Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall.

Transkript

1

2 2012 4,4 miljoner ton hushållsavfall/år ,6 miljoner ton hushållsavfall/år Sverige är bland de bästa i världen på avfallshantering och återvinning. Men vi är också rikagt bra på ab skapa avfall. 11 kommuner och 3 renhållningsbolag tar täten för ab minska avfallet från hushållen från jäbemycket All Skitlite år 2020.

3 Det här vill Skåne Nordväst q Förebyggande av avfall Avfallsmängden ska minskas från 500 All 320 kg/person och år q Materialåtervinning Mängden felsorterat avfall ska halveras från 200 All 100 kg/person och år q AvgiGa kretsloppen Mängden farligt avfall inkl el- och elektroniskt avfall ska halveras q God arbetsmiljö & hygien Antalet arbetsskador ska halveras q God service Antalet kundklagomål ska halveras q KostnadseffekKvisering NeBokostnaden ska halveras

4 Mål förebyggande av avfall GROVAVFALL Möbler och brännbart Elektronik och farligt avfall Summa grovavfall SÄCK OCH KÄRLAVFALL Förpackningar och Adningar Matrester Brukbar mat Restavfall Summa säck och kärlavfall TOTALT AVFALL

5 Avfall och beteende vad vi redan vet! InformaKon, coaching och god Kllgänglighet Kvinnor tar större ansvar för källsortering än män Återkoppling av återvinningsresultat mokverar Kll fortsay och ökad sorteringsvilja Faktorer som spelar roll är yrkestyp, ålder, sociala vanor, kön, värderingar, erfarenhet & kunskap Om grannen är dukkg på ay sortera vill man själv bli lika dukkg Återvinning av Adningar och glas har blivit en ruan bland hushåll à fullt möjligt ay förändra människors beteende

6 ? Nordväst? KonsumAon och avfall - det här behöver vi ta reda på Hur ser relakonen ut mellan livsskl och avfallsprodukkon? Vad krävs för ab hushåll ska få en helhetssyn på avfall och avfallshantering? Vad krävs för ay hushåll ska se på avfall som en resurs? Hur kan kunskap om avfallshantering och dess miljöpåverkan bäst kommuniceras? Vilka styrmedel krävs för förändring? Olika för olika typer av hushåll? Hur kan vi konkret nå målbilden i region Skåne

7 Beteendestudie September 2012 december 2013 Del A KvalitaAva intervjuer - 45 hushåll Del B Pilotstudie - några hushåll Del C Enkät hushåll Förstå människors a]tyder/beteende samt sociala och kulturella livsklar vad gäller möjligheten ay reducera mängden hushållsavfall Strategi

8 Resultat beteendestudien

9 Del A: KvalitaAva intervjuer 45 hushåll maj 16, 2014

10 Del A: det här fick vi reda på Akademiker = svåra, vet bäst och är redan bra - tror dom! Folk med De Singlar, som sorterar i regel sämst inget = lantbruksbakgrund vet avfall boende - halv i påse i vad det handlar om, miljonprogramområden veckan goda kunskaper! Småbarnsföräldrar = ont om Kd. Måste ha mycket hjälp Kvinnor har läyare ay faya! Pensionerade har Kd och kunskap, stort engagemang generellt! Inställningen allmänt är präglad av uppväxt/ kultur, mjuka värderingar spelar stor roll

11 Faktorer som påverkar beteendet 1. DrivkraGer 2. Livsfaser 3. Sociogeografi

12 1. DrivkraGer för ändrat beteende EKk & moral Lever som man lär. Tacksam grupp. Goda förebilder. Kunskap i centrum Beslut grundade på fakta! Saklig informaaon. PrakKsk & resursmedveten Funk;on, hushållning & prak;sk nyba. Göra det ännu läbare ab göra räb. Med plånboken som kompass Beslut baseras på ekonomi. Ekonomiska styrmedel - belöning. Med makt och inflytande som driv Vill vara med och påverka. VikKgt med ordning & reda Det vik;ga är ab göra räb. Lagar och regler. Status ay förverkliga sig själv Utvecklande kunskap om nya livssalar. Omtanke om människor & miljö Solidaritet & medmänsklighet. Tacksam grupp. Second hand, välgörande ändamål.

13 2. Beteende i olika livsfaser Unga Hjälpa vuxnas de unga slit ay Kdigt och släng i livet ta ansvar för konsumkon, källsortering och sopminimering Små barn och Kdsbrist Ta Andrahands- 3 betala för marknaden 2! för t ex barnkläder bör ha stora möjligheter ay utvecklas Par utan barn men med mycket prylar Vi är bra! Behöver hjälp med ay göra sig av med saker på ey säy som inte belastar miljön Pensionärer hushåller InformaKon via personliga möten

14 3. Sociogeografiska förutsäyningar Tillgänglighet Boendeform, kommun, platsbrist hemma Socioekonomisk status Våra ekonomiska ramar säber gränser för hur mycket vi kan konsumera Sociala normer Handla på Myrorna eller minska...? Utanförskap Källsortering inte högst på agendan

15 Del C: StaAsAskt säkerställd enkät All ca medborgare i Skåne Nordväst Det här fick vi veta om nordvästskåningarna! Enkätundersökning baserad på resultaten och erhållna kunskaper från del A

16 Så här bor de

17 Deras drivkrager!

18 Vilka av följande materiella och icke- materiella saker är vikkgast för dig? Nummer 1: god hälsa och goda relakoner!

19 Vad anses vara hög status i din sociala umgängeskrets? Nummer 1: boende, jobb och ekonomi!

20 Skulle du beskriva dig som en miljömedveten person?

21 Mat! Hur ser du på följande påstående?

22 Vilka uppoffringar är man beredd ay göra för ay uppnå målen?

23 Vad skulle mokvera dig ay uppnå Skitlite- målen om ay halvera mängden hushållsavfall?

24 Medel för ay nå målen OpAmera maanköp à Matkasse Del B: Pilotstudie Få svar på: Det papperslösa samhället à Nej tack All reklam, digital dagsadning Är målen rimliga? Handlar det enbart om moavaaon och beteende förändring? Måste det All en livsadsförändring för ab förändra målen? 6 hushåll - singelhushåll, familjer, medelålderspar & ungt par Bara handla second hand

25 Så här gick det Ung kvinna, Helsingborg Fokus: Second hand Fick i uppdrag ab enbart köpa second hand under 6 månader. Upplevelse innan: Svårt ab veta vad det innebär ab vara hållbar, shopping eb säb ab umgås Upplevelse eger: Litet utbud i affärer, tradera enklare, mer kunskap mer hållbara val

26 Socialt kapital Sociala normer Gemensamma mål AlternaKv som Kllfredsställer människors konsumkonsbehov - särskilt i flerfamiljsområden. Anonymiteten är problem, människor förväntas ta större ansvar om man upplever en gemenskap med grannarna Del A + B + C = Vi gör många gånger vad omgivningen förväntar sig. Skapa förbilder som moaverar unga ab leva mer hållbart - ingen vill ab den egna insatsen ska kännas som en droppe i havet Tillgänglighet för ay minska känslan av uppoffring Det här måste vi jobba vidare med - göra det enklare ab handla miljövänligt, tjänster istället för varor - det ska vara enkelt och bekvämt ab göra räb

27 Övergripande strategier Insatser skall anpassas eger olika målgrupper Öka kunskapen Ständigt ledande i debayen Tillhandahålla hållbara lösningar Bra val ska löna sig Samverka med olika aktörer

28 Målgrupper Småbarnsfamiljer Unga vuxna Boende i flerfamiljshus

29 Avrapportering De beslutade målen är nåbara FortsaBa studier krävs för ab testa teorierna/ insatserna på en större grupp respondenter ur eb ekonomiskt hållbart perspekav. Finna samverkanspartners och extern finansiering. Bolagen ska fortsäba med de insatser som är ekonomiskt hållbara, i möjlig samverkan inom ramen för bolagens uppdrag och med de insatser som ger störst effekt för medborgarna.!

30