Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Transkript

1 Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/ Datum Version 1 1 (18) Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården i Skåne 2017 Bakgrund Regeringen har valt att, inom cancervården, satsa på ett nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp (SVF) och med ekonomiska incitament stimulera landstingen att delta. Satsningen pågår mellan Syftet med SVF inom cancerområdet är att cancerpatienter ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid. De SVF ska i första hand förkorta vårdförloppet mellan då välgrundad misstanke om cancer föreligger till start av första behandling. Utöver ovan nämnda mål avser man också att stärka patientmedverkan och öka patientnöjdheten inom cancervården. Vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för olika utredningsåtgärder. Tidsgränserna utgår enbart från värdeskapande tid och varierar mellan olika diagnoser och behandlingar. Förebilden till satsningen kommer från Danmark där man arbetat med standardiserade vårdförlopp (på danska pakkeforløb) sedan Under hösten 2014 fick RCC i uppdrag att ta fram SVF för fem pilotdiagnoser, dessa piloter infördes i Skåne under Under 2016 har ytterligare 13 SVF införts. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (18) Politiskt beslut I s, RS, uppdrag för Hälso- och sjukvård 2017 står att RS ska delta i nationella satsningen kortare ledtider i cancervården , samt uppnå de krav som ställs. För ändamålet har 55 miljoner avsatts i budget Ett formellt beslut hur dessa medel skall fördelas och användas samt följas upp togs på Hälso- och sjukvårdsnämndens möte , 261, Dnr Satsningar utöver SVF Utöver SVF satsningen har beslut tagits att i Skåne under 2017 bland annat göra följande som förbättrar cancersjukvården. Fortsatt satsning på cancerläkemedel. Utbyggnad av CT-PET kapaciteten Permanenta tre Diagnostiska Centra Permanenta tre högspecialiserade cancerrehabiliteringsteam Förbättra patientinformationen Tydliggöra var och hur cancerrehabilitering skall ske Tydliggöra primärvårdens roll i cancersjukvården Förbättra samarbetat mellan sjukhusvård och den palliativa vården ytterligare Utöka användandet av Min Vårdplan vid utredning, behandling och rehabilitering i patientens datajournal Organisation kring införandet av standardiserade vårdförlopp Ett regionalt strategiskt råd för cancersjukvård har skapats med aktörer från RCC-Syd, sjukvården och koncernkontoret, under ledning av en samordnare som är direkt underställd Hälso- och sjukvårdsdirektören. De tre sjukvårdande förvaltningarna, SUS, Sund och Kryh, har sedan skapat var sitt cancerråd med ansvariga chefer i respektive förvaltning och med representation från relevanta medicinsk service discipliner samt primär- och palliativ-vård. Inom varje cancerprocess har de tre förvaltningarna skapa tvärprofessionella team som är ansvariga för förloppet, inom sitt geografiska område, från symptom till rehabilitering/palliativvård. Det har skapats ett lokalt processteam även om bara en del av SVF finns i förvaltningen. En lokal

3 3 (18) patientprocessledare, LPPL, är ordförande i varje lokalt processteam och är representant i en regional arbetsgrupp som leds av en regionalprocessledare, RPPL, utsedd av RCC-Syd. LPPL utses av förvaltningschef i respektive förvaltning. 1. Beskrivning av arbetet efter redovisningen den 1/ Nuläge för införda vårdförlopp Införandet av de 18 första SVF har gått mycket bra i Skåne. Nedan följer några data, per den 31 dec 2016, som stödjer detta påstående patienter har startat ett standardiserat vårdförlopp av ovan har fått en cancerdiagnos Vid 16 av förloppen får en betydande majoritet av patienterna sin diagnos via ett SVF. I tio av dessa förlopp nås det nationella målet om att > 70 % skall få sin diagnos via ett SVF. Undantagen är prostatacancer där förloppet nu har ändrats så att vi tror vi skall fånga fler samt AOS där vi funderar på om de nationella incidenssiffrorna kan vara felaktiga. Vi ser en förkortad utredningstid i en majoritet av startade SVF I tre SVF nås det nationella tidsmålet, hudmelanom, myelom och AML. I sex SVF nås tidsmålet hos > 50 % av förloppen I nio SVF nås tidsmålet hos < 50 % av patienterna a) Beskriv planerat fortsatt arbete för de 18 SVF som infördes Alla 18 processerna har genomgått ett processtyrt förbättringsarbete med genomgång av patientens väg genom processen. De har fått hjälp av Enheten för strategisk kvalitetsutveckling i sitt arbete. Flaskhalsar är nu välkända och arbete pågår för att åtgärdat dessa. En erfarenhet är att det är olika typer av flaskhalsar mellan diagnoserna och mellan samma diagnos på olika sjukhus. Den lokala förankringen har därför varit nödvändig och det är av stor vikt att det finns lokala processteam i våra tre förvaltningar för alla diagnoser. Förvaltningarna har skapat handlingsplaner för att under 2017 nå de nationella tidsmålen för alla 18 förlopp, men det finns stora utmaningar där den största är bristen på utbildad personal så att vårdplatser och

4 4 (18) operationssalar inte kan tillhandahållas för att möta behovet. Inom urologi ser vi den största bristen, men det saknas också kapacitet för diagnostik inom till exempel patologi och coloskopi. Ett arbete sker för att motverka dessa brister. b) Hur fungerar systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ-kodning och hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? Uppföljning och kvalitetssäkring av inmatad data pågår kontinuerligt på respektive förvaltning av koordinatorer och samordnare för registrering. Vi har en organisation bestående av representanter från alla förvaltningar med kompetens på såväl registrering, uppföljning som cancerprocessarbetet i verksamheten som träffas regelbundet för att säkra såväl följsamhet till registreringsrutiner som för att få enhetlig hantering av SVF patienter och jämlik vård. 1.2 Erfarenheter av SVF-arbetet fram till nu a) Beskriv landstingets erfarenheter av införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. Erfarenheterna är väldigt goda och vi väljer här att lyfta några viktiga framgångsfaktorer; Att besöka varje vårdcentral och där hålla informationsmöten Att varje vårdcentral har en SVF ansvarig läkare som regelbundet kan uppdatera sina kollegor Att tillsammans med primärvården hålla SVF utbildningar för chefer, läkare, sjuksköterskor och sekreterare i primärvården Att tillsammans med primärvården skapar tydliga rutiner för hur man exakt skall gå tillväga när man startar ett SVF Koordinator som finns tillgänglig och kan svara på telefon och vägleda remittenter för en snabb handläggning och som sedan har kontakt med patienten under utredningen kring tider, förberedelser för radiologi mm. Att använda obokade tider som inte går åt till akuta undersökningar så att inte tider står tomma. Att specialistvården gör en processkartläggning av

5 5 (18) patientens hela väg från symptom till behandling, så att ev flaskhalsar blir kända. Att diagnostik, patologi och radiologi, har koordinatorer och ansvariga för varje process. b) Har landstingets erfarenheter av implementeringen lett till förändringar i upplägget inför 2017 och i så fall på vilket sätt? Vi bedömer att införandet har gått bra i Skåne och följer samma införandemall som med de 18 första. De positiva erfarenheterna förstärker vi ännu mer och vi kommer utöka arbetet där vi inte har varit helt framgångsrika där några exempel följer; Information inom specialistvården som inte berörs av SVF i stor omfattning kommer ökas med möten med personal på till exempel akutmottagningar och internmedicin. Information till patienter att de kommer att genomgå en SVF behöver förbättras och ett arbete kommer att ske för att detta skall uppnås genom bland annat informationsmaterial på andra språk än svenska, samt informationsmaterial till patienter som genomgår en så kallad filterfunktion till exempel en gastroskopi. c) Har landstinget erfarenheter som ni vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke i något SVF? Om ja, specificera vilket SVF det gäller och beskriv erfarenheterna. I stort betraktas välgrundad misstanke som tydlig och välfungerande. Nedan följer några kommentarer som vi anser bör beaktas i det fortsatta arbetet nationellt. Hematologi/onkologi; Det finns stora variationer i verksamhetsområdenas huvudförlopp när det gäller definitionen av välgrundad misstanke från en snäv definition, där misstanke i princip är lika med diagnos, till CUP/AOS som bygger på en vidare definition. SVF lymfom kan diskuteras med tanke på denna grupps stora heterogenitet. Det finns även överlappande kriterier för ex SVF CUP/lymfom, men det är sannolikt för tidigt att uttala sig om definitionen bör modifieras/förtydligas. Kolorektalcancer; Tratten uppfattas vara för vid, vilket var känt redan innan SVF infördes. Patienter som ska ha koloskopi utanför SVF får vänta mycket länge och

6 6 (18) därför går numera de flesta koloskopierna inom SVF, med negativa effekter på ledtider som följd. Bröstcancer; Åldersbegränsning för välgrundad misstanke för yngre kvinnor med knuta i bröstet bör övervägas. Hudmelanom; Verksamheten har i princip inget önskemål om revidering av kriterierna men vill gärna förmedla att välgrundad misstanke är väldigt luddigt formulerad och det finns därför stort individuellt tolkningsutrymme

7 7 (18) 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF fram till och med den 31 december 2016 * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. Antal patienter från Skåne påbörjade och avslutade Antal patienter påbörjade i Skåne, men överförda till och avslutade i ett annat landsting. Denna uppgift går ej att dela på kön just nu men utveckling pågår Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade i Skåne Vårdförlopp Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor AML Urinblåse- och urinvägscancer Huvud- och halscancer 3 st totalt Matstrups- och 22 st magsäckscancer totalt 16 7 Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Bukspottkörtelcancer Gallblåsecancer Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer Lungcancer Lymfom Myelom Okänd primärtumör (CUP) Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer

8 8 (18) 1.4 Överföring av information a) Hur har landstinget implementerat den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting?* Gemensamma möten för alla koordinatorer i södra sjukvårdsregionen har genomförts. Genomgång av de riktlinjer som finns med alla koordinatorer Skåne har också skett på deras arbetsplatser. Vi arbetar kontinuerligt med att förtydliga riktlinjerna så de blir ett stöd till verksamheten för ökad följsamhet och kvalitetssäkrade uppgifter. Det sker även kontinuerlig avstämning med Södra sjukvårdsregionen för att få samsyn i tillämpningen av regelverket. har en organisation för koordinatorer och cancersamordnare för att arbeta med rutinerna för registrering och hantering av SVF patienter och en del av deras arbete inbegriper kvalitetssäkring av data och fortsatt arbeta med rutinen. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? I samarbete med RCC-syd kommer koordinatorerna från södra sjukvårdsregionen av RPPL kallas till regelbundna möten för att diskutera processpecifika frågor och rutiner. Just nu sker detta inom flera processer men inte inom alla. Önskvärt hade varit att RCC i samverkan eller SKL hade tagit ett ännu större ansvar för att säkerställa att registreringen sker likartat i hela Sverige. * 2. Plan för införande av tio nya vårdförlopp under 2017 Hur kommer arbetet se ut för införandet av tio nya SVF under Införandet följer samma mall som tidigare införande med ett tydligt ansvar för när och vem som skall genomföra vad. Vid skrivandet av denna handlingsplan är i stort sätt alla rutiner på plats och vi bedömer det som att samtliga kommer kunna införas den 1 april FV anställer koordinatorer och lär upp dem. 2. FV utser LPPL/teamledare och skapar team där det saknas.

9 9 (18) 3. FV informerar de lokala teamen kring detta dokument samt hur arbetet med SVF går till. 4. Regional samordnare, JC, och RCC träffar RPPL för de nya SVF och ber dem informera vidare till LPPL. 5. Regional registreringsansvarig tar, i samarbete med RCC, fram måltal för de olika behandlingarna/process och inför i QlikView. 6. Regional registreringsansvarig tar fram SVF koder och kodvägledningar och delger TK nätverket dessa. Sedan utbildning av koordinatorerna lokalt i varje FV. 7. RCC tar fram utgångsstatistik. Hur låg vi till mot målen vid start? 8. Informatör gör plan kring kommunikation kring de nya SVF på Intranätet och Vårdgivare i Skåne under kommande år. 9. Telefonlistor till koordinatorer; a. FV skapar tel nr till koordinatorerna. b. FV skriver i rött de nya tel nr på er telefon lista och mailar den till JC. c. JC mailar listor till informatör som lägger in på VGI och vårdgivare i Skåne d. JC mailar Jourlisa e. JC mailar AKO, som lägger in i kortversionerna 10. Kortversionerna; a. AKO går igenom de nationella vårdprogrammen och skriver ett förslag på kortversion för Skåne. b. JC och AKO jobbar med kortversionerna. Hur starta SVF i Skåne? Vart ringa och remittera? Vem gör vad? c. JC jobbar med RPPL i detta arbete. d. När nästan klara ut till fv samordnare på remiss. e. När helt klara AKO fixar godkännande av AKO gruppen och lägger in på Vårdgivare i Skåne 11. FV och lokala AKO bokar utbildningsdagar för primärvården. 12. FV kontaktar enheten för strategisk kvalitetsutveckling för att planera processarbete och produktionsplanering av de nya SVF. 13. FV kontaktar privata vårdgivare i sin närhet som blir påverkade av de nya SVF. 14. FV involverar patienter i varje lokalt teams förbättringsarbete Tidplan för införande Alla tre kommer vara i drift den 1 april 2017 för de tio nya vårdförloppen. Analcancer Akut lymfatisk leukemi

10 10 (18) Kronisk lymfatisk leukemi Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer a) När planerar landstinget att koordinatorfunktion för de nya SVF ska vara i drift? b) När planerar landstinget att obokade tider för de nya SVF ska vara i drift? c) När planerar landstinget att börja inkludera patienter i respektive SVF? 2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med införandet? Vi planerar att följa modellen för införandet av tidigare processer som vi anser har varit framgångsrikt. Några exempel på insatser följer här; Enheten för strategisk kvalitetsutveckling på Koncernkontoret är engagerade inom flertalet av processerna, såväl med riktade insatser som med förbättringsprogram. Utbildning på distriktsläkarmöte och möte för andra personalkategorier inom primärvården. Månatlig information på externa nätet Vårdgivare Skåne. Primärvårdsrepresentant i de lokala cancerråden som finns i respektive förvaltning. Återkoppling till remittent som inte märkt remissen SVF för en patient som vid remissbedömning blir en SVF-patient. Dialog och arbetsmöte på olika nivåer i Skåne till ex lokala cancer-råd, verksamhetsledningar och i lokala processteam. Information och utbildning i olika forum till ex APT och via Nyhetsbrev och VGI (intranät). Nätverk för SVF-koordinatorer med främsta syfte att stimulera till samarbete och erfarenhetsutbyte. Införandet av obokade tider är ett led i det lokala processarbetet. Verksamheterna erbjuds support utifrån behov.

11 11 (18) 2.3 Utmaningar och konsekvenser a) Vilka utmaningar ser landstingen med införandet av de nya SVF och hur avser man att lösa dessa? I nedan tabell lyfter vi de största utmaningar som vi ser. I denna handlingsplan finns mer detaljerat beskrivet hur vi kommer arbeta för att åtgärda utmaningarna som vi bedömer är generella och även gäller de SVF som redan är införda. Utmaning Information till patienter att de erbjuds att ingå i ett SVF Kapacitetsbrist till vårdplatser och operation Planerad åtgärd Information i primärvård om vikten av att informera vid remiss Ta fram informationsmaterial anpassad att ge till patient vid filterundersökning Informationsmaterial på flera språk än svenska Utbildning och rekrytering av medarbetare Förbättra arbetsmiljön så att medarbetare vill arbeta i Skåne Riktade kösatsningar till operation Kapacitetsbrist till diagnostik Utökade öppettider Riktade kösatsningar till mottagning. Samordning av patienter till andra vårdgivare. Utbyggnad av CT-PET kapaciteten Utbildning och rekrytering av medarbetare Byte av arbetsuppgifter från bristkompetenser till andra yrkeskategorier, till exempel cystoskopier från urolog till specialiserad sjuksköterska Information till specialistvården som inte har varit involverade i SVF införandet Se till så att återfall/recidiv inte får förlängda väntetider Besöka och informera medarbetar inom akutsjukvården och inom internmedicin Behandla recidiv som SVF. Pilot kommer prövas inom ÖNH

12 12 (18) a) Bedömer landstinget att det finns risk för att undanträngningseffekter/omprioriteringar kan komma att uppstå under 2017 som följd av införandet av SVF? Beskriv i så fall vilka och hur dessa kommer att följas och åtgärdas. Ingen undanträngning utifrån definitionen att lägre prioriterade patienter går före patienter med större medicinskt behov kan identifieras. Dock finns kapacitetsbrister och kompetensbrister redan idag som förvärrar situationen för patienter med benigna sjukdomar eller kontroller av patienter med kroniska sjukdomar som får längre väntetider än tidigare. Nedan följer en beskrivning från verksamheten kring vilka kapacitetsbrister man ser finns. För att motverka brister kommer det ske ett arbete med bland annat; Utökade öppettider inom diagnostik. Riktade kösatsningar inom operation och mottagning. Samordning av patienter till andra vårdgivare. Utbyggnad av CT-PET kapaciteten Utbildning och rekrytering av medarbetare Byte av arbetsuppgifter från bristkompetenser till andra yrkeskategorier, till exempel cystoskopier från urolog till specialiserad sjuksköterska Bild och funktion Reserverade tider för undersökningar finns för samtliga förlopp. Detta kan föranleda färre undersökningstider till icke SVF patienter. Vi arbetar med att tomma tider skall användas till akuta undersökningar. Snabba svarstider gör att andra svar fördröjs. Inom VO bild och funktion bedrivs ett omfattande arbete för att öka produktionen för att motverka negativa effekter av SVF. Nedan följer några kommentarer kring specifika förlopp. SVF urotelial: Snabba svarstider för CT-urografier tränger undan andra undersökningar. Antalet CT-urografier utan patologiska fynd har ökat. Antal fall på MDK har ökatvilket binder upp specialistläkare. SVF esofagus-ventrikel: Dubblering av MDK-tillfällen (nu 2 per vecka). Binder upp en specialist i ytterligare 3h. SVF kolorektal: Antal fall/mdk har ökat. Planeras dubblering av rond-tillfällen. Binder upp specialistläkare.

13 13 (18) PET/CT: Ökning av totalproduktionen med ca 10 % har skett mellan 2015 och Utbyggnad av kapaciteten är startad. Onkologi När patienter inom SVF prioriteras förlängs väntetiderna och utredningsgången för de patienter med malign diagnos som inte omfattas av ett SVF, inte minst de patienter som får ett återfall i sjukdomen. Skåne föreslår att återfall skall behandlas som SVF patienter och kommer att genomföra en pilot kring detta inom ÖNH cancer. Lungcancer Införandet av SVF lungcancer har medfört att annan interventionell lungdiagnostik har nedprioriterats. Det pågår en utbyggnation av interventionsenheten på SUS för att säkerställa en generellt god tillgång och kapacitet av lungmedicinsk intervention, för samtliga patientflöden. Kolorektalcancer Remisser som skrivs för undersökningar vid benigna åkommor, så som inflammatorisk tarmsjukdom, prioriteras inte som tidigare vilket medför förlängda svarstider. Urologi Inom urologisk verksamhet är undanträngningseffekterna på grund av kompetensbrist särskilt tydliga. Väntetiden för SVF-patienter har minskat påtagligt, vilket bland annat sker på bekostnad av patienter med lägre prioriterade tillstånd. De stora problemområdena är: Lokal kirurgisk behandling av blåscancer (TUR-B) Uppföljning av prostatacancer Benigna funktionsstörningar inom urinvägarna. Godartad prostataförstoring. Samordning och ökad regional samverkan är lösningen för att även dessa patientgrupper ska bli omhändertagna på ett bra sätt. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av SVF även skapa ökad nöjdhet hos patienterna genom bl.a. bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider. a) Hur har landstinget involverat patient- och närståenderepresentanter i arbetet med handlingsplanen?

14 14 (18) Samarbete sker på tre olika nivåer; Regional cancersamordnare har fört dialog med patientföreningar inför upprättandet av handlingsplanen. De lokala cancerråden har haft samarbete med patienter- och närståenderepresentanter när förvaltningarnas handlingsplaner har arbetats fram. Majoriteten av processteamen har ett samarbete med patienter vid upprättande av sina lokala handlingsplaner. b) Hur avser landstinget att fortsätta involvera patient- och närståenderepresentanter i arbetet med SVF? Samarbetet fortsätter under året på tre olika nivåer; Regional cancersamordnare har regelbundna möte tillsammans med RCC med patientrepresentanter och patientföreningar. De lokala cancerråden i förvaltningarna involverar patienteroch närståenderepresentanter i det lokala förbättringsarbetet. Processteamen involverar patienter och närstående i det fortsatta arbetet med att utveckla processerna. 3.2 Privata vårdgivare Hur avser landstinget att samverka med representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? Privata vårdgivare har under hela införandet varit delaktiga i SVF arbetet. Tydligast har detta skett inom primärvården där privata vårdcentraler agerar på precis samma sätt som icke privata. Privata vårdgivare involveras också som filterfunktion inom till exempel urologi, gynekologi, ÖNH och skopiverksamhet. Behandlingsstart har i Skåne skett för alla SVF på de sjukhus som är offentligt drivna. Under 2016 infördes SVF hudmelanom och där sker behandlingsstart både inom privat- och offentlig verksamhet. Samarbete har bland annat skett och kommer att ske på följande sett; Regelbunden information på Vårdgivare i Skåne, som nås av alla privata vårdgivare i Skåne. Regional cancersamordnare har regelbundet möten med ledningar för de privata vårdgivarna samt vid behov möte med grupper av privata vårdgivare tillsammans med enheten för uppdragsstyrning. Regional cancersamordnare har också möten med ansvariga för upphandling av privat vård samt ansvariga för vårdval i regionen.

15 15 (18) LPPL ansvarar för information till privata vårdgivare som man samarbetar med kring sin lokala process. Särskilda överenskommelse om obokade tider för SVFpatienter har träffats med privata endoskopienheter och bild och funktionsmedicin. 3.3 Primärvård Hur säkerställer landstinget att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Bedömningen är att medarbetar inom primärvården har en god kännedom om SVF i Skåne. Informationen till patienter att de kommer ingå i ett SVF behöver ges tydligare och till alla patienter. Detta blir det största förbättringsarbetet som behöver ske i Skåne under Andra insatser som sker är; Att besöka varje vårdcentral och där hålla informationsmöten Att varje vårdcentral har en SVF ansvarig läkare som regelbundet kan uppdatera sina kollegor Att tillsammans med primärvården hålla SVF utbildningar för chefer, läkare, sjuksköterskor och sekreterare i primärvården Att tillsammans med primärvården skapar tydliga rutiner för hur man exakt skall gå tillväga när man startar en SVF Regelbunden information på Vårdgivare i Skåne, som nås av alla primärvårdsläkare i Skåne 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur avser landstinget att följa upp och använda resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i det fortsatta arbetet med de införda SVF? Regelbunden återrapportering av SVF resultaten till chefer och medarbetare involverade i cancervården. De lokala teamen följer/kommer att följa resultaten regelbundet via QlikView applikationen och använder dessa i den interna dialogen för att vid behov justera rutiner och arbetssätt.

16 16 (18) Ordf i RCC-syd och regional cancersamordnare kommer ha uppföljningsdialoger med förvaltningsledningar och ansvariga LPPL och verksamhetschefer varje termin. Vid avvikelser från uppsatta mål kommer åtgärder krävas. För att få ut tilldelade SVF medel har förvaltningarna i februari inkommit med en handlingsplan hur de kommer använda pengarna 2017 och hur de kommer arbeta för att nå de nationella tidsmålen. De skall i oktober inkomma med en utförlig rapport som visar på effekter av satsningen för att få ta del av resterande medel. 4.2 PREM-enkäten a) Hur planerar landstinget att använda PREM-enkäten för de SVF som infördes ? Skåne kommer att följa de riktlinjer som finns i överenskommelsen för hur PREM enkäten skall genomföras under Vi kommer således att skicka ut enkäter till patienter i samtliga förlopp införda under 2015 och Resultaten från PREM 2016 visar att vi behöver förbättra informationen till patienterna och detta är ett av våra fokusområde för SVF förbättringsarbetet under De väldigt goda omdöme som patienterna ger i PREM enkäter SVF matstrupe/magsäck gör att deras arbete med patientkontakter och patientinformation har blivit ett gott föredöme för andra SVF att ta efter. b) Hur avser landstinget att analysera och tillgodogöra sig resultaten av PREM-enkäten? Tillsammans med RCC och ansvariga för uppföljningen av Nationella patientenkäten kommer resultaten för PREM att regelbundet följas upp och presenteras för allmänheten via media, politik och koncernledning samt vården via rapporter och informationsmöten. Resultaten kommer att användas i det fortsatta arbetet med att utveckla cancerprocesserna. c) Planerar landstinget att använda sig av PREM-enkäten till de SVF som införs 2017? Skåne kommer att genomföra PREM enkät före och efter införandet av SVF Thyreoideacancer.

17 17 (18) 5. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. a) Beskriv hur landstinget planerar att arbeta för att arbetet med SVF fortsätter efter Ett arbete har startats för att överföra de digitala uppföljningssystemen av SVF från projektform till drift. SVF har en nära koppling till nationella vårdprogram, som utgör en allt viktigare och integrerad del av svensk sjukvård. Det senare gäller inom ett flertal olika diagnosområden. SVF utgör därmed en aspekt av den kunskapsstyrning som man finner inom en växande del av svensk sjukvård. Redan idag torde därmed SVF vara en integrerad del av vården. Det torde också redan vara klart att de funktioner i form av kontaktsjuksköterskor och koordinatorer som är en del av SVF-satsningen utgör en bestående komponent i den fortsatta cancersjukvården. I Skåne har betydande satsningar gjorts på cancervården, utöver de statliga stimulansmedlen, satsningar som redan är en del av ordinarie verksamhet. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget erfarenheter redan nu kring spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Kunskapsstyrning genom olika former av riktlinjer är en vanlig företeelse inom svensk sjukvård. Man kan dock påstå att majoriteten av riktlinjer mer berör vad som ska göras (eller inte göras) samt varför dessa rekommendationer ges. Inte sällan berörs även hur rekommendationen ska genomföras. Däremot är exakt

18 18 (18) beskrivning av tidslinjer och ledtider betydligt mer sällan förekommande. Användning av standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer är fullt möjligt. Det underlättas emellertid om diagnosen har vissa likheter med cancerprocesser, exempelvis genom rimligt distinkta alarmsymptom och tydligt definierad start av behandling. Det bör samtidigt understrykas att det ständigt pågår ett stort antal förbättringsinitiativ genom processutveckling inom en mångfald olika delar av sjukvården. SVF-arbetet har inneburit att samarbetet mellan kliniska specialiteter, diagnostiska verksamheter, kontaktssjuksköterskor och koordinatorer stärkts generellt och har därmed bidragit till ökad förståelse för varandras möjligheter och utmaningar i förloppen. Nya samarbetsformer har utarbetats. Systemet med multidisciplinära ronder har byggts ut. Detta kommer att underlätta samarbetet även inom andra områden. ser SVF som en modell som bör implementeras i fler diagnosgrupper och några exempel är diabetes och höftplastiker. Kristianstad Alf Jönsson Regiondirektör