Fyndrik boplats på Toftåsen

Transkript

1 Arkeologisk rapport 2012:7 Fyndrik boplats på Toftåsen Västra Frölunda 215 Toftåsen Boplats Slutundersökning Göteborgs kommun Johan Wigforss

2 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs Stadsmuseum 2012 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Ulf Ragnesten OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Teckning: Hans Dillner TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

3 FORNLÄMNING Västra Frölunda 215 Arkeologisk undersökning, boplatsområde På uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götaland har Göteborgs Stadsmuseum utfört en slutundersökning av en stenåldersboplats med beteckningen VF 215. Undersökningen gjordes med anledning av ett planerat bygge av äldrebostäder på en fastighet som berördes av en stenåldersboplats med beteckningen VF 215. Den har tidigare, år 1966, varit föremål för en begränsad undersökning (Djurfeldt 1968). En särskild utredning 1994 visade dock att det fanns kvar delar av boplatsen med ett sådant värde att det var motiverat med ytterligare undersökning (Ragnesten 2011). Vid slutundersökningen påträffades kulturlager, en slagplats, en skärvstenssamling, två härdar samt neolitisk keramik. I det rika flintmaterialet finns ett mesolitiskt inslag vari ingår skivyxa. Därtill påträffades flera fragment av flathuggna flintföremål daterbara till senneolitikum/äldre bronsålder. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr 10/95 017, 24/95 z 430 Uppdragsgivare: Frölunda kyrkby Förvaltning AB Läge: Fastigheten Järnbrott 166:4 (tidigare Tofta 2:12) nu del av Frölunda kyrkogata Ekonomisk karta: 6B 9d Koordinater i rikets nät: X 6398,0 / Y 1268,1 Grävningsorsak: Nybyggnation av äldreboende Grävningsinstitution: Göteborgs Stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: Undersökt yta: ca 6000 kvadratmeter Antal arkeologtimmar i fält: ca 200 Antal maskintimmar: ca 24 Platsledare: Johan Wigforss Övriga deltagare i fält: Göran Larsson GAM nr: 49738: TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Boplatsområdet VF 215 var beläget på en platå uppe på Toftåsen strax söder om kyrkan i Västra Frölunda. Platåns nivå ligger mellan 24 och 27 m.ö.h. Platån och dess omgivningar är mycket fornlämningsrika och utgjorde under stenåldern den inre delen av ett omfattande skärgårdslandskap. Under årens lopp har många arkeologiska undersökningar utförts på och invid åsen. På åsens södra del med 1

4 utsikt över vattendraget Välen, som under bronsålder var en havsvik, ligger en röseliknande stensättning (VF 34). Norr därom ligger en delvis undersökt hällkista (VF 35) och i väster ett tidigare undersökt boplatsområde (VF 212). Sydväst om den nu aktuella boplatsen undersöktes 1972 en stenåldersboplats som bl.a. innehöll rikligt med föremål tillhörande den gropkeramiska kulturen. Området med boplatsområdet VF 215 är nu helt bebyggt med tvåvåningshus för äldreboenden (fig. 2). UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING Fastigheten Järnbrott 166:4 är belägen på Toftåsen som utgörs av en nordsydlig bergssträckning med en del partier med berg i dagen. Mellan partierna med berg i dagen fanns smärre jordfyllda svackor med en vegetation bestående av buskar och några lövträd. Endast smärre partier på åsen har troligen tidigare varit odlade. TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Boplatsen är känd sedan 1924 då Nils och Karl Nordenskiöld insamlade och skänkte till museet följande föremål: 1 spånkärna, 1 handtagskärna, 1 spån, 1 skivskrapa, 1 spånskrapa samt 1 knacksten av flinta (inv. nr: GAM ). Enligt uppgift påträffade de fynden vid dikesgrävning. År 1939 inköpte den arkeologiska avdelningen vid Göteborgs Museum en samling föremål från amatörsamlaren redaktör Ernst Wernfeldt. Med föremålen följde lägesangivelser som markerade fyndplatsen. På Wernfeldts karta har platsen beteckningen FA 11. Föremålen utgjordes av 1 kärna, 1 handtagskärna, 1 spån, 1 skivskrapa, 1 skivyxa, 2 avslag med bearbetning, avslag med tillknackning, 1 avslag från slipat redskap samt 3 avslag (inv. nr: GAM ). Privatsamlaren Göran Larsson som deltog i den nu aktuella utgrävningen har i sin ägo ett omfattande flintmaterial som han har samlat in från platsen (Göran Larssons katalognr 22-24). Ytterligare en ytplockning har gjorts på en mot V svagt sluttande åker strax S om Västra Frölunda kyrka. De föremålen har inv.nr 83868: Sammanfattningsvis kan sägas att det tidigare insamlade fyndmaterialet kan hänföras till mesolitisk tid med ett visst inslag av föremål av neolitisk karaktär. År 1966 utförde Göteborgs Arkeologiska Museum en undersökning av platsen. Den var då ännu inte registrerad av Riksantikvarieämbetet och hade i stället beteckningen 23:S års undersökning utfördes inom en liten del som då utgjorde en nyss igenlagd åker. Det fyndmaterial som tillvaratogs har inv. nr: GAM 84246: Denna undersökning var en del av ett omfattande utvecklingsarbete som museet under ledning av Carl-Axel Moberg arbetade med i syfte att få fram en hanterbar och dataanpassad metod att inför exploatering undersöka stora boplatsytor. Metoden finns närmare beskriven i boken Fångstfolk och bönder (Wigforss 2005, sid. 22f) Åtskilliga av dessa undersökningar är snarast att betrakta som experimentundersökningar vilket också är anledning till att undersökningen år 1966 av VF 215 inte har betraktats som en slutundersökning. I och med att området aldrig hade exploaterats fanns således en möjlighet att 1994 företa en särskild 2

5 utredning av området kring den gamla åkern. Utredningen visade att boplatsområdet var avsevärt större än vad som tidigare hade registrerats. Det fanns således skäl att företa en förnyad undersökning av ett större område än den tidigare åker där 1966 års undersökning hade gjorts. MÅLSÄTTNING Undersökningen syftade till att försöka klarlägga fornlämningens art och utbredning utöver vad som tidigare var känt och att få en uppfattning om vilka bosättningsspår som kunde finnas och deras datering. I och med att undersökningen skulle företas vintertid med delvis kvarvarande tjäle i marken blev inriktningen att få en översikt över fyndutbredningen snarare än att utföra fingrävningar av anläggningar eller konstruktioner. Genom en sådan extensiv undersökning skulle man kunna få en översikt över vilka bosättningsspår och fyndkategorier som finns inom den relativt stora undersökningsytan. Undersökningen försvårades avsevärt genom att marken var mycket blöt till följd av pågående tjällossning. Detta inverkade menligt på såväl iakttagelser som tillvaratagandet av fynd. UNDERSÖKNINGSMETOD Museet hade som ett resultat av en genomförd arkeologisk utredning bedömt att slutundersökning behövde göras av den del som berördes av hus 1-5, (se fig. 2). Därför bestämdes att avschaktning av matjorden för dessa hus skulle göras under antikvarisk kontroll och att erforderlig arkeologisk undersökning skulle göras under en period av ca 3 veckor. Detta för att sedan kunna rensa de ytor som visade sig innehålla en ansenlig mängd fynd och kulturlager eller konstruktioner. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser har utförts. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Områdena nedan beskrivs i den ordning som avschaktningen gjordes (se fig. 2): Hus 5: Vid schaktningen och rensningen av den östra delen upptäcktes här spår av ett kulturlager. Omfattningen var endast några kvadratmeter och fyllde ut svackor och ojämnheter i berget som ställvis gick i dagen. Kulturlagret var sotigt och innehöll en del kolbitar och slagen flinta, däribland flera flata och tunna flintavslag av senneolitisk karaktär. Inga stenkonstruktioner iakttogs. De stenar som fanns verkade snarast utgöras av naturlig klappersten. I nordöstra hörnet av området för hus 5 påträffades ganska mycket slagen flinta av tämligen enhetlig karaktär. Detta tolkades som en slagplats (markerad med S på fig 2). Den innehöll bl.a. en skivyxa, en knacksten och flera plattformskärnor (fynd 27). I detta område fanns också en sotfläck innehållande rikligt med keramik (fynd 25). Ungefär mitt i området för hus 5 påträffades en nord-sydlig sträng med mörk 3

6 humusblandad jord. Den var ca 6 m lång och 0,3-0,4 m bred och anslöt i sin norra del till berg i dagen. Jordsträngen var ca cm djup. Kring strängen fanns en del mörka fläckar men ingen av dem kunde visa sig vara stolphål. De mörka fläckarna låg inte heller i någon synbar ordning. Ingenting talade således för att de skulle kunna vara stolphål och jordsträngen utgöra en väggränna för ett hus. Möjligen skulle rännan ha kunnat vara en sträng mellan två åkertegar. På ett ställe i rännan påträffades nämligen en porslinsskärva en bit ner i jorden. Någon ytterligare ränna parallell med den nämnda kunde emellertid inte skönjas. Hus 4: i sydöstra delen i en liten flack bergsskreva fanns här en hel del slagen flinta som insamlades. Mitt på området för det blivande hus 4 påträffades en sotfläck som till formen var något oval och ca 1x1,3 m stor och 25 cm djup. Den innehöll svart sotig jord utan synliga kolbitar. Sotfläcken innehöll inte någon flinta eller keramik. Tolkningen måste därför bli oklar. Hus 3: Här var stora delar av området för detta hus avschaktat tidigare och fyllt på med schaktmassor. Under de påförda schaktmassorna kunde dock här och var skönjas rester av ett kulturlager som innehöll sparsamt med slagen flinta. Alldeles i den sydvästra delen av området för hus 3 kunde framrensas ett 4-5 m stort parti med ett svart och sotigt kulturlager. Det var högst 0,1 m tjockt och innehöll en del små, spridda skörbrända stenar. Även här påträffades en flintskrapa med ganska hög skrapegg och några mycket tunna flintavslag som skulle kunna vara från senneolitikum eller äldre bronsålder. Efter att ha provrensat flera partier av kulturlagret lät vi maskinen genomgräva lagret skiktvis för att se om det fanns stolphål eller dylikt. Ett eventuellt stolphål påträffades 0,2 m i diam och 0,25 m djupt. Det var ej stensatt och betraktas därför som osäkert. Åtminstone delar av kulturlagret har troligen störts i sen tid. En hästsko påträffades nämligen i botten på det. Norr om hus 3 och 4, vid SÖ kanten av den centralt i området belägna höjden, påträffades mängder av skörbränd sten. Den skörbrända stenen fanns i ett område som var ca 5-6 x 3 meter Stenarna var i något blandad storlek, spruckna och skörbrända, ibland helt sönderbrända. Stenen fanns i mycken stor mängd liggande i mycket svart och sotig jord. Främst i den södra delen av stensamlingen påträffades keramikskärvor av lite olika typer och således härrörande från flera sorters kärl. Några skärvor tycktes rabbade. Brända och obrända ben fanns också. Samlingen med skörbränd sten och sotig jord fyllde ut små svackor och ojämnheter i berggrunden. Vid upprensning och genomgrävningen av skärvstenssamlingen och området kring den påträffades en hel del fynd (fynd nr 29-31). Med tanke på skärvstenssamlingen innehåll av flera flathuggna flintföremål såsom dolk, skära och flathuggen spets torde skärvstenssamlingen härröra från neolitikum eller äldre bronsålder. Ett 10-tal meter sydväst om samlingen med skörbränd sten fanns en härd (härd A) som var ca 0,6 0,7 m i diameter och 0,2 0,3 m djup. Härden bestod av stor mängd väl packade skörbrända stenar liggande i sotig jord. Härden låg i ett område med rester efter ett kulturlager som dock var fyndfattigt så när som på en del flinta 4

7 (fynd 16 18) Ytterligare en härd påträffades ca 10 meter från skärvstenssamlingen. Denna härd var ca 1 m i diam med i ytan talrika ca 5 cm stora skörbrända stenar varav flera var helt söndersmulade. Vid genomgrävning visade sig härden vara cm djup och ha skålformig botten. I området för hus 2 iakttogs att schaktningar troligen gjorts tidigare och möjligen i samband med det i söder belägna barnhemmet. Endast omrörda rester av kulturlager kunde ses. Under detta fanns en lera med inslag av skal, troligen av senglacialt ursprung. FYNDBESKRIVNING I fyndmaterialet från den aktuella undersökningen återfinns föremål från åtminstone såväl mesolitisk som neolitisk tid. Äldre bronsålder kan också vara representerad genom vissa flintföremål och keramik. Äldre mesolitikum är representerat främst genom en typisk skivyxa samt 2 skivyxliknande föremål med tväravspaltning (fynd 27). Dessa föremål påträffades jämte flera kärnor och stycken som kan vara delar av kärnyxor samt ett drygt 100- tal flintavslag i det som har tolkats som en slagplats. Bland neolitiska föremål har påträffats delen av spånpilspets med tånge av typ D (fynd 23) som bör vara från stridsyxekultur. I skärvstenssamlingen (fynd 29 och 31) finns flera flathuggna föremål i form av en spets, ett fragment av en dolk och ett fragment som kan vara från en dolk eller möjligen en skära. Dessa föremål jämte möjliga bitar av ett täljstenskärl torde kunna dateras till senneolitikum eller äldre bronsålder. Den keramik som tillvaratogs härrör från flera olika kärl och kärltyper. Fynd 25 bestod av en stor mängd keramik med bitar av stora grovt magrade, oornerade kärl av närmast neolitisk karaktär. Detta fynd innehåller emellertid också bitar från avsevärt tunnare kärl med troligen senare datering. Den övriga flintan var till helt övervägande delen icke svallad eller vitpatinerad. Den var mycket ofta tillslagen. Sammanlagt tillvaratogs 359 st övriga flintor med en sammanlagd vikt av 6229 gr. All övrig flinta har efter genomgång kasserats. TOLKNING OCH DATERING Den åren 1966 och 1994 undersökta boplatsen Västra Frölunda 215 har visat sig innehålla kulturlager, olika konstruktioner och ett omfattande fyndmaterial från flera olika perioder. Från äldre mesolitikum har spårats en trolig slagplats innehållande en typisk skivyxa, flera fragment av dylika samt misstänkta fragment av kärnyxor. Förutom kulturlagret har påträffats flera härdar och sotfläckar samt en ca 15 kvadratmeter stor skärvstenssamling som med tanke på innehållet av föremål kan ungefärligt dateras till senneolitikum-äldre bronsålder. Den innehöll flera flathuggna flintföremål såsom delar av skäror eller dolkar. Inom olika delar av området har också påträffats en hel del keramik som även den tros härröra från olika tider. Inslaget av grovt magrat keramik från tämligen stora oornerade kärl är betydande. Denna keramik torde vara neolitisk. 5

8 ANTIKVARISK BEDÖMNING Fornlämningen Västra Frölunda 215 är genom den här redovisade undersökningen att betrakta som slutundersökt. LITTERATUR Andersson, Stina, Rex Svensson, Karin och Wigforss, Johan Sorteringsschema för flinta. Särtryck ur Fyndrapporter Djurfeldt, Marianne Göteborg Västra Frölunda 215 Toftåsen. Boplatsområde. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk arkivrapport 1966:10. Ragnesten, Ulf Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:5. Wigforss, Johan En göteborgsk arkeologihistoria. I: Fångstfolk och bönder. Om forntiden i Göteborg. (red. Stina Andersson och Ulf Ragnesten). Göteborgs Stadsmuseum. 6

9 Fig. 1. Undersökningsområdets läge I Västra Frölunda I Göteborgs kommun. Blå kartan. Skala 1:

10 Fig. 2. Översikt över området med planerade hus för äldreboende (hus 1-6). Skrafferingen visar läget för skärvstenssamlingen och S visar var slagplatsen var belägen.

11 FYNDTABELL VF 215 (V:a Fröl. kyrkby) Inv.nr GAM Fynd Fynduppgift Flintavslag Redskap, kärnor och övrigt material 49738: nr st gr 1 1 Provgrop Provgrop 2 Övrigt redskap, 1 st, 31 gram 3 3 Provgrop 5 Slipad yxa av bergart, 1 st, 312 gram 4 4 Provgrop Provgrop Övrig kärna, 1 st, 20 gram 7 6 Provgrop Provgrop Provgrop Provgrop Provgrop Provgrop Provgrop Provgrop Hus 2, S delen Övrig kärna, 1 st, 41 gram Hus Avslag m retusch, 1 st, 59 gram Avslag med retusch, 2 st, 18 gram Övrigt redskap, 1 st, 66 gram Övrig kärna, 1 st, 59 gram Keramik, 1 st, <1 gram Brända ben, 2 st, 1 gram Hus 3, kulturlager Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 2 st, 27 gram Hus 3, kulturlager, härd A Hus 3, V delen, kulturlager Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 51 gram Keramik, 1 st, 1 gram NO om hus 3, c:a 20 m från skärvstenssamlingen Kniv, 1 st 22 gram Schaktning för hus Borrspets, 1 st, 24 gram Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 19 gram Stycke med tillhuggning, 1 st, 94 gram Spån, 1 st, 4 gram Bränt ben, 1 st, <1 gram Hus Avslag med retusch, 1 st, 13 gram Övrigt redskap, 1 st, 18 gram Plattformskärna D (ensidig kärna med två motstående plattformar), 1 st, 61 gram Inv.nr

12 GAM Fynd Fynduppgift Flintavslag Redskap, kärnor och övrigt material 49738: nr st gr Hus 4 forts. Övrig kärna, 2 st, 208 gram Spån, 1 st, 14 gram Kula av okänt material, c:a 2,5 cm i diam., 1 st, 18 gram SÖ hörnet av hus 4, bergssvackan Övrig kärna, 1 st, 26 gram Spån, 1 st, 2 gram Keramik, 1 st, 2 gram Schaktning för hus Slipad yxa/mejsel Q (fragm. av slipad yxa/mejsel)?, 1 st, 12 gram Spånpilspets med tånge, typ D, 1 st, 3 gram Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 2 st, 19 gram Övrigt redskap, 1 st, 18 gram Plattformskärna C (övrig kärna med en plattform), 1 st, 64 gram Övrig kärna, 7 st, 156 gram Spån, 2 st, 5 gram Hus Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 38 gram Kniv, 1 st, 6 gram Övrigt redskap, 2 st, 34 gram Plattformskärna C (övrig kärna med en plattform), 1 st, 23 gram Övrig kärna, 1 st, 21 gram Keramik, 1 st, 11 gram Hus 5, NÖ hörnet, sotfläck Keramik, 22 st, 258 gram Hus 5, NÖ hörnet, omkring sotfläck Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 20 gram Övrig kärna, 1 st, 74 gram Mikrospån, 2 st, 1 gram Splitter, 5 st, <1 gram Hus 5, NÖ hörnet, slagplats? Skivyxa, 1 st, 47 gram Övrigt redskap (2 st yxfragment samt ytterligare ett redskap), 3 st, 114 gram Avslag med retusch, 3 st, 66 gram Knacksten fragm, 1 st, 538 gram Plattformskärna C (övrig kärna med en plattform), 1 st, 104 gram Plattformskärna D (ensidig kärna med två motstående plattformar), 1 st, 48 gram Plattformskärna F (övrig kärna med två eller flera plattformar), 1 st, 86 gram Kärnfragment B (sidofragment), 1 st, 21 gram Spån, 1 st, 3 gram

13 Inv.nr GAM 49738: Fynd nr Fynduppgift Schaktmassorna för Flintavslag st gr Redskap, kärnor och övrigt material hus Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 1 st, 8 gram Berget SV om krönet Kärnyxa, 1 st, 196 gram Övrig retuscherad spets, 1 st, 5 gram Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 2 st, 56 gram Avslag med retusch, 6 st, 104 gram Övrigt redskap (retuscherade flintbitar), 2 st, 16 gram Stycke med tillhuggning, 1 st, 55 gram Knacksten, 1 st, 570 gram Övrig kärna, 4 st, 412 gram Skärvor av grovt magrad keramik (kärl med orange utsida), 53 st, 414 gram Skärvor från tunt kärl med slammad utsida, 22 st, 61 gram Skärvor från mörkbrunt keramikkärl, 11 st, 66 gram Keramikskärvor, 20 st, 17 gram Skärvor från sannolikt täljstenskärl, 8 st, 11 gram Skärva av skiffer, 1 st, <1 gram Brända ben, 11 st, 2 gram Tomten SÖ hörnet nedanför kullen Bryne, 1 st, 7 gram Stensamlingen på Flathuggen spets B (utan tånge), 1 st, 3 gram berget Dolk G (obestämbar typ) (fragm), 1 st, 4 gram Skära/dolk (fragm.), 1 st, 12 gram Avslagsskrapa A (enkel avslagsskrapa), 2 st, 58 gram Avslagsskrapa A, retuscherat flintstycke 2 st, 66 gram Den övriga flintan var till helt övervägande delen ej svallad eller vitpatinerad. Den var mycket ofta tillslagen. Sammanlagt tillvaratogs 359 st övriga flintor med en gemensam vikt av 6229 gram. All övrig flinta har kasserats.