EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Även liten skog är guld värd. Höjda virkespriser. Hyggesfritt är lagligt. Vinn ett ögonblick

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR Även liten skog är guld värd Höjda virkespriser Hyggesfritt är lagligt Vinn ett ögonblick

2 Ledaren Älg ska förvaltas lokalt, klokt och i samförstånd I juni överlämnade utredaren Maria Norrfalk betänkandet Uthållig älgförvaltning i samverkan (SOU 2009:54) till regeringen. Utredaren vill ha en älgstam av hög kvalitet där stammen på lång sikt är i balans med betesresurserna och där älgstammens storlek genom lämplig avskjutning är anpassad till betestillgången, de areella näringarna, trafiksäkerheten och rovdjursstammarna. Förhoppningsvis kan både markägare och jägare sluta upp bakom detta. Många skogsägare kan vittna om hur det känns när planteringar havereras eller sågtimret från en förstagallring visar sig vara förstört av övervallade betesskador. Svensk älgförvaltning har de senaste 30 åren givit såväl stora skogs- och trafikskador som stora variationer i älgtätheten och rapporter om sjunkande kvalitet på älgstammen. Jag hoppas att skogsägare och jägare nu kan utveckla ett sätt att tillsammans nå målen för utredarens förslag. Att döma av reaktionerna finns det dock tveksamhet från jägarhåll inför utredarens syn på vem som ska ha sista ordet när det gäller älgstammens storlek: Älgstammens storlek är en fråga som markägarna måste få råda över då den påverkar markägarens möjligheter att ta det ansvar som skogsvårdslagen och annan lagstiftning föreskriver. Visst är det rimligt att den som hyser älg på sin mark även avgör hur många de ska vara (och hur stora skador man vill ha). De värden som älgjakten sägs generera i form av upplevelser och rekreation är imponerande. Tyvärr kommer de inte markägarna till del i någon större omfattning. Sanningen är att det uppskattade värdet av älgjakten sällan tar form av riktiga pengar. De inkomster som markägarna i norra Sverige får från jaktarrenden är i sammanhanget små. Vi skogsägare kan inte acceptera de skador som vi levt med i många år. Inte heller Mats Sandgren VD SCA SKOG vill vi tillbaka till den situation där ett älgspår var en sensation som lockade nyfikna från grannbyarna. En älgstam i balans med betestillgången är därför både nödvändig och realistisk. Om vi löser detta lokalt, klokt och i samförstånd är jag övertygad om att denna balans även erbjuder älgjakt av hög kvalitet! Innehåll Höjda virkespriser och nya premier...3 Contortan redo för gallring...4 PLUS Förvaltning ger dig kontroll och trygghet...7 Hantverkstradition och högteknologi maximerar virkets värde...10 Låt din jaktkompis visa tänderna...12 Hyggesfritt skogsbruk...15 Högre produktion med flerträdshantering...18 Även liten skog är guld värd...19 Naturhänsyn inte alltid en enkel bedömning...22 Läckerbitar i strut...24 Aktivitet ger lönsamhet i skogsbruket...26 Tolv vackra ögonblick...28 Omslagsbild: Kristian Sekulic DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com Produktion: Fryklunds, Härnösand Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com 2

3 Höjda virkespriser och nya premier Under det senaste året har virkesmarknaden i norra Europa präglats av osäkerhet, konjunkturoro och obalans mellan tillgång och efterfrågan på många virkessortiment. SCAs industrier tuffar ändå på ganska stabilt och vi har ett stort behov av alla sortiment. Vi tog under hösten ledningen när det gäller prisutvecklingen på virke, konstaterar SCAs virkeschef, Morgen Yngvesson. Fiberindustrin har under året generellt sett haft det motigt, även om det finns industrier som gått i stort sett för fullt. Exempel på det senare är SCAs industrier i Sundsvallsområdet som trots konjunkturen haft ett gott kapacitetsutnyttjande. De flesta sågverken började året försiktigt, men marknaden för sågade trävaror har successivt förbättrats och under hösten har allt fler aktörer fått kämpa för att fånga det timmer man behöver. Efterfrågan på timmer Grovt sett kan man säga att det i Finland och norra Sverige finns gott om massaved och cellulosaflis, men att efterfrågan på sågtimmer på många håll är större än tillgången. Obalansen i efterfrågan mellan massaved och sågtimmer skapar problem eftersom det alltid faller ut massaved när man avverkar för att komma åt sågtimmer. Även sågverk som måste sälja biprodukten cellulosaflis får problem när det finns ett överskott av fiberråvara på marknaden. Våra industrier i Norrland har trots allt ett stort behov av virke både på kort och lång sikt. Vi valde därför att gå ut med prislistehöjningar och nya premier i början av oktober, förklarar Morgen Yngvesson. Under året har det även varit en osäker efterfrågan på biobränslen. Bränslemarknaden påverkas av en rad faktorer, där väderlek och energipris har stor betydelse. Den långsiktiga prognosen för skogsbaserade biobränslen är dock att förbrukningen kommer att öka. Stormvirket slut I södra Sverige har man förbrukat de stora virkeslagren efter stormarna Gudrun och Per. Utmaningen för marknadens aktörer i det området är nu att efter flera år av låg aktivitet väcka virkesmarknaden och intressera skogsägarna för att avverka. Även den finska virkesmarknaden har till stora delar gått ner på lågvarv. Bakgrunden är där framför allt de stora nedläggningarna av industrikapacitet, både inom fiberindustrin och sågverken. Den finska skogsindustrins stålbad utlöstes bland annat av de höga exporttullar på virke som aviserades från Ryssland. När så ryssarna med premiärminister Putin i spetsen insåg att konjunkturläget inte passade för införandet av höga tullar hade den finska virkesimporten redan krympt ihop dramatiskt. Tullhöjningarna är nu uppskjutna i ett år. Frågan är bara om industriföretag utanför Ryssland vågar se Ryssland som råvarukälla efter alla de turer som varit? Rolf Edström Foto: Per-Anders Sjöquist 3

4 Contortan redo för gallring Rune Wiklund i Bräcke har sett både bra och dåliga contortabestånd. Här i samspråk med SCAs virkesköpare Märet Rusk. Trots en tillväxt som är 40 procent bättre än svensk tall har contortan länge dragits med dåligt rykte. Men nu börjar vinden vända i takt med att gamla bestånd är redo för gallring. Contorta är ett trädslag som växer otroligt snabbt, säger Rune Wiklund, skogsägare i Bräcke. SCA och Skogsstyrelsen har en exkursion med fokus på contortan och vi befinner oss på SCA-mark i Räggen, väster om Bräcke. De raka stammarna med de karakteristiska kvistarna står tätt. Skiftet planterades år senare är många träd över 13 meter höga och beståndet är moget för en första gallring. Imponerande, vilken växtkraft. Ett sånt här fint bestånd har jag inte sett tidigare, säger Bengt Magnusson, skogsägare i Lit som erkänner att han varit skeptisk mot contortan tidigare. Men när jag ser det här får jag ändra uppfattning. Succé eller fiasko Magnus Andersson, skötselspecialist på SCA Skog, konstaterar att beståndet inte är något unikt. Det är så här det ser ut i många av våra skogar. Men visst kan det se väldigt olika ut. Beroende på förutsättningarna, vilka plantor som använts, jordmån och skötsel, kan contortan bli allt från succé till fiasko. SCA har lång erfarenhet av contorta, allt sedan de första provodlingarna på 60-talet. I dag har SCA cirka hektar contorta på sina marker, vilket är halva den svenska arealen av trädslaget och motsvarar en virkesvolym på omkring 100 miljoner kubikmeter vid slutavverkningen. Vi har omfattande kunskaper om hur vi får ut bästa möjliga värde av contortan. Med den kunskap vi har i dag finns ingen anledning att avstå från att plantera contorta på rätt marker om man vill öka virkesproduktionen, säger Magnus Andersson. Slutsatserna efter drygt 40 års odlande är att en större 4

5 andel plantor överlever de första känsliga åren jämfört med svenska barrträd, att contortan ska planteras tätare och gallras tidigare och lite försiktigare. Bästa bestånden gallras Redan i dagsläget gallras närmare kubikmeter contorta per år, bara på SCAs marker. Men vi gallrar inte all contorta, endast de bestånd som utvecklats bäst och som har raka stammar av bra kvalitet. I kvistiga, glesa och instabila bestånd av låg kvalitet är det bättre att avstå från att gallra, menar Magnus Andersson. Mikael Leek, maskinförare vid Uno Andersson Skogsmaskiner, har blivit något av en expert på gallring av contortabestånd. Det gäller att vara skärpt hela tiden. Sikten kan vara ett problem och det kan också vara svårt att bedöma uttaget när det är en låg medelstam. Det är lätt att man tar för mycket, säger han. Vid en förstagallring gallras ungefär 30 procent av virkesvolymen bort. Dimensionerna är klena och blir massaved. Vid andragallring och slutavverkning blir contortan även intressant som sågtimmer. Gallringen är skonsam. Med hjälp av GPS gör Mikael Leek raka stickvägar med meters mellanrum. Sedan kör han ett slingerspår mellan stickvägarna och lägger ut virket till närmaste stickväg. Vi tar ut krokiga träd och de med sämre kvalitet och lämnar de bästa exemplaren, förklarar han. Varför växer contorta så mycket bättre än svensk tall? Contorta producerar cirka 40 procent mer stamvolym än tall på jämförbara marker. Det beror bland annat på att den är effektivare på att ta upp och nyttja kvävet från marken och att den har en stor barryta som fångar upp mycket ljus. Var ska man plantera contorta? Contorta har ett litet rotsystem i förhållande till kronan, vilket gör den känslig för finkornig och fuktig jord. Den trivs bäst på grovkornig, väldränerad mineraljord. Den är något känsligare än tallen för vind- och snöskador. Hur härdig är den mot sjukdomar? Generellt tål contortan svampsjukdomar bättre än svensk tall. Den har bra motståndskraft mot törskatesvamp och knäckesjuka som drabbar tall. Dessutom är den mindre drabbad av älgskador. När ska man gallra? SCAs riktlinjer säger att den första gallringen bör göras när contortan når en övre höjd på meter och att den bör följas av en andra gallring inom 8-10 år, före 18 meters höjd. Slutavverkningen kommer troligen också att göras tidigare jämfört med svensk tall, vid cirka 60 års ålder. Vad händer om man inte gallrar? Contorta tål att växa ganska tätt och klarar sig rätt bra under lång tid även utan gallring. Beståndet blir dock mindre flexibelt och kräver en tidigare slutavverkning. Lärt av misstag Problemen med älgskador på tallungskog gör att många skogsägare föredrar contorta. Carl-Ivar Larsson i Lit är en av dessa. Jag är contortafrälst. Tyvärr har vi dåliga erfarenheter av tallföryngring, medan contorta klarar sig betydligt bättre. Senast i fjol planterade vi contorta på marker där vi tidigare kanske hade valt tall, säger han. Många minns fortfarande de mindre lyckade contortaplanteringarna under 70-talet, som oftast berodde på en kombination av dåliga plantodlingssystem och felaktiga jordar. Rune Wiklund, skogsägare i Bräcke, har både sett dåliga och bra bestånd av contorta. Vi har lärt oss av misstagen. Contortan blev en lösning för att fylla en virkessvacka som jag tror aldrig kom. På 70-talet planterade vi på rena granmarker med känt resultat. Men på rätt marker och med rätt plantor är det ju ett trädslag med en otrolig tillväxt, säger han. Thomas Ekenberg Foto: Tommy Andersson 5

6 48 miljoner investeras vid Ortviken SCA har beslutat att investera i en ny emballeringslinje vid Ortvikens pappersbruk. Investeringen är på 48 miljoner och den nya linjen beräknas tas i drift hösten Det här är ett mycket glädjande beslut och det är också nödvändigt för att vi ska kunna säkerställa att vi får ut nuvarande och framtida produktion utan att begränsa pappersmaskinerna, säger Katarina Kolar, produktionschef för pappersbruket. Rekordmyrstack på SCA-mark Sveriges och Skandinaviens största myrstack finns på SCA-mark i Lillsaivis i Norrbotten. Det visar den myrstackstävling som ATL, Lantbrukets affärstidning, utlyste tidigare i år. Rekordstacken är byggd av nordskogsmyror och mäter 279 centimeter som högst. Stacken kan vara uppåt 250 år gammal och innehålla så mycket som myror. Miljöpris till Ortviken SCA Ortviken har fått ett av pappersindustrins mest prestigefyllda pris, PPIs utmärkelse Årets miljöstrategi för massa- och pappersbruk. Ortviken fick mycket beröm för långsiktigheten i miljöarbetet. Redan 1995 infördes totalt klorfri massa i produktionen. SCA var också först i Europa med att redan år 2000 erbjuda FSC-certifierat tryckpapper. Dessutom använder bruket en mycket låg andel fossila bränslen och har en effektiv energiåtervinning där överskottet levereras som fjärrvärme till Sundsvalls kommun. Ge bort fågelsång i jul? Nu finns en unik fågelbok med ljud! Man slipper försöka uttyda kryptiska beskrivningar av fågelns läte och kan i stället lyssna på dem. Med i boken finns nämligen en ljudmodul som gör det möjligt att höra fågeln samtidigt som man läser om den och ser på de vackra bilderna. 150 arter presenteras i boken som heter Fågelsång och ges ut av Bokförlaget Max Ström. Framgång för PowerPot Fältförsöken visar positiva resultat för SCAs nya, mindre planta Power Pot. Till sommaren kommer de första plantorna att finnas till försäljning. Foto: Per-Anders Sjöquist PowerPot gör både odling, transport och plantering billigare eftersom det får plats nästan dubbelt så många plantor per låda jämfört med SCAs normalstora plantor, s k JackPot-plantor. I fjol satte SCA en halv miljon plantor av den nya sorten och i år har man satt lika många till. Plantorna följs noga och för att kunna jämföra med JackPot planteras även såna plantor på varje objekt. Det ser väldigt bra ut, säger Jörgen Andersson, chef för SCA NorrPlant. När det gäller tall och contorta har PowerPot lika hög överlevnad som JackPot. För gran är det ännu för tidigt att säga något säkert om resultaten, men det ser lovande ut även där. Inför kommande säsong odlar SCA sex miljoner PowerPot-plantor, varav merparten är tall och contorta. Vi kommer att sätta en stor del av plantorna på egen mark, men vi kommer också att sälja en del till andra företag och till privata skogsägare som är intresserade av att prova den nya plantan, säger Jörgen Andersson. 6

7 PLUS Förvaltning ger dig kontroll och trygghet Jill Nordin, SCA Skog, och Stefan Mattsson Handelsbanken, samarbetar kring PLUS Förvaltning. PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Det I somras lanserade SCA tjänsten PLUS Förvaltning, som innebär att skogsägare kan få hjälp räcker med ett par möten per år, där man går igenom att både planera och genomföra skötseln på sin året som varit och planerar nästa år både skogligt och fastighet utifrån de mål han eller hon har. För att ekonomiskt. kunna erbjuda ett starkt stöd i de ekonomiska Skogsägaren behöver inte lägga ner så mycket tid, frågorna har SCA ett nära samarbete med Handelsbanken. men har full kontroll över sin fastighet och kan känna Om man ska få ut maximalt värde av sin sig trygg i att skogen sköts på det sätt han eller hon vill, skog är det lika viktigt att ha koll på ekonomin säger Jill Nordin som är virkesköpare vid SCAs skogsförvaltning i Medelpad. antal personer inom SCA och Handelsbanken > som att sköta skogen bra, betonar Jill. Vi är ett som samarbetar lokalt för att kunna erbjuda en helhetslösning. 7

8 > Jill Nordin, SCA Skog, och Stefan Mattsson, Handelsbanken, svarar på några viktiga frågor om PLUS Förvaltning: Hur går det till när en skogsägare vill teckna ett avtal om PLUS Förvaltning? Vi börjar alltid med en grundlig genomgång av vad skogsägaren vill med sin fastighet både skogligt och ekonomiskt. Målen kan vara väldigt skiftande. Någon kanske vill förbereda inför ett generationsskifte medan en annan vill använda intäkter från skogen för att gå ner i arbetstid eller göra en större investering. Kanske vill man också öka naturvärdena på sin fastighet eller lämna något område orört till nästa generation, säger Jill och fortsätter: De mål som sätts upp är givetvis även beroende av fastighetens förutsättningar. Om det inte redan finns en skogsbruksplan så tar vi fram en sådan för att få kontroll på den skogliga situationen. De ekonomiska förutsättningarna analyseras tillsammans med Handelsbanken, med en genomgång av den senaste deklarationen och en översyn av läget på skogskonton o s v. Vad är nästa steg? Utifrån förutsättningarna och de mål som skogsägaren satt upp föreslår vi en långsiktsplan, där vi konkret anger hur mycket som ska röjas, gallras och slutavverkas o s v de kommande åren, säger Jill. I planen anges också eventuella vägbyggen, hur virkesförrådet kommer att utvecklas och mycket annat. Eftersom planen sträcker sig över flera år kan den självklart behöva ändras ifall skogsägaren till exempel får en ny livssituation eller nya önskemål. Hur mycket tid måste skogsägaren lägga ned på att planera skogsskötseln? När långsiktsplanen är klar räcker det med ett möte per år, för den som vill det. Då går vi igenom vad som gjorts på fastigheten under året och bestämmer vilka åtgärder som ska göras nästa år. Vi har också med oss ett förslag till årsbudget som skogsägaren får ta ställning till, säger Jill. SCA sköter sedan avverkningar, vägbyggen, kontakter med myndigheter och annat praktiskt som vi kommit överens om. Den som vill kan också få hjälp med extra tjänster som t ex vindkrafts frågor, jaktfrågor eller FSC-certifiering av sitt skogsbruk. Men skogsägaren väljer själv hur mycket eller lite han eller hon vill ha hjälp med, betonar Jill. Den som själv vill vara aktiv och kanske röja eller plantera kan naturligtvis göra det. Meningen med PLUS Förvaltning är inte att skogsägaren ska vara avfjärmad från sin fastighet på något sätt, utan meningen är att man inte ska behöva lägga ner så mycket tid men ändå ha full kontroll. Det ska helt enkelt vara ett lätt sätt att uppnå de mål man har med sin fastighet. Hur går det till när man bestämmer vilka åtgärder som ska göras? Vi har de skogliga expertkunskaperna och kan säga när det är optimalt att exempelvis gallra eller slut avverka, men alla åtgärder görs utifrån skogsägarens behov och önskemål. Om skogsägaren till exempel har en fin avverknings mogen tallskog, men inte vill plocka ut pengar nu utan vänta några år, kan vi föreslå att han eller hon avvaktar med avverkningen eftersom tallskogen inte tar skada av det, säger Jill och fortsätter: Hade det däremot varit fråga om en gammal granskog som försämras år för år på grund av röta, skulle vi ha varit noga med att förklara detta, föreslå en snabb avverkning och sedan lösa de ekonomiska bitarna med exempelvis en betalplan. Men oavsett vad vi råder är det alltid skogsägarens beslut. 8

9 Jill Nordin, SCA Skog Stefan Mattsson, Handelsbanken Vilka har visat intresse för PLUS Förvaltning? Det har varit väldigt varierande, men vi har bland annat märkt intresse från dem som är många delägare i en fastig het. Då blir det ofta krångligt att sköta sin skog och PLUS Förvaltning är ett sätt att göra det enklare. Sedan är det de som ärvt sin fastighet och har ambitionen att sköta skogen aktivt, men inte känner att de har kunskap eller tid nog för att göra det själv. Jag har också pratat med en del utbor som bor långt från sin fastighet och som tycker att det skulle kännas tryggt att ha någon på orten som ser till att skogen sköts på bästa sätt, säger Jill och avslutar: De flesta som är intresserade känner att det är skönt att slippa det dåliga samvetet för att röjningar och annat släpar efter. En annan stor fördel är att skogsbruket blir mer lönsamt. Skogen mår bättre och växer bättre när den sköts aktivt och om man dessutom sköter de ekonomiska delarna på bästa sätt finns det mycket pengar att tjäna. Vad är Handelsbankens roll i PLUS Förvaltning? De som är intresserade får en kontaktperson på sitt lokala bankkontor som har kompetens för att kunna hjälpa skogsägare på bästa sätt. Tillsammans ser vi över den ekonomiska delen av PLUS Förvaltning och håller kontakt med SCAs representant för att samordna ekonomin med skogsbruket. Skogsförvaltning och ekonomisk förvaltning bör gå hand i hand, annars slänger man tyvärr bort en stor del av förtjänsten, säger Stefan Mattsson och fortsätter: Vi har många tjänster som är speciellt anpassade för skogsägare och lantbrukare, bland annat Business Card Skog och lantbruk som enkelt håller isär kundens privatekonomi från näringsverksamheten. Ett annat sätt att förenkla ekonomin är att använda vår e-bokföring, som innebär att summorna hamnar på rätt konto redan när du betalar fakturorna. Hur mycket tid behöver skogsägaren lägga ned på de ekonomiska delarna? Vi behöver ses inför varje årsskifte för att göra en genomgång av ekonomin. I övrigt är det mycket upp till skogsägaren att välja vad han eller hon vill göra själv och vad vi ska hjälpa till med, säger Stefan. Vi kan erbjuda hjälp med allt från deklarationer till avancerad skatterådgivning via våra samarbetspartners. Kerstin Olofsson Foto: Olle Melkerhed 9

10 Hantverkstradition och hög maximerar virkets värde Tack vare röntgen kan vi få ut högsta möjliga värde ur vår fina fururåvara, säger Dan Olofsson, processoptimerare vid Munksunds sågverk. Levererar du timmer till SCAs sågverk i Munksund? I så fall får dina tallstockar genomgå en avancerad röntgenundersökning innan man bestämmer om de ska bli virke till en panel, ett golv eller kanske ett fönster. Med röntgentekniken kan vi få ut det allra bästa ur varje enskild stock. Har den till exempel en hög andel kärnved är den perfekt för fönstertillverkning, säger Dan Olofsson, processoptimerare vid Munksunds sågverk. Innan stockarna tas in i själva såghuset passerar de ett rött litet hus. Det ser inte så speciellt ut, men där inne sker avancerade mätningar och analyser som har stor betydelse för hur väl Munksund lyckas utnyttja sin fina fururåvara. Titta in i stocken Vid de flesta sågverk sorteras stockarna enbart med hjälp av 3D-mätning, där man kan se stockens yttre egenskaper som längd, diameter och bulighet. Vid Munksund är 3D mät ningen fortfarande en viktig del i sorteringsprocessen, men sedan 2007 har man kompletterat den med röntgenteknik. På så sätt kan vi se stockens inre egenskaper och det har vi väldigt stor nytta av, säger Dan. 10

11 teknologi Med hjälp av röntgen kan Munksunds sågverk kika inuti stocken. Stockens densitet, andel kärnved och kvistfri ved är några egenskaper som går att se. Foto: SP Trätek Kikar man inuti stocken kan man bland annat se hur mycket kvistfri ved man har i en stock och sortera fram stockar som passar bra till produkter med fingerskarvning, exempelvis ämnen för fönster. Med röntgen kan man även se vilken densitet stocken har och på så sätt avgöra hållfastheten. Har stocken hög hållfasthet kan den till exempel passa bra som limträ och då sågas den för att bli just det. Hållbara fönster Röntgentekniken är till stor nytta för Munksunds nya fönsterkomponentfabrik som invigdes i våras och ställer mycket höga krav på sin råvara. Här i norr har vi perfekt virke för fönstertillverkning. Furan är tätvuxen och har hög andel kärnved vilket gör att virket står emot väder och vind väldigt bra. Däremot kan kvistandelen vara något för hög. Skulle man inte röntga stockarna skulle spillet för att tillverka varje enskilt fönster bli för högt, med dålig lönsamhet som följd, förklarar Dan. För att kunna sortera rätt är det också viktigt att se hur stor del kärnved stockarna innehåller. I kärnveden finns nämligen ämnen som fungerar som en slags naturlig impregnering och gör att virket klarar sig länge utan att drabbas av röta. De stockar som har högst andel kärnved väljs ut och sågas sedan på ett speciellt sätt. När det är dags att sätta ihop fönstren vänds kärnveden utåt, så att det är den delen som möter regn, snö och blåst. Det här är sådan kunskap som skickliga hantverkare hade förr i tiden. De kunde göra fönster som höll i generationer. Vi har återupplivat den gamla kunskapen och använder den i kombination med den allra modernaste tekniken, förklarar Dan. Högsta värdet Det krävs avancerade analyser av all information som samlas in vid 3Dmätningen och röntgenscanningen, men det går ändå blixtsnabbt när stockens framtid avgörs. Allt sköts automatiskt av kameror och datorer, som skickar stockarna vidare för att sågas till rätt produkt. Att vi vet så mycket om vår råvara gör att vi kan använda den på allra bästa sätt. Vi kan få ut det högsta möjliga värdet ur varje stock, säger Dan. Kerstin Olofsson Foto: Per Pettersson Dolda älgskador blir synliga I framtiden kan röntgen kanske också användas för att sortera ut stockar som har dolda älgbetesskador. Vid Träcentrum Norr pågår nu forskning för det. Om en älg betar toppen av en ungtall händer det ofta att skadan läks på ytan när trädet blir äldre, vilket gör att stockarna passerar utan anmärkning vid sorteringen på sågverket. Men när stockarna sedan sågas visar det sig ofta att virket är skadat och inte går att använda till annat än massaved. Det vore därför väldigt bra om det går att upptäcka toppbrotten med röntgen så att vi kan sortera bort de skadade stockarna direkt i stället för att ödsla resurser på att såga upp dem, förklarar Dan Olofsson. Toppbrott orsakar tvära krökar i kärnveden och avslöjas med hjälp av industriell röntgenteknik. Man kan enkelt urskilja kärnveden från splintveden. Kärnveden är den ljusare delen i bilden av stocken. Foto: SP Trätek Fotnot: Röntgentekniken är enbart till för att optimera Munksunds virkesanvändning och påverkar inte betalningen till skogsägare som levererar virke till sågverket. Den virkesmätning som ligger till grund för ersättningen till skogsägare görs, liksom vid övriga sågverk, av en oberoende förening. 11

12 Låt din jaktkompis visa De flesta hundar får med åren problem med sina tänder. Det handlar om till exempel tandsten, tandlossning, tandfrakturer och karies. Eftersom hunden sällan visar tydligt att den besväras av sina tänder är problemen lätta att missa. Mitt råd är att kolla hundens tänder varje år, från fem års ålder, säger Maria Lundvall, veterinär. För fyra år sedan köpte Maria och hennes man, Anders Lundvall, Östersunds Djursjukhus AB. Efter övertagandet har företaget vuxit kraftigt och har nu 25 anställda. Själv jobbar Maria framför allt med djurtandvård och hon har många goda råd att ge. Hon påpekar att tandproblem på hundar kan vara svåra att upptäcka. De visar det sällan tydligt, utan i stället kan hunden bli trött och inaktiv. Den kan också bli tjurig och verka deprimerad, ibland till och med aggressiv. Det är först när man har hunden sövd och kan undersöka tänderna ordentligt och röntga som källan till problemen blir tydliga. Enligt min erfarenhet bör man kolla sin hunds tänder årligen från att den blir fem år. Inga genvägar Hur ska jag då sköta hundens mun? Det finns inga genvägar. Det enda som ger märkbart resultat på tandhälsan är regelbunden tandborstning. Tandkräm är inte nödvändigt. Man börjar försiktigt och gnuggar framtänderna några sekunder, ökar på tiden successivt och gnuggar bakåt i munnen. Man behöver bara borsta utsidan av tänderna. Insidan är sällan något problem, eftersom tungan och rikligt med saliv håller tandste nen borta där. Man kan antingen använda en liten mjuk barntandborste eller så kan man använda en specialgjord fingertuta av mikrofiberduk, som tvättas och återanvänds. "Det enda som ger märkbart resultat på tandhälsan är regelbunden tandborstning." Daglig motion Maria passar också på att påminna om en annan del som är viktig för våra husdjur motion. Det gäller i synnerhet hundar som används vid jakt. Jakthunden bör ha en god grundkondition som upprätthålls hela året genom daglig motion. Det är med hundar precis som med oss människor; om vi ska kunna prestera på topp så måste kroppen och psyket vara anpassade för det. Enda sättet att nå det målet är att träna fysiskt och mentalt, säger Maria. Hon påpekar att det är viktigt att hunden är van vid att lyda de kommandon som gäller under jakten och att den känner sig trygg i sin flocktillhörighet. Det jag menar kan sammanfattas med ett enda ord: ledarskap. Det är viktigt att ledarskapet och gemenskapen med hunden praktiseras varje dag och inte bara under några dagar före jakten. Timmerleveranser med tåg till Bollsta Fram till jul pågår ett försök med att leverera timmer med järnväg till Bollsta sågverk. Foto: Per-Anders Sjöquist Under hösten har SCA Skog provat att leverera sågtimmer till Bollsta sågverk med järnväg. Det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster med det här upplägget, säger Kurt-Arne Öh, tågtransportledare på SCAs Virkesavdelning. Varje tåg är lastat med m 3 fub timmer som kommer från virkesterminalerna i Bensjön eller Östavall. Hittills har vi tagit emot sju tåg och det mesta har fungerat bra, förklarar Kurt-Arne, som ser 12

13 tänderna En bra veterinärvårdsförsäkring som inkluderar rehabilitering och tandbehandlingar bör alla hundägare ha, anser Maria och Asta håller med. Akut hjälp i skogen Det händer att djursjukhuset får ta hand om hundar som skadats under jakten. Det kan handla om allt från bitskador från andra jakthundar, stång- och sparkskador från viltet, skador på leder och skelett på grund av fallolyckor, tandfrakturer, trafikskador och någon enstaka gång skottskador. Ofta kan ägaren ge hjälp till en skadad hund redan i skogen. ABC gäller även för hunden. Kolla andning det går att ge mun- mot munmetoden även till hundar. Yttre blödning stoppas med tryckbandage och chock förebyggs med värme och lugn, säger Maria. Packa ner bandage Bra att ha med sig ute i fält är tryckbandage med elastisk linda, så kallad vetrap, hundsko för fotskador, vätskeersättning, alternativt buljong som blandas ut i vatten, att ge om hunden börjar sloka och inte dricker självmant. Det kan ges med sportflaska under förutsättning att hunden är helt vaken och medveten. Ta också med telefonnummer till närmaste djursjukhus! Det kan också vara en god idé att teckna en försäkring för sin jaktkamrat. Definitivt! En bra veterinärvårdsförsäkring som även inkluderar ersättning för rehabilitering och tandbehandlingar ska man absolut ha. Text & foto: Sidney Jämthagen, Rime design & media Almanackan 2010 flera fördelar med tågtransporterna. Exempelvis minskar de tunga transporterna på vägarna. Ett tåg motsvarar ju 24 timmerbilar. Dessutom får vi ett flexiblare flöde och kan snabbt flytta om virke ifall det uppstår en brist. Tågleveranserna till Bollsta ska pågå fram till jul, sedan ska projektet utvärderas. Blir det permanenta körningar så kanske man bygger om spåret till ett fullängdsspår på 650 meter. Då kan vi leverera m 3 timmer per tåg, säger Kurt-Arne. Misan Lindqvist januari Skid-SM i Piteå. Som sponsor av tävlingen kommer SCA att finnas på plats på tävlingsområdet. Välkommen att besöka oss! 25 januari SCA, Handelsbanken och LRF Konsult bjuder in till information om skatte- och kapitalmarknadsfrågor på Folkets Hus i Östersund. 13

14 Mats tog emot utmärkelsen och prissumman på kronor vid SMF Skogsentreprenörernas årsstämma i Sundsvall i början av no vember. Det kändes riktigt roligt! Jag har väldigt duktiga anställda och vi har ett mycket bra samarbete. Mats Mörk ser ljust på framtiden SCAs skogsentreprenör Mats Mörk i Kalix har utsetts till Årets unga skogsföretagare. Jag började sälja ved till grannarna med trehjulingen när jag var liten, och sedan dess har maskinerna bara blivit större, säger han. Skogs- och maskinintresserad Mats är 34 år och har haft sitt företag Mörks Skogsmaskiner AB i tolv år. Jag har varit skogs- och maskinintresserad i hela mitt liv. I dag har jag 14 anställda, inklusive mig själv och min sambo. Vi jobbar över större delen av Norrbotten och huvuddelen av våra volymer kommer från uppdragen åt SCA, säger Mats och fortsätter: Vi kör ungefär på SCAmark och privata marker. Det är roligt att få träffa många markägare och göra dem nöjda så att de vill att vi kommer tillbaka. Prissumman ska investeras i familjen som består av sambo och två barn på nio och elva år. De har fått offra en hel del när jag arbetat så mycket. Så det lär nog bli en del fina julklappar i år! Misan Lindqvist Var femte julgran stulen? Ungefär 20 procent av julgranarna som står i de svenska hemmen kan vara stulna, enligt en undersökning som Skogs Sverige har gjort. Det innebär att det stjäls ca granar inför varje jul. Om man räknar med att en försäljare skulle få t ex 200 kronor per gran blir det totala inkomstbort fallet för Sveriges gransäljare 120 miljoner kronor. Hur mycket skogsägarna förlorar på att granbestånden förlorar i produktion finns det dock inga siffror på än. I undersökningen frågade man också vilken typ av julgran som sven skarna föredrar: 55 procent föredrar den gamla hederliga svenska granen. 19 procent säger sig ha plastgran. Var tionde svarar att de inte har någon julgran. Ny virkesköpare i Örnsköldsvik Patrik Hansson har börjat som ny virkesköpare i Själevad, Nätra och Arnäs, med placering vid kontoret i Örnsköldsvik. Patrik har tidigare arbetat med att planera avverkningar åt SCA. Familjen består av fru, två barn och två jämthundar. Ledig tid ägnar han gärna åt älgjakt, fiske samt åt att bygga flugspön. 14

15 Här har alla träd över 18 cm i brösthöjd tagits ut i en dimensionsavverkning. Foto: Christer Karlsson, SLU. Hyggesfritt skogsbruk har både för- och nackdelar men är inte olagligt I ett uppmärksammat fall har en skogsägare i Västerbotten i domstol upprepade gånger nekats att tillämpa en form av hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet. Skogsägaren och andra debattörer hävdar att myndigheterna vill tvinga honom att kalhugga. Kalhyggesfritt skogsbruk är dock i högsta grad lagligt och myndig heterna tvingar ingen att kalavverka sin skog. Det hyggesfria skogsbruket anses av sina förespråkare ge både bättre lönsamhet och bättre naturhänsyn än trakthyggesbruket. Tvivlarna me nar att den långa period av hyggesfritt skogsbruk som lämnade Sveriges skogar sönderhuggna och lågproduktiva är bevis nog för metodens brister. Sveriges Lantbruksuniversitet har under många år undersökt effekterna av hyggesfria skötselmetoder. Sammanfattningsvis visar forskningen att hyggesfritt skogsbruk i vissa typer av bestånd, på vissa sorters mark, kan vara bra alternativ till trakthyggesbruk, men att slutavverkning i kombination med anläggning av ny skog på den alldeles övervägande delen av skogsmarken ger det bästa resultatet, både vad det gäller virkesproduktion och ekonomi, förklarar SCAs skogsvårdschef, Pelle Gemmel. Det är också så vi på SCA använder oss av dessa metoder. Hyggesfritt skogsbruk är inte ett ekonomiskt sätt att producera virke. Vi använder dessa metoder för att sköta en mindre andel av våra marker där vi bedömer att slutavverkning är olämpligt. Det kan gälla bestånd i besvärliga > 15

16 > föryngringslägen eller bestånd som vi av naturvårdsskäl vill sköta med andra huvudmål än virkesproduk tion. Sedan är det naturligtvis upp till varje skogsägare att besluta vilka metoder hon/han vill använda i brukandet av sin skog så länge verksamheten är inom lagens råmärken. Alla har inte samma mål som SCA. Flera metoder I diskussionen kring olika avverkningsformer tycks det ibland som att hyggesfritt skogsbruk är en enhetlig metod. Det finns dock flera sätt att avverka äldre skog utan att ta upp hyggen. Blädning Den så kallade dimensionshuggning som i våg efter våg gick genom de svenska skogarna i jakt på sågtimmer under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet, kan sägas vara en variant av huggningsformen blädning. I en blädad skog växer stora och små träd, unga och gamla träd sida vid sida. Med jämna mellanrum skördas de grövsta träden. De klena får stå kvar och växa till sig. Skogen behålls på detta sätt alltid skiktad och varierad. En förutsättning för att blädning ska kunna fungera är att ståndorten är lämplig för trädslag där små träd kan växa upp under stora träd, t ex gran och bok. En annan förutsättning är att bestånden har tillräcklig täthet/barrmassa efter huggning. Vill man behålla en produktion i närheten av den i kalhyggesbruk så bör volymen aldrig understiga ca 150 kubikmeter/hektar. Bestånd av pionjärträd som tall lämpar sig sämre för blädning, då tallplantor har svårt att etablera sig i skuggan av större träd. 16 Skogsvårdslagen Ingen av dessa avverkningsformer är förbjuden enligt skogsvårdslagen. Det lagen säger är att man inte får avverka så att tillväxten i det kvar varande beståndet blir väsentligt lägre än markens produktionsförmåga. Lagen och myndigheterna tvingar således ingen skogsägare att slutavverka. Man får dock inte lämna skogen i ett sådant skick att den framtida tillväxten äventyras. Denna lagstiftning är till för att hindra ett kortsiktigt exploaterande skogsbruk som går ut på att skörda de mest värdefulla träden och sedan lämna det kvar varande beståndet vind för våg. Rolf Edström Gallring i äldre bestånd Genom att gallra i äldre skog kan man senarelägga slutavverkningen något eller några årtionden. Liksom vid gallring i yngre skog koncentreras tillväxten till de bästa träden, som ökar i värde. Om skogen har hög kvalitet och är tillräckligt stormsäker kan det vara ett lönsamt alternativ till att föryngringsavverka. För att gallring i äldre skog ska vara klokt ur ett ekonomiskt perspektiv bör markägaren besluta sig för att slutavverkningen verkligen ska ligga något eller några årtionden framåt i tiden. Om man väljer att göra en slutavverkning för tätt inpå gallringen blir det ekonomiska resultatet av de båda åtgärderna onödigt lågt. Beståndet har då inte hunnit få någon större värdeutveckling, men man har fått en onödigt dyr avverkning. Gallring i äldre skog ger även ökad risk för stormskador och skador av granbarkborre.

17 Naturkultur Naturkultur är en skötselstrategi som bygger på tanken att skogsägaren ska kunna maximera det ekonomiska nuvärdet för enskilda träd och trädgrupper. Träden avverkas när de ger en alltför låg ränta på sitt eget värde. Det kan vara fullvuxna träd vars tillväxt avtagit, träd som växer dåligt på grund av trängsel eller träd som är skadade. Precis som vid blädning görs mindre avverkningar av träd eller trädgrupper vid upp repade tillfällen. Det betyder att skogen aldrig kalavverkas. Det här ger en skog där olika stora träd växer nära varandra. I luckor där det saknas naturlig föryngring planteras ny skog. I naturkulturkonceptet planteras insektsskyddade plantor direkt i humusen. Metoden har diskuterats flitigt, är inte långsiktigt ut värderad och har många kritiker bland skogsskötselforskarna. Max 2 trädlängder Luckhuggning Vid luckhuggning avverkas skogen i små luckor eller korridorer. Kalytorna bör inte vara större än två trädlängder. Då får man en bra täckning med frö från kringstående skog. Även mindre träd som redan finns i beståndet kan lämnas för att bidra till den nya skogen. Metoden kan vara ett sätt att föryngra på fuktig och frostlänt mark där man befarar stora problem vid sedvanlig markberedning och plantering. Återväxt i hyggesfritt skogsbruk förutsätter skuggtåliga trädslag. Här kommer gran under de kvarlämnade tallarna. Tallplantor klarar inte en skuggig tillvaro. Foto: Christer Karlsson, SLU. 17

18 T e k n i k f ö r f r a m t i d e n Aggregat för flerträdshantering ger en rationell hantering av småträd. Foto: Per-Anders Sjöquist Högre produktion med flerträdshantering Studier som Skogforsk gjort visar att aggregat för flerträdshantering kan öka produktionen med mellan 10 och 20 procent, beroende på hur bestånden ser ut. Här finns en stor potential till produktivitetsökning. Inom SCA Skog finns idag flerträdsaggregat monterade på åtta gallringsskördare, säger Magnus Bergman, chef för stab teknik- och verksamhetsutveckling vid SCA Skog. Med ett högljutt surr kapar skördaren av trädet vid roten. Men i stället för att kvista och lägga ner trädet håller skördaren stammen upprätt i ett speciellt aggregat medan den tar nästa träd. Sedan kvistas de båda träden samtidigt. Johnny Dahlqvist, ägare till familjeföretaget Johnny Dahlqvist Skog AB i Östavall, är en av de entreprenörer som har valt att komplettera det befintliga aggregatet med ett flerträdsaggregat och han är mycket nöjd. Aggregatet för flerträdshantering sätts ovanpå standardaggregatet 350 på vår Valmet och det är inte i vägen. Det används helt enkelt när det passar i avverkningsarbetet och det fungerar som bäst i klena gallringar. Vi sparar tid och tid är ju pengar. Billig investering För SCA är flerträdshanteringen mycket intressant. Det ger en mer rationell hantering av småträd och vi vet att i de allra flesta bestånd finns träd som går att flerträdshantera. En annan fördel är att det är en rätt billig investering. Jag tror att alla gallringslag kommer att ha den här typen av aggregat inom några år, säger Magnus Bergman. Han skulle gärna se att det fanns liknande aggregat även för slutavverkningsskördare. Eftersom vi har en stor diameterspridning i våra skogar vore det bra att kunna flerträdshantera små träd även vid slutavverkningar. Det skulle öka produktiviteten ännu mer. Misan Lindqvist Stort intresse för treradig harv Att använda en treradig harv vid markberedning, i stället för en vanlig tvåradig, ökar produktionen med minst 25 procent. Samtidigt blir kvaliteten lika bra. Det visar ett projekt där SCA har deltagit. Projektet, som genomförts tillsammans med entreprenören Wintax AB i Lycksele, tillverkaren Bracke Forest samt Sveaskog, började barmarkssäsongen Då var det en fyraradig harv som testades. Försöken med den fortsatte i år, men under säsongen övergick man till en treradig harv. Resultaten av den fyraradiga harven var goda, men det visade sig att det behövs en ännu robustare konstruktion för att harven ska hålla i längden. Det är något som tillverkaren ser över, säger Mats-Åke Lantz, skogsvårdsspecialist vid SCA Skog. Erfarenheterna av den treradiga harven som man övergick till är mycket goda, både när det gäller produktion, kvalitet och hur den är att köra. Intresset för den treradiga harven är stort hos flera entreprenörer inför kommande säsong. Vårt intresse för den fyraradiga kvarstår eftersom den ger en ännu högre produktion, förutsatt att tillverkaren får till konstruktionen. Jag är övertygad om att det kommer att finnas både två-, tre- och fyraradiga harvar på marknaden framöver, säger Mats-Åke Lantz. Foto: Mats-Åke Lantz 18

19 Även liten skog är guld värd Att den skog som ingår i Gunilla Forslunds fastighet kunde innebära en inkomstkälla kom som en glad överraskning. Det var själva huset hon ville åt, men på köpet fick hon även ett 50 hektar stort skogsskifte. Jag förstod inte vad folk menade när de sa du har ju skogen, säger hon. 19

20 Jag lämnar gärna över allt som har med ekonomin att göra till experter. Till det faluröda huset med blåa knutar sprang Gunilla Forslund nästan varje dag under hela sin uppväxt. Här bodde hennes pappas morbror och här hjälpte hon till, med allt som behövde göras på den lilla gården. Jag har alltid tyckt om den här gården och bestämde mig tidigt att jag ville bo här som vuxen, säger hon. Hundar och barn För snart tio år sedan kunde hennes dröm infrias. Nu bor Gunilla med man och barn och två glada hundar i det röda huset i Dorotea. Till fastigheten hör också lagård, bryggstuga, loge och några uthus. Huset var knappt beboeligt, utan alla sanitära möjligheter, när vi flyttade in, minns hon. Inte mycket hade gjorts sedan det byggdes Det var lika kallt i trapphuset som utomhus. Vi har rivit, borrat och renoverat och det är inte färdigt än. Över kaffe och smörgåsar i det trivsamma köket berättar Gunilla om allt arbete som lagts ner på fam ilj ens hus. Och om alla pengar som det har kostat. Vi har lyckats betala allt ur egen ficka, genom att pussla och snåla med våra löner, säger hon. Då säger det sig själv att det tar lång tid att bli klar. Mer än vindsus När Gunilla övertog gården ingick även ett mindre skogsskifte på omkring 50 hektar, varav hälften hade avverkats under 80-talet. Men att detta kunde innebära något mer än vindsus i grantopparna hade hon inte en aning om. Ändå hade morbrodern alltid arbetat i skogen. Där hämtade han sin ved och där högg han ner ett eller annat träd som han körde hem till gården och sågade till plank. På gårdsplanen står fortfarande en uråldrig Bolinder Munktell med timmergrip och påminner om morbroderns slit med sågtimret. Bakom ett uthus ligger även några bortglömda timmerslädar, från tiden då det fanns en häst i spiltan. Men morbror var sparsam, konstaterar Gunilla. Han ville inte att det skulle avverkas några träd i onödan. Och det är väl en inställning som jag fått med mig. Tid för avverkning Det var först när SCA häromåret hade köpt en avverkning på grannfastigheten och tog kontakt med Gunilla som hon hittade en gammal skogsbruksplan bland morbroderns kvarlämnade papper. Planen var från tidigt 70-tal, med uppgift om att omkring 20 hektar skulle slutavverkas Men 30 år senare hade ännu inga träd sågats ner. SCAs virkesköpare Simon Näsström gick då igenom alla handlingar och kartor. Han letade även upp rågångar i terrängen och kunde konstatera att det var hög tid att skogen avverkades. Vi kände varandra sedan tidigare och det var jätteskönt att ha Simon att fråga om råd, säger Gunilla. Gunilla Forslund och hennes man har rivit, borrat och renoverat i det hus där en gång hennes pappas morbror bodde. 20