måste vara på riktigt! 8) En del av eleverna lärde sig bäst när de arbetade tillsammans i gemensamma projekt. 9) Målen i skolan måste upplevas som möjliga att uppnå och de måste vara elevernas egna mål. 10) Eleverna måste uppleva delaktighet!

39 Comenius Åskådlighetsundervisning Sammanhangsprincipen

40 Det finns inga enkla facit! Två viktiga aspekter jag har sett på skolor som kan göra stor skillnad: Att alltid direkt ta reda på VARFÖR en elev inte är i skolan Våga lyssna - Kopplat till åtgärder Kontinuitet, Tydlighet & Fasta strukturer Tex: Att starta min varje morgon med en mentor Tex: Att rektor möter nyckelelever 30 min varje vecka Tex: Att inleda dagen med gemensam frukost

41 Om någon vill läsa mer: Hugo, M. & Hedegaard, J. (2016). Följeforskning som skolnära forskningsmetod. I E.Anderberg. (red). Skolnära forskningsmetoder. Lund: Studentlitteratur. Hedegaard, J. & Hugo, M. (2015). Lärandets sociala dimensioner - Unga vuxna med Asperger beskriver sina erfarenheter av anpassad utbildning. Nomen förlag/books on demand. Hugo, M. (2013). Meningsfullt lärande i skolverksamheten på särskilda ungdomshem. Institutionsvård i fokus, Forskningsrapport nr1:2013, Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Hugo,M. (2012). När skolans lärande saknar mening. I L.Mathiasson, (red.). Uppdrag Lärare en antologi om status, yrkesskicklighet och framtids-drömmar. Pedagogiska magasinets skriftserie nr. 9: Lärarförbundets Förlag. Backlund, Å., Ekberg, M., Hugo, M., Isaksson, J och Strand, A-S. (2012). Skolsocialt arbete En angelägenhet för alla? Socionomen nr2/2012. Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång Att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber. Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Dissertation No 2, School of Education and Communication, Jönköping University. Jönköping: Jönköping Univerity Press.